SFT nr1 2024

svensk familjeterapi nr 1 • 2024

Berättelsernas roll i Familjeterapi Mobilisering av familjens kraft och möjlighet Feedbackens nytta i familjeterapi - 6 år senare

Ledare Precis innan jag satte mig för att skriva denna

hennes kropp svika. Hon har följt mig i min resa

teaterföreställning, ”Herrarna satte oss hit.”

träffas pratar vi om livet. Hon berättar en del om

ledare, fick jag äran av att vara med på en

Föreställningen ger ord till en tid i Sverige från

de tvångsförflyttades ögon. Berättelser om barn som övergavs, renar som gick förlorade och män-

niskors eviga längtan till att komma hem igen lyftes fram och gavs plats. Jag blev berörd. Det

är någonting som händer med människor när vi

får möta en annan, få se livet från deras ögon, gå

från ung vuxen till medelålderskvinna. När vi sina föräldrar och hennes systrar, om hennes man

och deras barn. Jag berättar om mina föräldrar och mina syskon, om min man och våra barn. Vi samtalar om sex och lust, om intimitet och sorg,

om livets drömmar och verklighetens begränsn-

ingar. Vi pratar om tron på livet och dödens löfte.

i deras skor, höra deras desperation, deras kamp.

Denna gång var som alla andra. Vi var på vårt

blir lyssnad på, när vi blir sedda och när vi av-

Bredvid oss var några andra kvinnor i olika åldrar

att bära.

som skulle talas om, tittade hon på mig och sade

När jag tänker på tvångsförflyttningarna och

tiskt som fyller vardagen, men det är i relationerna

Och det händer någonting med människor när vi

vanliga ställe. Samtalet rullade på, som vanligt.

lastas ansvar för det som ändå inte var vår skuld

som också satt och pratade. Och mitt i allt detta

människor som erövras sina hem, tänker jag på

min egen känsla av hemma och de relationernas som ordet hemma innefattar. Jag tänker på henne, min vän. Vi ses varje gång vi får möjlighet, när

jag är hemma så att säga. Det var en tid när vi

hade mycket med varandra att göra både privat och professionellt. Nu är vårt umgänge endast nöje. Jag har sett hennes barn bli vuxna och sett

–”Amber, det här är livet. Det finns mycket praklivet blir till och sker.” Hon tittade snabbt på de andra kvinnorna och tillbaka till mig. ”Vi berättar.

Om och om igen. Generation efter generation. Vi berättar om oss själva och våra relationer. Det är relationer som gör oss mänskliga.”

Jag tänker ofta på de orden och hur mycket dem resonerar med mig. Det är mycket praktiskt som

svensk familjeterapi 2

ska göras, men i dagens slut är det mina relationer

I detta nummer får vi höra berättelser. Vi får

lan enkla. De passar sällan in i facken vi har ska-

på Peter Rober igen, drygt 6 år efter deras första

som ger livet mening och kraft. Relationer är säl-

pat till dem, men de är livet. Och i relationer kan vi, i bästa fall, känna oss hemma.

Ibland fascineras jag av de berättelserna som jag

har fått äran av att få ta del av genom livet. Berättelser av glädje och sorg, av förväntan och svek,

av drömmar och krav. Berättelser som sträcker sig över tid och rum, som kopplar samman olika generationer, kulturer och livserfarenheter och som skapar liv. Dessa berättelser bär med sig en

enorm kraft som kan övervinna till synes omöjliga hinder och dessa berättelser kan kväva den starkaste eld.

möte. Vi får höra hur Katarina Fagerströms sys-

temiska förhållningssätt tar vara på familjens kraft och sprider sig över Finland och Norden.

Vi får läsa Martin Söderquist berättelse om bo-

ken, ”No Bullshit Terapi” som han nyligen har

läst och som handlar om när terapeuter möter motstånd i samtalsrummet. Och vi får läsa om

det som Familjeterapiföreningen Norr berättar om deras förberedelser inför nästa svenska familjeterapikongress i 2025. Rickard Forsberg

berättar en berättelse om en kvinna som föreläste om berättelser under ett webbinarium i februari och Bill Petitt delar med sig av sina tankar om

Ett oroligt barn, en ledsen man, en arg kvinna, en ensam vuxen. Varje människa vi möter bär med

sig många andra. Det är världar inom oss, världar

av relationer och berättelser. Så låt oss berätta, berätta om de som gör oss till. Och låt oss lyssna till andra som så gärna vill berätta. Det finns

mycket praktiskt som fyller vardagen – mycket som ska göras. Men det finns också så mycket att berätta. Må det som ska göras, inte gör oss hårda

så att vi inte hinner leva, hinna mötas, hinna vara tillsammans.

läsa Lisa Kosers reflektioner efter att ha lyssnat

de berättelserna vi talar om oss själva och mellan oss i psykoterapi. I detta nummer kan du också

ta del av boktips och andra media förslag. Detta

nummer är en samling av erfarenheter och berättelser som syftar på att ge kraft och inspiration och som värnar relationer över funktion. Må vi

ta tid att lyssna till den som vill berätta, och må vi aldrig sluta berätta om det som ger oss liv och inspiration!

/Amber Forsberg

svensk familjeterapi 3

Ordföranden Kära vänner

Det går inte att separera mätobjektet från mätap-

Det är vårdagjämning och här i södra Sverige känns

mätobjektet, mätobjektet gäckar observatören” och

det som om våren har tryckt på pausknappen. Nu

tror jag inte att lite nattfrost är någonting alls att oja sig över för alla som bor längre norrut än Skåne, så det ska jag inte göra heller. Men kanske är det fler

paraturen i kvantfysiken. ”Observatören påverkar ”För att förstå vad som händer är det nödvändigt att betrakta inte bara mätobjektet utan hela labbet som ett system”.

än jag som längtar efter att solens strålar ska börja

Det kan också kallas andra ordningens cybernetik,

och natt lika långa. Över hela jordklotet. Det är en

pen som är sann för alla alltid, den är inte så lätt

värma lite? Just idag, och i natt, är i alla fall dag

mäktig tanke, som en kan önska skulle bidra till att stärka vår känsla av gemenskap kors och tvärs över

världen. Kanske kan vi få vara som sammanflätade partiklar för en dag?

Det senaste jag har läst nu i veckan är Skönheten

i kaos av Julia Ravanis och två meta-analyser om familjeterapi som behandling för depression hos

barn och ungdomar. Ravanis´ ganska tunna bok

spänner från rymdens bortre gräns till materiens minsta beståndsdelar och relaterar bl a kvantfysik och relativitetsteori till erfarenheter av att vara människa, vilket gör det nästan begripligt. Eller,

på ett annat sätt gör hon det tydligt att vissa delar är obegripliga och omdebatterade även för fysiker.

Kvantfysiken är full av motsägelser och styrs av osäkerhetsprincipen. Lite som livet. Något som särskilt känns igen för en systemiker är detta:

tänker jag. Aristoteles episteme, den här kunskaatt hitta ändå. Samtidigt är ju episteme idealet som

kvantitativ vetenskap strävar emot. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) är designade för att så långt det är möjligt plocka bort observatörens påverkan och andra felkällor för att få fram reproducerbar ”sann” kunskap. Att göra RCT:er på sys-

temisk terapi är ju egentligen nästan inte möjligt, men när jag läser metaanalyserna blir det uppenbart

att flera tappra forskare har gjort det. Det är både inspirerande och frustrerande. Så mycket arbete för några blygsamma effektstorlekar som inte blir sig-

nifikanta. Ändå är det nödvändigt, de här artiklarna bidrar åtminstone med början till evidens för att familjeterapi är en adekvat behandling för deprim-

erade ungdomar. En behandling som särskilt, till och med statistiskt signifikant, kan minska själv-

mordstankar (Waraan et al, 2023). Det är ett viktigt resultat.

svensk familjeterapi 4

Att befinna sig i ett system där episteme är idealet,

det stora och det lilla. Kongressens tema är lite som

nifikant kunskap är giltig, det kostar på. I ett sådant

att åka på den.

där förklaringar är linjära och endast statistikt sig-

system ska människor helst fungera som maskiner.

kvantfysik, faktiskt. Hoppas att många får möjlighet

Numera också med hotet att vi snart kan ersättas

Vårliga hälsningar

Som motvikt behöver vi odla vår mänsklighet och

Lotta Beskow

av mer rationell AI som tänker snabbare än vi? kreativitet. Den som gör oss till helare, till magiker.

Ordförande sfft

Som gör oss unika, var och en. Ett sätt att stärka den sidan kan vara att lyssna på och prata med Jim Wilson. Anmäl er till hans digitala workshop den

här uppe i norr. Må det hända också i överförd

Referens till artikeln: Waraan, L. et al. (2023) ‘Family therapy for adolescents with depression and suicidal ideation: A systematic review and meta-analysis’, Clinical child psychology and psychiatry, 28(2), pp. 831–849. doi:10.1177/13591045221125005.

kommer det en sommar och efter den är det dags

Länk: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/ PMC10018060/pdf/10.1177_13591045221125005.pdf

också bli ett tillfälle att känna oss förbundna med

Den andra artikeln refererades av Kristina Edman i SFT nr 4 - 2023 - s 34

11 april!

Våren är på väg. Ljuset vinner över mörkret igen bemärkelse, här och i världen omkring oss! Snart

för den nordiska kongressen i Bergen. Den kommer

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Forsberg Layout: Magnus Olers piattodesign.se

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Eva Dahlgren eva.a.dahlgren@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Eva Dahlgren Sekreterare: Helena Prahne Vetenskaplig sekreterare: Kristina Edman Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Amber Forsberg Bibbi Gundersen Maria Åhman Mats Höjing

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 27 maj 2024 sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Svåra, omöjliga klienter och

eller klienter och familjer i svåra , omöjliga situa Den frågan har nog alla som sam-

talat med människor; i kriser, som varit med om trauman, utsatta för

våld eller tvingade till kontakt med terapeut, rådgivare eller socialarbetare, ställt sig vid flera tillfällen.

