SFT nr 4 2024

svensk familjeterapi nr 4 • 2024

Lärdomar från forskning och uppföljningar Transformativa dagar med Stefan Hammel Årets familjeterapeut 2024

Ledare För den första gången på länge, har jag tagit tjän-

ner henne och samtidigt är det så mycket jag inte

att fokusera på mina teologistudier och familjen.

glädje och skräck att bli förälder, att välkomna en

stledigt från mitt arbete för att ge mig själv tid Dessa teologistudier har varit något jag har drömt om och längtat efter under en längre tid, men

vet om vem hon är eller blir. Det är båda livets ny människa in i världen.

inte riktigt kommit till skott med. Det finns alltid

Hur blir vi till egentligen, och vilka blir vi? Vilka

än det man vill. Visst är det konstigt? Att en män-

Vart slutar jag och vart börjar du? När möts vi

inte vill, utan att ta tid för det hon vill?

ordspråk som lyder, ”Äpplet faller inte långt ifrån

Och nu, när jag äntligen börjat läsa, så har det

som människor ärver från sina föräldrar; ögon-

ursäkter, alltid anledningar att göra något annat

normer får råda, och när får dessa ifrågasättas?

niska kan spendera mycket tid på att göra det hon

och när blir ett möte omöjlig? Det finns ett känt

varit extra roligt att ge mig själv lite extra tid i

dessa frågor – frågor om livet och tro, och mening

och längtan. En av kurserna på höstens agenda heter ”Genus, sexualitet och Bibeln.” På littera-

turlistan har det varit en mängd olika böcker och

artiklar om kön, sexualitet, identitetsskapande,

trädet!” Det brukar användas för att förklara det färg, ett skratt, ett personlighetsdrag. Familjer är

trots allt inte oviktig i människans blivande och det finns ofta vissa röda trådar som drar oss sam-

man. Förutom när det inte gör det – när äpplet faller långt ifrån trädet.

lust, könsroller och queerteori bland annat. En

Andrew Solomon, psykolog och författare, skrev

kön? Hur definieras en människas sexualitet?

”Far From the Tree: Parents, Children, and the

spelar lust för roll i våra relationer?

boken, förklarade han att han är homosexuell men

Dessa frågor om människans identitet och till-

för honom att undersöka detta - när barn blir för

fråga leder till en annan – vad gör en människas

en bok 2012 med just detta i fokus. Boken heter,

Måste den ens definieras? Vad är lust och vad

Search for Identity.” När han intervjuades kring

hörighet blir även mer aktuell för mig just nu, som väntar barn i mars. Det blir något alldeles

speciellt att känna någon växa inom en, att bli större och starkare och rör sig omkring. Jag kän-

att hans föräldrar inte ville det. Boken blev ett sätt olik sina familjer- och att försonas med konflik-

terna som blev inom hans familj utifrån vem han är. Han ville inte fokusera endast på frågor om

sexualitet utan hade en bredare frågeställning

svensk familjeterapi 2

som rymde funktionsvariationer, psykisk ohälsa,

familjeterapeut, Madeleine Cocozza, samt min-

sexualitet. Boken berör frågor om identitet, om

sekreterare, Karin Nilsson. Och detta är bara ett

våld och brott likaväl som frågor om kön och

vad det innebär att vara förälder till någon man

inte känner igen sig i och vad det kan innebära att vara barn och leva med en ständig känsla av

nas en av föreningens före detta vetenskapliga smakprov på vad ni hittar i detta nummer.

Så läs och njut av mångfalden bland oss som

utanförskap.

enar och berikar oss. För en del av oss bjuder de

Hur hanterar vi olikheter och hur skapar vi kom-

För andra av oss är de kommande veckorna en

munikationsvägar oss emellan? Dessa frågor är

högst aktuella på en samhällsplan just nu, när krig och polarisering gör sig till känna. Frågorna

är dock inte så olik de många familjer kommer till samtal med. Vad innebär det att bli till, att älska,

att vara unika och att utvecklas tillsammans? När

får mångfalden berika och när får normerna råda?

kommande veckorna på mycket vila och glädje. sorgesam tid fylld med saknad och besvikelser.

Vart vi än befinner oss framöver, må vi hitta tröst

och styrka i att det finns inget äpple utan träd och

inget äppelträd utan äpple, så även när avståndet känns långt oss emellan och förståelsen för varandra inte så lätt att hitta, kan likheter förena oss.

Är det inte dessa ständiga frågor som pågår inom

Med dessa ord av Andrew Solomon avseende

utanför ens närmaste kretsar?

som han skriver om, vill jag önska er fina lediga

oss, inom familjen och i dialog med människor

I detta nummer av SFT bjuds du in till flera

terapeuters vardagsrum. Martin Söderquist tittar

hans egen resa med familjen och resorna av de dagar och Ett Gott Nytt År! /Amber Forsberg

tillbaka på sina år som terapeut och delar med sig

av sina erfarenheter av forskning och uppföljning.

Bill Petitt utforskar frågan om man verkligen blir en bättre terapeut med ålder och Sara Albin har ett

”heart to heart”-samtal med Familjeterapi. Cris-

tian Sohl Stjernberg berättar om transformativa dagar med Stefan Hammel, som var i Stockholm

under hösten, och Anki Andersson berättar om

ett systemcafé med Eva Rydell som fokuserade på familjehem. I detta nummer finns det gott

om bok-och mediatips samt en bokrecension skriven av Bernice Petrini om boken, ”Barnfokus

“Having always imagined myself in a fairly slim minority, I suddenly saw that I was in a vast company. Difference unites us. While each of these experiences can isolate those who are affected, together they compose an aggregate of millions whose struggles connect them profoundly. The exceptional is ubiquitous; to be entirely typical is the rare and lonely state.”

i familjeterapi.” Du välkomnas in att fira årets

svensk familjeterapi 3

Ordföranden Kära vänner,

Kungen utlovade allt stöd, och maskinen blev byggd. Den

Det är adventstid och några dagar efter Nobelfesten. I

ett mekaniskt schema med sängar som fälldes in i väggen,

år var det mycket tal om AI, och för ovanlighetens skull har fysikpristagaren Geoffrey Hinton varnat för följderna

av sina egna upptäckter. Jag skulle vilja berätta en saga,

så här i adventstid. Den här sagan berättade jag även på den Nordiska familjeterapikongressen i Bergen, och den

skrevs av min farmor Elsa Beskow år 1919. Nu när Elsas

150-årsjubileumsår lider mot sitt slut, vill jag dela den med er. Så, i en starkt förkortad version:

Sagan om Doktor Klokamundus’ uppfinning, från boken Muntergök.

badkar som kom upp ur golvet och mat som svängde in på en skiva genom väggen. En grammofonröst gav in-

struktioner och rabblade dagens läxor och eleverna måste

svara med hög och tydlig röst. Om de inte lydde fick de en kalldusch.

Kungen och de fina människorna var förtjusta inför in-

vigningen, men barnen var dödsförskräckta. Petrus och hans värsta odygdskamrater utsågs att bli de tolv första eleverna. Ett år borde de åtminstone vara instängda där, sade Klokamundus.

Landet Kringelkrokien ligger långt, långt borta och människorna där är långt före oss i allting. För hundra år sedan

(skriver Elsa) levde där en mycket lärd man som hette Doktor Klokamundus. Han levde ensam med sin son, Petrus, som han inte hade så mycket tid för. Petrus fick

klara sig själv för det mesta och han blev en riktig odåga.

När Petrus blev avstängd från skolan, kom Klokamundus på den genialiska idén att bygga en uppfostringsmaskin.

”Barnen skulle stoppas in i maskinen och komma ut fullärda utan vidare besvär varken för föräldrar eller lärare.”

Kungen var den förste som fick höra om planerna, och han blev omedelbart förtjust:

Det tänkte nu inte Petrus. Han hade lyckats göra en kopia

av nyckeln som gick till alla rum, och så snart de hade blivit instängda, släppte han ut sina kamrater. De rymde

till en holme utanför staden, där det fanns en gammal borgruin. Där levde de fritt och lyckligt i många månader,

och varje vecka rodde de till maskinen för att hämta

veckans matförråd och ställa dit tomburkar. Men till slut

var deras kläder bara trasor, och när regnperioden kom var det inte lika kul längre. Då bestämde sig pojkarna

för att återvända till maskinen ett litet tag. Men väl där somnade alla djupt. Kokerskan såg att maten inte hade

blivit rörd, och hon blev orolig. Var pojkarna sjuka?

”- Jag har just i dessa dagar hört så många klagomål över skolungdomens självsvåld, och snart lär det väl inte finnas en enda människa, som vill bli lärare i landet Kringelkrokien.”

bestod av många små identiska rum. Därinne följde allt

Hon sammankallade Klokamundus och alla föräldrarna,

och de beslöt sig för att se efter. ”Emellertid var de alla i stor spänning, när dörrarna till rummen öppnades och de fick se… Ja, vad fick de se! Istället för de putsade,

väluppfostrade gossar de väntat sig låg där i vart rum en

svensk familjeterapi 4

trasig, rufsig, halvnaken, tatuerad vilde och sov på golvet,

i skolan och BUP satsar stort på digital behandling och

När pojkarna vaknade och som bäst undrade hur de skulle

tänker att det perspektiv som vår förening vill bidra med

medan grammofonen oupphörligt upprepade sin läxa.” förklara alltihop, utropade Klokamundus:

”-Nu har jag det, maskinen måste ha gått back!

Ja, det förstod genast både kungen och de andra, att det måtte vara den rätta förklaringen. Istället för att gå framåt i civilisationen hade de stackars gossarna, genom

att maskinen backat, gått bakåt och närmat sig vildarnas ståndpunkt.”

medicinuppföljning via appar. Jag är skeptisk. Och jag blir allt viktigare i samhället. Så låt oss fortsätta att värna

värdet av relationer. Och låt oss fortsätta att mötas och lära av varandra. Det finns mycket att se fram emot och ta tag i under året som kommer. Redan 24 januari har

Årets familjeterapeut Madeleine Cocozza ett lunchweb-

binarium om hur vi ska hålla utbildningar i systemteori levande. Och i slutet av augusti är det dags för nästa

svenska familjeterapikongress i Storforsen, Samarbete över gränser. Det går att anmäla sig nu, gör gärna det!!

Klokamundus satte sig att fundera på vad det kunde vara

för fel med maskinen. ”Och det fick han grubbla på resten av sitt liv, för eftersom det inte alls fanns något fel på den, så var det ju möjligt att hitta det.”

Med dessa ord hoppas jag att adventstiden och alla helgerna blir fulla av värme, ljus och mänsklighet. Oavsett

om du firar med många eller få eller ensam, och oavsett

vilka känslor som ryms, så är det en del av att vara män-

Det är klart att Elsa Beskows uppfostringsmaskin är långt

niska. Julen kan bli en tid att fira det mänskliga.

från AI. Men mycket i hennes saga känns aktuellt idag.

Jag vill önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

tappar bort vikten av mänskliga relationer och mänsklig

Varma hälsningar,

gan om den tekniska utvecklingen gör oss mer civiliserade

Lotta Beskow

Jag tycker att hon beskriver hur snett vi kan hamna om vi kontakt. Hennes berättelse reser på ett skämtsamt sätt fråegentligen…? Idag kan barn snart få sin egen AI-lärare

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Forsberg Layout: Magnus Olers piattodesign.se

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Eva Dahlgren eva.a.dahlgren@gmail.com

Ordförande sfft

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Eva Dahlgren Sekreterare: Helena Prahne Vetenskaplig sekreterare: Kristina Edman Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Amber Forsberg Bibbi Gundersen Maria Åhman Mats Höjing

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 28 februari 2025 sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Barnfokus i familjesystem Boken ”Barnfokus i familjesystem ”är en bok som lyfter fram det familjesystemiskaperspektivet på samspelet i familjen. Det är en angelägen bok som på ettinspirerande sätt knyter samman teorin om anknytning och samtidigt presenteraraktuell samspelsforskning. Boken ger konkreta exempel på hur ett terapeutiskt arbete runt ett familjesystem kan utformas. Det löper som en röd tråd genom hela boken hur man kan arbeta med att höja föräldrasensitiviteten. Att förstå sig själv och andra utifrån mentala tillstånd som tankar, känslor och önskningar och genom detta barnets inre värld och känslomässiga tillstånd betonas. Författarna lyfter också in vikten av att fokusera på coparenting- det gemensamma föräldraskapet. Hur arbetar man som ett team och vikten av att reflektera tillsammans. Familjekommunikationen utgör grunden i det komplexa familjelivet och boken ger exempel på hur man arbetar med metoderna MAFI, MikroAnalys och Familjeintervention och Marte Meo. Metoderna tillämpas inom alla typer av verksamheter där samspelet står i fokus för att främja barns utveckling. Dessa båda behandlingsinterventioner utgår både från anknytningsteori och familjesystemisk teori. Målet är att utforska, förstå och stödja en utvecklingsstödjande kommunikation i dyaden men också i triaden dvs barnets samspel med två föräldrar.

Båda metoderna inriktar sig på att bättre förstå barnets speciella behov, signaler och känslor och vilket vuxenstöd barnet behöver för att utvecklas väl. I båda metoderna arbetar man med film som vi idag vet ökar interaktionskvaliteten mellan förälder och barn signifikant.

psykoterapeuter. Lidén är socialpedagog och Hedenbro socionom och med.dr. i barnpsykiatri med egen verksamhet inom handledning, utbildning och terapi. Tillsammans har de mångårig erfarenhet av att arbeta med och forska om familjekommunikation och behandling.

Med stor ödmjukhet, teoretisk skärpa och inlevelse ger de en fördjupad förståelse för aktuell samspelsforskning som förtjänas att uppmärksammas. Boken är ett värdefullt och mycket välkommet komplement till anknytning och

Boken riktar sig till anställda inom socialtjänst, barnpsykiatrin och annan verksamhet inom hälso – och sjukvård som arbetar med stödjande föräldraarbete.

