svensk familjeterapi nr 2 • 2025
What I think about when I think about therapy
Ledare
Nu är sommaren här. Så känns det åtminstone. Solen värmer även här i Jämtlandsfjällen. Blommorna blommar, gräset behöver klippas och studenterna har firats. Personligen andas jag ut efter en intensiv vår med skolarbete, jobb och allt det som det innebär att vara tvåbarnsmamma. För mig har det verkligen varit en vår av omställning och prestationer som har tagit mycket kraft. Och med terminen bakom mig, börjar jag nu att se fram emot en resa ”hem” till min familj och vänner i USA. Det är nästan två år sedan jag var där sist. För mig är det något särskilt att få åka hem till dem som kände mig först. De som delar min historia. Även mer när jag är förälder då min berättelse blir också en del av dem.
För några månader sedan fick jag äran att lyssna på en digital föreläsning med Mikael Kurkiala, forskare och författare. Han föreläste utifrån sina böcker, När själen går i exil och Där pendeln har sitt fäste, och talade om vikten av att bli tagen i anspråk och att höra till samt hur dagens samhälle har kommit ifrån detta genom att värdera bland
annat individualisering, snabba förändringar och prestationer.
Mycket av hans forskning baseras på hans tid med ursprungsbefolkningen i USA. Där fick han lära sig hur kollektivet och naturen blir viktig i meningsskapande. Han gav exempel på hur det inte krävdes mer än att nämna en viss sten eller berg för att den lokala befolkningen skulle påminnas av ett visst narrativ. Han berättade också att det viktiga i identitetsskapande handlade mer om relationer än om prestationer.
Mycket av det som han sade resonerade djupt med mig. Att bli tagen i anspråk, att vara gemensam bärare av ett narrativ och att få höra till är det som många av de vi möter längtar efter, även det som vi själva söker skulle jag gissa. Enligt Kurkiala handlar livet inte om att försöka hålla takten med utvecklingen. Det handlar inte om att prestera mer eller bättre. Det handlar om att förankra oss där vi är, i våra sammanhang och våra relationer.
Han skriver:
“För att bibehålla vår mänsklighet och respektera vår egen och andras komplexitet, för att kunna odla vårt ansvar och därför vårt hopp, måste vi förankra oss någon annanstans [bort om snabb förändring och ytliga prestationer], i den punkt kring vilket allting rör sig men som själv vilar i stillhet. Den punkt där pendeln har sitt fäste.”
Ja, det är något särskilt med att komma hem. Att få berätta de gamla berättelserna ännu en gång, att vandra de gamla gatorna och krama om nära och kära. Att se hur allt har förändrats och hur, samtidigt, allt är som det alltid har varit. Att ta tid i stillheten och vila i livets fäste. Det behöver nog fler än jag just nu, just denna sommar.
I detta nummer av SFT märks det att sommaren redan har slagit till. Antalet artiklar är färre än andra nummer. Med det sagt, finns det fortfarande gott om material att bläddra igenom. Bill Petitt delar med sig om sina tankar om konstruktivism och hur den relaterar till olika perspektiv i terapi. Det börjar närmare sig årets kongress Samarbete
Över Gränser som håller till i Storforsen i augusti. Programmet går att läsa redan nu och anmälan är öppen till 1 juli. Kom med du också!
Det ska också nämnas att sfft:s vetenskapliga sekreterare, Kristina Edman, doktorerade sig under våren och att det nu går att läsa hennes avhandling om barns delaktighet i barn- och familjeterapi i sin helhet. Det går också att lyssna på Kristina berätta om sin forskning via ett inspelat webbinarie. Länkarna till inspelningen och avhandlingen finns i detta nummer. Det finns även tips på filmer, videon, poddar och böcker att läsa här i dessa sommartider.
Med detta önskar jag er en alldeles särskild sommar, där vila och stillsamhet leder till en känsla av att slå rot och komma hem. Så att vi må bibehålla vår medmänsklighet och odla vårt hopp.
Var rädd om er!
/Amber Forsberg
Ordföranden
Kära vänner!
Det är midsommartid och naturen omger oss med ljus och skönhet. Samtidigt finns det så mycket mänskligt mörker i världen. Det är svårt att förstå. Men nej, jag ska inte skriva om världsläget. Åtminstone inte så mycket, tror jag.
I skrivande stund sitter jag nöjd och trött, med ömmande muskler, efter att ha ägnat sommarens första semestervecka och en stor del av midsommarhelgen åt att snickra ombord på en gammal träskuta. Jag vill nog hellre berätta något om det. Det kom till mig nyss, något som ”min” första skutskeppare, Holger Renberg ombord på Shamrock, brukade säga:
Det är viktigt för ungdomar (tror jag han sa, eller för människor?) att arbeta för någonting som är större än de själva. Att arbeta tillsammans med andra för en större sak. Förstås helst för en god sak. Det där sista sa aldrig Holger för det var liksom självklart. Då.
Som då till exempel en gammal skuta. Det gällde det den gången på 80-talet och det gäller det även idag för min del. Skutan det gäller nu heter Sarpen. Hon är K-märkt och hör hemma i Simrishamn.
Idag var vi cirka femton personer som ägnade hela midsommarsöndagen åt att vårda en del av Sveriges seglande kulturarv.
Vad det nu än är som är större än vi själva och som vi ger vår kraft, vårt engagemang och vår goda vilja till – det kan ju till exempel också vara en familjeterapiförening – så vill jag tro att vi bidrar till att göra världen lite mer hoppfull och medkännande.
I år hade jag nöjet att kunna vara med på IFTA, världskongressen i familjeterapi, som hölls i Aberdeen. Det var spännande och inspirerande att lyssna till influenser och kloka tankar samt att möta kollegor från olika delar av världen. På IFTA är det som regel bara en plenumsföreläsning.
Resten av de tre dagarna består av ett smörgåsbord av workshops om allt mellan himmel och jord inom det systemiska fältet. Plenumet detta år var en panel med Hannah Shebersky, ordförande för AFT (den brittiska föreningen) som gav oss en exposé över familjeterapins utveckling i Storbritannien de senaste 50 åren och utblickar inför framtiden, John Burnham, som har grundat ”Social GGRRAAACCEEESSS Theory”, och slutligen Reenee Singh, som har lång erfarenhet av att arbeta med interkulturella par i terapi. Några återkommande teman under kongressen
var just detta med intersektionalitet och kulturell medvetenhet, neurodiversitet och neuroaffirmativt arbetssätt och även Person of the therapist (POTT), en modell som många var intresserade av.
POTT är en väldigt sympatisk modell, där terapeutens (eller handledarens) egna sårbarheter och signaturteman vänds till en superkraft i terapin. Istället för att tänka att vi borde vara perfekta och bearbeta våra svagheter så att de inte ”ställer till det”, används de egna erfarenheterna som något som kan öka vår empati och förståelse i mötet med klienter.
”Kom som du är, inte som du önskar att du vore” –var en befriande liten fras som jag skrev ner under en workshop om POTT.
En stor del av deltagarna och föreläsarna kom från USA och många kommenterade också kring frågor
om hur vi som familjeterapeuter kan förhålla sig i den vidare politiska kontexten idag. Hur kan vi bidra till att minska polarisering och överbrygga klyftor? Kanske behöver vi bli mer politiska och mindre ”terapeutiska”, vara tydligare med vår kompetens och vad vi kan bidra med.
IFTA-kongressen 2026 kommer att hållas i Bergen, och då vore det kul med fler nordiska deltagare!
Men nu ser vi först fram emot en sommar med välbehövlig vila. Hoppas möta många av er i på den svenska kongressen i Storforsen i augusti!
