Erbjuder trygghet när hemmet inte längre gör det

FOTO: MALIN GRÖNBORG

Kvinnojouren i Umeå har funnits i 42 år och har hjälpt många kvinnor som varit utsatta för olika typer av våld i hemmet. Anställda och volontärer vägleder med samtal och skyddade boenden.

Två stora gröna krukväxter vräker sig mot varsitt fönster. Här finns ljus som gör att de vuxit till sig ordentligt och tagit över en stor del av rummet. En bokhylla med litteratur sorterad i färg sträcker sig över en hel vägg och överallt hänger planscher som vittnar om att kvinnokampen i Umeå pågått i många decennier. Det är ombonat och mysigt här hos Kvinnojouren, vilket också är tanken.

– Vi vill inte att det ska vara vitt och kalt utan att det ska kännas som ett hem, säger Linda.

Kvinnojouren är ett systerskap där kvinnor, tjejer, transpersoner, ickebinära som upplevt våld kan få hjälp. De sex anställda och runt 60 volontärer som engagerar sig är inga kuratorer, men stöttar och lyssnar.

Linda har jobbat här i tolv år och träffat och pratat med många utsatta kvinnor. – Vi har runt 350–400 samtal varje år. En del kvinnor går regelbundet i flera år och vissa pratar vi bara en gång med.

Hon menar att jouren har väldigt låga trösklar och det finns inget problem som är för litet. – Även om en tänker att det finns dem som har det värre så är det bättre att höra av sig. Samtalen handlar ofta om vårdnad om barn, boende, tidigare utsatthet i barndomen eller i nuvarande relation eller kvinnor som har sex mot ersättning och vill ta sig ur det.

”Vi har runt 350–400 samtal varje år”

FAKTA: Kvinnojouren i Umeå startades 1979. Alla som arbetar här avger tystnadslöfte och den som kontaktar jouren har möjlighet att vara anonym. Kontakta jouren på mail@kvinnojoureniumea.se eller telefon 090-77 97 00. Läs mer om Västerbottens olika kvinnojourer på roks.se. Tjejjouren i Umeå riktar sig till personer mellan 13 och 25 år. Mer information finns på tjejoureniumea.se.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTENS SAMARBETEN

Några andra verksamheter som Länsförsäkringar Västerbotten samarbetar med:

• TUSS – ett inkluderingsprojekt inom fotbollsföreningen Sunnanå SK som riktar sig till tjejer som vanligtvis inte idrottar.

• Läxhjälpen – en stiftelse som bedriver ett kostnadsfritt läxhjälpsprogram för högstadieelever som riskerar att inte klara skolan.

• Kumulus – en del av Umeå Stadsmission som arbetar med att stödja barn och unga som har en förälder i häkte, fängelse eller i frivård.

• RFSU Umeå – erbjuder baspass med utbildning och information kring sexuell hälsa.

Kvinnojouren driver även skyddade boenden med plats för sex kvinnor och medföljande barn, fördelat på tre lägenheter. Där bor runt 20 vuxna och 15 barn varje år.

– De som kommer hit är ofta i chock och rädda och i början handlar det mest om problemlösning. Vi hjälper till med det som behövs vilket kan vara kontakt mot socialtjänst, försäkringskassa, familjerätt, reda ut ekonomin och hitta bostad. Att prata om det hon varit med om kommer när allt det praktiskt akuta lagt sig.

I Västerbotten finns kvinnojourer i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina som varje år är beroende av stöd från bland annat kommuner och regioner. Länsförsäkringar Västerbotten har bidragit med pengar till verksamheten under ett par års tid. Stöd som Linda beskriver som guldkantspengar.

– De gör att vi kan köpa sådant som aldrig godkänns av socialtjänsten. Exempelvis köpte vi en symaskin till en kvinna som älskade att sy men inte fick med sig sin hemifrån. En tjej som bodde här fick en cykel i studentpresent vilket gav henne en enorm frihet. Vi har också varit på badhuset med alla boende och sett till att tonåringarna fått gå på bio.

Linda och hennes kollegor har ett tungt jobb där de varje dag får ta del av berättelser om våld. De pratar mycket sinsemellan och tar också hjälp av en extern psykolog för att bearbeta det de får höra.

Det finns generella föreställningar om vem som söker, men faktum är att 25 procent av landets kvinnor någon gång utsätts för brott i nära relation. – Bilden av hur en utsatt kvinna ska vara eller se ut är många, men dem jag möter och pratar med är helt vanliga människor.

Den stora belöningen för personalen är när en kvinna som bott hos Kvinnojouren fått ett eget boende – när hon, precis som växterna i de solvarma fönstren, samlat kraft och kan börja sitt nya liv. – Vi ser jättemånga fall där det går bra. Det finns hjälp att få.