Författarna Monica Hedenbro och Anette Lidén är båda

familjeterapeutisk litteratur och kan varmt rekommenderas.

Bernice Petrini

terapeut och handledare.

svensk familjeterapi 6

Välkommen till en två dagars utbildning i ämnet att arbeta med försoning mellan vuxna och deras föräldrar. Det kommer vara max 10 deltagare. Under dagarna kan du förvänta dig att få teori, metod, teknik, övningar samt utrymme för något eller några handledningsärenden.

Ur innehållet:  Varför är försoning viktigt?  Skillnaden mellan inre och yttre försoning  Konsekvenser av den påtvingade förlåtelsen  Skillnaden mellan att arbeta med ett vuxet par och två vuxna i en barn-föräldrarrelation  Att som behandlare dra gräns i rummet – när blir det som sker i rummet oetiskt?  De olika försoningsstrategierna – man måste inte ha kontakt med sina föräldrar även om en bra relation med dem är det alla vill ha.

Vem vänder dagarna sig till? Troligen har du arbetat med behandling ett tag, så när du kommer har du förkunskaper om behandling. Troligen möter du i ditt jobb som exempelvis familjebehandlare, familjeterapeut, familjerådgivare, ibland eller ofta just denna typ av ärenden. Att stärka föräldraförmågan hos föräldern, samtidigt som man tar hand om den ledsnad och ofta känslan av orättvisa som föräldern hamnar i, är en utmaning. Men det är också ett oerhört viktigt arbete då det i rummet även finns ett längtande, ofta förtvivlat inte sällan argt barn i en vuxen skepnad som ber om hjälp att få komma till mer ro.

När: 20-21 mars 9:00–16:00 båda dagarna Var: Kocksgatan på Södermalm i Stockholm Hur: Anmäl dig senast 1 mars till gorelfred@gmail.com Kostnad: 3 200 kr exklusive moms. I avgiften ingår för och eftermiddagsfika – dock inte lunch.

Görel Fred, socionom, leg. psykoterapeut, familjeterapeut. Författare till boken ”Försonas med din barndom och kanske dina föräldrar” skriven med journalisten Ulrika HjalmarssonNeideman. Driver Försoningspodden. Har medverkat i ett flertal andra poddar om ämnet försoning mellan vuxna barn och deras föräldrar, såsom exempelvis Framgångspodden. Har medverkat i TV och radio vid ett flertal tillfällen och talat om ämnet. Blev 2023 utsedd till Årets Familjeterapeut. För mer information se hemsidan gorelfred.se.

Hej Fami Vi började bekanta oss med varandra när jag gick utbildning till socialpedagog och senare också

till socionom. Där blev vi vad man kan kalla för ytliga bekanta. Jag

läste om dig i böcker och fick vid

tillfälle träna på att se samhället och familjen genom dina ögon.

När jag började arbeta på hem för vård och boende gled vi ifrån varandra där var fokus på miljöterapi och individ. Som fältarbetare kom Bronfenbrenner och hälsade på. Jag bekantade mig med individen, gruppen, kulturen, samhället i vilken de unga fanns, kriminalvård och socialtjänst. Vi kom bra överens och jag lärde mig massor om ekologiska modeller och såg hur dom samverkade i praktiken. Han var till stor hjälp när jag klev in i skolans värld där både salutogenes och resilience kom på besök. Ibland hade de sällskap av lösningsfokus och det minns jag att jag uppskattade särskilt i denna resursbegränsade värld.

Som kurator var min tid med dig begränsad. Jag ville träffa dig ofta. Du hade så mycket att lära mig.

Jag bjöd in dig på samtal tillsammans med barn och föräldrar och utan dig kändes det ensamt. Som

familjebehandlare blev vi riktigt goda vänner du och jag. Vi träffades dagligen. Du lärde mig funktionell familjeterapi och under min grundläggande

svensk familjeterapi 8

iljeterapi psykoterapeututbildning matchade vi varandra och

utanför då och jag ska erkänna att jag lockades av

familjerna vi mötte väl. Det kunde bli ljuv musik och

enkelheten i att arbeta en till en. Det kan ju bli så

rena toner när vi spelade. Självklart hade vi också

svårt när vi är många. När jag nu har börjat träffa

våra utmaningar men hanterade konflikterna varsamt

barnen och familjerna har du åter kommit att bli

och bibehåll vår vänskap. Jag minns ett tillfälle när

mitt självklara sällskap och än en gång visar du

KBT kom och hälsade på. Då var det tufft, tills vi

att vår relation håller över tid och förändring. Du

förstod att vi kunde samarbeta, vara tre, när det

hjälper mig se elever som symptombärare av ett

behövdes. Jag uppskattade att du var flexibel och

dysfunktionellt samhälle och tillsammans skapar vi

mottaglig för det som blev bäst för familjen men

nya narrativ och externaliserar krav och skola. Det

vi gjorde det tillsammans. Ingen var någonsin utan

cirkulära samtalet med relationer i fokus lockar fram

den andre. Under psykoterapeututbildningen, steg

barnets mod att närma sig skola. Vi ser minskade

2 med familjeterapiinriktning skiftade vår relation

konflikter i hemmen, bättre förmåga till samarbete

från att du tidigare varit komplementär till att bli

och ett familjeklimat med ökad värme och tillit. Du

mer symmetrisk. Våra behov av närhet och avstånd

får också följa med mig till skolan. Framförallt på

till varandra blev mer balanserade och konflikterna

möten där fokus ligger på organisationens begrän-

få oss emellan. Det blev nästan som om vi efter ut-

sningar som ett hinder för elevers anpassningar och

bildningen kom att ta vår relation förgivet. Två goda

möjligheter till lärande. Då klarar jag mig inte utan

vänner som sågs men som inte kittlade varandra på

dig. Du påminner mig om isomorfism, systemets ho-

samma sätt som förut. Vi lunkar på tillsammans, du

meostas och toleransgränser. Jag vill tacka dig för att

och jag. Det är bekvämt men kommer vår relation att

du står stadig med mig när mina emotioner tar över.

fortsätta utvecklas?

Min hypotes är att många kommer vilja bli din vän

Jag har i år fått möjligheten att arbeta med dig i ett samverkansprojekt med skola. Vi började med att gå på en gemensam dejt med KBT. Det var Socialstyrelsen som bjöd in till dejten då det uppmuntras att vi ska umgås tillsammans när det gäller elever med problematisk skolfrånvaro. Jag vet att du kände dig

i framtiden och jag delar gärna med mig av dig till andra.

Allt gott.

Sara Albin Socialpedagog/Socionom Leg Psykoterapeut

svensk familjeterapi 9

Transformativa dagar me Hypnos- och systemterapeuten

i dem eller så förkastas den. Du som terapeut behöver

Stefan Hammel gästade Stock-

inte anpassa historien till klienten men metaforer är

familj- och systemterapi Stock-

Dag 1

holm, FFST (Föreningen för holm) och CHP (Centrum för

hypnos och psykoterapi) i slutet av oktober 2024. Det var en lagom stor skara som anslöt sig till

föreläsning och workshop fredag

och lördag för att ge oss känslan

av att delta i en ” Masterclass” ,

för att citera en av deltagarna Victoria Carlsen från CHP.

öppnare och mer användbara.

Första dagen föreläste Hammel på ”Utsikten” i Norrmalm. Vi fick bekanta oss med begreppet ”sto-

rytelling” inom ramen för terapeutiskt arbete. Att erbjuda klienten/paret/familjens undermedvetna en berättelse, som både är lite lik och olik deras egen

berättelse har ofta en större effekt än långa samtal.

Hammel delade med sig av en guldgruva av träffsäkra historier och metaforer och vi fick både gå

igenom vanliga svenska uttryck och metaforer för att sedan öva oss i små grupper på att hitta och använda våra egna.

Några principer

Hammel beskriver ”Hypnosystemic therapy”

som en form av samtalsterapi där element från systemterapin, Ericksons hypnopsykoterapi, kon-

stellationsarbete och delarbete ingår. Gemensamt för

systemteori och Ericksoniansk hypnosterapi är tanken om människan, livsprocesser som självreglerande

system och tanken om förändring som resultatet av små skillnader i ett systems mönster.

Klienterna kommer med sina berättelser om sorg,

bekymmer, hinder och vår uppgift menar Hammel är

att förlägga deras dysfunktionella historier och transformera dem och öppna upp för mer inspirerande, hoppingivande, läkande berättelser om sig själva.

Sedelärande historier kan användas men är ett trub-

bigare instrument, antingen tar klienten sensmoralen

Börja mötet med att fråga klienten vad som skulle kunna vara det bästa utfallet av detta möte. Låt aldrig klienten stanna vid en känslomässigt svår punkt i sin

berättelse för då riskerar klienten att reagera med en

”freeze” respons. Fråga alltid vad som hände efteråt tills historien får en positivare vändning som du kan använda dig och förhöja med en lämplig metafor.

Det gäller att hitta historier eller metaforer som inte

är för lika klientens situation. Till mannen vars hus brann ner till grunden berättade Hammel en historia

om Kalahariöknen, ett område där det inte växer

något men så inträffar det, kanske var fjärde år att en blomma börjar växa i den kala öknen och det är den vackraste blomman du kan tänka dig, purpurröd mot

svensk familjeterapi 10

ed Stefan Hammel

den färglösa bakgrunden. Hur är det möjligt frågade

på vingliga ben. Kanske ramlade du en gång, flera

fröna samlade på det lilla vattnet som kom, ibland

utan stöd och ta ditt första steg , tänk vilken styrka

han någon från lokalbefolkningen som förklarade att under flera år, och när det var tillräckligt så sköt det skott och växte till denna vackraste av blommor.

Utvecklingsberättelser där det finns en början och

gånger, hundratals gånger innan du kunde stå stadigt målmedvetenhet du måste haft osv.)

Huvudpersonen

små steg som leder till målet. Typexemplet är histo-

Huvudpersonen i berättelsen kan vara klienten, eller

och så började du kanske krypa och stärkte musku-

själv.

rien om ”hur du lärde dig gå” (Kroppen utan styrsel

en fiktiv varelse eller verklig person eller terapeuten

laturen så att du nästa gång kunde ställa dig upp

svensk familjeterapi 11

Klienten använder själv metaforer som du kan utgå

Terapeutens uppgift är att bena ut problem, och

genom att tolka dem bokstavligt till exempel med

till. En av övningarna vi gjorde, utgick vi från ett

från som du kan använda dig av på olika sätt, ibland klienten som beskriver att hen befinner mig i ett ekorrhjul. ”Hm det betyder att du inte sitter fast, du

samla på resurser, något Hammel gärna återkommer problem och föreställde oss lösningen som en film.

kan närsomhelst hoppa av ett ekorrhjul ” till skillnad

En del av arbetet med metaforer känner vi igen både

kan få frågan om det finns några broar? Går bron att

telser genom att ge akt på familjesystemets språk,

Uttrycket ”tung ryggsäck” får Hammel att utbrista

bete med både metaforer och familjernas subsystem.

livet” eller ”vilka vackra stenar, men behöver du

och omformuleringarna från Milanoskolan och

från ett skruvstäd. Eller paret som är som två öar, de

från den narrativa skolan såsom att skapa nya berät-

öppna? Hur långt är det mellan, går det att simma.

berättelser, historia. Eller från Minuchin och hans ar-

i ett ”aha så du har med dig många souvenirer från

Cirkulära frågor, framtidsfrågor, hypotetiska frågor

verkligen bära med dig alla?”

andra som Watzlawick fanns med som en integrerad del i Hammels arbete.

svensk familjeterapi 12

Dag 2 Terapeutisk modellering med enskilda, par och familjer

Hammel gör sin egen integrerade modell där både

konstellationsarbete och partsarbete smälter samman i det han kallar för ”terapeutisk modellering”. Det

var temat för dag 2 där vi hade privilegiet att se Hammel arbeta ”live” genom att två deltagare ställde upp

som ”klienter.” Vi befann oss denna gång hos Inger Lundmark CHP på Söder med utsikt över trädgårdar

Vi övade sedan modellering i små grupper med varierande upplevelser. En del tyckte att det var svårt, att det krävdes ytterligare fördjupning, andra

grupper genomförde övningarna och kände sig transformerade.

Avslutningsvis spelades Kärleksspelet, ett spel Hammel utvecklat för arbete med par.

Det var värdefulla dagar som gav mycket inspiration.

och takåsar.

De flesta jag talat med efter föreläsningarna har an-

Schematiskt beskrivet får klienten först beskriva ett

”Dagen med metaforer var lättare att ta till sig då han

relationsproblem, sedan plockas gradvis problemde-

larna/personerna bort och ställs i den bortre sidan av rummet, något Hammel definierar som dissociation, eller subtraktion. Resursfulla personer eller upplevelser ställdes vid klienten sida, vilket kallas för

addition och slutligen kan klienten integrera dessa

vänt sig av flera av övningarna med positivt resultat. gick igenom hur:et och fint att han använde verkliga

berättelser för att lyfta läkningen,” kommenterade Iwona Strojwas som också var med från FFST.

Iwona tyckte också om att han gjorde svåra saker begripliga för klienten.

olika delar, transformeras in i framtiden. Under

Det finns så mycket mer att skriva om och denna

generationellt arbete och traumabearbetning utan att

rättvisa. Gå gärna in på Stefan Hammels hemsida där

ena sidan tog Hammel som terapeut mycket plats i

let, en AI bot handledare och information om digitala

ord, å andra sidan närmade han sig sårbarhet med

dag i månaden.

partsarbetet som Hammel visade oss gjordes ett tvär-

beskrivning ger inte denna trasformativa erfarenhet

egentligen benämna något av det som inträffat. Å

ni kan få tips på böcker, information om kärleksspe-

rummet, lång, med markerade rörelser och många

handledningsmöten på engelska som är gratis en tis-

en fjäderlätt hand, nästan så att det gick oss spårlöst förbi.

