Anneli Johansson-Palmsköld Tre halländska bingetröjor

8. "Sprängd stjärna" i rakt kors på åkdyna av sydöstskånskt format, 93 x49 cm. Baksidan av randad rosengång. KM 49572.

sammanblandning använder jag inte här termen "oktogon" for den åttkantiga figuren. Gallerverket, som bildar ett rakt nätverk över ytan, består av smala vita linjer I varje korsning växer dessa ut till en vit diagonalruta med en stjärna på mitten. Åttkantsrutan har en mycket lagbunden indelning, vanligen kring ett liljeträd. Denna innerdekor får en alltmera markerad horisontal betoning. I vissa trakter invaderas ytan av små stela gummor och från 1830talet fyller en väverska från Gärds härad alla ytor med ett myller av människor, hästar, fåglar och blommor, fig. XIII. Hela denna grupp av vävnader har tillkommit inom ett litet område i trakterna kring Kristianstad, dessutom under en begränsad tid av två, kanske tre generationer I detta fall kan man ha möjlighet att studera alla stegen i ett mönsters omvandling. Man kan måhända också finna fram till de enskilda väverskornas namn och hemorter

En liten solskenshistoria får jag kanske berätta i detta sammanhang. På The Textile Museum in Washington gjorde man for ett tiotal år sen en utställning av "släta" vävnader "from the Bosporus to Samarkand'' I katalogen återgavs ett gärdshäradstäcke. Jag påpekade dess svenskhet och fick då veta, att man tidigare ändrat proveniensen från Mexico till Rumänien eller Turkiet. Numera har det fått rätt härkomstangivelse, men en av textilherrarna var inte helt övertygad. Han menade, att dessa täcken, som nu återfanns i Skåne, ändå kunde vara vävda i Turkiet och hemförda av Karl XII, när han lämnade Bender1

Alla vet hur en stjärna ser ut. Redan små barn kan teckna denna taggiga symbol. Rölakanstekniken med sitt lodräta och vågräta system gör, att den åttauddiga stjärnan blir den for tekniken naturliga. Denna figur kan också vara försedd med runda uddar, vara en ros eller rosett. Det råder här ofta oklarhet i terminologien. En del talar om spets- och runduddiga stjärnor, andra om spets- och runduddiga rosor Många ord skulle sparas om stjärna och ros fick stå var for sin givna form.

Ättabladsros är i skånsk textil ett välkänt begrepp. Delas denna figur med två korsande linjer ser den ut som den bestod av fyra hjärtan, likt en våffellagg. Det finns en stor variation på dekor i uddar och mittfält. Minst 15 olika typer finns karterade hos Emelie von Walterstorff. De är spridda över hela landskapet med

9. "Genombruten stjärna" på åkdyna från Klagstorp sn, Vemmenhögs hd. Stor!. l 12x 55 cm. KM 55065.

olika utformning i olika delar Daterade vävnader hör som vanligt främst till det sydvästra hörnet. Åkdynor som fig. 7 bär årtal mellan 1758 och 1802.

Stjärnor av allehanda modeller har också en stor spridning. De förekommer som inskriven dekor i andra figurer, som fyllnadsmotiv på bottnar och som upprepade mönster på avgränsningsbårder och på kantbårder Stjärnor som huvudmotiv finns på åkdynor från hela Skåne, men utformningen är inte ensartad. Störst utbredning har den vanliga släta stjärnan, studom med dekor av åtta småkors, dock kan man notera en viss koncentration till den nordöstra delen. I nordväst dominerar stjärnor med mångdubbla konturer Populär i sydöstra hörnet har den i trianglar söndersprängda stjärnan, fig. 81 varit. Skytts härad har haft sin egen modell fylld av småstjärnor, den har fått bära häradets namn, fig. XII. Det vore inte ur vägen att uppkalla den genombrutna stjärnan, fig. 9, efter Vemmenhög. På en typ vävnader är stjärnorna sammanbundna av ett enkelt diagonalgaller med spännelika rundlar i skärningspunkterna, fig. VII. Typen hör sydvästskåne till, med tyngdpunkten förlagd till Torna härad.

Det har här varit mycket tal om sydvästra Skåne, men området har varit en av de centrala vävbygderna. Förutom färgerna och mönstren är formaten karakteristiska för trakten. Längden på

V Akvarellerad teckning av Emelie v. Walterstorff på kataloglapp. Detalj av ett 200 X 130 cm stort rölakanstäcke från Småland. Sign. ANNO 1725 NBS KND. KM 9223.

VI Detalj av "hästtäcke" 190 X 120 cm, från Hötofta, S. Åkarps sn, Oxie hd. Blixtmönstret har den för sydvästra Skåne typiska "feberkurvan" KM 1096.

VII Åkdyna med "kvarnvingestjärnor" i diagonalt gallerverk med "spännen" 114 X 44 cm, märkt 1807 END, från Bara hd. KM 24083.

VIII "Den innelyckta typpen" med sydöstskånes varma färger. Del av åkdyna, 87 X 51 cm. KM 6587

IX Åkdyna, 80 X 50 cm, från mellersta Skåne. Ytmönster: gallerverk med diagonalrutor, åttkantiga bottnar med stjärnor inskrivna i raka kors och med mittrosetter. KM 3158.

X Täcke, 262 x 134 cm, från Nosaby sn, Villands hd. Många detaljer verkar ålderdomliga, det horisontalbetonade gallerverket, oktogonramamas dekor liksom nederkantens repstavslika mönster Täcket kan ha använts vid bröllop och hängt på väggen med de två påfågelsprydda oktogonema utfästa i vinkel så att de bildat en päll. KM 24749.

XI Fragment av täcke, 135 x 62 cm, sign. 1725 KBD. Det liggande formatet, de vandrande hjortarna, färgskalan och monstrets övriga utformning hemmahörande i sydvästra Skåne. KM 22980.

XII "Skyttsstjärna" på åkdyna, 108 X 52 cm, sign. HSS KTD !AS 1801, med det för sydvästskåne typiska formatet, fintandade blixtmönstret och baksida av röd vadmal. KM 4152.

XIII Del av täcke, 195 x 125 cm, sign. IPD NLA ANO 1828. Täcket av omisskännelig Gärds-härads typ är införskaffat från Långaröd, Färs hd. KM 24306.

XIV Palmettmönster på åkdyna, 80 X 49 cm, från sydöstra Skåne. Märkt med korssöm KID ANNO 1777 KM 43 l 3a.