LUCIAFIRANDE PÅ KULTUREN

Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen, 2016.

Luciam Nster

Synnöve Leiditz änglamotiv i rött och vitt. Maud Fredin Fredholms lucior är stiliserade och tryckta i blått på vit botten. Detalj ur Brit Bredströms bonad Julmånad i blå och röd version. På höger sida en del av en långsmal bonad med Lucia och sydgötiskt hus. Greta Säfve, verksam vid Nordiska Industri AB, gjorde flera tygtryck med julmotiv.

Staffansmotivet

i konstnären och illustratören Eric Linnés tolkning. Märta Afzelius, Staffan stalledräng, 1936, tryckt hos Elsa Gullberg, tillhör Textilmuseet, Borås. Maud Fredin Fredholms karaktäristiska tryck med rött på vit bomull, 1950-tal.

Marknadsst Nd

Kulturens

Vinter Och Marknadsmotiv

Marknadsmotivet och den vintriga staden är ett återkommande tema på många juldukar och bonader. Även snögubbar, snölyktor, stiliserade snöflingor och vinterns fåglar hör till denna kategori.

Den traditionella julmarknaden hölls förr på Tomasdagen den 21 december. Tomasdagen var julens första lediga dag och då inträdde julfriden. Julfrid var en gång i tiden lagstadgad och omnämns i alla landskapslagar. Julens ingång och därmed julfrid ringdes på många håll in med kyrkklockorna, vilkas klang var skyddande och magisk. På Tomasdagen for man från den omkringliggande landsbygden till staden för att köpa hem varor, men också för att sälja sina egna produkter. De flesta större svenska städer höll och håller julmarknader, där kanske julmarknaden på Stortorget i Gamla stan i Stockholm är mest omtalad.

VINTER- OCH MARKNADSMOTIV

Överst från vänster på denna sida: Karl Ivar Andersson, Julstad 1961, Gamlestaden, detalj. Maud Fredin Fredholm, stadsmotiv i rött tryck på vit bomull.

Marianne Heijkenskjöld, skridskoåkande sällskap på duken Julis från Gamlestaden 1961, detalj. Greta Säfve detalj från duk med julmarknadsmotiv.

På höger sida överst från vänster: Monica Backström, Glad vinter, © Monica Backström, Bildupphovsrätt 2023, ett mönster som ett mönster som kom till under tiden på Konstfack i början av 1960-talet för Almedahls. Christa Goldbeck-Löwe (Lyth), strumpa med stadsmotiv 1963, Gamlestaden, Jerry Roupe, bonad/tablett med julmarknadstomte.

Julh Gar I M Singestugan P Kulturen

Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen, 2018.

Julst K Och Julmat

Både julens förberedelser och det dignande julbordets alla fröjder är omtyckta motiv. Julen är i hög grad matens högtid. Förr innebar den ett välkommet avbrott i den mer enformiga vardagsmaten. Den salta maten kunde ersättas av färsk mat, sött bröd och exotiska kryddor. På julaftonen doppades bröd i fläskspadet som en uppladdning inför juldagens fröjder. Julbrödet var viktigt och varje familjemedlem fick en julhög med olika sorters bröd.

Julmåltiden var gemensam och på många håll samlades alla kring samma bord. Måltiden var också starkt förknippad med kontakter med det övernaturliga. Tappad mat skulle ligga kvar på golvet åt tomten eller ”de underjordiska”. Mandeln i gröten kunde förutspå vem som skulle bli gift och en nysning vem som skulle dö. Julens nybakade bröd ansågs även äga en speciell kraft och ett bröd, ”såkakan”, sparades till vårsådden.

Julst K Och Julmat

På höger sida överst från vänster: Aune Laukkanen, Julbord, Almedahls, ca 1960, Ingrid Jensen, Julskål, 1963, Gamlestaden, Kerttu Kuikanmäki, detalj från Sagojul, 1960, Gamlestaden, Margareta Harström, duk med julbordsmotiv 1960-tal, Marianne Westman, Julbord, 1955, © Marianne Westman, Bildupphovsrätt 2023, Ylva Källström Eklund, Julstugor, 1964, Gamlestaden.