Något som för mig kändes annorlunda mot andra terapeuter var hur medvetet Hammel läste av

kroppssignaler och även använde sig utav sin egen

Cristina Sohl Stjernberg Leg. psykoterapeut Ordförande FFST

fysiska kropp som markör och amplifierare av

”klientens” rörelser och andning. Som terapeut var

Hammel rörlig över rummet och kommunicerade med hela kroppen.

svensk familjeterapi 13

Lärdomar från forsknin Intro

sätt att göra utvärderingarna mer stringenta och veten-

Vad är det som gör att en terapimodell blir populär och

om urvalskriterier (inklusion – exklusionskriterier),

överträffar, enligt många, alla andra modeller? Är det tidsandan, politiska beslut, samhällsutvecklingen eller att viktiga och betydelsefulla företrädare på terapiom-

rådet ser till att deras modell lyfts fram? Eller behövs

det en tändande gnista (Gladwell, 2019) för att olika faktorer ska samverka på ett konstruktivt sätt? Sist

men absolut inte minst; Vilken roll har forskning och uppföljningsarbete när det gäller utvärdering av olika terapimodellers effektivitet?

Frågorna kanske är omöjliga att få svar på, men jag vill i

artikeln fokusera på och belysa svårigheter, möjligheter

skapliga. Det löser dock inte alla problem och frågor heterogena respektive homogena grupper av klienter, reliabilitet och validitet, generaliserbarhet, vem som

bekostar och vem som är utförare i projektet i fråga, kan bidra till att studierna trots att de är RCT-studier kan ifrågasättas eller kritiseras. Dessa vetenskapliga aspekter kommer inte att beröras i artikeln.

Utöver detta är det många faktorer som påverkar om det är möjligt att genomföra RCT-studier, utvärderingar och uppföljningar av terapeutiska samtal. Dessa kan kort nämnas:

och lärdomar jag fått med mig genom olika familjetera-

Övertygar forskning beslutsfattare? Med tanke på vad

Artikeln är givetvis inte heltäckande utan mer en sam-

om klimatkriser och alla dessa mäktiga intressen och

peutiska forsknings- och metodutvecklingsprojekt. manställning av erfarenheter och idéer jag samlat på

mig och som kanske kan inspirera andra till att följa upp och utvärdera familjeterapeutiskt arbete.

Utmaningar och svårigheter

som händer i världen med till exempel all forskning viktiga beslutsfattare som är klimatförnekare, är det

lätt att bli lite missmodig när det gäller det terapeutiska området. Alla utvärderingar och uppföljningar av olika terapeutiska modeller blir kanske inte uppmärksammade eller ”godkända”.

Det krävs mycket för att kunna genomföra forskning,

För vem görs forskningen? Många utvärderingar och

förutom det svåra eller mer eller mindre omöjliga i att

det går kanske inte att helt blunda för att en del forskn-

utvärderingar och uppföljningar av terapeutiskt arbete överhuvudtaget utvärdera terapeutiska samtal. Om ter-

api betraktas som en konstform, vilket görs ibland, blir

utvärderingar av terapi en fråga om preferenser, tycke

uppföljningar görs av ädla syften för klienterna, men ing görs av mer eller mindre individuella och personliga intressen.

och smak. Med tanke på att det också finns så många

Vem betalar? Mycket av utvärderingar på det tera-

frågeställningar och utvärderingsmetoder som existerar,

terapiinstitut och universitet i USA i vars intresse det

terapeutiska modeller och samtalsformer och alla de

blir det svårt att till exempel jämföra resultat och utfall i projekt med olika behandlingsgrupper och problemom-

råden. RCT – studier, där många variabler tas hänsyn till och kontrolleras och där fördelning till behandlingsgrupp respektive kontrollgrupp sker slumpvis, är ett

peutiska området har tidigare genomförts av privata ligger att bevisa att just deras terapimodell är den

främsta och effektivaste. Numera finns väldigt mycket svensk familjeterapiforskning (Hansson, 2001) och mer har tillkommit de senaste åren. Vem som bekostar ut-

värderingsarbetet är en viktig fråga och om forskarna

svensk familjeterapi 14

ng och uppföljningar

och utvärderarna är fristående och oberoende av den/de som finansierar är lika viktigt.

Hur samarbetar terapeuter och forskare? Detta är inte

alltid självklart eller möjligt att få till. Olika synsätt,

olika kulturer och divergerande målsättningar med

mera kan kollidera och försvåra samarbetet i ett projekt.

Vilket mandat får utvärderare av organisationen, högre chefer och politiker? Eftersom utvärderingar och upp-

Nödvändigheten av forskning och utvärderingar • Oavsett alla ovan nämnda utmaningar, så måste det konstateras att det är nödvändigt att noggrant utvärdera det terapeuter och rådgivare gör i samtalen med klienter och familjer. Trots allt som görs på området är det fort-

farande mycket som återstår när det gäller att försöka förstå vad som är verksamt i terapeutiska samtal för olika människor

följningar tar tid och kräver resurser är det inte givet att

• Om vi börjar med klienterna så är det deras rättighet

entusiasm och applåder.

utbildning, erfarenhet och arbetar med en modell som

förslag om att göra utvärderingar och forskning möts av

Vilket stöd och vilken backup får utvärderare? Involverade terapeuter och klienter behöver vara med på tåget och administrativt stöd behövs när material ska samlas

in och intervjuer ska göras och dokumenteras. I mindre

team, där utomstående utvärderare inte är engagerad, blir detta avgörande för uppföljningsarbetet.

att veta om deras terapeut eller rådgivare har adekvat de kan lita på kan vara till hjälp för dem. Även om

klienter främst kommer till en terapeut för att få hjälp och stöd att lösa ett problem och kanske lägger störst vikt vid detta, har de rätt att veta

• När det gäller terapeuter och rådgivare behöver

också dessa veta om den terapeutiska modell eller

samtalsform de arbetar med faktiskt har utvärderats

svensk familjeterapi 15

och hur detta genomförts. Blivande terapeuter som är

inom missbruksvården. (Korman & Söderquist, 1994;

bra sätt kunna välja den terapeutiska modell som passar

Bergmark & Söderquist, 2002).

i utbildning behöver också veta för att på ett för dem dem

• Det finns alltid någon som betalar, om det nu är staten, regionen eller om det är klienterna själva som betalar terapin, och det är då viktigt för dem att veta vad de får för pengarna

• Forskning och utvärderingar behöver bygga på idéen om evidensbaserad praktik - kombinationen av model-

lers effektivitet, klienters erfarenheter och terapeuters erfarenheter. Likaså behöver terapeutiska modeller utvärderas ur flera synvinklar; effektivitet, etisk och

Hansson & Sundelin, 1995; Söderquist et al., 2002;

Misstaget vi gjorde i projektet var att projektledarna inte hade tillräcklig insyn och ansvar för forsknings-

delen i projektet utan den forskningsanvarige behöll allt material och utan tillgång till hela uppföljningsmateria-

let för projektledarna, blev konsekvensen att projektet aldrig utvärderades ordentligt. Ett annat misstag var att terapeutgruppen i projektet inte var en del av missbruks-

vården i Malmö och på så vis var projektet beroende av remittörer, vilket medförde att alla heroinister i Malmö inte fick frågan om deltagande i öppenvårdsprojektet.

estetisk (Hoyt, 2017). Är modellerna etiska det vill säga

Obesity and Hyperlipoproteinaemia in Children. Epi-

det vill säga intressanta och attraktiva?

Effect of Family Therapy. Carl Erik Flodmark gjorde sin

respektfulla mot klienten och är modellerna estetiska

Lärdomar från forskning, metodutvecklingsprojekt och uppföljningsarbete

Genom åren har jag deltagit i flera olika projekt och fått

med mig viktiga erfarenheter och lärdomar som jag vill dela med mig av.

demiological, Biochemical and Clinical studies and the

doktorsavhandling på materialet med hjälp av psykolog Torsten Ohlsson i familjeterapisamtalen och Martin

Söderquist var familjeterapihandledare. Resultaten

var mycket goda och Barnöverviktsenheten på Barnk-

liniken blev en viktig del av klinikens fortsatta arbete med överviktiga barn och deras familjer. Terapeuterna rekommenderar att bemöta familjer med respekt och

vara icke-konfrontativa och göra samtalen lågintensiva

Random Control Studies:

(Flodmark et al., 1993).

Familjeterapi vid opiatmissbruk – en effekt och pro-

Lärdomar

Söderquist. Pilotstudie med sex heroinmossbrukare och

• Viktigt att ha kontroll över både terapi och forskning

cesstudie. Projektledare var Harry Korman och Martin deras ursprungsfamiljer gjordes 1983 – 1984 och huvud-

studien med 60 intravenösa missbrukare genomfördes

i projekten

1986 – 1990. Slumpvis urval till behandlings- respek-

• Om detta inte är möjligt krävs det ett mycket kon-

flera års tid och korttids- och långtidsuppföljning med

forskare

tive kontrollgrupp gjordes, registeruppföljningar under djupintervjuer genomfördes. Resultaten blev att det var

lätt att få både missbrukare och ursprungsfamiljer att säga ja till och delta i familjeterapi i öppenvård och det

kliniska intrycket var att de flesta missbrukarna slutade

struktivt och tillitsfullt samarbete terapeuter och

• Terapeuterna behöver vara del av organisationen som arbetar med klientgruppen

med heroin eller påtagligt minskade sitt missbruk. Ett

• En naturlig fortsättning av projektet i organisation-

startade och blev en naturlig reguljär verksamhet

inte dör när projektet avslutas

annat resultat var att Avenbokens öppenvårdsteam

ens reguljära verksamhet bör byggas in, så att projektet

svensk familjeterapi 16

Multi Systemic Therapy (MST). Under ledning av Pro-

sultatet blev att ingen uppföljning gjordes av teamet. En

multicenterstudie på 1990-talet och ett flertal grupper

– terapeuten själv eller en kollega som inte träffat

fessor Kjell Hansson gjordes en stort och brett upplagd

och organisationer var delaktiga i genomförandet. Jag

var själv inte delaktig på något sätt men följde projektet på avstånd. MST är en modell som tillämpas på

utagerande, kriminella ungdomar och deras familjer och för att hjälpa dessa familjer krävs en resurskrä-

vande modell; det är inte tillräckligt med några enstaka familjesamtal – det krävs mer än så.

Det som fram för allt förvånade mig och andra var att

adherence var 47% det vill säga terapeuterna följde

manualen mindre än till 50% (trots gedigen utbildning och handledning) och att kontrollgruppen uppvisade

ytterligare fråga var vem som skulle ringa upp familjen familjen. Dock ringde jag själv upp 25 familjer jag haft kontakt med och det visade sig att invändningarna inte

alls stämde. Jag är också tveksam till om det var någon nackdel att jag ringde mina egna familjer, tvärtom kanske. Det blev en form av ”boostersession” som ibland kan vara viktig för klienter och familjer.

Lärdom • Familjer blir ofta överraskade och är positiva till att bli uppringda för uppföljning

bättre resultat än behandlingsgruppen. (Gustle, 2007;

• Familjerna rapporterar bättre familjesituation vid

Hansson & Sundelin, 1995; Hansson, 2001).

uppföljning än vad terapeuter förväntar sig

Lärdom

• Arbeta tillsammans med kollegor – driv inte frågan

• Det blir inte alltid som man tänkt sig, trots all nog-

uppförsbacke är det bra att vara flera.

grann förberedelse och planering

om uppföljning och utvärdering själv. I motvind och

Samverkan och Familjeperspektiv vid sexuella över-

grepp – ett metodutvecklingsprojekt (1989 – 1995).

• Var beredd på det oväntade resultatet

Syftet med BUP- projektet var att arbeta fram modeller för samverkan i kommunen och också hitta olika

Utvärderings – och uppföljningsstudier: För mindre team, grupper och organisationer är RCTstudier i stort sett ogenomförbara; det krävs för mycket av resurser och tid. Det som dock är möjligt är olika

former av metodutvecklings - och uppföljningsprojekt

i mindre skala där det krävs färre resurser och mindre strikta och rigorösa metoder. Generaliserbarhet och bortfall blir dock frågor som måste tas hänsyn till.

BUP team i Malmö. Jag var teammedlem i ett litet BUP-

team och när vi diskuterade om vi inte borde veta vad familjerna tyckte de fått ut av kontakten med oss blev

invändningarna främst av två slag: ”Tänk om vi bara får negativa kommentarer och att familjerna är missnöjda” och ”Tänk om flera familjer vill ha fortsatt kontakt – det

har vi inte tid och utrymme för”. Invändningarna blev i teamet starkare än argumenten för uppföljning och re-

familjesamtalsformer. Projektgruppen leddes av Martin Söderquist och gruppen intervjuade terapeuterna under utredningarnas och terapiernas gång (vi fick som pro-

jektgrupp inte störa utredningar och terapierna genom intervjuer med familjerna under tiden de hade kontakt

med terapeut). Ett batteri av skattningsskalor, symptom-

intervjuer, nätverkskartor och intervjuer med terapeuter och familjer kort tid efter avslutad kontakt och i långtid-

suppföljning användes. Terapeuter och familjer ombads

i korttidsuppföljningen att predicera familjens situation två år fram i tiden. Ett fyrtiotal familjer ingick i projektet; en del bortfall på grund av familjer som flyttat eller tackat nej till myndighetskontakt). 24 familjer och terapeuter i 32 av familjerna intervjuades. I boken ”Jag

känner mig normal nu!” finns projektets upplägg och resultat sammanfattat (Söderquist, 1995).

svensk familjeterapi 17

Lärdom

team. Teorier, upplägg, planering, frågor och praktiska

• Familjerna är klart bättre på att predicera framtid än

och andra. (Andersen, 1991; 1994, Wächter, 2006;

terapeuterna som är mer problemfokuserade

exempel finns utmärkt beskrivet av både Tom Andersen Kjellberg, 2001).

