SFT nr4 2022

svensk familjeterapi nr 4 • 2022

Intensiv familjeterapi i Dalarna På Spaning efter anknytning

Hvor skal vi - del 2 Kärlekens diskurs

Ledare Jag vet inte om alla familjer har det så, men

precis som amerikanska filmer skildrar det.

var högtidsentusiast och hon var mormor.

sitter på soffan och snackar om amerikansk

i min ursprungsfamilj hade vi en person som Mormor älskade både högtider och att samla,

en farlig kombination om du frågar mig. Julgranar, utebelysning, julkrubbor, änglar och

tomtar fyllde hennes hus varje juletid. Sedan skulle familjen såklart komma för en stor

familjemiddag. Och när jag använder ordet

Barnen springer runt och lekar, gubbarna fotboll eller vädret och alla andra fixar med

maten. Borden ska dukas, maten ska lagas, pajer ska gräddas, grönsaker ska blandas.

Hos mormor är det hon som bestämmer, vi följer hennes ledning.

familj är det med den mest generösa tolknin-

Erik ville också hjälpa till men det är inte

- morbröder, mostrar, syskon, kusiner, gam-

vad man ska göra. Mormor gav honom en

Utöver släktningar var det nästan alltid någon

matkällaren och lägga fram den på bordet.

dent av något slag som inte skulle åka hem

Alla satte sig vid bordet och mormor gjorde

vara på vår familjs jultraditioner.

är den gröna salladen?’ frågar hon och ser

Ett år kom det en kille från Ghana. För enkel-

en stor skål med sallad, tomater och gurka

gen. Varje år fylldes huset med släktningar

bara att kliva in i någon annans kök och veta

melmoster och hennes familj – ja, ni förstår.

enkel uppgift, hämta den gröna salladen från

gäst som bjöds in, inte sällen en utbytesstu-

Tiden gick och snart var det dags att äta.

för julen och som skulle kunna tänka sig när-

en sista kontroll innan middagsbönen. ’Vart

hetens skull kallar vi honom för Erik. Han var i staterna för studier och hade blivit kompis

med min morbror som bestämde sig för att bjuda in Erik till familjens julfirande. Han tackade ja.

När dagen kom var det kaos som vanligt -

bekymrad ut. Erik, tittar upp och pekar på som ligger på bordet. ’Jag gjorde den själv då jag inte hittade någon färdig sallad i matkäl-

laren.’ Mormor gick ut ur rummet och nerför trapporna till matkällaren och återkom efter

några minuter med en skål fylld med diverse frukt i en grönfärgad gräddblandning, en grön

fruktsallad så att säga. Alla började skratta.

svensk familjeterapi 2

’I vår familj kallar vi detta för grönsallad,’

I detta nummer av SFT bjuds vi in till att re-

chockad, tittade Erik henne i ögonen och sva-

vi gör i den andra delen av ‘Hvor er vi-Hvor

förklarade mormor och log mot Erik. Helt

rade, ’Hur kan det där kallas för grönsallad?!

Det finns inte ens sallad i den!’

Jag skrattar fortfarande idag när jag fixar en

sallad och ställer den på bordet. Hur tokigt

det kan bli när olika traditioner och kulturer möts. Det är så lätt att vi människor fastnar

vid våra egna uppfattningar om verkligheten så pass att vi inte ens inser att våra begrepp är fullständigt obegripligt för andra.

skal vi.’ Vi ställs även inför frågan kring hur våra egna föreställningar om relationer och

kärlek kan påverka exempelvis par i parterapi

i Gill Wetterbergs artikel ’Kärlekens diskurs.’

Läs gärna också om hur familjeterapienheten i Dalarna arbetar med samspel i familjer re-

dan från spädbarnsålder. Gå på spaning efter anknytning med Magnus Ringborg och ta en

stund att läsa om böcker som har format Bill Petitt som terapeut. Det finns även gott om

I höstas fick jag äran att lyssna på när Madeleine Cocozza föreläste på ett lunchseminarium med titeln ’Är familjepsykoterapi på väg

att elimineras?’ I seminariet lyfte hon vikten av att artikulera sig noggrant när det gäller

familjeterapifältet, att det finns en risk att

familjeterapi blir urvattnat utan tydliga och väldefinierade begrepp som kan förmedlas

utanför familjeterapin inre kretsar. Lennart

Lorås artikelserie lyfter liknande sentiment.

Jag tänker på min mormors gröna sallad och hur lätt det kan bli tokigt!

flektera över vårt språk och hur vi talar om det

julklappstips och förslag på böcker, poddar

och föreläsningar för att se till att du inte blir uttråkad under den kommande ledigheten!

Läs. Njut. Gå en promenad och krama om

någon som du håller kär. Jag kommer att äta grönsallad i alla fall som jag nu vet kallas för ’pistachio fluff’ i resten av världen.

Jag önskar er en god jul och ett gott nytt år!

/Amber

svensk familjeterapi 3

Ordföranden Kära vänner!

I november fick jag vara med som gäst vid den

Det är advent och jag tänker på färger.

i Köpenhamn, och jag vill bjuda på några glimtar

danska föreningen STOK:s årsmöte under en dag

Hemma hos mig har novembers mörker och den skånska vinterns vanliga grå de senaste dagarna

förbytts i gnistrande vitt. Men egentligen inte vitt,

för snön som täcker marken skiftar mellan gulvita toner i solen, blått i skuggorna och med silverglit-

ter strött över alltsammans. För egen del har jag fått ta time out på den senaste tiden, och har därför

tacksamt möjligheten att njuta av allt det vackra och

komma ut på skidor på dagarna, istället för att gå

upp i mörker, jobba långa dagar och komma hem i mörker…

anförande om Hartmut Rosas teorier om social acceleration och resonans. Sedan en av huvudtalarna, Anne-Mette Sohn Jensen, som pratade om omsorgströtthet och compassion utifrån sin kommande bok.

Här blev det en hel del resonans (genklang) för mig.

Hon redogjorde för våra olika känsloreglerande system enligt Compassion Fokuserad Terapi, CFT.

Och här kommer det mera färger. Först Hotsystemet eller ”alarmknappen” med funktionen att hålla oss

vid liv. Representerat av en röd färg. Här finns alltså

negativ stress i olika former och det medieras av de

Det har varit en innehållsrik höst i familjeterapins tecken. I oktober var vi drygt hundra personer som

fick mötas vid ett spännande vetenskapligt symposium i Stockholm, arrangerat av Stockholmsföre-

ningen FFST, tillsammans med vår vetenskapliga sekreterare Karin Thorslund. Första gången på tre år som vi hade en rikstäckande konferens i Sverige

och kunde hålla årsmötet live, det var efterlängtat!

Mycket fint arrangerat och härligt att träffas, tack FFST!

därifrån. Ordförande Mats Widsell inledde med ett

välkända stresshormonerna adrenalin och cortisol.

Sedan Motivationssystemet eller ”startknappen” som handlar om allt som vi vill och går i gång på med positiv energi. Det aktiverar känslor som

glädje, spänning och begeistring. Det systemet

medieras av dopamin i hjärnan. Det går såklart att

välja olika färger här men jag väljer att tänka mig startknappen som grön. Det gröna systemet innebär

övervägande positiv aktivitet men vi kan också

lockas att skruva upp tempot för högt och pressa oss själva. Då riskerar det gröna att också blir rött.

Det här två aktiva systemen behöver balanseras

svensk familjeterapi 4

av det tredje som CFT kallar Trygghetssystemet,

För sfft:s del kan det motsvaras av vår visionshelg

och närvaro, återhämtning och avslappning. Tryg-

frön vi hoppas kan växa och utvecklas. Familjeter-

eller ”pausknappen”. Med plats för samhörighet ghetssystemet medieras av endorfiner och oxytocin.

Jag väljer för min del i denna adventstid att tänka mig den här välbehövliga pausknappen som blå.

Blå som himlen och havet, blå som de lekande skuggorna och som en vinterskymning.

Behöver jag säga att jag har ”glömt” att trycka på den där pausknappen lite för länge…? Men nu är

med alla lokalstyrelser i september, som gav många

apins ställning i samhället är en annan utmaning. På det temat hade Madeleine Cocozza två välbesökta lunchseminarier under november. Det finns mycket

som känns viktigt men också roligt och motiverar

oss att jobba vidare. Vi kan börja se fram emot en svensk kongress på det aktuella temat ”Behandlarens värld” i oktober nästa år.

den intryckt. Välbehövligt.

Men först vill jag få önska Er alla sköna och vil-

Så alla uppgifter och utmaningar för det kommande

en regnbåge av Era alldeles egna färger.

året får vänta lite. STOK har haft en delvis liknande

situation som sfft med att de tappat medlemmar. Situationen inför årsmötet var att det fanns ett hot om

nedläggning av STOK om de inte lyckades få in nya krafter till styrelsen. Men det fick de, och STOK

lever vidare. De har haft en ”revitaliseringsgrupp”

samma helgdagar, utan måsten men med plats för

Riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, så ses vi igen 2023!

Lotta Beskow,

Ordförande sfft

som arbetat med hur de vill utveckla föreningen.

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Cook Layout: Magnus Olers piattodesign.se

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Inger Bergström ibergstrom57@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Inger Bergström Sekreterare: Amber Cook Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Helena Prahne Eva Dahlgren Raymond Valdes

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 24 februari sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Årets familjeterapeut Gunnar Forsberg och Johan

Wallmark utnämns till årets familjeterapeuter

en ny utgåva (2021) av Nätverksboken om

mötets möjligheter. Gunnar var länge ledamot i Styrelsen för FFST och var medredak-

tör tillsammans med Johan Wallmark till den

Under årets vetenskapliga symposium på Finlandshuset Conference i Stockholm den 6-7

oktober 2022 utnämndes Gunnar Forsberg och Johan Wallmark till årets familjeterapeu-

ter. I motiveringen till nomineringen står det följande:

lokala föreningstidningen i Stockholm. Gun-

nar är aktiv i det nätverk som finns i Sverige

för nätverksterapi och även internationellt.

Han har också en musikalisk ådra då han spelat trumpet på FFST:s julfester och fick

in alla deltagare i tid på den stora Nationella Familjeterapikongressen i Stockholm 2018.

’Gunnar Forsberg har under mycket lång

tid verkat som familjeterapeut, handledare och utbildare inom systemisk psykoterapi, familjebehandling och nätverksterapi. Gun-

nar är en uppskattade föreläsare, utbildare, handledare och psykoterapeut, omtyckt för sin generösa och ödmjuka hållning i sitt

förmedlande av sin praktik. Han har skrivit böcker om handledning, nätverksarbete och har tillsammans med Johan Wallmark gett ut

Johan Wallmark har under lång tid verkat för

det systemiska synsättet genom sitt arbete inom socialtjänsten. Johan är familjeterapeut, handledare och utbildare inom systemisk psykoterapi, familjebehandling och nätverksarbete. Han har tillsammans med Gunnar

Forsberg arbetat på Krismottagningen i

Botkyrka, som är ett utsatt område utanför Stockholm, som familjeterapeut och nätverk-

svensk familjeterapi 6

sledare. Johan har ett stort teoretisk kunnande

der många år ledamot i Styrelsen i FFST. Johan

och förklara teorier på ett mycket levande sätt.

också avspeglas i hans praktik.’

där han kan berätta familjeterapins historia Nyligen gjorde han och Gunnar ett stort arbete

uppskattas för sin vänlighet och nyfikenhet som

med en nyutgåva av Nätverksboken där de lade

Tack Gunnar och Johan för att ni sprider era

intervjuer med personer som arbetar med nät-

genom utbildningar och handledning på ett så

ner ett omfattande arbete och också gjorde nya

enorma erfarenheter av det systemiska synsättet

verk. Johan ingår också i det stora nätverket av

entusiastiskt sätt!

nätverksterapeuter och har medverkat med sitt kunnande på många evenemang. Johan var un-

svensk familjeterapi 7

Intensiv familjeterapi fortsätter utvecklas på BUP i Dalarna Amber Cook intervjuar Frida Ro-

familjerna bodde på enheten till att man för den äldre

senström (avdelningschef/psykolog/

åldersgruppen träffas en gång i veckan om sammanlagt

borg (psykoterapeut/socionom) som

Enheten arbetar med två typer av ålderskategorier;

psykoterapeut) och Peter Leijon-

arbetar med Intensiv Familjeterapi (IFT) vid Familjeterapienheten i Region Dalarna samt ordförande

för Dalarnas Familjeterapiförening (DFF) Inger Bergström (psykoterapeut/behandlingsassistent)

som

arbetat vid enheten under många år och nyligen gått i pension.

omkring tre timmar.

