RIM OCH RAMSOR

Och Julens Lekar

Och Klappar

Rim och ramsor och julens lekar uppfattas kanske som udda motivval, men de återfinns med ett stort antal variationer på såväl dukar som bonader. Julen var en tid för lekar och upptåg. Höstens arbeten var avslutade och det fanns utrymme för att roa sig från Lucia till tjugondag Knut. Ringlekar, blindbock och olika sorters balanslekar, ringdans eller kraftmätningar som ”dra oxe” utspelade sig i julhalmen. Runt gröten skulle man rimma och ingen fick smaka utan att först ha rimmat.

Många av våra julsånger har sitt ursprung i supvisor som sjöngs under julen. I självhushållens tid utvecklades traditioner med upptåg vars syfte var att tigga ihop mat och dryck till ungdomarnas festligheter. Man klädde ut sig och gick från dörr till dörr och sjöng tiggarvisor eller uppförde skådespel. Lussegubbar och julspöken är exempel på figurer som drog runt och skränade, skrämdes och tiggde mat och en sup. På 1700-talet började julklapparna konkurrera med nyårsgåvorna. En folkligt rotad sed i Sverige har varit att ge varandra skämtgåvor vid jultid. De skulle lämnas anonymt och gärna spela mottagaren ett spratt. Ett vedträd, en grisfot eller en halmbock kastades in genom dörren. Därifrån kommer ordet julklapp, man klappade på dörren innan julgåvan kastades in.

Tomtar

Tomtar i alla former har varit ett självklart motiv ända sedan de första jultrycken i mitten av 1920-talet. De finns i mer realistiskt tecknad form som hos Jenny Nyström, naivt tecknade bland julstök och grötfat eller i mer stiliserad form. Motivet passar också bra för humoristiska tolkningar. Vår tids jultomte är en sammansmältning av olika traditioner. Sankt Nicolaus, född cirka år 270 i Turkiet

Ringdans

På vänster sida överst från vänster: Ingrid Carling, duk med julmotiv 1957, Almedahls, Astrid Österling, Långdans, 1964, Dalsjöfors, Brit Bredström, Juliga familjen, 1959, Gamlestaden, Ingrid Jensen, Julorkester, 1963, Gamlestaden.

och sedan biskop i Myra, blev efter sin död sjöfararnas och handelsmännens skyddshelgon. I norra och västra Europa blev han skolbarnens skyddshelgon och i de protestantiska länderna så småningom förknippad med julen och julgåvor. I Sverige var Nicolaustraditionen försvunnen och julbocken delade ut julklapparna. Men med julpynt från Tyskland med de tyska julgubbarna kom ny inspiration och seden att låta julgubben dela ut klapparna fick genomslag i Sverige. Han sammanflätades med gårdstomten som på julafton skulle ha ett välfyllt grötfat, gärna med en smörhåla, för att hållas på gott humör. Gårdstomten har inget med jul eller julklappar att göra utan kunde bo i ladugården och på olika

Tomten

gör besök på Kulturen. Foto: Nelly Hercberg, Kulturen 2020

Fler Tomtar P Rad

Al Eklund, Tomtefamilj på skridskor, Stobo, © Al Eklund, Bildupphovsrätt 2023, Sten Hultberg, Humoristiska tomtar önskar god jul, Hultbergs textiltryckeri och Jerry Roupes Tomteparaden, ca 1960.

sätt bidra till gårdens skötsel. Han höll sträng ordning på gården och om man höll sig väl med detta magiska väsen så gick det bra.

Om man däremot retade upp honom kunde han dra olycka över gård och folk. Ordet jultomte förekommer första gången år 1864 och sedan dess har Jenny Nyströms illustrationer bidragit till att forma bilden av nutidens jultomte.

DANS OCH S:T CLAUS

Evalisa Agathon, detalj ur duk med dansande tomtar, Frösö handtryck. Louise Fougstedt, S:t Claus, ingick i kollektionen Skyttelvägen, Almedahls.

LITTERATUR & LÄSTIPS

Hagström, Charlotte, Hugosson, Marlene & Nordström, Annika (red). 2006. Nu gör vi jul igen. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Folklivsarkivet, Lunds universitet.

Lindqvist, Anna & Odenbring Widmark, Marie. 2020. Tryckt till jul, 2:a reviderade upplagan. Stockholm: Carlsson.

Swahn, Jan-Öjvind. 1993. Den svenska Julboken. Höganäs: Wiken.

”Vi vet att bakom varje stenhuggarmärke fanns det en människa som förmedlat ett mönster till eftervärlden som än idag utgör en viktig pusselbit för förståelsen av en annan tids hantverk och arbetsvillkor.”

Domkyrkan 1868

Året innan 1500-talstornen revs. Kulturens samlingar A 2020.