STENHUGGARMÄRKEN I TUNNELN

som sammanbinder Kulturens norra och södra område.

kulturhistoriska museets särskilda uppgift och sträfvan att jämte yngre bildningsperioder söka tillgodose medeltidens i den nordiska profanforskningen tämligen obelysta bildningsskeden. (s.24)

Citatet handlar om uppförandet av Fideporten och vikten av det historiska material som användes.

Fideporten var placerad mellan

Dekanhuset och Dackestugan, nu kallad Uranäsboden, men flyttades

1929 till sin nuvarande plats då tunneln mellan norra och södra området uppfördes.

De medeltida stenhuggarnas mönster är alltså högst möjliga att följa på Kulturens område, inte bara i form av stenhuggarmärken utan även genom det uttryck de återanvända stenarna förmedlar. Samtliga stenhuggarmärken som finns på

Kulturens område går även att återfinna på eller i Lunds domkyrka.

Några märken sitter mer tillgängligt än andra. Framförallt är det möjligt att hitta stenhuggarmärken från

Brunius stenhuggare varav många inspirerades av tidigare funna stenhuggarmärken. Bland annat går stenhuggarmärket saxen att återfinna i 1800-talsutförande men då med två tydliga punkter i märkets fria ändar.

Stenhuggarmärkena stimulerar tankarna att vandra fritt, vem var individen bakom stenhuggarmärket och hur såg dennes vardag ut?

Adam van Düren är en av de få väl dokumenterade byggmästarna i Norden under 1500-talet. Han hade en tung arbetsbörda, kunskap den ovan nämnda inskriptionen från 1527 förmedlat till oss. Inskriptionens budskap är ju för övrigt lika relevant idag som då.

När vi hanterar stenmaterial med stenhuggarmärken blir det väldigt tydligt att vi arbetar med och förvaltar en annan människas hantverk. Vi vet att bakom varje stenhuggarmärke fanns det en människa som förmedlat ett mönster till eftervärlden som än idag utgör en viktig pusselbit för förståelsen av en annan tids hantverk och arbetsvillkor.

Fideporten

innan tunneln byggdes, Kulturens samlingar A 970.

LITTERATUR & LÄSTIPS

Gardelin, Gunilla, 2015. Kyrkornas Lund. Lund: Kulturen i Lund.

Redogörelse för Kulturhistoriska föreningens för södra Sverige verksamhet (1909–1910).

Lund: Kulturen

Redogörelse för Kulturhistoriska föreningens för södra Sverige verksamhet (1927–1928).

Lund: Kulturen

Rydbeck, Otto, 1923. Lunds domkyrkas byggnadshistoria. Lund: Gleerup.

Rydbeck, Otto, 1945. Adam Düren, van. I: Svenskt biografiskt lexikon, Band 11, s. 694.

Tillgänglig: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17758 [2023-01-09].

Rydbeck, Otto, 1953. Lundensiska stenhuggarmärken. Lund.

Weibull, Lauritz (red.), 1923. Necrologium Lundense: Lunds domkyrkas nekrologium. Lund.

Medeltida Stenar

”För den som varit aktiv på museum, bibliotek eller i arkiv är termen vedertagen. För många andra säger den kanske inte så mycket. Ett katalogkort är ett lösblad som beskriver ett föremål – hur det ser ut, var det kommer ifrån, hur det hamnade i en samling. ”

Detalj Av Halsduk

Nina Davis