0–3:11 år eller 4–17 år. I den yngre ålderskategorin ar-

betar man oftare kortare perioder och sessioner. Behandlarna berättar att de utifrån att de redan arbetat mycket med samspelsbehandling på det viset arbetade för att

få utöka sitt uppdrag till att omfatta och möta de allra yngsta barnen, men vill betona att späda och små barn

i sig utgör en egen subspecialitet. I den äldre kategorin, där man mer traditionellt arbetar med IFT, arbetar man ofta 1–2 terminer, ibland mer och ibland mindre, utifrån familjens behov. I den yngre åldersgruppen är det sällan

någon kö för att komma till behandling. Till den äldre

åldersgruppen kan det i perioder förekomma viss kötid

Familjeterapienheten är en länsövergripande subspecial-

itet inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Den grundades av psykolog Johan Sundelin 1981 efter att han kommit hem från USA där han arbetat med och inspir-

erats av familjeterapeuten Salvador Minuchin. Enheten

har varit under ständig utveckling där man genom åren har försökt följa den familjeterapeutiska forskningen

och anpassa metoderna. Grunden är fortfarande lik den Johan Sundelin skapade även om metoderna har förän-

drats en del och är fortfarande den metod som används för den äldre målgruppen. Man har dock till exempel

för länge sedan slutat med veckolånga behandlingar där

för att få en plats hos IFT-teamet. Denna åldersgrupp

är redan pågående patient inom någon av BUP öppen-

vårdsmottagningar. Barn och föräldrar är ofta trötta och

slutkörda, upplever inte att de fått hjälp som hjälper och

känner sig ofta maktlösa, ofta känner de att de tappat

tilltron till sina egna resurser och på det viset gett upp hoppet om att det kan bli bättre för dem. Ofta finns egen psykisk ohälsa hos föräldrarna.

Intervjupersonerna berättar att om uppdragen kommer

från BUP:s öppenvård så har de där inför remiss bedömt att patienten/familjen behöver mer än vad öppenvården kan erbjuda. Teamet berättar vidare att de med inten-

svensk familjeterapi 8

siv menar att de ägnar flera timmar i veckan åt en och

lematik bland de familjer som kommer till oss från

om tid och det arbete som möjliggörs utifrån en utökad

är viktigt att behandlingen är flexibel, men den får inte

samma familj. Så det intensiva menar dom dels handlar

tidsram. Ofta utspelas det familjen beskrivit som prob-

lematiskt även under besöken. Man försöker se till att det blir samma tid varje vecka för kontinuitetens skull.

”Det bästa med jobbet är att komma nära, att få vara med och göra skillnad för barnen. Att man blir en person för barnen”, säger Peter Leijonborg.

BUP-mottagningarna”, säger Frida Rosenström. ”Det

samtidigt spreta åt olika håll”, fyller Peter i. ”Det är av

vikt att uppdraget är avgränsat och att inte vi gör andra aktörers arbete”. Teamet har 8,5 tjänster och förutom

behandlarna så finns det även en kommunalt anställd sjukhuslärare kopplad till enheten. Behandlarna gör

alltid minst ett hembesök i varje familj de träffar för att få en glimt av familjen på hemmaplan och hur det kan

För att komma till Familjeterapienheten kan man dels

komma på remiss från BUP:s öppenvård. De allra yngs-

ta barnen kommer oftast på remiss från barnhälsovården eller vuxenpsykiatrin.

fungera där.

Uppdraget kring varje familj tydliggörs i en vårdplan

som blir ett arbetsredskap som upprättas tillsammans med barnet och föräldrarna, där barnens behov och situ-

”Det handlar ofta om komplex och sammansatt prob-

ation behöver stå i centrum. Man följer upp vårdplanen,

gör delmål och reviderar vårdplanen kontinuerligt under

svensk familjeterapi 9

behandlingen, allt utifrån barnets och familjens behov.

är också av stor vikt att familjerna kan vara öppna mot

skild familj och deras önskemål, men med fokus på det

eller där familjerna har andra önskemål. Det behöver

De berättar att uppdragen skräddarsys utifrån varje enenskilda barnet där deras röst är viktig oavsett om barnet

explicit kan uttrycka sina behov i ord eller inte. Peter

säger att han brukar försöka formulera målen i vårdplanen på ett sätt att de kan skatta en siffra för att på så

vis göra det synligare både för familjen och behandlarna att arbetet går framåt. Skattningen görs av familjen. De beskriver att de tillsammans med föräldrarna försöker

se vilka behov som ligger bakom barnets beteende. Det

behandlarna och ta upp sådant som kanske inte fungerar

vara full transparens mellan behandlarna och familjen.

Ibland kan till exempel behandlarna prata med varandra

i form av reflekterande samtal inför familjen eller föräldrarna. Det kan till exempel innehålla tankar som delas

utifrån det samtal man har haft med familjen. I vårdplanen ska också familjens styrkor stå med. Det utgör i

sig en terapeutisk funktion, beskriver Frida, Peter & Inger, att familjens styrkor också blir viktiga i arbetet med

svensk familjeterapi 10

familjen och att fokus även hamnar där. Föräldrasamtal

Samtidigt berättar de att det är viktigt att familjen förstår

vivo.

beskriver de utgör en central del i behandlingen. Leken

varvas under behandlingen med samspelsbehandling in

Man arbetar alltid två och två i familjerna, vilket intervjupersonerna har positiva erfarenheter utav. När man

arbetar med olika behandlare så kan man utvecklas på nya sätt professionellt, man blir mer flexibel och fast-

nar inte i samma lösningar för varje familj man träffar.

Det kan dock bli en del logistiskt roddande när man ska

jobba i olika par i olika familjer, men samtliga tycker att det vägs upp av fördelarna av att göra så.

att de har ett mål att uppnå tillsammans med dem. Leken säger bland annat mycket kring hur familjemedlem-

marna interagerar med varandra och är barnets språk.

Samspelsobservation under fri lek kan vara ett inslag.

Även styrd lek, där man kanske behöver klargöra vissa situationer/kritiska moment innan med föräldrarna, kan till exempel konkret för de äldre barnen kan handla om

att familjen får spela ”Den försvunna diamanten”, vilket stöd barnet behöver kring turtagning, motgångar och hur

föräldrarna kan hjälpa barnet/barnen när det blir jobbigt

Marte Meo är en av metoderna man arbetar med inom enheten. Marte Meos syfte är att hjälpa föräldrar att

stödja en positiv utveckling hos deras barn genom att

ge dem verktyg för ett stödjande samspel i den dagliga samvaron genom att man filmar förälder och barn i olika

situationer. För att sedan titta på filmen tillsammans med den filmade föräldern och stärka det den gjorde

bra. Trygghetscirkeln (COS-P) är ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram som också flertalet behandlare har utbildning i. Kompetens finns även inom ABFT (Ankny-

tningsbaserad familjeterapi) och några medarbetare går

för närvarande utbildning i CPP (Child Parent Psychotherapy) som är en är en relationsbaserad behandlings-

samt stötta och glädjas med barnet när det går bra.

Teamet beskriver vidare betydelsen av samverkan kring familjen som viktig utifrån IFT-modellen. Man tar med

för familjen viktiga aktörer som förskola/skola, barnhälsovård, socialtjänst, vuxenpsykiatri, viktiga omsorgsper-

soner, nära släktingar och andra som är betydelsefulla för familjen. Man försöker också arbeta utifrån det som fungerar i familjen och det föräldrarna gör bra och stärka

dom i det men också att hjälpa föräldrarna att förstå sitt

barns behov. Man märker ofta att teamets arbete med familjerna skapar ringar på vattnet även i områden som teamet inte arbetar med.

metod för barn 0-6 år som upplevt traumatiserande och

En träff med de äldre barnen och deras familjer ser ofta

barnen används det diagnostiska klassifikationssystemet

ing kring vad som kommer hända under träffen. Detta

svåra påfrestningar av olika slag. I arbetet med de yngsta DC: 0-5 som nyligen kommit ut i svensk översättning.

Det alliansskapande arbetet är centralt i behandlingen för

att behandlarna ska få mandat att arbeta med familjen.

ut på följande sätt: Först gör man en gemensam planer-

görs gärna med bildstöd för att få det mer förståeligt för

både barn och föräldrar. Det blir också som en modell för hur man kan göra i hemmet med till exempel schema

för dagen eller veckan om behov finns av detta. Efter

svensk familjeterapi 11

man gått igenom dagens planering så börjar man med

symtom. Det kan vara ett nyfött barn till en förälder

först följer upp tidigare träffar och vad man pratade och

exempel mat- och sömnstörningar hos barnet, att barnet

att, utifrån ålder och mognad, samtala där man kanske bestämde om då, samtal om samtalen. Man använder sig

ofta av bildstöd eller att man på olika sätt ritar under samtalen för att få samtalen tydligare. Man kan rita pilar

mellan olika system, individer eller annat, rita livslinjer eller olika typer av collage, till exempel hur familjen

med postpartum depression/postpartum psykos eller till är svårtröstat/oroligt, försenad/avvikande utveckling, att

barnet upplevt svåra livshändelser. Det kan alltså både vara utifrån svårigheter hos barnet eller/och hos förälder, risktecken i samspel på olika vis.

vill att det ska se ut om ett år. Dessa redskap blir vik-

Teamets utmaning just nu är att de har en generation-

man en planerad aktivitet. Det kan bestå av varierande

gjort att de har behövt arbeta på kompetensförsörjningen

klargjort med föräldrarna. Enheten har förutom samtal-

par och kan lära av varandra. Flera i gruppen går just nu

man både kan dreja, slöjda, måla, pärla etc), kök samt

arbetsplatsen då de ofta stannar länge.

fika. ”Vid fikat kan också mycket värdefulla samtal ske

Frida, Peter och Inger är glada över att de fått utveckla

om familjen”, säger Frida.

späda och små barn, en grupp som i sig behöver ses

På frågan om vilken typ av problematik teamet möts

tionellt idag ej erbjuds god och jämlik vård inom BUP

nerellt handlar olika typer av samspelproblematik. Det

tillhöra. Att flera BUP i Sverige avsäger sig målgrup-

hos barnet, ångestrelaterade besvär, separationsångest,

hjälp anser de både är uppseendeväckande och helt går

sätt konsulterat IFT-teamet innan remiss skickas. Van-

späda och små barnen förtjänar en hel artikel i sig”.