Svaren på frågan kan variera från terapeut till terapeut beroende på om hen ser klienten/familjen som uppvisande motstånd mot förändring, att det är terapeutens ansvar att möjliggöra ett konstruktivt samtal eller att terapeut och klient/familj inte lyckades samarbeta. All terapi och rådgivning syftar till att på något sätt hjälpa klienter och familjer att handskas med problem, komma vidare i sina liv och nå sina mål. När detta inte riktigt verkar fungera i samtalen, när både terapeut och klient/familj blir frustrerade, känner sig maktlösa, trötta, när energi i samtalen

Jeff Young är tidigare chef för Bouverie Centre i Melbourne, Australien som är ett center för mycket framgångsrika arbetsmodeller när det gäller trauma, mental hälsa, socialt arbete och samarbete med underprivilegierade och marginaliserade grupper bland andra den stora gruppen Indigenous people (ursprungsbefolkningen i Australien).

Jeff är en framstående och ledande familjeterapeut och den som i Australien och internationellt introducerat Single Session Work.

Hans bok No Bullshit Therapy, i fortsättningen förkortat NBT, erbjuder en modell för hur terapeuter och socialarbetare kan bemöta och skapa ett konstruktivt samarbete med människor som av olika anledningar inte vill träffa eller samarbeta med dem. Modellen är enkel men kräver mod från terapeutens sida att genomföra på ett direkt, klart och tydligt sätt kombinerat med värme och omtanke.

I korthet består modellen av fyra grundprinciper: •

Etablera mandat

stor hos alla parter.

•

Kombinera ärlighet och direkthet med värme och omtanke

Om vi också tänker på det som händer runtomkring oss

•

Vara uppriktiga kring de begränsningar som finns i situationen

•

Undvika jargong

och ideérna tar slut, blir besvikelsen och maktlösheten

med fake news, ljugande, förvillande och icke-ansvarstagande som verkar ha blivit det nya normala i vår tid, är det inte så konstigt att människor i svåra eller tvingande situationer kan tveka, vara misstänksamma eller till och med mycker avoga eller fientliga till samtal. Förtroendet till myndighetspersoner minskar eller blir noll och terapeuter som träffar dessa klienter/familjer som är mer eller mindre påtvingande en kontakt får en mycket svår uppgift att försöka skapa ett konstruktivt samarbete.

Dessa fyra principer går Jeff mycket noga igenom i boken och ger många konkreta exempel från samtal och rollspel i workshopar vilket ger tydlighet i vad principerna innebär både tankemässigt och praktiskt. I NBT-modellen ses inte klienter och familjer som svåra eller omöjliga utan NBT- terapeuten träffar människor som har all anledning att vara misstänksamma mot eller till och med hata terapi.

svensk familjeterapi 6

h familjer

ationer?

Jeff använder begreppen terapiälskare och terapihatare som ytterligheter på ett kontinuum och för att klargöra skillnaderna för terapeuter att träffa klienter som är motiverade och mer eller mindre välvilligt inställda till terapi och de som är/känner sig tvingade till terapi och därför verkar vara misstänksamma eller avoga. Alla människor har nog det som Jeff kallar Internal Bullshit Meter (Intern Bullshit mätare) och för de som är besvikna på myndigheter, känner sig orättvist behandlade och bemötta dåligt har nog en känsligare mätare än andra som inte varit med om det de har. I NBT-modellen är därför uppriktighet, ärlighet och direkthet otroligt viktigt. Likaså att undvika terapeutisk jargong som betonas många gånger i boken.

Boken är skriven med mycket engagemang och genomsyras av passion och förståelse för människor och deras

Jeffs bok No Bullshit Therapy är en bok för alla som i

upplevelser i ibland omöjliga och utsatta situationer.

sitt arbete möter klienter och familjer som är tvingade

NBT-modellen utmanar många terapeutiska antaganden

till en terapeutisk eller utredande kontakt och som be-

om hur samarbete skapas i terapeutiska samtal och be-

höver bekräftelse vad de redan gjort och flera exempel

tonar också vikten av att anpassa arbetssättet till klien-

på konstruktiva ideér de kan utveckla vidare. No Bullshit

terna och inte försöka anpassa dem till en viss terapeutisk

Therapy rekommenderas varmt.

modell.

Martin Söderquist, Sverige. Leg. Psykolog, Leg.

Boken innehåller många referenser som jag inte stött på

Familjeterapeut och Familjerådgivare med 40 års erfar-

tidigare, framförallt att det skrivits så mycket om Bullshit

enhet av terapi, rådgivning, utbildning och handledn-

och hur detta begrepp definieras, vilket var mycket in-

ing inom olika områden. Har publicerat sex böcker på

tressant och givande. Vid läsningen av boken kom också

svenska och ett flertal artiklar i internationella tidskrifter.

jag på mig själv att tänka igenom ett stort antal svåra situ-

Författare till Ett Samtal i Taget. Familjerådgivning i ny

ationer i terapeutiska samtal som jag hanterat eller försökt

form. (2020), Lund: Studentlitteratur och Single Session

hantera på olika sätt. NBT – modellen bekräftade vad jag

One at a Time Counselling with Couples. Challenge and

lyckats med i en del samtal och gav också ideér om alter-

Possibility.(2023). London: Routledge.

nativ jag kunde prövat i andra samtal.

svensk familjeterapi 7

P re s s i n b j u d a n Vi vill med detta brev bjuda in media att träffa företrädare för Stiftelsen Funktionell familjeterapi (FFT) i samband med den kongress som vi anordnar i Uppsala den 18–19 april 2024. Inom FFT arbetar vi med en av de allra viktigaste samhällsfrågorna idag: att förebygga att barn och unga i åldern 11–18 år hamnar i kriminalitet, missbruk eller får andra svåra sociala problem. Under pressträffen presenterar vi vår verksamhet och ni får givetvis tillfälle att ställa frågor.

Vid kongressen kommer 300 personer, som på olika sätt arbetar med FFT eller har annan anknytning till stiftelsens arbete, att träffas under två dagar. Deltagarna kommer bland annat att erbjudas ny kunskap samt möjlighet att ta del av varandras arbete för fortsatt utveckling.

Kongressen arrangeras för att sprida kunskap om verksamheten men också med anledning av att funktionell familjeterapi har bedrivits i Sverige i 30 år.

Funktionell familjeterapi, FFT, är en behandlingsmetod som har utvecklats av James F. Alexander, professor i psykologi, och hans forskargrupp i USA. Metoden bygger på forskning och klinisk erfarenhet av hur bland annat kommunikation påverkar familjer. Den målgrupp som metoden vänder sig till är ungdomar i åldern 11–18 år med relationsförsvårande beteende, till exempel problematisk skolfrånvaro, konflikter, kriminalitet, missbruk med mera. Metoden uppnår resultat genom att få till stånd beteendeförändringar hos familjesystemet samt genom att förbättra relationerna och kommunikationen mellan familjemedlemmarna. De teorier som metoden vilar på är systemteori, kommunikationsteori, social inlärningsteori och ett salutogent perspektiv.

Socialstyrelsen rekommenderar i sina kunskapsstöd och riktlinjer att socialtjänsten bör använda FFT inom öppenvården för att motverka normbrytande beteende och återfall i brott och missbruk hos barn och unga. Vid beteendeproblem hos ungdomar rekommenderar även Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri att FFT används. Stiftelsen har idag verksamhet i 84 kommuner, 7 regioner och vid en av Statens Institutionsstyrelses institutioner.

Ni är välkomna att i samband med kongressen träffa och intervjua företrädare för stiftelsen.

Ni är också välkomna att ta del av själva kongressen eller de delar av den som ni är intresserade av. Vill ni träffa de team som presenterar sin verksamhet på kongressen ska vi även försöka ordna det. Själva programmet finns i nedanstående länk Kongressprogrammet där ni kan se vilka som kommer att presentera sin verksamhet och övriga programpunkter.

Om oss: Stiftelsen Funktionell familjeterapi arbetar för att fler familjer i Sverige ska erbjudas evidensbaserad familjebehandling. Stiftelsen är en icke vinstdrivande verksamhet. För ytterligare information om oss se nedanstående länk till vår hemsida.

Pressträff: • Vi ordnar en pressträff under kongressen torsdagen den 18 april kl. 12. 00 till 13.15 • Plats: Uppsala Konsert & Kongress, Vaksalagatan 1. Rum K1.

Org. nr 802478-1117

Postadress: Tensta Tuna 22, 743 93 Vattholma

www.stiftelsenfftsverige.se

Vid pressträffen medverkar • Kristina Carlsson ordförande för FFT Sverige, socionom, leg. psykoterapeut • Gunilla Anderson, socionom, leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi FFT Sverige • Marianne Cederblad, styrelseledamot FFT Sverige, professor emerita i barn- och ungdomspsykiatri • Håkan Aronsson styrelseledamot FFT Sverige, socionom Anmäl ert intresse att delta via e-post till Gunilla Anderson gunilla.anderson@stiftelsenfftsverige.se senast den 15 april. Telefon 070 355 58 31 Anmäl helst också om ni separat vill träffa företrädare från de kommuner som presenterar sin verksamhet vid kongressen (se bifogat kongressprogram) eller någon annan av föreläsarna.