Svensk Familjeterapi
Redaktonen: Amber Forsberg
Layout: Magnus Olerspiattodesign.se
Annonsera i SFT!
helsida 2 000 kr
halvsida 1 000 kr
kvartssida 500 kr
Maila till Eva Dahlgren eva.a.dahlgren@gmail.com
Sommarhälsningar, Lotta Beskow
Ordförande sfft
Utgiven av SFFT
Ordförande: Lotta Beskow
Kassör: Eva Dahlgren
Sekreterare: Helena Prahne
Vetenskaplig sekreterare: Kristina Edman
Informationssekreterare: Susan Hanshoff
Ledamöter:
Ann-Catrine Andersson
Amber Forsberg
Bibbi Gundersen
Maria Åhman
Mats Höjing
Skriv! Skriv! Skriv!
Bidrag till nästa nummer och feedback
Manusstopp 2 september 2025 sftredaktion@gmail.com facebook(sfft)
hemsida www.sfft.se
ISSN 3035-7411
Om INSPIRE
I januari 2024 fick jag ett mejl från Åse Holmberg, professor i familjeterapi och systemisk praxis vid VID vetenskapliga högskola i Oslo. Vi hade inte stött på varandra tidigare, men hon hade fått tag på min bok om ekopsykoterapi och ville inbjuda mig till den forskargrupp hon just startat upp med namnet International research group/network for spirituality and existential perspectives in systemic therapy and dialogical practice, förkortat INSPIRE. Det hon inte visste var att jag några månader tidigare hade lagt fram en projektbeskrivning för en forskningsidé, på ett så kallat högre seminarium vid Akademin för ledarskap och teologi i Örebro, där jag uttryckte en önskan att utforska om relationen till en högre makt i det systemiska arbetet kan bidra till ökad psykisk hälsa, på samma sätt som vi arbetar med relationerna inom familjen och nätverket. I mitt arbete med ekopsykoterapiboken insåg jag hur viktig relationen till naturen är för människan, och fann ett språk för hur vi kan tala om våra relationer både till naturen och till en högre, gudomlig makt, så som vi själva definierar den.
Jag blev därför väldigt glad när Åse kontaktade mig, och jag började delta i de träffar hon anordnade över videolänk ett par gånger per termin med forskare från flera länder och med olika utgångspunkt i sin längtan att väva in andlighet i systemiskt och familjeterapeutiskt arbete. Och jag kände mig oerhört priviligierad att få vara med i detta sammanhang. Gruppen hade också börjat att planera för en internationell konferens, och Åse hade redan i det första mejlet frågat om jag
ville bidra med att leda en workshop om människans behov av relation till naturen. Juni 2025 kändes då rätt avlägset, men i mitten av juni träffades vi till slut! Förutom deltagarna i nätverket, som nu består av cirka 20 forskare och praktiker, hade en öppen inbjudan gått ut till familjepsykoterapeuter och lärare och forskare i systemisk psykoterapi. Femtio personer från sju olika länder deltog, med olika bakgrunder men med samma längtan: att utforska hur andlighet kan bli en del av det familjeterapeutiska arbetet.
Vi samlades på St Josefssystrars kloster i Oslo. Hinduer, buddhister, judar, muslimer, kristna, människor från urfolk och människor med längtan efter andlighet utan en definierad religiös tillhörighet. I föreläsningar och seminarier fick vi höra om familjepsykoterapeuters trevande försök att i sitt arbete med klienter utforska familjernas tro och existentiella funderingar. Det som framkom gång på gång var att många familjer uppskattade att få frågor kring detta, och att många människor, inte minst i svåra situationer, upplever en tröst och en styrka i sin relation till en högre, gudomlig makt.
Seminarierna presenterades av både forskare och praktiker och handlade både om hur temat andlighet och existentiell hälsa kan vara ett viktigt tema för klienterna att utforska, men också hur det kan bli till en hjälp för terapeuten att väva in dessa teman. Hur hjälper tron hinduer som sörjer i Indien? Hur kan mansgrupper där existentiella teman utforskas hjälpa män i Latinamerika? Hur blir tron en hjälp för
flyktingar som kommer till Norge? Hur kan imamer som är utbildade terapeuter bidra till ökad psykisk hälsa bland muslimer? Hur kan utforskandet av andlighet skapa hopp? Hur kan terapeuter hjälpa människor att utforska sin tro så att den blir en resurs i livet? Hur kan temat andlighet vävas in i EFT (Emotional Focused Therapy)? Hur blir tron en hjälp för familjeterapeuter i Norge? Själv föreläste jag om hur relationen till både naturen och en högre makt kan vävas in i familjeterapin på ett sätt som blir meningsfullt för både vuxna och barn.
Gruppen som planerat konferensen hade haft ordet ”slow” som ledord i planeringen, med en önskan om att vi skulle få gott om tid att vara med varandra, men också att meditera, vara med i yoga eller ta promenader. Det fanns visst utrymme för det, men jag hade så gärna suttit många fler stunder och pratat med dessa hängivna människor jag mötte. Och det blev tydligt för mig hur svårt det är för oss människor att sakta ner, att vara, att lyssna, att utforska tillsammans.
De flesta föreläsningar och seminarier blev mer av presentationer än av ett gemensamt utforskande, även min, och det blir lätt så när vi har så mycket vi vill dela med oss av på kort tid. Men det hade varit spännande att få mer tid att sitta ner i smågrupper och samtala.
Jag är tacksam att jag kunde vara med på konferensen, och ser med spänning fram emot hur INSPIRE nätverket kommer fortsätta att utvecklas. Vi lever i en tid då relationen till både naturen och någon form av högre makt är viktig för många människor, och allt mer forskning visar hur dessa relationer kan bli en viktig hjälp i läkande. Om du vill veta mer får du gärna kontakta mig, eller Åse Holmberg vid VID Universitet i Oslo. Ulrika Ernvik ulrika.ernvik@gmail.com
Samarbete over granser
Kristina Edman & Karin Thorslund
Samtal mellan Praktik & Forskning
Välkommen
till Samverkan Över Gränser!
Den 28–29/8 2025 bjuder familjeterapiföreningen Norr (Norr- och Västerbotten) i samarbete med svenska föreningen (sfft), in till kongress i Storforsen, Älvsbyn. Vi har valt sista torsdag och fredag i augusti, för att den som vill skall kunna stanna och uppleva sensommaren i norr efter kongressen.
Temat för kongressen är samarbete över gränser; länder, natur, verksamheter och människor mellan. Målgrupp för kongressen är de som intresserar sig för eller arbetar med familjer och system inom socialtjänst, region, och andra privata aktörer. Med tanke på kongressens tema är det av extra intresse att få deltagare från samtliga verksamheter som arbetar för och med familjer samt arbetar med varandra hit.
Vi hoppas kunna ge familjeterapeuter, familjearbetare och andra praktiker intresserade av familjeterapi ett sammanhang för att möta andra med liknande synsätt, kunskap och intresse. Vi tror att om man känner varandra och har en gemensam kunskapsgrund borde det underlätta samarbetet i konkreta ärenden. Kongressen kommer att erbjuda ett smörgåsbord med forskare, modellbeskrivningar och kliniker som berättar om sina arbeten.
När ny information kommer, kommer det att redovisas på sfft:s hemsida.
Hjärtligt välkommen till kongressen och Storforsen!
Huvudföreläsare
Skillnader som gör skillnader-organisatoriska och
professionella ramar för en jämlik och samverkande sjukvård
Rolf har under lång tid jobbat med hur organisationers uppbyggnad och styrdokument påverkar det dagliga arbetet för många.
Rolf Sundet är PhD, Professor Emeritus, Senter for psykisk helse og rus, Universitetet i Söröst-Norge
Samtal mellan Praktik och Forskning
Karin och Kristina kommer att presentera forskningsresultat om barns "fria uttryck" i barnoch familjeterapier De kommer även att gå igenom forskningsläget för familjeterapi, diskutera olika forskningsmetoder samt bjuda in till samtal om både resultat och framtida forskningsidéer.