tiga också för att få fram barnens röst. Efter det har

sväxling där de har haft flera pensionsavgångar vilket

innehåll, men har ett på förhand bestämt syfte som är

på ett annat sätt. Här är en fördel att de alltid arbetar i

srum tillgång till; lekrum, kuddrum, pysselrum (där

också utbildning i Marte Meo. Personal verkar trivas på

en idrottshall nere i källaren. Efter aktiviteten brukar de

och där får vi som behandlare också mycket information

enhetens inriktning till att även omfatta målgruppen som en subspecialitet. De menar att denna grupp na-

mest av gällande de äldre barnen säger de att det ge-

utan att detta är helt avhängigt vilken region du råkar

kan ge sig i uttryck i utåtagerande beteende, ängslighet

pen och istället hänvisar till andra instanser för stöd och

depression med mera. Remitterande enhet har på något

emot vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. ”De

liga frågeställningar som föräldrar till de äldre barnen kommer med är till exempel ”Mitt barn lyssnar inte på mig”, ”Mitt barn får kraftfulla utbrott”, ”Jag är rädd för

mitt barn”. Gällande späda och små barn handlar det

av Rickard Forsberg

Skolkurator, Åre Kommun

oftast om anknytnings- och/eller regleringssvårigheter

av olika slag eller betydande riskfaktorer för att utveckla

svensk familjeterapi 12

Utdrag ur BUP Dalarnas Uppdragsbeskrivning:

det man pratar om. Behandlingen är teambaserad och

Familjeterapienheten

Nätverkssamverkan med aktuella vårdgrannar och sa-

Familjeterapienheten är en behandlingsenhet som erbjuder samspels-/anknytningsbehandling utifrån sys-

temiskt synsätt. Målgrupper är barn i åldern 0-3:11 år med späd- och småbarnspsykiatriska symtom och/eller

betydande riskfaktorer för att utveckla symtom samt

barn/ungdomar/familjer som inte kunnat tillgodogöra sig behandling inom BUPs öppenvård.

innefattar samtal integrerat med praktiska aktiviteter.

marbetspartners utgör även en viktig del. Metoder som inkluderas i den familjeterapeutiska behandlingen kan vara exempelvis Marte Meo, Circle of Security/Tryg-

ghetscirkeln (COS-P) samt ABFT (anknytningsbaserad familjeterapi).

Vanliga symtom och problem kan till exempel vara: • Problem i samspelet med åtminstone en förälder som i

Familjeterapienheten erbjuder:

olika grad kopplas till symtombilden.

• Indikerade insatser för späda och små barn i åldern 0-3:11 år med späd- och småbarnspsykiatriska symtom

(till exempel utifrån utvecklings-/anknytningstrau-

man) och/eller betydande riskfaktorer för att utveckla symtom. Metoder som inkluderas i behandlingen kan exempelvis vara Marte Meo (filmbaserad metod med fokus på samspelet mellan förälder/primär omsorgsper-

son och barn) samt Circle of Security/Trygghetscirkeln

• Underliggande neuropsykiatriska svårigheter hos

barnet som ställer ökade krav på föräldraförmågan och samspelet förälder-barn.

• Generellt hög vårdtyngd i familjerna med många riskfaktorer för barnets fortsatta utveckling.

• Psykiatriska symtom kan föreligga hos förälder/föräl-

(COS-P) (anknytningsbaserat föräldrastödsprogram).

drarna liksom ytterligare belastningsfaktorer.

samt ökad funktionsnivå hos barnet genom ett mer ut-

Behandlingsarbetet utgår från en vårdplan som upprät-

omsorgspersoner.

vilken innehåller tydliga mål samt delmål. Behandlingen

• Psykoterapeutiska insatser i form av intensiv familjeter-

videras löpande.

som kan tillhandahållas inom öppenvården. Familjen/

Familjeterapienheten har även i uppdrag att bedriva

kunnat tillgodogöra sig en kontakt inom BUPs öppen-

forskning inom fältet för familjeterapi samt späda och

Målet för behandlingen är att uppnå minskat lidande

vecklingsfrämjande samspel med dess föräldrar/primära

tas tillsammans med föräldrarna/omsorgspersonerna, utvärderas kontinuerligt i relation till vårdplanen och re-

api (IFT), en mer intensiv familjebehandling än vad

patienten kommer till Familjeterapienheten om den ej

internutbildning samt bevaka kunskapsutveckling och

vård och behöver hjälp att i praktiska situationer omsätta

små barns psykiska hälsa och utveckling.

svensk familjeterapi 13

BEHANDLARENS VÄRLD SVENSK FAMILJETERAPIKONGRESS 2023 Tryggve Balldin

Gun Drott Englén

Björn Holmberg

Johan Sundelin

På Gång

Alain Topor

Med flera...

Två heldagar fyllda med spännande föreläsningar och seminarier med huvudfokus på behandlaren och världen behandlaren verkar i.

En värld som innebär att förhålla sig till sig själv, till klienter/familjer, metoder, kollegor, vårdgrannar och inte minst den organisation behandlaren verkar inom.

18-19 oktober 2023 i Borlänge

SPARA DATUMEN! Mer information om programmet och anmälan kommer inom kort.

Håll utkik på www.sfft.se!

Jag oc Efter att ha badat i existentialistisk teori under en tid var

det dags att åka till Borlänge och lyssna till Lance Cederström.

Jag och min kollega Mats har läst lite originaltext och några böcker om ex-

istentiell filosofi, mer som biografier

om existentiella filosofer. Och några skönlitterära böcker av existentialister.

Ett försök till sammanfattning skulle

kanske vara att vi har ganska bra koll på Sartres existentialism, lite sämre på

Heidegger och Kirkegaard, vi har några

brottstycken från Beauvoir, Camus och

Merleau-Ponty. Sedan är det andra namn

som svindlat förbi. Det är inte lätt att förstå alla begrepp och att hålla isär olika

svensk familjeterapi 16

ch du teorier. Kan teorierna hjälpa oss att få en an-

– eller kanske redan är utan att se det. Utifrån

ivningen, kan de alls göra någon skillnad i vår

relation och jag-det relation under samtalet.

nan förståelse av vår praktik på Familjerådgvardag i arbetet med par. Vi såg fram emot dagen med Cederström.

Cederström presenterar sig som existentiell

Buber talar han om att växla mellan jag-du-

Cederström talar om att hjälpa konfidenten att berätta sin historia i sitt eget vardagsspråk och om kärlek och omsorg.

terapeut, han pratar utifrån Martin Buber och

Sammantaget var det en bra dag i Borlänge

är sprängfylld med begrepps ursprung (oftast

en mycket lovvärd hållning till frågor från oss

nämner också Simone Weil. Hans föreläsning sanskrit) och korta berättelser från antiken.

Han benämner genom hela dagen terapeuten existent och den besökande konfident. Han

uppmanar oss 50-tal som lyssnar att ta emot

det han säger och inte anstränga oss för att förstå allt.

Relationen och mötet mellan existenten och konfidenten är Cederströms huvudtema. Att

och bra föreläsning av Cederström. Han hade som lyssnade att frågorna diskuterades eller

besvarades när det passade innehållet under dagen. Jag tror för min del att jag inte fått så

mycket mer koll på existentiell teori efter dagen men jag tror inte Mats håller med riktigt.

av Gill Wetterberg

möta konfidenten där han, hon eller de är och att hjälpa existenten dit han, hon de vill vara

svensk familjeterapi 17

På spaning efter ank Vad är din uppfattning av misär?

Att skiljas från Maman! svarade

den trettonårige Marcel Proust på en enkätfråga från en skolkamrat.

Författaren Marcel Proust levde tillsammans med sin mor till hennes död som inträffade då han var trettiofem

år gammal. De hade en intensiv kontakt och brev-

växlade med varandra flera gånger om dagen trots

att de bodde i samma lägenhet. Proust var sjuk hela sitt liv. Hans samtida läkare tolkade hans svåra

Ingen har undgått att Marcel Proust dog för ett hundra år sedan. Och hans författarskap tycks mer aktuellt än någonsin. Kanske kan man också få hjälp

att få syn på abstrakta psykologiska teorier med hjälp av hans arbeten. I Prousts monumentalverk På

spaning efter den tid som flytt går förhållandet till

mamman och till mormodern som en tung basstäm-

ma genom hela verket. Man ska vara försiktig med

att utgå från att en författares verk speglar hans eget liv och att texten kan tolkas genom att psykologis-

era författaren. Marcel Proust hävdade detta tidigt i sin polemik mot litteraturkritikern Saint Beuve . Nedanstående anteckningar syftar inte till en

förståelse av varken författarens person eller hans

verk, nej tanken är bara att vädra några reflektioner kring hur en författare gestaltar de relationsmönster som psykologer idag är tränade att observera.

allergiska symptom som orsakade av neurasteni, ett slags nervsvaghet. Han behandlades med olika

kurer och med Veronal, kokain, koffein, kamferolja, adrenalin och ett förmodligen hallucinogent pulver

som kallades ”poudre de Louis Legras”. 1906 blev han övertalad att lägga in sig på ett sanatorium hos neurologen Paul Sollier. Det är strax efter moderns död och Proust är inte bara astmasjuk utan

också djupt deprimerad . ”Solliers behandling in-

nebar att patienten var förbjuden att kommunicera med någon annan än behandlande läkare. Under

den första veckan skulle neuraste¬nikern ligga till sängs och endast få en mjölkbaserad diet med syftet att regrediera och bli alltmer beroende av sin

terapeut. I sina patientsamtal försökte Sollier framkalla förträngda emotionella upplevelser, något han

kallade för »reviviscenses«.” skriver Carl Lindgren i en mycket intressant artikel i läkartidningen . Det hjälpte inte mot astman, men strax efter denna vis-

telse börjar han ta itu med sitt livsverk, att skriva ”På spaning efter den tid som flytt”.

svensk familjeterapi 18

knytning systemteorin talar vi om interpunktionens betydelse.

Var vi väljer att sätta startpunkten i det systemiska

samspelet är beroende av betraktarens förförståelse.

Berättaren Jagberättaren i På spaning efter den tid som flytt är

inte identisk med författaren även om han på några

ställen kallas Marcel. Men låt oss titta in på några

ställen när författaren gestaltar relationer. Verket börjar med att berättaren har svårt att somna. Han plågas svårt av att modern går en trappa ner för att

umgås med en besökare och har glömt att ge sonen

en godnattkyss. Dennes oro och oförmåga att somna

beskrivs sedan i detalj de följande femtio sidorna. I del två har berättaren blivit tonåring och ska resa Psykologer har ibland varit benägna att förstå sjukdomsbilder som bedöms som psykosomatiska som skapade av, eller åtminstone vidmakthållna av,

en överbeskyddande förälder. Men man har också förstått att en sådan intensiv beroenderelation som utvecklas kan vara orsakad och förstärkt av sjukdo-

men själv. Vilken vinkel vi ska se fenomen utifrån blir av stor betydelse när vi iakttar relationer i ett

kliniskt sammanhang. Sjukdomen skapar relationen som påverkar sjukdomen som påverkar relationen. I

till en badort. Mormor är med på tåget, men avskedet från mamman är otroligt smärtsamt och berättaren upplever det som en avrättning. För att klara resan berusar han sig på öl i restaurangvagnen.

Berättarens ångest rör inte bara honom själv utan också hans oro för hur mamman ska kunna över-

leva utan honom under några veckor. Separationer är ett återkommande tema i de närmare fyratusen sidorna. Den akuta, djupa och långvariga sorgen över mormoderns död hör också till en av verkets höjdpunkter.

svensk familjeterapi 19

På spaning omfattar en tidsrymd på kanske trettio

man snärjer sig, man säger motsatsen till det man

böckerna. Han längtar efter moderns godnattkyssar

att förstå. Att tala öppet är alltför riskabelt, man

år. Berättaren söker kontakt och längtar sig genom men också efter barndomsförälskelsen Gilberte. Sedan är det Odette Swann, Gilbertes mor och fram-

förallt är han besatt av hertiginnan de Guermantes, den ouppnåeliga. Slutligen blir det Albertine, en jämnårig flicka som han till sist förmår till att fly-

tta in hos sig. Då upphör kärleken och förvandlas i

stället till manisk kontroll och svartsjukefantasier.