Mer information: • FFT:s hemsida • Kongressprogrammet Sändlista: Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Upsala Nya Tidning Nya Wermlands-Tidningen Sveriges Television Socionomen Sydsvenska Dagbladet Östgöta-Correspondenten Göteborgsposten Välkomna Gunilla Anderson Stiftelsen FFT Sverige

Org. nr 802478-1117

Postadress: Tensta Tuna 22, 743 93 Vattholma

www.stiftelsenfftsverige.se

En dag med Katarina Fage

Mobilisering av familjens kraft och möjlighet utifrån ett systemis I mitten av november träffades ett åttiotal socialarbetare

med öppenvårdgrupperna. Det är ingen färdig eller de-

lyssna på Katarina Fagerström. Det var ytterst få som inte

till olika sammanhang. I grunden finns dock tre måsten:

på Ersta konferens på söders höjder i Stockholm för att stannade hela dagen vilket är ett gott betyg på intressant

taljstyrd modell man försökte ”sälja” utan den kan anpassas

innehåll och en engagerande föreläsare. Katarina är soci-

Systemiska Team

perioden 2017-2022 varit med i ett riksomfattande projekt

En socialarbetare från teamet leder mötet

systemiskt arbetssätt inom Socialtjänsten i Finland. Hon är

Socialarbetarkollegorna presenterar sitt ärende och vad de vill ha hjälp med

Där arbetar hon idag med sitt team inom Barnskyddet.

En koordinator från teamet fungerar som sekreterare

var del i ett EU-projekt om ”Systemic Social Work”. En

Familjeterapeut och övriga teammedlemmar inklusive

alarbetare och familjeterapeut sedan 80-talet och har under

med målet att utveckla det systemiska tänkandet och ett själv baserad i Borgå, en mindre stad utanför Helsingfors.

Inspiration fick de i starten från Hackney i London som

ambition var att komma åter till grunden för socialt arbete som bl a innebar en önskan om tid till fler möten och min-

klienter fungerar som reflekterande team

dre pappersarbete. Det finns beskrivet i boken Social Work

Systemiska veckomöten

det systemiska mötet som beskrivs nedan. I Finland finns

Möte en gång I veckan när teamet hinner diskutera klienternas situation enligt trafikljusmodellen

Reclaimed. Här fanns också en modell för teamarbetet i också lagstadgat att man har rätt till eftervård vid placering från 18-25 år, dvs Socialtjänsten finns kvar som ansvariga

för de barn som varit i samhällets vård. Något som skulle behövas i vårt land också.

Rött – Oklar handlingsplan, ofta kaos och snabbt föränderliga situationer Gult – Inget akut, men inte helt klart hur arbetet löper

Implementeringen Vid alla projekt speciellt dem som är bestämda ”uppifrån”

kan implementeringen vara en stor utmaning. Katarina var, som jag förstod det, en central person och en viktig

Grönt – Klar handlingsplan och arbetet löper som planerat Till veckomötet visar det sig att teamen fungerar olika. I 26% av fallen är klienterna regelmässigt inbjudna att delta,

eldsjäl i detta projekt. Hon utbildade par bestående av en

i 70% bjuds de in ibland och i 4% sker det aldrig.

modellen vilka i sin tur skulle utbilda sina kollegor i de

Systemiskt klientarbete

socialarbetare och en familjeterapeut från hela Finland i

olika regionerna (14 stycken så kallade Välfärdsområden i Finland). Det fungerade olika väl beroende på det in-

tresse och stöd som fanns lokalt. Ett problem var också personalomsättningen som liknar den vi har i Sverige. En

intressant iakttagelse var att utredargrupperna var mindre

intresserade och motiverade till detta nytänkande jämfört

I det fortsatta arbetet fick man inspiration från olika håll som Maturanas Domänteori, Munros riskbedömning, Tre

Hus-modellen, Single session, Omers Non Violence, Refle-

kterande processer, Narrativa metoder etc. Det här är sådant

som Katarina och teamet i Borgå tagit till sig. I andra team

svensk familjeterapi 10

erström

skt förhållningssätt

kan man förstås utgå från annat Det viktiga är att man håller

team-mötena regelbundet med eller utan inbjudna klienter och andra ”samarbetskumpaner” för att uttrycka det på

alarbetare stannar kvar i barnskyddet visat att 59% uppger att det beror på det systemiska arbetssättet!

kärnfull finlandssvenska. Hon nämnde också att barnets

Hur det kommer att gå med modellens fortlevnad och ut-

kreativa tankar och arbetssätt.

valt att fokusera på arbetet i sin hemstad Borgå och hålla

Framtiden

senterade sina kollegor med namn på en bild för oss blev

delaktighet och närvaro vid mötena behöver utvecklas med

veckling är osäkert nu när projektet avslutas. Katarina har lågan för ett systemiskt arbete brinnande där. Då hon pre-

Ungefär halvvägs in i projektet gjordes en utvärdering på

ett litet begränsat urval. Den gav inget svar på vilken skill-

nad den nya modellen gjorde. Katarina är kritisk till att den gjordes så tidigt och hur den gjordes. Hon var själv intresse-

hon djupt berörd antagligen av stolthet och tacksamhet. Det är sådant sammanhang som behövs för att orka driva saker

vidare, att fortsätta vara kreativa i tider av begränsningar för att låna ett uttryck från Jim Wilson.

rad av att doktorera men gav upp det och ville hellre återgå till det kliniska arbetet. Hon beskriver klyftan mellan den

akademiska världen som inte är intresserade av systemiskt

tänkande och de socialarbetare som arbetar med praktiken.

Bengt Weine

Marelds konsultnätverk

Senare har en annan undersökning om orsaker till att soci-

svensk familjeterapi 11

Välkommen till Storfor Den 28–29/8 2025 bjuder familjeterapiföreningen Norr

(Norr- och Västerbotten), i samarbete med svenska

föreningen för familjeterapi (sfft), in till kongress i Storforsen, Älvsbyn. Vi har valt sista torsdag och fredag i

augusti, för att den som vill också skall kunna stanna och

uppleva sensommaren i norr efter kongressen. Temat för kongressen är samarbete över gränser: länder, natur, verksamheter och människor.

Målgruppen för kongressen är de som intresserar sig för

eller arbetar med familjer och system inom socialtjänsten, regionen och andra privata aktörer. Med tanke på

kongressens tema är det av extra intresse att få deltagare från samtliga verksamheter som arbetar för och

med familjer samt samarbetar med varandra. Vi hoppas

kunna ge familjeterapeuter, familjebehandlare och andra praktiker intresserade av familjeterapi ett sammanhang för att möta andra med liknande synsätt, kunskap och intressen. Vi tror att om man känner varandra och har en gemensam kunskapsgrund borde det underlätta samarbetet i konkreta ärenden.

Kongressen kommer att erbjuda ett smörgåsbord med

forskare, modellbeskrivningar och kliniker som berättar

4240:- för sen anmälan.

Det som ingår i avgiften är två dagars föreläsningar, fika, lunch och kongressmiddag.

om sina arbeten. De föreläsare vi har i dagsläget är Karin

På

gve Balldin och Katarina Fagerström.

som datumen närmare sig men vi vill redan nu informera

Thorslund, Rolf Sundet, SANKS, Ulrika Ernvik, Tryg-

familjeterapiföreningens

hemsida

kommer

ni

framöver hitta mer information och här i SFT allt efter-

för att ni skall ges möjlighet att lägga in kongressen i era

Kongress avgiften är:

Tidig anmälan: 4125:- (medlem) 4925:- (icke-medlem) Sen anmälan: 4500:- (medlem) eller

planer för 2025.

Temat för kongressen är samarbete

5300:- (icke-medlem)

Tidigare hade vi ett ganska stort samarbete här i Norr

För dig som vill ha summorna exklusive moms är det

man ett samarbete över nordkalotten med personal från

3300:- och 3600:- för tidig anmälan och 3940:- och

genom Nordkalottmötena/Tromsö-träffarna. Där hade

svensk familjeterapi 12

rsen 2025 fungerande samarbete blir det mycket svårare. Barnen/ familjerna kan lätt hamna ¨mellan stolarna¨. När organisationerna ¨slimmas¨ behöver de anställda känna sig

trygga i att man kan samarbeta med andra aktörer med hjälpen till de behövande. Som systemteoretiker tänker

man att 1+1 blir mer än 2 då själva samarbetet bidrar med ytterligare dimension.

Vi ser att det även finns andra aktörer som skulle kunna vara involverade och vi hoppas att informationen om

kongressen kommer att spridas till alla som samarbetar kring barnen/ungdomarna, familjer och par. Det

var så det fungerade för många tidigare. Sfft arbetar för att stärka familjeterapins ställning i samhället och

att utbildningar ska bibehållas, vilket är viktigt för att evidensbaserad behandling ska kunna erbjudas. Här i

Norr har vi ett problem i att det inte längre finns någon legitimationsgrundande familjeterapiutbildning här. Vi

hoppas att kongressen ska bidra med inspiration och socialtjänsten, skolan och BUP. Detta har vi varit stolta över och vill bygga vidare på.

kraft till att detta ska kunna ändras.

