fabriksmässigt dag ut och dag in kolorera nämnda träsnitt i de mest lysande färger mest i rödt, grönt, gult eller blått. Liksom fattige familjer nu göra tändstickslådor, färglade de då taflor" Färgerna uppges ha varit hemmagjorda växt- eller saftfärger till dess färgindustrin erbjöd billiga alternativ i grälla färgskalor Att använda färdigskurna schabloner var ett annat sätt att rationalisera färgläggningen, och vi måste räkna med att detta förfaringssätt också brukats i den lundströmska kistebrevsproduktionen. På tal om färgläggning av kistebrev berättar N.P Osberg i sina minnen från 1820-40-talens Lund att makan till dåvarande direktör Berling själv deltog i arbetet med att färglägga bladen och att hon vid något tillfälle skulle ha ropat till sin man: 'Far, far, ska ja måla Jerusalems kong mä gröna böjser?" Distribution och försäljning
Ett annat led i Lundströms ambitioner att göra kistebrevsframställningen mer lönande var att använda bladen som betalningsmedel. Från 1821 arrenderade han Strömsholms pappersbruk och genom att förse sina kringvandrande lumpsamlare med kistebrev, som dessa lämnade i utbyte mot lump, kunde råvaruförsörjningen vid bruket säkras till ett lägre pris än vad som annars varit möjligt, samtidigt som den höga omsättningen av kistebrev säkrades. Ur lönsamhetssynpunkt hade Lundström därmed nått det optimala: av lump gjordes papper, på papper trycktes "tavlor", som sedan lämnades i utbyte mot lump. Boktryckare Lundströms yngste son Carl Frans Lundström har i sina "Minnen från mitt förflutna liv' (upptecknade 1897-1905) även berört sin tjänstgöring i faderns tryckeri på 1830-talet. För att kunna skaffa sig en biförtjänst hade den unge Lundström föreslagit fadern att låta honom "sälja mot provision till köpmän i Göteborg av det papper han tillverkade vid Stensholms pappersbruk. Han gick med nöje in därpå och jag fick prov, huvudsakligast av de olika sorter skrivpapper, som där tillverkades Vidare, då jag sett hemma, huru samma bruks kringvandrande lumpsamlare köpte av i synnerhet kolorerade träsnitt, - men även s.k. 'visor och historier', så vände jag mig till en köpmansfirma W & A. i Göteborg, som hade ett pappersbruk en halv mil därifrån i 111