Det är genomgående hos Proust att åtrån finns bara

i trianglar. Först när den andre dras till den tredje

förstärks åtrån . Berättaren fantiserar hela tiden om att Albertine är otrogen, han söker henne, han

kontrollerar henne och försöker hålla henne inlåst.

Samma mönster gestaltas utförligt i den första delen i relationen mellan Charles Swann och Odette de

Crecy, hon som senare ska bli mor till Gilberte. Sida upp och sida ner skildras Swanns vansinnesjakter

menar och man hoppas att den andra ändå kommer blir alltför sårbar och man riskerar att bli övergiven

eller krossad. Läsaren av Psykologtidningen har

redan börjat tänka ”Otrygg anknytning, typ ängslig

- ambivalent”. I den otrygga anknytningsstrategin försöker man hänga på hela tiden, man klänger,

man utvecklar ett symptom som måste behandlas, man ställer till gräl och bråk som måste bemötas.

Detta i kontrast till en annan huvudstrategi, den undvikande - förnekande. Där stänger man av.

Man överger i stället för att riskera att bli över-

given. Jag klarar mig själv - du ska inte tro att du betyder något! Det går naturligtvis inte att reducera ett komplicerat verk till något så kategoriskt, men mönstret av ängslig ambivalens i På spaning är alltför genomgående för att ignoreras!

genom Paris efter den undflyende Odette.

Det här är lysande litteratur, men lägger man böcker-

James Joyce och Ulysses.

Ju mer den ene försöker stänga in och kontrollera,

Att Proust inte formulerar en generell lag för män-

Inom systemteorin brukar man kalla detta mönster

annan klassisk hundraåring, nämligen James Joy-

ofta slutar i våld. Flykten förstärker kontrollen, som

Joyce var äldst av åtta syskon och sin mammas

finns i hela Prousts verk en grundläggande otryg-

skriver Joyce i inledningen kärleksfullt, och som

att man är inte önskvärd, att den älskade kommer

jollrandet mellan mamman och spädbarnet. Vid

gande misstro mot öppna samtal. Man döljer sig,

kallas, till internatskola. Någon separationsångest

na ifrån sig avtecknar sig de tragiska turerna tydligt. desto mer förstärks flykttendenserna hos den andre.

skliga relationer blir tydligt om man jämför med en

komplementär upptrappning, en spiral som tyvärr

ces Ulysses som utkom 1922. Författaren James

i sin tur ökar ansträngningarna att försöka fly. Det

ögonsten. I Porträtt av konstnären som ung man

ghet. En förvissning om att kärlek inte kan vara,

jag uppfattar det helt unikt, om det förspråkliga

att försvinna. Berättaren har också en grundläg-

sju års ålder skickas Stephen, som huvudpersonen

svensk familjeterapi 20

erotiska fantasier och frestelser under det dygn han

är ute på vandring, men han är helt förvissad om att hans hustru Molly väntar på honom. Han vet att

hon kommer att vara otrogen mot honom med sin

impressario Blazes Boylan under dagen, men det rubbar inte hans jämvikt nämnvärt.

James Joyce var under hela sitt liv gift med Nora

Barnacle . James´ drickande, tidvisa otrohet och opålitlighet med pengar rubbade inte i grunden deras förhållande. Kan man beskriva de anknyt-

ningsmönster som Joyce gestaltar som trygga? I alla fall ligger de långt från den ängsliga ambiva-

lens som kännetecknar Prousts verk. Snarare lutar

Joyce i så fall åt det undertryckande distanserande förhållningssättet. Kanske detta kan förklara en skillnad mellan de litterära modernistiska mästarnas utsiktspunkter; Prousts konsekventa djupbor-

rande subjektivitet mot Joyces breda allomfattande objektivitet? nämns inte. Stephen lever ett självständigt liv och

Många har sagt det före mig, men det tål att up-

med hennes djupa religiositet. Detta ger honom

och blod är det en ovärderlig hjälp att söka sig till

förråder så småningom sin mamma genom att bryta

djupa skuldkänslor men hindrar honom från att ta beslutet att besluta sig för att lämna landet. Här ser vi alltså den totalt motsatta gestaltningen - man

måste separera för att kunna utvecklas! Samma

prepas: För att de psykologiska teorierna ska få kött

den stora litteraturen. Prousts och Joyces huvudverk

består av många sidor att plöja igenom, men de ger rik utdelning.

mönster går igen i Ulysses inledningsepisod, alltså Stephens skuld inför att ha svikit mamman på dödsbädden. Den andre protagonisten i romanen, som

tar betydligt större plats, Leopold Bloom, verkar

fullständigt trygg under sina irrfärder på Dublins gator. Han överfalles visserligen återkommande av

text och bild

Magnus Ringborg Leg psykolog, leg. psykoterapeut, psykoterapihandledare

svensk familjeterapi 21

Kärlekens diskurs Vad är parterapeuters kärleks-

bilder? Ett äldre par vandrar

hand i hand på en strand i solnedgång?

Eller den romantiska premissen; en kvinna i nöd, träffar sin älskande i sista stund, hon är den enda rätta, det är hon och han, man och kvinna och det är bara de två. Som i sagan om Askungen. Öfsti uppmanar oss parterapeuter att utmana våra egna bilder av kärlek och förhållande och öppna för icke censurerande samtal med de par vi träffar.

Hon är norska och är doktor i systemisk psykologi vid Diakonhjemmet i Oslo.

Hennes bok Parrelationer. Kärlek, intimitet och samlevnad i en brytningstid är uppfordrande och lättläst. Vi lyssnar på henne på Ersta i Stockholm den 11 november 2022.

Vi terapeuter är priviligierade och de par vi möter är ofta marginaliserade.

Paren läser oss som de skulle läsa en självhjälpsbok. Vilka frågor ställer vi

och vilka spår väljer vi att följa i samtal och vilka frågor ställer vi inte och vilka spår undviker vi. Par har ofta prestationsångest och känner sig inkompetenta på kommunikation. De söker inte sällan kommunikationsövningar eller stöd och hjälp att kunna prata på ”rätt sätt” så att det inte blir stelt eller att det blir dålig stämning. Öfstis råd är att dekonstruera frågan. Att istället tala om vem är du och vad vill du? Och vem är ni? Kanske kan man komma fram till att det finns en kärlekssorg och att paret behöver försonas med sig själva och sin parrelation.

En annan viktig fråga är varför paret bestämt sig för att söka just nu.

Anthony Giddens talar om det rena förhållandet. En förutsättning för förhållande i dag är öppenhet, kommunikation och möjligheterna till självförverkligande och stimulans. Till skillnad från plikt, tradition och evig trohet.

En

bra

och

av Gill Wetterberg

svensk familjeterapi 22

uppfordrande

dag.

svensk familjeterapi 23

Hvor er vi – Hv Systemisk

familiebehandling

blir i all hovedsak definert som en praksisdisiplin, hvorav te-

ori utledes (Flaskas, 2005).

Det kan derfor også hevdes at forskningsbasert kunnskap ikke har blitt vektlagt som en sentral kilde for kunnskapsgenerering.

Jeg vil imidlertid argumentere for at fagfeltet bør ses i kortene,

underbygde prinsipper for behandling, hvor en skal velge de beste forskningsresultatene

som er tilgjengelige, såkalt evidensbasert behandling.

Enten vi liker det eller ikke, så er det en

kjensgjerning at beslutninger om valg av hel-

setjenester til befolkningen i økende grad styres av økonomiske hensyn. Som fagpersoner innen feltet mener jeg derfor at familietera-

peuter må bidra i danningen av premissene for slike beslutnings- prosesser. Vi må derfor

gjøre oss relevante slik at vi blir sett på som

og vi bør kunne vise til det forsk-

en naturlig deltager i beslutningsprosesser

vi tilbyr.

For det andre vil familierelatert forskning,

For det første: kravene om å kunne dokumen-

peuter økt forståelse og kunnskap om fami-

for dem vi skal hjelpe, er allerede nedfelt i

påvirker familiesystemet – inklusive hvilke

helsetilsyn, 2002). Dette er altså ikke opp til

Slik kunnskap vil også kunne bidra til bedre

ningsmessige grunnlaget for det

knyttet til psykisk helse.

både kvalitativ og kvantitativ, kunne gi tera-

tere at den kunnskap vi anvender er virksom

lien som system, og om ytre faktorer som

retningslinjer for alle helsearbeidere (Statens

typer tiltak som er virksomme for hvem.

oss.

begrunne- de valg av intervensjonsformer

Prinsipperklæringen som ble vedtatt av

behandling for de det gjelder. Men, selv om

2007 vektlegger også bruken av empirisk

lagt til grunn for det terapeutiske tilbudet som

vi velger og trolig også bidra til mer nyttig

Sentralstyret til Norsk Psykologforening i

vitenskapelige kriterier kreves og forventes

svensk familjeterapi 24

vor skal vi

(del 2)

gis, opplever jeg stadig at mange klinikeres

mot forskning. Selvfølgelig kan ikke forskn-

faktorer, som fks. personlig stil/overbevisn-

det heller ikke mange som lenger vil hevde.

valg av «sin» modell er påvirket av andre ing. Uten at dette nødvendigvis er i tråd med hverken klientenes behov eller forskning.

Dette er ikke bærekraftig i lengden og personlige overbevisninger bør vike.

Isteden fremstår det for meg som at vi fortsatt bare ser på oss selv som «opprørere». Også

ing forventes å representere sannheten. Det er Det bør derfor heller ikke være grunnen for at

familieterapifeltet ikke skal forholde seg til forskningsbasert kunnskap.

Kravet om å arbeide forskningsbasert har økt de senere årene og kommer sannsynligvis til

å øke ytterligere i styrke de neste årene. En av

svensk familjeterapi 25

de fremste i verden på sammenstillinger av

erapifeltet, i tillegg til de allerede anerkjente

Carr. For å kort oppsummere deler av Carr

understreker betydningen av jevnlige evalu-

forskning på familieterapi, er professor Alan

sitt budskap, så sier han at familieterapifeltet

i langt større grad trenger å forske på egen

generelle fellesfaktorene. I tillegg til at han eringer av behandlingen.

praksis og drive forskningsinformert praksis.

Kunnskap må vurderes og etterprøves, den

vil ha praksiser som er informert av ulike

get skal være med å begrunne vår yrkesutøv-

spesifikke teknikker for ulike vansker i frem-

forventer og har behov for at beslutninger,

bør utvikles egne fellesfaktorer for familiet-

den best tilgjengelige kunnskapen. Derfor må

Han sier også at de fleste av oss, i fremtiden,

må passe til situasjonen. Kunnskapsgrunnla-

former for manualer og kart som inkluderer

else. Samfunnet og psykoterapifeltet både

tiden. Han deler også sine tanker om at det

også fra familieterapeutisk praksis bygger på

svensk familjeterapi 26

også familieterapifeltets kunnskapsgrunnlag

forskningsbasert. Som Glenn Larner, redak-

gi oss kompetansen som samfunnsmandatet

of Family Therapy sier:

være i utvikling. Kun på den måten vil det krever av oss nå og i fremtiden.