• Möjligt att göra ett något större projekt, men kräver

Jag har själv deltagit i tre olika småprojekt inspirerade

Samforskning. Tom Andersen myntade begreppen eft-

Skriva en artikel tillsammans med klient. I det tidig-

ett av både klienter och terapeuter uppskattat och för alla

de första jag träffade en ung kvinna i 20-årsåldern

en projektgrupp som får tid till förfogande

erkonversationer och samforskning och det kom att bli

involverade lärorikt arbetssätt. Att bjuda in klienter till efterkonversationer med terapeuten och reflekterande team för att tillsammans försöka förstå och synliggöra

vad som är verksamt i terapeutiska samtal för olika människor, liksom vad som inte hjälper dem, är ett fan-

tastiskt sätt att vara transparenta och jämlika. Terapeuter kan lära mycket av klienterna som ju är experter på sig

själva och vet vad de som är deras svårigheter och också kan bestämma vilken hjälp de behöver och vill ha. Detta

är inte samma för alla och enligt min mening skapas

varje samtal och samtalsserie i samspelet mellan klient/ familj och terapeut och blir därför helt unika.

Modellen bygger på systemiskt familjeterapeutiskt ar-

bete och har utvecklats på flera områden och av många

av Tom Andersen med flera.

are nämnda projektet med heroinmissbrukare var en och familjesamtalen blev svåra och avbröts efter sju

samtal. Det vi terapeuter (HK och MS) tyckte var ett totalt misslyckande visade sig dock vara något kvin-

nan och hennes familj hade stor nytta av. Vi skrev en artikel om denna ”misslyckade” familjeterapi (Korman

& Söderquist, 1994) och jag hade efter denna kontakt

med henne i över 20 år. Tillsammans skrev vi sedan en artikel vi kallade ”Fighting for freedom” (Bergmark & Söderquist, 2002).

Skriva en bok tillsammans med klienter. Under 1990talet var intresset för narrativet ”klienten som författare av sitt liv och som medförfattare av terapin” stort (min

tolkning). När jag läste olika böcker i ämnet kunde jag

dock inte hitta så många exempel på att detta tog sig

svensk familjeterapi 18

konkreta uttryck. Det var mycket tal om medförfat-

ktioner (10 - 15 minuter). Kollegor ut och politiker och

fortfarande skrivna av terapeuter för andra terapeuter.

sedan avslutades den öppna utvärderingen tillsammans

tarskapet men mest som en metafor och böckerna var Avenbokens öppenvård tillfrågade 14 klienter om de

ville vara medförfattare på riktigt i en bok vi skulle skriva tillsammans och 13 av dem sa genast JA, även om det skulle innebära merarbete och en ovan uppgift

tjänstemän in för sina reflektioner (10 - 15 minuter) och

med fika och gemensamt eftersnack. Kommentarer från alla paren, politiker och tjänstemän var mycket uppskattande och konstruktiva (Söderquist, 2009).

för de flesta av dem. Några skrev egna berättelser (både

Lärdom

av kapitlen gick klient och terapeut tillsammans igenom

• Det var mycket imponerande att några tjänstemän

det de såg (Söderquist, 2003).

farenhet kunde vara så öppna, uppskattande och helt

terapeut och klient), andra blev intervjuade och i några

videoinspelade samtal och kommenterade tillsammans

och politikerna framför allt som utan träning eller erenkelt bra på reflekterande teamarbete

Lärdom • Klienter och familjer vill gärna dela med sig av sina erfarenheter till andra i samma situation och till terapeuter

• Det är oerhört intressant att ta del av varandras up-

plevelser av samtalen som många gånger är mer eller mindre mycket olika och ofta konstruktivt förvånande

• Terapeuter blir ofta överraskade och har mycket att lära av klienterna. Ibland fick terapeuterna höra av

familjerna/klienterna om avgörande ögonblick (pivotal

moments på engelska) som terapeuterna inte uppfattat i samtalen

Efterkonversationer i stafettform. Familjerådgivningen Öresund i Helsingborg bjöd in Tom Andersen som

konsult under en dag och det blev en otroligt viktig inspirationskälla. Under några års tid inviterade vi par ett

halvår – ett år efter avslutad kontakt till det vi kallade

öppna utvärderingssamtal. Vi bjöd också in de tre kommunernas tjänstemän och politiker som reflekterande team. Samtalen lades upp som ett stafettsamtal med reflektioner enligt följande:

Paret och deras familjerådgivare intervjuades av kol-

lega (jag gjorde dessa intervjuer) i cirka 15 - 20 minuter, paret gick ut till observatörsrummet och rådgivarens kollegor in till samtalsrummet för att delge sina refle-

• Det var fantastiskt lärorikt och utvecklande att höra parens synpunkter och idéer om bemötande och upplägg av samtalen

Intervjuer, enkäter, formulär. Vad kan ett litet team utan någon större uppbackning göra av utvärderings- och

uppföljningsarbete? Detta blev satt på sin spets när jag och några kollegor ville att Familjerådgivningen i

Malmö skulle satsa på samtalsformen Single Session det

vill säga erbjuda paren Ett Samtal utan någon väntetid och med möjlighet att komma tillbaka till ett sådant

samtal alternativt ställa sig på väntelista för traditionell rådgivning (med möjlighet till flera samtal med samma

rådgivare över tid). Kraven, helt berättigade, på att göra en pilotstudie och visa resultat, vilket inte verkade krävas när det gällde införande av andra arbetssätt, gjorde

att vi behövde visa att samtalsformen Single Session

verkligen kunde vara ett tillskott i rådgivningens arse-

nal av modeller, metoder och samtalsformer. Vi började med att följa Talmons (Talmon, 1990) modell för Single Session; telefonintervju innan samtalet, själva samtalet och telefonuppföljning efter några veckor. Vi kunde

visa att Single Session samtal uppskattades av paren och också hjälpte dem. Att ringa upp par för uppföljn-

ing, även om det var överenskommet, visade sig vara en uppgift som tog ohemult mycket tid. När alla verkar ha

mobilen ständigt i handen, fick vi ändå lägga ett antal telefonförsök per par bara för att nå dem. Det tog helt

svensk familjeterapi 19

enkelt för mycket tid och vi bestämde oss för att göra

det enklare; be paren besvara några frågor och enkla

skalor före och efter samtalet. Vi bad också de par som

niskor. När detta kan nå fram till viktiga beslutsfattare kan det få avgörande betydelse.

valt traditionell rådgivning och hade sitt första samtal

Många utvärderingar och projekt av olika slag får tyvärr

detta och resultaten var att alla samtalsformerna (Single

projekt genomförs och utvärderas bör en möjlighet för

besvara samma frågor och skalor. 605 par har gjort

Session 2011-2015, Ett Samtal i Taget 2016 – f.f och Traditionell Rådgivning) gav mindre stress och mer

känsla av hanterbarhet efter enda/första samtalet med rådgivare (Hoyt, 2017; 2024; Hoyt et al., 2014; 2018;

2021; Hoyt & Cannistrà, 2023; under publikation, 2024-2025; Söderquist, 2018; 2020; 2021;2023; under

ingen fortsättning och det är en viktig lärdom; när något fortsättning byggas in från början. Ett väl genomfört och kanske nyskapande behandlingsprojektprojekt

måste få chansen att fortsätta bidra till metodutveckling inom en organisation.

Till syvende och sist är det kanske allra viktigaste att

publikation, 2024-2025).

terapeuter, behandlare och rådgivare har väldigt mycket

Lärdom

kommer andra klienter och familjer till del.

att lära av våra klienter och familjer, vilket i sin tur

• Att par själva kan välja i vilken form de vill ha samtalen och att de alltid har möjlighet återkomma är

/Martin Söderquist

oerhört betydelsefullt

• Med en relativt liten extrainsats, det tar lite tid att dokumentera svaren från över 600 par i Excel, kan ett litet team ändå skapa en utvärdering som kan vara

betydelsefull och visa både klienter och terapeuter/ rådgivare vad som fungerar i praktiken

• Mycket talar för att terapimodeller och samtalsformer som utgår från klienters och familjers egna mål,

fokuserar deras resurser och kompetenser och betonar handling (Tanke - Känsla - Handling) är lika effektiva

som andra modeller och samtalsformer och dessutom etiska och estetiska

Avslutande reflektioner

Slutnot: Jag är oändligt tacksam för det stöd, uppmun-

Även om forskning och uppföljningar är ett svårt,

Hansson under många år gav mig. Kjell fanns alltid

mödosamt och tidskrävande arbete, är det mödan värt.

Vi kanske inte kan ”bevisa” att de terapeutiska mod-

eller eller samtalsformer vi föredrar och utvärderar egentligen är effektivare än andra men det kan ge en

fingervisning om riktningen för fortsatta utvärderingar

tran och den fantastiska kunskap som professor Kjell där när jag behövde hjälp i olika forskningsfrågor. Jag

är också tacksam för den källa till inspiration professor Tom Andersen var de gånger jag hade förmånen att träffa honom.

och också öka på kunskapsbanken när det gäller vad

som är verksamt i terapeutiska samtal för olika män-

svensk familjeterapi 20

Referenser Andersen, T. (Ed.) (1991). The reflecting team: Dialogues and dialogues about the dialogues. New York: W.W. Norton & Company.

Andersen, T. (1994). Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtal. Stockholm: Mareld.

Bergmark, A.K. & Söderquist, M. (2002). Fighting for freedom: A collaborative success story. Journal of Family Therapy, 24:2.

Flodmark, CE., Ohlsson, T., Rydén,o., Sveger, T.(1993). Prevention of progression to sever obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Artikel i Carl-Erik Flodmarks doktorsavhandling: Obesity an hyperlipoproteinaemia in children.

Epidemiological, biochemical and clinical studies and the effects of family therapy. Lunds Universitet, 1993.

Korman, H. & Söderquist, M. (1994). Snacka om Mirakel! En bok om samarbete med missbrukare och deras nätverk. Stockholm: Mareld.

(Finns för gratis nedladdning på www.sikt.nu).

Kjellberg, E. (red.) (2001). Man kan inte så noga veta. Stockholm: Mareld.

Söderquist, M. (1995). Jag känner mig normal nu! Om samarbete med sexuellt utsatta barn och deras föräldrar. Stockholm: Mareld/ Studentlitteratur.

Söderquist, M. (red.) (2002). Möjligheter. Handledning och konsultation i ett systemteoretiskt perspektiv. Stockholm: Mareld/ Studentlitteratur.

Söderquist, M. (2003). Framgångsberättelser. Erfarenheter från terapi och vardagsliv. Stockholm: Mareld/Studentlitteratur.

Gladwell, M. (2019). Den tändande gnistan: hur små faktorer kan förändra världen. Mondial.

Söderquist, M. (2009). Om öppna utvärderingar. ”Jag visste direkt att det skulle bli bra”. Svensk Familjeterapi, 2.

Hansson, K. (2001). Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia

Söderquist, M. (2020). Ett samtal i taget. Familjerådgivning i ny form. Lund: Studentlitteratur.

Hansson, K. & Sundelin, J. (1995). Familjeterapi. Tillämpningar ur svenskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Söderquist, M. (2023). Single Session One at a Time Counselling with Couples. Challenge and Possibility. London and New York: Routledge.

Gustle, L.H. (2007). Implementering och korttidsuppföljning av multisystemisk terapi. En svensk randomiserad multicenterstudie angående multisystemisk terapi. Doktorsavhandling, Psykologiska Institutionen, Lunds universitet.

Hoyt, M.F. (2017). Brief Therapy and Beyond. Stories, Language, Love, Hope and Time. New York: Routledge.

Hoyt, M.F. (2024). Single Session Therapy. A clinical Introduction to Principles and Practices. New York and London: Routledge.

Hoyt, M.F. & Talmon, M. (Ed.) (2014). Capturing the moment. Single-Session therapy and walk-in services. Bethel, CT: Crown House Publishing.

Hoyt, M. Bobele, A. Slive, J. Young, & M. Talmon (Eds.). (2018).

Single-Session Therapy by Walk-In or Appointment: Administrative, Clinical, and Supervisory Aspects of One-at-a-Time services. New York, NY: Routledge.

Hoyt, M.F., Young, J., Rycroft, P. (2021). Single Session Thinking and Practice in Global, Cultural and Familial Contexts. Expanding applications. New York: Routledge.

Hoyt, M.F. & Cannistrà, F. (2023). Brief therapy conversations: Exploring efficient intervention in psychotherapy. New York and London: Routledge.

Söderquist, M., Clas, C. & Sundelin, J. (2002). Hold on to your goals: Clients and therapists commenting on videotaped SFT-sessions. Journal of Systemic Therapies, 21 (4).

Söderquist, M. (2018). Coincidence favors the prepared mind. Single Sessions with couples in Sweden. In: Hoyt, M., Slive, A., Bobele, M., Young, J. & Talmon, M. (Eds.) (2018). One at a time. Single Session Therapy by Walk-In or Appointment (s. 270–290). New York: Routledge.

Söderquist, M., Cronholm-Nouicer, M., Dannerup,L., Wulff, K. (2021). Making the Leap with Couples In Sweden: One-at-a-time Mindset in Action. In: Hoyt, M.F., Young, J., Rycroft, P. (Eds.) (2021).

Single Session Thinking and Practice in Global, Cultural and Familial Contexts. Expanding applications. New York: Routledge.

Söderquist, M. Invitations, Embedded Hopes and Creative collaboration. (Under publikation, 2025). Kapitel i Cannistrà. F. & Hoyt, M.F. (under publikation,2025). Single Session Therapies: Why and How One - at - a -Time Mindsets Are Effective. Routledge Talmon, M. (1990). Single - session therapy: Maximizing the effect of the first (and often the only) therapeutic encounter. San Francisco, CA: Jossey-Bass Publishers.

Wächter, A.(red.) (2006). Samforskning – att lära av klienten. Stockholm: Mareld.

Cannistrà, F. & Hoyt, M.F. (Under publikation, 2025). Single Session Therapies: Why and How One - at - a -Time Mindsets Are Effective.