Det blir aldrig bättre än vi själva gör det till. Som ak-

Då vi som familjeterapeuter har ett systemiskt synsätt,

tuellt exempel kan sägas att till de evidensbaserade me-

är påverkat av framför allt sina föräldrar (vårdnad-

förbygga normbrytande beteende hos ungdomar, utgörs

innebär det att vi ser barnet i sitt sammanhang. Barnet

toder som listats av Socialstyrelsen för att behandla och

shavare) men även av skola, skolhälsovård, eventuellt

av olika familjeterapimodeller.

socialtjänsten, eventuellt BUP och HAB. Detta gör att det är viktigt med samarbete mellan olika instanser. Med

den oro som finns i samhället idag är det viktigt att alla samverkar för att stoppa upp den negativa spiralen som

nu finns. När yrkesverksamma får till ett bra samarbete mellan BUP, socialtjänsten och skola, underlättar det

för alla. Det finns goda och bra exempel av verksamma samarbetsformer. När yrkesverksamma inte känner de

andra aktuella aktörerna i sitt område eller inte får till ett

En inspiration för kongressen I svåra ärenden kan man behöva titta på alternativa sätt att arbeta. En av oss i arbetsgruppen har besökt SANKS

(Samisk nationell kompetenstjänst-psykvård och miss-

bruk) och var mycket imponerad. SANKS erbjuder undersökning och behandling för vuxna, barn och unga

på specialistnivå inom psykisk hälsa och missbruk/ber-

oende i Karasjok, Norge. De vänder sig främst till den

svensk familjeterapi 13

samiska befolkningen, men kan även ta emot norska pa-

Vad är svenska föreningen för familjeterapi (sfft)?

botten, Jämtland-Härjedalen och Dalarna samt Lappland

För dig som är insatt i familjeterapiföreningens mål och

de när adekvat behandling med hänsyn till språkkompe-

igen. Men för dig som ännu inte har kommit i kontakt

tienter i mån av plats. Regionerna i Norrbotten, Väster-

i Finland har också avtal med SANKS och remittera till

syfte kan kongressens målgrupp och innehåll kännas

tens och kultur inte kan erbjudas på hemmaplan.

med föreningen kan det vara till hjälp att ge information

SANKS arbete bygger på familjeterapi och familjen

för familjeterapi (sfft) är en ideell förening med syfte

har en mycket större plats i behandlingen än det har i traditionell svensk sjukvård. Mor- och farföräldrar är

välkomna i behandlingen. De anpassar behandlingen efter patientensbehov. Terapistunderna kan ske i barnets rum, i bilen, eller runt brasan. För många patienter kan

det kännas tryggare att prata om svåra saker i bekant miljö och att inte behöva sitta mitt emot behandlaren i

terapirummet. Deras utmarksterapi och att de använder naturen som behandlingsplats är intressant. De har även en forskningsavdelning. Deras tankesätt kan kännas igen

kring vad sfft är och hur vi arbetar. Svenska föreningen att främja familjeterapin i Sverige samt internationellt samarbete. Du blir medlem i sfft genom att bli medlem i

en av våra lokala föreningar som är utsprida över landet.

Den som är medlem lokalt är även medlem i sfft (riks).

Som en del av riks föreningens verksamhet anordnas

det en svensk familjeterapikongress en gång var tredje år varvat med en nordiska familjeterapikongress och ett kortare vetenskapligt symposium, så att något större engagemang sker varje år.

för den som tidigare jobbat på familjeavdelningar som

För den som vill veta mer om vad familjeterapi är och på

man relatera deras utmarksterapi till ”ekopsykoterapi”.

på hemsidan och läser vad Johan Sundelin och Magnus

arbetssätt under kongressen.

även mycket annat material att ta del av på webbsidan

förr fanns eller de som jobbat på HVB-hem. Kanske kan

vilka teoretiska grunder den bygger på, föreslås ni gå in

Vi är glada att få möjligheten att lära oss mer om SANKS

Ringborg skrivit under ¨vad är familjeterapi.¨ Det finns www.sfft.se.

Vad finns det att upptäcka i Storforsen?

Storforsen är ett populärt resmål och artister som Carola och Diggilogänget stannar till där på sina turnéer.

För att få lite koll på hur intresset för kongressen ser

kongresskapacitet. Det finns även ett skogsbruks- och

bindande). Är det du som är intresserad eller är ni en hel

varar för. De har under 2023 påbörjat en upprustning så

du lockad av att delta på kongressen hör av dig!

dit 2025, om någon vill passa på att besöka det och van-

Intresseanmälan till: annand04@gmail.com

Storforsen är mer än bara forsen och hotellet med

ut önskar vi att ni som är intresserade meddelar oss (ej

flottningsmuseum som numera norrbottenmuseum ans-

arbetsgrupp? Det går även fint att maila oss frågor. Blir

förhoppningsvis kommer det att vara fint till vi kommer dra den fina spångade leden upp efter forsen till området.

Denna tid på året brukar naturen börja ändra sina färger.

För mer information kring om det som Storforsen har att

erbjuda, besök gärna: https://www.storforsen.se/

Ann-Catrine Andersson

Socionom, leg. familjepsykoterapeut

svensk familjeterapi 14

Fokus på Vetenskapen study. Baudinet, J., Eisler, I., Konstantellou, A. et al. Journal of Eating Disorders (Jan 22, 2024). https://doi.org/10.1186/s40337-024-00971-8 I denna artikel redovisas resultatet från en intervjustudie med ungdomar diagnostiserade med anorexia.

Studien fokuserar på ungdomarnas upplevelser av förändringsmekanismer i Family Therapy for Anorexia Nervosa (FT-AN). Resultatet pekar på fyra sammanflätade faktorer: (1) relationer som redskap för förändring, (2) ett uppvaknande, (3) genom, inte runt – ingen väg ut, (4) livet bortom. Enligt författarna stämmer faktorerna relativs väl överens med terapimetodens teoretiska utgångspunkter.

The Effectiveness of Adolescent-Focused Therapy and Family-Based Therapy for Anorexia.

Stewart, M. P., & Baumann, O. (Jan 18, 2024).

Nervosa.

Psychological

Reports.

https://doi.

org/10.1177/00332941241226687 Kristina Edman presenterar och sammanfattar ett urval av aktuell forskning i familjeterapi, som ett inslag i SFT som heter ’Fokus på Vetenskapen.’ Kristina är sffts vetenskapliga sekreterare och doktorand vid Malmö Universitet, där hon bedriver forskning om barns delaktighet i barn- och familjeterapier.

Författarna till denna artikel har undersökt effekten av Family-Based Therapy (FBT) och AdolescentFocused Therapy (AFT) för tonåringar eller unga vuxna diagnostiserade med anorexia nervosa. De drar slutsatsen att FBT är överlägsen AFT, men påpekar också att vissa patienter tycks behöva andra typer av behandlingar.

Hennes förslag för detta nummer fokuserar på anorexia nervosa och familjeterapi: How young people perceive change to occur in

/Kristina Edman

family therapy for anorexia nervosa: a qualitative

svensk familjeterapi 16

There are worlds within us!

«Intet er litet intet er stort – I os er verdener. Det smaa deler sig i det store.

Det store i det smaa – en bloddraape en verden med solcentrer og kloder.

Havet en draape. En liden del av et legeme.»

"Nothing is small, nothing is big - in us are worlds. The small divides into the big. The big in the small – a drop of blood a world with solar centers and globes. The ocean a drop. A small part of a body.”

The quote is taken from Edvard Munch's poem "Nothing is small, nothing is great - there are worlds within us", reflects humans as moving within ourselves, between each other and our surroundings. We live in and are presented to both the inner and the great outer world, through all our senses and channels. Often overwhelming, far away, distant. And at the same time near. Diverse and complex. As people and professionals. There are worlds within us! This is the overall theme of this congress.

Dates Tuesday 27.08. registration starts at 14.00 and the Get-together 19.00.

The congress opens Wednesday 28.8 at 09.00 and ends on Friday 30.08 at 15.00.

More information about the program to follow on our website: https://www.nftc2024.no/.

What I think about whe “Story-telling is an instinct to come to terms with mystery, chaos, mess.” (Graham Swift. In, Clare Boylan (Ed): The Agony and the Ego, 1993.)

“Stories held in common make and remake the world we inhabit.” (Marina Warner: Little Angels, Little Monsters, Beautiful Beasts and More. Reith Lectures, 1994.)

We homo sapiens are not only a story-making species, but we also live by and through our stories.

Some stories we inherit, some we borrow, some we create ourselves. They come from many different social arenas – from our families, schools, media, literature, science, religion and so on. Perhaps the most important stories are the ones that describe who we are, what the world is like, and how things hang together. We give each story its own value. Low value stories may not bind us so very tightly, but we might be prepared to die or even kill for highly valued ones. A storiless human being is an unbearable concept – no past, no present, no future, no identity.

And perhaps this is where stories get their power from: they protect us from the endless void.

There are many different stories that try to explain what psychotherapy is and why and how it works.

One such story about psychotherapy describes it as a context in which two sets of stories meet, and it is this meeting that creates the possibility of change.

The first set belong to the client, and describe his experience of the world, while the second set belong to the therapist, and inform us about her world. If we consider the generic purpose of any therapeutic meeting is to try and ease emotional suffering and loss of function for the client where possible, for this to be achieved the client’s story must change in some way as a consequence of participating in

therapy. Such a change will usually be located as occurring within the domain of experience (“I woke up and wasn’t sad anymore”), or in the way in which the story describes and imbues meaning into the experience (“I never thought about it in that way before”).

While we think about experience and the way experience is storied as two separate processes, it is apparent that they are closely linked in some form

of mutually iterating relationship. Change the story, change the experience. Change the experience, change the story. The task of the therapist can then be defined as targeting either the client’s experience or his story (or both, of course) in some way, in an attempt to produce a desired change.

The client’s story informs the therapist why he has sought therapy, and what he hopes to get out of it, while the therapist hopes that her story will be able to both accommodate the nature of the client’s presented problem and make suggestions about the possibility of change. We can say that the client’s story will activate therapeutic stories that the therapist already possesses (usually in the form of a theory or previous experiences with clients) - which when described and shared by the therapist will in turn activate more stories that the client possesses.

In addition, once the process of therapy is initiated, both therapist and client will begin to story their ongoing experience of the therapy, each from their own personal perspective, and connect their descriptions of what is happening to other stories they each already possess in order to make sense of what is going on. This means that two (or more) parallel and simultaneous versions of “The story of the therapy” are created, which may or may not be verbalised in the room.

svensk familjeterapi 18

en I think about therapy When we explore or wonder about the meaning and value of a new story, we often use perspectives offered by other stories that we already possess. So, when someone suggests (as is done here) that the very possibility of psychotherapy depends on the assumption that change may occur when different stories meet, we might ponder over what the implications of entertaining such a perspective might be, and how well or not they might fit with the stories we already have and value. One important example might be - how do we think about the nature of our own storied experience, as this foundational assumption seems to imply that any given story might change as a consequence of encountering another story. In other words, it suggests that no experience is of necessity immune to the possibility of being storied in more than one way - that the presently preferred (or created) story we attach to any given experience, and which endows the experience with meaning, is but one of an infinite number that we could have chosen. And when we change existing stories they will introduce a different feed-forward effect: while we remember the original experience and its story, descriptions attached to future experiences of a similar kind will be influenced by the new story.

