Lundagård nr 3 2023

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 3 2023

Fasader HON BOR MED SIN FÖRÖVARE s. 7

LU:S REKLAM UNDER LUPP

s. 13–15

TEST: HUR COOL ÄR DU? s. 17

Hej Student!

HAR DU VALT A-KASSA ÄN?

Trygga din framtida lön med Sveriges största a-kassa.

KLICK!

• Bäst tillgänglighet.

• Hjälp med ansökan.

• Punktliga utbetalningar om du blir arbetslös.

Hos oss är det utbildningen som räknas, inte vilken bransch du arbetar i.

Tillsammans är vi över 760 000 akademiker som skapar trygghet genom arbetslivet.

Välkommen till en smart a-kassa!

Ps. Vi har branschens nöjdaste medlemmar!

SVERIGES STÖRSTA A-KASSA

Akademikernas a-kassa

Någon gång måste man släppa taget

ledare

Det är lätt att bygga upp bilder om vem en är och bör vara, mindre lätt att släppa dem när de inte längre stämmer.

När jag var åtta bestämde jag mig för att jag ville spela piano. Jag såg mina vänners flinka fingrar dansa över tangenterna och skapa tonerna till ”Für Elise”, nog skulle väl jag också klara av det?

TRE ÅR SENARE satt jag och envist plinkade på den gråa keyboarden som mina föräldrar skyldigt hade placerat i vardagsrummet. Men inte var det några Beethoven-verk jag hade fått i läxa.

Nej, efter tre år av pianolektioner hade jag äntligen fått lära mig min första riktiga melodi och inte bara hur olika ackord såg ut – äntligen skulle jag lära mig ”Blinka lilla stjärna”.

JAG TÄNKER OFTA på den där fräkniga lilla rödtotten som bestämt försökte intala sig själv att hon var en pianist, att hon var musikalisk – trots att bevisen sa det motsatta och att hon egentligen inte ens tyckte att det var särskilt kul.

LUNDS UNIVERSITET OCH studentlivet känns ibland som en reflektion av mitt yngre jag. Envist klamrar vi oss fast vid ett historiskt arv, på en nivå som enligt en av experterna i den här tidningens reportage (s. 13–15) riskerar att ge ett intryck av universitetet som ”konservativt och främmande” snarare än anrikt och inbjudande.

Jag säger inte att det är fel att vara mallig över sin historia – jag själv är redaktör för en tidning som stoltserar med att vara Sveriges äldsta studenttidning. Men akademin och tillhörande studentliv tenderar att fastna i en illusion av hur saker borde vara samtidigt som verkligheten är en annan.

STUDENTER KLAMRAR SIG fast vid gymnasietidens bild av sig själva som ”duktiga” tills de går in i väggen. Och tidigare den här månaden kunde Lundagård rapportera om hur kårernas låsning vid att ständigt framstå som enade återkommande orsakar fulspel när det är val till Lus-presidiet – det verkar vara lättare att baktala individer än att diskutera vad man inte kommer överens om och därmed riskera att rasera konsensusfasaden.

NOG ÄR DET lätt att fastna. Att bygga upp förväntningar utåt – men framförallt mot sig själv om vem en är. I det här numret av Lundagård har vi valt att fokusera på dessa fasader som medvetet eller omedvetet byggs upp.

Från en förenings tankar om sina traditioner som historiska, när de inte ens existerade för 30 år sedan, till ett porträtt av en av de som just nu restaurerar en av Lunds mest anrika byggnader.

DET ÄR KANSKE dags att släppa taget om den metaforiska pianopallen och utforska vilka vi faktiskt är – jag tror att det i slutändan är hälsosammare.

ALEXANDRA ROSLUND REDAKTÖR

Q: Magdalena Wilroth (Hb) Det sägs att kärt barn har många namn och Magdalena kallas åtminstone för tre. Efter över tusen dagar inanför Borgens murar är det dags för Maggie att bli fri. En varm och go själ med fäbless för hundar och spex lämnar AF:s trygga famn för en karriär inom kommunikation. Lundagård säger tack för alla mejl om att ”tidningarna har kommit” och önskar lycka till i framtiden!

Qkvad (till Trubbel): Tusen dagars heltidslön hon samlat på sig har både gett information och styrt program så många människor hon mött, och alla enas: ”Ja Maggie har gett allt, en riktig pang-madame”

ILLUSTRATION MICAELA BLOMQVIST RÄTTELSER: Ett av citaten från Samuel Anand i Why did you choose Lund? var fel. Det sista citatet skulle ha varit “Charming city, people are great and I love how international this city is!”

Ett tomrum öppnar sig, vem ska nu styra skutan?

Vem kan ta över denna mantel som vart din?

Kanske går du rent av vidare till spexet, Vi vet du kan dem alla väl, ja utantill.

Och vi har hört från säkra källor runt i borgen Att Valle ser och visar omsorg till envar Men kanske glittrar ögat extra just åt hundar Även om Kelsi inte inte lika vänlig var

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Redaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Esther Arndtzén, Jonathan Juhlin, Lydia Löthman, Olof Bärtås, Sara Berntsson, Victoria Källström.

Medarbetare detta nummer: Elmer Rikner, Catherine Ekström, Erik Lindberg, Thea Sandin, Mangi Bengtsson, Micaela Blomqvist, Theodor Bondestam, Johanna Nilsson, Tomas Ström, Sebastian Kaspár, Alexander Johansson, Isak Aho Nyman, Elin Syuleymanova, Oskar Hedman, Ellen Gemback, Sofie Meurling.

Omslag: Sara Berntsson Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se.

Studentprenumeration för 240 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 17 april 2023.

Deadline: nr 3/2023 7 april. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 34 299.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se För annonsering: Kontakta säljchef Mikael Törnqvist på annons@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 3 2023 |

3

webbuppslaget FOTO ALEXANDRA ROSLUND

14 APRIL – SFINXJAKT

Så har du aldrig sett Lundasfinxerna förut Universitetsstatyer. Arlöv, eller var det Burlöv? Lundagårds Theodor Bondestam gav sig ut på jakt för att svara på frågan: vad hände med LU:s gamla sfinxer?

15 MARS – NYHET

4 APRIL – IN DEPTH

6 APRIL – NYHET FOTO SABER MALMGREN

ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Maktskiftet

A phallic town

Parran hägnas in

Efter två timmar i Palaestra och en intensiv diskussion slogs klubban i bordet.

Motkandidaterna Linnea Landegren (HTS) och Anton Silverbern (SAM) kommer att leda Lunds universitets studentkårer (Lus) det kommande året.

Lund is not only the name of a city – it is also an offensive word in both Hindi and Urdu. Lundagård spoke to two Indian Master’s students regarding their feelings about the unfortunately named university.

Under valborgshelgen planerar AF Bostäder (AFB) att sätta upp staket runt Parentesen.

Detta för att förhindra stora fester under högtiden, som AFB anser har varit ett problem på bostadsområdet. Men många boende är missnöjda med beslutet.

Läs fler artiklar om intrigerna bakom Lus-valen på lundagard.se 4

| Lundagård nummer 3 2023

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Ledande Lundapolitiker till attack mot Smålands nation

Smålands nation har varit i ropet igen. Efter att de arrangerade ett event där enbart ”people of color” var välkomna vill Liberalernas toppnamn Philip Sandberg nu ställa in allt kommunalt stöd till nationen – trots att inget sådant stöd finns.

TEXT MALTE HUITFELDT

Smålands nation är en av tretton studentnationer i Lund, och känd för sin uttalat socialistiska profil som den haft sedan 1970-talet.

Nationen är därför inte en del av Studentlund.

PÅ SENARE TID har ett av nationens evenemang väckt uppmärksamhet. Den 4 februari anordnades en brunch, där enbart ’’people of color’’ var välkomna. Rubriken för eventet var: ’’Bridging the gap: People of color support group and brunch’’. Alla mörkhyade personer över 18 var välkomna. Evenemanget har renderat uppmärksamhet, även utanför Lund efter att lundastudenten Marcus Björk skrivit ett kritiskt inlägg om det i tidningen Fokus. Utbildningsminister Mats Persson (L) har också uttryckt sitt ogillande inför eventets upplägg.

EN SOM DELADE artikeln vidare var Philip Sandberg, Liberalernas oppositionsledare i Lunds kommun sedan oktober 2022. Dessförinnan var han kommunstyrelsens ordförande men lämnade efter valet över posten till Anders Almgren (S).

På Facebook skrev Philip Sandberg: ’’[...] är det verkligen rimligt att verksamheter som bygger deltagandet på din hudfärg ska bekostas med skattemedel?’’

Han berättade också att han kontaktat kommunkontoret i Lund för att undersöka om det finns några fler planerade utbetalningar till Smålands nation. ’’I så fall borde de upphöra direkt’’, skrev han.

MEN NÄR LUNDAGÅRD kontaktar Lunds kommun framgår det att de inte har något löpande ekonomiskt stöd till någon nation över huvud taget. Vid ett tillfälle gjordes dock ett undantag; under pandemin beviljades de tolv nationer som hör till Kuratorskollegiet ekonomiskt stöd av Lunds kommun tillsammans med Lunds universitet. Nationerna fick totalt 400 000 kronor var.

Smålands ingår inte i Kuratorskollegiet. De gjorde en egen ansökan och beviljades 100 000 kronor av Lunds kommun, samt drygt

150 000 kronor av Lunds universitet.

NÄR

LUNDAGÅRD

Philip Sandberg (L) Pressfoto: Simon Norlin/ Lunds kommun

kontaktar Philip Sandberg (L), som för tillfället är föräldraledig, kan han inte ställa upp på någon intervju.

Däremot svarar han via sms och skriver att han hade varit tveksam till att bevilja Smålands nation ekonomiskt stöd, om beslutet skulle tas idag. ’’Det gäller även för andra sammanslutningar där fokus är exkludering istället för inkludering’’, skriver han.

Undersökte ni närmare deras verksamhet, när beslutet skulle tas? ’’I en akut fas av pandemin låg fokus på att förhindra att nationerna gick omkull och att utforma ett stöd till dem utifrån en likabehandlingsprincip. Men en sådan princip tycks snarare vara ur balans på Smålands nation’’, svarar Philip Sandberg.

Lundagård har kontaktat Smålands nation, som har tackat nej till en intervju.

Artikeln publicerades ursprungligen den 31 mars på lundagard.se

Kafé delade ut kvitton från studentnation Om du köpte kaffe på Graffiti Café i början av året så kan du ha fått ett kvitto från Västgöta nation. Anledningen var ett kassasystembyte som hade gått snett.

TEXT & FOTO ELIN IVERTSSON

Ni som nyligen har varit på Graffiti Café på Stora Gråbrödersgatan i Lund har kanske stött på en oväntad överraskning – på kvittot står det inte längre Graffiti Cafés logga. I stället syns Västgöta nations (VG) krona.

Personalen på Graffiti Café berättar för Lundagård att de inte vet varför det har blivit så, men att Lundagård inte är de första som frågar. Förändringen ska ha skett när deras kassasystem byttes ut för en månad sedan, men mer än så vet de inte. De har försökt nå kassasystemleverantören för en förklaring.

– Vi tänkte inte så mycket på det innan folk började fråga. Vi visste inte vad symbolen betydde, säger Hassan Esehaqzahi som jobbar på kaféet.

SÅ FÖR DEN som hoppats kunna luska fram någon hemlig koppling mellan Graffiti Café och VG var det kanske inte så spännande som man hade kunnat tro. Tvärtom vet personalen inte mycket om nationen.

VG:S KURATOR, LOVISA RAMBERG, berättar för Lundagård att nationen tycker att det hela var en rolig grej.

– Vi fick reda på det här redan i januari, det uppkom när vi bytte kassasystem. Men vi har inte direkt ansträngt oss för att de ska ta bort det eftersom vi bara tyckte det var kul och det var gratisreklam för oss, säger hon.

– Men det var lite tråkigt att höra att de inte visste vad det var för logga.

Högst upp på kvittot ser man tydligt VG:s krona. Men direkt under den står adressen för Graffiti Café.

NÄR DENNA ARTIKEL publiceras går det inte längre att få tag på de unika kvittona, eftersom personalen på Graffiti fick tag på kassasystemsleverantören. Leverantören har nu ändrat till Graffiti Cafés faktiska logga.

– Det är synd att det inte är kvar längre.

Vi kanske får ha något samarbete med dem i framtiden, säger Lovisa Ramberg.

Artikeln publicerades ursprungligen den 12 april på lundagard.se

Lundagård nummer 3 2023 |

5

nyheter

Astronomernas besvikelse – tvingas lämna observatoriet

Drygt tre månader har gått sedan Institutionen för astronomi och teoretisk fysik försvann. Trots att åratal av arbetsmiljöproblem nu är borta så finns osäkerheten kvar. Denna gång handlar det om en flytt från det klassiska astronomihuset.

TEXT ELMER RIKNER FOTO SABER MALMGREN

– Det är en nödvändighet för att integrationen ska fungera, för att institutionen ska fungera. Det måste vara samma förutsättningar, säger han och syftar på att astronomerna inte ska få någon särbehandling.

John Ringdahl, masterstudent och studentrepresentant för astronomi är skeptisk till flytten.

Astronomerna, som numera tillhör Fysiska institutionen vid Lunds universitet, sitter fortfarande kvar på sina gamla platser i astronomihuset. Men inte länge till. Vid årsskiftet kommer studenter och personal att packa ihop sina grejer och förflytta sig över gatan.

Ett beslut som inte gått hem hos alla.

– Om de flyttar oss till en mindre korridor så kanske vi masterstudenter inte får plats.