Routledge.

svensk familjeterapi 21

Madeleine Cocozza är årets familjeterapeut 2024! om familjeterapins viktiga roll i vården, samt sin uthållighet, har Madeleine inspirerat och entusiasmerat många av landets terapeuter, samt synliggjort och utvecklat familjeterapin i Sverige.

Madeleine tog emot priset på scenen under föreläsningsdagen av sfft:s vice-ordförande Ann-Catrine Andersson och övriga närvarande riksstyrelsemedlemmar. Tillsammans med en blombukett fick hon ett diplom med följande text, skriven av sfft:s ordförande Lotta Beskow.

”Med styrka som få, med mod och uthållighet, som disputerad

psykoterapeut och lektor vid Linköpings Universitet, har Madeleine Cocozza utbildat och inspirerat många handledare och psykoterapeuter – en gärning som vi önskar att någon skulle ta efter!

Med ett brinnande engagemang för allt från barns skydd I samband med årets föreläsningsdag i Linköping den 25 oktober,

till systemteori har Madeleine Cocozza myntat begreppet

delades priset för årets familjeterapeut 2024 ut. Årets familjeter-

familjepsykoterapi.

det familjeterapeutiska området och på ett eller annat sätt lyft

Hon är en förkämpe för familjeterapins plats i det samhälle

kraft och därmed bidragit till familjeterapins fortsatta utveckling

hon sett till att utbilda handledare i familjerekonstruktion. För

apeut är ett pris för en person eller grupp som utmärkt sig inom

fram familjeterapins, och det systemiska arbetets betydelse och

vi lever i. Vi inspireras av hennes litterära produktion och att

i Sverige. I år blev det Madeleine Cocozza.

familjepsykoterapin i Sverige är Madeleine Cocozza viktig, även efter sin pension!”

I motiveringen till hennes nominering står det så här: Madeleine Cocozza har en lång och gedigen kunskap och er-

Ett stort grattis Madeleine till priset!

farenhet som familjeterapeut, föreläsare, handledare, lärare,

För er som vill höra mer av Madeleines tankar kring framtiden

disputerade år 2007 med en avhandling om Barnskyddssystemet

priset som årets familjeterapeut, häng med på ett lunchweb-

draskap, familjeliv, familjeterapeutisk teori och metod, samt

information kring webbinariet finns på sfft:s webbsidan och på

lektor och studierektor med familjeterapin i fokus. Madeleine

för familjeterapiutbildningar och hennes känslor kring att få

och har sen dess skrivit sex böcker med fokus på barn, föräl-

binarium med Madeleine den 24 januari 2025 kl 12-13. Mer

den professionella behandlaren/terapeuten. Under många år var

Facebook.

FAMÖS. Med sin kunskap, sitt skarpa sinne, sin medvetenhet

/Amber Forsberg

Madeleine verksam som ledamot och senare som ordförande i

svensk familjeterapi 22

MADELEINE COCOZZA FREDAG 24 JANUARI 2025 KL. 12-13 Välkommen till ett lunchwebbinarium med årets familjeterapeut Madeleine Cocozza.

Under webbinariet berättar Madeleine om sina tankar kring hur vi ska hålla utbildningar i systemteori levande framöver; vad kan vi göra?

Hon kommer också att prata om hur det känns att få utmärkelsen årets familjepsykoterapeut och hur och varför man är sin metod och teori trogen.

Madeleine är legitimerad psykoterapeut, med. dr. och författare.

Ingen anmälan eller kostnad.

Scanna QR koden eller följ länken på webbsidan/facebook för att delta.

Fokus på Vetenskapen Kristina Edman presenterar och sammanfattar ett urval av aktuell forskning i familjeterapi, som ett

inslag i SFT som heter ’Fokus på Vetenskapen.’

Child Psychiatric Symptoms and Parental Stress Before and After Theraplay Treatment

Kristina är sffts vetenskapliga sekreterare och

Sundberg, Britta; Ollersjö, Helene; Nilsson, Karin.

er forskning om barns delaktighet i barn- och

atri nr 9. (2020). https://umu.diva-portal.org/smash/

doktorand vid Malmö Universitet, där hon bedriv-

Rapporter / Enheten för barn- och ungdomspsyki-

familjeterapier.

get/diva2:1428756/FULLTEXT01.pdf

Till minne av Karin Nilsson, förra detta veten-

I denna studie utvärderas förändringar i barns

Familjeterapi, vi vill uppmärksamma två av Karins

och föräldrastress innan, direkt efter, och vid en

Vetenskapen:

behandling. Forskarna utforskade även föräldrarnas

Parental caregiver burden and recovery of

barn efter behandlingen. Denna studie indikerar att

skaplig sekreterare för Svenska Föreningen för

psykiatriska

senaste publikationer i detta nummer av Fokus på

uppföljning sex månader senare, efter Theraplay-

adolescent anorexia nervosa after multi-family therapy.

Dennhag, Inga; Henje, Eva; Nilsson, Karin. Eating

symptom,

psykosocial

upplevelser av oro, interaktion och förståelse för Theraplay kan vara hjälpsam som behandlingsme-

tod som kan minska barns psykiatriska symptom och hjälpa föräldrarna på olika sätt.

Disorders, Routledge 2021, (5): 463-479. https:// doi.org/10.1080/10640266.2019.1678980

Denna studie undersöker om föräldraomsorgsbelast-

funktion

/Kristina Edman & Amber Forsberg

ningen förändras under parallella multi-familjeterapi av ungdomar med anorexia nervosa och ätstörning, ospecificerad samt om eventuella förändringar i

föräldraomsorgsbelastning kan associeras med behandlingsresultat.

Alla patientresultat visade förbättringar och föräldrabelastning minskade signifikant under

behandling. Där minskningen i förälders känsla av ensamhet var kopplat till förbättrad BMI och C-GAS (Children’s Global Assessment Scale).

När pappor och mammor analyserades var för sig, indikerades att mödrarnas känslor av skuld och pappornas upplevelse av oreglerade beteenden korrelerade till behandlingsresultat.

svensk familjeterapi 24

CONGRESS / CONGRÈS / CONGRESO

EFTA-RELATES 2025 27-30 AUGUST LYON.FRANCE www.efta-relates2025.com ORGANIZED BY:

SUPPORTED BY:

What I think about when

What makes a good therapist Without really thinking, I have always assumed that a good basic education, coupled with ongoing training and the accumulation of both clinical and general life experience would help me to be a better therapist. I have also been a teacher and supervisor for fifty years, never doubting that sharing knowledge and skills contributed to the development of both the individual and the field as a whole. Over the years I have noted a few research articles that question this assumption, but I have successfully ignored them, and have carried on going on courses, attending conferences, getting supervision, reading and doing therapy, getting older, “knowing” that this made me a more competent professional. But in November, yet another article appeared, this one by Coleman et al. (2024), that questions the assumption that therapists tend to get better with age.

‘Okay’, I thought, ‘perhaps it is time to check this out’.

Below I share my findings, which I hasten to add are not exhaustive, but can be a starting point for those interested.

The background which makes Coleman’s and other related studies important can be summarized in two points: firstly, we know today that on a global level therapy is beneficial, meaning that seeking psychotherapy is generally a good bet for the individual, as she is more likely than not to receive positive help (Wampold & Imel, 2015); secondly, at an individual level, so-called “therapist effects” appear, which account for between 5% and 10% of variation in treatment outcomes – in other words, some therapists get significantly better results than others. The study of therapist effects is relatively new, beginning in the 1980s, but is well established today. Coleman’s study is one of many that tries to understand what distinguishes a good therapist from a poor therapist.

In the article, 613 therapists and their 42,690 clients were followed over a twelve-year period. Three questions were asked: do therapists improve with experience?, and do caseload sizes or the severity of presented problem influence results? The simple answer to all three questions is: “No”. Length of experience (first question) even correlates with slightly worse results - most therapists reveal a small but significant decrease in positive outcomes over time in three of the four problem categories used in the study

(general distress, life functioning and anxiety), whilst the fourth (drug/alcohol use) remained more or less stable.

Overall, 2% of the therapists declined in all four categories, 52% declined in one or two categories, and 34% did not decline in any category.

One possibility here is that perhaps some therapists are better at certain types of problems but not others. For example, Kraus et al. (2011) correlated outcomes to different problem categories (696 therapists, 6,960 patients) and their findings found that therapist effectiveness was strongly related to problem type, rather than to learned therapeutic skills, suggesting that some therapists have a “magical touch” when it comes to certain problem kinds.

However, in their review of available research, Wampold and Owen (2021), found little or no support for this finding, making it an open question. However, Coleman’s study would seem to reopen the discussion, as he found significant outcome differences in the four categories used to organise presenting problems. So, problem-type might play a role in determining therapist effects – but further research is needed.

What else might be significant? Length of initial training appears to have little or no effect (Erekson et al., 2017).

Of course, by definition, you cannot be a licensed therapist if you are not trained, but Erekson found that quite early in training the individual therapist’s outcome rate became more or less fixed. After initial training, one factor that can influence outcome rates positively is what is known as “professional humility”. One example of this is if the therapist attends courses, workshops, supervision etc. with the goal of improving her personal competence. This observation might connect with the findings of Goldberg et al., (2016) and Chow et al., (2015): that therapists who use “deliberate practice” - focused work to improve specific skills - also tend to improve over time. Another kind of humility is “cultural humility”, which is an important variable for therapists working in ethnically diverse therapy contexts (Hayes et al., 2016).

In trying to understand why some therapists are better than others, the personal qualities of the therapist might play

svensk familjeterapi 26

n I think about therapy

t?

a role. And here we seem to hit gold. To quote Wampold & Owen (2021): “The evidence in this area is emerging, but it points to several promising areas: (a) interpersonal skills that are used in challenging interpersonal therapeutic situations, (b) professional attitudes that leads to efforts to improve, and (c) abilities to work with minority and culturally diverse clients.”

In their systematic review, Heinonen & Nissen-Lie (2019) conclude that more successful therapists possess good interpersonal skills “which are likely rooted in their personal lives and attachment histories”. The suggestion here is that good therapists are born, and training and experience may only marginally strengthen their talent. Delgadillo et al., (2020) even suggest, “Clinical experience, technical competence and reflective ability were unrelated to treatment outcomes”. Apparently, you either have the gift, or you don’t. Another suggested factor that can help to maintain, or even improve performance, is to institute in the workplace a Routine Outcome Monitoring system (ROM) (Norcross & Wampold, 2011), although the evidence supporting this idea is not entirely clear (McAleavey et al., 2024).

Anderson et al. (2020) constructed the rating system Facilitative Interpersonal Skills (FIS) which measures verbal fluency, hope and positive expectations, persuasiveness, emotional expression, warmth, acceptance and understanding, empathy, alliance bond capacity, and alliance rupture-repair responsiveness. To test the scale, first, a series of difficult therapy sessions on video were shown to trainees, and their responses were recorded and rated.

High FIS scored proved to be predictive of client outcome (25 therapists, 1,141 clients). In a second study (Anderson et al., 2016) the subjects were first year clinical psychology students. The FIS scores obtained were predictive of outcomes more than a year later when the students began to meet with clients. FIS scores may be a robust predictor of therapist outcomes.

therapists. However, when it comes to therapists judging themselves, we must keep in mind another well-documented empirical observation: therapists tend to overestimate how effective they are. This is an example of the Dunning-Kruger effect, or the general tendency people have to overestimate their abilities. For example, in one study of mental health providers nobody viewed themselves as being below average (Walfish et al., 2012). Interestingly, intensive self-criticism by therapists tends to be predictive of low outcomes, whilst a degree of self-doubt about your abilities can be positive, especially if you like yourself as a person (Nissen-Lie et al., 2017).

If certain interpersonal skills do account for a large part of therapist effects, there are consequences for training programs. While teaching specific theories and models is important, this should not eclipse the teaching and development of inter-personal skills. It is of special interest to note that in the vast number of Random Controlled Studies (RCTs) that seek to promote the effectiveness of specific therapeutic models, therapist effects are almost completely ignored. If one were to correct this oversight, and adjust existing results in accordance with expected therapist effects, much of the apparent significant outcome effects attributed to the model would disappear.

So, apparently, if you want to be a good therapist you have to possess the correct interpersonal skills, not be too self-critical, rather be humble and always assume you can improve, like yourself, work on your skills, possibly use a ROM system (the more positive you are to this idea, the better it works), do not invest too much importance in your model of choice, and (possibly) find out what kind of problems you are best at working with. And if you really want to know how good you are, then ask someone else to assess you (clients, for example, whose assessments are better than their therapists)!

Over time most therapists judge themselves as becoming both more competent professionally, and better as

svensk familjeterapi 27

What I think about when References

Anderson, T., McClintock, A. S., Himawan, L., Song, X., & Patterson, C. L. (2016). A prospective study of therapist facilitative interpersonal skills as a predictor of treatment outcome. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 84(1), 57-66. https://doi.org/10.1037/ccp0000060

Goldberg, S. B., Rousmaniere, T., Miller, S. D., Whipple, J., Nielsen, S. L., Hoyt, W. T. & Wampold, B. E. (2016).

Do psychotherapists improve with time and experience?

A longitudinal analysis of outcomes in a clinical setting.

Journal of Counseling Psychology, Vol 63(1), 1-11

Anderson T., Finkelstein J. D. & Horvath, S. A. (2020) The facilitative interpersonal skills method: Difficult psychotherapy moments and appropriate therapist responsiveness. Counselling and Psychotherapy Research, 20(3); 463-469. https ://doi.org/10.1002/capr.12302

Hayes, J. A., McAleavey, A. A., Castonguay, L. G. & Locke, B. D. (2016). Psychotherapists’ outcomeswith White and racial/ethnic minority clients: First, the good news. Journal of Counseling Psychology, 63, 3, 261-268.

Chow, D. & Miller, S., Seidel, J., Kane, R., Thornton, J. & Andrews, W. (2015). The Role of Deliberate Practice in the Development of Highly Effective Psychotherapists. Psychotherapy (Chic) 52 (3). 337-345. 10.1037/ pst0000015.

