MÖTET
Erbjuder trygghet när hemmet inte längre gör det Kvinnojouren i Umeå har funnits i 42 år och har hjälpt många kvinnor som varit utsatta för olika typer av våld i hemmet. Anställda och volontärer vägleder med samtal och skyddade boenden. – Bilden av hur en utsatt kvinna ska vara eller se ut är många, men det är helt vanliga människor, säger Linda. FOTO: MALIN GRÖNBORG
Två stora gröna krukväxter vräker sig mot var-
sitt fönster. Här finns ljus som gör att de vuxit till sig ordentligt och tagit över en stor del av rummet. En bokhylla med litteratur sorterad i färg sträcker sig över en hel vägg och överallt hänger planscher som vittnar om att kvinnokampen i Umeå pågått i många decennier. Det är ombonat och mysigt här hos Kvinnojouren, vilket också är tanken. – Vi vill inte att det ska vara vitt och kalt utan att det ska kännas som ett hem, säger Linda. Kvinnojouren är ett systerskap där kvinnor, tjejer,
transpersoner, ickebinära som upplevt våld kan få hjälp. De sex anställda och runt 60 volon12
DI N S I DA
”Vi har runt 350–400 samtal varje år” Linda
tärer som engagerar sig är inga kuratorer, men stöttar och lyssnar. Linda har jobbat här i tolv år och träffat och pratat med många utsatta kvinnor. – Vi har runt 350–400 samtal varje år. En del kvinnor går regelbundet i flera år och vissa pratar vi bara en gång med. Hon menar att jouren har väldigt låga trösklar och det finns inget problem som är för litet. – Även om en tänker att det finns dem som har det värre så är det bättre att höra av sig. Samtalen handlar ofta om vårdnad om barn, boende, tidigare utsatthet i barndomen eller i nuvarande relation eller kvinnor som har sex mot ersättning och vill ta sig ur det.
