Nils-Arvid Bringeus "Bondelyckan" som bondtryck

på Golgata. Förmodligen kan vi räkna med att man redan tidigt under 1 700-talet i huvudstaden och några andra städer i Mälarlandskapen börjat massframställa handkolorerade träsnittsbilder av den typ vi känner från kontinenten vid samma tid: religiösa bilder, flygblad, andaktsbrev, kungaporträtt och satiriska och roande bilder Mycket litet eller nästan inget alls av denna tidiga utgivning är dock känt i bevarade bildexemplar, och det är först fram emot seklets mitt som de första namngivna kistebrevstryckarna träder oss till mötes.

Den tidigare omtalade Petter Lorens Hoffbro (ca 1710-1759) hade sin verksamhet förlagd till Stockholm på 1740- och 50talen. Han inkom den 27 februari 1744 med en inlaga till halloch manufakturrätten "att fritt och obehindrat få utskära formar i träd, till ett så kallat brefmåleri eller hvarjehanda ritningar, dem han sedan illumenerade är sinnad att till salu hålla." Hoffbro fick sina rättigheter och torde omgående ha börjat utge "målade papperstavlor'' 1 en beteckning som förekommer i en tullhandling från 1745. Även om det enbart är avbildningar av kända personer som Fredrik den store, Georg Heinrich von Görtz, Malcolm Sinclair, Erik Brahe och Anton Ernst Angel, kan vi räkna med att Hoffbro även tryckt mycket annat. Om vi får tro Bellman i hans epistel 26 "Angående sista balen på Gröna Lund" skulle de religiösa motiven ha varit framträdande.

Titta i taket} Jag lovar, Kors, vad helgon, solar och sken. Hoffbro vårt öga begåvar Både med änglar och påvar Goliath själv, vill jag svärja, Mot konung David slungar en sten. Absalon tumlar av öket, Kung Ahasverus i köket Ligger mellan Esters två ben.

Det är intressant att konstatera att Hoffbros träsnittsbilder tydligen här använts på samma sätt som de "takbrev", som omtalas i uppteckningarna från 1800-talets slut, nämligen som prydnad uppe under taket - på väggar och bjälkar Denna användning

100

4. De visa och de fåvitska jungfrurna. Kistebrev tryckt i Berlingska boktryckeriet i Lund 1791 Kulturens arkiv LIII:l44.

kommer också fram i en inlaga till hallrätten, inlämnad av Hoffbro 184 7, vari han uttrycker sina farhågor för ''att som det ringare folket torde bruka sådana brefmålerier till väggbonad, det tapetmakerierna kunde gjöra honom deruti något hinder och åtal."

Mot Hoffbros bevarade kistebrevsbilder av kungar, hjältar och förrädare står den omfattande produktionen av kungaporträtt och bibelmotiv som utgick från den Berlingska officinen i Lund med början på 1750-talet, möjligen redan från tryckeriets start 1745. Tryckaren själv, Carl Gustaf Berling (1 716-1789), var utvandrad tysk och hade via Danmark kommit till Lund på 1 740-talet. Hans äldre bror Ernst Heinrich befann sig sedan 1 730-talet i Köpenhamn där han anlagt Det Berlingske Bogtrykkeri. I fortsättningen var det också den danska boktryckarmarknaden som kom att bli den närmaste förebilden för Carl Gustaf Berling.

Wlari« og Unbfangelft. !!uc. r 26 • 38 ro.

Umutfig 'tlnq for o&, for (!)ub bog m111U9 61i•n; tn Qh &rirl os btbjlt Q)1bnt tth•tr. ID?oci11 {Pr.tftre nioa ttb btnt J!llQ E;tanb Om St•ilngcrft'tll: \>tt:> af lngni mlnnb. 6un nccrtrurt trfartr, t !>9 tif uort J)rlo @ube &011 rtf forUimr; J)un fl•lbi!ltn (lom u·orr, 0.\ "e<<,. f•fi" bui1, •t alt ft.t tao.fmoNq tm·; :tirncrfl'i i'S tr!, ft I• b I u9ft Oj) 11ll1tl•f !Jol 60tntt I P«< .i;•

Sa- b. Bebådelsen och Jesu födelse. Kistebrev (de två halvorna avbildade var för sig) tryckt hos Joh. Rud. Thiele i Köpenhamn omkr. 1800. Kulturens arkiv Llll:3.

3rfu tior 3rdfer8 fattigt 3fbfel i 2uc. 2 l • 14 in.

3m•qm IJ•t1ijlbf111 ter lJ;..lftc ffbfe •llC<, IJor btrl>tl> •ort """" foa Porll9 •t fomrilbt,

'lit .. 15 e .... i •llt '!)llm996rb 09 111' 'lrotn ftlg• .11. 0 iJ:lt tunnc l•b w •• 09 •f forfmaat f••b•• al \lltrbtne '"", 'Pragt og 'Jfrc, •ltib trol14 qaat I Dlnr flltlt i!Jrb, -<liill''"'"""--S .,. • _•_• _<•_• _ bl_•...;IJttfd of '" " _ •_• _'P_bm _ oo -"6•_b. __ '" _____ _

.l\"l•n •••1 n9r1 09 tilfi•lo 6ttnlll VOori

6. Jesus i Getsemane och Jesus föres bort för att gisslas. Kistebrev tryckt Lundbergska boktryckeriet i Lund 1845. Kulturen utan inv.nr.

Vid tiden för Berlings inflyttning till Lund förekom redan en omfattande tillverkning av kistebrev i Köpenhamn, huvudsakligen förlagd till boktryckare Johan forgen H0pffners officin i Skindergade. Dessa träsnittsblad med kungligheter, husvälsignelser, bibelscener och satiriska berättelser återgick i sin tur på tyska förebilder När sålunda Berling i Lund satte igång sin tillverkning av kolorerade bilderblad, inspirerad av H0pffner och andra danska boktryckare, övertog han i själva verket rent kontinentala traditioner

Bildtypen, som lätt känns igen på motivval, komposition, tekniskt utförande samt detaljer i det dekorativa systemet, kan i första hand återföras på den tyske formskäraren och förläggaren Albrecht Schmidt i Augsburg, som under 1 700-talets första hälft