Lundagård nummer 6 20219

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2019

evig strävan Spelberoende märks för första gången bland studenter. Lundagård har träffat de drabbade och sökt svar på varför. Sid 20-23

a tuition's worth

utbyte efter brexit

den nya mannen

International students as cash cows?

Page 9

Så kommer Storbritanniens utträde ur EU att påverka ditt utbyte. Sid 10

Möt deltagare på Maniphestos mansläger i Danmark. Sid 12-13

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

ledare lundagård rättar sig I nr. 5 2019 har vi under rubriken Studentens ordlista uppget Tage Danielsson som grundare av Kuratorskollegiet.

Den rätte Tage är förstås Tage Erlander.

om hasch och snus ”En viss effekt blev märkbar efter trekvart, men det var uppenbart att det var FP [försökspersonen] själv som bidrog till den.”

Ovan citat är hämtat ur den på svenska nyligen utgivna boken Om Hasch (på svenska 2019, originalet Über Haschisch gavs ut postumt år 1972). Där protokollför tänkaren och författaren Walter Benjamin sitt experimenterande med hasch mellan åren 1927-1934.

tar närmare på en person som var beroende av att studera på s. 18-19. Ett slags beroende av kärlek får personifieras av bloggerskan Sandra Beijer som Nina Morby har träffat. Läs om deras möte på s. 24-25.

JAG SJÄLV HAR skrivit en text om snus på s. 14-15.

I PROTOKOLLET FÅR vi läsa mer eller mindre trovär-

diga återgivelser av haschets verkan. Ibland får man känslan av att rusen konstrueras av den så kallade ”försökspersonen” – stundtals verkar densamma som bortblåst. Texten varierar i sin form då den rymmer allt från styltiga läkarprotokoll, introspektiva reflektioner till teckningar med mystiska budskap.

Trots att en läkare och en psykolog var delaktiga i experimenterandet innehåller protokollet ingen vetenskapligt godkänd empiri. Boken är på sin höjd att betrakta som en prosapoetisk tripprapport.

OM HASCH FÅR mig att fundera på beroende. Och då

inte på haschberonde utan på männniskans beroende av att systematisera sin omvärld för att förstå den.

Mycket går att rättfärdiga inför sig själv bara man har ett tillräckligt välformulerat uppsåt...

Snuset är min tyngsta, om än blygsamma, last. Jag borde protokollföra hur det påverkar mig i stil med Walter Benjamin. Jag är dock osäker på om jag har några läkar- och/eller psykologvänner som är intresserade av att iaktta och protokollföra mitt snusande för nöjes skull.

ALLT SAMMANTAGET ÖNSKAR jag

er varmt välkomna att bläddra i Lundagård nr. 6 2019 som är mitt, Louise Lennartssons och Nina Morbys andra nummer i ordningen.

Nu behöver ni bara stå ut med oss i ytterligare fjorton nummer.

DETTA NUMMER KRETSAR kring beroende. Louise

Lennartsson dyker ner på djupet i spelberoende bland studenter på s. 20-23. Karolina Boyoli tit-

lundagård nr 6 2019

Konstsamling får liv igen Förvaringsmöjligheterna för universitetets konstoch arkeologisamling är bristfälliga. Snart drar en donationskampanj igång för att finansiera ett nytt magasin.

Nyheter sid. 6

Lux firar fem år

Nike Stolpe Wikström har pratat med arkitekterna om idéerna bakom ombyggnationen som invigdes 2014.

Redaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Biträdande redaktör: Louise Lennartsson louise.lennartsson@lundagard.se Webbredaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se

Från konstnärsromantik till främlingsskap och tillbaka igen Alve Rauer har sökt svar på vad som egentligen krävs för att kunna skriva böcker.

"Den siste aténaren" Otto Steiman (1886-1960) räknas som en av Lunds universitets mest ikoniska överliggare. Karolina Boyoli har gjort en djupdykning i hans historia.

På djupet sid. 16-17

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

VENDELA KÄLLMARK REDAKTÖR

Medarbetare detta nummer: Alve Rauer, Amandus Gustafsson, Carlo Olrog, Caroline Ulvros, Ebba Frid, Emil Sandgrim, Emily Hsiang, Eric Sarkar Nilsson, Gabriel Lindgren, Gabriella Gūt, ida lunga, Jack Holm, Jacob Andersson, John Nyström, Jonas Jacobsson, Karolina Boyoli, Molly Nilsson, Morrhoppan, Nike Stolpe Wikström, Nora Markander, Q, Rui Johnson Petri, Sofia Kockum, Tess Tedgård, Zakarias Dahlberg Omslag: Caroline Ulvros Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

Historiska händelser sid. 18-19

Pressläggning 22 januari 2019.

Deadline nr 7/2019 25 oktober. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga 35 400.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Kulturreportaget sid. 26-27

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån förbundsmedia ab: www.fbmedia.se / 040-602 14 01 Redigering: Vendela Källmark

lundagård nr 6 2019

3

läs mer studentnyheter, krönikor och debatt varje dag på lundagard.se ◣

feature from www.lundagard.se WHO WILL WATCH THE WATCHERS?

Lundagård’s Evan Farbstein takes a skeptical look at the Sweden’s mandatory personal registry , and the websites that are profiting from it.

19-09-11 ILLUSTRATION: SOFIA KOCKUM

19-09-07

NÄR OVVEN KOM TILL LUND Ida Lunga djupdyker i lundateknologernas utstyrsel och tar reda på hur det gick till när plagget från Uppsala etablerades i Lund.

hobby är att skrubba golvlister med ekologisk allrengöring och förlåt min förmätenhet men jag hade hemskt gärna haft ett tak över huvudet och yta för en bäddmadrass från Jysk."

TEXTEN KOMBINERAS I regel med en smakfullt

retuscherad selfie, gärna från en vandringsresa i fjällen för att understryka äventyrlighet och livsglädje, fast på ett hundraprocentigt fräscht och oskuldsfullt vis.

MAKTFÖRDELNINGEN MELLAN UTHYRARE och ansö-

Medlem i Lunds socialdemokratiska studentklubb (LSSK).

19-09-20

NY HÅLLBARHETSSTRATEGI Den 19 september klubbades en ny hållbarhetsstrategi igenom av rektor Torbjörn von Schantz.

Utifrån strategin ska en handlingsplan utformas som ska inbegripa universitetet arbete för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

4

lundagård nr 6 2019

kare är kort sagt sorgligt uppenbar för alla inblandade. Somliga uthyrare håller sig inte ens för goda för att grundlöst efterfråga “enbart kvinnliga sökande”. Man ställer sig frågan: Hur blev bostadskrisen i Lund så brutal att man måste sälja sin själ offentligt för att kunna ha någonstans att hålla till under sina första studiemånader?

JAG HAR SJÄLV varit i samma sits. De provisoriska

lösningarna, pusslandet med andrahandslägenheter, dubbelhyrorna. I brist på annat har de informella lägenhetsgrupperna förvisso varit en räddning för många rådvilla novischer, inräknat mig själv. Det är bra att de finns, jag bara önskar att de inte behövdes. Att annonsera efter boende på Facebook är lika penibelt självförintande som det årliga sommarjobbssökandet, men det personliga brevet till den lokala hemtjänsten behöver åtminstone inte fläkas ut offentligt på sociala medier. Att scrolla förbi uppsjöar av medkonkurrerandes übermenschannonser varje dag gör inte heller underverk för varken ens bostadsförhoppningar eller självkänsla. I de bästa av världar hade den universitetsstad som lockat hit oss med löften om det ljuva studentlivet inte så hjärtlöst överlämnat oss till den fria bostadsmarknadens brutala principer.

LYCKLIGTVIS BRUKAR ALLT trots

allt ordna sig till slut. Jag hoppas att alla ni nyblivna lundabor, utan att ha förlorat alltför mycket värdighet på vägen, har nånstans att sova i natt.

Om inte, se det från den ljusa sidan – från och med 2020 kan ni åka spårvagn dygnet runt istället. Gudskelov för kommunala satsningar!

EBBA FRID

Redigering: Nina Morby

FOTO: JONAS JACOBSON

Biljetter: Biljettbyrån i Lund tel 046-131415 eller ticketmaster.se mer information: riksteatern.se/lund

ATT FÅ LÄGENHET som novisch är bokstavligt talat

“RÖKFRI, SKULDFRI, KARAKTÄRSFRI, min största

19-09-23 REPLIK: PRIDEDELTAGANDE ÄR EN FRÅGA OM MEDMÄNSKLIGHET Att få älska vem du vill borde inte vara en politisk fråga. Det är och borde enbart vara en medmänsklig fråga." skriver Eric Tegnander i sin replik på Marcus Björks artikel "Stoppa statens Pridedeltagande".

PÅ LUNDS STADSTEATER, STENKROSSEN OCH MÅNTEATERN

Terminen är i full gång och har du tur hör du till de lyckligt lottade med fast bostad.

De mindre välsignade tvingas flytta sitt bostadssökande till självaktningens massgrav - sociala medier. ett lotteri, och förlorarna lämnas vind för våg i ett minst sagt bistert läge. Diskrepansen mellan utbud och efterfrågan av bostadsalternativ i Lund manifesteras med smärtsam tydlighet i lundalägenhetsgrupperna på Facebook. Jag parafraserar lite grann nu, men detta är ungefär exakt varje sökande:

DEBATT

Teater, dans och musik

I Facebookträsket har bostadsnöden ingen lag

Universitetet har skyldighet att erbjuda den våldtäktsdömde studenten utbildning efter prövning av Högskolans avskiljandenämnd (HAN). Trots det beviljas han inte den praktik som ingår i utbildningen av Region Skåne. På bilden: Medicinska fakulteten och rektor Torbjörn von Schantz. Fotograf: Mikael Risedal/Kennet Ruona

Rektorns ansökan om avskiljande avslås

Högskolans avskiljandenämnd (HAN) har avslagit Lunds universitets (LU) begäran om att avskilja en student som dömts till två års fängelse för våldtäkt. Anledningen är att domen överklagats och ännu inte vunnit laga kraft. Nu pågår en diskussion om huruvida lagstiftningen kring avskiljande bör ses över.

Det var i somras som en student vid Lunds universitet dömdes till två års fängelse för våldtäkt. Mannen har därefter överklagat tingsrättsdomen till hovrätten, vilket innebär att domen ännu inte vunnit laga kraft och att fängelsestraffet inte har verkställts. Hovrättsförhandlingarna kommer att ta plats i mitten av januari nästa år.

Trots detta valde rektor Torbjörn von Schantz i juli att begära ett interimistiskt avskiljande av studenten. Rektorn ansåg att brottet var så pass allvarligt och risken att studenten skulle skada medstudenter så stor att det inte gick att vänta på att domen skulle vinna laga kraft.

I ANMÄLAN TILL Högskolans avskiljandenämnd

(HAN) angav rektorn att det fanns en påtaglig risk att patienter som läkarstudenter möter, både under och efter utbildningen, skadas genom kontakt med mannen. Vidare påpekas att det fanns risk för psykiskt lidande för brottsoffret som riskerar att stöta på mannen i utbildningssammanhang. Enligt rektorn fanns även risk för en otrygg undervisningsmiljö för andra studenter på läkarutbildningen.

Studenten har till sitt försvar anfört att han har överklagat domen och därtill nekar till brott. Han beskriver sig som en icke-våldsam person och berättar att han bedrivit sina stu-

dier på ett fläckfritt och problemfritt sätt.

I SITT BESLUT slår HAN fast att en laga kraft

vunnen dom är en förutsättning för att kunna avskiljas. HAN ser inte heller att mannen på annat sätt uppfyller kriterierna för avskiljande, såsom risk att skada andra, missbruk eller psykisk störning. HAN har därför avslagit LU:s avskiljandeansökan.

Rektorn kan nu överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol. Till Lundagård meddelar han att det pågår diskussioner om överklagande, men vill inte kommentera saken närmare.

Maria Björkqvist, utbildningsansvarig på medicinska fakulteten i Lund, berättar att medicinska fakulteten håller fast vid att studenten ska avskiljas från läkarprogrammet.

– Vi känner att vi bär ett särskilt ansvar.

Det rör sig om läkarutbildningen som omfattar patientkontakt och vi har ett ansvar för att patienter ska känna fullt förtroende för sjukvårdspersonalen som de möter, säger hon.

I NULÄGET KOMMER mannen alltså få fortsätta

studera. Men Region Skåne, som samarbetar med Medicinska fakulteten i form av praktik, har meddelat att de inte kan ta emot studenten och att studenten inte får ha kontakt med patienter eller patientuppgifter. Studenten får

detta innebär ett avskiljande

Ett avskiljande innebär att studenten tills vidare inte får fortsätta sin utbildning. Som regel får studenten inte heller antas till en annan högskoleutbildning av samma slag. Ett avskiljandebeslut kan också innebära att studenten inte får antas till någon högskoleutbildning överhuvudtaget.

En student kan avskiljas från sin högskoleutbildning om han eller hon lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Det måste dessutom finnas en påtaglig risk att studenten kan skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

Med allvarlig brottslighet menas våldsbrott eller grova narkotikabrott, det vill säga brott som normalt ger ett fängelsestraff om minst ett år.

Källa: Högskolans avskiljandenämnd Redigering: Louise Lennartsson

därmed inte göra praktik, något som ingår i läkarutbildningen. Sjukvårdens beslut ligger utanför universitets ansvarsområde och baseras på andra regelverk. På grund av detta har universitet behövt erbjuda honom en individuell studiegång.

Maria Björkqvist berättar att medicinska fakulteten känner sig klämd i lagstiftningen.

– I praktiken har universitetet skyldighet att ge en utbildning som den endast i begränsad grad kan ge eftersom patientkontakt eller hantering av patientuppgifter inte kan erbjudas, säger hon.

MARIA BJÖRKQVIST ANSER att situationen il-

lustrerar behovet av att se över lagstiftningen kring avskiljande, speciellt kring legitimationsgrundande utbildningar.

– Legitimationsgrundande utbildningar är av en annan karaktär och det skulle behövas ett mer specifikt regelverk som är anpassat efter det, säger hon.

Rektor Torbjörn von Schantz håller med om detta.

– Det här är ett konkret exempel på när en yrkesutbildning som leder till en läkarexamen inte går att kombinera med det brott som vederbörande student är fälld för. Det är helt enkelt inte förenligt med våra värderingar kring vad en sådan utbildning ska leda till och det finns det andra exempel på, berättar han.

TORBJÖRN VON SCHANTZ menar vidare att det

finns ett behov att se över vilka möjligheter som universitet har att avskilja studenter från de utbildningar som leder till legitimation, men att det inte nödvändigtvis behöver leda till strängare regler.

– Det behövs andra regler som beaktar förutsättningar så som oro, fara och tilltro till en yrkesgrupp som är specifika till särskilda yrkesutbildningar, liknande läkarutbildningen, säger Torbjörn von Schantz.

TEXT RUI JOHNSON PETRI lundagård nr 6 2019

5

nyheter

Konstintendent Annie Lindberg visar upp konstsamlingen i det tillfälliga magasin där delar av konstsamlingen bevaras.

Konstsamlingen får liv igen Professorer, kungligheter och andra prominenta finns avbildade i Lunds universitets konstsamling. Men förvaringsmöjligheterna är bristfälliga. Snart drar en donationsinsamling igång för att finansiera ett nytt magasin.

Lunds universitets konstsamling har under åren flyttat från AFborgen via Botaniska trädgården till Universitetshuset. Sedan 1930-talet är samlingen utspridd i universitetets lokaler runtom i staden. Men konstsamlingen har växt och i dag får stora delar av den inte längre plats. Samlingen förvaras nu i vindsutrymmen och i källarförråd. För att lösa situationen ska konstsamlingen nu för första gången få ett eget magasin.

- Visst ser han ut som Donald Trump? De har samma underbett.