Coleman, J., Porter, E., Musliu, S., Kopta, S. & Owen, J. (2024). Exploring Therapist Effectiveness Across Multiple Domains Over Time. Journal of Counseling Psychology.

71. 633-643. 10.1037/cou0000763.

Delgadillo, J., Branson, A., Kellett, S., Myles-Hooton, P., Hardy, G. E., & Shafran, R. (2020). Therapist personality traits as predictors of psychological treatment outcomes.

Psychotherapy Research, 30(7), 857–870. https://doi.org/ 10.1080/10503307.2020.1731927 Erekson, D. M., Janis, R., Bailey, R. J., Cattani, K. & Pedersen, T. R. (2017). A longitudinal investigation of the impact of psychotherapist training: Does training improve client outcomes? Journal of Counseling Psychology, Vol 64(5), 514-524

Heinonen, E., & Nissen-Lie, H. A. (2019). The professional and personal characteristics of effective psychotherapists: a systematic review. Psychotherapy Research, 30(4), 417– 432. https://doi.org/10.1080/10503307.2019.1620366 Johns, R. G., Barkham, M., Kellett, S. & Saxon, D. (2019) A systematic review of therapist effects: A critical narrative update and refinement to Baldwin and Imel’s (2013) review. Clinical Psychology Review Vol. 67, 78-93.

Kraus, D. R., Castonguay, L., Boswell, J. F., Nordberg, S. S., & Hayes, J. A. (2011). Therapist effectiveness: Implications for accountability and patient care. Psychotherapy Research, 21(3), 267–276. https://doi.org/10.1080/105033 07.2011.563249 McAleavey, A. A., de Jong K., Nissen-Lie, H. A., Boswell J. F., Moltu C. & Lutz W. (2024). Routine Outcome Monitoring and Clinical Feedback in Psychotherapy: Recent Advances and Future Directions. Administration and Policy in Mental Health, 51(3):291-305. doi: 10.1007/ s10488-024-01351-9. Epub 2024 Feb 8. PMID: 38329643; PMCID: PMC11076375.

svensk familjeterapi 28

n I think about therapy Nissen-Lie, H. A. & Rønnestad, M. H., (2016). Commentary: The Empirical Evidence for Psychotherapist Humility as a Foundation for Psychotherapist Expertise.

Psychotherapy Bulletin, vol. 51, 2, 7-9.

Nissen-Lie, H. A., Rønnestad, M. H., Høglend, P. A., Havik, O. E., Solbakken, O. A., Stiles T. C. & Monsen J. T. (2017). Love Yourself as a Person, Doubt yourself as a Therapists. Clinical Psychology and Psychotherapy, 24, 48-60.

Norcross, J. C. & Wampold, B. E. (2011). Evidence-Based Therapy Relationships: Research Conclusions and Clinical Practices. Psychotherapy, vol. 448, No 1, 98-102 Wampold, B. E., & Imel, Z. E. (2015). The great psychotherapy debate: The evidence for what makes psychotherapy work. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203582015 Wampold, B. E., & Owen, J. (2021). Therapist effects: History, methods, magnitude, and characteristics of effective therapists. In, M. Barkham, W. Lutz, & L. G. Castonguay (Eds.), Bergin and Garfield’s handbook of psychotherapy and behavior change: 50th anniversary edition (7th ed., pp. 297–326). John Wiley & Sons, Inc. Walfish S., McAlister B., O’Donnell P. & Lambert M. J. (2012). An investigation of self-assessment bias in mental health providers. Psychological Reports. 110(2):639-44. doi: 10.2466/02.07.17.PR0.110.2.639-644.

PMID: 22662416.

svensk familjeterapi 29

Fokus på Familjehem Systemcafé med Eva Rydell

siska mötet hade vi i Umeå men man kunde även vara med via länk.

Samtidigt som vi fikade (smörgås, te/kaffe) fick vi höra

om Evas resa från det hon redan från det hon var ung hade intresse och nyfikenheten av hur andra hade det.

Trots att hon idag undervisar kommande socionomer identifierar hon sig som socialarbetare och säger att hon

aldrig kommer att lämna arbetet med människor och

deras liv och svårigheter. Det systemiska tänkandet har alltid funnits där- att vi påverkas av det som finns runt oss.

Eva berättar att det varit svårt att fokusera på familjehem då man är så van att fokusera på barnet. Nu var det

familjehemmet som skulle stå i fokus och då fick hon

anstränga sig. Det är ju positivt att man fokuserar på barnet men hon skulle ju skriva en bok om familjehem.

Hennes bok består av två delar där en del är teori och den andra delen är ett fiktivt fall av placering och dess

process. Det blev uppenbart under kvällen hur viktigt det systemiska tänket är när man jobbar med familjeSom en fortsättning på Eva Rydells lunchwebbinarium har vi i lokalföreningen Norr haft ett systemcafé. På

lunchwebbinariet var det en del av våra medlemmar och intresserade från Norr som var med, men nu möttes vi med andra för att samtala om Evas bok ¨Fokus på

Familjehem¨ samt tala om familjehem i stort. Det fy-

hem. Att alla eller de flesta inblandade behöver dra åt

samma håll. Det hjälper inte med att ungdomen ändrar sitt tankesätt om de sedan kommer tillbaka till sitt ursprungliga liv och där tänker man fortfarande som

tidigare. Då är allt arbete med att förändra ungdomens sätt att vara bortkastat.

svensk familjeterapi 30

Vi pratade om hur ensamma familjehemmen kan vara

Vi samtalade om hur det är för alla inblandade i en

arna/familjehemssekreterarna kan vara och känna sig.

ster. Vi pratade om hur många möten ett familjehem

och känna sig. Men även hur ensamma socialsekreterHur kan vi få samhälle, chefer och politiker att stötta,

familjehem och socialsekreterare. Nu talar politiker om att fler skall placeras i familjehem istället för SIS

och HVB. Vi enades i att socialsekreterarna nog plac-

erar i familjehem, men när det inte finns familjehem

placering att man så ofta byter ¨hjälpare¨ på olika tjänskall vara på. Som vanligt hamnar vi i att vi skall vilja

ändra samhället så att det blir bättre för alla, men vi känner inte för att bli politiker.

Vi hade en mycket trevlig kväll med många tankar.

eller det inte går att placera i familjehem måste de ju placera där det finns plats. Socialsekreterare har en skyldighet att placera i familjehem, helst hos släkt.

Problemet är bara att det finns så få familjehem och

att så få stannar som familjehem. Det skall vara i en

Ann-Catrine Andersson

Familjeterapiföreningen i Norr

vanlig familj men vanliga familjer jobbar ofta 200%

om det är två vuxna och 100% om det är en vuxen.

Det är svårt att orka med och ha tid för ytterligare ett

eller flera barn i familjen. Får att man skall placera idag är det ofta större problem hos barnet eller den ursprungliga familjen.

Vi pratade om hur man kan stötta familjehemmen och hur man kan göra för att hitta alternativ för de ungdomar som har behov som är utöver det vanliga

familjehemsuppdraget. Vi funderade på hur det är

för familjehemmets biologiska barn. Hur har dessa barn det. Vi hade någon synpunkt bland åhörarna om

att man som familjeterapeut inte kan använda biologiska barn som beteckning på barnen som är födda

av familjehemsföräldrarna då alla barn är biologiska.

Vi kanske behöver hitta ett bättre begrepp för dessa

barn? Hur är det för dessa att växa upp med många syskon som kommer och går i familjen?

svensk familjeterapi 31

Minnesord K Karin Nilsson var legitimerad psykolog, psykoterapeut och handledare i psykoterapi med inriktning mot familjeterapi. Hon var även doktor i medicinsk vetenskap och arbetade med undervisning, handledning, utvärdering och forskning inom barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Västerbotten samt vid Umeå universitet.

Hon forskade huvudsakligen på klinisk ätstörningsbehandling och disputerade 2007 med avhandlingen ”Recovery from Adolescent onset Anorexia Nervosa -A longitudinal study”.

2008 påbörjades ett arbete som resulterade i ett gemensamt vårdprogram för ätstörningar i Västerbotten där Karin var en av de ledande krafterna. Med sin forskningsbakgrund blev det ett vårdprogram som både anknöt till de lokala förutsättningarna och vilade på den senaste evidensen. Vårdprogrammet behövde senare revideras och även om hon var pensionär ställde hon genast upp som mentor och stöd för oss som tog vid.

Det var en självklarhet för henne att hjälpa till, stötta och sprida sina kunskaper. Karin bidrog också starkt i att starta multifamiljeterapi mot anorexia i Västerbotten och följde grupperna med före- och eftermätningar för att utvärdera resultat.

Karin Nilsson Karin var aktiv i ECED (European Council on Eating Disorders) och var fortsatt aktiv i att driva ätstörningsbehandling framåt även efter pensionen. Hon var ordförande för NAG (Nationell ArbetsGrupp) för ätstörningar som SKR håller i och som arbetar fram ett vård- och insatsprogram. Hon blev dock tvungen att avbryta i förtid då hon somnade in efter en kort tids sjukdom.

Karin var vetenskaplig sekreterare i Riksstyrelsen för Svenska föreningen för familjeterapi (sfft) under åren 2011 till 2014. Karin var uppskattad i sin roll som vetenskaplig sekreterare, en roll som hon fyllde väl. Hon kunde kombinera vetenskapligt kunnande med ödmjukhet och humor, även skärpa när så behövdes.

Förutom sitt varma engagemang i området familjeterapi, var Karin mycket konstintresserad. Hon målade i olja och akvarell samt tecknade kroki. Hon var aktiv i Umeå konstförening. Även litteratur, aktuella filmer och konserter låg Karin varmt om hjärtat.

Tack, Karin, för alla dina bidrag och för all kunskap och glädje du har delat med dig av. /Johan Stenlund, Åsa Kvarnbrink & Marie Forneman

Uppdateringar kring kongressen

2025 i Storforsen Arbetet med kongressen fortsätter; nu har inbjud-

Det går även flera flyg upp till Luleå (Kallax).

ningarna skickats ut. Nu gäller det att hjälpas åt

Transporter kommer vi att försöka ordna, kom-

att sprida inbjudan, så sprid gärna inbjudan till

mer det få deltagare med ett flyg kan man få

flera så vi blir många som träffas i Storforsen.

vänta till nästa flyg kommer in så vi kan samor-

Inbjudan skall ha gått ut via lokalföreningarna,

dna transporten.

förutom de vi haft mailadresser till och skickat direkt till tänkbara deltagare. Alla kommuners socialtjänster i Norr- och Västerbotten har fått inbjudningarna. Inbjudan finns även på sfft:s Facebook sida. För den som inte fått inbjudan gå in på https://www.sfft.se/norr/Storforsen/index.htm

Orsaken till att vi har billigt pris till 28/2 är att hotellet fortfarande har ¨högsäsong¨ när vi har kongressen och inte vill ha allt uppbokat, om kongressen skulle ställas in på grund av för lågt deltagarantal. Det är viktigt att man ringer eller mejlar och bokar sitt hotellrum, man kan inte gå

Där finns inbjudan, information, föreläsare och

in via deras hemsida. Eftersom vi har bokat hela

program finns.

hotellet, kommer man att få att det är fullbokat via webbsidan. De som redan nu vet att man skall

Anmälningsblanketten når ni på:

komma till kongressen och kanske inte har någon

https://docs.google.com/ forms/d/e/1FAIpQLSdtvPy4Pv_qLYFs3HVq70oNjWec80to3PWIK5zYRLoCe97Yg/ viewform.

chef som kan stoppa dem, vill vi att ni anmäler er snart så vi ser att intresset finns och att vi kan förhandla med hotellet. Detta skulle kunna göra att vi kan ha ett billigare pris längre än 28/2.

För de som kommer söderifrån och åker tåg är det lätt att ta nattåget, vid middagstid sätter man

/Arbetsgruppen för kongressen i Storforsen

sig på tåget, sover sedan på tåget under natten och är framme i Älvsbyn på morgonen, förmiddagen.

svensk familjeterapi 34

Huvudföreläsare Skillnader som gör skillnader-organisatoriska och professionella ramar för en jämlik och samverkande sjukvård Rolf har under lång tid jobbat med hur organisationers uppbyggnad och styrdokument påverkar det dagliga arbetet för många.

Rolf Sundet är PhD, Professor Emeritus, Senter for psykisk helse og rus, Universitetet i Söröst-Norge

Samtal mellan Praktik och Forskning Karin och Kristina kommer att presentera forskningsresultat om barns "fria uttryck" i barn- och familjeterapier. De kommer även att gå igenom forskningsläget för familjeterapi, diskutera olika forskningsmetoder samt bjuda in till samtal om både resultat och framtida forskningsidéer.

Karin Thorslund är Fil. Dr. psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, programansvarig för Psykoterapeutprogrammet med familje- och systemorienterad inriktning vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Kristina Edman är doktorand vid Malmö universitet och forskar om barns delaktighet i barn- och familjeterapier.

Hon är även vetenskaplig sekreterare för Svenska Föreningen för Familjeterapi. Hon är socionom, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator och jobbar familjeterapeutiskt.

Att Träda Fram Carina kommer att tala om hur antaganden, erfarenheter och hållning påverkar mötet med de människor vi möter i våra arbeten. Hon kommer också att tala om vikten av mentorskap, tid, och att våga säga ja.

Carina Håkansson är socionom, leg. psykoterapeut, fil. dr i psykologi och grundare av Familjevårdsstiftelsen i Göteborg. Hon deltar i det offentliga samtalet kring frågor som rör psykiatrisk diagnostik, vardagskunskap och konstnärliga uttryck i det terapeutiska arbetet.

Vad menar vi med ordet ”systemisk”?