Då kommer vi bli av med våra kontor och skrivbord. Det kommer minska kvaliteten på vår masterutbildning, säger John Ringdahl, masterstudent i astronomi och studentrepresentant för utbildningen.

BÅDE JOHN RINGDAHL och Bibiana Prinoth skakar dock på huvudet. De förstår argumentet om att integreras in i Fysiska institutionen, men tycker inte det håller.

– Jag har varit i de kontoren och korridorerna och de är byggda för att ha labb. Vilket betyder att du på ena sidan har vanliga kontor, medan du på andra sidan har gamla labbsalar som är alldeles för stora för att vara kontor, säger Bibiana Prinoth.

– Min största rädsla är att jag kommer dela kontor med fem andra doktorander. Det känns inte riktigt som att de vet hur man jobbar som astronom. Vi står inte i ett labb hela dagen, vi har massa zoom-samtal. Om du har tre möten över zoom varje dag kommer du störa de andra.

OMORGANISATIONEN HAR PÅ flera sätt rört till det i vardagen för Lunds astronomer.

Men det finns även positiva effekter. Efter åratal av dålig arbetsmiljö, något Lundagård

tidigare rapporterat om, kunde astronomerna äntligen andas ut när två anställda, som var grunden till den dåliga arbetsmiljön, omplacerades inom universitetet.

– Största skillnaden som jag känt hittills är väl att vi kunnat återgå till normal verksamhet, säger John Ringdahl.

HAN NÄMNER ATT vissa projekt tidigare inte har gått att genomföra, bland annat en seminarieserie, eftersom de då var tvungna att bjuda in en av de personer som var grunden till arbetsmiljöproblemen. För så länge personen var en del av institutionen kunde de inte utesluta hen.

FÖR BIBIANA PRINOTH finns dock ytterligare en oro kvar. Hon är nämligen osäker på hur framtiden för astronomihuset i Lund kommer att se ut när det inte längre är direkt kopplat till astronomerna. Hon är rädd att det kommer påverka ryktet för astronomi vid Lunds universitet och på så sätt även försämra internationella relationer. Just den punkten är dock inget Joachim Schnadt oroar sig för.

– Internationella kontakter finns på alla program och utbildningar, säger han.

BIBIANA PRINOTH, DOKTORAND i astronomi, är inne på samma spår och menar dessutom att arbetsmiljön kommer försämras på grund av hur de nya kontoren ser ut.

– Nu har vi kontor med ungefär två personer, men efter flytten kommer vi att bli fyra, kanske fler, för att rummen är mycket större, säger Bibiana Prinoth.

JOACHIM SCHNADT, PREFEKT vid Fysiska institutionen vid Lunds universitet, ser dock flytten som helt väsentlig.

Bibiana Prinoth, doktorand i astronomi, är orolig att de nya kontoren kommer leda till sämre arbetsmiljö.

6

| Lundagård nummer 3 2023

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

”Klara” delar kök med sin förövare Våren 2022 blev ”Klara” utsatt för ett sexuellt övergrepp av en boende i hennes korridor. Nu vill hon att AF Bostäder förbättrar sina rutiner.

TEXT LYDIA LÖTHMAN

Klara, som egentligen heter något annat, flyttade in i ett korridorsrum på ett av AF Bostäders (AFB) områden för drygt ett och ett halvt år sedan. Hon var då ny i Lund och berättar att korridoren inledningsvis var en viktig källa till gemenskap och samhörighet.

Allt skulle komma att förändras några månader senare då hon blev utsatt för ett sexuellt övergrepp av en annan boende i korridoren. Händelsen har satt djupa spår och under den första tiden brottades hon med känslor av tvivel och skam.

– Jag var väldigt förvirrad och ifrågasatte om det verkligen var ett övergrepp jag hade varit med om, berättar Klara.

DEN KONSTANTA NÄRHETEN till förövaren skapade djupgående konsekvenser för hennes hälsa.

– Min kropp reagerade som att det var en livsfara för mig att vistas i miljöer där han hade tillträde. Jag fick jättehög puls bara av att gå ut i köket, minns hon.

Boendesituationen var också den främsta anledningen till varför Klara valde att inte polisanmäla det sexuella övergreppet.

– Ska jag sitta och äta frukost med en person jag har polisanmält? Det känns jätteobehagligt, resonerar hon.

KORT DÄREFTER TOG terminen slut och förövaren flyttade hem över sommaren. Under höstterminen samma år åkte Klara på utbyte.

När utbytet led mot sitt slut kände hon ett stort obehag av tanken på att hon återigen skulle bo tillsammans med personen som utsatt henne. Hon valde därför att ta kontakt med en representant från AFB. – Jag fick ett jättefint bemötande och kände mig tagen på allvar, men det fanns inte så mycket de kunde göra, berättar hon om samtalet.

ENLIGT KLARA BERÄTTADE representanten från AFB att de hade kunnat göra mer om det inte hade gått så lång tid sedan övergreppet. AFB:s VD Henrik Krantz hävdar dock att det inte finns någon sådan övre tidsgräns.

– Det finns ingen gräns. Vi kommer behandla ärendet oavsett hur lång tid det gått, säger han.

NÄR LUNDAGÅRD BER om att få prata med personen som hanterade Klaras fall för ett klargörande gällande vilken information Klara gavs nekas förfrågan av Henrik Krantz. Han kan inte heller hänvisa till någon officiell policy utan menar att varje fall är unikt och att informationen om hanteringen enbart kan förmedlas på en generell nivå genom honom.

KLARA BERÄTTAR ATT hon hade kontaktat AFB mycket tidigare om hon hade vetat att de kan hantera fall likt hennes.

– Tänk om jag hade vetat att jag skulle bli bemött på ett så bra sätt. Då hade jag tagit kontakt mycket tidigare, säger hon.

EFTER MÖTET VALDE Klara därför att återigen kontakta AFB och uttrycka en önskan om ett mer handfast agerande.

AFB svarade att de var medvetna om befintliga brister i deras arbete mot övergrepp och ett nytt möte bokades därför in där hon skulle få chansen att fördjupa sina klagomål.

KLARA HADE EN känsla av att många andra studenter i Lund delade hennes upplevelse.

Inför mötet skapade hon därför en enkät där hon uppmanade andra att berätta om sina erfarenheter. Enkäten delades i en Facebookgrupp för boende på hennes studentområde och responsen var överväldigande.

– Jag fick så många svar och det var otroligt sorgligt. Så många har varit med om samma sak, berättar hon.

Resultatet från enkäten bekräftas av Tellusrapporten som utfördes av Lunds universitet mellan 2018 och 2019. Undersökningen utfördes som en reaktion på uppropet #Metoo och vände sig till studenter och anställda vid universitetet. Rapporten visar att sexuella övergrepp är frekvent förekommande i studentlivet: 27% av kvinnliga studenter och 11% av manliga studenter har någon gång utsatts för sexuella trakasserier under sin studietid.

TVÅ REPRESENTANTER FRÅN AFB tog del av Klaras upplevelse och enkätsvaren. De bedriver nu ett långsiktigt arbete för att förbättra sina rutiner.

ALLA HYRESVÄRDAR ÄR dock reglerade av hyreslagen i sitt agerande. Lagen innehåller bland annat strikta bestämmelser om när en hyresgäst får vräkas. För att ett övergrepp ska resultera i vräkning krävs det vanligtvis en fällande dom, något som procentuellt sett är ovanligt i fall som gäller sexuella övergrepp.

Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäls 2 av 10 sexualbrott och endast 15 procent av de våldtäkter som anmäls leder till en fällande dom.

KLARA SER DOCK flera förbättringar som kan ske i AFB:s rutiner, även inom rådande lagstiftning.

– Även om AF Bostäder inte kan vräka någon finns det mycket mer de kan göra för att skydda offer, säger hon.

Klara menar framförallt att det finns en betydande förbättringspotential i AFBs kommunikativa arbete.

– De måste bli bättre på att informera om att man kan vända sig till dem och vad de kan göra i denna typ av situationer, säger hon.

AFB ERBJÖD KLARA att flytta till ett nytt boende men uppgav samtidigt att hon skulle förlora sina köpoäng i processen, berättar hon. Det var en betydande anledning till att hon valde att stanna. Även här förmedlar Henrik Krantz en motstridig bild.

– Utgångspunkten vid en frivillig flytt som denna är att personen får behålla sin köpoäng, säger han.

KLARA ÄR NU tillbaka i Lund och i studentkorridoren. Hemkomsten från utbytesterminen var enklare än vad hon trodde.

– Det var inte så jobbigt att komma hem till korridoren som jag trodde att det skulle vara, det känns väldigt skönt, berättar hon.

Förövaren bor kvar men håller sig för det mesta undan från Klara. Risken för att träffas i boendets gemensamma utrymmen kvarstår dock och ger upphov till känslor av obehag.

Framförallt skaver det faktum att han inte lidit några konsekvenser för övergreppet.

– Det är irriterande att han inte har fått några konsekvenser för det han har gjort mot mig, säger Klara.

Lundagård nummer 3 2023 |

7

nyheter

Etikprövning kan slå mot studenter Otydliga regelverk gör det svårt för studenter att avgöra om deras arbeten behöver etikprövas.

Samtidigt riskerar den som bryter mot etikprövningslagen allvarliga påföljder.

TEXT ERIK LINDBERG

All forskning på människor, biologiskt material och känsliga personuppgifter måste genomgå en prövningsprocess för att säkerställa att uppgifterna behandlas på ett etiskt sätt. Etikprövningslagen har dock kritiserats för att vara resurskrävande, illa anpassad efter humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och svår att förstå. Regelverkhets otydlighet skapar inte bara problem för forskare, utan även för studenter.

MATS JOHANSSON, UNIVERSITETSLEKTOR i medicinsk etik, är involverad i det pågående forskningsprojektet ”Sila mygg och svälja kameler?” Titeln anspelar på kritiken som riktats mot etikprövningssystemet.

– Vi har lyssnat på forskare som tycker att etikprövningssystemet slår ned på småsaker, samtidigt som det ibland missar sådant som verkligen är etiskt problematiskt.

STUDIER PÅ GRUNDNIVÅ och avancerad nivå är undantagna etikprövningslagen, men det gäller endast renodlade studentarbeten, berättar Mats Johansson. Huvudregeln har varit att det inte får finnas ett syfte, varken hos studenten eller handledaren, att publicera arbetet vetenskapligt – då betraktas det som forskning.

– Det innebär att studenter som balanserar på gränsen till forskning är farligt nära att göra saker som faktiskt är olagliga. Så precis var den gränsen går är en väldigt viktig fråga, säger Mats Johansson.

DEVIN BAARING, MASTERSTUDENT i idéhistoria, befinner sig på den gränsen. Han bestämde sig, i samråd med sin handledare, för att etikpröva sitt masterarbete. Motstridiga direktiv från universitetet och svårigheter att tyda regelverket gjorde det dock besvärligt att avgöra huruvida en etikprövning var nödvändig eller inte.

– Jag tyckte att det var jättesvårt att bedöma om det behövdes en etikprövning. Min handledare tyckte också att det var svårt och jag vet att hon rådgjorde med flera personer på institutionen innan hon landade i att hon tyckte att det var lämpligt att etikpröva.

8 | Lundagård nummer 3 2023

BROTT MOT ETIKPRÖVNINGSLAGEN kan resultera i allvarliga påföljder. Straffskalan löper från böter upp till två års fängelse.

STUDENTER SKA ENLIGT lag inte tilldelas uppgifter i undervisningen som hade krävt tillstånd om de hade varit forskning. Ansvaret för att säkerställa att riktlinjerna efterföljs ligger hos lärosätena och de respektive utbildningsprogrammen.

– Det lever vi inte upp till inom alla discipliner, säger Mats Johansson.

Studenten Devin Baaring fick etikpröva sin uppsats.

Foto: Alexandra Roslund.

DEVIN BAARING EFTERFRÅGAR mer, tydligare och tidigare stöd från universitetet.

– Det jag hade önskat allra mest hade varit att man fick information om att det kan behövas en etikprövning tidigare så att man kan ta det i beaktning när man väljer uppsatsarbete – det kom väldigt överraskande.

MATS

JOHANSSON

har två huvudsakliga tips till studenter som oroar sig för att de balanserar på gränsen till vad som behöver etikprövas: – Det ena är att inte Mats Johansson. göra sådant som hade Pressbild: Gunnar Menander varit tillståndspliktigt om det hade varit forskning. Det andra är att inte bli en tidig forskare: om man har forskarambitioner och siktar på att publicera sina resultat bör man noga fundera över ifall man behöver tillstånd.

– Det är viktigt att man som student söker stöd hos handledare och kursansvariga.

SARA THOMASDOTTER BERGGREN vid Etikprövningsmyndigheten understryker i ett mejl till Lundagård att det är lärosätet som ansvarar för att säkerställa att forskning inte bedrivs i strid med etikprövningslagen. ”En student som har följt lärosätets och handledarens anvisningar, råd och rekommendationer och själv försökt sätta sig in i vad som gäller kan knappast riskera att drabbas av straffrättsliga åtgärder eller sanktioner”, skriver Sara Thomasdotter.

Du vet väl att Europa Direkt Lund erbjuder kostnadsfria föreläsningar om EU? Scanna och läs mer här!

LÄS READ FLER MORE NYHETER NEWS PÅ AT LUNDAGARD.SE

Doctoral students’ warning:

Sweden faces ’brain drain’

In 2021, Sweden’s migration legislation, the so-called Aliens Act, was changed. These changes mainly impacted the ability of recent international PhD graduates to remain in Sweden and pursue a career here.

TEXT CATHERINE EKSTRÖM NON-EU STUDENTS comprise around 40 percent of Sweden’s PhD candidates and make many invaluable research contributions.