Konstintendent Annie Lindberg pekar på en man på en oljeduk. Porträttet hänger bland många andra på magasinet där delar av Lunds universitets konstsamling bevaras tillfälligt. Adressen är hemlig på grund av stöldrisken. Annie Lindberg beskriver ett kyrkoverk från 1400-talet som magasinets dyrgrip. Magasinet rymmer verk i alla skrymslen och skyddspapper från flyttade tavlor och skulpturer ligger i högar.

TILL VÅREN SKA donationskam6

lundagård nr 6 2019

panjen som ska finansiera ett nytt magasin startas och konstsamlingens intendent, Annie Lindberg, är hoppfull. Ett permanent magasin är viktigt för samlingen och förhoppningen är att hitta en lösning som ska fungera i minst 50 år framåt. Samlingen har under åren flyttats många gånger. Det är i samband med flyttarna som risken är störst att verken skadas då de utsätts för skiftande klimat och temperatur.

- Att flytta ett magasin är ett jätteprojekt, det är inget man vill göra vart tionde år. Tills dess får man lösa det för stunden. Det blir mycket mer arbete och dyrare i längden med tillfälliga lösningar, säger Annie Lindberg.

VICEREKTOR BO AHRÉN är en av

de huvudansvariga för projektet som han kallar “Samlingen väcks till liv.” Han berättar om de fortfarande färska planerna för magasinet.

- Det är för tidigt för att prata om vad ett nytt magasin skulle kosta. Tanken är att vi under hösten ska jobba fram en konkret plan för projektet.

MATILDA BYSTRÖM, VICE ordfö-

rande på Lunds universitets studentkårer (LUS), ställer sig positiv till projektet och berättar att universitetet, förutom donationskampanjen, kommer att bidra till projektet.

- Det är alltid svårt att få alla parter att enas kring hur man ska fördela resurserna men kårerna har varit överens om att det här är en satsning som är värd pengarna. Vi har tagit perspektivet att man förlorar mer pengar om man inte gör något än om man gör något, säger hon.

i stort sett alltid varit utspridd på universitetet. Det tillfälliga magasinet delas med Skissernas museum. Konstsamlingen är lika gammal som universitetet men det var först på 1800-talet som en konstsamling skapades för verken. Samlingen består av cirka 3000 verk som sträcker sig från 1400-talet till nutid. För det mesta rör det sig om porträtt av kungar och professorer men också verk av bland annat Anders Zorn och Rembrandt van Rijn finns bevarade.

TIDIGARE HAR KONSTSAMLINGEN

DAGENS FÖRVARINGSSITUATION RISKERAR både konstens säkerhet

och överlevnad. Förutom konsten ska magasinet även rymma de arkeologiska fynd som i dag inte förvaras säkert. De nuvarande utrymmena är undermåliga enligt Annie Lindberg.

- Vi behöver en lösning så fort som möjligt. Vi har ingen plats, man får skapa sig tillfälligt utrymme, säger hon.

KONSTSAMLINGEN

HAR

använts i undervisning. Det är något som Annie Lindberg hoppas kan bli verklighet med ett nytt magasin.

- Jag vill kunna göra samlingen så tillgänglig som möjligt. Tanken är att vi ska kunna ta in skolklasser och besökare. Det går inte här. Man vet inte ens om att den finns, säger Annie Lindberg.

TEXT OCH FOTO JACK HOLM

ALDRIG

haft ett eget magasin utan har Redigering: Louise Lennartsson

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Fusket ökar – men inte i Lund Antalet varnade och avstängda studenter för fusk ökar kraftigt i Sverige. Det visar en ny rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Vid Lunds universitet ligger nivåerna på samma nivå som tidigare men handläggningstiderna är fortfarande långa. År 2018 fälldes 1326 studenter i Sverige för fusk. Det är en ökning med 51 procent från år 2015. Det innebär att 0,45 procent av svenska helårsstudenter år 2018 har blivit fällda i disciplinnämnderna på universitet i Sverige.

Lunds universitet avviker från trenden av ökande fällningar, istället har nivån de senaste åren varit konstant. År 2018 fälldes 0,25 procent av studenterna, vilket motsvarar sammanlagt 64 studenter.

– Den vanligaste formen av fusk är olika former av plagiat, säger Nicolina Levander, jurist vid universitetsförvaltningen vid Lunds universitet.

månader. Det har flera gångar kritiserats för att vara för långt. Juridiska avdelningen fick, för omkring ett och ett halvt år sedan, en ytterligare anställning på 20 procent. Om det har gett resultat i minskade handläggningstider kan dock ingen på Juridiska avdelningen svara på.

UNDER VÅREN KOMMER Disciplinnämnden att

sammanträda sju gånger. Det är en ökning från tidigare år.

– När väl ett ärende har hamnat i Disciplinnämnden kommer ett avgörande oftast mycket snabbt. säger Lehman Benson, studentrepresentant i Disciplinnämnden.

NÄR EN STUDENT anmäls för fusk utreds an-

klagelserna av avdelningen Juridik vid sektionen Juridik och dokumenthantering på uppdrag av rektorn. Därefter tas fallet normalt sett upp i Disciplinnämnden. En stor andel av fallen leder till fällande domar. År 2018 var siffran 65 procent.

Handläggningstiderna i Lund är mellan 6–9

ENLIGT HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN KAN en av-

Studenter fällda för fusk ökar i Sverige. Personen på bilden har ingenting med texten att göra.

– Handläggningstiderna nu är ganska långa. Vi har dock fått ökade resurser för att hantera disciplinärendena, säger Nicolina Levander, jurist vid Disciplinnämnden.

stängning utfärdas för som mest sex månader. Det är vanligare vid Lunds universitet att en avstängning är ungefär sex veckor. Anledningen är att det i praxis från förvaltningsTEXT JACOB ANDERSSON domstolarna successivt sänkts varefter Disci- FOTO VENDELA KÄLLMARK/LOUISE LENNARTSSON plinnämnderna har justerat påföljden.

PSYKISK OHÄLSA

FORSKNINGENS DAG 2019

– NYA SÄTT ATT BEHANDLA OCH FÖREBYGGA

MALMÖ 5 NOV klockan 17.00 - 20.00* Jubileumsaulan SUS/Malmö

LUND 6 NOV klockan 14.30 - 18.00* Sjukhusaulan SUS/Lund

*Öppet hus en timma innan arrangemanget är du välkommen på öppet hus och prova-på-aktiviteter.

Evenemanget streamas och eftersänds. Mer information: vetenskaphalsa.se/forskningens-dag-2019

lundagård nr 6 2019

7

TÄNK OM DITT NÄSTA JOBB ÄR I KÖPENHAMN? Besök oss på andra sidan gatan så berättar vi mer! Øresunddirekts informationscenter, Hjälmaregatan 3 i Malmö Drop in – hela året

Öppet: Mån-ons 9-17 Torsdag 9-18 Fredag 9-15

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Paying for education – Sweden's tuition fee and it's consequences Did you know that international students coming to Sweden weren’t required to pay tuition fee before 2011?

Sweden’s process to start making tuition fee mandatory begin in 2004. In 2019, Lundagård investigates its consequences.

In the 2004/05 academic year, Sweden saw a big growth in international students - accounting for almost 20 percent of all new and incoming students. In an attempt to relieve the strain of providing for so many students, a new law was proposed to introduce enrollment fees for students from countries outside of the European area of cooperation (EU/ EEA). The law was passed, and on July 1, 2011, international students from outside of the EU/EEA - so called freemover students began paying tuition.

At Lund University freemover students are now required to pay tuition fees. The fees do not apply to incoming international exchange students or PhD students.

Rmya Thiru fron India and Audrey Savage from the United States are doing their Master's at Lund University.

The graph shows the decline in freemover students at LU after the tuition fee was introduced in 2011.

AS EXPECTED, THE introduction of

tuition fees meant that Sweden received a sharp decline in paying freemover students.

The decrease in freemover students was greater among male students than female students - as the majority of freemover students were male students - leading to an increase in the national proportion of women among enrollees from 47 to 52 percent between academic years 2010/11 and 2011/12.

The introduction of tuition fee also showed a decrease in diversity among freemover student body. In the academic year 2010/11, right before the tuition fee was introduced, national statistics show that of the top ten countries that most international students came from, only five were non-EU/EEA countries. In the academic year 2015/16, only three out of ten countries were non-EU/EEA countries. As Swedish universities are not allowed to record the nationality of students in their record systems, LU does not have statistics on the Redigering: Louise Lennartsson

nationalities of their international students.

IN 2019, ALMOST ten years after

the introduction of tuition fees, Lundagård interviews two international Master's students at LU. Ramya Thiru, from India, is in her second year of Master’s degree in Environmental Management and Policy. For her Master’s degree, she had applied and received invitations from schools in the United States and Australia.

In the end, she chose to come to Lund. “I got a partial scholarship for my tuition, which really helped me in making my decisions,” Ramya Thiru says. She adds that the main reason for choosing Lund University is because Sweden is a leader in sustainability studies, and she came here to get more hands on experience.

Audrey Savage is from the United States, studying her second

year Master’s degree in Applied Cultural Analysis. She is currently doing her work placement internship at the International Desk. “I knew I wanted to do a Masters in Sweden, but having a lower tuition than the US, is definitely a contributing factor,” Audrey Savage says.

TODAY, LUND UNIVERSITY has the

most international students in Sweden, including both paying and non-paying students. In the academic year of 2018/19 Lund University had 3270 international students. Uppsala University follows behind with second most international students.

THE TUITION FEES vary between

programs. The lowest fee for a semester at LU is 50,000 SEK per semester, but the fee average between 50-60,000 SEK per semester. This is in line with the

cost for most Swedish Universities, according to Universitetskänslerämbetet (UKÄ).

The government decreased their financial support to Lund University with 41,5 million SEK when the tuition fee was introduced, just above two percent of the university's total budgetary allocation. However, the income for the university from tuition fees was 125 million SEK in 2018 three times more than before the fee was introduced.

With increased income, Lund University is able to provide more services for students. As such, Lund University is able to help international students with housing services, info desks, and academic related health clinic services.

TEXT AND PHOTO EMILY HSIANG RESEARCH LOUISE LENNARTSSON lundagård nr 6 2019

9

nyheter

Ditt utbyte efter Brexit

utbildningsnytt 19 åringarna dominerar

Under höstterminen 2019 var 19-åringarna den största åldersgruppen bland förstagångssökanderna till högre utbildning i Sverige. De utgjorde hela 22 procent av sökandena. 19-åringarna har varit den största gruppen av förstagångssökandena under de senaste 10 åren. Samtidigt har personer över 25 år successivt ökat bland sökande utan tidigare erfarenhet av högskolestudier. Under höstterminen 2018 utgjorde de över 25 år 32 procent av de sökande till högre utbildning.

Källa: Universitetskanslerämbetet

Civilingenjör mest populära yrkesexamensprogrammet

Universitetshuset vid Lunds universitet, ritat av Hugo Zettervalls och invigt 1882. Foto: Mikael Risedal

Storbritannien är en vanlig destination för Lunds universitets utbytesstudenter. Ett brittiskt utträde ur EU kommer inte att förhindra möjligheten att resa dit, men det kan innebära studiekostnader. Nu arbetar Lunds universitet aktivt för att stärka relationerna med brittiska universitet.

Av drygt 1300 lundastudenter som gjorde utbytesstudier 2018 åkte en fjärdedel till Storbritannien. Det gör landet till den mest eftersökta utbytesdestinationen för Lunds studenter. Ett eventuell Brexit kommer inte att påverka svenska studenter som redan sökt utbyte, men det kommer däremot att påverka studenter som i framtiden vill åka på utbyte till Storbritannien.

Den senaste förändringen i Brexitförhandlingarna som påverkar utbytesmöjligheterna var genomröstandet av Benn-Burt propositionen i det brittiska parlamentet den 4 september. Propositionen förhindrar en så kallad ”hård Brexit”, alltså att Storbritannien kraschar ut ur EU den 27 oktober. Detta lär inte ha någon signifikant effekt på möjligheten att göra utbytesstudier till Storbritannien – formen på Brexitutträdet spelar nämligen ingen roll.

– Man kommer fortfarande att kunna göra utbytesstudier till Storbritannien, frågan är bara hur det kommer finansieras”, säger Petra Mo10

lundagård nr 6 2019

ser-Nørgaard internationell koordinator och ansvarig för Erasmusprogrammet på Lunds Universitet.

Orsaken är att Storbritannien, oavsett formen på utträder, genom Brexit kommer att lämna Erasmussamarbetet.

ERASMUS ÄR EU:S program för

internationellt samarbete och utbyte inom utbildning. Universitet som är medlemmar i Erasmus kan ha utbyte med varandra vilket gör att studenter bibehåller kostnaderna från sina hemuniversitet. Eftersom svensk universitetsutbildning är kostnadsfri för svenska studenter är även utbildningar inom Erasmusprogrammet.

Ett Brexitutträde innebär att brittiska universitet likställs med andra icke-EU länders universitet och utbytesstudenter till Storbritannien kommer att behöva finansiera sina studier på egen hand. Om studieavgiften för svenska utbytesstudenter blir densamma som kostnaden för Storbritanniens medborgare kommer studieavgiften att variera,

men som mest landa på 9000 brittiska pund. I Skottland ligger avgiften för studenter utanför EU på mellan 10,000 och 16,000 pund. I dag är det kostnadsfritt för alla inom EU att studera i Skottland, vilket en utträde ur EU kan förändra.

För att utbytesstudier i Storbritannien ska vara kostnadsfritt efter EU-utträdet jobbar Lunds universitet nu med att upprätta och fördjupa bilaterala kontakter med flera brittiska universitet.

- Vi jobbar aktivt med att bibehålla och utöka kontakt med brittiska universitet. Vi har bland annat satt samman en rådgivande grupp för frågor som rör Europa, säger Petra Moser-Nørgaard.

Om studenter på egen hand behöver finansiera studierna i Storbritannien finns ett stort antal stipendier, direkt och indirekt kopplade till Lunds Universitet, att söka. Centrala studiestödsnämnden (CSN) erbjuder även studiemedel och lån specifikt för studier utomlands.

TEXT ZAKARIAS DAHLGREN

Landets civilingenjörsutbildningar var de yrkesexamensprogram med klart flest behöriga förstahandssökande under höstterminen 2019 – totalt 12 130 sökande i hela landet. Därefter kommer sjuksköterskeprogrammet med 6880 sökande. Män och kvinnor sökte i stor utsträckning olika program. Bland kvinnor var sjuksköterskeutbildningen den mest eftertraktade yrkesexamensprogramet och bland män civilingenjörsutbildningarna.

Källa: Universitetkanslerämbetet

Social snedrekrytering till högre utbildning i Sverige

Sverige tillhör tillsammans med Finland, Österrike, Lettland och Litauen de länder inom OECD där föräldrarnas utbildningsnivå spelar störst roll för om barnen kommer att påbörja högskolestudier. Det visar Universitetskanslerämbetets årsrapport från 2019. Bland ungdomar till föräldrar med forskarutbildning hade 84 procent påbörjat högre studier innan 25 års ålder. Bland ungdomar till föräldrar med minst treårig eftergymnasial utbildning var samma siffra 64 procent och de vars föräldrar endast hade förgymnasial utbildning hade 23 procent påbörjat högre studier. Situationen har inte förändrats märkbart de senaste tio åren.

Källa: Universitetskanslerämbetet

Universitetets bokmässenota

För åttonde året i rad är Lunds universitet på Bokmässan. I år åkte 42 forskare till Göteborg för att delta i universitetets 33 programpunkter, bestående av korta montersamtal.

Kalaset gick i år på 420 000 kronor. Humanistiska och teologiska fakulteterna (HTfakulteterna) står för mer än hälften av notan.

Resterande del bekostar Lunds universitet.