In the context of therapy, the client usually wants a specific story and the kind of experience it describes to become different, because both are painful. In contrast, those areas in our life that run smoothly and make us happy rarely motivate us to seek to change the stories they contain. Thinking of our stories in this way suggests that one thing that can make them durable over time is their usefulness to the person. For example, they may contribute to

our sense of identity through emphasising certain perspectives that we consider to be important (for example regarding ethics or politics or therapy).

Another is how well they fit with other important stories that we value concerning the nature of the world. A third, related to the second, is that they identify those social groups with which we prefer to be affiliated. In other words - this is who I am, these are my core perspectives for understanding the world, and these are the kind of people I prefer to be with. As such, the perceived value of a story, and in what way it is useful (or not), is ultimately the sole judgment of the individual.

Our understanding of who we are and what the world is like can be thought of as the expression or sum of all of the stories that we have collected or created throughout our lives. The number of our stories are, as Bob Dylan suggests, a multitude, and the number grows as we add new ones over time. Thinking in this way suggests the possibility of a special kind of dynamic system - an ecology of stories. It can also be used as a starting point to create some understandings about what happens in human interaction when different stories meet, from the context of the individual to the couple, to the family, even to the community of psychotherapists. And if we were to consider therapeutic knowledge itself as an ecology consisting of an enormous number and variety of therapeutic stories, then any selected story might be thought of as resting on the back of another story, which rests on the back of another story - it really might be “stories all the way down”.

svensk familjeterapi 19

Dalarnas familjeterapiförening välkomnar till studiedag

EFTERVÅLD

”Kvinnor görs ensamma med fortsatt våld efter separation” SARA SKOOG WALLER

Universitetslektor, filosofie doktor i psykologi Sara Skoog Wallers aktuella forskning handlar huvudsakligen om eftervåld, det vill säga det våld som kan fortsätta i olika former långt efter att en kvinna lämnat en våldsutövande partner, och som kan upprätthållas och förstärkas genom samhällets responser och icke-responser.

I sin forskning lyfter Sara Skoog Waller fram att det strukturella och systemrelaterade våldet som kvinnor kan erfara efter separationen från en våldsutövande man kan förstås som en förlängning av mannens våld mot kvinnan i relationen.

Det handlar särskilt om våld i vårdnads-, boendeoch umgängestvister, om att tvingas leva med olika typer av skyddsinsatser och om ett samhälle som inte begränsar förövares möjligheter att fortsätta utöva våld och makt trots att kvinnan gjort allt hon kunnat för att våldet ska upphöra.

Sara pekar på att samhällets responser på kvinnors våldsutsatthet, berättande och motstånd mot fortsatt våld innehåller liknande mekanismer som mannens våld i relationen. Myndigheter och rättsväsende kan bidra till att fortsatt begränsa kvinnans frihet och handlingsutrymme, tillgång till sociala sammanhang och identitet samt befästa en livssituation där förövaren fortsätter vara ständigt närvarande även i sin bortavaro och där kvinnan berövas möjlighet att skydda sig själva och eventuella barn.

Vi vill med denna studiedag särskilt välkomna dig som arbetar som familjebehandlare, rådgivare, barnutredare, inom familjerätt, och andra som på olika sätt arbetar med familjerättsliga frågor, med familjer där föräldrar har separerat och där det kan ha förekommit våld.

Hörsalen Falu Lasarett

Måndag 15 april 9:00–15:00 Anmälan: sfft.se Kostnad: För medlem Dff/Sfft 700 kr För icke medlem 1 050 kr Anmälan senast 2024-04-03 Frågor: dalarnasfamiljeterapiforening@gmail.com Hemsida: sfft.se/dff/dalkal.htm

6 år senare

Peter Rober om feedbackens nytta i familjeterapi Peter Rober, professor och famil-

jeterapeut, verksam i Leuven i Belgien, är i Stockholm för tredje gången sedan han talade på

familjeterapikongressen 2018 som huvudtalare. Peter är denna gång

inbjuden av Marelds konsult- och handledarnätverk.

mer eller mindre, i många av våra möten med familjer inom socialtjänsten. Frågan om Peter är på samma plats idag eller om han färdats i en ytterligare riktning har

relevans. Detta då vi i vårt team själva reflekterar om

vi rört oss från, till, eller adderat något ytterligare gällande modellen i vårt arbete med familjer.

”När vi försöker nå himlen, misslyckas vi” Peter anspelar på Peter Paul Rubens målning The fall of

Icaros: ”Jag har inte makten att göra någon förändring

men vi kan dock göra saker, vi kan göra en skillnad, att

Jag är nyfiken på hur han nu drygt sex år senare skulle

människor lever ett bättre liv, får bättre självkänsla”.

forskning om vad som anses hjälpsamt. Vilka lärdomar

fortsätter Peter att exemplifiera hur klienter kommer till

med den systemiska feedbackmodellen han och då-

lan människor. Vi som terapeuter behöver se vad som

tio år sedan? Deras feedbackorienterade arbetssätt har

målning riktar sitt ansikte mot samtidigt som mannen

kollegor i Bromma familjebehandlarteam bedriver.

ingar, att sätta etiketter, gör de något med sikten och

Norge och lyssnade på Peter och Karine som beskrev

förlorar vår empati. När vi förlorar vår empati hamnar

riktat arbete i familjeterapi. Det vi då inspirerades mest

terapeuten behöver gå tillbaka till sig själv utifrån ett

summera det pågående samtalet om psykoterapi och

Med hjälp av René Magrittes målning Clairvoyance,

har Peter tagit med sig från sin kliniska verksamhet,

oss med alla känslor; ilska, besvikelse, all historia mel-

varande kollegan Karine van Tricht utvecklade för över

är möjligt, att se i ägget, det ägg som en man i Magrittes

haft stor påverkan i det praktiska arbetet jag och mina

målar en fågel. När vi hamnar i värderingar, bedömn-

Redan 2015 deltog vi på en konferens i Kristiansand i

vi ser det vi ser och tappar nyanser – risken är att vi

sitt mer systemiska sätt att se på nyttan av feedbackin-

vi lätt i de mer tunna berättelserna om människor och

av var hur de tänkte kring barns delaktighet i familjeter-

självreflekterande syfte.

api. Deras modell kunde, på ett sympatiskt sätt, fånga

upp just barns röster. Vi fick lov att översätta modellen och dess formulär 2016 (den är ej licensierad utan kan

användas fritt) och åkte även till Peter och Karine med

FOU-medel och följde deras verksamhet ett par dagar

i Leuven. Därefter har vi i teamet använt modellen,

Peter poängterar att de ord vi tilldelar människor också

är kontextberoende. Han problematiserar begreppet mentalisering –han själv, som familjeterapeut, skulle använda ord som självreflektion. ”Det är ingen per-

sonlig egenskap, utan är beroende av sammanhanget”.

svensk familjeterapi 22

Peter fortsätter: ”skulle den här klienten jag har framför

de kunde gått på en restaurang, en promenad etc. Det är

kontext?” Peters belysning av hur snabba vi är att skapa

känner sig maktlös att inte kunna hjälpa, tvivlar på sin

mig svara upp på ett annat sätt om vi möttes i en annan tankekartor om människor, påminner mig om Rolf Sun-

det som också samarbetat med Peter och Karine kring

feedbackmodellen. På det vetenskapliga symposiet i

de tre personerna terapeuten kanske bär med sig hem, förmåga eller förlägger det hos klienten. Klienten är ”inte motiverad”, ”kan inte mentalisera” osv.

Stockholm 2022, pratade Rolf om att ”det finns egentli-

Peter problematiserar psykoterapiforskningen och

motiverade att träffa mig och då ligger det mer hos mig

modell som är bättre än någon annan och att den stora

hoppingivande samtal.”

säga patienten har symtom, får en diagnos och medicin

Psykoterapiforskningsfältet – 7 av 10 upplever en posi-

pifältet. Forskning om psykoterapi, visar gång på gång,

gen inte omotiverade klienter, bara klienter som inte är

menar att 40 års forskning fortfarande inte visat vilken

än hos klienten hur vi kan möjligtvis kan hitta vägar till

utvecklingen skett inom det medicinska fältet – det vill

tiv förändring

”Vi kan inte hjälpa alla” är hur Peter sammanfattar

forskningsfältet. Han beskriver hur psykoterapiforskningen visar att 7 av 10 klienter får ut något av att gå i

terapi, även om det inte betyder att alla problem är lösta.

Det upplevs i någon grad blivit lite bättre i livet. För tre

personer gör det dock ingen skillnad – Peter menar att

och det går inte att föra över rakt av till psykotera-

att en stor del av människors upplevda positiva förändring har påverkats av det som sker utanför terapirum-

met och rör klienten själv och dennes kontext (se till exempel Lambert, 1996; Wampold et al, 2015; Wampold & Imel, 2015). Det kan handla om att ha ett jobb,

socialt nätverk, ett hem, egna resurser etc. Mycket lite handlar således om teknik och modeller även om det

svensk familjeterapi 23

är detta som hela tiden hörs i debatten om behandling.

effekt. Forskning visar att de flesta terapeuter befinner

naturliga skäl att ha en större positiv effekt när en klient

tom den egna insatsen. Men, det går att jobba på detta

Självklart säger Peter, kommer terapin då lättare av

har en viss stabilitet utanför terapirummet, dvs har ett

jobb, vänner, en partner, känner sig mindre ensam etc.

Det finns en paradox i detta med terapi menar Peter, att

sig i mittläget. De flesta terapeuter övervärderar dessu-

är Peters budskap och hänvisar bland annat till Timothy Andersons spännande forskning (professor på Ohio

University) där han och hans team forskar kring det

som rör Facilitative Interpersonal Skills (FIS). Detta kan appelleras oavsett psykoterapimetod och kan an-

vändas i utbildningssammanhang (för den som vill läsa mer, se www.ohio.edu/cas/anderson). Det låter också lite hoppingivande trots allt. Om en stor del av förän-

dringspåverkan sker utanför terapirummet, återstår en

mindre tårtbit som faktiskt kan ha en påverkan på människors liv, och där ingår vi terapeuter. Det är således viktigare summerar Peter, att träna dina förmågor som terapeut, än att träna dig i en viss metod eller modell.