Karin Thorslund är Fil Dr psykologi, leg psykolog, leg psykoterapeut, programansvarig för Psykoterapeutprogrammet med familje- och systemorienterad inriktning vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Kristina Edman är doktorand vid Malmö universitet och forskar om barns delaktighet i barn- och familjeterapier Hon är även vetenskaplig sekreterare för Svenska Föreningen för Familjeterapi. Hon är socionom, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator och jobbar familjeterapeutiskt
Vad menar vi med ordet ”systemisk”?
Välkomna till en föreläsning som bland annat kommer att belysa följande frågor: Vad menar vi med ordet ”systemisk” i begreppet ”systemisk familjeterapi?”. Är systemisk familjeterapi inkluderande eller exkluderande? Vad är förresten terapi egentligen, finns det skillnader mellan behandling och terapi? Ett alltmer komplext samhälle skapar mer komplexa problem och utmaningar. Detta kräver allt högre kompetens av dem som bemöter dessa problem. Hur bör kommuner, regioner och universitet stödja denna kompetensutveckling? Vad kan just Du göra för att klienterna skall få en mer ”systemisk” insats?
Tryggve kommer att knyta ihop säcken av allt vi fått uppleva under två dagar.
Tryggve Balldin är socionom, leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi.
Seminarier
De subjektiva sanningarnas möten: en erfarenhet av ett språksystemiskt arbete (Ett två timmars seminarie som sträcker sig över A1 och och B1)
En inledande kontakt utvecklades till ett familjearbete där tre generationer blev delaktiga. Det ännu inte sagda kunde hitta ord och bli en del i en bearbetning av trauma. Vi gjorde såhär men kunde vi också gjort på ett annat sätt?
Matz Sparrman är leg. psykolog/leg psykoterapeut/specialist klinisk psykologi/Handledare enl. UHÄ. Grundare av S:t Lukas Mottagning i Skellefteå. Arbetat 30 år inom psykiatrin. Mångårigt samarbete med Harléne Anderson på Houston Galvestone Institute och Grupo Campos Eliseos', psykoterapi institut, Mexico City
Carin Lindgren är socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykoterapi och psykologisk behandling. Arbetar sedan 12 år på S:t Lukas Mottagning i Skellefteå. Tidigare arbetat med barn, ungdomar och familjer i 25 år utifrån olika kontexter.
Familieterapi i Sapmi - fokus på den kulturelle kontekst i familiearbeid
SANKS (Samisk nationell kompetenstjänst-psykvård och missbruk) arbete bygger på familjeterapi och familjen har en mycket stor plats i behandlingen. Mor- och farföräldrar är välkomna i behandlingen. SANKS vänder sig främst till den samiska befolkningen, men finns det plats kan även norska patienter få hjälp. Flera regioner i Sverige har avtal med SANKS. SANKS erbjuder undersökning och behandling för vuxna, barn och unga på specialistnivå inom psykisk hälsa och missbruk/beroende. De anpassar behandlingen efter patientensbehov. Terapistunderna kan ske i barnets rum, i bilen, eller runt brasan. För många patienter kan det kännas tryggare att prata om svåra saker i bekant miljö och att inte behöva sitta mitt emot behandlaren i terapirummet. Deras utmarksterapi och att de använder naturen som behandlingsplats är intressant. De har även en forskningsavdelning.
Anne Lene Turi Dimpas är psykologspesialist i klinisk barne- og ungdomspsykologi, PhD. Hon har jobbet i SANKS siden 2004 Hun har jobbet klinisk med barn, ungdommer og deres familier i SANKS og hun har vaert kommunepsykolog i delstilling i guovdageaidnu/kautokeino i tidsrommet 2011-2023 Klinisk har hun jobbet i samisk kontekst og med samiske familier Hun har også jobbet som formidler av samisk kultursensitivitet i klinisk arbeid og relaterte temaer i over 20 år
Tove Laiti är klinisk vernepleier og Familieterapeut. Hon har jobbet ved SANKS, familieenheten siden oppstart i 2002 Hun jobber som enhetsleder v/enheten samt klinisk i arbeid med barn og familier Hun er samisk og har lang erfaring fra samisk kontekst og samiske familier Har tidligere arbeidserfaring fra arbeid med funksjonshemmede, barnevern og psykisk helse
Föreläsningen kommer att handla om hur man arbetar anknytningsbaserat med familjer som är drabbade av en ätstörning och hur man som familjeterapeut använder sin egen medmänsklighet och sårbarhet för att aktivera anknytningsinstinkter i ett familjesystem.
Sandra Nilsson är socionom, leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi, certifierad och blivande trainer och supervisor i Anknytningsbaserad Familjeterapi. Sandra har jobbat med komplex barnpsykiatrisk problematik inom dagvård/mellanvård över 20 års tid.
Seminarier
Naturen som part i samverkan och systemteoretisk psykoterapi?! (B2) I seminariet presenteras forskning kring naturens påverkan på hälsa och relationer, tankar kring människans behov av tillhörighet till naturen, samt konkreta tips och idéer på hur familjepsykoterapi i och med naturen kan se ut.Vad händer med familjen och terapeuten när naturen bjuds in som part i det terapeutiska arbetet? Kan naturen bli en medterapeut? Kan familjens fördjupade och stärkta relation till naturen bidra till trygghet och glädje i relationerna mellan familjemedlemmar? Hur viktigt är det för människans psykiska hälsa att ha en relation till naturen?
Ulrika Ernvik är författare, socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Under pandemin började hon ta med familjerna hon mötte, i sitt arbete som familjepsykoterapeut på en vårdcentral, ut i naturen, och upplevde snart att något hände med både henne själv och familjerna. Det väckte hennes nyfikenhet och ledde till en bok om ekopsykoterapi samt ett fortsatt utforskande kring naturen som viktigt tillhörighetssystem för människan, något som redan Gregory Bateson poängterade.
Den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet i Finland - Att skapa förtroendefulla relationer och dialog i barnskyddsarbete
(A2)
Sedan 2016 har Katarina varit med om att föra in systemiska närmandesätt; dialogiskt, narrativt, lösningsfokuserat och resursinriktat tänkande i socialt arbete inom barnskyddet i Finland. Detta för att bryta den onda cirkel av socialarbetarnas känsla av otillräcklighet och höga omsättning av personal.
Katarina Fagerström är socialarbetare och psykoterapeut. Hon är magister i samhällsvetenskaper, legitimerad socialarbetare och psykoterapeut. Hon är utbildare i öppen dialog och dialogisk praktik och har varit med och utvecklat den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet i Finland. Hon arbetar deltid som familjeterapeut i barnskyddet inom Helsingfors stad och har en liten privatpraktik i sin hemstad Borgå och arbetar även som handledare och utbildare. År 2021 blev hon vald som årets familjeterapeut av den finska familje- och parterapiföreningen.