– Det är absolut värt pengarna för oss som är en boktung fakultet. Det är en möjlighet för våra forskare att komma ut i andra sammanhang än vad de är vana vid, säger Louice Cardell Hepp, koordinator för Bokmässan.

HT-fakulteterna började åka till Bokmässan tillsammans med Samhällsvetenskapliga fakulteten år 2012, men samhällsvetenskapliga fakulteten drog sig ur efter två år.

Källa: Lunds universitet

Redigering: Louise Lennartsson

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Studentrepresentanter missnöjda med ny anställningsordning I juni i år antog Lunds universitet (LU) en ny anställningsordning, men inte utan konflikt. En formulering kring högskolepedagogiska krav för adjungerade lärare blev särskilt känslig.

Studentrepresentant Robin Bernståhle. Foto: Mattias Näsström

Under hösten 2017 fick Mia Rönnmar, professor i civilrätt och dekan vid Juridiska fakulteten, i uppdrag att utreda frågan om tydliga och goda karriärvägar vid Lunds universitet. Rapporten presenterades under hösten 2018. Strax därefter tillsattes en styrgrupp och två referensgrupper för att se över anställningsordningen på LU. I UNIVERSITETETS ANSTÄLLNINGSORDNING finns ett

krav på att alla som undervisar vid universitetet måste ha minst fem veckor högskolepedagogisk utbildning. Detta krav gäller inte för så kallade adjungerade lärare som undervisar kortare än ett år eller vars undervisningsomfattning är högst 20 procent. Dessa lärare ska istället genomgå en kortare specialanpassad pedagogisk utbildning.

Vid förlängning av tjänsten finns inga ytterligare krav.

ROBIN BERNSTÅHLE VAR stu-

dentrepresentant i styrgruppen. Han tycker att undantaget för adjungerade lärare är

I vimlet av kurser, tentor och uppsatser kan livet efter studierna verka fjärran. Frågan om ansvar för framtiden diskuteras sällan under utbildningstiden, men är ändå central i alla studenters uppfattning om universitetets roll.

Det kan därför vara dags att som universitet och student stanna upp och ställa frågan: Vem tar ansvar?

märkligt.

– Vi studentrepresentanter tycker att det är viktigt att garantera att alla lärare som undervisar på universitetet en längre tid ska ha viss grundläggande pedagogisk utbildning. Det måste också gälla adjungerade lärare med förlängd tjänst, säger han.

som har en tjänst på under 20 procent. Flera av dem är dessutom mer aktiva inom forskningen och inte i första hand i undervisningen, säger Pia Larsson som koordinerat LTH:s remissvar.

Pia Larsson menar att det nuvarande kravet på specialanpassad utbildning är ett välavvägt krav.

Långt innan jag började studera på universitetet visste jag vad som intresserade mig akademiskt.

En handfull lika lockande utbildningar fanns alla tillgängliga på Lunds universitet. Den faktor som gjorde att jag tillslut valde mitt nuvarande program var enkel – jag såg mig själv kunna få ett jobb genom det. Det kan i sin enkelhet låta oengagerat, men sanningen är att just den aktuella arbetsmarknaden var minst lika intressant som utbildningen i sig. “Det finns ju också ett liv efter studierna”, tänkte jag.

EFTER MÅNGA DISKUSSIONER och möten fick Robin

KRAVET

SAMTIDIGT ÄR MIN erfarenhet efter två år på uni-

Bernståhle gehör i styrgruppen. I utkastet till anställningsordning skrevs att adjungerade lärare med förlängd tjänst, oavsett tjänstens omfattning, måste genomgå en högskolepedagogisk utbildning omfattande minst fem veckor.

– Med förslaget skulle det bli enkelt att anställa adjungerade lärare. Samtidigt skulle de som blir kvar vid universitetet en längre tid få tydliga krav på adekvat pedagogisk utbildning. Det var en mycket rimlig ordning, säger Robin Bernståhle.

I MARS SKICKADES försla-

get ut på remiss. Samtidigt upplöstes styrgruppen och de två referensgrupper som arbetat fram förslaget.

Lunds tekniska högskola (LTH) var en av de fakulteter som var kritisk till förslaget om fem veckors högskolepedagogisk utbildning för alla adjungerade lärare med förlängd tjänst.

– Ett krav på fem veckor vore orimligt för många av våra adjungerade lärare

PÅ FEM veckors högskolepedagogisk utbildning för adjungerade lärare med förlängd tjänst togs efter remissrundan bort från anställningsordningen.

Robin Bernståhle är missnöjd. Han tycker att beslutet tagits i tysthet och utan vidare kommentar till studentrepresentanterna.

– Förslaget lämnades okommenterat till Universitetsstyrelsen och motiverades inte ordentligt. Dessutom bryter det mot vad som borde vara en självklar princip: Lärare som undervisar en längre tid måste ha adekvat högskolepedagogisk utbildning. Där räcker inte den anpassade utbildningen. Det är inte rimligt att det med detta förslaget är möjligt att stapla ettåriga förlängningar på varandra och samtidigt aldrig behöva gå mer än den anpassade utbildningen, säger han.

DEN NYA ANSTÄLLNINGSORDNINGEN röstades igenom i

juni i år av Universitetsstyrelsen och trädde strax därefter i kraft.

TEXT LOUISE LENNARTSSON

En adjungerad lärare är en adjunkt, universitetslektor eller professor som har en lärartjänst vid universitetet men vars huvudsakliga sysselsättning är någon annanstans.

Lunds universitets grundkrav på högskolepedagogisk utbildning för lärare är fem veckor. Majoriteten av svenska lärosäten har krav på tio veckors högskolepedagogisk utbildning, vilket är i linje med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) rekommendationer. Under höstterminen 2019 har Universitetsstyrelsen beslutat tillsätta en utredning för att se över kraven på högskolepedagogisk utbildning vid Lunds unviersitet.

Redigering: Louise Lennartsson

68-debatten är fortfarande aktuell

lundagård nr 6 2019

versitet att många studenter upplever en känsla av alienering inför den annalkande framtiden. Att ingen annan tar ansvar för den, samtidigt som man själv inte direkt tvingas till ansvarstagande. Man skulle lätt kunna avfärda detta som en generationsfråga, ett uttryck för en hopplös grupp soffliggande ungdomars låga ambitionsnivå. Men med enkel historisk återblick förstår man att frågan om ansvar inte är unik för vår samtid.

1968 PRESENTERADE DEN socialdemokratiska

regeringen genom Universitetskanslerämbetets arbetsgrupp för fasta studiegångar (UKAS), ett förslag på reformer för att göra det möjligt för utbildningar att också generera jobb. Tanken var att en större statlig kontroll över den enskilde studentens studieväg också skulle möjliggöra en inriktning på utbildningen som attraherade arbetsgivare.

DEN EFTERFÖLJANDE UKAS-DEBATTEN cirkule-

rade kring vilken roll universiteten bör spela för studenten – att möjliggöra för enskilda individers förmågor att tillvaratas, eller att skapa förutsättningar för jobb efter examen? Jag anser att det handlar om lite av varje. Det är universitetets ansvar att erbjuda utbildning som kan ge jobb, men det är studentens egna initiativ som avgör möjligheterna till jobb. En push-and-pull-effekt mellan den individuella studenten och det kollektiva universitetet.

MEN VAD INNEBÄR ett sådant parallellt ansvar i prak-

tiken? Universitetet måste bli bättre på att sätta utbildningen i relation till arbetslivet och studenten bättre på att sätta arbetslivet i relation till utbildningen. Mässor och föreläsningar i alla ära, men det jag än mer efterlyser är ett löpande förtydligande från universitetet om vad som görs under studietiden för att förbereda studenten för det efterföljande arbetslivet. Tillsammans är vi starka, men bara om vi tillsammans tar ansvar.

GABRIEL LINDGREN

på djupet

är män beroende av kvinnor? "Är universitet partiskt gentemot en feministisk ideologi? Är dagens mansrörelse sprunget ur ett kvinnoperspektiv? Är män beroende av att behaga kvinnor?"

Lundagårds Carlo Olrog träffar deltagare på Maniphestos mansläger som berättar om upplevelsen att vara man.

TEXT CARLO ALROG ILLUSTRATION JOHN NYSTRÖM

Solen skiner över det böljande danska landskapet. 115 män stänger av sina mobiltelefoner och lägger dem åt sidan. De pratar och minglar bland virrvarr av workshops, ritualer och gruppmöten.

MÄN FRÅN HELA Europa har samlats på Danmarks nordvästra kust

utanför Thisted för att närvara på European Men's Gathering (EMG). Här ska man under fyra dagar undersöka mäns roll i samhället. Rörelsen som går under namnet Maniphesto menar att män befinner sig i en själslig kris och att det därför måste skapas en ny typ av manlighet.

I matsalen träffar jag Andrew Sweeny. Han är kanadensare och radarpar med Alexander Bard i videocasten Sweeny V.S. Bard. På EMG håller han en workshop i digital shamanism, men till vardags undervisar han ingenjörstudenter i Paris. Han berättar om tiden när han själv var student och om hur han led av sin åtrå efter kvinnor.

– Jag var kåt hela tiden. Jag la mer uppmärksamhet vid kvinnor än vid mina studier och hade jag kommit till bukt med det hade jag varit en bättre student.

Men jag läste mycket, det var vad som förhindrade mig från att så småningom inte bli en total förlorare, säger han.

Böckerna blev Andrew Sweenys sätt att komma bort från den sexuella stressen och förstå sitt eget lidande. I videocasten med Alexander Bard har bildningen kommit till användning.

Han menar att en viktig del av att vara beroende av kvinnor innefattar att kopiera deras beteende.

- Kvinnor vill inte att du ska vara ännu en kvinna. Följ inte efter kvinnor som en liten pojke, låt dem komma till dig. Ge inte upp allt för ett bra knull, säger han.

ANDREW SWEENY TROR att många unga män saknar manliga före-

bilder. I ett egalitärt samhälle vill vi att alla ska vara likvärdiga, men de facto är vissa personer äldre och visare, menar han, och bör kunna fungera som förebilder. Han refererar till filosofen Friedrich 12

lundagård nr 6 2019

Redigering: Louise Lennartsson

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

Nietzsche och menar att när Nietzsche dödar Gud så blir istället Gud pappa. Han tror att pojkar behöver fler fadersgestalter.

– Vi behöver andliga fäder. Ens riktiga pappa behöver inte vara viktig, men förebilder fungerar som spirituella pappor, säger han.

ANDREW SWEENY MENAR att ett evenemang som EMG kan

vara en viktig knutpunkt för män.

– Män har en tendens att isolera sig. Att spendera all sin tid med sina barn och fruar, eller framför datorn. Jag tror att manlig vänskap är något som måste bli kultiverat. När män är tillsammans är det som att något magiskt händer. Det är mycket primalt, säger han.

I grunden, menar han, finns en rädsla.

– Män är rädda för manlig fysisk kontakt, till och med manlig vänskap.

trakasserier. Där tog han upp frågan om hur man skulle stävja falska våldtäktsanklagelser, varpå en kvinna räckte upp handen i publiken och sa: ”Hur vågar du ta upp den aspekten i det här sammanhanget? Det kan ju kränka kvinnor som själva är offer för övergrepp.”

- Att i en sådan situation rakryggat kunna säga: ”nu jobbar vi utifrån ett lösningsperspektiv, om det finns någon som tror att detta sammanhang ska fungera som egenterapi så har man kommit fel”. Det är det inte många som vågar, säger han.

JOHAN NYMAN MENAR att oron som många känner kring att

tala om jämställdhet ur ett manligt perspektiv till viss del är befogad.

– Det finns de som har fått riktiga problem när de uttryckt sig och blivit avstängda från jobbet. Själv har jag råd att vara frispråkig eftersom jag inte har några barn.

EN BIT BORT i matsalen sitter Johan Nyman. Under en av läg-

SÅ SMÅNINGOM BÖRJAR matsalen tömmas. Män kramar var-

rets ritualer åt männen testiklar och smetades in i grisblod.

Under en annan skrek de nakna mot månen. Jag frågar honom vad han själv ser för poäng med ritualerna som utförts under lägret.

– Jag är glad att du ställer frågan. Jag tror det kan te sig väldigt märkligt utifrån men ritualerna är väldigt viktiga. Det var en otrolig känsla att stå med 130 andra barbröstade män och för vissa fyller det verkligen en funktion att få bröla ut sig, säger han.

andra och kontaktuppgifter byts när telefonerna börjar slås på.

Johan Nyman poängterar avslutningsvis att yngre män inte har samma hämmade fixeringar som den generation han tillhör.

– När man går i aulan på Åbo Akademi där jag jobbar, kan man exempelvis se män i aulan helt öppet massera varandras axlar. Det skedde aldrig för 20 år sedan, säger han.

ETT TJOCKT MOLNTÄCKE lägger sig över den karga danska

JOHAN NYMAN ÄR till vardags anställd på Åbo Akademi i Fin-

land. Genom sitt jobb ser han också en beroendeproblematik hos unga män.

– Det finns en vilja att tillfredsställa kvinnor, säger Johan Nyman.

Han kan se hur det tar sig konkreta uttryck genom nervösa samtal och en stor ängslighet inför vad man får säga gällande feminism och jämställdhet.

– Är det okej att säga att man inte är feminist? Är man emot jämställdhet om man är emot feminism?, frågar han sig.

nordkusten när männen återvänder till jobb och familj.

Men med bröder i bagaget blir allt lättare. Själv har jag nog aldrig fått så många nära vänner på så kort tid.

HAN MENAR ATT många mansprojekt i dag är

sprungna ur ett kvinnoperspektiv. Han tar upp exempel såsom Fatta! Man och killmiddag. se och säger att män behöver inleda ett samtal utanför en feministisk mall. För ett tag sen bestämde han träff med en bekant, vars dåvarande flickvän gjorde abort utan att involvera honom.

– Händelsen var det svåraste i hans liv. Det var otroligt känslosamt. Men hur många skulle ha kapaciteten i ett sådant läge att inte fastna i tankegångar som att: ”det inte är din sak som man att ha åsikter eller känslor om”?

Johan Nyman upplever att många deltagarare blivit lugnare sedan de kommit till lägret och inte behöver de ta hänsyn till vad kvinnor ska tycka.

– Det blir avdramatiserande för många när den sexuella aspekten inte kommer in i bilden.

JOHAN NYMAN ANSER att utvecklingen gått för långt i en

riktning där det handlar om att vara ”empowering” gentemot kvinnor som varit utsatta på olika sätt. Han berättar om ett stort seminarium som hans universitet anordnade mot lundagård nr 6 2019

13

feature

Fint som snus sa räven TEXT VENDELA KÄLLMARK ILLUSTRATION SOFIA KOCKUM

Älskat, hatat, omskrivet, besjunget. Snuset lämnar ingen oberörd. Lundagård har sökt svar på vad snuset spelar för roll då och nu. ”Utan snus i två dagar försmäktar vi på denna ö” föreslår Pippi Långstrump att hon, Tommy och Annika ska skriva i sin flaskpost som de ska skicka när de har blivit skeppsbrutna. Att den upproriska Pippi Långstrump skulle vara i livsavgörande behov av snus är förstås otänkbart – vilket den snusförnuftiga Tommy inte är sen med att anmärka på. Inte minst därför att Pippi Långstrump är ett barn och snus är förbehållet vuxna.

SVERIGE UPPSKATTAS HA en miljon snusare. Av denna miljon beräknas 80 procent vara män och resterande 20 procent kvinnor. Åren 2016-2017 har snusandet ökat markant bland kvinnor, jämfört med åren 1988-1989, enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Den generella trenden angående niktionkonsumtion i Sverige i dag består i att antalet rökare minskar samtidigt som antalet snusare ökar. Förmodligen beror denna trend på att hälsonackdelarna med cigarrettrökning är betydligt större och allvarliga än vad de för snusande.