Välkomna till en föreläsning som bland annat kommer att belysa följande frågor: Vad menar vi med ordet ”systemisk” i begreppet ”systemisk familjeterapi?”. Är systemisk familjeterapi inkluderande eller exkluderande? Vad är förresten terapi egentligen, finns det skillnader mellan behandling och terapi? Ett alltmer komplext samhälle skapar mer komplexa problem och utmaningar. Detta kräver allt högre kompetens av dem som bemöter dessa problem.

Hur bör kommuner, regioner och universitet stödja denna kompetensutveckling? Vad kan just Du göra för att klienterna skall få en mer ”systemisk” insats? Tryggve kommer att knyta ihop säcken av allt vi fått uppleva under två dagar.

Tryggve Balldin är socionom, leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi.

Seminarier 1 Fredag kl. 10.00

De subjektiva sanningarnas möten: en erfarenhet av ett språksystemiskt arbete (Ett två timmars seminarie som sträcker sig över A1 och och B1) En inledande kontakt utvecklades till ett familjearbete där tre generationer blev delaktiga. Det ännu inte sagda kunde hitta ord och bli en del i en bearbetning av trauma. Vi gjorde såhär men kunde vi också gjort på ett annat sätt?

Matz Sparrman är leg. psykolog/leg psykoterapeut/specialist klinisk psykologi/Handledare enl. UHÄ. Grundare av S:t Lukas Mottagning i Skellefteå. Arbetat 30 år inom psykiatrin. Mångårigt samarbete med Harléne Anderson på Houston Galvestone Institute och Grupo Campos Eliseos', psykoterapi institut, Mexico City Carin Lindgren är socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykoterapi och psykologisk behandling. Arbetar sedan 12 år på S:t Lukas Mottagning i Skellefteå. Tidigare arbetat med barn, ungdomar och familjer i 25 år utifrån olika kontexter.

Familieterapi i Sapmi - fokus på den kulturelle kontekst i familiearbeid (A2) SANKS (Samisk nationell kompetenstjänst-psykvård och missbruk) arbete bygger på familjeterapi och familjen har en mycket stor plats i behandlingen. Mor- och farföräldrar är välkomna i behandlingen.

SANKS vänder sig främst till den samiska befolkningen, men finns det plats kan även norska patienter få hjälp. Flera regioner i Sverige har avtal med SANKS. SANKS erbjuder undersökning och behandling för vuxna, barn och unga på specialistnivå inom psykisk hälsa och missbruk/beroende. De anpassar behandlingen efter patientensbehov. Terapistunderna kan ske i barnets rum, i bilen, eller runt brasan.

För många patienter kan det kännas tryggare att prata om svåra saker i bekant miljö och att inte behöva sitta mitt emot behandlaren i terapirummet. Deras utmarksterapi och att de använder naturen som behandlingsplats är intressant. De har även en forskningsavdelning.

Anne Lene Turi Dimpas är psykologspesialist i klinisk barne- og ungdomspsykologi, PhD. Hon har jobbet i SANKS siden 2004. Hun har jobbet klinisk med barn, ungdommer og deres familier i SANKS og hun har vaert kommunepsykolog i delstilling i guovdageaidnu/kautokeino i tidsrommet 2011-2023. Klinisk har hun jobbet i samisk kontekst og med samiske familier. Hun har også jobbet som formidler av samisk kultursensitivitet i klinisk arbeid og relaterte temaer i over 20 år.

Tove Laiti är klinisk vernepleier og Familieterapeut. Hon har jobbet ved SANKS, familieenheten siden oppstart i 2002. Hun jobber som enhetsleder v/enheten samt klinisk i arbeid med barn og familier. Hun er samisk og har lang erfaring fra samisk kontekst og samiske familier. Har tidligere arbeidserfaring fra arbeid med funksjonshemmede, barnevern og psykisk helse.

Anknytnings baserad familjeterapi i familjer med Anorexi (A3) Föreläsningen kommer att handla om hur man arbetar anknytningsbaserat med familjer som är drabbade av en ätstörning och hur man som familjeterapeut använder sin egen medmänsklighet och sårbarhet för att aktivera anknytningsinstinkter i ett familjesystem.

Sandra Nilsson är socionom, leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi, certifierad och blivande trainer och supervisor i Anknytningsbaserad Familjeterapi. Sandra har jobbat med komplex barnpsykiatrisk problematik inom dagvård/mellanvård över 20 års tid.

Seminarier 2 Fredag kl. 11.15

Naturen som part i samverkan och systemteoretisk psykoterapi?! (B2) I seminariet presenteras forskning kring naturens påverkan på hälsa och relationer, tankar kring människans behov av tillhörighet till naturen, samt konkreta tips och idéer på hur familjepsykoterapi i och med naturen kan se ut.Vad händer med familjen och terapeuten när naturen bjuds in som part i det terapeutiska arbetet? Kan naturen bli en medterapeut? Kan familjens fördjupade och stärkta relation till naturen bidra till trygghet och glädje i relationerna mellan familjemedlemmar? Hur viktigt är det för människans psykiska hälsa att ha en relation till naturen?

Ulrika Ernvik är författare, socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Under pandemin började hon ta med familjerna hon mötte, i sitt arbete som familjepsykoterapeut på en vårdcentral, ut i naturen, och upplevde snart att något hände med både henne själv och familjerna. Det väckte hennes nyfikenhet och ledde till en bok om ekopsykoterapi samt ett fortsatt utforskande kring naturen som viktigt tillhörighetssystem för människan, något som redan Gregory Bateson poängterade.

Den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet i Finland - Att skapa förtroendefulla relationer och dialog i barnskyddsarbete (B3) Sedan 2016 har Katarina varit med om att föra in systemiska närmandesätt; dialogiskt, narrativt, lösningsfokuserat och resursinriktat tänkande i socialt arbete inom barnskyddet i Finland. Detta för att bryta den onda cirkel av socialarbetarnas känsla av otillräcklighet och höga omsättning av personal.

Katarina Fagerström är socialarbetare och psykoterapeut. Hon är magister i samhällsvetenskaper, legitimerad socialarbetare och psykoterapeut. Hon är utbildare i öppen dialog och dialogisk praktik och har varit med och utvecklat den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet i Finland. Hon arbetar deltid som familjeterapeut i barnskyddet inom Helsingfors stad och har en liten privatpraktik i sin hemstad Borgå och arbetar även som handledare och utbildare. År 2021 blev hon vald som årets familjeterapeut av den finska familje- och parterapiföreningen.

Vilka effektiva metoder och terapeutiska komponenter finns för familjer med ungdomar som uppvisar antisocialt eller kriminellt beteende? (B4) Seminariet fokuserar på psykosociala insatser och centrala komponenter som forskningen visat är effektiva för ungdomar med hög risk för fortsatt antisocialt beteende och kriminalitet. Föreläsningen bygger på ett socioekologiskt perspektiv, inspirerat av Urie Bronfenbrenner, vilket betonar vikten av en helhetssyn där både individen och familjen ses i sitt bredare sociala sammanhang. Föreläsaren delar också med sig av sina personliga erfarenheter av att arbeta med denna målgrupp.

Nehrin Ganno är socionom och legitimerad psykoterapeut med inriktning på systemisk teori, samt handledare inom psykosocialt arbete. Hon är ordförande i Familjeterapiföreningen i Västra Sverige och styrelseledamot i Stiftelsen Kriminalitet som Livsstil. Där utbildar hon inom påverkansprogram, utformade av Gunnar Bergström, som riktar sig till ungdomar och vuxna som vill lämna kriminaliteten bakom sig. Dessutom är hon handledare och medlem i certifieringsgruppen för Funktionell Familjeterapi i Sverige. Nehrin Ganno har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar med antisocialt och kriminellt beteende, både som familjeterapeut och som utbildare och handledare för yrkesverksamma i fältet.

Detaljerna KONGRESSEN HÅLLER TILL PÅ STORFORSEN HOTELL & KONFERENS, BREDSEL 105, 942 95 VIDSEL. STORFORSEN LIGGER LÄNGS VÄG 374, DRYGT FYRA MIL NORR OM ÄLVSBYN.

Två dagars föreläsningar, fika, lunch & kongressmiddag ingår i kongressavgiften Fram till 28 feb. 2025: 4 125kr (4 925kr för icke-medlemmar) Från 1 mars 2025: 4 500kr (5 300kr för icke-medlemmar)

ANMÄLAN HÄR

Avgifterna är inklusive moms

Anmälan senast 1 juli 2025 Frågor angående bokningen: hej@pernillaohlund.se Övriga frågor: anki_andersson@telia.com

a t e v t t a a r B

Välkomstkväll För de som vill, träffas vi redan på onsdagskväll för att mingla och ha det trevligt.

Kongressmiddag Kongressmiddagen kommer att vara på torsdagskvällen med tre rätters middag och underhållning utdelande av diplom till¨årets familjeterapeut¨.

Svenska föreningen för familjeterapi, sfft,

Vid ankomst

bildades 1987 och är en ideell förening vars syfte är När ni kommer till hotellet vill vi att ni registrerar er. att representera familjeterapins utveckling i Sverige genom att: Flyg främja och bidra till teori- och metodutveckling BLI Närmaste flygplats är Kallax i Luleå.

MED samt forskning inom familjeterapin och dess LEM gränsområden Tåg representera familjeterapins intressen i offentliga Tåg går till Älvsbyn. sammanhang och aktivt driva frågor som rör Buss familjeterapin verka för spridning av information om Det kommer att gå att åka buss till Storforsen både familjeterapi som behandlingsmetod från Kallax och Älvsbyn. främja kontakterna mellan familjeterapeutiskt Boende verksamma inom och utom Sverige verka för att Svenska och Nordiska kongresser På Storforsen hotell finns det möjlighet att hyra kommer till stånd rum, stugor eller campingplats (detta ingår inte i stödja lokala familjeterapiföreningar kongressavgiften). Hotellet har reserverat rum till verka för att lokala familjeterapiföreningar bildas i kongressen, därför går det inte att boka rum via områden där sådana saknas webbsidan. Ring eller mejla hotellet istället.

Medlem blir du genom en lokalförening.

FAMILJETERAPI

FÖRENINGEN

NORR

SVENSK FAMILJETERAPIKONGRESS 2025 Rolf Sundet

Skillnader som gör skillnader

Kristina Edman & Karin Thorslund

Samarbete over granser

Carina Håkansson Att Träda Fram

Samtal mellan Praktik & Forskning

Tryggve Balldin Vad menar vi med ordet “systemisk”?

27-29 augusti 2025 Storforsen, Älvsbyn

Mer information om programmet och anmälan hittar du på www.sfft.se. Scanna QR koden eller klicka här för att komma dit.

En Dag i Görels Trädgård På en solig dag bland äppelträden och blommar samlades cirka 50 famil-

jeterapeuter i en trädgård i utkanten av Stockholm – den gemensamma

samlingspunkten var att alla samlade har gått eller går en av Görel Freds grundläggande utbildningar i systemisk familjeterapi. Återträffen var ett initiativ av Maria Willis som

samt att bygga nätverk. Under vår tid tillsam-

snabbt fick med sig Görel Fred och Emma Wen-

mans delades vi upp i olika samtalsgrupper

nerström. Syftet med dagen var att samlas för att

beroende på arbetsplats. Bland de deltagande

uppmuntra varandra, dela idéer och inspiration

var representanter från barn- och ungdomspsykiatrin, skolan, socialtjänsten, primärvården, sjukhuskuratorer, familjerådgivning, Svenska Kyrkan, polisen och egna företagare.

Samtalen var lätt att få igång. Det samtalades om utmaningar och möjligheter för det systemiska perspektivet på respektive arbetsplats samt deltagarnas egna brinnande frågor. Några kände att de var på precis rätt plats i arbetslivet. För andra var det något som skavde. Främst delades glädjen av att mötas på riktigt, att samtala om viktiga frågor med andra som delade engagemanget. För många var det en igenkänning från våra utbildningar där Görel med värme och ödmjukhet skapade en trygg plats för utveckling och samtal.

svensk familjeterapi 40

Dagen avslutades med ett knytkalas fylld med

Görel avslutar nu sin femte kull av ”steg 1:are.”

tillräckligt med mat för 100 personer och dans.

De första tre omgångar hölls i samarbete med

Samtliga deltagare var överens om att flera

Gävle Högskolan med examensår 2016, 2018

sådana här möjligheter att samlas behövdes för

och 2021. Därefter flyttade utbildningen till

att motverka ensamheten och ge ny kraft. Och

Maria Cederschiölds Högskola i Stockholm med

i samband med träffen bildades det ett inof-

examensår 2023 och 2024. Den sjätte utbildn-

ficiellt nätverk för fortsätt delande – Görels

ingsomgång har nu kommit igång och beräknas

Trädgård. Nätverket hoppas bidra till att hålla

ta examen 2026.

det systemiska synsättet vid liv genom att stötta varandra, delta i debatten och skapa nya idéer och sammanhang.

/Amber Forsberg Kull 2017-2018

svensk familjeterapi 41

I Görels affär

Föreläsning med Görel Fred i Falun 8 oktober 2024 Vi pratade om att DFF arrangerade en föreläsning i

Falun med Görel Fred om “försoning”. Ville vi åka?

Var det något för oss? Sala kommun har som alla kom-

När vi i samtal pratar om ”jag” tillstånd brukar vi rita de tre cirklarna på blädderblock.

muner ett knackigt ekonomiskt läge. Var det idé att

Billig förlåtelse har både för- och nackdelar. Det inne-

och hört föreläsningen om försoning på KFR-dagarna

det inte hänt och suddar därmed i sin livslinje. Att säga

ens fråga? En av oss hade haft Görel som handledare

bär att man inte bearbetat det som hänt - man låtsas att

i Tällberg.

förlåt behöver inte alltid betyda att sätta punkt utan kan

Skulle vi ta ansvar för kommunens ekonomi eller fråga

vara en början till försoning - en fredstrevare.

vår chef om vi får åka.

Görel Fred borde gjort en tydligare skillnad mellan

Vi kom fram till att vi inte skulle säga nej till oss själva

som samtalsledare kan ta sig an samtalet. Neutraliteten

utan fråga vår chef. Vi ställde frågan och fick åka.