Vilka effektiva metoder och terapeutiska komponenter finns för familjer med ungdomar som uppvisar antisocialt eller kriminellt beteende? (B3)
Seminariet fokuserar på psykosociala insatser och centrala komponenter som forskningen visat är effektiva för ungdomar med hög risk för fortsatt antisocialt beteende och kriminalitet Föreläsningen bygger på ett socioekologiskt perspektiv, inspirerat av Urie Bronfenbrenner, vilket betonar vikten av en helhetssyn där både individen och familjen ses i sitt bredare sociala sammanhang Föreläsaren delar också med sig av sina personliga erfarenheter av att arbeta med denna målgrupp
Nehrin Ganno är socionom och legitimerad psykoterapeut med inriktning på systemisk teori, samt handledare inom psykosocialt arbete Hon är ordförande i Familjeterapiföreningen i Västra Sverige och styrelseledamot i Stiftelsen Kriminalitet som Livsstil Där utbildar hon inom påverkansprogram, utformade av Gunnar Bergström, som riktar sig till ungdomar och vuxna som vill lämna kriminaliteten bakom sig Dessutom är hon handledare och medlem i certifieringsgruppen för Funktionell Familjeterapi i Sverige Nehrin Ganno har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar med antisocialt och kriminellt beteende, både som familjeterapeut och som utbildare och handledare för yrkesverksamma i fältet
Programtider
Onsdag 27 augusti
18.00 - 19.30 Tidig registrering
19.00 Mingel och trevnad
Torsdag 28 augusti
08.15 - 09.45 Registrering och frukostbuffé
10.00 Inledning
10.15 Rolf Sundet
12.15 Lunch
13.30 Karin Thorslund & Kristina Edman
15.30 Fika
16.00
Anne Lene Turi Dimpas & Tove Laiti (SANKS)
18.00 Egen tid
18.30 Mingel
19.15 Middag och underhållning Årets familjeterapeut tillkännages
Fredag 29 augusti
08.30 - 09.45 sffts årsmöte (för delegater + medlemmar)
10.00 - 11.00 Seminarier 1
A1 - Matz Sparrman & Carin Lindgren, del 1
A2 - Matarina Fagerström
A3 - Sandra Nilsson
11.15 - 12.15 Seminarier 2
B1 - Matz Sparrman & Carin Lingren, del 2
B2 - Ulrika Ernvik
B3 - Nehrin Ganno
12.15 Lunch
13.15 Tryggve Baldin
15.15 - 15.30 Avslutning
Detaljerna
KONGRESSEN HÅLLER TILL PÅ STORFORSEN HOTELL & KONFERENS, BREDSEL 105, 942 95 VIDSEL. STORFORSEN LIGGER LÄNGS VÄG 374, DRYGT FYRA MIL NORR OM ÄLVSBYN.
ANMÄLAN
HÄR
Två dagars föreläsningar, fika, lunch & kongressmiddag ingår i kongressavgiften
Fram till 10 april 2025: 4 125kr (4 925kr för icke-medlemmar)
Från 11 april 2025: 4 500kr (5 300kr för icke-medlemmar)
Anmälan senast 1 juli 2025
Svenska föreningen för familjeterapi, sfft, bildades 1987 och är en ideell förening vars syfte är att representera familjeterapins utveckling i Sverige genom att: främja och bidra till teori- och metodutveckling samt forskning inom familjeterapin och dess gränsområden representera familjeterapins intressen i offentliga sammanhang och aktivt driva frågor som rör familjeterapin verka för spridning av information om familjeterapi som behandlingsmetod främja kontakterna mellan familjeterapeutiskt verksamma inom och utom Sverige verka för att Svenska och Nordiska kongresser kommer till stånd stödja lokala familjeterapiföreningar verka för att lokala familjeterapiföreningar bildas i områden där sådana saknas Medlem blir du genom en lokalförening.
Frågor angående bokningen: hej@pernillaohlund.se Övriga frågor: anki andersson@telia com
Bra att veta
Välkomstkväll
För de som vill, träffas vi redan på onsdagskväll för att mingla och ha det trevligt.
Kongressmiddag
Kongressmiddagen kommer att vara på torsdagskvällen med tre rätters middag och underhållning utdelande av diplom till årets familjeterapeut¨
Vid ankomst
När ni kommer till hotellet vill vi att ni registrerar er
BLI MEDLEM
Flyg
Närmaste flygplats är Kallax i Luleå
Tåg
Tåg går till Älvsbyn
Buss
Det kommer att gå att åka buss till Storforsen både från Kallax och Älvsbyn
Boende
På Storforsen hotell finns det möjlighet att hyra rum, stugor eller campingplats (detta ingår inte i kongressavgiften) Hotellet har reserverat rum till kongressen, därför går det inte att boka rum via webbsidan Ring eller mejla hotellet istället
Några ord från sfft
Svenska Föreningen för Familjeterapi – är det något för mig?
Om du gillar den här kongressen tänker vi att svaret är JA!
sfft är en intresseförening, vilket betyder att vi vill vara en mötesplats för alla som är intresserade av familjeterapi och systemiskt arbete i bred bemärkelse.
Du kan vara familjebehandlare eller forskare, alla är välkomna oberoende av utbildningsnivå och anställning. Allt arbete i föreningen är ideellt.
Inom sfft kan vi mötas och lära tillsammans, av och med varandra.
Som medlem får du:
Möjlighet att delta i arrangemang till medlemspris, både de som ordnas av din lokalförening och av alla andra lokalföreningar runt om i landet samt av riksstyrelsen.
Möjlighet att möta likasinnade och få nya vänner och professionella kontakter.
Läsa Fokus på familien (nordisk vetenskaplig tidskrift för familjeterapi) gratis online som en medlemsförmån
Digitalt tillgång till SFT medlemstidning
Som medlem möjliggör du:
att sfft kan finnas och verka för föreningens syften som du ser på sidan intill.
att fler kongresser och vetenskapliga symposier kring familjeterapi och systemiskt arbete kan arrangeras i Sverige.
att tidskriften Svensk Familjeterapi, SFT, kan ges ut.
Blir vi fler blir vi starkare. Kom med redan idag. Välkommen!
Ett nytt nummer av
finns nu tillgänglig!
Volume 53, issue 2, 2025
I detta nummer hittar du följande artiklar:
Vibeke Samsonsen, Ingrid Myksvoll Mongstad og Inger Kristin Heggdalsvik «Fra konflikt til farlighet». Hvordan vold kommer til syne i en kvalitativdokumentstudie av bekymringsmeldinger sendt fra familievern tilbarnevern i saker med stor grad av foreldrekonflikt
Anne Grasaasen og Anne Søgnen Jensen
Hvordan oppleves det å være voksent barn når foreldre blir skiltmidt i eller sent i livet?
Geir Tarje Bruaset og Sigrid Helene Kjørven Haug
Helsepersonells erfaringer av pårørendearbeid i akuttpsykiatri:en kvalitativ studie
Line Ranzau Hansen
Anoreksi og tvangsernæring – når løsning blir problemet!
DEBATT Eivind Meland og Lill Stella Høslom
Fremmedgjort av begreper – et tilsvar til artikkel i Fokus nr. 4/2024
BOKANMELDELSE Johan Sundelin
Eli A. Karam og Adrian J. Blow: Bringing Common Factors to Life inCouple and Family
BOKANMELDELSE Bengt Karlson
Jaakko Seikkula: Hvorfor dialoger helbreder – hvad gør dialogerenestående og succesfulde i vanskelige kriser?
Som medlem i någon av sfft:s lokala föreningar får du gratis digitalt tillgång till Fokus på Familien. Kolla med din lokala förening för lösenordet.
Invitasjon til bidrag
Temanummer: Familie og klasse
Familieliv og foreldreskap foregår i konkrete samfunnsmessige, kulturelle og økonomiske kontekster. Tiden vi lever i er preget av mye usikkerhet globalt og lokalt.
Renteøkninger og prisvekst har satt mange norske familier i en vanskelig situasjon. Hele 49 % av befolkningen regnes ifølge Sifo som «økonomisk utrygge», som betyr at de ikke har en buffer til uforutsette utgifter. Statistisk sentralbyrå på sin side har vist at 10,6 prosent, som tilsvarer 102.600 barn, levde i husholdninger med vedvarende lave inntekter i 2022. Bildet av en homogen norsk befolkning trygt beskyttet av en sterk velferdsstat utfordres i dette samfunnsmessige klimaet. I en kompleks tid, er det viktig at vi ser himmelen over familien og konteksten rundt dem.
Hvordan oppleves dette for familier rundt om i Norge? Hvordan preges oppveksten til barn i økonomiske usikre tider? Er disse temaene til stede i terapirommet? Hvordan forstår og jobber par- og familieterapeuter rundt om i Norge med disse temaene? Og ikke minst, hvilke perspektiver trenger vi for å forstå familieliv, barndom, parforhold og foreldreskap i en verden, og et Norge, preget av samfunnsmessig og økonomisk usikkerhet?