PÅ SNUSKAFÉET I Lund en onsdagseftermiddag i september

sitter studenter djupt försjunkna i sina studier. Under de korta pauserna diskuteras det breda urvalet snus bakom disken och det beställs kaffe med havremjölk. På snuskaféet finns även möjlighet att blanda sitt eget snus och Lisa Björn, som är butikschef visar mig mor Alidas tobaksplantor som lever kvar i butiken. Mor Alida var en av de sista kommersiella tobaksodlarna i Sverige. Konkurrensen blev för tuff runt tidigt 1960-tal och de mindre företagen utmanövrerades.

JAG SLÅR MIG ner med en kopp kaffe för att få en fördjupad

redogörelse för snusets vindlande historia i Sverige. Kanske är Pippi Långstrumps relation till snus kopplat till hennes upptäcktsresande far, Efraim Långstrump. Det är nämligen Christoffer Columbus och hans besättning som har den första dokumentationen av luktsnuset, daterad 1497.

DEN SÅ KALLADE lukttobaken introducerades först vid Europas

hov som ett botemedel mot migrän under 1500-talets första hälft. Snart nådde tobaken det svenska hovet. Snus var länge en produkt för adelsmän men Sveriges bönder började odla egen tobak på 1600-talet. 1724 ökade produktionen markant efter en uppmaning av Fredrik I. Bönderna blandade de torkade tobaksbladen med salt och vatten och förde upp lössnuset under läppen. Kanske fyllde munsnuset en praktisk funktion eftersom man slapp hålla sin tobak i handen som vid cigarrettrökning. Det var förbehållet män att snusa. Odling och framställning av snus var en syssla som ärvdes ned från mor till dotter.

NÄR SVERIGE BEHÖVDE pengar till militären under tidigt

1800-tal, infördes monopol på snusförsäljning i Sverige under namnet AB Svenska Tobaksmonopolet. Monopolet på snus upphörde år 1961 och ombildades då till Sveriges största snusleverantör – Swedish match. Precis hur ombildandet gick till är på många sätt höljt i dunkel.

14

lundagård nr 6 2019

VISSST HAR SNUSET en särskild plats i Sveriges ekonomiska

och kulturella historia. Det påstås ibland att snuset är unikt för Sverige. Den ökade exporten till bland annat Norge, Finland och USA visar att intresset för snus ökar även utomlands.

Några av oss kanske minns den högljudda skara som i upptakten till Svergies intågande i EU var oroliga att de inte skulle få behålla sitt snus. Sverige har i dag en undantagsregel mot EU:s förbud.

SPRÅKLIGT HAR SNUSET gett upphov till ett antal idiomatiska

uttryck. Allt från "fint som snus", till det nedlåtande "snusförnuftig" som jag använde i inledningen. Att den ikoniska och folkkära Pippi Långstrump säger sig vara i behov av snus säger också någonting om hur djupt rotat snuset är i den svenska myllan.

SNUSDOSORNA HAR VARIT varningsmärkta sedan 1976. År 2002

tog man bort varningen om att snus ökade risken för cancer.

Något dödsfall i direkt koppling till snusanvändande har aldrig rapporterats. Uppfattningen om att snus skulle vara ofarligt är dock inte sann. Snusare besitter högre risk för diabetes typ 2. Det finns även förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och snusare löper större risk att dö vid stroke eller hjärtinfarkt. Det finns även ett samband mellan snusning och cancer i bukspottskörteln samt i matstrupen och munhålan.

– Om man har hjärt- och kärlsjukdomar eller lider av högt blodtryck uppmanar vi våra konsumenter att rådgöra sin läkare. Vi avråder även minderåriga och gravida från att använda våra produkter, säger Carl Danielsson, presstalesperson på Swedish match.

JAG FRÅGAR HONOM om ett snuskafé riskerar glorifiera en be-

roendeframkallande och skadlig produkt.

Redigering: Vendela Källmark

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

Han svarar att de är medvetna om att de inte säljer vilken produkt som helst.

– Alla företag vill framställa sina produkter på ett attraktivt sätt och det är ett bra sätt för oss som leverantörer att möta vår slutkonsument ansikte mot ansikte.

JAG STOPPAR IN en prilla i munnen.

ENLIGT CARL LJUNGGREN, snusexpert på Swedish match

snuskafé i Lund, uppfanns portionssnuset till följd av att vårdpersonal på boenden runt om i landet var trötta på att behöva torka upp snuskladdet från äldre män som var sängliggande på 1970-talet. I dag står portionssnuset för den absoluta majoriteten i försäljningsstatistiken. År 1984 lanserade Swedish match den distinkt smaksatta produkten ”Catch Licorice” och sedan dess har trenden med kreativt smaksatt snus ökat. I dag finns allt från hallon, eukalyptus och popcorn. Det vita snuset, det vill säga snus som inte innehåller tobak, marknadsförs som ett sätt att undvika missfärgningar på tänderna. Variationen i hur prillorna ser ut är bredare än någonsin. Det finns allt från små, vita och smala, till stora och bruna prillor.

– Enligt våra marknadsanalyser är ljusare och smaksatta produkter vanligare bland kvinnor. De allra flesta snusar portionssnus men lössnus konsumeras i princip uteslutande av män, säger Carl Danielsson.

ETT HALVT SEKEL har gått sedan Pippi Långstrump och

snus finmalen tobak som läggs i mun el. inandas genom näsan; fint som s. (vard.) jättefint -et; -er snusa använda snus; andas hörbart (i sömnen), vädra (efter en doft) -de snusbrun tråkigt brun snusdosa liten dosa där man förvarar snus, förr ofta konstnärligt utformad; jfr tabatiär snusen på s. (vard.) berusad snusförnuft försiktig, fantastilös förnuftighetsnusförnuftig som kännetecknas av snusförnuft; lillgammalsnusig nedsölad (brun) av snus -t; -are bonniers svenska ordbok (1998)

Tommy diskuterade flaskpost. De hade nog inte kunnat föreställa sig att Sverige några decennier senare skulle bli ett land fyllt till bredden med helvita, mintdoftande och pyttesmå prillor.

lundagård nr 6 2019

15

på djupet

lux blåser ut fem ljus Byggnaden på Helgonavägen 3, huserar fem institutioner där gammalt möter nytt. I år fyller Lux fem år och Lundagård har pratat med arkitekterna bakom ombyggnationen.

För humaniorastudenten leder ”lux” tankarna till ordets latinska betydelse, ljus. Ljuset är en av vår kulturs mest självklara metaforer för kunskap och tätt förknippat med synen. I det antika Grekland var ljuset allegoriskt med att se klart, att lysa upp det ovissa för oss. Franskans ”savoir”, att veta, knyts ihop med ursprungsverbet ”voir”, att se. Epoken där vetenskap och förnuftsresonemang sattes på piedestal benämns som upplysningen. Att välja ljus som namn på en byggnad som inhyser cirka 3000 kunskapssökande studenter tycks inte vara slumpmässigt från universitetets sida.

ARKITEKTERNA MATS WHITE och Jakob Peetres har också haft en an-

nan tanke. De har läst in ljuset som förmågan att se, men också att bli sedd. Utöver byggnadens rika ljusinsläpp och stora utåtblickande fönster har denna tanke fått forma hur rummen guidar rörelsen i huset och studieplatser tänkta som utkiksposter. Det finns ungefär 550 studieplatser på Lux. De flesta fungerar som utkiksposter. I humanistisk anda berättar Mats White att han utgått från sig själv och hur han beter sig med sin fysiska miljö när han skissar upp platser att sitta och spana i från. Husets rörelse har han och Jakob Peetres velat koncentrera till entrén som ska kunna upplevas som en förlängning av 20

lundagård nr 6 2019

torgkänslan de velat skapa utanför byggnaden.

– Målet är att knäcka koden till en trevlig mötesplats, säger Mats White.

Han tycks dela den antika insikten om att vi tänker som bäst tillsammans med andra. Att skapa möten mellan studenter, lärare, forskare och uppmuntra till tvärvetenskapliga diskussioner var en viktig vision i deras arbete.

FÖR ATT UPPMUNTRA till naturliga möten har arkitekterna tvingats

tänka till.

– Vi behövde göra strategiska rumsliga ingrepp, säger Mats White. Han syftar bland annat på att ta hål i väggarna på den gamla byggnaden där Zoologiska museet huserat sedan 1917. Beslutet var omtvistat men har lett till att det gamla och nya har kunnat integreras för att skapa nya rum.

– Det hade varit enkelt att göra det stramt, att låta en korridor enbart vara en transportsträcka. Genom att bredda korridoren och ha sittplatser där, eller låta den övergå i olika nivåer och skifta mellan gammalt och nytt blir det istället en spännande miljö att röra sig i, säger han.

TEXT NIKE STOLPE WIKSTRÖM FOTO TESS TEDGÅRD

NÄR MATS WHITE reflekterar över ljus talar han om balans, vilket också har varit en del av filosofin för att få ihop gamla Zoologen med den nya delen av LUX. Att pussla ihop fasaderna med material och färger och konstrasten mellan det gamla och det nya var inte helt lätt.

Färgen orange fick bli en pusselbit i kollaget av glas, betong, mörknat tegel och trä. Konstnären Annika Ströms tio mångtydiga textfragment kompletterar sammansvävningen. ”Allt går så fort” lyder ett verk vid entrén.

I ÅR FYLLER LUX fem år, och det är som om LUX blivit ett förkroppsli-

gande av kunskapssökandet. Alla som besökt huset vet att dessa fem år knappast räcker för att ha fått grepp om byggnadens alla hörn och aspekter, lika lite som fem års studier skulle göra en person färdigutbildad för alltid.

ANNIKA STRÖMS ORD dyker fortfarande upp på oväntade platser, de går

att återupptäcka och få nya insikter av. Det är fortfarande inte självklart vilket som är den snabbaste vägen mellan A- och B-huset, och framförallt finns det fortfarande många möten kvar att utforska.

DET ÅTERSTÅR ATT se vem man råkar på i entrén.

historiska händelser

Öfverliggaren och studentlivet tills döden skilde dem åt Otto "Den siste athénaren" Steiman var under många år siste man ut ur Café Athén. Med sina 94 terminer vid Lunds universitet har han en evig plats i studentlivets historia.

Med sina 94 terminer i bagaget är Otto Steiman den person som har varit inskriven vid Lunds universitet under längst tid i historien. Han är ansiktet för den evige studenten och beskrivs av många som Sveriges siste överliggare. I tidskriften Se nr. 45 år 1954 beskrevs han exempelvis som “Otto Steiman i Lund, den siste överliggaren, landets ende student med folkpension [...].”

Otto Steiman skrev in sig på Lunds universitet den 27 januari 1914 och förblev inskriven till sin död den 20 september 1960.

Vid Otto Steimans födelse den sjunde september 1886 var det måhända ingen som kunde förutspå att denne lantbrukarson från det lilla samhället Bjeresjö, dagens Bjäresjö, ett stenkast nordväst om Ystad skulle bli en lundalegendar.

BEGREPPET ÖVERLIGGARE ÄR mångsidigt. I all enkelhet är en

överliggare den som stannar vid universitetet år efter år, utan att nödvändigtvis plocka ett enda högskolepoäng eller ta examen. Många av de kända “överliggarna” föll offer för studentlivets attraktionskraft i sådan grad att det blev ett beroende med konsekvensen att ett löp ut i världen utanför studentbubblan aldrig kändes nödvändigt eller attraktivt.

Dåtidens överliggare badade inte nödvändigtvis i pengar som man skulle kunna tro. Studiefinansieringen såg annorlunda ut än i dag. Utan krav på att klara ett visst antal poäng för rätt till studiemedel kunde studentlivets trygga sfär kännas omständig att lämna.

FÖR DET MESTA läste Otto Steiman historia. Även om han i

praktiken inte läste särskilt mycket. Under sina 94 terminer lyckades han nämligen endast ta ett betyg i historia, vilket motsvarar cirka 20 högskolepoäng i dagens system. Detta betyg var resultatet av en rejäl kraftansträngning i början av hans lundatid. På 1940-talet bestämde han sig förvånansvärt nog för att det var dags att avancera i ämnet och ta fortsättningskursen. Till hans stora förtret stoppades han eftersom betyg på den tiden inte fick vara äldre än tre år för att vara giltiga. Om betygen var äldre än så var kandidaten tvungen att 18

lundagård nr 6 2019

läs fler historiska händelser på lundagard.se ◣

göra en omskrivning för att uppdatera det föråldrade betyget.

Kandidat Otto Steimans professor i historia hävdade bestämt att han var tvungen att göra en prövning och komplettera det gamla betyget med det som hänt sedan dess. Det hade ju “trots allt förflutit två världskrig.” Då fick det vara för kandidat Otto Steiman. Det blev ingen fortsättningskurs i historia.

ENGAGEMANGET FÖR STUDIERNA må ha brustit men enga-

gemanget för nationen var desto större. Våren 1914 utgjorde Otto Steiman, tillsammans med Nils Anton Valdemar Severin, Ystad nations två “Novitier” (i dag novischer). Ystad nation är vad vi i dag kallar Sydskånska nationen. Ystads nation var ett av de sex distrikt som tillhörde Skånes nation som fanns fram till 1800-talets slut. Nationens upptagningsområde var ”Ystads eller Cimbritshamns Städer, eller inom Färs, Albo, Ingelsta, Jerresta, Herresta, Ljunits och Wemmenhögs Härader”. Nationen bytte namn vid nationsmötet år 1954 eftersom upptagningsområdet hade utökats.

PÅ NATIONEN VAR Otto Steiman välkänd. Under 1920-talet var

han aktiv som tjänsteman och notarie. På den tiden hade nationen ett sextiotal medlemmar. I sitt arbete som notarie skall han ha varit noggrann. Han upplevdes enligt ryktet som en besvärlig paragrafryttare. Medlemmarna hänvisade till honom som “nationens levande stadga.” Men överhuvud och prokurator blev han aldrig. Även om han var på tapeten vid ett par tillfällen. Under ett nationsmöte år 1925 slog han sitt rekord i antal röster. Han fick tre. Den valde Prokuratorn vann med 22 röster. Det blev inget prokuratorskap för Otto Steiman.

TOTALT VAR OTTO Steiman med i Ystads nation (nuvarande

Sydskånska nationen) under 34 terminer. Efter det slutade han att betala terminsavgiften. Men den uteblivna betalningen var inte synonym med utebliven närvaro. Han fortsatte infinna sig på nationens tillställningar, deltog grundligt i verksamheten och blev “den evige sydskånske studenten.” Vid sin död hade Otto Steiman upplevt inte mindre än sex inspektorer. Nationens medlemmar verkade rent av tillfreds med hans ihärdiga närvaro. När det begav sig brukade hedervärda medlemmar skändas genom snapsvisor. Även vår Otto Steiman blev skändad vid en Gåsafest år 1934 med melodin Lillan skall sova:

Ute är höstrusk, dimma och fog, inne sitter Otto med mahognygrogg, inte skall Otto smattra så där, ser inte Otto, inspektor är här.

ALLT SOM OFTAST kunde man finna Otto Steiman i den vanliga

plyschsoffan vid fönstret i Café Athén. Dåtidens Café Athén var helt olikt det vi i dag känner till. Cigarröken ringlade sig tung innanför de tjocka sammetsgardinerna som täckte fönstren. Kaféet var snarast att betrakta som en klubblokal i engelsk stil. Längst in spelade borgerligheten schack. Vid entrédörrarnas sidor samlades vänstern och kaféets smörgåsdisk.

Här kunde han läsa Lunds Dagblad gratis i godan ro och dra djupa bloss på cigarren som han införskaffat av den trevliga flickan bakom kassan. Han kunde ses på etablissemanget nästan varje kväll. Det är genom detta som han har fått sitt mest kända epitet “Den siste athénaren”. Kamraterna hade skämtsamt börjat kalla honom det efter ett epos av Viktor Rydbergs Den siste atenaren eftersom han alltid var siste man att lämna kaféets inrökta lokaler vid stängning halv tolv.