Allians i familjeterapi, inte bara du och jag utan mellan alla i rummet

Peter använder sig av smurffamiljen som metafor och pratar om komplex responsivitet: det är mycket som

sker i familjeterapisamtalet på mikronivåer, samtalet sker dessutom i en särskild kontext där familjen agerar,

svarar på det sätt som de tror sig förväntas av dem.

Terapeuten behöver arbeta med alliansen med var och en i familjen, det som sker mellan familjemedlempå ett sätt fungerar terapi bäst för de som redan kanske

marna samt sig själv som terapeut. Jag gör en snabb

ktingar med svåra erfarenheter i behov av terapi, har

smurfpersonligheter, alla samexisterande och agerar

har mer resurser och exemplifierar hur till exempel fly-

Googlesökning, smurfgänget består av över 100 olika

mycket svårare att få hjälp.

utifrån dess olika kontext. Med smurfgänget som en

Att träna förmågor viktigare än metod/modell

svar och gensvar som kan uppstå i familjesamtal.

Det vi vet idag från psykoterapiforskning, poängterar

Fyra viktiga faktorer påverkar alliansen; collaboration,

dvs de terapeuter där terapin har en bra effekt på utfal-

Imel, 2015). Peters budskap är att kvaliteten på allians-

metafor över familjer illustreras således otaliga möjliga

Peter, är att det är stora skillnader mellan terapeuter –

empathy, affirmation och authenticity (Wampold &

let respektive terapeuter där terapin har en mindre bra

en, påverkar utfallet i terapin och får betydelse. Vi tera-

svensk familjeterapi 24

peuter behöver således medvetengöra när det av olika

viktig påminnelse när vi ibland är för snabba i våra

visar att alliansen är ännu viktigare i familjeterapin,

tar även upp vikten av de goda intentionerna i våra han-

skäl blir svårt i alliansen. Peter lyfter fram att forskning

och särskilt alliansen mellan familjemedlemmarna själva. Det är här feedbackmodellens systemiska del

kommer in vilket skiljer den från FIT (Feedback Informed Treatment med dess två bedömningsmetoder,

Skattning av förändring, ORS, och Skattning av samtal,

SRS). I Peter och Karines modell används feedbacken genom att varje person i familjen, formulerar hur de

upplevt alliansen i relation till terapeuten samt till övriga familjemedlemmar i samtalet (inte bara således

feedback till terapeuten). Feedbacken utgör material till terapeuten inför nästa samtal. Det kan handla om att

ändra formen för samtalet eller att jobba med teman

som familjen av olika skäl, inte kunnat benämna högt för varandra.

bedömningar eller idéer om vad vi tror oss förstå. Peter

dlingar, dvs ”jag ser att du försöker”. Peters erfarenhet är att ”klienter accepterar att terapeuten inte förstår dem, men kan inte acceptera att vi inte försöker”. Han

ger också ett exempel med klienten som kommer med

sin depression, att skapa en berättelse som är något mer än att klienten bara är i ett med sin depression, till ex-

empel att sätta in depressionen i sitt sammanhang, att

det är normalt att känna så här när man är deprimerad etc. Han menar att terapeuter behöver bli bättre på att hitta positiva förklaringar till hur terapin kan vara till hjälp.

Hur kan vi då jobba med de små förändringsmöjligheterna?

Med Wampolds mått från psykoterapiforskningsfältet,

Att jobba med sig själv och sin empati

pratar vi om en tårtbit runt 20 % där terapeuter kan

Peter poängterar att det också kan finnas goda skäl att

att klienten känner sig respekterad, accepterad etc. Så

människor känner tveksamhet att gå i terapi med sin

familj: ”tveksamheter hos klienter går att förstå och det ligger hos terapeuten att försöka fånga upp detta för

reparation”. Terapeuten behöver således vara uppmärksam på invitationer till samtal och också hitta till det

Peter kallar för sina egna mörka moln inom sig och det är också det som kan bidra till terapeutens empati. ”To

come closer to my own cloud to feel empathy”. Han

pratar om att ha en inre handledning med sig själv, en

påverka utfallet i terapin. Alliansfaktorn får betydelse, hur tycker Peter att vi som familjeterapeuter kan bidra till hopp för de familjer vi möter som är uppfyllda av

ett lidande? ”Vi löser inte problem, men det sker små förändringar och det är det fokus behöver vara på, den små förändringspotentialen och människors invitation-

er till samtal”. Det är här Peters budskap kommer in,

att jobba med små förändringar möjliggörs till exempel genom feedback i våra samtal.

slags dubbeldialog och självreflektion där terapeuten

Det är även skillnad mellan att arbeta med en individ och

blir den inre handledningen betydelsefull, ”hur kan jag

kanske inte alls överens om målet för terapin och håller

förälder och tar parti för barnet? ”Hjälp mig att förstå,

ter har tillsammans med Karine utvecklat en feedback-

tens problem menar Peter och jag som terapeut behöver

i ett orosformulär och skattningar, vem är mest orolig

för verksamma terapeuter men blir med Peters ord en

feedbackformulär (del två i feedbackmodellen) i varje

bör utmana sig själv. Vid utmaningar inom terapeuten

med en familj. I familjeterapi är familjemedlemmarna

älska någon när jag blir dömande mot till exempel en

kanske inte med hur de upplever kvalitén i terapin. Pe-

vad jag behöver förstå bättre”. Det är således terapeu-

modell som inleds med att varje familjemedlem fyller

jobba med min känsla. Visserligen är detta inget nytt

för vem och hur orolig är jag själv? Därefter används

svensk familjeterapi 25

samtal som syftar till att fånga upp alliansbrott, fånga

Hur ska jag kunna summera dagen på ett rättvist sätt

tuella justeringar i behandlingen. Peter är noga med

Peters arbete från tidigare föreläsningar? Peter har

upp teman och hjälper terapeuten att kunna göra evenatt poängtera att feedbackformulären öppnar upp för

dialog och samtal och är således inte ”mätinstrument”.

De bidrar till information till terapeuten, till exempel

vem hjälper vem, vilka connectar i rummet, hjälper föräldern barnet och hur sker kommunikationen mel-

lan familjemedlemmarna? Kämpar familjen med

något? Peter beskriver att modellen hjälper terapeuten

och vad upplever jag som likheter och skillnader i ett sympatiskt förhållningssätt till sig själv, dvs han lever lite som han lär på ett sätt genom att dela sina

tillkortakommanden och utmaningar som kan uppstå i terapier, t ex genom att illustrera hans intentioner som

terapeut (lyckade såväl mindre lyckade) i det rollspel som sker under dagen och i andra exempel.

att förstå och hitta mönster och möjliga invitationer till

Det finns något sympatiskt och pedagogiskt att visa på

att illustrera vad familjeterapeuten möter, en vill prata,

inte gå så där spikrakt som de flesta ”stjärnterapeuter”

en vill föra familjens talan osv. Igenkännbart för oss

mina kollegor i Bromma att fånga barnens röster på

samtal. Återigen blir smurffamiljmetaforen till hjälp i

terapiprocesser som kan ha en lite mer krokigare väg,

en vill inte prata, en är ditsläpad under tveksamma hot,

lyfter fram. Feedbackmodellen har hjälpt mig och

familjeterapeuter.

ett snabbare och tydligare sätt. Jag blir återigen stärkt

Peter pratar om ”the gatekeeper”, dvs den som ofta

att föra in ett mer systemiskt prat, bidrar till att stärka

bjuder in sig och familjen till terapin. Peters erfarenhet är att terapeuter ofta går i allians med den personen för

fort, kanske för att vi känner igen oss i hen, terapeuten

kan känna sig bekräftad osv. ”The visitor” är ofta ett barn som inte vet vad terapi är för något och ”the ther-

apy hostages” är den som är i terapin mer som gisslan,

dvs en familjemedlem som kommer med en pistol mot huvudet, ”om du inte kommer…” osv. Terapeuten be-

i att orosformulären vid terapistarten, där fokus är på barnens röster. Vi lämnar också ganska snabbt benäm-

ningen att någon i familjen beskrivs som problemet

och rör oss i en riktning där vi inkluderar familjen.

Peter lyfter fram att vi terapeuter behöver bli bättre på att hitta ord som förklarar vad terapi är. I feedbackmodellen där terapin inleds med orosformulär, finns ett par rader vad en familjeterapeut är och gör.

höver enligt Peter jobba med familjemedlemmar som

Det jag främst tar med mig är en ökad förståelse för hur

inte vara för snabb med att gå i allians med den som

familjeterapi. Alliansbegreppet vidgas och speglar up-

med ett rollspel där han jobbar med korta avsnitt där

ga i familjen. Jag förstår plötsligt hans modell lite till,

använda just specifika interventioner i vissa delar.

inom familjeterapifältet, samgående, samarbete etc

Summering, påminnelse, nytt och att fundera vidare

Jag förstår ännu mer nu hans resonemang kring vikten

inte önskar vara i terapirummet, ägna tid åt dessa och

Peter använder sig av alliansbegreppet kopplat just till

initierat terapin. Under dagen illustrerar Peter detta

plevelsen hos varje familjemedlem i relation till övri-

han beskriver vad han gör och varför han väljer att

trots mångårigt arbete med den. Det finns ju fler ord

kring

men jag gillar alliansbegreppets koppling till familjen. av vad feedbackformulären kan bidra med i samtalen med familjer (del två av modellen). Peter står fort-

svensk familjeterapi 26

farande för att ett feedbackorienterat arbetssätt är be-

tydelsefullt och det inspirerar mig att han fördjupat sig

i Timothy Andersons forskning, intressant att läsa mer

Referenser

i utbildningssammanhang.

