JULENS TRYCKTA MÖNSTER

Julens

tryckta textilier har en alldeles särskild mönstervärld med allt från julkrubbor, änglar och tomtar till stjärnor, äpplen och pepparkaksgubbar. De stämningsskapande mönstren är tryckta på dukar, bonader, julgransmattor, förkläden, kalendrar och julstrumpor.

Jultrycken har ingen lång historia att falla tillbaka på, de första tryckta juldukarna lanserades 1924 och först på 1950-talet tog produktionen fart på allvar. Men seden att smycka hemmet med textilier till julen är gammal. De tryckta jultextilierna bär både på denna textila tradition och på något nytt med förfinade tryckmetoder och modern formgivning kombinerat med industrins möjligheter att producera till överkomligt pris.

Formmässigt har jultrycken följt de rådande stilidealen. I motivvalen framträder två olika riktningar, dels de traditionella föreställande motiven, dels de mer fria konstnärliga tolkningarna av julens motivvärld. Att dessa parallella formspråk funnits med länge framgår bland annat av Almedahls Fabriks AB:s reklam i tidningen Skytteln 1953 ”De traditionella mönstertyperna – som alltid efterfrågas – är mycket väl representerade, men även kunder som önskar modernare utformning torde finna åtskilligt att välja på”.

De första jultrycken lanserades av Rydboholms AB vid 1920-talets mitt och var formgivna av kända svenska konstnärer som Jenny Nyström, Aina Masolle Stenberg och Eivor Fischer. Stilmässigt knyter de an till nationalromantiska strömningar och böljande jugend med föreställande mönster med girlanger, långdans med svepande folkdräktskjolar och småtomtar i röda luvor. På 1940-talet anställde AlmedahlDalsjöfors AB Märta Maria Dahlin som chef för mönsterateljén.

Hon formgav flera juldukar från 1948 och framåt i en stramare och mer stiliserad stil. Hennes första mönster baserades på de medaljong- och ”tittskåpsmönster” med inramade fält med små scenarier som var på modet under 1800-talets förra hälft och åter blev populära på 1940-talet.

Rött och kanske grönt är väl de färger som många främst tänker på som julens färger. Men liksom mycket annat i våra traditioner så förändras även juldukarnas färger över tiden. Under 1920–40-talen var vit bottenfärg med tryck i rött, grönt, gult och pepparkaksbrunt vanligast. Det gula inslaget är karaktäristiskt för denna tid, kanske inspirerat av julens halmprydnader och stjärnor, då populära motiv.

Omkring 1950 blev dukar med rött eller kraftfullt blått tryck på vit botten populära. Den blå färgen var en tacksam kontrast till det röda och gröna. Motiv med halmprydnader, Staffan stalledräng och vistexter förekommer flitigt. Många tryck lanserades via hemslöjdsföreningarna och Maud Fredin Fredholm var en av de mer produktiva formgivarna. Gamlestadens Fabrikers AB anställde

I Blekingeg Rden

på Kulturen i Lund är stugan på traditionsenligt sätt dragen till fest med vävda textilier och målade bonader. Bordet är dukat med julhögar och andra godsaker. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen 2018.

Juldukar

Almedahl-Dalsjöfors AB presenterade sin första tryckta julduk 1948 formgiven av deras dessinationschef Märta Maria Dahlin. Hon kom att göra många julmönster, bland annat den högra julduken tryckt på rayonull från slutet av 1940-talet.

Eva Ralf som konstnärlig ledare och företaget lanserade under 1950-talets andra hälft en framgångsrik serie av julduksmönster som de löntryckte hos Ljungbergs Textiltryck AB i Floda. Norah Johansson, anställd redan 1930 som formgivare på Gamlestaden, ligger bakom många av mönstren.

Eva Ralf anlitade också frilansande textilkonstnärer, illustratörer och reklamformgivare.

Mot slutet av decenniet samsas vältecknade berättande motiv, som på Kajsa Nordströms Julköping, med färg- och formmässigt mer stiliserade mönster av exempelvis Thea Tanner.

Den djärva färgsättningen fortsätter under 1960-talet kombinerat med kraftfulla nyskapande mönster, som för tanken till popkonstens formspråk. Bottenfärger i blått, rött, grönt, pepparkaksbrunt eller vitt

Bl Och R Da Tryck

finns i otaliga varianter. Många julmönster såldes via landets hemslöjdsföreningar.

På höger sida överst från vänster: Detalj ur Georg Bergströms tryck med

Staffan stalledräng från Leksands Hemslöjd 1947. Detalj med en av de vise männen av Inger Sönnergren Hultberg.

Asta Källdén har formgivit stjärngossarna som såldes som linnelöpare av hemslöjden i Stockholm 1957.

M Nster F R Gamlestaden

Ovan: Kajsa Nordströms Julköping från 1959, Gamlestaden.

På vänster sida överst från vänster: Mönstret Julbård av Kajsa Axelsson trycktes i olika färgställningar av Borås Wäfveri AB åt KF 1967. Göta Trägårdh, Gamlestaden sent 1960-tal. Gunilla Schildt, Julfest från 1964, Gamlestaden. Rolf Lagersons Julringar från 1962, Gamlestaden.

med tryck i starka färger dominerar. Rosa och neongrönt finns nu med i färgpaletten. Exempelvis Kajsa

Axelsson gjorde färgstarka mönster för Borås Wäfveri AB och Gunilla

Schildt ritade magiska julmönster med hjälp av cirklar och geometrier för Gamlestaden. Rolf Lagersons anakronistiska julmönster för tankarna till såväl modernism som äldre reklamteckningar. De mer traditionella motiven och mönstren fortsatte att produceras samtidigt som bland andra Göta Trägårdh i slutet av decenniet formgav mönster i tidens populära stil inspirerad av jugendtidens böljande växtornamentik och barockens svällande former.

1970-talets mönster präglas av den rådande allmogetrenden och av det ökade intresset för hantverk och kulturarv. Jenny Nyströms dukar nytrycktes och mönster med inspiration från den gamla blocktryckstraditionen förekommer hos bland andra Anna-Lena Emdén och Lilo Merten. En illustrativ och humoristisk stil karaktäriserar Birgitta Nelson Clauss och Barbro Hennius jultryck i den berättande traditionen som åter fick ett uppsving. samma under 1980- och 1990-talen. De senare årens vita inredningstrend har också påverkat julens pynt och det har experimenterats med andra accentfärger som lila och ceriserosa. Den pågående retrotrenden har ökat intresset för de äldre trycken från 1950- och 1960-talen som nu också kommer både som nytryck och som nytolkningar. Bland jultrycken finns mönster för alla smaker och vissa har redan hunnit bli moderna klassiker.

De starka färgerna höll i sig under 1970-talet, men blev mer återhåll-

Retro

På höger sida överst från vänster: Chiqui Mattson, Julebord, 1972, Almedahls, © Christina Chiqui Mattson, Bildupphovsrätt 2023, Lilo Merten Hörstadius pepparkakstryck för Borås Wäfveri AB, 1974 och Anna-Lena Emdéns jultryck för IKEA 1981.

Bonaden Gröna soffan är tryckt på linne av Kristianstads läns hemslöjd, 1970, © Birgitta Nelson Clauss, Bildupphovsrätt 2023, och Sagohästarna av illustratören Barbro Hennius från 1973.

Båda såldes via Femina

Mönstren kring millennieskiftet har ett mer tredimensionellt formspråk än tidigare med skuggor och måleriska effekter som i Eva Logells Lussekatt från 1996, tryckt hos Ljungbergs eller Betty Svenssons Julafton för Strömma från år 2000.