Så föddes legenden och fick ett evigt liv.

TEXT KAROLINA BOYOLI FOTO ARKIV/PER BAGGE

Redigering: Louise Lennartsson

lundagård nr 6 2019

19

reportage

de tysta spelarna TEXT LOUISE LENNARTSSON ILLUSTRATIONER CAROLINE ULVROS

xx

lundagård nrx 2019

Redigering: Xxx

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Under 1900-talets folkhem är spel om pengar ett oskyldigt nöje och svenskarna spelar mest i världen. Men med de nätbaserade spelens intåg på svensk spelmarknad ändrar spelandet karaktär och plötsligt talas det det om hälsorisker och spelberoende.

Nu märks spelberoende för första gången bland högutbildade.

Kring en soffa på Spelberoendes förening i Malmö sitter män och kvinnor i olika åldrar. En av dem, en man i 30-årsåldern som vi kan kalla Johannes, kommer fram till mig. Han vill gärna berätta hur han hamnade här.

Uppväxten är besvärlig. Johannes är mobbad i skolan och hemma är det stökigt och ekonomiskt knapert – mamman är spelberoende och Johannes minns hur han pantar flaskor för att köpa godis. I gymnasiet flyr han verkligheten genom att plugga och träna hårt. När han tar studenten år 2009 är betygen goda och han känner att världen ligger framför hans fötter.

– Jag hade stora drömmar. Jag ville bli jurist, läkare eller forskare.

HAN BÖRJAR PLUGGA vid Lunds universitet. Studi-

erna på sjukgymnastprogrammet, svettiga danskvällar på diverse nationer, nya bekantskaper och en flickvän sätter guldkant på tillvaron. Johannes stortrivs i Lund.

Men livet tar en vändning. Det tar slut med flickvännen, han glider ifrån universitetsvännerna och trivs allt sämre på sitt jobb. Han börjar festa okontrollerat och dejta vilt. En vinterkväll år 2017 blandar han alkohol och tabletter och kollapsar på gatan.

Det blir två veckor på psykiatrisk avdelning.

DÄR, RASTLÖS OCH ensam i en sjukhussäng, surfar

Johannes in på en nätcasino-sida på sin mobiltelefon. Han har aldrig varit intresserad av pengaspel tidigare men på skärmen ser han plötsligt hur pengastapeln mångdubblas. På bara några minuter har han vunnit hundratusentals kronor.

– Det var en makalös känsla.

Han minns fortfarande hur han skakar i kroppen och hur nervositeten inför varje spinn är så stor att han får ta lugnande medel efteråt.

Två dagar efter vinsten har han förlorat allt. Nu börjar kampen att vinna tillbaka vad han förlorat.

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN UPPSKATTAR ATT fyra

procent av befolkningen i dag har, eller är i riskzonen för att utveckla, svårigheter kring att kontrollera hur mycket tid och pengar man lägger på spel om pengar. I Sverige befinner sig 336 000 personer i riskzonen. Det är färre än för tre år sedan men samtidigt har antalet personer med så allvarliga problem att det rör sig om ett spelberoende fördubblats.

I dag klassas 45 000 personer som spelberoende i Sverige.

– Med detta resultat bryter vi en tidigare nedåtgående trend av minskat spelberoende, säger Anders Håkansson, klinisk beroendeforskare vid Lunds universitetet.

ATT SPELA OM pengar har i alla tider betraktats som

vidskepligt och moraliskt klandervärt, en aktivitet diskuterad i termer av dekadens, lättja och omoral. I Sverige slår spelandet rot i början av 1700-talet, och totalförbjuds år 1844.

Men att ordna lotteri och spel om pengar är lättförtjänta pengar.

När staten i slutet av 1800-talet investerar i omfattande byggprojekt och kassan lagom till midsommar 1869 skramlar tom, görs undantag i förbudet.

Redigering: Louise Lennartsson

lundagård nr 6 2019

21

reportage

R u n t sekelsk if tet ringlar lotteriköerna längst Stockholms gator långa. Det är män från samhällets lägre skikt som samlas för att spela bort livets sorger. Bland samhällets societet ses inte saken med blida ögon – de betonar rationalitet och folkuppfostrans betydelse ”för att bekämpa den okunnighet som driver dessa arma människors spelande”.

Sakta tvättas stämpeln om spel som moraliskt dekadent, utfört av syndare och skrupelfria människor, bort.

I det socialdemokratiska folkhemmet är pengaspel ett oskyldigt nöje, ett konsumtionsmönster – vilket som helst. Tre betrodda aktörer ges undantag för att erbjuda spel: staten, folkrörelserna och hästsporten.

Snart, under sent 1900-tal, spelar svenskarna mest i världen. Stryktips, lotto och V75. Några hälsorisker är det inte tal om.

gusti 1998. Bara några år tidigare har det nätbaserade spelandet i form av nätcasino gjort entré på svensk spelmarknad. Snabbt växer en oreglerad marknad av utländska företag, ofta baserade på Malta, fram. På mindre än 20 år går de oreglerade bolagen från tre procent av svensk spelmarknad till 29 procent.

I teorin har fortfarande staten, folkrörelserna och hästsporten monopol på att erbjuda spel om pengar, men i praktiken karakteriseras spelmarknaden på internet av vild konkurrens och ett stort antal spelbolag som agerar utan varken reglering eller tillsyn. År 2016 rapporterar Folkhälsomyndigheten att 75 procent av nätkasinobolagens omsättning utgörs av problemspelare och att endast 13 respektive 14 procent av pengarna från kasinospel och spelautomater kommer från personer utan aktuell risk för spelproblem.

REGERINGEN TILLSÄTTER UNDER tidigt 2000-tal flera

statliga utredningar för att komma till bukt med problemen. De största är Lotteriutredningen från 2006 och Spelutredningen från 2008. Utredningarna konstaterar att staten efter de nätbaserade spelens intåg på marknaden inte längre kan upprätthålla ordning och garantera konsumenternas säkerhet. Ändå mynnar utredningarna inte ut i några lagförslag. Antagligen, menar Spelinspektionens presstalesperson My Hamrén, för att Sverige inte är politiskt moget.

– Politikerna visste inte om de skulle behålla spelmonopolet eller öppna upp för ett licenssystem där också kommersiella aktörer under reglering skulle kunna verka på svensk spelmarknad, säger My Hamrén.

Den 24 september år 2015 tillsätts ytterligare en utredning: Spellicensutredningen.

VIA NÄTET FÅR jag kontakt med en annan student vid

Lunds universitet. Vi kan kalla honom Isak.

Han börjar spela om pengar i början av gymnasiet.

Det är några år efter nätpokerboomen under 2004 och 2006, då omkring 160 000 svenskar registrerar sig på utlandsbaserade nätspelsbolag. Isak hoppar på trenden och det blir många kvällar av nätpoker. Ofta tillsammans med kompisar.

– Jag hade inte ett socialt givande liv och var inte så populär i gymnasiet. När andra gick på fest satt jag ofta hemma och spelade poker, säger han.

Spelet blir kryddan i Isaks liv.

NÄR HAN ÅR 2016 flyttar till Lund för att studera fort-

sätter spelandet. Han spenderar nätterna på nätpoker och sportbetting, men inte i sociala sammanhang som tidigare. Istället sitter han ensam på studentrummet och berättar inte för någon.

– Det är socialt accepterat att spela i studentvärlden, att gå ihop ett gäng och satsa pengar på en match, men så fort man inte har kontroll över sitt spelande så slår ett starkt tabu till, säger han och fortsätter: – Det blir radiotyst.

FÖRSTA GÅNGEN ORDET spelberoende dyker upp i me-

dia är, enligt Svenska Akademins ordbok, den 12 au-

22

lundagård nr 6 2019

JOHANNES TVÅ VECKOR inom psykiatrin är över. Men

när han lämnar sjukhussängen är det med ett nytt beroende.

Varje dag efter jobbet går han hem och spenderar kvällarna framför nätcasinosajter. På bara ett år spelar han bort över en halv miljon kronor.

– Jag började jaga förlusterna och belånade mig fasansfullt mycket. Ganska snart var det inte längre roligt, men jag såg spelandet som den enda vägen ut. Jag höjde och sänkte insatserna och tänkte att med rätt insats och rätt kombinationer så skulle allt lösa sig – jag skulle bli spelfri, säger han.

Så blir det inte.

DE NÄTBASERADE SPELEN är med sin höga tillgänglighet

och möjlighet till obrutna spelsessioner särskilt beroendeframkallande.

– Vi kan se att de spel som är allra mest beroendeframkallande är nätcasino, nätbaserad betting och livebetting. Det är snabba spel som ständigt är tillgängliga, säger Anders Håkansson.

Med dessa speltypers intåg på svensk spelmarknad förändras folkhemsdagarnas positiva attityd kring spel. En undersökning av statens spelbolag, Svenska Spel, från 2018 visar att över hälften av befolkningen

läs fler reportage på lundagard.se ◣

var negativt inställda till spel om pengar. Det är en ökande andel.

Samtidigt växer nya spelvanor fram. Folkmyndighetens undersökning SWELOGS från 2018 visar att det tidigare sambandet mellan låg utbildningsnivå och problemspelande för män inte längre finns kvar. Projektledaren bakom studien, Ulla Romild, ger en förklaring till varför: – Tidigare tillhörde spelmaskiner de mest beroendeframkallande spelen och de var särskilt tillgängliga i områden med låg socio-ekonomisk status och låg utbildningsnivå. Därför begränsades spelandet till dessa områden. Nu är tillgängligheten för spel om pengar betydligt större, säger hon.

sen spelberoende just att man tappar kontrollen och inte är kapabel att begränsa sitt spelande. Det är en paradox, säger hon.

Hon menar att man i dag lägger stort ansvar på spelarna att genom självtester, gränssättning och självavstängning reglera sitt spelande. Det görs inte minst i den nya spellag som Spelutredningen nyligen resulterade i.

Den nya spellagen ersätter spelmonopolet för staten, folkrörelserna och hästsporten med ett licenssystem där kommersiella aktörer genom en licens tillåts verka på svensk spelmarknad. I dag, tre kvartal efter lagens införande, har 87 bolag spellicens och 90 procent av de spelbolag som verkar på svensk spelmarknad gör det via en laglig licens.

NÅGON OFFICIELL STATISTIK över hur vanligt spelande

är bland studenter saknas. När jag ringer upp Studenthälsan vid Lunds universitet, en stödfunktion för studenter som mår dåligt, kan ingen svara på hur utbrett spelandet inom studentvärlden är.

– Det kan jag inte säga. Problemen är ofta svåra att upptäcka och yttrar sig ofta på andra sätt, säger kvinnan i telefon.

Några dagar senare får jag ett mejl från Studenthälsan. Det står: ”Ingen av oss kan minnas att vi träffat någon student här på SH [Studenthälsan, red. anm.] som har problem med spel om pengar.” Ändå har studenten Isak, bara några månader tidigare, besökt Studenthälsan. Men inte för sitt spelberoende utan för den depression som han brottats med under längre tid och som han delvis tror har gett upphov till det osunda spelandet. Han nämner inte sitt problematiska spelande hos Studenthälsan, och det kommer inte på tal.

– Om någon har drogproblem så ser man det tydligt men spelproblem syns inte utanpå. Därför är det ibland svårare att bli tagen på allvar och att göra något åt, säger han och fortsätter: – Man blir lätt dumförklarad.

JOHANNES BERÄTTAR INTE för någon om sitt spelande.

När vänner och bekanta undrar varför han inte vill umgås, ta en pizza eller följa med ut, hittar han på lögner.

Till familjen säger han att han mår bra.

– Jag mådde fruktansvärt dåligt och jag försökte sluta hundratals gånger. Men det gick inte in, säger han.

En kväll i maj 2019 spelar han upp lönen på några timmar. Efteråt går han ångestfyllt mot ytterdörren, tar sin jacka och går lägenhetstrapporna ner för göra slut på allt.

- Jag orkade inte längre, säger han och visar upp ett ärr som går tvärs över handen.

På sjukhuset dagen efter bestämmer han sig för att han har spelat för sista gången. Det är därför han nu, fem månader senare, sitter i soffan på Spelberoendes förening i Malmö.

PER BINDE UTRYCKTE det en gång uttryckte det: ”När

man berättar att man är beroende av droger säger folk ”jag beklagar”. När man berättar att man har bränt 80 000 dollar på spel säger de ”är du en idiot?””.

VID STOCKHOLMS UNIVERSITET leder

Eva Samuelsson nu Sveriges första forskningsprojekt om skam i relation till spelberoende. Projektet ska inte vara klart förrän i mars 2020 men Eva Samuelsson har redan intervjuat 37 spelare som ingående har berättat om skam och skuldkänslor kopplat till sitt spelande.

– Intervjupersonerna berättar utförligt om starka förväntningar på att agera rationellt i förhållande till pengar och att de, när de misslyckas, upplever sig dumförklarade och stigmatiserade. Samtidigt är kärnan i diagno-

lundagård nr 6 2019

23

porträttet

För kärlekens skull Författare, bloggare, influencer. Hon är internetpersonan bland många känd för sina skildringar av tonårskärlekens skavsår. Lundagård har träffat Sandra Beijer och frågat henne om behovet av kärlek.

Sandra Beijer stannar till framför ingången till Ebbas Skafferi. Hon knäpper några bilder och stoppar sedan obemärkt tillbaka sin Iphone i handväskan, för att i nästa sekund gå in och beställa en räksallad. Jag pekar på kaféets uteservering men får ett skakande på huvudet tillbaka.

– Det blåser för mycket, säger hon och avslöjar sin ovana vid den skånska vindstyrkan. Vi sätter oss i rummet längst in.

I FEMTON ÅR har Sandra Beijer skrivit om

sitt liv på internet. Tidigare under namnet Niotillfem, efter arbetstiderna hon hade på ett sommarjobb i unga 20-årsåldern. I dag är bloggen döpt efter henne själv och läses av en icke försumbar del av landets unga kvinnor. I skrivande stund rör det sig om ca 200 000. Bloggandet inbegriper ett brett ämnesspektrum av recept, annonssamarbeten, bokrecensioner och personliga statusuppdateringar från ett liv i flärd på Södermalm i Stockholm. När vi träffas befinner hon sig på signeringsturné i samband med publiceringen av hennes senaste bok, Mellan oss (2019).

INNAN

FÖRFATTARSKAPET

JOBBADE

Sandra Beijer som copywriter på en reklambyrå men längtade efter att få diktera sitt eget skrivande.

– Jag bestämde att om jag lyckas skriva en bok som blir antagen till ett förlag så säger jag upp mig, och så skrev jag under tiden som jag jobbade.

"Jag var en sån som var ledsen, satt på kafé i svart hår och sörjde."

DEBUTROMANEN DET HANDLAR om dig

(2014) blev till nästan helt i hennes mobilanteckningar och resulterade i ett bokkontrakt, bekräftelsen hon behövde. Dagen efter signeringen lämnade hon in en avskedsansökan.

Sedan dess har Sandra Beijer ägnat sitt arbetsliv åt två sorters skrivande: Skönlitterärt och dokumentärt. Det rika känslolivet spinner som en röd tråd genom bådadera. I sina verklighetsskildringar rör sig Sandra Beijer i gränslandet mellan det personliga och privata vilket på 2010-talet gav hennes krönikor en stor spridningskraft. Resultatet blev en internetpersona som många förknippar med hennes skildringar av ungdomens hjärtesorg och dramatik.

Jag bläddrar igenom bloggarkivet i jakt på något att exemplifiera med och hittar en krönika från 2011. Sandra Beijer skriver: 24

lundagård nr 6 2019

Jag ligger raklång på Kommendörsgatan och inväntar telefonsignaler.