I dette temanummeret ønsker vi bidrag som tematiserer sosioøkonomisk status i arbeid med par og familier. Bidragene kan komme både fra klinisk praksis og forskning med relevans for familie- og relasjonsarbeid.
Vi inviterer med dette til å bidra til et spesialnummer av Fokus for familien i 2026 rundt dette temaet, der familieterapi og systemiske idéer demonstreres, og/eller det vises til resultater og erfaringer. Artikkelen som sendes inn, må være original og ikke være publisert tidligere. Vi ønsker både kvantitative og kvalitative studier, i tillegg til artikler basert på kliniske erfaringer. Vi ønsker vitenskapelige artikler, fagartikler, essays, teoretiske artikler og debattinnlegg. Dersom du sitter med en artikkelidé, ta gjerne ta kontakt med redaktørene for dette temanummeret (se under) for nærmere drøfting
Artikkelen må følge vanlige standarder som gjelder for tidsskriftet (/journal/fokus), og må sendes inn innen 15. august 2025, til:
Gjesteredaktørene
Gunhild Regland Farstad, gunhild.farstad@vid.no
Joanna Rzadkowska, joanna.rzadkowska@modum-bad.no
Fokus på Vetenskapen
Kristina Edman presenterar och sammanfattar ett urval av aktuell forskning i familjeterapi, som ett inslag i SFT som heter ’Fokus på Vetenskapen.’ Kristina är sffts vetenskapliga sekreterare och postdoc vid Department of Health Services Research på Akershus University Hospital i Norge.
I detta nummer ger Kristina Edman oss inblick i två litteraturöversikter, länkar finns för den som är intresserad av att läsa artiklarna i sin helhet.
1. Carr, A. (2025). Family therapy and systemic interventions for child-focussed problems: The evidence base. Journal of Family Therapy, 47(1), e12476.
Artikeln sammanfattar resultat från flera metaanalyser och systematiska översikter och visar att insatser som familjeterapi, föräldrastöd och andra familjebaserade metoder har forskningsstöd vid en rad problem – som en egen intervention eller i kombination med andra.
Länk: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/ pdf/10.1111/1467-6427.12476
2. Winston-Lindeboom, P., Rivers, A. S., Roeske, M., & Diamond, G. (2025). Can Research on Family Factors in Youth Psychiatric Residential Treatment Programs Inform Efforts to Implement Family-Centered Care?. The Family Journal, 33(1), 104-114.
I denna narrativa översikt om familjens delaktighet i barns behandlingar vid institutioner, betonar författarna vikten av att erkänna familjens avgörande roll i barns utveckling och förändringsprocesser.
Länk: https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.117 7/10664807241280107?casa_token=7vKPF GSIVgoAAAAA:MeMrjAEMdzWqNaFfN Ge_nYCnQwlS6oGtIzYX1PLuAhmpHVfgZ_ iBSPiFSd18-KBo4_CfAcASQY89
/Kristina Edman
Du/ni som önskar handledning eller konsultation digitalt via säker länk ((Kaddio).
Kontakta mig för en flexibel lösning!
Jag möter upp I ett Integrativt systemiskt perspektiv.
Johan Sundelin leg psykoterapeut, psykoterapihandledare, leg psykolog, spec.klin., Dr.Med.Sc.
www.johansundelin.com
Sundelin Consulting AB 556459-3787
johan.sundelin@telia.com +46705124043
Glimtar från Europa
EUROPEAN FAMILY THERAPY
ASSOCIATION (EFTA) är en förening som bejakar familjeterapi och systemiskt arbete i Europa. Som medlem i svenska föreningen för familjeterapi (sfft) får man även ta del av webbinarier (eller ”Research online cafes” som de kallas) och kongresser som EFTA erbjuder.
Under hösten finns det flera caféer redan inbokade. Se nedan för mer information om upplägget samt datumen och ämnen för de kommande träffarna.
“EFTA Research Online Café” – what is THAT?!
The idea of the 1,5 hour “EFTA Research Online Café” format is, that one systemic research expert presents some research results, ideas, topics and discuss this with the participants. The “EFTA Research Online Café” is not a place for boring statistics, for manorial statements out of the ivory tower of academia or for scientific fake news. The “EFTA Research Online Café” is a place for sharing ideas, questions and stimulations regarding different kinds of research in the broad field of systemic work, and to foster the exchange between practitioners and researchers – and practitioner researchers.
The forthcoming “EFTA Research Online Café” will take place on:
• 24 July 2025: Andreas Vossler (UK): Why research matters for systemic psychotherapy practice
• 25 September 2025: Lennart Lorås & Jacob B. Priest (Norway): Beyond intuition and tradition: Grounding practice in Family Systems theory and multi-methodological systemic research
• 23 October 2025: Petra Deij (Netherlands): Hurray! Be(com)ing a reflexive practitioner-researcher
• 27 November 2025: Angela Abela (Malta): A systemic understanding of family members living in blended families who are “doing well”: a qualitative study
Mer information om dessa onlinecaféer samt anmälan hittar du på: https://europeanfamilytherapy.eu/ online-research-cafes/.
EFTA planerar även en internationell kongress ”EFTA-Relates” den 27-30 augusti 2025 i Lyon, Frankrike.
Susan Hanshoff
EFTA representant susan.hanshoff@gmail.com
What I think about when
A constructivist perspective
For a therapist exploring the world from a systems perspective, the emergence of constructivist theories in the 1980s seemed to enrich its theoretical base. It did this by exploring some of the processes that are involved in the creation of the individual’s mind, or model of the world - the individual’s representation and experience of reality. (In this essay, I use “constructivist” as a generic term for all of the different approaches, as I think that they are more complementary than competitive.) For example, Maturana and Varela examined the biological foundations of cognition; von Foerster the cybernetics of the central nervous system; von Glasersfeldt the epistemological foundations of individual knowledge; and Berger and Luckmann explored the role of social interaction. The takeaway message from these various constructivist theories is simple: all experience and knowledge of reality is constructed at the level of the individual. The mechanism by which the individual’s model of the world is brought into being is the interaction between the individual and the world (including, of course, other people) from which the individual makes a sense by the application of already accumulated experience. Further, constructivism concludes that each individual’s reality is a subjective and private affair, about which we can only offer clues to each other via interaction and language.
One example of how the constructivist approach fitted with the systems perspective is the concept of autopoiesis as developed by Maturana, where he describes one of the mechanism by which living systems maintain their integrity: they do this by being closed to any materia that is not necessary for its own maintenance. Interestingly, a similar process would seem to exist in every individual’s mind: based on her current understanding of reality, she will try to neutralise the value of any information that appears to threaten that understanding, thus protecting the integrity of her internalised model of the world. However, gate-keeping at the level of the mind is different to gate-keeping at a biological level, as what will be allowed to pass through into (or be rejected by) the mind will differ from person to person, decided by what they have already learned, and depending on how much of a threat it seems to be.
One example of how this helped me was with an issue that became increasingly problematic in my early years as a therapist, and that was the conflictual tension that sometimes emerged from the different ways in which the client and I thought about the nature of their problems and possible solutions. This is not a phenomenon that is particular to therapy, of course. The potential for conflict is present in any discourse when we discover that the other’s idea or experience of reality appears to be different than our own.
On a highly generalised level, all human conflict is rooted in the refusal or inability of an individual (or group) to respect and affirm the reality of others. A dictator is not interested in the point of view espoused by his critics; a thief does not care what his victim desires; a bullying husband will disqualify his wife’s protests. In the therapeutic context, the possibility of such conflict is to be found in two relational domains: the first is that of the couple or family members, while the second is that of the therapist and her client(s).
While conflicts between clients could provide tough, sometimes even impossible, professional challenges, the conflicts that I helped to generate had a painful personal element that became more and more difficult for me to accept. On the one hand there was the clients’ reality, and on the other was my reality, and the conflict was generated by my idea that if they could only see that my reality was better and truer, then their problems would be so easy to resolve. Accepting the constructivist perspective meant that my professional beliefs were simply another point of view.