PEPPARKAKSBAK

PEPPARKAKOR

Pepparkakor och lussekatter är ett av de vanligast förekommande motiven på jultrycken och formgivarnas tolkningar varierar från grafisk enkelhet till realistiska återgivningar. Det äldsta kända receptet på pepparkakor i Norden kommer från den danske kungens hov på 1490-talet. Även nunnorna i Arbetarbostaden på Kulturen. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen, 2018. troligen inspirerade av tyska förebilder. Dessa kakor var mycket kryddstarka och gav verkligen skäl för sitt namn. Peppar och exotiska kryddor gjorde dem dyrbara och när de spred sig till en större del av befolkningen var det som en delikatess till fest. På 1800-talet, när pepparkakorna hade blivit en tydlig julsymbol, fick de form av grisar, bockar, stjärnor och hjärtan. i Vadstena bakade pepparkakor,

”VI KOMMA, VI KOMMA, FRÅN PEPPARKAKELAND”

Dagmar Lodén, Hjärtan, 1954, tryckt hos Jobs handtryck, Christa Goldbeck-Löwe (Lyth), detalj från Stor julstrumpa, 1964, Gamlestaden, Erna Gislev, Pepparbak, 1965, Mölnlycke Hemtextil, Heidi Lange Sozzi, detalj från Pepparkakshuset, 1965, Gamlestaden, © Heidi Lange Sozzi, Bildupphovsrätt 2023, Kerstin Persson, Kalaskringla, ca 1960, Borås Wäfveri.

Julens R Da Pple

som dekoration i granen. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen, 2018.

Pplen Och Godis

Karameller, kakor och frukt är godsaker som hör julen till. Äpplen i alla dess former är ett mycket

Pplen

På vänster sida överst från vänster: Wanja Djanaieff, tre av tolv olika julstrumpor, 1962, Gamlestaden, Christa Goldbeck-Löwe (Lyth), Stor julstrumpa, 1964, Ulla EricsonÅström, Äppel-Päppel, 1962, Gamlestaden, © Ulla Ericson-Åström, Bildupphovsrätt populärt motiv på alla tryckta textilier, inte bara på jultrycken.

2023, Kerstin Persson, Räppel, 1967, Borås Wäfveri, Eira Ullberg, Paradisäpple, 1963, Gamlestaden, Eva Jobs, Smällkarameller, ca 1990, Jobs handtryck.

Äpplet är en gammal symbol för kunskap men också för livsfrämjande krafter, för ungdom, älskog och fruktbarhet. Det var förr den enda frukt som kunde lagras fram till jul. De röda äpplena från höstens skörd var ett tacksamt färginslag till julträdet, men också en delikatess på julbordet. Ett äpple låg också oftast överst på julhögen med bröd som var och en fick sig tilldelad. I fattigare hem var äpplen och nötter kanske de enda julgåvorna barnen fick.

GRAN- OCH ÄPPELKVIST

Ulla Ericson-Åströms välkomponerade metervara Grankvist med tillhörande servetter Äppelkvist är det enda julmönster som vunnit en textil mönstertävling, Gamlestaden, 1962, © Ulla Ericson-Åström, Bildupphovsrätt 2023.

Granna Granen

Som motiv på julens textilier har granen och även julträdet varit omtyckt, både som helt motiv och som dekorativt komplement till exempelvis julkulor, fåglar, frukter och stjärnor. Julgranen har, som många av våra andra traditioner, tyskt ursprung. Det ständigt gröna trädet symboliserar pånyttfödelse och odödlighet och är ljusets och gåvornas träd. Förr hängde man barnens gåvor i julgranen, men när julklapparna blev allt större så lades de under istället. I Sverige finns julgranen belagd sedan mitten av 1700-talet. Under 1800-talets första hälft finns flera uppteckningar om julgranar på herrgårdar och prästgårdar på den svenska landsbygden. Först i mitten av 1800-talet finns ordet julgran i uppslagsböckerna. Dessförinnan kallades den för julträd. Traditionen att ta in en julgran och klä den med godsaker, kringlor, äpplen och ljus blev mer allmän i början av 1900-talet.

JULGRAN i Thomanderska huset, Kulturen. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen, 2018.

Julgranar

Norah Johansson, Juleljus, 1961, Gamlestaden , Gunilla Schildt, Girlander, 1963, Gamlestaden, Brit Bredström, tablett med granmotiv. Wanja Djanaieff, Julegran, 1974, tryckt hos Ljungbergs för NK Designgrupp, Kerstin Hallroth, liten löpare tryckt i egen ateljé.