Å tilby kunnskapsbaserte tjenester er derfor etter min mening en nødvendighet om vi

ønsker å bestå som fagfelt. Å tilby kunnska-

psbaserte tjenester er heller ikke et urimelig krav. Kunnskapsbasert praksis innebærer

tører for Australian and New Zealand journal

«While family therapists acknowledge the

need for clinical practice to be evidencebased, the difficulty is identifying any one

methodology that does justice to the work» Larner, 2004, p. 20)

å holde seg oppdatert på forskningsbasert

Som Alan Carr fortalte, så gjøres det likevel

sert kunnskap alene er imidlertid ikke nok

ulike familieterapeutiske tilnærminger tilpas-

av faglig skjønn gjennom den kliniske er-

kunnskapsbasert krever det derfor at vi retter

vurderinger. I tillegg må vi ta hensyn til

gir oss tilgang til forskningen. Dette krever et

for at pasienten selv kan ta velinformerte valg

store deler av familieterapifeltet har. Men, det

kunnskap når den foreligger. Forskningsba-

endel forskning, spesielt internasjonalt på

for å ta beslutninger. Praksis skal alltid farges

set ulike vansker. Skal familieterapifeltet være

faringen du har med deg og gjennom etiske

blikket utover og tar i bruk de databasene som

pasientens behov og ønsker og legge til rette

personlig engasjement og en iver jeg vet at

der det er aktuelt.

er samtidig et engasjement feltet i liten grad,

Å arbeide kunnskapsbasert betyr å forholde

kollektivt har tatt tak i.

seg til egen kunnskap/skjønn, brukernes

Kan det være slik at sosialkontruksjonismens

gen. Er det noe vi virkelig er uenige om, på

ligheten til å plassere oss i innflytelsesrike

pifeltets utbredelse og innflytelse skal økes?

sjonismens forførelse gjort at vi har mistet

svært relevante, til å fylle to av de tre kravene

behøver? Jeg tror det. Eller som Paolo Ber-

kunnskap og den best tilgjengelige forsknin-

forførelse har ført til at vi har mistet mu-

samme tid som vi alle ønsker at familietera-

posisjoner i helsevesenet. Har sosialkontruk-

Systemiske terapier og narrativ terapi er

en viktig del av det kunnskapsgrunnlaget vi

i modellen. Problemet er imidlertid å også

trando sa i et intervju med meg i 2016:

vise til den tredje kilden, nettopp at det er

svensk familjeterapi 27

Jeg tror at sosialkonstruksjonistene har vært

for entusiastiske. For eksempel, ideen om at alt kan dekonstrueres, jeg tror ikke det er riktig. Jeg fant dette veldig vakkert uttrykt av Umberto Eco, den italienske filosofen; han bidro til en bok om realisme i filosofi. Han sa

noe som jeg synes er veldig viktig. Han sa at det er umulig for oss å vite hva som er «sant»,

men samtidig må vi innse at det er noe som er «usant». Eller, han er veldig humoristisk

når han beskriver ting, han sier: «vi kan ikke si hva som er rett, men alle kan fortelle hva

som er galt» (Eco, 2012). Og jeg tror det er

det samme i familier. Vi kan ikke si hva riktig familieinteraksjon er, men vi kan si når det er usunn familieinteraksjon.

Jeg synes også psykologen og en av nestorene i norsk familieterapi, Sissel Reichelt (1995, s.

134) satt ord på dette på en god måte:

«Det er spenningsfylt å tilhøre en profesjon

som på den ene siden er basert på tradisjonell akademisk naturvitenskapelig orien-

tert kunnskap, og på den andre siden basere

basert på, og ofte en synkende følelse av å drive rent kvakksalveri»

virksomheten på ideologier som i liten grad

Jeg tror at vår faglige identitet vil styrkes

lige måter. Det har ført til en konstant uro i

også vil virke inn på vårt engasjement og håp

kan underbygges på tradisjonelt vitenskape-

forhold til hvilke premisser vår faglighet er

proporsjonalt med økt kunnskap, noe som

overfor klientene, og som dermed også på-

svensk familjeterapi 28

også utvikle de teoriene som ligger til grunn for vår praksis. Vi kan ikke lenger bare vise

til de gamle systemteoriene, vi må legge til

rette for å utvikle dem videre for å utfordre

dem empirisk, videreutvikle dem og tilpasse

dem vårt fagfelt. Teoriene er ikke bedre enn den empirien som eventuelt støtter dem. Vi som familieterapeuter må derfor forske på de

teorier vi legger til grunn for egen praksis.

Vi bør forlate fornektingen av det positivis-

tiske synet og vi bør heller bør bruke de for å sjekke om våre teorier er «sanne» eller er gjeldende også utenfor enkeltindivider. Først da kan vi bli et sterkt fagfelt som er i front.

Igjen, noen verktøy har vi allerede. Jacob

Priest hevder at fremtidens familieterapeuter for eksempel bør kunne systemisk diagnos-

tisere av hva som foregår i familiesystemet.

Jeg skrev en artikkel om dette i Fokus på

Familien i 2016, hvor jeg argumenterte for at familieterapeuter i psykisk helsevern, allere-

de har et verktøy som vi, etter min mening, virker klientens opplevelse av terapeutisk al-

lianse og forventning om endring. Når denne kunnskapen også inkluderer forskningsbasert

empiri, er min erfaring at trygghet på egen kompetanse også styrkes ytterligere.

Skal familieterapifeltet tilby kunnskapsba-

serte tjenester i fremtiden må vi som fagfelt

burde være eksperter på, nemlig: akse 5 i det multiaksiale klassifikasjonssystemet Akse 5

er et hjelpemiddel for koding av alvorlige og

unormale aspekter ved et barns psykososiale

forhold. Akse 5 representerer på mange måter

et diagnostisk område som er tett forbundet med familieterapeuters spesialkompetanse og teoretiske fokus.

svensk familjeterapi 29

Som et tilsvar til min artikkel (2016) argu-

Men, til at store deler av det familietera-

ilieterapeuter burde fokusere på akse 5 da det

av språk, fremstår vi for meg lite opptatt av

menterte psykiater Søren Hertz mot at fam-

anses som langt mindre betydningsfullt enn de mer tradisjonelt psykiatriske aksene (1, 2 og 3). Jeg kunne ikke vært mer uenig. Vår

peutiske fagfeltet beskriver seg som opptatt hvordan det språket vi selv bruker oppfattes av andre utenfor vårt eget fagfelt.

ekspertkunnskap om relasjoner og det relas-

I den anledning vil jeg nevne at i neste nr.

rende bidrag i en brobyggerprosess inn til en

mars, så kommer det en kommentar, til Åse

jonelle diagnosesystemet kunne vært et glim-

av Fokus av Familien, som kommer 20

kontekst hvor vi burde være mer representert.

Holmberg og Rolf Sundets artikkel i Fokus

Vi har også Karl Tomms IPscope som også

nr 4, 2021. Kommentaren er skrevet av Terje

er å anse som et relasjonelt rammeverk for

å kartlegge og forstå familiers gjentagende helende og problematiske interaksjonsmøns-

tre. Selv om dette ikke er et allerede etablert verktøy som akse 5, så kunne også dette vært et interessant verktøy å utforske nærmere og tilpasse norsk kontekst.

på familien om den ikke- vitende posisjon, i Tilden fra Modum bad, som stiller seg kritisk

til begrepet «den ikke vitende posisjon». Jeg

deler Terje Tildens bekymring for at ordlyden «ikke vitende» fører til assosiasjoner som får

oss til å fremstå som motstandere av å arbeide kunnskapsbasert. Eller som Terje Tilden skriver i sitt tilsvar:

Poenget er at det allerede finnes en del verk-

(...) mange assosierer begrepet til at vårt fag-

perfekte. Men, fagfeltet har, igjen, valgt å stå

vitenskap i klinisk praksis. En slik tolkning

tøy som kunne styrket vår posisjon, om ikke utenfor.

Jeg startet foredraget med å snakke om blant annet den språklige vendingen som skjedde

i familieterapifeltet på 70 og 80 tallet. En

felt ikke ser nytten av å anvende kunnskap/

er åpenbart misvisende og har potensial til

å skade fagets anseelse. Jeg mener derfor at «ikke-vitende posisjon» er uegnet til å kommunisere innholdet (...)

vending som har hatt stor innflytelse på

Begrepet den «ikke vitende posisjon» var

ilnærminger og på mange terapeuters praksis.

nok også til den store epistemologi debatten

både utviklingen av enkelte familieterapit-

nyttig når det først ble introdusert, og bidro

svensk familjeterapi 30

på 80 tallet som førte til at faget beveget seg

Som Terje Tilden skriver i sin kommentar:

kontroll som Lynn Hoffman den gang var

Siden vi innen vårt fagfelt er svært opptatt

«den ikke vitende posisjon» gjør at det er blitt

ende, bør vi spørre oss hvilken innvirkning

er et begrep som kanskje også i liten grad er

kan ha.

tildels fra krigsmetaforer som strategier og

fanebærer for. Men, ordvalgene i begrepet:

av språkets betydning som virkelighetsskap-

mye misforstått. Den «ikke vitende posisjon»

et så sentralt begrep som starter med «ikke»

direkte overførbart til praksis, og som har un-

derminert behovet for andre kunnskapskilder og som kanskje også har blitt brukt som en fraskrivelse av ansvar

Som nevnt, «ikke vitende» gir assosias-

joner til at vi ikke ser nytten av å anvende kunnskap/vitenskap i klinisk praksis. Det er

særdeles uheldig og ei heller i tråd med an-

På tross av de beste intensjoner har begrepet

erkjent forskning. For eksempel vektlegger

setning til kunnskapsbasert arbeid. Jeg tror

psykoterapi, som mange familieterapeuter

skadelig ifht. våre muligheter til å nå ut, uten-

peutens eksplisitte bruk av kunnskap i klinisk

psykologistudenter om familieterapi, så er

(Wampold & Imel, 2015).

posisjon, og har betydelige negative assosias-

Rolf Sundet, som gjerne ville vært her i dag,

bidratt til å få faget til å fremstå som en mot-

Bruce Wampolds kontekstuelle modell for

i den anledning at begrepet har vært direkte

på et overordnet nivå synes inspirert av, tera-

for vårt eget miljø. Når jeg fks. foreleser for

arbeid, noe som igjen støttes av forskning

de alle kjent med begrepet den ikke vitende

også av forskningen til blant annet psykolog

joner knyttet til det.

som sier at klientene våre vil ha tilgang til

Kanskje bør et slikt begrep heller være posi-

vil selv bli gitt muligheten til å selv vurdere

tivt ladet for å anspore til ønskede holdninger

og handlinger, ikke til hva vi bør unngå. Det

er også forskningsmessig støtte for at positivt

formulerte målsettinger istedenfor negative gir større måloppnåelse i psykoterapi (Wollburg & Brauhaus, 2010).

Dette støttes

vår kunnskap, når de etterspør den! Og, de

hvorvidt den er hensiktsmessig eller ikke.

For eksempel viser forskingen at det er vik-

tig at den profesjonelle hjelperen er tydelig på sin egen kompetanse ovenfor klienten

da det bidrar til å øke muligheten for den viktige placebo effekten, som også familiet-

erapi kan ha. Isteden så er min opplevelse at

svensk familjeterapi 31

svært mange systemiske terapeuter, inspirert

tydelighet på at vi innehar en kompetanse,

kompetanse av redsel for å bli oppfattet som

samtidig oppleves som nedlatende og respek-

av den ikke vitende posisjon nedtoner egen «ovenfra og ned». Selv om terapeuter opptrer

med ydmykhet og respekt kan det likevel gå

noe som skaper trygghet og tillit, uten at vi tløse overfor klientene.

for langt. Klienter har et utrykt ønske om at

Isteden for å bruke et begrep som «ikke-

og utfordrende

hvordan vi formidler vår kunnskap. Et

I lys av idealet om en «ikke- vitende posis-

sosieres med en ydmyk bruk av terapeutens

terapeuten kunne ha vært mer styrende, aktiv

jon» virker terapeuter for meg å bli over-

hensynsfull og lite tydelig på egen faglighet.