Efter föreläsningen har vi pratat om behovsutrymme

olika relationer. Det är i högsta grad en skillnad hur man blir annorlunda då man träffar föräldrar och vuxna barn jämfört med då man träffar par.

och skillnaden mellan olika relationer, som föräldrar

Då vi hörde och läste om inre försoning blev vi båda

pratat om billig förlåtelse, val och inre och yttre förson-

kvar och tär på framtiden och det finns ett val. Vi träffar

och vuxna barn och kärleksrelationer. Vi har också

ing. På biblioteket har vi lånat boken Försonas med din

barndom som Görel Fred skrivit med en annan författare. Den gavs ut 2014. Vi har båda läst delar av den efter föreläsningen och en av oss har läst den tidigare.

Vilken affär har du kommit till gillade vi, som en bild av hur vi som samtalsledare kan hålla gränser. Om vi

glada och hoppfulla då de gamla oförrätterna ofta finns

ofta par där giftet från tidigare oförrätter finns kvar. En väg framåt kan vara inre försoning. Den ena kan för-

sonas med vad som hänt utan att det blir i dialog med

den andre. Det krävs att man börjar med att förlåta sig själv för det som hände och att våga sörja det som man inte fick.

får förväntningar på oss i samtalet som vi inte kan eller

Slutligen vill vi ge en eloge till Görel Fred och Da-

deklarera vad vi kan uppfylla. I den här affären kan du

lyckades hålla oss vakna ända fram till klockan tre.

ska uppfylla så kan vi säga det i samtalet. Och istället köpa det här.

Vi tyckte om när Görel pratade om de tre ”jag” till-

stånden; förälder, vuxen och barn. Det är inte nytt för

oss med transaktionsanalys och vi använder det ibland med par men det är bra att bli påmind och uppdaterad.

larnas Familjeterapiförening för ett arrangemang som

Att varva föreläsning med panelsamtal, bikupor och frågor och synpunkter från publiken var en mycket bra struktur.

/ Mats Stenberg & Gill Wetterberg

svensk familjeterapi 42

Alla tiders sex är nu Alla tiders sex är titeln på en bok som Jonathan Lind-

ström skrev 2021. Sista veckan i oktober var vi ett 20-tal Familjerådgivare som lyssnade på hans föreläsn-

ing i Köping. Lindström är arkeolog och hans kunskap sträcker sig från nuvarande människans tillblivelse för 300.000 år sedan till i dag. Vi var trollbundna av hans

kunskap och sätt att framföra den lågmält och med en god portion humor.

Han gör många intressanta nedslag i historien. Han

talar om den genetiska fördelen med att två organismer har sex, om femtusenåriga gånggrifter och om att män-

niskan har det bäst sexuellt idag. Aborträtt, tillgång till preventivmedel och jämlikhet påverkar till det bättre

även om det inte gäller alla och på flera håll i världen är hotat.

De fornfynd som gjorts genom åren har tolkats på olika

sätt. Som exempelvis de venusfigurer från istiden som hittats på boplatser i Europa och asiatiska Ryssland.

Det har funnits teorier att det är en slags tidig form av pornografi, istidens pinuppor, som män bar med sig då de var borta hemifrån under långa tider. Det mest san-

nolika är dock att det var ett slags fruktbarhetssymboler.

Detsamma gäller de penisar som avbildats på grottmålningar, hällristningar och skulpterats.

Lindström talar varmt om Elise Ottesen Jensen, en

av grundarna av RFSU. Han har med sig hennes memoarer, som han rekommenderar. Vi bestämmer oss för

att läsa den. Personal på biblioteket i Sala hämtar den

i magasinet i källaren. Hittills har vi läst ungefär halva boken och rekommenderar Och livet skrev.

När vi blev bofasta jordbrukare i Sverige för ungefär 6.000 år sen blev arvsrätt viktig och därmed kontroll av framförallt kvinnors sexualitet. Innan dess ägde vi inte

/Mats Stenberg och Gill Wetterberg

jord. Under bronsåldern för 4.000 år sedan var slavar den viktigaste handelsvaran. Handel med män, kvinnor och barn var en förutsättning för att få köpa koppar och tenn.

svensk familjeterapi 43

Läsv

val. En fånge svälter sig till döds i ett svenskt fängelse, ingen stoppar honom.

Människan är den enda varelsen som tar sitt eget liv – det är en vanligare dödsorsak än

krig och mord tillsammans. I tolv kapitel riktar psykiatriprofessor Christian Rück ljuset mot självmordets katastrof och dess olika nyanser.

Sverige var först i världen med att införa en

nollvision för suicid, men har ett brett folkligt stöd för dödshjälp. Vem har rätt att dö och vad Ett liv värt att leva : varför självmord blev människans följeslagare (2024)

kan vi lära oss av att självmord existerar? Kan

vi bättre förstå livet, med all dess skönhet och bräcklighet, genom att ställa det mot det obeha-

Christian Rück

gligaste? Samtidigt beskrivs det hoppfulla – hur

Ett barn dör – varje förälders mardröm. En

meningsfullhet.

dödsklinik i Schweiz. Det ses som ett rimligt

För vad är egentligen ett liv värt att leva?

människan finner sin livslust, sin känsla av

104-årig professor tar sitt sista andetag på en

svensk familjeterapi 44

värt

morfar utan att fråga först, vad ska hon göra med det?

I Citronfjärilen följer vi Maja när hennes morfar dör och begravs. Boken är tänkt att läsas till-

sammans, vuxen och barn. Alla, oavsett ålder,

Citronfjärilen (2024)

har rätt till sin sorg. Det är en varm och verklighetsnära bok - om sorg och saknad, men också

Kerstin Hesslefors Persson

om kärlek och hopp.

Majas morfar har gott om tid. Och han kan allt om fjärilar. Tillsammans går de ofta på upptäcktsfärd i naturen. Maja tycker särskilt mycket om

den gula citronfjärilen. Men den dag har kom-

mit då morfar är död. Vad ska hända nu? undrar Maja. Och förstoringsglaset som Maja lånade av

Författaren Kerstin Hesslefors Persson är präst

och har många års erfarenhet av att möta sör-

jande människor i olika åldrar. Citronfjärilen är illustrerad av Sophie Ekman.

För barn 6-9 år och också för vuxna.

svensk familjeterapi 45

Läsv hem till min man och våra tre barn; sju, fem och snart två år gamla. I vår stadsdel får jag på nära

håll följa vad föräldrar i 2020-talets Stockholm

tampas med. En hel del, visar det sig. Antropologen i mig spetsar öronen.”

“It takes a village to raise a child.” Trots det

växer de flesta barn i Sverige idag upp i hushåll

med bara en eller två vuxna. Vi har bytt byn mot bostadsområdet och har helt andra förutsättnin-

gar när vi blir föräldrar än vad våra förfäder och förmödrar hade. Dessutom överöses vi ständigt av föreställningar om vad som är ”naturligt” i

familjelivet. Stämmer det att kärnfamiljen är ett traditionellt sätt att leva och att vi skaffar barn

på tok för sent? Har kvinnor en underliggande Familjeformeln: Antropologens guide till föräldraskap här och där, då och nu

modersinstinkt och har vi människor formats

för att leva monogamt? Är svenska lattepappor världsbäst eller ligger de i lä jämfört med

Akafokets fäder? Hur vanligt är egentligen

Caroline Uggla

skilsmässa hos jägare-samlare? Varför är din

”Just nu handlar det mesta i mitt liv om familj.

På jobbet forskar mina demografikollegor och

jag om vem som skaffar barn med vem, när man skaffar barn, hur många och hur tätt. Om vad

som avgör vilka som skiljer sig, och vilka som delar lika på föräldraledigheten. Sen cyklar jag

mormors betydelse evolutionens bäst bevarade hemlighet? Och är det lättare eller svårare än någonsin att vara förälder i 2020-talets Sverige?

Familjeformeln avlivar en hel drös myter. Det är

en bok om föräldraskap och familj, i gränslandet mellan biologi och kultur.

svensk familjeterapi 46

värt atrin eller i socialtjänsten. Denna bok handlar

om dessa ungdomar och deras familjer. Men framförallt handlar den om ett framgångsrikt sätt att behandla deras problem.

I metoden funktionell familjeterapi (FFT),

som började utvecklas av James F Alexander i

slutet av 1960-talet, utgår man från två familje-

funktioner som är särskilt centrala: närhet och

distans i föräldra–ungdomsförhållandet och hierarkiförändring i familjen. Terapeuten undersöker i de tidiga samtalen hur den unges

symptom påverkar dessa funktionsområden.

Alla familjemedlemmars relationsbehov undersöks utifrån den funktion beteendet fyller i form

av närhet eller avstånd. Behandlingen, som följer en manual indelad i fem faser, har utvärderats

i en lång rad forskningsstudier och har i USA Funktionell familjeterapi för beteendeproblem hos ungdomar (2016)

godkänts som ett av Blueprintprogrammen för

evidensbaserad behandling. I Sverige har metoden använts i 15 år.

James F. Alexander, Holly Barrett Waldron, Michael S. Robbins och Andrea A. Neeb Det finns många olika benämningar eller etiketter på ungdomar med relationsförsvårande

beteende: Ungdom på glid, svårbehandlade

tonåringar, värstingar och unga lagöverträdare är bara några exempel. De kan ha en utagerande beteendestörning eller ett drogberoende och de kan vara aktuella hos barn och ungdomspsyki-

Funktionell familjeterapi innehåller förutom behandlingsmanualen även en omfattande presentation av forskningsstödet för metoden och en

illustrativ fallbeskrivning. Boken vänder sig till yrkesverksamma socionomer, psykologer och

familjebehandlare i socialtjänsten och i barnoch ungdomspsykiatrin samt till studerande på

socionom- och psykologutbildningen och på olika familjeterapiutbildningar.

svensk familjeterapi 47

Läsvärt Based on systemic therapy methods and prin-

ciples in socio-political nonviolent resistance,

NVR targets aggressive and self-destructive child behaviours in a relational way to help parents develop self-efficacy in responding to the problematic behaviour and grow a supportive community around the family. In this

book, Peter Jakob integrates the original NVR

model with aspects of trauma and attachment

theory, Solution-focused therapy, and Narrative therapy, in order to expand the efficacy of NVR in trauma-focused work. Grounded in

Jakob’s extensive clinical experience and in

basic research, the book will help the reader navigate the complexity of working across vari-

ous systems in family therapy, counselling and Non-Violent Resistance in Trauma-Focused Practice – (December 2024)

family support, particularly within challenging contexts such as families facing multiple challenges, adoptive families, foster- and residential

care. Method descriptions and illustrative case

Peter Jakob

examples are featured throughout the chapters

This book presents Non-Violent Resistance

(NVR) for trauma-focused therapy and care,

adopting a systemic and trauma-orientated approach to aggressive and self-destructive be-

haviours in young people, where there have been adverse life experiences in the family.

to ultimately promote healing from trauma for everyone involved.

An essential resource for a wide variety of mental health professionals, social workers, family workers and parenting practitioners, as well as caregivers and managers in residential care.

svensk familjeterapi 48

Mediabruset Släpp taget Släpp taget är en svensk dramafilm. Manus är skrivet av Josephine Bornebusch som även svarat för filmens regi. Bornebusch spelar även en av fil-

mens huvudroller. Filmen kretsar kring Stella som har allt under kontroll. Bortsett från hennes yngsta

sons behov av uppmärksamhet, hennes dotters

tonårshumör och hennes mans oförmåga att vara

känslomässigt närvarande. För att samla familjen

bestämmer hon sig för att ta med familjen på en resa. Filmen går att se på Netflix.

Internationell Familjeterapi-om inspirerande möten och samarbeten med utländska kolleger

Familjeterapeut och handledare Gun Drott Englén

höll i ett lunchwebbinarium den 29 november kl.

12-13 via zoom. Under webbinariet delade Gun med sig av sina erfarenheter med familjetera-

peutiska kontakter i andra länder. Webbinariet

spelades in och går att se i efterhand via sfft:s YouTube kanal: https://youtu.be/7Olk9PO_VSU

svensk familjeterapi 50

Documentary film: Far from the Tree (2017) Based on the bestselling book by Andrew Solomon, this documentary examines the experiences of families in which parents and children are profoundly differ-

ent from one another in a variety of ways. Parents of children who have Down syndrome, dwarfism or autism share intimate stories of the challenges they face.

svensk familjeterapi 51

Bli i m e l med

S

!

T FF

Föreningen bildades 1987. Föreningen har cirka 700 medlemmar. Föreningen ger ut en tidskrift, numera nättidning, Svensk FamiljeTerapi (SFT). Som medlem i sfft får du även tillgång till den nordiska tidsskrfit Fokus på Fami-

Svenska föreningen för familjeterapi Svenska föreningen för familjeterapi, förkortat sfft, är en ideell förening vars syfte är att representera familjeterapins utveckling i Sverige genom att: •

lokalförening se www.sfft.se.

veckling samt forskning inom familjeterapin och dess gränsområden

lien digitalt. Medlem blir du genom din lokalförening. För att hitta din närmast

främja och bidra till teori- och metodut-

•

representera familjeterapins intressen i

offentliga sammanhang och aktivt driva frågar som rör familjeterapin

Ingen lokalförening i närhet? Du kan starta en egen lokalförening tillsammans med andra i ditt område. Hör av dig till någon i riksstyrelsen så pratar vi

•

verka för spridning av information om

•

främja kontakterna mellan familjetera-

•

verka för att Svenska och Nordiska kon-

•

stödja lokala familjeterapiföreningar

•

verka för att lokala familjeterapiföreningar

vidare.

Nästa nummer av SFT utges i mars 2025.

Håll utkik!

familjeterapi som behandlingsmetod

peutiskt verksamma inom och utom Sverige gresser kommer till stånd

bildas i områden där sådana saknas

AI-genererad bild Magnus Olers