Numret i telefonboken heter ’RING EJ’ men jag har redan slagit det fyra gånger. Det är tidig vår och jag har vinterskorna på, dubbla strumpor och ett hål i hjärtat.

TEXT NINA MORBY FOTO GABRIELLA GŪT

SANDRA BEIJER Ålder: 35 år.

Gör: Bloggare, författare och influencer.

Bor: På Södermalm i Stockholm.

Aktuell med: Romanen Mellan oss (2019) Bästa partytrick: Aldrig gå och lägga sig

JAG FRÅGAR HENNE hur det kommer

sig att hon började skriva om olycklig kärlek.

– Jag har skrivit om många olika saker men det är det deppiga som folk kommer tillbaka till. Om man googlar ”hur kommer man över någon” så är det min lista som kommer först. Den är till och med shortcuttad av Google, säger hon.

ENLIGT SANDRA BEIJER själv har hon

alltid vurmat för smärta och mörker, och påstår sig ha drabbats av motvind i sina tidiga förälskelser.

– Jag har haft fett mycket otur i kärlek, främst som tonåring. Jag var en sån som var ledsen, satt på kafé i svart hår och sörjde, säger hon leende.

MEN HJÄRTESORGEN GICK inte till spil-

lo, utan omvandlades till scener som hon återberättat i krönikor och som inspirerade henne i det skönlitterära skrivandet. Resultatet blev tre romaner varav den senaste publicerats bara veckor innan vårt möte. Mellan oss utspelar sig i högstadiemiljö och handlar om huvudpersonens längtan efter något annat.

–Jag har länge känt att jag minns så himla mycket från perioden mellan att man är barn och tonåring, och att sjuan var så krisartad. Det var enkelt att gå tillbaka dit och få vila i det.

BOKEN ÄR INGEN solskenshistoria. San-

dra Beijer föredrar att skriva om personer som bär på något typ av ok.

– Jag tror att det är svårt att skriva om lyckliga personer, för då är ju historien slut. Det måste finnas ett driv, säger hon, och äter en räka till.

SEDAN SANDRA BEIJER satt försjunken

på Stockholmskaféer och grumlade över kärleksbekymmer har mycket hänt. Inte minst gällande hennes egen syn på kärlek.

NÄR VI SITTER på Ebbas Skafferi är hå-

ret ljust, och hennes återkommande skrattsalvor avger ett optimistiskt intryck. Jag frågar henne vad hon har för syn på kärlek i vår samtid. Det blir tyst.

En, två, tre sekunder. Sedan: – Kärlek är allt, det är bara så. Att kunna hänge sig åt en person är det mysigaste som finns. Många är så oroliga för dagens tindersamhälle, men jag tror inte att man behöver vara det, eftersom det är två olika grejer.

Hur då?

– Tinder är ett slags tidsfördriv. Jag tror att vi måste lära oss se skillnaden och att det finns väldigt många olika nivåer av saker. Bara för att man går på många dejter och hånglar omkring tror jag inte att det hindrar folk från att bli kära. Det är bara tydligt att det finns i telefonen, säger hon.

JAG FRÅGAR VAD Sandra Beijer är beroende av när det kommer till kärlek.

Hon svarar direkt.

– Lukten av den personen. Den man är kär i luktar speciellt, som nybakat bröd. Det är något i huden, det är nästan det svåraste att komma över om man måste det. Jag tycker att man kan bli helt skev i hjärnan av den.

-Lite som att vara hög, typ, avslutar hon.

IN PÅ KAFÉT kliver fotografen och

tvingar ut Sandra Beijer i blåsten. Efter att porträttbilden har tagits måste hon bege sig mot Malmö för att sedan återvända hem till sitt skrivliv i Stockholm. På vägen ut hör jag viskande från ett av borden.

– Kan det vara? Är det hon?

Två dagar efter vår intervju surfar jag in på Sandra Beijers blogg, och ser fasaden till Ebbas Skafferi på en av bilderna.

Redigering: Vendela Källmark

25

kultur inte står ut med honom. Under fliken ”Mitt författarskap” står det i varje fall: ”Jag skiljer inte direkt mellan det talade och skrivna ordet. När jag återvänder från mina framträdanden runtom i Sverige ympar jag dem som små kvistar på mitt skrivträd och väntar på att de skall gå i blom. Utan mina läsare är jag inte författare. Har jag inga åskådare och lyssnare, så lever jag inte som talare och estradör.”

Perfekt.

JAG LÄGGER NÄSTKOMMANDE timme

på att spåra upp, mejla och skicka direktmeddelande till alla författare jag kan komma på. Jag frågar om de är beroende av någonting för att kunna skriva. Det dröjer en stund, men snart får jag svar.

Det är från Patrik Svensson, som nyligen kom ut med boken Ålevangeliet (2019). Han skriver:

Konstnärsromantik, främlingsskap och tillbaka

Det låter naturligtvis förutsägbart men utöver kaffe är jag först och främst beroende av att läsa för att kunna skriva. För mig har det alltid hört ihop. /…/ Det är läsningen som sätter igång hela processen för mig, och på ett sätt tycker jag att det är lite fint, att man hela tiden är beroende av andra och del i något utöver en själv, att skrivandet näst intill blir en kollektiv sak, hur ensam man trots allt bokstavligen är där vid sitt skrivbord.

MEDAN KAFFET RINNER ner bläddrar

Många författare talar om skrivandet som ett beroende. Skrivandet är ett sätt att tolka världen och göra den begriplig för sig själv. Men hur gör man för att sätta sig ner och faktiskt skriva? Lundagårds Alve Rauer kontaktar författare för att ta reda på hur den kreativa processen börjar och hur den tas tillvara.

SOBER OCTOBER Sober October, uppföljaren till Dry Januari och Dry July, startade under 2013 av välgörenhetsorganisationen Macmiller.

Konceptet är enkelt: Avstå från alkohol, snus, cigaretter och allt annat beroendeframkallande du kan tänka dig. Med den populära podcastern Joe Rogan har Sober October blivit en viral succé – vad är mer beroendeframkallande än att göra som en kändis?

26

LOUISE LENNARTSSON lundagård nr 6 2019

KONSTNÄREN OCH FÖRFATTAREN Carl

Johan De Geer sade en gång i en intervju att ”om man ska skriva böcker är dåliga böcker den enda lämpliga inspirationen. Då känner man att man kan göra bättre själv.”

Det är ett praktiskt sätt att se på sitt skapande. Om man vet att man inte kan låta bli att jämföra sig med andra så kanske det är lika bra att inte läsa dem.

JAG HAMNAR PÅ Björn Ranelids hemsida. Med över trettio utgivna romaner är han en av Sveriges mest produktiva författare. Samtidigt väcker hans stil starka känslor, och det är många som

jag i Skrivliv (2018) av Gun-Britt Sundström. Det är en samling av författarens dagböcker ”från första boken till första barnet” och sträcker sig mellan åren 1965 och 1978. ”Varför omger sig konstnärer med en sån hisklig konstnärsromantik?

Motbjudande. Tror att dom är nåt.

Självupptagna så det är sjukligt. Jag tackar dig Gud för att jag inte är någon Konstnär och att det inte är Skriver jag gör när jag skriver. (Än mindre Arbetar!!).”

NÄR GUN-BRITT SUNDSTRÖM skriver det

här är hon tjugo år gammal och studerar litteraturhistoria. Hon har ännu

trollförande vapenromantik 14-åriga Pearl växer upp i framsätet på en Mercedes. Det är dagens Florida och alligatorungar skjuts till döds för nöjes skull vid floden bakom trailerparken. Med sällsam kraft skildrar Jennifer Clement i sin roman Gun.Love (2019) det amerikanska vapenvåldet; romantiken, men framförallt smärtan. Clement dansar med skärpa och empati läsaren in i en

mor-dotterrelation, karismatisk ondska och drömsk idealism och hänför en utsatthet få kan föreställa sig – men som är mångas verklighet. Dödskjutningarna i Malmö gör sig smärtsamt påminda ur Clemens poetiska rader.

En språklig karamell på aktuellt ämne.

NIKE STOLPE WIKSTRÖM Redigering: Vendela Källmark

läs mer kultur på lundagard.se ◣

skrivalkemi inte skrivit boken som ska bli hennes stora genombrott, förhållanderomanen Maken (1976). Det hon arbetar på i början av Skrivliv är boken som blir hennes debut, Student -64 (1966). Vi får följa arbetet med romanen i periferin, för i sina dagböcker skriver hon väldigt lite om sin faktiska skrivprocess.

Istället skriver hon om föreläsningar som hon inte vill gå på, böcker hon läser och resor mellan Stockholm och Uppsala. Samtidigt finns skrivandet hela tiden där, och efter drygt ett års arbete blir hon färdig, skickar in sitt manus till Bonniers och blir antagen. Även om detta markerar inledningen på hennes liv som författare innebär det inte början på hennes skrivande liv. Hon motsätter sig vurmen kring konstnärsskapet. Att skriva och att skapa är för henne inget arbete, utan snarare ett behov. Det var ingenting som uppstod när hon bestämde sig för att skriva sin första roman och slutade inte heller med att den blev utgiven.

JAG FÅR EN notifikation på Instagram.

Caroline Ringskog Ferrada-Noli, författaren till den omtalade romanen Rich boy (2018) har svarat på mitt direktmeddelande:

Asså vill va m. Men e inte beroende av nåt.

Det e som ett vanligt jobb. Typ kl 8 börjar jag o skriver t lunch. Men när jag jobbade m andra jobb skrev jag på bussen tex. Jag skrev min första roman Naturen [2009 reds. an] på bussen till Värmdö där min kompis bodde i en stuga.

ETT VANLIGT JOBB. Att avdramatisera

skrivandet. Kan det vara nyckeln? Jag ger upp för dagen men bestämmer mig för att ställa väckarklockan på åtta morgonen därpå.

Två dagar senare sitter jag på buss 171 mot Malmö på väg hem från en föreläsning. Artikeln är inte klar, men jag har hittat förlaget Ersatz svinsnygga utgåva med ett urval av Nelly Sachs dikter och texter.

NELLY SACHS OCH hennes mor kom

KORT EFTER ATT jag påbörjade mina litteraturstu-

dier infann sig en fascination för Honoré de Balzac.

Vid sidan av Charles Dickens anses han vara bland de största realisterna som levat och hans böcker skildrar det parisiska myllret under den första hälften av 1800-talet.

I SAMBAND MED sina författargärningar var Honoré

de Balzac även en notorisk kaffedrickare. Han levde sitt liv över sina tillgångar och var i konstant behov av likvida medel. Emedan romanen på den tiden var lönsam mötte han behovet genom att skriva och ge ut bok efter bok. Kaffe var för honom ett arbetsverktyg.

FÖR ATT SPEGLA Honoré de Balzacs livsstil slutade

jag att behandla kaffet med respekt. Jag drack det billigt och hafsblandat med mjölk när jag skrev. zismen. Mycket av hennes skrivande handlar om ett dubbelt främlingskap, både inför sitt judiska arv och det Sverige där hon levde och verkade fram till sin död. Förintelsen och moderns sjukdom och död hemsöker henne, en form av skuld över att själv ha överlevt.

Jag slår upp en sida på måfå och läser: ”Min lyrik? - den kommer till då och då. Om nätterna kom den när jag vårdade min mor. När jag hade något ärende i köket. Plötsligt var den där.

Att skriva en dikt är som att andas. De dramatiska försöken behöver mer tid för eftertanke.”

I ESSÄN "THE Pleasures and Pains of Coffee" , skriven

tidigt 1830-tal till en fransk tidskrift och översatt till engelska 1996, framlägger Balzac en formel för den som behöver skriva mer än tre dygn i sträck. ”It is a question of using finely pulverized, dense coffee, cold and anhydrous, consumed on an empty stomach […] it wrings and twists”. Och slutresultatet: “the paper is spread with ink - for the nightly labor begins and ends with torrents of this black water, as a battle opens and concludes with black powder.”*

"För att spegla Honoré de Balzacs livsstil slutade jag behandla kaffet med respekt."

JAG HOPPAR AV bussen och prome-

nerar över Möllevångstorget. Tar ett litet skutt över några potatisar som blivit kvar efter fruktmarknaden.

Kanske behöver jag inte knyta ihop allting. Kanske räcker det vad andra sagt, kanske behöver jag inte säga så mycket alls. Över torget far måsarna omkring och spejar efter något att äta. Får de tag på någonting måste de kämpa för att det inte ska försvinna. Är det slutklämmen?

Ja.

TEXT ALVE RAUER ILLUSTRATION MOLLY SVENSSON

DEN SOM FÖLJER Honoré de Balzacs metod kan

vänta sig att kollapsa någon gång innan den ovan nämnda slutstriden. Ett nära förestående nervsammanbrott är också troligt.

DET HAR ALDRIG förefallit mig att pröva gränserna

för mitt koffeinintag. Jag har mer av en ”stomach of papier-maché”. Från min första kafferomans till mitt nuvarande bruk har förväntningarna sjunkit.

I dag dricker jag kaffe som en vana, det märks mest i sin frånvaro. Men på sistone har jag tänkt på att agera med större syfte i livet. Kanske borde jag följa Honoré de Balzacs kafferecept till skrivande framgång. Det kan vara dags att återta drömmarna och leva upp till idealen.

till Sverige år 1940 på flykt undan na-

serieknark naken en man kan vara med kläder på.

Greg (eller Gregory) Hirsch är den naive mediator och comic relief som man som tittare behöver för att överleva...

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

Jag har en viss förkärlek för dryga, rika och pinsamma New York-bor. Åtminstone när de befinner sig på behörigt avstånd och jag slipper svälja mina reaktioner.

HBO-serien Succession (2018) är därför det mest kittlande jag har sett på länge. Öppningsscenen i första säsongen, där en undersåte frågar Kendall Roy om han behöver ringa sin far för att be om råd, visar effektivt hur

*[Honoré de Balzac lämnade jordelivet vid 51 års ålder. Dödsorsaken är citerad som ”an old heart complaint” påskyndad av ”the use or rather the abuse of coffee”.]

PS. Försök anteckna hur många gånger repliken "Fuck off" sägs.

AMANDUS GUSTAFSSON VENDELA KÄLLMARK

lundagård nr 6 2019

27

kultur

ILLUSTRATION: SOFIA KOCKUM

Vägledning i poddjungeln Precis som linjär TV till stor del har ersatts av streaming-tjänster har radiolyssnandet fått konkurrens i mer eller mindre nischade poddar. Kulturredaktionen väljer sina favoriter för att hjälpa dig navigera i överflödet. Varsågoda!

REVOLUTIONS

ÖPPET FALL

Världshistorien har formats av de revolutionärer som verkade mot sin tids status quo. Och nog finns det inte en monolitisk lärdom att dra av historien; snarare miljoner lärdomar samtidigt som dessa ofta har varit kontradiktoriska.

Med Mike Duncan får du en historisk guldgruva kring de olika revolutionerna.

Människors fascination för brott och straff tycks aldrig slut. Antalet poddar om rättsfall och brottsgåtor känns fler än någonsin. Låt oss därför lyfta fram juridiska fakultetens nyligen släppta krimpodd, i vilken forskare bland annat går igenom hur man i Sverige lyckas få en person oskyldigt dömd. Mysigt!

”Människors fascination för brott och straff tycks aldrig ta slut.” emil sandgrim

WELCOME TO NIGHT VALE

HARMONTOWN

ROLLSPELSKLUBBEN

Welcome to Night Vale är podcasten där vi sedan 2012 fått följa ett radioprogram från den fiktionella staden Night Vale. I staden händer mystiska saker som alla rapporteras som om de vore vanliga nyheter. Allt från mystiska kulter i parken till lysande moln som regnar döda djur väntar. All hail the glow cloud!