Boszormenyi-Nagy coined the term multidirectional partiality by which he argued that the ideal therapeutic stance was to simultaneously affirm every family member’s viewpoint as being equally valid and important. To this list, we can include the viewpoint of the therapist: so, not just the couple or the family, but all members of the therapeutic system. The constructivist perspective implies that in all relationships, the development and/or discovery of differences in experience and ideas are implicit, even necessary, and as such are completely normal. In relating to each other, the friction caused by the rubbing together of different ideas can be destructive, but can also be creative. If difference are accepted as being inevitable,
when I think about therapy
then all that is of interest are the strategies that we have for dealing with them when they emerge. For me, thinking in this way made it easier to assume the stance suggested by Boszormenyi-Nagy.
Also, accepting the constructivist perspective, which became more well-known under the name of second-order cybernetics, meant accepting that the perspectives I used to work with my clients applied equally as well to me as they did to them. This is based on the assumption that therapists are of the same kind as clients, which implies, for example, that if a client’s reality is a personal construct, so is the reality of the therapist. We therapists cannot claim to have access to privileged knowledge of the world, that is to say, one that is in some way superior to that of the client. For me, this meant that when my idea of the client’s problem and the client’s own idea were different this was simply something that was of potential interest, and which could be explored – could be creative, could be destructive. It all depended on how we handled it. But keeping the gatekeeping function in mind meant that if the client did not like my idea, then it was because it threatened the integrity of the client’s reality, and if I could not accept the client’s idea then it was because it threated my reality.
In any relationship, when a difference develops into conflict, on one level it is a struggle about who shall decide which of the two (or more) descriptions of reality is right, true, real and/or good. Indeed, this is one of the more common experiences in couple and family therapy: the more that the people involved in a conflict insist that their reality is right, and the other’s is wrong, and that their reality is true and the other’s false, their reality real, and the other’s imagined, their reality good and the other’s bad, the more difficult it will be to solve the conflict. This process is made more acute in close relationships where we tend to reveal more of ourselves and the contents of our minds, thereby increasing the possibility of discovering important differences. Closeness increases vulnerability, and at any moment, whether intentionally or not, the other may
threaten our understanding of reality, or we may threaten theirs.
The core premise of constructivism is that emergence of the human mind is made possible, because of the way in which the individual’s biological domain is constructed, and in particular the central nervous system, which, being partially plastic in nature, adapts its structure as a consequence of experience. Maturana coined the term structural coupling to describe the ways in which the human system interacts with the world first on a biological level, and how increasingly, from a very early age the mediating force of family and other social relationships helps develop a formal, languaged knowledge. The constructivist perspective offers not only possible understanding of some of the processes by which the subjective experience of reality comes into being – and why each person’s reality must be unique and private – but it also has significance for understanding some dynamics of the psycho-social domain. It suggests that generally each individual will tend to seek out those personal relationships and those social groups that seem to contain least threat and most support for their personal ideas about the nature of the world. Knowledge is shared and preserved within each group. This results in a multiplicity of groups, each with its own valued set of ideas about the world, and this varietyjust as on the level of the couple or family - increases the possibility of conflict between the groups.
40 years on, I still think that, together with the systems perspective, constructivist ideas provide a useful foundation and a framework to help us in the study of ourselves – a framework that includes biology, psychology and sociology. It also offers an understanding of both how agreement and cooperation on the one hand, and conflict and discord on the other, would seem to be natural consequences of the ways in which the individual mind comes into being and is maintained, which in turn offers clues as to why the individual behaves as she does.
En reseberättelse från ett familjeterapeuter
Som representant för Sverige deltog jag i ett möte i Budapest där familjeterapeuter från 24 länder var närvarande. Först hölls olika föreläsningar, och därefter följde ett sedvanligt möte där styrelsen redogjorde för årets arbete och presenterade verksamhetsplanen för det kommande året. En stor del av styrelsens fokus under året har varit att planera den kommande europeiska familjeterapikongressen i Lyon – som tyvärr sammanfaller med vår svenska kongress i Storforsen.
Först ut var Cinte från Belgien, som guidade oss genom ett Warm Data Lab. Det första temat handlade om hur vi definierar ordet ”hem” i dessa oroliga tider. Vi satt i grupper och fick byta grupp när vi ville, vilket ledde till många spännande associationer kring begreppet. Det fanns en grupp från Ukraina, och även om jag tyvärr inte hann delta i deras samtal, hörde jag andra berätta hur ordet ”hem” får en helt annan betydelse när man lever i ett land i krig.
En mycket berörande presentation hölls av de ukrainska familjeterapeuterna. De berättade hur de fortsatt sitt arbete trots kriget – med digitala samtal med familjer och par. Ett stort bekymmer var att de som återvände från fronten ofta uttryckte sina trauman i form av aggressivitet, vilket gjorde det svårt för familjerna att hantera en tidigare vänlig pappa eller partner som nu reagerade
helt annorlunda. Samtidigt fanns fortfarande de ”vanliga” bekymren i parrelationer, som otrohet och bristande kommunikation.
Trots omständigheterna upplevde terapeuterna att de genom de digitala samtalen kunde hjälpa familjerna till förståelse och förändring. Deras föreningsliv och kollegiala samarbete fortsatte också digitalt. De hade bland annat en bok- och filmklubb med träffar varje vecka, och var i full gång med att arrangera en digital konferens till hösten – trots att flera medlemmar i föreningen hade flyttat till andra länder.
I en paus kom en av de ukrainska kvinnorna fram till mig och frågade om jag ville ta kontakt med en kollega till dem som nu bor i Stockholm. Jag fick en mejladress och har nu etablerat kontakt med henne.
ett möte med europeiska
En reflektion jag gjorde under mötet var att familjeterapeuter i många europeiska länder oftare talar om politik och social rättvisa inom ramen för vårt yrkesfält. Det finns också en medvetenhet om hur homogena vi ofta är som grupp – när det gäller kön, etnicitet och andra aspekter. Det gäller i hög grad även i Sverige, enligt min egen erfarenhet.
Men ett sådant sammanhang handlar förstås också om relationer. Vi fortsätter att hålla kontakt efter mötet via WhatsApp, delar idéer och skickar
bilder från våra olika länders manifestationer och demonstrationer mot orättvisor och krig.
I höst fortsätter de digitala forskningscaféer som arrangeras inom EFTA. Kika gärna in på EFTA:s hemsida: europeanfamilytherapy.eu. Nästa café är den 24 juli, och därefter följer träffar den 25 september, 23 oktober och 27 november.
/Susan Hanshoff
ÅRETS FAMILJETERAPEUT Dags att nominera
Årets familjeterapeut är ett pris för en person eller grupp som utmärkt sig inom det familjeterapeutiska området och på ett eller annat sätt lyft fram familjeterapins och det systemiska arbetets betydelse och kraft och därmed bidragit till familjeterapins fortsatta utveckling i Sverige Det kan vara såväl unga entusiastiska kollegor som etablerade och erfarna sådana
Det kan vara genom sitt kliniska arbete, sitt engagemang, ett projekt, en utvärdering, forskning, en intressant bok – kort sagt allt som kan vara av intresse och betydelse inom familjeterapifältet.
Utmärkelsen är förenad med ett diplom och uppmärksammas vid sfft:s årliga kongress eller symposium
Du som är medlem i någon av Sfft:s lokala föreningar nominerar och sfft:s styrelse utser vinnaren bland de kandidater som nominerats.
Vid nominering ber vi dig berätta om den/de du nominerar och varför du nominerar den/dem En väl genomarbetad nominering ger sfft:s styrelse ett bättre underlag när vinnaren ska utses T ex: Vem är den/de du nominerar?