However, after completing their degree, non-EU graduates face great difficulty to stay in Sweden and pursue a career here. The most prevalent obstacle is the 2021 amendments to the Aliens Act, Sweden’s migration legislation.

”

This uncertainty affects the well-being of doctoral students.

IN 2021, THE legislation introduced a new employment requirement for non-EU PhD graduates who wish to remain in Sweden.

Namely that recent graduates must be able to support themselves financially through income from employment for at least 18 months from the time their application is processed.

JUAN OCAMPO, Executive Director of Inter-

nal Affairs at Lund’s Doctoral Student Union (LDK), spoke to Lundagård about this issue.

While he recognizes the reasoning behind the Alien’s Act employment requirement, he finds the expectation of an 18-month contract unreasonable. He suggests that “having an 18-month contract is not the usual case for young researchers who tend to have short-term contracts after their graduation”.

Furthermore, if a graduate should obtain an 18-month contract, it may not be relevant anymore by the time their application is examined due to long processing times, Juan Ocampo explains.

THE SWEDISH ASSOCIATION of University Teachers and Researchers has ascertained that this legislation change will see incre-

asing numbers of non-EU PhD graduates pursuing careers outside of Sweden. Thus, they regard the ongoing situation as a ’brain drain’. The international magazine Times Higher Education has seconded this, stating that “Sweden’s ‘crazy, political, and short-sighted’ new restrictions […] are likely to lead to a brain drain that will harm its universities and knowledge economy.”

portant consequence in their professional and life plans.”

FINALLY, HE ADDS that there is “no union meeting where the issue of migration uncertainty is not raised by the members” and that the “uncertainty affects the mental well-being of doctoral students. Non-EU PhDs have reported elevated stress due to worries regarding their careers and family life.”

MATS PERSSON, SWEDEN’S Minister of Education, wrote to Lundagård: “From what I hear, there is great concern at the universities that the new laws will reduce Sweden’s attractiveness. We have not yet seen the number of PhD students drop drastically, and it is also difficult to compare with the pandemic.”

THIS IS FURTHER supported by data from the Human Flight and Brain Drain Index from tha American NGO Fund For Peace, which found that Sweden has the second lowest ongoing capital flight globally. Furthermore, Sweden’s brain drain index value has decreased somewhat since 2017, despite the changes to the Aliens Act. NONETHELESS, WORRIES ABOUT the future impact of this legislation are still preeminent. Juan Ocampo reveals that LDK are launching a campaign on the issue titled “WARNING! YOU ARE EXPERIENCING A BRAIN DRAIN.” The campaign seeks to keep the Lund University community informed about the ongoing migration issues that non-EU researchers are facing.

JUAN OCAMPO PROPOSES that “the Aliens Act should be kept as it was before 2021 and should allow PhD students to obtain their residence permit after they have completed their studies and have shown intention of staying in Sweden.” He stresses the unfairness of the new legislation as “many of the Doctoral Students that are now graduating joined Lund University with other regulations in place, and this change has had im-

Juan Ocampo from LDK is not happy with the new Alien’s Act. Photo: Saber Malmgren.

REGARDING THESE CONCERNS, Mats Persson hopes to offer some reassurances for currently affected PhD students: “This government will make it easier for foreign PhD students. The previous government’s new laws had disproportionately negative effects for doctoral students. It will take some time, because the law needs to be rewritten, but there will be change.”

Lundagård nummer 3 2023 | 9

föreningen

En borgerlig pyttipanna?

Studentafton är en förening med en lång och avundsvärd historia. Men något verkar ha hänt med det anrika sällskapet. I dag florerar rent av rykten om att de har blivit borgerliga. Stämmer det?

TEXT OLOF BÄRTÅS ILLUSTRATION MICAELA BLOMQVIST

”Eftersitsen” är en kär tradition under Studentaftons kvällar. Att medlemmarna i utskottet tillsammans med sin inbjudna gäst äter pyttipanna med bearnaisesås. De dricker OP-Andersson och Tuborg, sjunger sånger ur sina egentryckta sångböcker och klär sig ypperligt.

GÄRNA FÅR Lundaspexarna dyka upp och sjunga en sång också.

JUST PYTTIPANNAN – kallad ”Pytt Royal” – har blivit mytomspunnen. Det är en blinkning till ett äldre sekelskifte. Men hur gammal är traditionen? 20 år? 50 år? Eller går rötterna tillbaka till grundandet år 1905?

FÖRFATTAREN JENS LILJESTRAND var förman för Studentafton mot slutet av nittiotalet och förklarar pyttipannans historia: – När jag var på besök så frågade jag om pyttipannan, då svarade de ”så har vi alltid haft det”. Men det har de inte alls. Tidigare åt

10 | Lundagård nummer 3 2023

man från Tegnérs matsalar – det finns ingen sådan tradition. ÖVER TELEFON BESKRIVER Jens Liljestrand en förening på 1990-talet som inte hade samma intresse för att arrangera studentikosa middagar som i dag. Organisationen hade en arvoderad förman, och denne ansvarade för samtliga av aftnarnas moment, inklusive middagarna. Dessa var visserligen trevliga, understryker Jens Liljestrand, men en bisak för förmannen.

VAD HAR HÄNT? Varför detta plötsliga intresse för pyttipanna och studentsånger? Jens Liljestrand har en hypotes: – Organisationen har blivit mycket mer borgerlig sedan min tid. Med det menar jag inte så mycket programpunkterna som atmosfären. Man knyter an väldigt starkt till traditionella, och i mina ögon konservativa studentikosa traditioner.

– De har hittat på traditioner och just att

bita sig fast vid påhittade traditioner – det är väldigt studentikost, fortsätter Jens Liljestrand.

EN ANNAN SAK som han uppmärksammar är banden mellan ett borgerligt samhällsskikt och föreningen. Under det senaste besöket var det för Jens Liljestrand ”oklart var Ateneum [liberalkonservativ studentförening,

LÄS MER OM LUNDS STUDENTLIV PÅ LUNDAGARD.SE

reds. anm.] började och var Studentafton slutade”.

JENS LILJESTRAND UNDERSTRYKER samtidigt att han tycker att programpunkterna håller hög klass: – Jag är väldigt imponerad av kvaliteten på programmen. De senaste åren har varit outstanding.

”

Sedan jag började äta pytt med bearnaisesås går jag inte tillbaka.

LUNDAGÅRD NÅR Viggo Dahl, tidigare aktiv i Studentaftons utskott, på telefon. Han skrattar till apropå Jens bild av att Studentafton har blivit borgerlig sedan 1990-talet.

– Det har han rätt i – det kan jag säga direkt.

VIGGO DAHL VAR teknikansvarig i utskottet

två omgångar; en vända våren 2020 och en annan 2022.

– Konservativt vågar jag nog inte säga att Studentafton är – men borgerligt är det absolut. Det är fett borgerligt. Sen kan vi diskutera att universitetet i sig är borgerligt. Men i min värld uppfattade jag det som att många i Studentafton hade sådana [borgerliga, reds anm.] åsikter.

ENLIGT VIGGO DAHL ingår det studentikosa inslaget och den ”sanna upplevelsen av en studentmiddag” i Studentaftons koncept.

– Alla gäster medverkar gratis så detta är vad de får: en kul studentikos middag och en hotellnatt på Grand hotell. Och då försöker vi göra dem lite extra studentikosa.

SKAPANDET AV TRADITIONER är något som den amerikanska antropologen Benedict Andersson ägnat åtskillig uppmärksamhet åt.

Med begreppet ”föreställda gemenskaper” pekade han på vikten av historia för grupptillhörighet. När en grupp skapar traditioner och ritualer, vanor och en föreställd historia, skapar de också samhörighet. Ett nog inte ett helt ovanligt fenomen inom studentlivet.

MÖJLIGTVIS GER DET en ledtråd om pyttipannans roll i föreningen.

SOLEN SKINER NÄR Lundagård träffar Studentaftons nuvarande förman Hjalmar Huitfeldt på ett kafé. Dagen innan har han haft sittning med Estlands president; klockan 02:41 skickade han ett sms med förfrågan om att tidigarelägga intervjun. Men nu är han på plats, något försenad.

HJALMAR HUITFELDT LER brett, beställer en kaffe och berättar om gårdagens afton. Han är nöjd, säger han, och i förbifarten kommenterar han middagen: – Sedan jag började äta pytt med bearnaisesås går jag inte tillbaka.

SAMTALET FORTSÄTTER TILL Studentaftons profil och traditioner.

– Vi är politiskt och religiöst obundna, är Hjalmar noggrann med att understryka, men vidareutvecklar: – Sittningar och hela studentlivskulturen är traditionell. Det är något som präglar hela studentlivet och för oss har det inte med borgerlighet att göra utan kärlek till studentlivet – det är inte något ställningstagande.

Vad skulle hända om du bestämde dig för att ändra på middagen?

– Då hade vi säkert kunnat hitta på någon ny tradition. Det går att motivera många andra saker med att de också är traditioner.

– Jag vet inte riktigt vad som åsyftas med det.

KANSKE FÅR VI återvända till någonting som Jens Liljestrand sa om studentlivet. Möjligtvis är Studentaftons utveckling en del av en bredare förändring. En trend som gör att studenter alltmer vill odla sin identitet, och leva sina liv som just, studenter. Att vi som samhällsgrupp har blivit mer introverta, upptagna av traditioner och, ja, borgerliga: – Om man är student i Lund i dag och väldigt radikal – då kanske man inte ägnar sig åt studentliv överhuvudtaget. Då håller man väl på med andra saker. Man ägnar sig åt bredare samhällsfrågor och då bor man antagligen inte i Lund – utan Malmö, säger Jens Liljestrand.

OCH ANTAGLIGEN ÄTER man inte heller pytt, annan än fryst och redan färdiglagad.

Detta är Studentafton Studentafton är en studentförening som sedan 1905 har anordnat

HJALMAR HUITFELDT ÄR medveten om tradi-

tionernas flyktighet. De är, som han själv säger, snarare av ”kärlek” än en uttalad ideologi som Studentafton anknyter till traditioner – sedan är det en annan fråga om bör klassas som borgerligt eller inte.

samtalskvällar och debatter. Bland gästerna märks Anna Lindh, Pussy Riot, Fredrik Reinfeldt och Christer Fuglesang. I dag är föreningen en av studentlivets viktigaste forum för diskussioner om allt från stu-

Tycker du att ni är borgerliga?

– Nej, svarar Hjalmar Huitfeldt, och fortsätter: Hjalmar Huitfeldt är frälst av den mytomspunna Pytt Royal.

Foto: Ella Neller

dentfrågor till politik.

Lundagård nummer 3 2023 |

11

annonssida SISTE APRIL I STADSPARKEN

Tre tips för ett lyckat firande: 1. Packa smart!

Lämna glasflaskor, tält och cykel hemma.

2. Festa rätt!

Drick varannan vatten :)

3. Ta hand om varandra!

Ta dig till ett informationstorn om du behöver hjälp.

Välkommen! lund.se/valborg

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

12 | Lundagård nummer 3 2023

Melisa Hümmet, 21 år, har bland annat studerat musikproduktion och grafisk design vid LU.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Bilden av LU: naturvetenskap, traditioner och män

Hur vill Lunds universitet framstå? Och stämmer den bilden överens med verkligheten? Med hjälp av två forskare och två studenter skärskådar Lundagård universitetets kommunikation och marknadsföring.

TEXT THEODOR BONDESTAM FOTO JOHANNA NILSSON

– Min bild av Lunds universitet var att de mest fokuserade på naturvetenskapliga program. Utbildningar inom kultur tänkte jag var mer typiskt för Malmö universitet. Nu när jag har gått här vet jag att det finns kulturutbildningar men det känns ändå som att fokus ligger på fysik, läkarprogrammet och ingenjörsutbildningarna.

DET SÄGER MELISA HÜMMET, 21 år. Hon har bland annat pluggat musikproduktion och grafisk design i Lund. Hon sitter på en av trästolarna utanför LUX och pratar om bilden som Lunds universitet (LU) kommunicerar utåt: hur universitetet vill vara och hur det faktiskt är.

MEN HUR GÖR man egentligen för att skärskåda en kommunikationsavdelning? Går det att säga hur ett universitet ”vill” vara? För att besvara de frågorna måste vi backa bandet och spara samtalet med Melisa Hümmet till senare.

VID LU FINNS ungefär 130 anställda som ägnar

sig åt någon typ av kommunikation. Deras jobb är bland annat att hålla hemsidan uppdaterad, se till så att den interna kommunikationen fungerar smidigt, besvara pressfrågor och underlätta rekryteringen av nya studenter.

ATT GRANSKA ALLT de gör vore omöjligt. En väg framåt kan vara att i stället titta närmare på universitetets presentationsbroschyr som ett slags stickprov över kommunikationen.

– Den är väldigt allmän och används ungefär som ett vykort över Lunds universitet, säger Johanna Sandahl, som är LU:s kommunikationsdirektör.

BROSCHYREN BESTÅR TOTALT av 16 sidor.

Där kan man läsa om LU:s utbildningar och forskning men också om Öresundsregionen och universitetets historia. Bildmaterialet tar mer utrymme än texten och därför har Lundagård låtit två forskare med särskilt intresse för visuell kommunikation analysera broschyrens bilder.

– Generellt är presentationsbroschyrer oerhört designade, oavsett vilket universitet det handlar om. Lunds tycker jag är ganska representativ, säger Orla Vigsö.

Lundagård nummer 3 2023 | 13

reportage ORLA VIGSÖ ÄR professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på visuell retorik. Inför telefonintervjun har han fått några dagar på sig att fundera igenom broschyrens bildval.