Wampold nevner det samme og mener dette

kanskje mest bygger på en misforståelse.

En misforståelse basert i at det ikke har blitt tilstrekkelig skilt, mellom for eksempel den

«ikke vitende» intensjonen om å anerkjenne terapeutens etiske posisjon som en respektfull samtalepartner. På samme tid som at terapeu-

tens kunnskap om prosesser for terapeutisk endring og andre kunnskapskilder (dvs. bio-

psykososiale modeller og velkjente risiko- og beskyttelsesfaktorer) anerkjennes.

Dette trenger imidlertid ikke å innebære et motsetningsforhold mellom ulike typer kunnskap, men understreker kanskje heller

viktigheten av å bli bevisst på hvordan en som terapeut forholder seg til denne kunnskapen i

møte med klienten. Jeg har tro på at det går an å finne en balanse mellom det å framstå med

vitende» bør det derfor heller handle om eventuelt nytt begrep bør derfor heller as-

kompetanse. Vi må samtidig også anerkjenne at relasjonen mellom klient og terapeut heller aldri vil bli symmetrisk. Kanskje bør det

heller ikke være et mål, all den tid vi vet at

klienters forventninger til at vi kan tilby dem noe de ikke har tilgang til selv, er et potensielt viktig element i at de skal ha tro på det vi har å tilby. Verdien av en aktivt ledende og prob-

lemfokusert terapeut støttes også, som nevnt flere ganger av forskningen. På den måten

kan det ujevne maktforholdet også bidra til bedre behandlingsutfall.

Jeg opplever at begrepet «den ikke vitende posisjon» var hensiktsmessig når det kom

og la til rette for en større grad av demokratisering i terapirommet enn det som ofte var gjeldende tradisjon på den tiden. Men,

den dikotomiske fortolkningen som begrepet bidrar til fremstår mer skadelig enn hensik-

tsmessig i dag. På samme tid synes det ikke

svensk familjeterapi 32

lenger å være noe særlig uenighet om at

og terapiekstern kunnskap brukte han det

er også betydelig støttet av forskningen som

reise statusen til det han kalte barnespesifikk

terapeutisk ydmykhet er avgjørende. Dette viser at terapeuter som har «selvtvil», som

Peter Rober nevnte, også har bedre resultater

som redskap i en argumentasjon for å gjenkunnskap i familieterapi.

enn «ekspertene» (Nissen-Lie et al., 2012).

Mæhle hevder i den anledning at sosialkon-

Personlig synes jeg Magne Mæhles (2010) be-

at systemteorien i stor grad ble erstattet og at

grep, terapiintern og terapiekstern kunnskap

gir langt mer mening og kanskje burde være våre foretrukne. Terapiintern kunnskap han-

dler om typiske terapeutiske ferdigheter. In-

nen systemisk orientert terapi vil det være for eksempel at terapeuten har: systemfokus, utvikler en sirkulær forståelse av problemet,

benytter seg av systemisk spørsmålsstilling, hypotesedannelse, Identifisering av møn-

stre og sammenhenger osv. Terapiekstern

truksjonismens inntog på 1980 tallet førte til det isteden bredte seg en betydelig skepsis til vitenskapens grunnpremisser, som igjen førte til at fks utviklingspsykologisk kunnskap ble

oversett. Som også Haldor Øvreeide beskrev

viktigheten av. Altså, det han kaller terapiek-

stern kunnskap mistet fokus. Som igjen førte

til at metodeutviklingen i familieterapifeltet i liten grad har inkludert kunnskap om fks. barns særegne utfordringer og behov.

kunnskap kan for eksempel være kunnskap

Mæhle sier videre, og som jeg mener vi bør

ori, hjerneforskning, kunnskap om seksuelle

påfallende liten interesse for fks. utviklingsp-

om barns utvikling, resiliens, tilknytningste-

ta til ettertanke, at familieterapifeltet har vist

overgrep, diagnostisk kunnskap og lignende.

sykologiske forskningsmiljøer. Kanskje har

Magne Mæhle kom inn i familieterapifeltet

overdrevent kritisk blikk på vitenskapelig

på 80 tallet, med bakgrunn i utviklingspsykologi og klinisk barnepsykologi. Han

stilte da spørsmål om hvorfor familieterapeutiske tilnærminger hadde en sånn marginal posisjon i behandling av barn og unge

med psykiske vansker. Og, da han for vell 20 år siden lanserte begrepet terapi intern

vi i for stor grad drevet fagutviklingen med

forskning? Eller som Mæhle sier kritisk:

Familieterapeutene, har i stor grad publisert i sine egne tidsskrifter og deltatt på sine egne konferanser.

Istedenfor en sunn skepsis og opposisjon har

vi i følge Mæhle derfor gått så langt at akad-

svensk familjeterapi 33

emisk frembragt kunnskap er blitt ansett som

bør også inkludere utviklingspsykologi som

erapeuters praksis. Som Mæhle sier:

den måten tydeliggjøre vår posisjon som

mer begrensende enn berikende for familiet-

Familieterapifeltets er på sin side i stor grad

en sentral teoretisk kilde i vårt arbeid og på kunnskapsbaserte.

et praksisorientert fagfelt, grunnlagt på og

utviklet i opposisjon til det som har vært oppfattet som akademias snevre og begrensende vitenskapssyn. Paradoksalt nok har

denne kritikken først og fremst rammet det

kunnskapsgrunnlaget som fagfeltets egne

profesjoner er tuftet på, særlig psykologi og psykiatri» (Mæhle, 2010).

Disse dikotome feilslutningene/ misforståels-

en har skapt utfordringer med å håndtere spenningene mellom sosialkonstruksjonisme

og fag som i større grad baserer seg på realisme som epistemologisk forståelse. Vi skal

ikke skylle ut vår egenart med badevannet, men som språklig funderte, fremstår vi over-

raskende lite opptatt av hvordan vårt eget

språk og da begrepet: «den ikke vitende posisjon» bidrar til å skape avstand heller enn å

bygge bro til viktige andre instanser, som fks psykiatrien.

Lennart Lorås Professor

Jeg mener fremtidens familieterapeuter bør forlate begrepet den «ikke vitende posisjon».

Western Norway University of Applied Sciences, and VID Specialized University, Oslo, Norway Editor, Fokus På Familien

Vi bør isteden bruke begrepene terapi intern

og terapiekstern kunnskap i fremtiden. Vi

svensk familjeterapi 34

Välkommen till workshop del 3 (av 3) vi bjudit in Paolo Bertrando och Claudia Lini från Scuola Sistemico-Dialogica, Bergamo, Italien!

Tema: Finding one's place: Theory and practice of systemic-dialogical therapy OBS! Nytt datum 12 maj 2023 i Stockholm!

FFST är stolta och glada att kunna erbjuda intresserade den tredje workshopen av tre i föreläsningsserien med våra gäster Paolo Bertrando och Claudia Lini för att ta del av det systemiska arbetet ur ett internationellt perspektiv.

Paolo Bertrando utbildades hos Luigi Boscolo och Gianfranco Cecchin på 80-talet och var med och utvecklade Milanoskolan i arbetet med familjer inom flera områden, t ex inom psykiatrin. Paolo har därefter vidareutvecklat den systemiska dialogiska familjeterapin. Paolo reser över hela världen och föreläser i olika ämnen kopplat till systemisk familjeterapi, bl a med fokus på "emotional microhypothesising, consideration of polyphony in the session, dialogue with the context, finding one's place in relational network, fostering relational responsibility in both therapist and clients".

Claudia Lini är specialiserad i systemisk terapi, utbildad i Turin med koppling till Milanoskolan. Claudia har bl a arbetat inom hälso- och sjukvårdssystemet i Italien med inriktning psykoterapi och äldre. Hon har varit involverad i ett projekt i Milano kring könsskillnader. Claudia är intresserad av frågor som bl a rör kön, olika sexuella identiteter och mångfald kopplat till psykoterapi. Hon är också ansvarig för Systemic-Dialogical School of Psychotherapy i Bergamo, Italien, som hon startade ihop med Paolo.

Både Paolo och Claudia har publicerat böcker och artiklar, t ex Lini, C., & Bertrando, P. (2020) Finding one's place: emotions and positioning in systemic-dialogical therapy. Journal of Family Therapy, 42, 204– 221.

I boken Emotion and the Therapist, 2014 (utgiven av Karnac Books; London) resonerar Paolo kring hur terapeutens egna känslor kan användas i förståelsen av emotioner i den terapeutiska dialogen. Både Paolo och Claudia har ett stort engagemang kring flera områden som rör systemisk psykoterapi, bl a förhållandet mellan sociala och politiska aspekter kopplat till teorier och metoder.

Anmälan till workshopen Datum och tid Fredag 12 maj 2023 Plats Ersta Konferens vackert beläget på Södermalm i Stockholm med utsikt över vattnet Pris och anmälan se hemsidan ffst.se Varmt välkommen att delta!

Styrelsen i FFST Lisa Koser, Alessandra Greco, Lisa Carlsson, Hasan Durna, Jörgen Hedälv, Susan Hanshoff, Elena Öberg, Giusi De Santi och Kari Kamsvåg Magnusson.

Dalarnas familjeterapiförening bjuder in till en studiedag på temat: MÄNNISKAN I SITT SAMMANHANG Torsdag 9 mars 2023 Familjebehandling - en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer Denna studiedag syftar till att Du som professionell ska få inspiration till att kunna möta och arbeta med individer och familjer. Få fokus på relationer och de utvidgade system/familjekonstellationer som vi alla har runt oss. Att sätta människan i sitt sammanhang och ha en systemisk utgångspunkt.

Nu är det dags för Ulrika Ernvik att dela tankar och praktiska övningar med oss utifrån sin bok ”Familjeterapi – en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer”.

Ulrika Ernvik

Ulrika skrev boken då hon både i utbildningen, i litteraturen och i det praktiska arbetet upplevde att barnen glömdes bort. Hon insåg att vi som familjebehandlare behöver bli flerspråkiga och lära oss barnens språk: leken, rörelsen och skapandet i olika former. Hon upplevde att vänster hjärnhalva med de många orden tagit över även i familjebehandlingen, och ville hitta former att bjuda in och aktivera även höger hjärnhalva.

Samtidigt blev det tydligt för henne hur viktig både glädjen och tryggheten är för förändring och utveckling. Genom kunskap om den interpersonella neurobiologin får vi tips om hur vi kan föra in glädje och trygghet i familjebehandlingen. Ulrika beskriver också hur vi behöver vidga det systemteoretiska tänkandet och se människans behov av tillhörighet också till flocken, till naturen och till någon form av livskraft.

Teori och praktiska övningar kommer varvas under hela dagen, och vi kommer få med oss en gedigen aktivitetsbank för att föra in glädje och trygghet i familjebehandlingen.

Ulrika är socionom, legitimerad psykoterapeut, handledare och lärare med systemteoretisk inriktning. Hon har arbetat inom svensk socialtjänst samt på ett internationellt terapicenter i Thailand. Nu arbetar hon deltid som familjeterapeut på en vårdcentral i Mariestad, och deltid som handledare och föreläsare.

Hon är författare till fem böcker, alla med fokus på hur vi för in glädje och trygghet i relationer.

Målgrupp: Studiedagen riktar sig till er som jobbar inom socialtjänstens olika yrkesgrupper, inom barn o ungdoms/vuxen-psykiatrin, inom vård- och omsorgsverksamheter samt inom skolhälsovård som direkt eller indirekt jobbar tillsammans med familjer.