I vilket sammanhang är den verksam? Vad har den/de gjort som du vill lyfta fram?
På vilket sätt har det bidragit i enlighet med kriterierna ovan?
Sista dag att nominera är 20 juni och formulär för nominering hittar du på sfft:s hemsida
Anknytningsbaserad Familjeterapi (ABFT)
3 grunddagar med
Sandra Nilsson
Socionom, leg psykoterapeut, handledare i psykoterapi
Certifierad i ABFT.
Tid
17-19 september 2025
alla tre dagar kl. 09.00-16.00
Plats
GCK:s lokaler i Briggenhuset Fjärde Långgatan 5, Göteborg
Anmälan
Anmälan och mer info här
Quieting the Storm Within: An Illustrated Introduction to Your Parts Through Internal Family Systems and Beyond
Författare: J. Ashley T. Booth
When conflict in your inner world becomes too stormy, you need a way to find the sun behind the clouds.
Quieting the Storm Within, written by Internal Family Systems (IFS) expert Ashley Booth,
provides a concise and accessible entry point into the transformative realm of IFS.
Through its captivating visual storytelling, this illustrated therapeutic tool translates complex ideas about parts work into language that is simple and intuitive for anyone to understand.
If you’re a therapist, this book will be your go-to psychoeducational tool for introducing IFS to clients. They’ll learn how to begin meeting their internal family of parts—each with its own agenda, motives, and fears and each striving to fulfill its own needs, sometimes creating conflict and unrest along the way.
If you’re starting your own IFS journey, this guide will help you make sense of it all. With its playful visuals and relatable examples, you’ll begin to understand the roles of your parts and address each of their needs.
Läsvärt
Läsvärt
Understanding Stepfamilies: A practical guide for professionals working with blended families
Författare: Lisa Doodson
Despite the growing number of stepfamilies, and the recognition that they experience unique
difficulties related to their complex family dynamics, there is very little support available to them.
In this practical, evidence-based guide Lisa Doodson offers a valuable resource for professionals working with stepfamilies, giving insight into their unique nature and guidance on how to provide more effective support and advice. In addition to the wealth of research and knowledge that the book shares, there are a range of case studies which illustrate issues that the different types of stepfamilies frequently face. Each chapter also contains practical tools and exercises that professionals can use with their clients to help facilitate change in the family unit, as well as interventions including mediation and group workshops, and more traditional counselling techniques.
The Therapist’s Notebook for Systemic Teletherapy: Creative Interventions for Effective Online Therapy
Edited by: Rebecca A. Cobb
Many therapeutic activities that engage clients in in-person therapy rooms are not obviously available via telehealth. Yet there are creative, practical, and easy ways to intervene in teletherapy that go beyond talk therapy.
The Therapist’s Notebook for Systemic Teletherapy: Creative Interventions for Effective Online Therapy provides systemic teletherapy activities and interventions for a variety of topics and presenting problems. Forty chapters are arranged into seven parts: setup and preparation, self of the therapist, children and adolescents, adults, intimate relationships, families, and training and supervision. Leading experts provide step-by-step guidelines on setup, instructions, processing, and suggestions for follow-up for interventions that are grounded within foundational therapy theories/models and evidence-based practice. This book explores both new intervention strategies and ways to adapt in-person therapy interventions for telehealth.
This book provides creative inspiration and practical advice for novice and experienced family therapists, clinical social workers, counselors, play therapists, psychologists, psychiatrists, and others in related fields.
Läsvärt
Läsvärt
Familjebehandling vid ätstörningar
Författare: Ulf Wallin, Petter Næsje, Raymond Valdes, Karin Wallin
Studier visar att bland unga människor är
ätstörningar de psykiatriska tillstånd som ökar mest. Förstahandsinsatsen för unga med ätstörning är familjeterapi – trots detta finns väldigt lite litteratur om metoden som vänder
sig till behandlare. I boken beskrivs de olika familjeterapiskolor som metoden utvecklats ur och på vilket sätt de har bidragit till metoden. Vidare skildras olika typer av insatser, från mer traditionell familjeterapi baserad på samtal till konkret stöd och närvaro vid måltiderna. Behandlingsarbetet vid olika svårighetsgrader av tillståndet, från sjukhusbaserade insatser till arbete på en mottagning, beskrivs. Flera exempel ges på hur man kan arbeta i dessa olika situationer.
För att på rätt sätt kunna bedriva familjebehandling vid ätstörningar krävs att man har god kunskap om tillstånden. I boken ges en beskrivning av de olika tillstånd där familjebehandling är en rekommenderad behandling, och vilka övriga behandlingsinsatser som kan vara aktuella.
Familjebehandling vid ätstörning riktar sig i första hand till dem som i sitt arbete träffar patienter med ätstörning och deras familjer, men också till dem som vill veta mer om familjebaserad behandling. Den familjebehandling som beskrivs i boken är tillämpbar även vid andra tillstånd. Boken är ett nordiskt samarbete och vänder sig därmed även till övriga nordiska länder.
FRÅN
STATLIG STYRNING TILL
PROFESSIONELL PRAKTIK
En studie av svenska skolkuratorers hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete
Författare: Per Jansson
Sammanfattning: ”Denna avhandling syftar till att analysera vilken betydelse välfärdspolitiskt formulerade mål och nationella riktlinjer, kopplade till elevhälsans övergripande uppdrag att verka hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, har för skolkuratorers professionella erfarenheter och praktik i Sverige. Trots tydliga intentioner i skollagen upplever skolkuratorer ofta sitt uppdrag som otydligt och akutstyrt, vilket väcker frågor om hur arbetet tolkas och implementeras lokalt.
Avhandlingen tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppet professionell praktik, definierat som det konkreta utförandet av professionellt arbete där teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet och professionellt omdöme integreras för att hantera uppdraget. Avhandlingen utgår också från ett professionsteoretiskt perspektiv som betonar samspelet mellan staten och professionen, där staten spelar en central roll i att definiera och reglera yrkesrollens jurisdiktion.
Avhandlingen bygger på fyra delstudier. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. Delstudie I omfattar en policyanalys av nationella policydokument med hjälp av Bacchis WPR-analys (”What’s the problem represented to be?”), där diskurser och underliggande antaganden identifieras genom kvalitativ innehållsanalys. Delstudie II använder kvalitativ innehållsanalys av platsannonser för att undersöka hur skolhuvudmän beskriver skolkuratorers professionella praktik. Delstudie III är baserad på en enkätundersökning riktad till skolkuratorer över hela Sverige och syftar till att kartlägga deras utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och
professionella praktik. Slutligen bygger delstudie IV på en kvalitativ innehållsanalys av skolkuratorers egna beskrivningar av sitt arbete genom fritextsvar från enkätundersökningen, för att fördjupa förståelsen av hur de själva beskriver sitt hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete.
Resultaten visar en tydlig diskrepans mellan statliga riktlinjer och skolkuratorernas professionella praktik. Trots att skollagen betonar hälsofrämjande och förebyggande insatser, präglas skolkuratorernas arbete i hög grad av åtgärdande insatser. Skolhuvudmännen tenderar att beskriva skolkuratorns arbete utifrån skolans övergripande verksamhetsmål snarare än specifika elevhälsomål. Skolkuratorsyrket framstår därmed som en profession med starka kopplingar till socialt arbete men svagt integrerad i skolans pedagogiska verksamhet.
En central slutsats är att den vaga beskrivningen i skollagen av skolkuratorns arbete skapar utmaningar för skolkuratorers professionella handlingsutrymme och principen om likvärdighet i skolornas elevhälsoarbete. Avhandlingen lyfter därmed fram behovet av tydligare nationella riktlinjer och organisatoriska strukturer för att säkerställa en mer likvärdig elevhälsa. Resultaten understryker betydelsen av att på nationell nivå tydliggöra skolkuratorns uppdrag och professionella praktik för att bättre kunna realisera de välfärdspolitiska målen om en hälsofrämjande och förebyggande skola.”