– De vill signalera väldigt många olika saker men mycket handlar om interaktion. Man vill ge en positiv bild av hur det är att studera. Och på bilderna som har med forskning att göra är det väldigt tydligt att naturvetenskap står i fokus, konstaterar han.

INKLUDERING ÄR NÅGOT annat som Orla Vigsö menar är typiskt för den här sortens broschyrer.

– Man har verkligen försökt nå en representation av olika grupper. Folk ska få intrycket av att universitetet är diversifierat och det är många i broschyren som inte är typiskt vita européer, säger han.

”

Kvinnorna ser mest ut som dekoration.

Det gör mig uppgiven.

ORLA VIGSÖ KONSTATERAR ATT det samtidigt vore märkligt om LU hade gjort tvärtom och bara haft bilder på vita människor.

– Man vill visa att alla är välkomna men det tyder samtidigt på lågt självförtroende. De blir lite överentusiastiska kring det här med mångfald. Hade det inte varit bättre med bilder som visade upp olika typer av utbildning? undrar han.

Medie- och kommunikationsforskaren Orla Vigsö är inget fan av bilden på fanbärarna.

AVSNITTET OM UNIVERSITETETS historia kritiserar han.

– Den sista bilden… man vill så gärna skryta om att man är gammal. Men blir jag verkligen lockad av att se den där flaggdemonstra-

14 | Lundagård nummer 3 2023

Melisa Hümmet, 21, och Leonard Björnsson, 24, kollar igenom broschyren från LU.

tionen om jag själv inte tillhör en akademisk tradition? Fanbärande signalerar något konservativt och det där blir helt främmande om man själv inte har en pappa som legat i Lund.

Jag är själv från dansk arbetarklass och tyckte att det där med traditionerna var skitkonstigt när jag kom till Uppsala, säger Orla Vigsö.

TILLBAKA TILL MELISA HÜMMET och trästolarna utanför LUX. Hon och en till student, Leonard Björnsson, sitter i eftermiddagssolen och bläddrar i den lilla broschyren.

– Jag är uppvuxen i Lund och när jag gick i skolan verkade universitetet nästan som ett helt annat samhälle. Man fick se LTH-studenter i overaller och Lundakarnevalen och andra lite galna koncept. Som uppvuxen här får man höra om universitetet väldigt tidigt men för en utomstående vill man ju inte att det ska bli exkluderande, säger Leonard Björnsson.

LEONARD BJÖRNSSON ÄR 24 år och går kandidatprogrammet i modevetenskap. Melisa Hümmet är uppvuxen i Malmö och berättar att hon inte hade lika bra koll på traditionerna innan hon började på LU. Precis som Orla Vigsö lägger hon märke till att många olika hudfärger är representerade i broschyrens bilder.

– Men det är ju ganska homogent på Lunds universitet. När jag skulle börja plugga tänkte jag att det finns fler människor som jag, med rötter i ett annat land, på Malmö universitet, säger Melisa Hümmet och fortsätter: – Här i Lund har jag varit en av få men jag tror inte att det har påverkat mig så jättemycket. För andra kan jag tänka mig att det spelar stor roll när man ska välja sin utbildning, säger hon.

DEN ANDRA FORSKAREN som Lundagård talar med är Brigitte Mral, professor emerita i retorik vid Örebro universitet. Även hon har, likt Orla Vigsö, intresserat sig särskilt för hur bilder påverkar oss. Hon lyfter fram liknande poänger som Orla Vigsö men problematiserar även att majoriteten av de som syns på bilderna i broschyren är män.

– De kvinnor som är med ser mest ut som dekoration. Det är männen som forskar och det är männen som är i fokus. Det gör mig irriterad, besviken och uppgiven. Om jag var en flicka i gymnasieåldern som läste igenom den här broschyren hade jag inte känt mig det minsta intresserad av att gå på Lunds universitet. Det är dessutom motsägelsefullt, eftersom det ju finns väldigt många kvinnor på universitetet, säger Brigitte Mral.

MELISA HÜMMET BERÄTTAR att hon också tänkte på mansdominansen när hon bläddrade igenom broschyren.

– Jag tror att man påverkas av det, omedvetet. Om man vill läsa läkarutbildningen som kvinna och ser att det är en massa män så kanske man tänker att nej, det är inte för mig, säger hon.

PÅ MELISA HÜMMETS kurs i musikproduktion var det ganska blandat men hon hade förväntat sig att det skulle vara fler killar. Leonard Björnsson ser också en dubbel problematik med tanke på det naturvetenskapliga fokuset.

– Stereotypen om att det är många män på naturvetenskapliga utbildningar förstärks, säger han.

RETORIKFORSKAREN BRIGITTE MRAL berömmer samtidigt broschyren.

– Om man ska lyfta fram något positivt så är

väldigt många olika hudfärger representerade på bilderna. Sedan vet jag inte om det stämmer överens med hur det faktiskt ser ut, säger Brigitte Mral.

SÅ, HUR SER det ut? Är LU så diversifierat som broschyren ger sken av? För att besvara den frågan tar Lundagård hjälp av Johan Bondefält, som är utredare på Universitetskanslersämbetet (UKÄ). UKÄ är den myndighet som ansvarar för officiella statistik om universitet och högskolor. Johan Bondefält menar dock att det är omöjligt att ta fram siffror om etnisk mångfald eftersom det inte finns några sådana register.

DET SOM FINNS är statistik över andelen med utländsk bakgrund bland nybörjare vid högskolan. Utländsk bakgrund innebär att vara född utomlands eller att ha minst en förälder som är född utomlands. Enligt siffrorna för läsåret 2021/2022 har LU drygt 24 procent med utländsk bakgrund bland nybörjarna.

Därmed placerar man sig på plats 24 av de 43 svenska högskolor och lärosäten som ingår i statistiken.

– Hur man ska tolka de siffrorna vill jag inte spekulera i, säger Johan Bondefält, utredare på UKÄ.

I SIFFRORNA FRÅN UKÄ är utbytesstudenter dock inte inkluderade och på LU finns inresande studenter från över 130 länder. På tidskriften Times Higher Educations lista över världens mest internationella universitet hamnar Lund på plats 61, tvåa i Sverige efter Karolinska Institutet.

OCH HUR ÄR det med könsbalansen vid LU? 2022 var andelen kvinnor 57 procent bland studenterna på grundnivå och avancerad nivå, medan det var jämnare på forskarutbildningen och bland personalen. Hur många kvinnor som är på bild i presentationsbroschyren är svårt att räkna exakt. Enligt Lundagårds uppskattning är tio av personerna som är i fokus

i bilderna män (62,5 procent) och sex kvinnor (37,5 procent).

DOMEN FRÅN FORSKARNA och studenterna är i alla fall tydlig. Med presentationsbroschyren som exempel framstår LU som naturvetenskapligt, mansdominerat och traditionellt.

”

Där tycker jag att vi kan bli bättre.

KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR Johanna Sandahl öppnar dörren till sitt arbetsrum för att LU ska få bemöta kritiken. Hon är även mycket nyfiken på vad forskarna och studenterna har sagt, eftersom universitetet håller på att se över vad de vill berätta om sig själva. Det är tio år sedan de gjorde en sådan genomgång och just nu utvärderar de också om presentationsbroschyren ska fortsätta användas.

– Det är en utmaning att bildsätta ett universitet med 46 000 studenter och 8400 anställda [2021 års siffror, reds. anm.] i en broschyr av det här slaget. Därmed inte sagt att vi inte kan bli bättre, men det är svårt, säger Johanna Sandahl.

JOHANNA SANDAHL TYCKER att det är viktigt

att belysa universitetets internationella prägel.

– Men det går ju inte att se på en bild om någon är från Lomma eller… vad ska jag ta för exempel… Calcutta. Det finns både homogena och blandade miljöer på Lunds universitet och hur det ser ut beror mycket på vilken fakultet man är på, säger hon.

JOHANNA SANDAHL ANSER inte att broschyren ger ett mansdominerat intryck.

– Man brukar säga att en jämställd organisation ska ha mellan 40 och 60 procent kvinnor så frågan är hur noga man ska vara. Om det är så att broschyren är obalanserad är det definitivt något vi får titta på längre fram, säger hon.

OCH NÄR DET gäller fokuset på naturvetenskap instämmer hon till viss del i kritiken.

– Det är en jätteintressant synpunkt och något vi brottas med. När vi ska bildsätta forskning blir det väldigt ofta mikroskop och maskiner. Det pratar vi mycket om nu och där tycker jag att vi kan bli bättre.

Föredrar ni naturvetenskap över andra ämnen?

– Nej, och jag tycker nog att vi har förbättrats på det området. Men vi kan absolut lyfta fram andra miljöer, som kulturområdet, säger Johanna Sandahl.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE ORLA VIGSÖ KRITISERADE att broschyren läg-

ger så stor vikt vid universitetets traditioner och historia. Johanna Sandahl tycker dock att det förflutna har ett värde.

– Jag vet inte om det är något som blir exkluderande. Det här är en ständig diskussion för oss: hur mycket är vi ett 350 år gammalt universitet och hur mycket är vi nydanande och dynamiska? För LU är det väldigt, väldigt viktigt att vara båda delarna.

Vad är det med tradition som är bra?

– Vi har något som inte går att köpa eller skapa. För både studenter och anställda är det viktigt att vara del av något som har pågått väldigt länge. Jag kan själv få lite svindel när jag tänker på att vi har bedrivit undervisning och forskning i 350 år, säger Johanna Sandahl.

LU:s broschyr lyfter allt från studentliv till universitetets långa historia.

SÅ, VILKA VILL LU vara? I diskussionerna med Orla Vigsö, Brigitte Mral, Melisa Hümmet och Leonard Björnsson dök många benämningar upp: fokuserade på naturvetenskap, skryter om att man är gammal, mansdominerat, överentusiastiska kring mångfald, lågt självförtroende. Men hur skulle universitetet själva svara på frågan?

JOHANNA SANDAHL HÄNVISAR till universitetets ledningsgrupp, eftersom det inte är en fråga för en enskild tjänsteperson. Vicerektor Ann-Kristin Wallengren säger över telefon att även hon har svårt att svara på det. Om hon ska ge ett exempel på sådant som ledningsgruppen just nu diskuterar väljer hon frågan om mångfald.

– Lunds universitet är rikt på mångfald och det vill vi lyfta fram bättre än vi har gjort tidigare. Vi är dåliga på det här med breddad rekrytering – alla vet ju det – och en förklaring skulle kunna vara att mångfalden inte riktigt syns i kommunikationen.

HUR UNIVERSITETET EGENTLIGEN ”vill” vara får vi kanske aldrig riktigt svar på. En porträttring som inte domineras lika mycket av män och naturvetenskap verkar i alla fall efterfrågas av de flesta av intervjupersonerna.

LU:s kommunikationsdirektör Johanna Sandahl.

Lundagård nummer 3 2023 | 15

tema fasader

Stereotypa stilar – sanning eller skröna?

Att generalisera gruppers stilar har gjorts i urminnes tider. Hårdrockare klär sig si, veganer klär sig så. Även på campus finns det gott om stereotyper – men finns det ett korn av sanning i det hela?

TEXT THEA SANDIN ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

Ida, 26, är masterstudent på geologiska institutionen och kommer till intervjun klädd i friluftsbyxor och flanellskjorta. Vi pratar om att just praktiska kläder är väldigt vanligt för geologer.

– Jo men det finns en uniform kan man säga, och det är oftast flanellskjorta och någon typ av friluftsbyxor eller jeans och sen ordentliga kängor.

GENERELLT VERKAR GEOLOGER inte bry sig så mycket om specifika trender jämfört med vissa andra utbildningar. Ida menar exempelvis att det inte finns en förväntan på henne om att uppfattas som städad och prydlig eftersom geologi i sig självt är så stökigt och smutsigt. Hon tar upp att det nog finns vissa andra institutioner där det är viktigare för studenter att visa upp ett snyggt yttre då deras framtida yrken kanske kräver det, typ som humanister och ekonomer menar hon.

– Jag upplever inte att geologer klär sig fult, men man tänker kanske inte så mycket på att man ska se ut på ett visst sätt.

LUNDAGÅRD MÖTER UPP statsvetaren Agnes, 23, för att höra ifall hon kanske bryr sig mer aktivt om sin stil än geologstudenetrna.

Vad tänker du på när du klär dig på morgonen?

– Det ska kännas bekvämt och lite roligt!

MED ROLIGT MENAR hon att hon vill ha något litet extra, och tycker att det är tråkigt att bara ha en tröja och ett par byxor. Agnes säger att hon gärna vill ha lite olika lager och exemplifierar med en scarf eller en väst.

Hon har för dagen på sig ett par bruna vida kostymbyxor, en vit-röd randig skjorta och en brun väst.

16

| Lundagård nummer 3 2023

– Jag skulle säga att min stil går åt två vägar. Antigen försöker jag se ut som en cool dansk tjej eller så ser jag ut som en liten, liten gubbe.

NÄR LUNDAGÅRD FRÅGAR om hon känner att hon ser ut som den traditionella statsvetaren blir svaret nekande. I stället menar Agnes att hon ser ut som en humanist. Det är kanske är svårt för det otränade ögat att se skillnad på en samhällsvetare och en humanist men Agnes tror att statsvetare inte håller på med lika mycket ”krusiduller” som humanister gör. Statsvetare klär sig mer ”simpelt men välklätt” som Agnes uttrycker det.

”

Man försöker se bra ut men ändå vara avslappnad.