Avseende behandlare och terapeuter riktar sig dagen både till familjebehandlare/familjeterapeut som vill fördjupa sina kunskaper och utveckla sina färdigheter och till behandlare/terapeut som nu arbetar med individer men som är intresserade av familjearbete.

Plats: Missionskyrkan, Borlänge, Borganäsvägen 22 Vi startar med kaffe och smörgås kl. 08.30. Föreläsningen börjar 09.00 och slutar 15.30 med frukt.

Kostnad: 1 200: - för icke medlem och 700: - medlem.

Vill du bli medlem i Dff för 2023 i samband med studiedagen är kostnaden 1 000: - (950: -för pensionär/stud.)

OBS: Är du chef för målgruppen erbjuds du delta kostnadsfritt tillsammans med betalande deltagare.

Anmälan via denna länk: https://forms.gle/JpzGstjeMNkAiahH9 senast den 3 mars 2023 Vid frågor, kontakta dalarnasfamiljeterapiforening@gmail.com

Välkomna!

Styrelsen, Dalarnas Familjeterapiförening .

PS. Riksföreningens nationella kongress planeras i samarbete med Dff till Borlänge 18-19 oktober 2023

Some books that have formed 2022 will soon end, and traditionally

it is a time to reflect over what the year has meant.

psychiatrist, his classic The myth of mental illness (1962), challenged the medical profession’s argument that certain behaviours are best thought of as signs of an underlying

biological pathology, an argument that is generally used to

I would like to skim over fifty years instead, and think par-

ticularly about books – and especially those that have meant

the most to me. Of all the books that I have read that are related to psychotherapy, a few have embedded themselves

deep into my mind and changed how I think about the nature

of the world. As I mulled the idea of this column, it occurred to me that if every therapist were to list the five to ten books

that have most influenced their professional development, then you might have a clearer picture of how they think than any diploma might tell us! So here goes – six of the books that have meant most for me, in roughly chronological order.

(Why six - because there isn’t space for more!)

First, Thomas Scheff – Being Mentally Ill (1966). The six-

ties, seventies and eighties were the golden age of sociology, when the scent of revolution was in the air, and the authori-

tarian, patriarchal system was being questioned. There were

a number of important sociological studies that came during

this period – but it was Scheff’s book that became for me the symbol for this perspective. In his work, he analyzes

the social processes that are involved in creating, defining,

identifying and responding to what he called “deviance”. He traces how social groups create behavioural rules, and when

individual members will not or cannot follow them and are detected, they may well be identified as deviant, which often means that some form of control mechanism will be activat-

ed, which in turn is justified by the rule. The really interesting

thought here is that both the rules, and the mechanisms that protect them, seem largely arbitrary in nature.

At around the same time, I encountered Thomas Szasz. A

justify recommending medical treatment for individuals dis-

playing such behaviours. Sixty years later, the argument is

virtually unchanged, perhaps more intense since the advent of the pharmacological companies and the immense amount

of money involved. At the heart of Szasz’s argument is the fact that there are no biomarkers for any identified mental “illness” – an observation that is as true today as it was then.

This in turn connects with a growing acknowledgement that there is something flawed with the nosology that the medical profession uses, and that some major re-thinking is required (for example – just how does one define a disease/illness?).

The two-volumed The structure of magic, by Bandler and Grinder (1975 & 1976) describes a new way of thinking about communication in general, and therapeutic commu-

nication in particular. The books are both a theoretical and practical guide for the therapist, showing how to apply the

model in clinical work. Interestingly, their work revised and extended the work of Gregory Bateson and the Palo Alto team (with Bateson’s blessing). It was also, I think, the first

time a linguistic approach (that of Naom Chomsky) was made available that met the requirements of therapy. The lan-

guage of the client is seen as the key to mapping the client’s model of the world, helping the therapist to understand how the client’s problem is constructed and maintained. It also

underscored the uniqueness of every person’s world model, and the need to tailor-fit the process of treatment to every

individual client. The influence of the hypnotherapist and

psychiatrist Milton Erickson was clearly spelled out – which was the start of another journey for me to learn about his way of working.

svensk familjeterapi 38

d how I think as a therapist Lynn Segal’s A dream of reality: Heinz von Foerster’s con-

Quite hypnotic. And we don’t just use categories to make

introduction to the other major constructivist thinkers. I

structions (houses, cars, computers) are formed in accordance

“understanding systems” which is the simplest definition of

and easily recognized forms.

structivism (1986) entranced me. This book was also my will always be grateful for von Foerster’s ambiguous phrase self-referential systems that I am aware of. Possibly, one at-

sense of the natural world in our minds - our material con-

with the way that we think, and often drift into standardized

tractive feature of constructivism for family therapists is that

Finally, I shall name a book that I wish that I had written:

therapist with a theoretical justification to remain neutral in

evidence for what makes psychotherapy work (2015). A

with groups that often contain conflicts. The focus of von

argument that it is neither the model used, nor the theory cho-

level, but constructivism (that everyone creates their own re-

common factors seem to be the key. Therapist factors, client

and cooperate? One obvious explanation is that if person A

tial curative factor resides in the communication loop, over

if every individual is the creator of reality, it provides the

Wampold and Imel’s The great psychotherapy debate: The

the therapy room: an important requirement when working

wonderful oversight of psychotherapy research, and a strong

Foerster is mostly on the nature of cognition at an individual

sen that determines outcome in the therapy process: rather,

ality) leads inevitably to the question: how can we understand

factors and relationship factors. In all probability, the essen-

rates cooperation with person B as being desirable, then both

which neither client nor therapist ever have complete control.

realities with the other. And surely this is often how families

I could name more, of course, but space is rationed. One of

may need to describe, explain and negotiate their individual become so complicated – that negotiations do not work.

my beliefs is that our favored choices of music, literature and

Whilst trying to understand the idea of categories better, I

and how we think. For example, Spotify told me in its an-

its consequences (2000). It was like being given a new pair of

found songs that he likes, continues to listen to them. Fair

art reveal something of who we like to think that we are,

found Bowker and Starr’s Sorting it out: Classification and

nual wrap-up, that I am a comfort listener, who, when he has

spectacles that made the world look quite different. Bowker

enough, I thought, that about sums up my approach to life.

our language and our thinking, (aptly summed up by Stevan

Oh – and a Merry Christmas and a Happy New Year,

and Starr point out that categories are ubiquitous, saturating Harnad (2017), who said that To cognize is to categorize:

everyone!

Cognition is categorization). This suggests that the content of consciousness can be thought of as being constructed from

thousands upon thousands of interlinked categories that are

all self-referential. “A tree” is a tree because it is a tree. Or how about the word “I” – which exists because “I” say so.

svensk familjeterapi 39

Psykot

De sex grundläggan

Boken är skriven av Leif Havnesköld och Birgitta Elmquist. Birgitta tog över skrivandet efter att Leif gått bort.

Boken är ovanlig, då den inte är inriktad på någon specifik terapiinriktning, den är bra

som intro till området. De sex kompetenserna som beskrivs är: 1 En sammanhängande teoretisk modell, 2 Den terapeutiska relationen, 3 Bedömning och problembeskrivn-

ing, 4 Strategier och interventioner, 5 Avslutning och utvärdering, 6 Intersektionalitet, kultur, etik. Författarna beskriver sig själva som eklektiska, och anser att man redan under grundläggande psykoterapeututbildningen behöver denna intro för att sedan

kunna fördjupas. Boken visar på hur viktiga de mänskliga mötena är. De menar att olika benämningar i olika terapeutiska inriktningar på samma fenomen gör det svårare att jämföra metoderna. Boken beskriver den medicinska och den kontextuella model-

len. Fokus i boken ligger på individuell psykoterapi, vilket är synd då bara delar av

boken kan användas för familjeterapeuter. De menar att terapeutens inre arbetsmod-

ell har stor betydelse i arbetet med patienter. Den medicinska modellen nedgraderar terapeutens roll i terapin och uppvärderar manualtrogenhet. De påpekar även att den

medicinska modellen menar att det är lätt att avgränsa psykiatriska sjukdomar och

att samma störning skall behandlas på samma sätt. I USA har man börjat ifrågasätta DSM5. Man anser inte att det som mäts är det som skall mätas. Författarna har haft samtalen med Socialstyrelsen om DSM5. De olika terapeutiska inriktningarna pre-

svensk familjeterapi 40

terapi

nde kompetenserna

senteras i boken och hur man utifrån varje teori skall utföra behandlingen. Att olika ord för liknande fenomen används i olika terapier anser författarna vara ett sätt för de

olika inriktningarna att tjäna pengar och göra karriär och därför förstärker större skillnader. Författarna pekar på att det är viktigare med vem som ger terapin än metoden.

Affektteori ser de som en övergripande teori. De pekar på vikten av modern affekt

och anknytningsteori, stress och sårbarhetsmodell och transdiagnostik. Alliansbrott

är en viktig sak att arbeta med. Dagens sätt att ta emot patienter med till exempel

bedömningsteam fördröjer terapin då det är först när man som patient känner sig trygg som man vågar släppa ¨bomber¨. Kartläggningar kan ta lång tid och komma

under själva terapin. Boken har mycket bra fallbeskrivningar och de olika undermodellerna av PDT och KBT beskrivs på ett bra sätt. Patientens betydelse i behandlingen

beskrivs även. Terapeuten uppmanas använda skattningsskalor för att se hur terapin

fortskrider. Boken tar upp synen på hur avslut som definitiv eller flexibel. Om man glesar ut och hur man kulturellt avslutar. Terapeutens utveckling är viktig och hur

denne kan påverkas av organisationen. Direkt handledning och träning anser författarna vara viktigare än terapimodell.

av Ann-Catrine Andersson

svensk familjeterapi 41

Dig vill j triggas i relationer, och hur rädslan får oss att fly

ifrån och distansera oss från varandra eller kanske attackera varandra. Det är lätt att se det logiska och

få en större begriplighet för vårt agerande när vi

kommer in i rädsla och hur viktigt det därför är att föra in trygghet i relationer. Jag har använt boken och citerat för par i terapi, uppmanat dem att läsa själva mellan gångerna, läst tillsammans med min

tonåring kring svåra känslor, samtalat om materialet med de jag har runt mig. Det är en användbar bok,

språket är föredömligt vardagligt, trots sin vetenska-

plighet. Som ni märker påverkar boken även hur jag skriver. Jag kontrollerar mina texter och mina föredrag för att se om jag för in tillräckligt med trygghet och är observant på när rädsla kan triggas.

När jag läser Ulrika känner jag mig hållen av någon

äldre, klokare och snäll. Hon skriver i slutet om att

vi alla behöver fylla våra relationer med trygghet

Dig vill jag älska av Ulrika Ernvik Det är svårt att skriva lätt. Det är ännu svårare att skriva enkelt om komplicerade saker. Det är svårt att skriva vackert om det som blivit trasigt och trassligt.

Ulrika har en väldigt fin förmåga att göra detta. Att skriva in trygghet, hopp och glädje i bråk, rädsla, trauma och trassliga relationer.

när rädsla och konflikter kommer. Att vi inte är perfekta människor, utan på väg.

Ulrika använder ett enkelt, lekfullt och levande språk. Språk och ord som kan inspirera dina terapier,

våra relationer med egna barn och handledning. Ord som lugn-och-ro-bromsen, gasen och panik-brom-

sen, har jag använt mig flera gånger när vi pratar om nervsystemet och konflikter.