Du har väl inte missat att “Rick & Mortys” skapare Dan Harmon har en podd? Harmontown präglas hårt av Harmon och kompanis improvisation, humor, diskussioner om kassa filmer och interaktioner med livepublik. Vill du se exempel på det som gör podden perfekt, sök på när Harmon blir “dadfished” på youtube.

Sveriges bästa standup-komiker som gäster? Check. Fantasyrollspelet Drakar och Demoner? Check. Konstanta försök till gotländsk accent? Check!

Rollspelsklubben är podden svenska nördar och/eller humorälskare alltid drömt om.

Ge det fyra avsnitt, sedan sitter du oironiskt ivrigt och läser i poddens fanwiki. Nörd.

”Konstanta försök till gotländsk dialekt?

Check!”

eric sarkar nilsson HYSTERIA

RADIOPSYKOLOGEN

TENDENS

Med utgångspunkt ur idéhistorikern Karin Johannissons bok Den sårade divan (2015) har den enträgna kulturförmedlaren Sara Abdollahi sedan 2017 samlat Sveriges kulturelit i trevande närgångna samtal om litteratur, konst, kultur. Podden Hysteria är en charmigt oslipad bildningspodd över det svenska kulturklimatet.

Det kan inte ha varit lätt att ta över rodret efter den legendariske radiopsykologen Allan Linnér.

Men när hans efterträdare Lars Övling gör det utmärkta genidraget att tillsammans med journalisten och kolumnisten Hanna Hellquist starta en motsvarighet i grannkanalen P3, kommer i alla fall jag att lyssna.

Mia Blomgren är Sveriges kanske bästa radiodokumentärmakare.

För P1 Tendens har Blomgren genom åren producerat kortdokumentärer som får lyssnaren att vända och vrida på tillvarons stora frågor. Serierna Meningen med livet, Min spegel eller Akademikerjävlar är mina favoriter och kanske snart även era?

”Det kan inte ha varit lätt att ta över rodret efter den legendariske Allan Linnér.”

nora markander 28

lundagård nr 6 2019

Redigering: Vendela Källmark

läs mer kultur på lundagard.se ◣

NINA MORBY KÄNNER TACKSAMHET EFTER ATT HA LÄST SERIEDROTTNINGENS SENASTE VERK.

Kärlek är som ett kebabkött, konstaterar Liv Strömquist i ett försök att sätta ord på förälskelsens väsen. Resultatet blir illustrativt för hennes stilgrepp: Att resonera kring en komplex fråga genom att ompaketera densamma i lättillgängliga teckningar. Däri inbegrips den marxistiska kritiken och gliringar till nyliberalismen som får hennes nya bok Den rödaste rosen slår ut (2019) att kännas betryggande lik tidigare verk. Det är högt och lågt, gammelsmurf och Sokrates, finkultur med fulkulturella inslag.

BILD:: PRESS/GALAGO

Bokrecension: Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist

MED HJÄLP AV tänkare som Eva Illouz, Slavoj Zi-

zek och Byung-Chul Han söker Liv Strömquist i sann folkbildningsanda efter den numera omystiska, konsumistiska kärleken med referenser till tindersamhället och dejtingprogram på TV. Allt bottnar i en samtidskritik riktat mot kapitalismens profitering på kärlekens sfär och patriarkatets beskärda del av förälskelsens förfall. Vi har blivit narcissistiska, självbespeglande, terapeutiska och alldeles för rationella i våra partnerval. Därtill finns ingen vurm för Unge Werthers-inspirerande ömhetsbetygelser.

Resultatet, menar Liv Strömquist, har blivit ett “no love”.

DET ÄR LÄTT att känna sig träffad av Liv Ström-

quists känga. Med Tinder i ena handen och boken i den andra känner jag mig som en produkt av min egen tid. Men framförallt återkommer igenkänningen. Vi har alla varit där, kära och bortgjorda. Boken är med sina grundade förklaringar och “du-är-en-del-av-ett-system”-konstateranden rena värktabletten mot hjärtont.

Samtidigt lämnar den en hopplöshet inför vår generations oförmåga till romans. Mellan ra-

FRÅN KUBA TILL SVERIGE Fredag den 4 oktober öppnar utställningen …en gränslös verklighet… på Skissernas museum. För skisserna står den kubanske konstnären Carlos Garaicoa numer bosatt i Madrid. Med utställningar på ledande institutioner världen över i bagaget, finns ateljén i hemstaden Havanna kvar. Kubas kontext och politiska utveckling tolkas/ förstås genom den kubanska arkitekturens kontraster. Förfallna 1900-tals byggnader från en förgången kolonialistisk era i samlevnad med övergivna byggnadsprojekt av en kommunistisk utopi som aldrig blev av.

Utställningen har öppet till 2 februari.

ZAKARIAS DAHLBERG

FRAMTIDA TILLBAKABLICK Under oktober återfinns Carbon Ruins på Stadsbiblioteket. Utställningen visar framtidens fossilfria samhälle för att ge perspektiv på tiden vi ännu inte lämnat. Ett gott komplement till eventuell klimatstrejk.

LUNDS ANTIKVARIAT

DEN SOM LÄSER Liv Strömquist för första

gången bör inte låta sig luras av barnboksliknande figurer med banala pratbubblor. I sammanhanget får de rollen som smörjmedel till betydligt mer svårsmälta passager. För att dra en billig parallell till studentlivet kan boken jämföras med en kandidatuppsats, där problemformuleringen tar avstamp i Leonardo DiCaprios kärleksliv och ruljangsen i detsamma. Hollywoodstjärnans baddräktsmodeller till flickvänner introduceras för att sedan packa väskorna på löpande band. Liv Strömquist undrar osökt vad det säger om kärleken i modern tid, och dess uteblivande.

3 tips

IDA LUNGA

En debatt om det minskande läsandet bland unga florerar på kultursidorna i dagspressen. Jag vill därför passa på att tipsa om antikvariaten i Lund. Gå dit, känn doften och bläddra i den rika flora som samlas där. För en spottstyver kan du till exempel återupptäcka en poet som inte frontas på biblioteken längre. Kanske kan ditt besök vara inledningen på en livslång kärlekshistoria.

derna framstår det som om det enda sättet att hitta kärlek i dag är att radera Tinder och kasta förväntningarna i papperskorgen. Å andra sidan känns det som ett hopplöst tillvägagångssätt i en tid då kärleken är just flyktig, flytande och där förhållanden tar slut inom en bladvändning.

Valet tycks vara tudelat: Att antingen hoppa på tåget, eller riskera stå ensam kvar på perrongen.

Frågan jag ställer mig, med viss hoppfullhet, är om Liv Strömquists alarmism verkligen är befogad. Kanske är “no love” bara, ni vet, en fas?

TILL SIST KÄNNER jag ändå en tacksamhet till

Liv Strömquist. Den rödaste rosen slår ut är en hyllning till kärleken, likväl skvallrar den om en sorg inför hur den missbrukas år 2019. Jag trycker boken mot bröstet efter att ha läst ut den, och känner en impuls att berätta om den för alla jag känner. Avslutningsvis vill jag manifestera min kärleksförklaring: Tack, Liv. Inte för kärleken men för ännu en genial seriebok jag med säkerhet att låna ut till alla mina vänner, och tvinga mina... förlåt, min framtida partner att recitera.

Utgiven 2019-08-29 på Galago förlag

VENDELA KÄLLMARK

Gullfisken Orangerött är bara skinnet på den lilla fisken som simmar häromkring i en glasskål, grön och skimrande vitt och kallt är blodet i den lilla lågan som i vattnet rör sig fram och åter, fladdrande med långa röda fenor gröna bubblor stiga upp till ytan, orangerött är bara skinnet på den lilla fisken.

ELSA GRAVE (1918-2003) UR SOM EN SKALBAGGE (1945)

text nina morby lundagård nr 6 2019

29

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO JONAS JACOBSSON

Konsten att hoppa hage VI VILL OFTA tänka att det är vi studenter som

bestämmer. Men kanske är det bara så att våra röster hörs högst. Rösterna av medarbetare, anställda och forskare är snarare viskningar än högljudda rop. Man kan undra: Vem ser till att deras röster hörs inom akademins tjocka väggar och når ut till samhällsdebatten och inte minst politikerna? Vem bär i slutändan ansvaret för att man når stadiet där man står med bägge fötterna på jorden och tar språnget?

framsteg. Man inför vegonorm, flyger mindre, ger svar på tal när media hänger ut universiteten som klimatbovar och under vecka 38 antogs en ny klimatstrategi, något som man kan läsa mer om i rektorns blogg. Men var är universiteten i samhällsdebatten? Aktiva klagomål från omvärlden och reaktiva svar och åtgärder från universiteten. Men sen då? Kunskapen som debatten grundar sig på kommer från forskningen, forskningen i sin tur kommer från universiteten, som i sin tur lämnar det åt politiker, och studenter, att driva frågan framåt och se till att hålla debatten levande.

VI STUDENTER DRIVER gärna frågorna, och vi

AND IT STARTS with a simple “Hello”.

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

30

lundagård nr 6 2019

LUNDS

UNIVERSITETET

GÖR

kommer fortsätta göra det. Men i det långa loppet, vem kan i slutändan göra verklig skillnad om inte de som sitter på kunskapen och verktygen för hur man tar en ruta, och gör den till två?

GUSTAV EKSTRÖM ORDFÖRANDE LUS MATILDA BYSTRÖM VICE ORDFÖRANDE LUS

lus hyllar...

lus sparkar...

...alla studenter som dansat sig genom den senaste tidens regn och rusk.

...höstbudgeten som, föga förvånande, saknar de satsningar som högskolesektorn behöver.

FOTO: JOEL ANDERSSON ENEBERG

tiken blir det lite som att hoppa hage. Vingliga små skutt framåt, på ett ben, ett litet hopp i taget. Men så, med jämna mellanrum, kommer två rutor och man sätter ned båda fötterna stadigt på marken. Helt plötsligt har man möjlighet att ta sats. Möjlighet att ta nästa hopp med större kraft än det tidigare. En ny innovation, ett ställningstagande, en vision med konkreta medel för att uppnå målen… och helt plötsligt händer saker. Men varför kommer dessa dubbelrutor så sällan?

Och vem avgör när det är dags att sätta ned foten, ta sats, och hämta kraft för ett stadigare hopp framåt?

ting their members and there is probably no student organization of any kind that doesn’t want to be open to all kinds of students. But, in the midst of trying to make the world a better place for the students in Lund, many organizations forget something; Working with internationalization.

FOR YEARS, LUNDAEKONOMERNA have worked with internationalization of education at LUSEM and had English as our official language; something that has resulted in a more international environment and increased openness to all members that we represent.

Now, we want to initiate even bigger internationalization projects.

WE BELIEVE IN student organizations increasing their work with internationalization, for the sake of our foreign as well as our domestic students. The globalization of education and the labor market cannot be ignored, and cultural exchange has the potential to make the student life become even more vibrant and reach new heights, if we all work to create an environment that allows it. It is not incredibly hard, and it will give so much value- to all students.

"Men vad har egentligen blivit av klimatfrågan?"

SÅVÄL INOM AKADEMIN som poli-

A few years back I moved to Lund, eager to start my internationally oriented education. (And of course, to experience the student life.) Although I thought that international experience could only be gained from going abroad, I soon discovered that one can receive cultural exchange everywhere - especially in the vibrant city of Lund, full of students of different backgrounds. However, I also noticed something I felt was missing in the student life.

THE UNIONS ARE talented at represen-

KLIMATFRÅGAN ÄR VÅR tids kanske största ut-

maning. Under de senaste veckorna har kampen och initiativen för en mer proaktiv miljöpolitik lyfts fram och drivits från alla håll och kanter. Global Weeks for Future har sedan den 20 september belyst klimatkrisen i världens alla hörn. Greta Thunberg syns i nyhetsflöden och hållbarhet, Agenda 2030 och klimatsmart vardag är begrepp det pratas alltmer om i såväl fikarummet som vid katedern. Dagens studenter efterfrågar mer kunskap och insikt, samhället kräver mer ansvarstagande och politikerna diskuterar välformulerade mål i fina listor. Men vad har egentligen blivit av klimatfrågan?

from hej to hello

MATILDA EKLUND PRESIDENT LUNDAEKONOMERNA

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Lunds universitet presenterar hel vecka dedikerad åt framtiden Vilka blir morgondagens stormakter? Eller tar robotarna över?

Hur länge kommer vi att arbeta – och på vilka villkor? Hur blir skörden år 2050? Och vad innebär det egentligen att ”ställa om”?

Det är några av frågorna som Lunds universitet kommer att diskutera under Framtidsveckan 14–20 oktober.

Framtidsveckan är universitetets nya populärvetenskapliga satsning där angelägna framtidsfrågor lyfts genom debatter, föreläsningar, visningar och mycket annat för vuxna som barn och unga. Veckan kommer att vara ett återkommande årligt inslag med olika teman. Årets tema är omställningar: vilka måste vi göra? Vilka vill vi göra, och vilka vill vi helst inte vara med om?

Veckan bjuder bland annat på en officiell invigning med rektor Torbjörn von Schantz med efterföljande visning på Skissernas Museum, evenemang om hur vi uppnår ett hållbart universitet och hur länge vi måste arbeta i framtiden. Du kan också gå en kortkurs om hur vi tar beslut under osäkerhet, eller följa med på en guidad rundvandring i Botaniska trädgården på temat hållbar mat. Campus Hel-

Internationella möjligheter Som student vid Lunds universitet finns det många olika möjligheter att skaffa dig internationell erfarenhet under din studietid.

• Utbytesstudier – förlägg en eller två terminer vid ett av Lunds universitets partneruniversitet. Som utbytesstudent är utbildningen avgiftsfri och studiemedelsberättigad. Gör din ansökan under hösten 2019 för att komma iväg under 2020. Läs mer och hitta ansökningstider per fakultet: www.lu.se/studera-utomlands • Praktik utomlands vid ett företag eller organisation – omfattar även klinisk placering och verksamhetsförlagd utbildning www.lu.se/praktik-utomlands • Minor Field Studies – fältarbete utomlands med stipendium www.lu.se/mfs • Examensarbete utomlands • Sommarkurser utomlands • ... ytterligare möjligheter kan erbjudas vid din fakultet.

För inspiration, följ Instagramkontot @lund_university_abroad

WWW.LU.SE

MFS-STIPENDIUM – GÖR DIN ANSÖKAN 1–10 OKTOBER 2019 Minor Field Studies (MFS) är till för dig som önskar samla material till ett examensarbete på kandidat-, magister- eller masternivå i ett utvecklingsland. Stipendiet ger dig praktisk erfarenhet från ett utvecklingsland och är en merit för en framtida internationell karriär.

Läs mer om behörighetskrav och gör din ansökan senast den 10 oktober: www.lu.se/mfs CRAFOORDSKA STIFTELSENS RESESTIPENDIUM 1–25 OKTOBER 2019 Crafoordska stiftelsens resestipendium kan sökas för datainsamling för examensarbete, uppsats eller projektarbete, praktik, klinisk placering, verksamhetsförlagd utbildning, sommarkurs eller utbytesstudier. Resestipendium kan sökas av studenter från alla akademiska discipliner vid Lunds universitet.

Läs mer om behörighetskrav och gör din ansökan: www.lu.se/crafoord

singborg anordnar det populära Helsingborg Live om den förändrande stadskärnan, och Vattenhallen lockar barn och ungdomar att fundera kring omställningar och framtidsfrågor. Veckan rundas av med ett evenemang där du har möjlighet att ställa framtidsfrågor till en laddad panel från universitetets egen tankesmedja LU Futura.