DET KAN VARA svårt att generalisera stil, men en grupp som har fått en tydlig klädstil är finanskillarna med patagoniakläder eller dunväst. Dessa ekonomer var ju en gång i tiden studenter, så hur klär sig egentligen en ekonomistudent? Fredrik, 25 år, läser på Ekonomihögskolan och enligt honom klär sig många studenter där rätt lika. Han exemplifierar med att det ofta är avslappnad stil med sneakers, jeans och en tjocktröja, allt i ganska nedtonade färger.

– Sen finns det vissa som sticker ut, de som går full on finance och kör kostymbyxor, skjorta och pullover eller de som kör på patagoniastilen med t-shirt och väst.

FREDRIK TROR DOCK att det kanske är vanligare med denna ”typiska” ekonomstil i vissa specifika grupper, exempelvis de som har mycket företagskontakt. Han säger att det ändå är rätt så ovanligt att se folk med kostym och skjorta men att de som har på sig det nog vill in i företag där folk klär sig så.

NÄR HAN SKA beskriva den generella stilen på Ekonomicentrum säger han att många är väldigt ”rena och polerade”.

– Man försöker liksom se bra ut men ändå vara avslappnad, man borstar ändå håret innan man kommer till skolan, säger han med ett leende.

STUDENTER VERKAR ALLTSÅ ha en bild av att man klär sig olika på olika institutioner.

Geologer är praktiska, humanister är lite mer extravaganta och ekonomer är nedtonat polerade. Men är det här bara inbillning?

LUNDAGÅRD RINGER Emma Severinsson, 38, lektor i modevetenskap på Lunds universitet.

Hon säger att trender ofta påverkar alla på en generell nivå, men att det kan finnas mindre trender i olika sammanhang. Sammanhangen är dock inte begränsade till vad man pluggar, vill Emma Severinsson påpeka.

– Det finns ju så många olika sammanhang på universitetet och alla har inte sin identitet i ämnet som de studerar. Det kan ju

många tagit upp att det ändå finns en särskild stil på deras institution och att de klär sig ganska likt sina kursare, vilket får en att tänka att man börjar klä sig som de man pluggar med.

Där håller Emma Severinsson med och menar att det är vanligt att en grupp klär sig mer och mer likt – särskilt om gruppen utgörs av dem man träffar mest om dagarna.

– Det kan också handla om en trygghet i att passa in. Att vi väljer kläder av en trygghet att man inte vill stå ut och viljan av att skapa en gruppidentitet.

NÄR DET KOMMER till kritan är studenter kan-

ske inte så olika ändå. Om man tar en ekonom från Ekonomicentrum och sätter den på SOL kommer du antagligen inte kunna se att det är en ekonom. Detsamma gäller nog för de flesta studenter. Men ser du någon springa omkring i kängor, friluftsbyxor och flanellskjorta är det nog inte en dum chansning att det är en geolog.

Hur cool är du? Är du hippast på campus? Lundagård har med hjälp av internationell expertis tagit fram ett specialdesignat test så att du kan ta reda på exakt hur tuff du och dina vänner är – kanske är det dags att skaffa en fräsigare bekantskapskrets?

1. Vilket AFB-område känner du dig mest hemma på? a) Parran – finns inget bättre än att duscha i sopor under brännbollsmatchen. b) Sparta – brutalism är ballt! c) Sagoeken – nära till lekplatsen. d) Bokompakt – vem behöver mer än 10 kvadrat?

2. Vad har du i din matlåda? a) Korv med bröd. b) Matlåda? Äh, det får lösa sig på något sätt. c) Hoppar matlådan och unnar mig en fräsch sallad från Grönt och Gott. d) Hemlagad indisk linsgryta, ett riktigt storkok inför veckan.

3. På en fredagskväll är du… a) …på Helsingkrona nation, skrålandes till Carola. b) …hemma och kollar På Spåret i soffan över ett glas rödvin. c) Jag vet inte, vi får se, kanske blir någon spontanfest hemma eller så drar jag till Köpenhamn, något dyker alltid upp. d) …på spelning på Blekingska eller Smålands.

4. Under Lundakarnevalen var du… a) …på tredagarsrejv på Gastelyckan. b) …i kö, osäker på till vad. c) …längst fram i tåget! d) …längst fram i publiken när Måns Zelmerlöw rappade till Gangsta’s Paradise!

5. Hur kommer du fira Valborg? a) Vilar ut under dagen för att balla ur på kvällen. b) Man hittar dig i Stadsparken från klockan 07 på morgonen. c) Än så länge inga planer, men det dyker väl upp något. d) Har champagnefrukost med väl utvalda vänner och respektive.

6. Det är fredagskväll, och du har inget att ha på dig – var går du för att panikhandla? a) Jag värnar en levande stadskärna – självklart handlar jag i en butik i centrum. b) Expressbeställning på nätet! c) Första bästa fynd från min bästa second hand-butik. d) Jag lånar något av en kompis, kul att gå i någon annans kläder för en kväll.

Facit (vänd):

Sanningens minut: 21-24 poäng: Hetast av alla: Du är klart coolast i stan – något du nog redan vet men inte riktigt bryr dig om. Har hängt i Lund länge nog för att få rutin men inte länge nog för att vara gammal och dryg. Du är festens medelpunkt och alla vet att där du är där kommer det ske något kul.

TEXT LUNDAGÅRD ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

UNDER INTERVJUERNA MED studenterna har

Testa dig själv:

LÄS FLER FÖRDJUPANDE TEXTER PÅ LUNDAGARD.SE

1. a: 2, b: 3, c: 1, d: 4 2. a: 3, b: 4, c: 1, d: 2 3: a: 1, b: 2, c: 4, d: 3 4. a: 4, b: 2, c: 3, d: 1 5. a: 3, b: 1, c:4, d: 2 6. a: 2, b: 1, c: 3, d: 4

finnas studentnationer eller politisk tillhörighet. Det är inte så enkelt att bara för att man läser ekonomi så klär man sig på ett sätt, även om det kan finnas tendenser.

17-20 poäng: Ganska cool: Du hade kunnat segla högt på coolhetens vågor, men du är inte riktigt där än. Kanske är det så enkelt att du bara försöker för mycket? Du är fortfarande långt ifrån att vara, för att citera bandet som du är överdrivet nostalgisk över, ”Coolaste katten i hela långa landet falukorv”.

12-16 poäng: Småtöntig: Du är helt enkelt ganska vanlig. När du tror att du går mot strömmen, är du tvärtom den som följer med flocken. Du är helt enkelt en ”basic bitch”. Vårt tips: Äg det. Inget är coolare än att äga sin egen tråkighet.

0-11 Megatönt: Oj, oj, oj… Du vill uppleva det riktiga Lund, och har ännu inte insett att det finns bättre saker att ägna sig åt. Alternativt så är du en medarbetare på Lundagård. Oavsett så har du en lååång väg att gå.

Lundagård nummer 3 2 2023 | 17

porträttet

”

Jag måste lära mig att vara med människor igen!

18 | Lundagård nummer 3 2 2023

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

Katapultmakaren i Kungshuset Ryan Dyst Donnelly flyttade från New Orleans till Malmö för nio år sedan. I dag driver han egen snickerifirma och är med och renoverar Kungshuset i Lund.

TEXT TOMAS STRÖM FOTO ALEXANDRA ROSLUND

När Ryan Dyst Donnelly var sjutton år gammal (han är trettiofyra i dag) byggde han en fransk katapult i full storlek, en trebuchet, som kunde skjuta en större sten över en fotbollsplan. En dag gick något galet med kalibreringen av avståndet, och en sten slungades i väg rakt upp. En granne kom undan med blotta förskräckelsen, och katapulten brändes strax därefter.

– It was time to retire the trebuchet, skrattar Ryan. När svenskan tryter får det engelska modersmålet med den amerikanska accenten ta vid.

RYAN ÄR EN av två finsnickare på bygget. De ser till att allt stämmer och blir snyggt även i de små detaljerna. Bland annat har de sett över husets massiva entrédörrar. Det handlar om flera hundra år gammalt virke som kräver varsam hantering.

– Det är mycket speciella dörrar från 1700-talet som suttit många år utan att få någon kärlek. Numera är jag inte så rädd när jag fixar gamla saker, jag har gjort det så mycket. Samtidigt måste man ha respekt för dem, man kan inte gå och köpa en ny dörr av det här slaget.

I DAG, SJUTTON år efter katapultdebaclet, är han i gång med ytterligare ett byggprojekt med historiska förtecken, men som kanske är något mer uppbyggligt: den stora renoveringen av Kungshuset i Lund.

ATT ANVÄNDA HÄNDERNA och arbeta med trä i någon form har varit melodin ända sedan tonåren för Ryan. Efter grundskoletiden blev det ett år på båtbyggarskola i Maine, en lärlingsperiod i Connecticut och så ett par år som yrkesverksam möbelsnickare i New Orleans.

HUSET UPPFÖRDES AV danskarna för över fyrahundra år sedan och blev del av Lunds universitet när Skåneland togs över av Sverige. Den majestätiska byggnaden utgjorde universitetets huvudbyggnad fram tills Universitetshuset stod färdigt 1882. Därefter var det länge tillhåll för Filosofiska institutionen.

Mycket historia i väggarna alltså, vilket sätter sin prägel på arbetsdagarna.

– Det är superspännande. Det är den äldsta byggnad jag arbetat på. När solen lyser in genom de blyinfattade fönstren och man hör Domkyrkans klockor känns det nästan som om man levde på den tiden det byggdes, berättar Ryan.

RYAN HAR LÄST på en del om huset och brukar fantisera om gamla tider under arbetets gång. Om det astronomiska observatoriet som fanns i tornrummet, eller den anatomiska teatern där man obducerat och förevisat döda kroppar. Det finns också en myt om att Karl XII ska ha ridit till häst uppför husets berömda spiraltrappa.

– Tyvärr var han död när den byggdes. Men jag tror trappan hade hållit för det! De hade ju inga elektriska planhyvlar på den tiden, bara handverktyg som yxor och liknande. Så den ser lite grov ut men är väldigt stabil, och i bra skick så den ska vi inte göra något med.

MEN ATT RYAN DÄREFTER slog sig ner i Malmö av alla platser hade inget med snickeri att göra. Det var mötet med en svensk tjej, Nike, på en biljardhall i New Orleans som var avgörande. Hon utmanade honom på en match och sen gick det som det gick.

– She kicked my ass. Nu äger vi en kvarn på Öland ihop och ska ha ett barn nästa vecka! skrattar Ryan.

HUR EN HOLLÄNDSK väderkvarn från 1737 hamnat på Öland är det ingen som vet, men det rör sig återigen om ett hus med gamla anor, vilket gör det till något av ett drömprojekt för Ryan.

– Det är skithäftigt! På yttersidan är det träspån som är väldigt vanligt där jag växte upp men som inte är så vanligt i Sverige. Den är ju i väldigt dåligt skick men har en otrolig potential. I somras byggde vi tjugo nya fönster, två nya dörrar och så har jag designat en ny altan.

RYAN ÄR INTRESSERAD av olika stiltraditioner och fortbildar sig ständigt. Nyligen byggde han ett par japanska skjutdörrar till en privatbostad, vilket krävde sin research. Material för sådana projekt är ofta importerade eftersom virkestyperna inte finns i Sverige,

men vad man kan få tag på och till vilket pris kan snabbt svänga.

– Mahogny var skitdyrt innan men nu är priset hälften av vad ek kostar, eftersom det har blivit väldigt populärt med ek i Kina.

Och allt björkvirke kommer från Ryssland men sedan kriget i Ukraina blev det helt tyst från exportörerna där. Så det hänger ihop, trä påverkas av världsläget.

SNART NIO ÅR efter flytten till Sverige, med flera slitsamma år av att bygga upp sin verksamhet, driver Ryan i dag en egen firma.

Ibland är han ute på byggen som nu i Lund, men för det mesta håller han till i sin verkstad i Ellstorp i Malmö.

– Det bästa jag vet är att vara själv i snickeriet. Jag jobbade i fyra år helt själv så det är en ny grej att vara med så mycket folk [som på Kungshuset-projektet, reds amn.]. Jag måste lära mig att vara med människor igen! Vilket jag så klart gillar, att arbeta med min kollega Freddie och alla hantverkare på Kungshuset.

FINNS TID ÖVER efter arbetsdagen på Kungshuset tillbringas den gärna i verkstaden. Just nu håller Ryan på att bygga en kanot, ett projekt som tagit flera år och som äntligen börjar bli klart. Men när kanoten väl är färdigställd, är han snart i gång med nästa projekt.

– Det är lite av en sickness, skrattar han och fortsätter: – Ibland kan jag ta en öl och titta på allt jag gjort men mest handlar det om nästa projekt, och så nästa. Det är som en pressure that builds i början av ett projekt, som sedan släpper när det är klart. Och så blir det plats i hjärnan för nästa grej.

NÄSTA GREJ I det här fallet är förhoppningsvis ett hus utanför Karlskrona som Ryan och hans fru precis har budat på. Ett drömprojekt som ”tickar alla boxar” berättar han och visar bilder på ett vackert gult trähus invid en sjö med stor tomt.

INNAN VI SKILJS åt önskar jag dem lycka till med budgivningen. Ett par dagar senare trillar det in ett sms från Ryan: ”WE GOT THE MOTHA FUCKIN’ HOUSE”

Lundagård nummer 3 2023 | 19

En gång hjälpte vi andra – nu behöver vi din hjälp!

Har du läst minst femte terminen på socionomprogrammet eller fjärde terminen på en vårdutbildning? Då har du chans att få ett högkvalificerat sommarjobb inom hälsa, vård och omsorg i Malmö stad.