Hela avhandlingen går att läsa här https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1958651/ FULLTEXT01.pdf
BARNS DELAKTIGHET
En mikrosociologisk studie av barn- och familjeterapeutiska samtal
Författare:
Kristina Edman
Sammanfattning: ”Barns rätt till delaktighet lyfts ofta fram som en viktig princip inom socialt arbete. Samtidigt visar forskning att barns delaktighet har såväl positiva och tvetydiga som negativa effekter på barns hälsa och välbefinnande. Trots detta är kunskapen begränsad rörande vad barns delaktighet innebär i praktiken och hur socialarbetare kan bidra (och bidrar) till den.
Studien syftar till att fördjupa kunskapen om barns delaktighet i institutionella samtal. Mer specifikt syftar studien till att generera empiriskt grundad kunskap om hur barn utövar delaktighet, hur socialarbetare bidrar till delaktigheten och hur barn och socialarbetare uppfattar barns delaktighet i barn- och familjeterapeutiska samtal.
Studien utgår från att delaktighet är något som görs –som utövas – och att detta sker i samspel med andra. Barn och socialarbetare (och andra samtalsdeltagare) har naturligtvis också perspektiv på och erfarenheter av delaktighet. Att delta i ett samtal innebär inte nödvändigtvis att personen upplever sig vara delaktig eller att delaktighet är en positiv upplevelse. Dessa utgångspunkter har väglett studiens genomförande.
I studien analyseras audiovisuella inspelningar av barn- och familjeterapeutiska samtal och material från så kallade stimulated recallintervjuer med barn och socialarbetare från inspelningarna. Genom nära analyser av inspelningarna och materialet från intervjuerna visar studien att barn utövar delaktighet på flera olika vis – och ofta på flera sätt samtidigt. Ett barn kan exempelvis svara på en fråga (participatorisk delaktighet), framföra sin ståndpunkt (positionerande delaktighet) och samtidigt
uttrycka sina känslor (emotionell delaktighet). Barns delaktighet är alltså mångdimensionell. Studiens resultat visar också att socialarbetare bidrar till barns delaktighet genom flera samverkande praktiker och samspelshandlingar, med vilka de reglerar allt från samtalets tempo och intensitet till dess relevans och 87 fortsatta utveckling. Vidare indikerar studiens resultat att barn sinsemellan har liknande perspektiv på vad delaktighet är och hur delaktighetsprocesser bör utformas – och att de delar dessa perspektiv med socialarbetarna.
Sammantaget bidrar studien till att nyansera tidigare forskning, som snarare framhållit att barn inte är delaktiga, alternativt att delaktighet är svår att få till och att barn och socialarbetare – liksom barn sinsemellan –har olika syn på delaktighet.
Slutligen ifrågasätter avhandlingen idén om att mer delaktighet alltid är bättre. Det är inte nödvändigtvis så att barn ska vara mer delaktiga i alla situationer – det är viktigare att delaktigheten utformas på ett sätt som är till hjälp och känns meningsfullt för barnet. Fokus bör därför ligga på delaktighetens kvalitet, snarare än på dess kvantitet. Det är min förhoppning att forskningsresultaten kan fungera som en motvikt till detaljstyrning och överstandardisering – och att de är tillräckligt dynamiska och flexibla för att kunna anpassas till den praktiska verksamheten.”
Läs hela avhandlingen här https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1940084/ FULLTEXT04.pdf
Mediabruset
Barns delaktighet i barn- och familjeterapeutiska samtal –Webbinarium med Kristina Edman den 23 maj
I detta webbinarium presenterar Kristina Edman sin avhandling om barns delaktighet i barn- och familjeterapeutiska samtal.
Webbinariet går att se här: https://youtu.be/JnjJAeLhSsk
Unfiltered Family Therapists, Episode 1 – WTF is Marriage and Family Therapy?
Come hang out with a couple of nerdy, dorky, and badass women who aren’t afraid of using flowery, colorful, and more accurate language to discuss mental health. Psychologist and Licensed Marriage & Family Therapist Dr. Mary Bowles and Licensed Marriage & Family Therapist Jennifer Newell talk about Mental Health by looking at it through a different lens; the lens of not only marriage and family therapy (systems therapy), but also applied neuroscience, other new alternatives that oppose pathologizing through diagnosis and those that more effectively inform mainstream mental health care. Learn how we’re all normal within the context of our own lives, but how normal isn’t always effective. Learn ways to help brains change more effectively. See mental health care through a different lens that is informative, fun, educational, and challenging! See how mental health care doesn’t have to suck. See www.MindWiseInstitute.com for more about Dr. Bowles and Jen!
Today we discuss what Marriage and Family Therapy is and how it’s different from typical mental health treatments.
Samtalet går att lyssna på här: https://www.youtube.com/wa tch?v=DIju0gJJKD8&list=PLxrfWrb3sZGcOvggUcgrdqx rb11_MgZAU&index=13
Film: Det Omätbara
Att få 15 barn att somna på en förskola mitt på dagen. Att i hemtjänsten jaga minuter i hissen mellan vårdtagare.
I Det omätbara vänder Nils Petter Löfstedt ömsint kameran mot sina föräldrar och den stora yrkesgrupp som arbetar med att ta hand om andra. Resultatet är en dokumentär om en just nu omöjlig ekvation. På samma gång en uppmaning till kamp och en varm skildring av det som definierar oss som människor. Berättelserna visar sig vara en krutdurk i Sverige 2024.
Nu finns filmen att se i allas vardagsrum via streamingtjänster. Itunes, SF anytime, Google play och TriArt play.
Lunchwebbinarium i Dialogisk Form med Lisa Koser & Björn Holmberg
Rubrik: Terapeutiskt arbete i praktiken, Samforskning som förhållningssätt
I detta webbinarium som spelades in den 7 april 2025, får ni lyssna på ett samtal mellan Lisa Koser och Björn Holmberg, båda socionomer, leg psykoterapeuter, handledare och lärare.
Lisa har också nyligen, tillsammans med kollegorna i Bromma familjebehandlarteam, publicerat rapporten: Socialt arbete i praktiken: De små gesternas betydelse. 52 samforskningssamtal med 106 deltagare, har filmats och genomförts ihop med familjer aktuella inom socialtjänsten om vad de upplevt hjälpsamt såväl som mindre hjälpsamt. Denna rapport har en central plats i webbinariet.
Webbinariet går att se här: https://youtu.be/m3gB4KphVbY
Bli medlem i SFFT!
Svenska föreningen för familjeterapi
Föreningen bildades 1987. Föreningen har cirka 700 medlemmar. Föreningen ger ut en tidskrift, numera nättidning, Svensk FamiljeTerapi (SFT). Som medlem i sfft får du även tillgång till den nordiska tidsskrfit Fokus på Familien digitalt. Medlem blir du genom din lokalförening. För att hitta din närmast lokalförening se www.sfft.se.
Ingen lokalförening i närhet? Du kan starta en egen lokalförening tillsammans med andra i ditt område. Hör av dig till någon i riksstyrelsen så pratar vi vidare.
Nästa nummer av SFT utges i september 2025.
Håll utkik!
Svenska föreningen för familjeterapi, förkortat sfft, är en ideell förening vars syfte är att representera familjeterapins utveckling i Sverige genom att:
• främja och bidra till teori- och metodutveckling samt forskning inom familjeterapin och dess gränsområden
• representera familjeterapins intressen i offentliga sammanhang och aktivt driva frågar som rör familjeterapin
• verka för spridning av information om familjeterapi som behandlingsmetod
• främja kontakterna mellan familjeterapeutiskt verksamma inom och utom Sverige
• verka för att Svenska och Nordiska kongresser kommer till stånd
• stödja lokala familjeterapiföreningar
• verka för att lokala familjeterapiföreningar bildas i områden där sådana saknas