Evenemangen är öppna för alla, men några kräver föranmälan. För mer information och hela programmet, besök lu.se/framtidsveckan Datum: 14–20 oktober 2019 Plats: Lund, Malmö och Helsinborg Kontakt: louise.pierce@kommunikation.lu.se

debatt alla åsikter tillhör undertecknad skribent

Pridedeltagande Brister vid en självklarhet rektorsvalet Replik på Marcus Björks debattartikel "Stoppa statens Pridedeltagande", 2019-08-21

Lunds universitet har en historia av toppstyrning vid tillsättandet av ledningspersoner och därav orsakad förtroendeskada. Det nya förfarande som ska tillämpas från och med rektorsvalet 2021 innebär visserligen förbättringar men är ändå bristfälligt, skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

När Per Eriksson valdes till rektor 2008 hade han kort dessförinnan, trots svag meritering, befordrats till professor vid LTH. Situationen var likartad då Sylvia Schwaag Serger för något år sedan valdes till prorektor i ett läge där hon som extern kandidat utan tjänst vid LU egentligen inte var valbar. Men det löste sig galant genom att det som av en händelse bestämdes att hon skulle kallas till professor vid Ekonomihögskolan.

Nuvarande rektor Torbjörn von Schantz valdes i en situation där de externa ledamöterna i dåvarande styrelse hade skaffat sig full kontroll över beredningsgruppen, ledd av dåvarande styrelseordföranden och nyligen avgångna utrikesministern Margot Wallström. Någon meningsfull förankring bland lärarna var det inte tal om.

Ordförande studentkåren Malmö Malmö universitets rektor Kerstin Tham Jenna Pystynen Foto: Malin Palm. Foto: Malin Palm

Malmö universitet står upp för demokrati och respekt för alla människors lika värde. Därför deltog vi i årets Prideparad i Malmö, skriver rektor Kerstin Tham och ordförande för Studentkåren Malmö, Jenna Pystynen.

Marcus Björk, ordförande i Studentföreningen Ateneum är kritisk till att Malmö universitet som statlig myndighet deltar i Prideparaden. Han menar att detta är att ta politisk ställning och att myndigheter istället borde agera opartiskt. Marcus Björk drar till och med paralleller till Putins Ryssland – en jämförelse som bara kan betraktas som effektsökeri. Självklart tvingas ingen medarbetare vid Malmö universitet att gå i Pridetåget, deltagandet är helt frivilligt. Vårt beslut att delta baserades på röster från våra medarbetare och studenter som önskade att universitetet var synligt i detta forum. Därför tågade vi tillsammans.

DET VIKTIGA I denna diskussion är dock inte om ett universitet

deltar i Prideparaden eller ej. Den fråga Marcus Björk borde ställa är hur våra lärosäten arbetar med dessa frågor de övriga 364 dagarna under året.

Malmö universitet är ett lärosäte där samhällsengagemang, inkludering och öppenhet är viktiga ledstjärnor för verksamheten. Självklart står vi upp för demokrati och alla människors lika värde, vilket är helt i överensstämmelse med de akademiska värdena. Att inte delta eller ta ställning i en fråga är inte detsamma som att vara opartisk. Att vara tyst är inte detsamma som att vara neutral.

FÖR UNIVERSITETETS LEDNING och Studentkåren Malmö är valet

självklart att delta i Pridetåget och att stödja polisutbildningen i ambitionen om ökad inkludering inom poliskåren. Alla ska känna sig välkomna att söka polisutbildningen, och alla andra utbildningar vid universitetet, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. Pride är ett ställningstagande för lika värde och möjligheter som ännu år 2019 inte är självklart.

KERSTIN THAM REKTOR MALMÖ UNIVERSITET JENNA PYSTYNEN ORDFÖRANDE STUDENTKÅREN MALMÖ 32

lundagård nr 6 2019

MEN NU SKA förtroendet för ledningen rehabiliteras. Den nuvarande

styrelsen under Jonas Hafströms ordförandeskap har nämligen beslutat om ett nytt förfarande, som gäller från och med valet av ny rektor och prorektor 2021. I arbetsgruppen har såväl ledamöter från såväl universitetsstyrelsen som Universitetskollegiet deltagit. Det senare består av representanter för anställda och studenter. Ledare har varit Jens Oddershede.

Grundtanken i det nya förfarandet är att kollegiet ska få mer att säga till om, vilket inte minst innebär större inflytande över beredningsgruppen, numera ”rekryteringsgruppen”. Fyra ledamöter väljs av kollegiet, varav två lärare, och de återstående fyra av universitetsstyrelsen, varav en lärare. Det är en förbättring i förhållande till tidigare ordning, men betyder fortfarande att lärarna är i minoritet, vilket står i strid med UNESCO:s rekommendationer för högre utbildning (1997) enligt vilka beslutande organ ska ha lärarmajoritet (artikel 31). Även kollegiet självt, där hälften är lärare, bryter mot denna internationella princip för kollegialt beslutsfattande.

VIDARE HAR STYRELSEN beslutat att det inte ska vara möjligt för sittande

rektor och prorektor att ansöka om befordran till professor. Det är dock mest ett slag i luften och hade inte hindrat professorsutnämningen av vare sig Per Eriksson eller Sylvia Schwaag Serger.

För att lösa problemet med externt rekryterade prorektorers anställning har styrelsen bestämt att det ledigkungörs ett tidsbegränsat uppdrag som prorektor förenat med en administrativ anställning, där den senare innebär tillsvidareanställning. Frågan är dock hur attraktiv denna modell är för dem som kandiderar.

I EN AKTUELL mätning från European University Association (EUA) ligger

Sverige under det europeiska genomsnittet avseende högskolans politiska oberoende (institutionell autonomi).

Bristerna ovan vad gäller lärarinflytandet är alltså ingen tillfällighet, utan i linje med våra politikers uppfattning att ledningen av högskolan är för viktig för att läggas i händerna på dem som kan verksamheten bäst: lärarna.

ERIK J OLSSON PROFESSOR I TEORETISK FILOSOFI LUNDS UNIVERSITET JENS STILHOFF SÖRENSE DOCENT OCH LEKTOR I GLOBALA STUDIER GÖTEBORGS UNIVERSITET MAGNUS ZETTERHOLM DOCENT OCH LEKTOR I NYA TESTAMENTETS EXEGETIK LUNDS UNIVERSITET

Redigering: Louise Lennartsson

Lärarutbildningen behöver resurser

läs mer debatt på lundagard.se ◣

Trots satsningar i höstbudgeten kvarstår stora utmaningar för att klara framtidens lärarförsörjning. Det menar Maria Guthke, ordförande för Lärarförbundet student.

Nyligen publicerade regeringen höstbudgeten.

Den del som riktade sig till lärarutbildningar ingår i Lärarförsörjningspaketet. Målet med de 105 miljoner som satsas är att fler studenter ska söka, fler forskare ska söka och fler alternativa vägar ska byggas för den som vill bli lärare. En stor del av pengarna ska gå till dem som redan har en akademisk utbildning och föreslås satsa på en lärarkarriär. Det är bra att satsa på olika vägar in i läraryrket, men det löser inte det stora problemet med lärarförsörjningen.

DET STÖRSTA PROBLEMET med lärarförsörj-

ningen är det låga söktrycket till lärarutbildningar och de stora avhoppssiffrorna. Det låga söktrycket till de ordinarie lärarutbildningarna oroar mig. Ungas intresse för läraryrket har ökat de senaste åren, men söksiffrorna fortsätter att vara för låga. Nästan alla ämneslärarutbildningar vid Lunds universitet är utan reservplatser, undantaget är med ingång engelska. Det slår särskilt hårt mot bristämnena som till exempel matematik och teknik där lärarbristen ökar i en rasande takt. Det krävs ca. 8 000 studenter till som påbörjar en lärarutbildning varje år för att täcka behovet som svensk skola har.

DET ANDRA STORA problemet på vägen till att

få ut fler utbildade lärare är att många lärarstudenter hoppar av sin utbildning. Det finns en koppling mellan avhoppen från ämneslärarutbildningar och låga meritvärden från gymnasieskolan. Lösningen på det är dock inte högra antagningskrav utan istället att öka stödet till lärarstudenter. En av de bästa sakerna med lärarutbildningarna i dag är att de rekryterar med bredd. Ska vi få de bäst lämpade studenterna till lärarutbildningarna är det viktigt att alla, oavsett bakgrund, får samma chans att påbörja och avsluta sin utbildning. Det som minskar avhopp mest är mycket lärarledd undervisning och en sammanhållen utbildning där studenterna får ett socialt sammanhang. Lärarstudenter får i genomsnitt 8,5 timmars undervisning i veckan och det är för lite för att lära sig sitt yrke. Det är mycket som tyder på att sådana upplägg också påverkar studenter från studieovan bakgrund mer än andra studenter. Mer undervisningstid och sammanhållna utbildningar kräver dock stora resurser. Men för att studenter med olika bakgrund verkligen ska få samma chans att genomföra en utbildning så finns inga genvägar.

Ordförande för Lärarförbundet Student Maria Guthke. Foto: Joakim Kosk.

OM LÄROSÄTENA VILL öka söksiffrorna till lä-

rarutbildningarna borde det satsas på dem och röja undan de brister som finns i dag: Stärk forskningen och öka antalet undervisningstimmar för lärarstudenter.

Om politikerna vill lösa lärarförsörjningsproblematiken borde de arbeta för att Sveriges lärare ska få bra förutsättningar för att öka läraryrkets attraktivitet.

Om du som lärarstudent vill arbeta för att få fler utbildade kollegor borde du engagera dig fackligt. Där arbetar vi för att förbättra lärarstudenters och lärares förutsättningar samt för att stärka professionens inflytande över yrket och utbildningen.

MARIA GUTHKE ORDFÖRANDE LÄRARFÖRBUNDET STUDENT

Sluta omyndigförklara befolkningen Låt människor ta ansvar för sina egna handlingar och göra sina egna misstag. Staten bör sluta omyndigförklara människor och som ett steg i detta avskaffa systembolaget, skriver Samuel Jonsson från Studentföreningen Ateneum.

Bakom alkoholmonopolets ridå av folkhälsovurmande och omsorg finns en av de största omyndigförklaringarna i svensk politik. Att inskränka friheten för en hel befolkning för att skydda en missbrukande minoritet som snarare behöver sociala insatser än känslomässig symbolpolitik är ett misstag som alla partier ställt sig bakom. Det är dags att låta svenskarna göra sina egna val, även om dessa val ibland inte är de bästa för dem.

FÖR ATT HÅLLA söndagsångesten borta be-

stämde jag och min flickvän oss för att vi skulle ha en sån där riktigt överromantiserad datenight. Ni vet, laga mat tillsammans, dricka nåt glas vin och kolla på några avsnitt av vår gemensamma serie. Problemet med spontana söndagsaktiviteter i Sverige är att alkoholmonopolet för länge sedan slagit igen sina portar. Så det blev inget vin, om jag ska vara uppriktig var det antagligen bäst för min hälsa. Samtidigt så var antagligen inte heller den där klockan 02:10 kebabrullen utanför Helsingkrona i fredags särskilt bra för mig.

Eller att jag i går slötittande några avsnitt av

Friends istället för att gå till gymmet. Ska jag vara helt ärlig borde jag nog hellre valt att plugga till civilingenjör istället för statsvetare om jag nu ska vara relevant på arbetsmarknaden.

Som människa gör man dagligen ganska många val och antagligen tar vi dagligen även beslut som är dåliga för oss. Varje dag väljer vissa människor slaviskt att gå till gymmet medan andra prioriterar sitt engagemang i kåren eller nationen. Varje helg väljer någon att plugga inför den kommande tentan medan någon annan väljer att prioritera en öl med vänner. Vår karaktär och personlighet formas och speglar sig i dessa val. Det som gör oss till människor, det som gör oss till individer, är våra dagliga val där vi kan prioritera våra egna intressen men också differentiera oss från andra människor.

NÄR STATEN VÄLJER åt oss blir vi indirekt

omyndigförklarade som vuxna individer och förlorar en del av vår individualitet. Som vuxen individ måste jag rimligtvis själv kunna få väga konsekvenserna av mitt handlande och

komma fram till en egen slutsats. Självfallet finns tyvärr en liten grupp som inte klarar av denna frihet under ansvar, men samtidigt måste alla fråga sig om kollektiv bestraffning av befolkningen, istället för starkare sociala insatser verkligen är svaret på dessa människors problem. I andra sammanhang är vi som samhälle ytterst motvilliga att bestraffa en majoritet utifrån en minoritets handlande, men så fort samtalet gäller att köpa en kall öl på Ica eller att inhandla en flaska vin en söndagseftermiddag så kommer högafflarna fram.

DET ÄR DAGS för Sverige att lämna det förle-

gade alkoholmonopolet bakom sig. Inte för att vi negligerar de som lider av alkoholmissbruk, utan för att vi förstår att meningslös symbolpolitik i folkhälsans namn inte kommer hjälpa dessa människor. Avskaffa alkoholmonopolet så att människor anses myndiga och kan få göra sina egna val och därmed forma sina egna liv, även på söndagar.

SAMUEL JONSSON MEDLEM STUDENTFÖRENINGEN ATENEUM lundagård nr 6 2019

33

7 NOVEMBER 18.30 · LUNDS STADSTEATER KÖP BILJETTER NU PÅ WWW.VARLDENSHISTORIA.COM

q & serien q: jakob bratthall tideman (gbg) ILLUSTRATION : MOLLY SVENSSON

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu.... regnet fyller stuprännorna på borgens tak hösten kom med ett dundrande brak.

Katter tycker inte om att bli blöta, tursamt nog finns det affärer att sköta…

Vissa fifflare tar sig rätten att bryta mot rusdrycksinnehav på laglydig mark, ett gott tillfälle att påminna om att rusdryck är lagligt i en och annan svensk park. ”Sveriges främsta studentkår” verkar leva

V

änligt sinnad systemvetare som i studentikos anda blev vänstertung projektledare. Bott i en av Ullis kitschiga korridorer där flickvän ibland gjort inhopp. I stroppig stil och stripig skjorta vars figur gärna accentuerar senaste besök på Gerdahallen. Med ingenting att förlora, och magi som lämnar ingen besviken skrivs nästa kapitel. Hur svårt kan det va?

Men aj, rätt på den sax han i gardiner annars sprätta Han for upp med ett tjut. ”Ajajaj, jag måste genast ut” Lundaekonomernas HR, på dansgolvet skåda Herr Jakob BT, en omänsklig energi uppbåda Ett unisont: Honom ska vi ha!

Så blev vår Jakob kåraktiv, alltefter denna da’.

Qvkad: – Hördu Jakob, varför blir inte du kåraktiv, som alla de andra systemvetarna?

– Mor, jag trivs bäst här.

Sitta och mysa, vara som jag är.

Nöjd med sitt svar, han satte sig tillrätta.

ett liv i sus och dus, på andra sidan stan: narkotika i ett representationshus.

Katten undrar hur det rimmar med lus.

Somliga tar sig rätten att fiffla med sina relationer, liknande dramer har det skrivits

Med sax i hand I nattetid, en svängig ton I dagtid, hemtrevnadens förfäktare i sin Ernst-mys-bastion.

hyllmeter om i miljoner.

På väg från Lund med nu förklarat språng Av många saknad, Lundaekonomernas Mr. Strong.

För sämsta årsrapport... detta kvartal

Till sist: lokalens lokal borde få pokal

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

Redigering: Vendela Källmark

lundagård nr 6 2019

35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Fatta ett smart beslut!

Bli studentmedlem i Fackförbundet ST. Vi är det största fackförbundet för de som jobbar på statligt uppdrag och med ansvar för samhällsbärande infrastruktur. Vi är experter på staten och kan hjälpa dig att landa rätt i arbetslivet, när det väl är dags för det. Som studentmedlem i Fackförbundet ST får du tillgång till gratis karriärtjänster. fackligt stöd, insikt i hur det är att jobba på statligt uppdrag och förmånliga rabatter på till exempel försäkringar.

Medlemskapet är helt gratis!

Gå in på: st.org/student