Totalt söker vi över 1000 sommarvikarier för att ge vård och trygghet inom hemtjänst, hemsjukvård, rehab och äldreboenden.

Läs mer om förvaltningen i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Som biståndshandläggare ansvarar du för den myndighetsutövning som säkerställer att äldre Malmöbor får vård och omsorg i rätt tid och på rätt plats.

Som legitimerad vårdpersonal utgör du kärnan i våra team som ser till att vården utförs med högsta kvalitet.

I alla våra yrken värderar vi medmänsklighet lika högt som professionalitet.

Till våren och sommaren söker vi:

 BISTÅNDSHANDLÄGGARE  AVANCERADE UNDERSKÖTERSKOR  ARBETSTERAPEUTER  FYSIOTERAPEUTER  SJUKSKÖTERSKOR

Sök våra jobb på

malmo.se/ jobbivårdomsorg

Hälsa, vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

VILL DU ANNONSERA I LUNDAGÅRD? KONTAKTA ANNONS@LUNDAGARD.SE

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

Fredagskonsert Brahms

5 maj

Showmusikalen

1 sept – 31 dec MANUS & SÅNGTEXTER Tom Macrae MUSIK Dan Gillespie Sells, efter en idé av Jonathan Butterell.

Presenteras efter överenskommelse med Concord Theatrical Ltd. concordtheatricals.co.uk

AW med tapas & livemusik innan konserten

Studentrabatt 50% MALMOOPERA.SE

Lundagård nummer 3 2023| 21

kultur

Bakom masken

Vad säger ett namn om en författare, och stämmer det alltid överens med personen bakom texten? Lundagårds Jonathan Juhlin utforskar pseudonymen – det uppdiktade författarnamnet.

TEXT JONATHAN JUHLIN ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

Namnet är den fasad en människa visar upp i den tryckta texten. I bland stämmer den väl överens med verkligheten, andra gånger är den uppdiktad. Själv har jag aldrig använt mig av en pseudonym i mitt skrivande. Det närmsta jag kan komma är en korridorsfest när jag var nybliven lundabo. Jag presenterade mig på skämt som någon annan, förmodligen att jag hette Johan i stället för Jonathan, att jag pluggade juridik istället för filosofi. För min egen del var småroligt, lätt kittlande – men aldrig mer än så. där för min del, men inom litteraturens värld finner vi exempel på personer som tagit steget längre och låtit sin fiktiva identitet förevigas. Pseudonymen är något som erbjuder ett alter ego, en identitet bortom jagets begränsningar. På så vis har pseudonymen som redskap varit en möjlighetsmaskin genom litteraturhistoriens gång.

FÖRSTÄLLNINGEN STANNADE

FÖRFATTAREN OCH ÖVERSÄTTAREN Kristoffer Leandoer skriver i sin essäbok Mask bland annat om pseudonymens betydelse.

Han kommer in på en historia som utspelar sig lite mer än 100 år tidigare än korridorsfesten då juriststudenten ”Johan” föddes.

Då studerade en annan student, vid namn Gunnar Serner, i Lund. Serner, som skrivits in vid Lunds högre läroverk redan vid tolvårsåldern för att sedan ta studenten vid en ovanligt ung ålder. Åren i Lund blev händel-

22 | Lundagård nummer 3 2023

serika, och avslutades med att Serner disputerade – men han hade samtidigt hamnat i en nedåtgående spiral av ekonomiskt bluffmakeri. Lån och växelreverser satte honom i en situation så omöjlig att han slutligen bara såg landsflykt som möjlighet. Hur det gick där återkommer vi till.

”

Pseudonymen ska tillmätas viss roll i denna framgång.

ETT ANNAT FÖRFATTARSKAP som vilade på pseudonymens möjlighetsgörande är Victoria Benedictsson vars pseudonym under författarskapet var Ernst Ahlgren. Benedictsson utgör i dag en självklar del i den svenska litteraturhistorien men under 1880-talets Sverige var kvinnliga författare inte en lika självklara. Pseudonymen möjliggjorde att hennes verk fick bedömas på likvärdiga villkor jämfört med hennes manliga kollegor.

ERNST AHLGREN RÖNTE framgångar och Benedictssons största hinder vid tiden, hennes kön, sköts åt sidan och möjliggjorde en karriär som författare. I dag talar vi om Benedictsson som en pionjär i sin egen rätt

men pseudonymens förbannelse förföljer henne, och i hemkommunen Hörby ligger i dag Ahlgrensparken som är namngiven efter Benedictssons pseudonym. Namnet Ernst Ahlgren fortsätter alltså att leva vidare sida vid sida med dess skapare Victoria Benedictssons arv.

MEN HUR GICK det för vår gode Serner efter flykten från Lund? I sin självbiografi På detta tidens smala näs skriver han: ”Liksom en döende sade jag farväl till allt, till namn, till släkt, vänner och fosterland.” Märk väl, namnet nämns i rask följd efter ”allt”. Resan nedåt kontinenten påbörjades för Serner.

Hamburg först, vidare mot London för att slutligen hamna i Monte Carlo. Serner hamnade på nytt i ekonomiska bekymmer efter att ha spelat bort sina tillgångar, väl på bottnen beslöt han sig för att ta upp skrivandet på allvar. Resultatet blev äventyrsromaner som, i en manöver att undkomma svenska skatteväsendet, publicerades under pseudonymen Frank Heller.

FRANK HELLER-BÖCKERNA blev med tiden bästsäljare och till slut hade Serner tjänat ihop till att betala av sina skulder. Därmed var namnet Gunnar Serner rentvått. När jag skriver texten ligger en utgåva av På detta tidens smala näs framför mig på skrivbordet. På bokryggen står det Serner (Heller). En symbol så god som någon över revanschen och återtagandet av namnet.

Månaden som gått:

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

Emil i Lönneberga bor inte på Smålands nation En ny chans till skånskt-norrländskt brödraskap fick kalla handen, striderna fortsätter på Smålands nation, och en kårkupp av antika proportioner. Lundagårds Sebastian Kaspár summerar månaden som gått.

Katthult eller Kuba?

DEN HEMLIGA PSEUDONYMEN går på kontrakurs mot dagens författare som tvingas tävla i att anskaffa sig marknadsandelar genom att starta podd och delta i olika intervjuformat i såväl radio som TV. Det är motsatsen till den framhävda identiteten, det mediala persona som många författare i dag tvingas lägga sig till med. Pseudonymen kan också bidra till mystik kring ett författarskap. Möjligtvis hade vi i dag inte uppmärksammat anonyma författare som Bo Balderson, eller varför inte Elena Ferrante, lika mycket om det faktiskt fanns en person som hette så. Kanske ökar intresset för den litterära pseudonymen i dag just eftersom det ligger något otidsenligt över den.

MED VISS SÄKERHET kan en konstatera att namnen Frank Heller och Ernst Ahlgren kommer leva vidare sida vid sida med sina upphovspersoner. Spaningen som jag lämnar till läsaren är att pseudonymen ska tillmätas viss roll i denna framgång, texten här är ett exempel på just det. I tider då författare riskerar att bli cancelled, går pseudonymen kanske en renässans till mötes. Lägg det på minnet när den mystiska juristen Johan om några år debuterar med en spänningsroman, en feelgood med finlitterära ambitioner eller varför inte en erotiskt laddad deckare.

Lunds nationer var en gång ett slags gillen för utbölingar med hemlängtan. En plats för göteborgare att umgås med göteborgare, smålänningar med smålänningar. Även om socknar och härader fått minskad betydelse för dagens nationsmedlemmar uppstår alltjämt klungor. Bytisarna på Kalmars, killarna med mittbena på Malmös. Det kanske tydligaste exemplet har emellertid varit socialisterna på Smålands. Efter den senaste månadens schismer har dock ideologiska falanger bildats och slitit nationen itu. ”Smålänningarna” tycks vara ungefär lika sams som Emil i Lönneberga och hans far – för att dra en lokalt förankrad liknelse. De tycks inte vara överens om hur antirasism ska definieras, ”sexarbete” debatteras flitigt, och vem som egentligen är välkommen på brunch står högst oklart.

Men socialister är de alla. Smålänning är nog ingen. Nils Dacke gjorde revolution mot den diktatoriske Gustav Vasa för att försvara smålänningarnas fri- och rättigheter. Smålands nation kallas också revolutionär, men tycks mestadels ägna sig åt interna gräl. Är detta vad som kallas rödgrön röra?

It’s a Lus-Lus situation Våren 2023 är inte enbart det finska riksdagsvalets skede. Skett har även valet av Lunds universitets studentkårers (Lus) presidium.

Gäsp…eller? Tänk att ett val som angår så många kan engagera så få. Kanske är dess betydelse otydlig. I Lund finns många titlar, vars innebörder är svårbegripliga. Med sina lektorer, quratorer och prorektorer framstår Lund som ett romerskt virrvarr. Det är inte helt lätt. Lus-presidium är hursomhelst inget enigma. De representerar till exempel alla LU-studenter gentemot universitetet, lite som ett elevråd på steroider. Representanterna väljs av de olika kårerna. Just det här valet skulle visa sig vara en polariserande historia – precis som ett demokratiskt val ska vara nuförtiden. Uppstickarna och underdogsen

utmanade de beprövade och populära maktinnehavarna. Kårerna var splittrade. Käbbel var oundvikligt. Argumenten ven i vallokalen. Oense gick de till urnan. Snart stod det klart: ett maktskifte skulle äga rum. En bragd för vissa, ett nederlag för andra. Följderna förblir oklara. Kanske får vi anledning att storma universitetshuset. Kanske känner vi ingen skillnad. Frågan är om man märker av ett valresultat, när man inte ens märkt att det är val.

(Norr)skenet bedrar Skånes relation till Norrland har alltid känts som ett kusinband snarare än ett syskonskap.

Som motsatta landsändar är beröringspunkterna få. Medan svenskarna var i full färd med att kolonisera Sapmi var Skåne ännu danskt. Tids nog skulle samiskt blod dock komma att färga lundensiska forskarfingrar.

Så sent som i november återförde universitetet ett plundrat kranium till sin lappländska ursprungsadress. Kan den svala relationen bero på gamla oförrätter? Kanske inte enbart.

Rent kulturellt tycks Skåne och Norrland även ha få anledningar att mötas. Hur många lundensare föredrar Åre över Alperna när körsträckan är lika lång? Inte vet jag. Med norrländsk släkt på båda sidor har jag alltid blickat norrut. Därför blir jag en aning förtvivlad över hur lite Ystad tycks känna för Haparanda. Men så hände det. I början på månaden sträckte Norrland ner en bedårande, böljande, blågrön hand över himlen. Den sträckte sig hela vägen ner till Skåne för att hänrycka oss norrut och bjuda in till en avlång, efterlängtad gemenskap. Aurora borealis kallade. Skåne svarade med mulen himmel och ingen såg någonting. Norrland förblir nog en avlägsen kusin.

Lundagård nummer 3 2023 | 23

kulturkritik

FOTO MARIUSZ KUBIK /WIKICOMMONS

Sällskapsresan för pessimister

Michel Houellebecq balanserar mellan cynism, lekfullhet och gruppsexscener – allt med religiösa undertoner.

TEXT ALEXANDER JOHANSSON

malmöförlaget Ellerströms givit ut en översättning av old school-Houellebecq. Här finns inget hopp, ingen försoning.

formuleringsglad cynism. Vackert översatt av Kennet Klemens, en av Sveriges finaste Houellebecq-översättare.

Fyra personer möts på en semesterö. En vilsen fransman, två lesbiska tyskar och en tystlåten luxemburgare. Det är millennieskiftet och ingen vet vad det nya seklet har att erbjuda. Allt som finns att ägna sig åt är glädjelös njutning och att undvika förra seklets våldsamheter. Semestern består av buss- och bilresor i ett landskap utan historia, skapad och anpassad för den nya tidens pilgrim: turisten.

ROMANEN BÖRJAR ÅR 1999. Internet är något man ”kopplar upp sig till” och flygresor är något man måste gå till en byrå för att boka. Det är så den anonyme berättaren hamnar på Lanzarote: under en pinsam stund med en resebyråförsäljerska – ”jag såg inte hur jag kunde komma undan” – lyckas han bli övertalad att till ett förmånligt pris åka till Kanarieöarna. Väl på plats blir berättaren knappast lycklig men han är åtminstone inte ensam.

OM STIG-HELMER OLSSON läst den pessimistiske filosofen Arthur Schopenhauer hade nog filmen Sällskapsresan sett ut ungefär så här. I stället är det Michel Houellebecqs tredje roman, Lanzarote, utgiven på franska redan år 2000. Om man tyckte den dystre fransmannens senaste roman Förinta var för sliskigt hoppfull kan läsaren nu glädjas åt att

HOPPLÖSHETEN GÖR EMELLERTID inte romanen till någon tårdrypare. Boken har en lekfullhet som får berättaren att framstå som lika patetisk som människorna han möter. Det finns något komiskt i den övergivna (överdrivna?) sorgsenheten. Det är skildringar av människor som inte verkar veta vad de ska ha varandra till. Det är en

DET VÄSTERLÄNDSKA LIVET består inte av annat än konsumtions- och njutningsjakt, menar Houellebecq. Man blir inte förvånad att människor söker sig till ”en högre princip”. Det religiösa fungerar både som ett alternativ för romankaraktärerna – luxemburgaren ansluter sig till en mystisk sekt som finns på ön – och som en kontrast till de konsumtions- och sexbesatta karaktärernas livssyn. Under gruppsex med det lesbiska paret – ja, minst två sådana scener skildras – inser berättaren att luxemburgaren försvunnit. Orden som kommer till berättaren är Kains ord till Gud: ”Skall jag ta hand om min bror?” En evig fråga som sammanfattar ett viktigt tema för Houellebecq: vad har vi våra medmänniskor till? Är de medel för våra mål? Förbrukningsvaror? Eller är de något annat?