Lambert, M. J., Burlingame, G. M., Umphress, V., Hansen,

Det jag saknade var att Peter inte lyfte svårigheter och

reliability and validity of the Outcome Questionnaire. Clin.

om och kan också ge en fingervisning mot utveckling

N. B., Vermeersch, D. A., Clouse, G. C., et al. (1996). The

utmaningar med att jobba med feedback i familjeter-

Psychol. Psychother. 3, 249–258.

hos oss terapeuter. Det är en lärdom efter snart åtta år

Rober, P. (2017). In therapy together. Family Therapy as a

api. Svårigheterna ligger sällan hos familjerna utan med modellen. Forskning lyfter fram att feedbacko-

rienterat arbetssätt, dvs att verka för att jobba på al-

lians och reparation av alliansbrott, är viktigt för att

terapeuter ska utvecklas. Men hur skapar vi terapeuter ett samtalsklimat där feedback är möjlig så att den kan

bli användbar i terapin? Den punkten hann inte Peter

utveckla i denna föreläsning, tiden tog helt enkelt slut.

Samtidigt var han hela tiden inne på vikten av självreflektion, att jobba med egen känsloreglering, att hitta ett språk som terapeut där vi inte skriver in människor

dialogue. Palgrave; UK Wampold B-E. (2015). How important are the common factors in psychotherapy? An update. World Psychiatry.

2015 Oct;14(3):270-7. doi: 10.1002/wps.20238. PMID: 26407772; PMCID: PMC4592639.

Wampold, B. E., & Imel, Z. E. (2015). The great psychotherapy debate: The evidence for what makes psychotherapy work. New York, USA: Routledge.

för fort i ”tunna berättelser” osv. Familjeterapi är my-

Övrigt

om Peter själv uttryckte, trots allt, en viss förälskelse

Rolf Sundets föreläsning, vetenskapligt symposium, Stock-

cket bredare än boxar i form av enbart metoder även till hans eget sätt att bedriva familjeterapi och hann

även under dagen förkasta andra sätt. Samtidigt är det förmodligen i linje med tårtbiten med allians, terapeut och modell, vi behöver också som terapeuter (även

som professorer) någon slags idé om förändring, en ram, ett synsätt, en modell att luta oss emot.

holm 2022. Anordnat av Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm (Ffst) Når virksomme metoder ikke virker – Om virksomme, forskningsstøttede element og hendelser i arbeid med familier som faller utenfor. Rolf Sundet, PhD, Professor Emeritus, Senter for psykisk helse og rus, Universitetet i Sørøst-Norge

Slutligen, ja, en rörelse eller flera har nog skett. Feed-

backmodellen i sig lever vidare. Det känns också inspirerande med fördjupningen kring terapeuten själv och den forskning som pågår!

Lisa Koser Socionom, leg psykoterapeut, handledare, lärare i psykoterapi

svensk familjeterapi 27

Ny bok på gång!

For family therapists the therapeutic alliance is com-

plex because there are different family members, and the therapist must have an empathic relationship with each of them. Furthermore, the therapist is focused

on facilitating the development of trust between the family members.

The book highlights the family therapist not as an interventionist but as someone who is focused on

establishing a good relationship with different family members. It includes research and theory as well as case studies, exploring topics such as: the therapist’s

emotion regulation, the therapist’s inner dialogue, and dealing with client feedback.

Becoming an Effective Family Therapist: Research,

The main idea is simple but important: the goal of

Practice and Case Stories (2024)

family therapy is not healing, but connection. A fam-

Av Peter Rober

tion also protects against suffering in the future. This

ily therapist knows that connection heals. Connec-

This book explores the link between the effective-

ness of the family therapist and the complexity of the therapeutic relationship.

book is essential for beginning and seasoned family therapists, systemic therapists, and graduate students.

Available for purchase April 8th, 2024

svensk familjeterapi 28

DIGITAL WORKSHOP CO-CREATIVITY IN FAMILY THERAPY: BEYOND METHODS AND PROTOCOLS

WITH JIM WILSON

Jim's workshop will draw on his practice over 40 years as a family therapist in the UK Health and Social Care services. He will address ways in which creativity in practice is a co-creative process of humanisation between all participants (after Paulo Freire) in contrast to overtly technological interactions between therapist and client/patient.

The workshop will aim to : Explore contexts on creativity that can enhance effective therapeutic practice Take account of limitations that often close down therapeutic possibilities .

Extend the practitioner's repertoire of skills in meetings with children youth in family and individual systemic practice.

Jim will also draw on themes from his latest book, "The Playfully Serious Practitioner" (2023, Vandenhoeck & Ruprecht)

APRIL 11TH

kl. 13-16 via Zoom Priser:

250:- för medlemmar i någon lokalförening av sfft 500:- för icke-medlemmar Workshopen sker på engelska och är interaktiv.

Samtliga deltagare ska ha kameran på.

För mer information och anmälan, se www.sfft.se.

Berättelsernas roll i familjeterapi

”Det var en gång en kvinna som höll i ett lunchwebbina-

Mitt under föreläsningen tar kvinnan fram två handdockor.

rium om berättelsers roll i familjeterapi. Kvinnan ville att

Hon säger att hon kan använda dessa som reflekterande

åhörarna skulle förstå hur kraftfulla och helande berättelser

team. Dessa två handdockor har två helt olika personligheter

kan vara om man får möjlighet att berätta dessa med hjälp av

vilket kan ge plats till olika röster i samtalet eller berättelsen.

vägledning av en god medlyssnare. Kvinnan berättade om

Helt plötslig börjar kvinnan också sjunga under föreläsnin-

externalisering, om frigörande av hormoner och om hjärn-

gen och säger att detta vill hon göra mer av när hon träffar

halvornas samarbete när man berättar en rik berättelse om en

familjer eller individer. Det ger ytterligare en dimension till

själv. Kvinnan sa att när man berättar berättelser så befinner

berättelsen, säger kvinnan.

man sig i ett rum mellan verklighet och fantasi och att fantasi aktiverar samma nervbanor som verkliga minnen, vilket gör att man kan påverka de där ”dåliga” minnena och få möjlighet att kunna helas och ge hopp åt framtiden.

Kvinnan avslutar föreläsningen med att läsa ur sin familjeterapibok där hon uppmanar lyssnarna om att vara nyfiken, våga lite på processen och våga berätta och befinna dig i de magiska rummen som berättelserna tar dig till.”

Kvinnan berättade om en farhåga i att ställa för många frågor till berättaren vilket kan förstöra berättelsen till att bli ett samtal i stället för en berättelse men kvinnan lugnade i att det finns frågor som är viktiga att ställa som stöttar berät-

Hela föreläsningen med Ulrika Ernvik finns på Youtube på kanalen ”Svenska föreningen för familjeterapi (sfft)”.

Föreläsningen heter ” Berättelsernas Roll i Familjeterapi”.

tarens berättelse och gör dem rikare och väcker hopp hos berättaren. Kvinnan påpekar dock att det är viktigt att stänga berättelserna man har varit i innan samtalet är slut.

Kvinnan berättade vidare att alla tycker om att höra berät-

/Rickard Forsberg Skolkurator, Åre Kommun

telser om sig själv. Det gör att man kan återberätta berättelser för alla man träffar.

svensk familjeterapi 30

NY REDAKTION SÖKES TILL SFT

UPPDRAGET INNEFATTAR ATT: Samla in material till SFT Skriva ledare KVALIFIKATIONER: Du intresserar dig för familjeterapi och systemiska tankar Du har lätt för att uttrycka dig i skrift

Bidra med egna artiklar Inspirera, justera och redigera andras bidrag Ladda upp material för tryck

Du är villig att ge av din tid som en ideell insats

FÖR FRÅGOR ELLER ATT ANMÄLA INTRESSE, KONTAKTA: sftredaktion@gmail.com eller amber.forsberg2021@gmail.com

LUNCHWEBBINARIUM

INTERNATIONELL FAMILJETERAPI

-om inspirerande möten och samarbeten med utländska kolleger

FREDAG

19 APRIL 2024 KL. 12-13 med GUN DROTT-ENGLÉN Välkommen till en lunchwebbinarium med Gun DrottEnglén där hon delar med sig av sina erfarenheter med familjeterapeutiska kontakter i andra länder.

Gun är legitimerad familjeterapeut och handledare i psykoterapi.

Ingen anmälan eller kostnad.

Scanna QR koden eller följ länken på webbsidan/facebook för att delta.

OBS! Webbinariet kommer att spelas in och finnas tillgängligt på sfft:s webbsida i efterhand.

2024 World Family Therapy Congress

Toyama, Japan April 9 - 13, 2024

The 2024 World Family Therapy Congress of the International Family Therapy Association will be in Toyama, Japan. The Congress will held at the Toyama Civic Center and the DoubleTree by Hilton Hotel will serve as the Congress hotel. We invite you to join colleagues from around the world.

Like all IFTA Congresses, it will feature many approaches to a variety of problems and ways of coping with them. The congress aims to help heal hurting couples and families in various cultures.

Call for Proposals:

Proposal Information:

Watch ifta-congress.org for OPEN date & Registration Opening

http://ifta-congress.org/docs/GeneralGuidlines.pdf

Proposals are sought for the in the following categories: - Brief Presentation (20 minutes) - Lectures/workshops (45 minutes)

http://ifta-congress.org/docs/StudentGuidlines.pdf

The Congress Languages: The Official Language of the congress is English and all abstract proposals must be submitted in English. Workshops, however, will be in English, Mandarin, and Japanese.

Students: Students must send proof of student status (scan of student ID) to info@ifta-congress.org to receive a Promo code in order to register as a student

Läsv

the London Borough of Hackney and the model has gained national recognition. At the heart of this innovative system is the endeavour to keep children together with their families.