Kultur i kvadrat

är fastlimmade utan trillar ut likt någon slags origami när de slås upp. Onekligen mycket söta.

Litteratur

Lanzarote Michel Houellebecq Ellerströms förlag 2023-04-22

Temat ”lyx” avhandlas i tolv handgjorda pixiböcker. Lundagård imponeras!

TEXT VICTORIA KÄLLSTRÖM

Tidsskrift

Ta Tillbaka Dronten nr 2 2023-03-21

En utdöd fågel är inte att likställa med ett utdött magasin! Efter en lång väntan släppte den litterära tidskriften Ta Tillbaka Dronten i mars sitt andra nummer – denna gång på temat ”lyxigt.”

TOTALT BESTÅR NUMRET av tolv böcker i, av redaktionen beskrivet, ”pixibok”-format.

I verkligheten är de mer som små, hårda, handbundna kvadrater med sidor som inte

24 | Lundagård nummer 3 2023

VARJE BOK ÄR skriven av varsin poet eller grupp poeter. Det lyxiga temat tolkas på olika vis: allt från grilled cheese-mackor till manifest är på tapeten. Böckerna innehåller också i varierande utsträckning illustrationer och fotografier som komplement till dikterna.

POESI ÄR ETT begrepp som rymmer mycket. Likaså har författarna bakom Ta Tillbaka Dronten valt att gestalta sina texter på mycket olika vis. Linus Kuhlin har skrivit en bok med titeln Vild gravitation som närmast får beskrivas som en novell. Protagonisten Joanna leder narrativet kring den första upplevda åtrån och relationer över tid. En spelad glamour med underliggande obehag.

JOHANNA ARDERUPS En sparar du till barnen är å andra sidan mer av en serie, bestående

av bildkollage och kortare texter. Lika komiskt som visuellt tilltalande får man följa Peder som investerat i ett fondbolag med inriktning lyxvarumärken.

PERSONLIGEN HAR JAG svårt att avgöra vilken av de tolv böckerna jag gillar mest, men särskilt uppskattar jag Norah Långs Folk klättrar efter dig och signaturen Lizzas Halvsannheter/Halvsanningar. Den förstnämnda för den vackra diktningen om kärlek i ekonomisk logik. Den senare för det mycket underhållande brottsprotokollet om den stora plåga svenskar utsätter norrmän för genom att inte betala sockerskatt.

TA TILLBAKA DRONTEN visar i sitt andra nummer på poesins mångfald. Men framförallt lyckas de mycket väl uppfylla beskrivningen av sig själva som ”ett litet sätt att underhålla sig”.

p s a d n n i n e r g T

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

Efterlängtat eller obehagligt?

Det spelar ingen roll så länge det är inne. Lundagård guidar dig till de hetaste trenderna just nu.

HETT ATT VARA BILLIG

IRONIN ÄR DÖD

SLUT PÅ KLÄTTRANDET

Att skryta med att man köpt en ny bil eller en guldkedja slår helt fel när lunchsamtalen oftare än inte kretsar kring hur dyrt det blivit att köpa en gurka. Slopa 50-cent-flexen och jobba istället in det omvända: klippflexen. När goda råd är dyra är det enda som imponerar att bli riktigt billig.

Börjar det inte bli dags att låta ironin gå i förtidspension och istället släppa fram nya förmågor? Ironilagren börjar nu bli såpass djupa att man behöver diagram för att hålla koll på vem som menar vad med vad. Kan vi inte bara gå med på att vara pinsamma på allra högsta allvar? Det ska vara kul at face value, annars orkar jag inte med det.

En snabb roll call över samhällsläget: Valutan? Inflerad. Konjunktionen? Låg. Klimat? Kris. Det finns ingen tid för fenomen som ”karriärer” om allt ändå kommer vara över om 20-30 år. Är det någon gång det är dags att faktiskt satsa på den där drömmen om att måla akvareller är det väl i dessa sista dagar?

ISAK AHO NYMAN

IHOP... ELLER INTE?

FINN ALLA FEL

FRI MED ASTROLOGI

Guide för ett situationship: Håll alltid dörren på glänt. Svara aldrig på frågan ”Vad är vi egentligen?”. Säg att ni är vänner men mer än vänner men inte i en relation. Förvirrande? Ja. Och när ni får frågan om ni är tillsammans skrattar ni och skakar på huvudet. Nejdå! No-stringsattached. En relation i gråzonen utan krav. Frihet? Eller ett krossat hjärta?

Begreppet ”the ick” myntades redan på 90-talet i kultklassikern Sex and the City. Stunden då romansen dör och den perfekta personen plötsligt ger en känsla av avsmak. Var det maten runt mungiporna? Använde den för många emojis? Eller andades den helt enkelt lite för högt? Det är ingen övergående trend. Utan snarare en epidemi som tar kål på kärleken.

Kristaller och horoskop är ett sätt att komma till underfund med livet.

Många må kalla det galenskaper men jag tror snarare att det kan vara frigörande. Använd dårskapen! Ersätt era dyra psykologer med att skylla på universum. Sömnbristen beror på fullmånen. Tjafset beror på att han är vattuman. Ditt dåliga resultat på tentan? Jo, juste! Merkurius var ju i retrograd.

VALET ÄR DITT!

DIGITAL EXIL

MANSROLLSGNÄLL

Vad är trendigt? Fråga inte mig. Att vara ”trendspanare” handlar inte om att veta vad som är trendigt, utan veta vad man själv vill ska vara trendigt. Ergo, detta borde vara trendigt: att bära kjol, Oscar Wilde, att vägra köpa studentmössa, att resa till Slovenien (billigt), dumpa din kille, dumpa din tjej och dumpa din bank, 70-talsskjortar med enorma kragar samt ornitologi.

Är det bara jag eller börjar inte det här med sociala medier anno 2023 kännas ganska dassigt? Sociala medier, denna uppsjö av tidsdränerande ekokamrar, börjar alltmer likna en snuttefilt för människor utan fritidsintressen. Tro mig, att tillbringa mycket tid på sociala medier i framtiden kommer vara lika fräscht och statusgivande som att röka två packet cigg om dagen.

”Män är korkade”, ”Dejting”, ”Män är korkade”. Det här var ett axplock av de ämnen som Sveriges kvinnliga kulturskribentkår i de rikstäckande tidningarna skriver spaltmil och åter spaltmil om. Så vad förklarar denna trend? Att det är svårt att framleva som ung kvinna i dagens Sverige, eller att dessa skribenter bara är självupptagna?

Jag gissar på det sistnämnda.

ELIN SYULEYMANOVA

OSKAR HEDMAN

Lundagård nummer 3 2023 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Mer behövs för att förbättra studenters återhämtning!

Tyvärr är frågan om studenters psykiska hälsa ständigt aktuell. Orsakerna varierar, problembilden är komplex och förbättring kan ibland kännas omöjlig. Lunds universitet har under de senaste åren satsat mycket på att omorganisera och förbättra förutsättningarna för Studenthälsan och studenthälsa har varit ett av universitetets fyra övergripande arbetsmiljömål under de senaste åren. Problemen finns dock, i mer eller mindre utsträckning och i andra former, kvar.

LUS ÖNSKAR SLUTLIGEN att ledningen tar en mer aktiv roll i att lyfta frågan om uppbundna terminstider i nationella forum. Ändringar i föreskrifterna för terminstider skulle möjliggöra ökad flexibilitet för flera fakulteter kring deras kursupplägg, eller möjliggöra utredning om frågan om ett vinterlov.

Lus kramar: Alla som deltar i rektorsuppvaktningen den 1 maj kl 12.20. Varmt välkomna till parken Lundagård!

Lus sparkar: in lundavåren!

EMMY SVENSSON, ORDFÖRANDE LUS ALVA SÖDERBÄCK, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS

Den konstnärliga fakulteten i Malmö inrättades 2007 vid Lunds universitet och är med sina ca 700 helårsstuderande en av de yngsta och minst befolkade grenarna av Lunds mångsidiga universitetsträd. Denna fräschör bringar utmaningar samtidigt som den erbjuder frihet och flexibilitet gentemot en dynamisk konstvärld.

FAKULTETENS TRE HÖGSKOLOR, som varit separerade, genomgår just nu en omplanteringsprocess där ett nytt gemensamt campus i Varvsstaden i Malmö med inflyttning 2027 ska bli grogrund för framtidens konstnärer. Genom samlokaliseringen ämnar fakulteten bli en offensiv kraft i samhället för nytänkande i världsklass. Med ett gemensamt rotsystem blir fakultetens röst stark i Sverige, världen samt internt inom universitet.

Stordriftsfördelarna och synergierna som uppstår är betydande men likt en stämsång måste det givetvis också lämnas utrymme för självständiga stämmor att blomstra vid sidan om varandra.

SKFM VERKAR FÖR att vara en enande kraft där studenter får möjlighet att påverka sin utbildning och vidga sitt konstnärskap. Ett projekt kåren initierat under VT23 är en serie interdisciplinära jammsessioner där studenter från skolorna gemensamt genererat allkonstverk. Vi ser en stor potential i liknande samarbeten i framtiden.

SAMLOKALISERINGEN SKAPAR många nya möjligheter men är i sig ingen garant för samverkan. Det är upp till studenter och personal att söka samarbeten och uppnå synergieffekter redan idag. Vi bör se samlokaliseringen som ett konstgödsel som får ett redan planterat frö att frodas. Samarbeten bör initieras på gräsrotsnivå – av oss studenter.

FOTO LEA VIGILANTE

UNDER ÅRET HAR Lus genom våra medlemskårer sammanställt en nulägesanalys kring möjligheten till sammanhängande återhämtning. Sammanhängande återhämtning definieras i denna kontext som minst två efterföljande dygn utan undervisning, självstudier eller examination. I nulägesanalysen framkommer att tillgången till sammanhängande återhämtning genomgående är låg. Oavsett hur utbildningens fördelning mellan lärarledd tid och självstudier ser ut så är studenternas behov av återhämtning inte tillgodosett. Lördagstentor, mycket schemalagd tid, eller bristande inramning av studierna är alla faktorer som leder till att studenter upplever hög stress. Att de flesta studenter också behöver arbeta under sommaren för att försörja sig leder till att tiden utanför terminen inte heller möjliggör återhämtning.

DET FINNS ETT antal möjliga åtgärder som skulle vara till nytta för alla studenter. En av dessa är att förbättra de organisatoriska förutsättningarna för studierna. Av flera kårer lyfts bristande kursplanering eller ineffektiv undervisningstid som en orsak till stress, vilket kan åtgärdas med kvalitetshöjande insatser utifrån både högskolepedagogisk förmåga och de administrativa delarna av utbildningsupplägget. Att inte planera in examinationer med kort tid emellan, eller att säkerställa att arbetsbelastningen hålls jämn över hela kursen eller programmets gång är exempel på enkla verktyg för att minska stress och känslan av att aldrig kunna slappna av.

Konstnärlig samling under Lunds trädkrona

Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 3 2023

ALBIN RICKMAN VERKSTÄLLANDE SPRÅKRÖR STUDENTKÅREN VID KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN I MALMÖ (SKFM)

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Praktik i Portugal öppnade fler möjligheter Douglas Edström, student i maskinteknik på LTH, ville inte åka en hel termins ut­ bytesstudier eftersom han låg efter på en kurs. Han bestämde sig därför för att åka iväg under sommarledigheten och göra praktik utomlands. Sommaren 2021 till­ bringade han på energikonsultföretaget CEEETA­eco i Portugal.

Snart färdig med studierna?

”Den viktigaste lärdomen från min praktikperiod utomlands är vetskapen om de oändliga möjligheter som du omges av hela tiden.”

– Ett möte med en människa leder till en resa.

En resa leder vidare till en annan, och plötsligt befinner du dig på en plats du inte trodde var något för dig, men som visar sig vara helt rätt och till och med avgörande för din framtida karriärväg. Man måste hålla utkik efter möjligheterna och ha modet att ta chansen när den dyker upp! berättar Douglas.

– Erasmus+ praktikstipendiet ger dig möjlighet att ta kontakt med företag som kanske inte kan betala dig full lön men som kan erbjuda en annan form av stöd, till exempel bostad, hyra eller biljett. Jag rekommenderar verkligen att

GÅ MED I ALUMNNÄTVERKET! Som medlem i alumnnätverket kan du • bredda ditt sociala och professionella nätverk • få inbjudningar till karriärföredrag, exklusiva webbinarier och digitala AW • prenumerera på e-nyhetsbrevet Lundensaren Douglas Edström. FO TO : PRI VAT

du gör praktik utomlands som en del av din utbildning så att du också får poäng för din praktik, säger Douglas.

Läs mer om Erasmus+ praktikstipendium på www.lu.se/erasmus-praktikstipendium

• behålla kontakten med Lunds universitet och fortsätta den livslånga lärprocessen • få medlemsrabatter och förmåner Medlemskap är kostnadsfritt! Gå med idag! www.lu.se/alumn @alumni_lunduniversty

Skriver du uppsats eller examensarbete?

Lär dig hantera självkritik i studierna!

Anmäl dig till någon av vårens skriv­ träffar hos Studieverkstaden och få en arbetsplats, en skrivargemenskap och språkpedagoger att fråga om råd.

Den 5 maj startar Studenthälsans kurs Hantera självkritik i studierna, där du får träna på compassion (medkänsla) genom olika övningar.

Syftet är på sikt att kunna möta oss själva med en emotionell ton av värme, acceptans och omsorg när livet är svårt.