This book sets out what the Reclaiming Social

Work model is, how it was implemented, and how it works. It explains the RSW system of so-

cial work ‘units’ made up of clinicians and thera-

pists and headed by a consultant social worker, and demonstrates how it has worked in practice.

Social Work Reclaimed: Innovative Frameworks for Child and Family Social Work Practice (2011)

The evidence base and theories underlying the model are also explained. Several chapters are written by consultant social workers with exten-

sive experience of working within RSW, which

Steve Goodman and Isabelle Trowler

outline the methodological approaches used.

Reclaiming Social Work (RSW) is a radical new

This book on a pioneering new social work

work in the UK. The system was first piloted in

managers, policymakers and academics.

system for delivering child and family social

model will be of great interest to social work

svensk familjeterapi 34

värt

The book covers the historical background of

brief therapy, the concept of change in differ-

ent therapy models, and the different formats of SST. The general mindset – as well as the

specific thinking and practice of SST/OAAT are described in detail, combined with practical guidelines and many concrete examples from couple sessions. Five full length OAAT session

stories give the reader a clear sense of what OAAT with couples really is like and how difSingle Session One at a Time Counselling with Couples – (2022)

ferent counselors use their personal styles and preferences.

Single Session One at a Time Counselling with

Martin Söderquist

Couples is written for working therapists, thera-

This book introduces One at a Time (OOAT) Single Session Therapy (SST) for couples,

presenting a new and innovative format for cou-

pists in training, supervisors, managers, and

couples themselves who are thinking of scheduling therapy.

ples counselling and therapy that fills the gaps

between SST and traditional couples therapy models.

svensk familjeterapi 35

Läsv

bidragit till metoden. Vidare skildras olika typer

av insatser, från mer traditionell familjeterapi baserad på samtal till konkret stöd och närvaro

vid måltiderna. Behandlingsarbetet vid olika svårighetsgrader av tillståndet, från sjukhus-

baserade insatser till arbete på en mottagning, beskrivs. Flera exempel ges på hur man kan

arbeta i dessa olika situationer. För att på rätt sätt kunna bedriva familjebehandling vid ätstörning-

ar krävs att man har god kunskap om tillstånden.

Familjebehandling vid ätstörningar (2024) Ulf Wallin, Petter Næsje, Raymond Valdes och Karin Wallin

I boken ges en beskrivning av de olika tillstånd där familjebehandling är en rekommenderad be-

handling, och vilka övriga behandlingsinsatser som kan vara aktuella. Familjebehandling vid ätstörning riktar sig i första hand till dem som

Studier visar att bland unga människor är ätstörn-

ingar de psykiatriska tillstånd som ökar mest.

Förstahandsinsatsen för unga med ätstörning är

familjeterapi – trots detta finns väldigt lite litteratur om metoden som vänder sig till behandlare. I boken beskrivs de olika familjeterapiskolor som

metoden utvecklats ur och på vilket sätt de har

i sitt arbete träffar patienter med ätstörning och

deras familjer, men också till dem som vill veta mer om familjebaserad behandling. Den familje-

behandling som beskrivs i boken är tillämpbar även vid andra tillstånd. Boken är ett nordiskt samarbete och vänder sig därmed även till övriga nordiska länder.

svensk familjeterapi 36

värt

Barnfokus i familjesystem (2024) Monica Hedenbro och Annette Lidén I traditionell samspelsforskning har kärnfamiljen varit den vanliga utgångspunkten och i första hand har samspelet i dyaden mamma–barn studerats. Denna bok belyser ett paradigmskifte där

forskningen och den kliniska praktiken utvecklats till ett vidare och mer komplext, systemiskt,

familjeperspektiv. I det är triaden central, det vill säga samspelet mellan barn och åtminstone två vuxna i ett samföräldra¬skap. I boken visas hur

viktigt det är för barnet med samordning mellan de vuxna. Hur ser samföräldraskapet ut i konflikt eller i stunder av harmoni och glädje och hur

påverkar det barnet? Och hur påverkar barnet själv familje¬dynamiken?

I bokens tidiga kapitel beskrivs bland annat innebörden av anknytning, samspel och synkroni

i interaktionen. Kommunikationens komplexitet belyses och även hur barnets hjärna utvecklas och hur detta påverkar samspelet. I de senare ka-

visas hur par- och föräldrarelationen påverkar

barnet och vice versa. Betydelsen av ett koor-

dinerat samföräldraskap lyfts fram men också

hur barnet från mycket tidig ålder är en aktiv part som påverkar föräldrarnas samspel och kommunikation.

Bokens målgrupp är studerande till profes-

sioner inom socialtjänst, barnpsykiatri samt

annan hälso- och sjukvård och till yrkesverksamma som arbetar med utredande och stödjande föräldraarbete.

pitlen beskrivs familjesystemet och det triadiska

samspelets betydelse för barnets utveckling. Här

svensk familjeterapi 37

Mediabruset Shrink Rap Radio - #876 Clinical Psychologist Dr. Keith Sutton on Working Sys-

temically with Individuals, Couples and Families for Lasting Change. Published 27 december 2023

En interview with W. Keith Sutton, Psy.D., who is a clinical psychologist and director of the Institute for the Advancement of Psychotherapy. He has been working with children, adolescents and their families since 1998 in teens shelters, a residential treat-

ment program, a wilderness program, drug and alcohol outpatient program, schools,

community clinics, an in-home therapy program, and in private practice. Dr. Sutton

is trained in Narrative Family Therapy, Brief Strategic Family Therapy, Family Based Therapy for Anorexia, Attachment Based Family Therapy, Emotionally Focused Fam-

ily Therapy, Strategic Family Therapy, MRI Model of Therapy, Solution Focused Therapy, Parenting with Love and Limits, and Behavioral Parent Therapy. Dr. Sutton was on the Strategic Family Therapy team at the Mental Research Institute, and cur-

rently teaches and supervises therapists and therapists in training in family therapy through his Institute for the Advancement of Psychotherapy and it’s associated nonprofit, Bay Area Community Counseling. He and his colleague, James Keim, LCSW,

have developed their integrative, transdiagnostic four stage approach to working with families called Evolving Structural-Strategic Family Therapy (ESSFT).

https://shrinkrapradio.com/876-clinical-psychologist-dr-keith-sutton-on-

working-systemically-with-individuals-couples-and-families-for-lastingchange/?fbclid=IwAR39e-pBRvdDpTzXL8QdZ1BnueoLxqrl0NykCugvr00rYmmvBYEtyZsa2Fo

Berättelsernas roll i familjeterapi med Ulrika Ernvik Ulrika delade med sig av sina erfarenheter av att använda berättelser i familjeterapi, utifrån sin senaste bok “Trygghetsberättelser” på ett lunchwebbinarium den 26 februari 2024. Detta webbinarium går att se i efterhand på sfft:s youtube kanal.

Ulrika är auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med sys-

temteoretisk inriktning. Hon har skrivit flera böcker, bland annat “Familjeterapi - en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer.” https://www.youtube.com/watch?v=qohBEOJifbo

svensk familjeterapi 38

Långsiktig psykoterapi måste vinna över kortsiktig medicinering

Akademikerbundet SSRs blogg har en artikel kring en

medlemsträff med temat ’Psykoterapins ställning idag’ där Madeleine Cocozza och Gunnar Boman föreläste och deltog i en panel diskussion. Läs mer om dagen

i denna artikel, ”Långsiktig psykoterapi måste vinna över kortsiktig medicinering:”

https://akademssr.se/post/langsiktig-psykoterapi-

maste-vinna-over-kortsiktig-medicinering?fbclid=Iw AR2gr4u4qDN9wKTpgwC054wYprYLp7ta9qs0zviihCOedlyEVLKrfpuHh88

Fokus på Familien har släppt marsnumret Tidsskriften Fokus på familien har släppt sitt marsnum-

mer. Numret innehåller bland annat föjlande artiklar: “Now I Feel Safer”: Involving Children Aged 3–5 in

a Development Project Against Domestic Violence; Emosjonell omsorg i sosialfaglig praksis – eksemplifisert gjennom mødres fortellinger om omsorgsovertakel-

ser; Ivaretagende Autoritet (IVA/NVR) – en tredje vei for utfordret omsorg samt Fagpersoners opplevelse av shuttleråd: Utprøving i fem kommuner. Som medlem i

någon av sfft:s lokala föreningar kan du läsa Fokus på familien digitalt helt gratis.

Gå in via länken på sfft:s hemsida. Lösenordet får du av din lokala förening.

https://www.sfft.se/fokus.htm

svensk familjeterapi 39

Bli i m e l med

S

!

T FF

Föreningen bildades 1987. Föreningen har cirka 700 medlemmar. Föreningen ger ut en tidskrift, numera nättidning, Svensk FamiljeTerapi (SFT). Som medlem i sfft får du även tillgång till den nordiska tidsskrfit Fokus på Fami-

Svenska föreningen för familjeterapi Svenska föreningen för familjeterapi, förkortat sfft, är en ideell förening vars syfte är att representera familjeterapins utveckling i Sverige genom att: •

lokalförening se www.sfft.se.

veckling samt forskning inom familjeterapin och dess gränsområden

lien digitalt. Medlem blir du genom din lokalförening. För att hitta din närmast

främja och bidra till teori- och metodut-

•

representera familjeterapins intressen i

offentliga sammanhang och aktivt driva frågar som rör familjeterapin

Ingen lokalförening i närhet? Du kan starta en egen lokalförening tillsammans med andra i ditt område. Hör av dig till någon i riksstyrelsen så pratar vi

•

verka för spridning av information om

•

främja kontakterna mellan familjetera-

•

verka för att Svenska och Nordiska kon-

•

stödja lokala familjeterapiföreningar

•

verka för att lokala familjeterapiföreningar

vidare.

Nästa nummer av SFT utges juni 2024.

Håll utkik!

familjeterapi som behandlingsmetod

peutiskt verksamma inom och utom Sverige gresser kommer till stånd

bildas i områden där sådana saknas