• 27 april (på engelska, Lund)

Hitta mer information och anmäl dig på www.lu.se/studenthalsan-aktiviteter

• 2 maj (på svenska, Lund) • 10 maj (på svenska, Campus Helsingborg) • 16 maj (på engelska, Lund) • 25 maj (på svenska, Lund) Mer information och hur du gör för att anmäla dig hittar du på www.lu.se/ studieverkstaden-skrivtraffar

WWW.LU.SE

FO TO : JO HAN PERSSO N

KORSORD Vara ansiktet utåt

Alter ego

Edgar Allan

Bränsle

Har degen Gräddbulle

Rally

Stickat eller

Famlat i virkat tyg mörkret Mäts i kWh

Grekiskt torg

Annuell

Underhöll Kallas torrt vin

Kreatur

Trend

Hem

Bilstöld Lämnar ansvarspost

Utbyte Snurrig Nyss påbörjat

Lugn Programmeringsspråk

Något som Efter BA utvecklat sig

Stackars

AV: SOFIE MEURLING 03/2023

Präst och grevé

Bokstäverna i de blåa rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 5 maj.

SUDOKU

Studiestipendier Från den 15e april fram till den 15e maj går det att ansöka om studiestipendier från Stiftelsen.

Behörig att söka är studerande ungdom som är född, uppväxt, boende eller har gått i skola i Öveds församling.

Elektroniskt ansökningsformulär finnes på Stiftelsens hemsida: www.gyllenstierna-weitz-stiftelse.se

28 | Lundagård nummer 3 2023

debatt

Ta er i kragen och börja jobba!

För de studenter som klagar på inflationen finns en enkel lösning: skaffa ett jobb! Men då måste riksdagen också ta sitt ansvar, skriver företrädare för studentföreningen Ateneum.

I riksdagen finns brett mandat för att slopa fribeloppet – den maxgräns på inkomst man som student kan ha och samtidigt ta CSN-lån – på sommaren och låta studenterna få en välbehövlig paus från att räkna kronor och ören. Ändå händer ingenting.

Det är dags att rikdagen tar sig i kragen och börjar arbeta så att vi studenter kan göra detsamma.

ALLA SOM INTE levt under en sten det senaste året har utan tvekan märkt att Lundagårds sidor kantats av uppmaningar om att höja CSN. Den ena studentorganisationen efter den andra går ut och klagar på att inflationen gör det omöjligt att leva på CSN.

rymmer absolut några timmar i veckan av arbete. Tyvärr har vi ett system i Sverige som motarbetar flit och engagemang.

”

VI FÖRESLÅR DÄRFÖR, rent praktiskt så att detta kan införas så smidigt som möjligt, att regeringen börjar med att höja fribeloppet med 15 000 kronor per termin.

Det skulle i skrivande stund ge studenter möjlighet att tjäna ca 118 000 kronor per halvår, därmed ca 240 000 kronor per år om man studerar de sedvanliga terminerna på helfart med fullt studiemedel. Nästa steg blir ett fullständigt avskaffande. Studenter är trots allt vuxna.

Att leva loppan ekonomiskt på CSN är inte tanken.

MEN ÄR DET? För det har inte vi märkt.

ARBETSMARKNADEN ÄR SVÅR. Samtidigt som det är enorm brist inom vissa yrken kommer många inte in på arbetsmarknaden. Vi kan inte vara de enda studenterna som då och då får ångest över att inte ha en usp att ragga arbetsgivare med. Om regeringen avskaffade fribeloppet på sommaren hade vi kunnat jobba inom vår utbildningssektor utan att vara oroliga över att förlora höstterminens CSN. I RIKSDAGEN FINNS ett brett blocköverskridande stöd för att avskaffa fribeloppet, helt eller delvis. Det handlar om Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet. Centerpartiet, som vill avskaffa fribeloppet helt, menar att ”Vi måste stärka studenters frihet att själva bestämma över sin egen ekonomi. Vill man kombinera studier och arbete måste det vara möjligt”. Moderaterna menar att det alltid ska löna sig med ansträngning. Både Liberalerna och Vänsterpartiet lyfter fram det viktiga perspektivet att långt ifrån alla studenter har föräldrar som kan skjuta till med pengar om det är skralt.

CSN UPPFYLLER SIN roll, nämligen att räcka till de grundläggande be-

hoven en student har. Att studenter har svårt att hushålla med pengar är inte ett argument för att höja studiemedlet. Vill man äta ute och bo stort är det inte orimligt att ha ett extrajobb. Många utbildningar

Johanna Trapp Vice ordförande, Ateneum FOTO PRIVAT

OM INTJÄNADE PENGAR på sommaren undantas fribeloppet skulle studenter ha större frihet att både tjäna in en buffert, kunna jobba mer på terminerna och få en välbehövlig erfarenhet till i bagaget.

FOTO PRIVAT

INFLATIONEN ÄR HÖGRE nu än den varit sedan 90-talet, men det är inte första eller sista gången världsekonomin förändras och inflationen slagit till. Att chockhöja CSN varje gång det blir tufft ekonomiskt, för att studenter ska kunna köpa några extra shots kan inte vara en långsiktig lösning (hur trevligt det än kan vara). Att leva loppan ekonomiskt på CSN är inte tanken. Men tänk om det fanns ett annat sätt att få pengar i kassan?

HUR KAN DET vara dåligt att fler jobbar i lågkonjuktur? Det skulle vara bra för ekonomin, ge arbetsmarknaden en välbehövlig boost men framförallt ge oss studenter en större ekonomsik trygghet. Det är dags att rikdagen tar sig i kragen och börjar arbeta så att vi studenter kan göra detsamma.

Carolina Wretman Ledamot, Ateneum

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

Lundagård nummer 3 2023 | 29

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

Nu tar vi ett stort steg framåt i arbetet mot sexuella trakasserier i studentlivet

Lunds universitet var tidigt på den bollen och redan 2018 initierades Tellusprojektet som syftade till att kartlägga förekomsten av sexuella trakasserier på universitetet och föreslå åtgärder för att hantera och förebygga. Ett viktigt resultat från Tellusprojektet är att sexuella trakasserier är vanligt förekommande bland studenter. Det är framför allt kvinnor som utsätts och förövaren är ofta en annan student.

I mer än 70 procent av fallen sker trakasserierna i studiesociala sammanhang. Det är svårt att tydligt definiera var universitetets ansvar börjar och slutar när allvarliga händelser inträffar i studentlivet. Lunds universitet har inte något formellt ansvar för vad som sker utanför studierna eller utanför universitetets

lokaler. Samtidigt kan trakasserier påverka både studiemiljön, studierna och hälsan för de studenter som utsätts. Det betyder att om vi ska arbeta mot sexuella trakasserier bland studenter så måste vi göra det tillsammans och i nära samverkan med studentlivet. Nu startar vi ett sådant arbete – och det är bra!

Vi kommer under våren att starta ett projekt med syftet att stärka arbetet mot sexuella trakasserier bland studenter. Det är ett stort steg framåt och vi genomför projektet tillsammans med de tre största aktörerna inom studentlivet: studentkårerna, nationerna och Akademiska föreningen. Det är första gången som vi tar ett så tydligt gemensamt grepp. Målet är att studentlivet, efter projektet, ska ha etablerade

strukturer för att tillgodose en hög kunskapsnivå och beredskap bland studentaktiva så att de kan hantera dessa frågor. Projektet ska också stödja framtagandet av gemensamma arbetssätt och ta fram ett mer enhetligt förebyggande arbete. Ett tredje mål är att ta fram tydliga processer för hur sexuella trakasserier ska utredas och hanteras, vem som ska utreda och hantera och vilka åtgärder som är rimliga att vidta.

Lund har ett fantastiskt, traditionsburet, omfattande och populärt studentliv. Studentlivet gör redan idag mycket för att förebygga sexuella trakasserier. Min förhoppning är att projektet kommer att leda till en ökad tydlighet, synlighet och trygghet för de studenter som tar del av studentlivet i Lund. Tillsammans är vi starkare!

FOT O: KE N N E T R U ON A

Sexuella trakasserier är avskyvärt. Det tycker nog de flesta. Det har snart gått sex år sedan den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano postade det sociala medieinlägg om sexuella trakasserier i filmbranschen som gav upphov till Metoo-rörelsen. I Sverige ledde det till flera upprop, bland annat till akademiuppropet där närmare 2 500 kvinnor krävde förändring i den akademiska världen.

Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär

State of the nations The student nation concept is unique to Sweden and the history and traditions of Lund’s nations are almost as old as the University itself.

Lund’s 13 student nations, each with a distinctive character, offer a welcoming entry point to student life, social connections and a sense of community. These things are as important for students now as they were when the first nations were established in the 1600s.

If a reminder was needed of the significance of student nations, the pandemic underlined how diminished student life is when these social hubs are not accessible. The pandemic was a tough time for the student nations, and it is immensely pleasing to see how well the nations – the heartWWW.LU.SE

beat of student life – have bounced back with renewed vigour after restrictions were lifted.

Even though the nations have been fulfilling their crucial function for centuries, their value can be difficult to quantify for those outside the university world. For example, a recent opinion piece in the Sydsvenskan newspaper questioned the future economic viability of having so many student nations.

A reply piece in the same newspaper by Alexandra Gäddnäs, former chair of the College of Curators, provided a well-formulated argument

for why the common goals and diversity of student nations are essential and why profit is not part of the equation. She wrote: “Student life is not about money. Since the University came into being, the nations have been small metaphorical and physical homes for students, incubators for innovation and a context in which to grow.”

Like any organisations, there is always scope to review, improve and renew, but the underlying state of the nations is that they continue to serve a vital role in the lives of Lund’s students.

Erik Renström, Vice-Chancellor

hejdå student FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Mjauuu mjauuu…

Traditionsrätten skulle hyllas glas med snaps fyllas Balbossen hade lite väl kul kväll Låstes in i liten cell

HEJ STUDENT! 22 år LINN Lund JOHANNESSON Genusvetenskap

Vilken skulle du säga är Lunds snyggaste byggnad?

– Jag är ett väldigt stort fan av Domkyrkan. Byggnaderna runt Kulturen är fina, Allhelgona tycker jag också är vacker… väldigt tråkiga svar. Min bror är arkitekt så jag borde komma på något bättre. Men jag kan säga att Domkyrkoforum inte är så fint.

Ja, jag tänkte att vi ska övergå till det: Lund fulaste byggnad?

– Domkyrkoforum, 100 procent! Det vill vara så där lite ”hippt”.

Hur cool är du på en skala från Lundagårdsmedarbetare till Karnevalsgeneral? Fri tolkning för vad som är coolast.

– Oj, jag tycker ju inte att jag är cool för fem öre. Men mer Karnevalsgeneral.

Fifflande glasögonorm kanske ser ändå?

Tror att hen genom brillor intelligensrykte ska få Fifflare på nation mängder dricka telefonen ramlar, kanske ur ficka?

Helt paj! Åh, naj!

Snabbt beslut: beställer ny under samma kväll bakfyllan med minus 42 000 kr kom som en smäll När det bal vankas lojalitet prisas pakter framför alla ska visas Dubbelborg laxen för kyrkan dissa sura miner det blir bland vissa Även mot kosinglössen det riktas blickar När de från vårfesten nationer kickar Extomte tomt kontor ockuperar med partner hen än en gång huserar Nu ser vi fram emot valborgshelgens fest och bus!

Morris fortsätter att spana på såväl fifflare som lus

Morrhoppan

Sista frågan: Finns det någon eller något i svensk offentlighet som du tycker borde skärpa sig?

– Matbutikerna!

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 3 2023 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Bildad eller vill bli?

Bildadeller ellervill villbli? bli?

Bildad VETENSKAP VETENSKAP VETENSKAP BILDNING BILDNING BILDNING TRADITION TRADITION TRADITION

Vilka böcker sätter agendan London, Paris Vilka böcker sätter agendan i London, Paris Vilka böcker sätter agendan iiLondon, Paris och New York?

Vilka idéer präglar framtids­ och New York?

Vilka idéer präglar framtids­ och New York?

Vilka idéer präglar framtids­ debatten?

ViVi skriver för dig som vill haha debatten? skriver för dig som vill debatten?

Vi skriver för dig som vill ha histor iska och internationella perspektiv påpå histor iska och internationella perspektiv histor iska och internationella perspektiv på tidens stora frågor. tidens stora frågor. tidens stora frågor.

TTaad Ta ddeel l el

aandndadnedt et ervrbebjrujbudjdu e v et aav a

Testa 2 nummer Axess Magasin Testa nummer avav Axess Magasin Testa 22 nummer av Axess Magasin kostnadsfritt eller teckna helår nr) kostnadsfritt eller eller teckna teckna helår helår (9(9 nr) kostnadsfritt (9 nr) 30% rabatt och få bok köpet tilltill 30% rabatt och få en enen bok påpå köpet till 30% rabatt och få bok på köpet Erbjudandet är endast tillämpbart inom Sverige. kronor.

Erbjudandet ärendast endast tillämpbart inom Sverige. förför 529529 kronor.

Erbjudandet är tillämpbart inom Sverige. för 529 kronor.

Testa 2 nummer kostnadsfritt Testa 22 nummer kostnadsfritt Testa nummer kostnadsfritt

PJ Anders Linder Linder PJ Anders Linder chefredaktör chefredaktör VDVD ochoch chefredaktör

r! häärr!! hhä

Som prenumerant Axess Som prenumerant påpå Axess Som prenumerant på Axess även tillgång fårfår dudu även frifri tillgång tilltill får du även fri tillgång till Axess axess.se Axess TVTV viavia axess.se Axess TV via axess.se