Boken handlar om alla slags relationer som familjerelationer, vänskap och även i våra professionella roller. Ulrika skriver bra om hur rädsla lätt

Jag uppmanar er alla att läsa och använda den i sina relationer, men även låta familjer läsa den tillsam-

svensk familjeterapi 42

jag älska mans och jobba med tillsammans. Boken handlar

syns mellan skolbildningar, terapitraditioner eller

man inte behöver vara speciellt akademisk alls. Jag

med mer trygghet. Att fokusera på trygghet och att

om alla slags relationer och är så enkel att läsa att tänker att tonåringar kan läsa delar och sen samtala tillsammans med föräldrar eller behandlare. Vuxna

som inte är vana läsare kommer kunna läsa små ko-

där vi skiljer oss åt i värderingar, behöver vi fylla på våga mötas, istället för att trigga den andres rädslosystem och därmed hindra möten och utforskande.

rta avsnitt och ändå få med sig det viktiga. Många

När jag läser Ulrikas text så går mina tankar till ett

lite svåra att läsa, allt för optimistiska eller säljande,

tanka oss med glädjebränsle och vara uppmärksam

att bli förenklad.

mellan terapiinriktningar eller meningsmotståndare

Ulrika står stadigt i familjeterapin, men inspireras

där vi står och fylla på relationerna med trygghet

andra böcker jag läst om relationer tenderar att bli

större plan och jag tänker att vi har ett ansvar att

denna är inte något av detta. Den är lätt att läsa utan

på om vi i våra relationer till våra nära, kollegor,

och tar lärdom av omfattande och modern forskning om vår hjärna och vårt nervsystem. Lite som att Vir-

ginia Satir och modern neurobiologi möts i Ulrikas skrivande och praktik. Att arbeta med familjeterapi

i vår tid är inspirerande, så mycket forskning görs om vårt inre, hjärna och nervsystem som bekräftar

det som familjeterapin lyft fram över tid. Men också bekräftelse på det vi ser i våra samtalsrum när vi är

med om att bygga om människors hjärnor och deras sociala synaps.

är tankade med rädslobränsle. Vi kan alla börja och glädje. Att vara nyfiken, öppen för den andre och låta oss inspireras. Förundras över likheter och

olikheter. Förundras över att vår tillvaro på denna

planet vi kallar Tellus kan vara kan vara både så vacker och ibland så full av rädsla och rädslodrivna interaktioner, där vi kämpar, försöker övertyga och hitta fel på den andre, där vi förväntar oss att andra ska ändra sig. Samtidigt som vi i vårt arbete ofta

säger att om det ska bli någon förändring är det bara oss själva vi kan ändra.

I alla relationer behöver vi fylla på med trygghet

Köp boken som en julklapp till dig själv, som en

tryggheten så att våra hjärnor kopplar ihop sig och

emplar till din mottagning och låna ut böckerna till

skriver Ulrika, inte så mycket lösa problem utan öka

kan samarbeta med den andres. Det som händer när vi är i konflikt, under stress eller hot är att hjärnans

delar kopplar isär och slutar samarbeta. Jag tänker

gåva till de i din närhet och införskaffa några exfamiljerna!

av Marcus Westergren

att vi i alla samtal där olikheter och ibland konflikter

svensk familjeterapi 43

Öppet Öppet sinne, Adam Grant.

Jag gillar inte att ha fel. Kanske anar jag till

och med lite skam och rodnad. Vill det sig illa så kommer den inre rösten om att jag är naiv, dum etc. Men jag har nu börjat tycka om

känslan av att ha fel. Att jag har haft mycket fel genom åren innebär ju att jag lärt mig en hel del. Målet är inte att vi oftare ska ha fel, utan att vi erkänner att vi har fel oftare än vi tror. Och att haft fel innebär att vi lär oss.

I boken vill Adam Grant få oss att just uppskatta att ha fel. Att komma i vår omtänkarloop, istället för vår tvärsäkerhetsloop. Det är en väldigt bra och forskningsbaserad bok,

utan att vara svår. Adam belägger, resonerar

och argumenterar för ”både och”, att vi inte vet så säkert, så ofta som vi tror. Den fas som

vi tror att vi vet mest, är ju ofta precis när vi börjar lära oss något, sedan börjar vår resa mot

att verkligen bli kompetent när vi ser hur lite vi vet.

svensk familjeterapi 44

t sinne I boken får du ökad kunskap för att när du argumen-

tänka som forskare. Här ställer vi frågor, lyfter fram

Att ni båda går in i en falsk uppfattning om att allt

punkter. En fråga kan vara ”Vad skulle behöva hända

terar tvärsäkert, bara förstärker den andre i sin åsikt. är binärt, rätt och fel, för och emot. Du får också in-

sikter i att den som vinner debatten inte är den som har bäst argument eller inte heller flest. Men hur det hänger ihop får du läsa mer om i boken.

den andres styrkor och likheterna i våra olika stånd-

för att du skull överväga att ändra din ståndpunkt?”

Vi vill ju bidra till en omtänkarloop i motsats till en tvärsäkerhetsloop.

Några favoritråd som jag gillar lite extra:

När du möter någon som tänker annorlunda är det

lätt att hamna i roller som tenderar att förstärka

- Utnyttja tvivlets fördelar

motpartens åsikter. Dessa roller är åklagaren som

- Välkomna glädjen över att ha fel

fram fördelarna och förträffligheten i den egna stånd-

- Skapa ett utmanande nätverk, inte bara ett stöttande

den egna hållningen och försöker övertyga. ”Risken

- Definiera din identitet efter dina värderingar, inte efter dina åsikter.

anklaga andra för att ha fel och kampanja för att få

- Kom ihåg att du ofta kommer längre med mindre.

försöker hitta fel hos den andre, predikanten som tar punkten och slutligen politikern som kampanjar för är att vi blir så upptagna av att predika när vi har rätt, stöd att vi inte lägger någon tid på att ompröva vår egna åsikter.”

Om vi nu vill få andra att ändra sitt sätt att tänka, t ex

av Marcus Westergren

att jorden är rund eller att individuell terapi inte alltid

är det bästa, behöver vi vara i det Adam kallar att

svensk familjeterapi 45

Den systemteor

en utgångspunkt i familje- och p

Den systemteoretiska analysen – en utgångspunkt i familje- och parpsykoterapeu-

tisk behandling, av Madeleine Cocozza.

När jag förstod att denna bok var på gång så blev jag väldigt upprymd och förväntansfull.

Den känslan stannar kvar hos mig efter att

jag läst den. Det är en viktig bok och kom-

mer vara till nytta framöver i utbildningar och

fortbildning för terapeuter. Ibland är den lite väl filosofisk, men det är också samtidigt en av bokens styrkor.

Den systemteoretiska analysen som presen-

teras i boken vilar i den systemteoretiska

skolan, närmare bestämt den strukturella och

den strategiska. Det är viktigt att veta var sak-

er hör hemma, men jag menar att detta är liksom en av flera mittfåror som ska finnas med

i familjeterapin. Inte som enda analys, utan

som en av de viktiga. Jag läser ju också att de

som ligger bakom, Bateson, Bertalanffy, Palo Alto-gruppen, etc. alla bidrar till pusselbitar, på samma sätt som denna bok bidrar.

svensk familjeterapi 46

retiska analysen

parpsykoterapeutisk behandling

Idag när ledningen ofta efterlyser tydligare arbetssätt

parterapi och familjeterapi. Denna fråga är viktig och

manualiserade) är denna bok en tillgång. Det finns i

gärna se att det skrivs mer om denna fråga. Men frågan

och metoder som är ”förpackade” väl (ibland även den systemteoretiska analysen en robusthet och ödmjukhet i kombination som passar väl in i samtiden.

Om jag fick önska, skulle jag vilja se mer kopplingar

jag är glad över att den frågan ges plats och jag skulle är inte unik för familjeterapin, den är lika aktuell inom

KBT-traditionen med skillnaden mellan KBT-terapeut och KBT-psykoterapeut.

och överbryggningar till det breda psykoterapifältet,

Jag längtar också efter en tid när traditioner inte ställs

familjeterapeutisk kontext. Jag skulle vilja se mer

den ena eller andra. Jag är glad över mina färdigheter

till de läsare som inte tidigare är så bevandrade i

kopplingar och mindre positionering. Skillnaderna till individuella perspektiv är redan tydliga i sig.

Psykoterapeuter som främst arbetar med individer,

kanske även i sin par- eller familjeterapi kan i denna bok få stor hjälp att flytta fokus och analysera vad pa-

emot varandra, när man inte måste argumentera för

kring den systemteoretiska analysen och att jag lärt

mig så mycket kring den strukturella traditionen och

ser inte att det hindrar att jag också analyserar enligt andra traditioner.

ret eller familjen skulle behöva. Det boken presenterar

Det som jag gillar allra mest och som jag menar är

men de skulle kanske behöva bryggor in i teorin och

behovet av att göra en grundlig analys i kombination

kan tilltala dagens vårdapparat. De bitvis svåra begrep-

som man kan göra med hjälp av det som presenteras i

de många fina fallbeskrivningarna. Detta att jag tillåter

den inte är analys för sin egen skull, utan för att börja

rare att dess innehåll skulle kunna få en större spridn-

håller med Madeleine att vi måste göra våra analyser

är relevant för psykoterapeuter inom andra traditioner,

bokens absoluta styrka, är att Madeleine lyfter fram

praktiken. Jag tror att den systemteoretiska analysen

med en ödmjukhet att familjerna har ”vetot”. Analysen

pen får sina förklaringar i boken och kanske främst i

boken är grundlig, robust och praktisk. Jag menar att

mig önska, betyder inte att boken är sämre utan sna-

jobba, samgå med familjer och vara till nytta. Jag

ing och användning även utanför familjeterapivärlden.

noga, avsätta tid för att tänka och planera våra samtal.

Boken lyfter också frågan om familjeterapi och

familjepsykoterapi, men även skillnaden mellan

av Marcus Westergren

svensk familjeterapi 47

Läsv et begrep som kan være vanskelig å definere.

Det kan ha ulik betydning fra person til per-

son, og i dagligtale brukes det ofte ubevisst, for eksempel når vi håper på godt vær eller

en lottogevinst. I boken presenteres ulike syn

på håp, og gjennom forskning og eksempler gjøres begrepet håp til noe konkret og hånd-

gripelig. Håp er viktig og noe av det mest betydningsfulle i bedringsprosesser. Ting som tilsynelatende kan virke små, hverdagslige og ubetydelige, er ofte helt avgjørende for per-

soner og pårørende i vanskelige situasjoner.

Håpets betydning i helsefaglig og sosialt

arbeid, Knut Tore Sælør och Rose-Marie Bank

Boken tydeliggjør hvorfor kunnskap om håp

er viktig for studenter som utdanner seg for å jobbe i ulike deler av hjelpeapparatet, fordi den omhandler et uunngåelig tema i klinisk ar-

Håpets betydning i helsefaglig og sosialt ar-

beid - Ei lita bok om det største i verden handler om hva håp er eller kan være, og hvordan håp kan hjelpe mennesker som opplever

motgang, utfordringer eller sykdom i livet.

Boken fører til refleksjon rundt håp og bidrar

beid. Håpets betydning i helsefaglig og sosialt arbeid - En liten bok om det største i verden henvender seg først og fremst til studenter og fagpersoner innenfor helse- og sosialfag, som sykepleie, vernepleie, ergoterapi, sosialt arbeid og barnevern.

til en utvidet forståelse av håpets betydning for god helse og livskvalitet, samt hvordan

man kan hjelpe andre gjennom håp. Håp er

svensk familjeterapi 48

värt verksmötets nutida praktik och teori. Boken beskriver erfarenhet och forskning om socialt

nätverksarbete och nätverksterapi. Under de fyrtio år som metoden använts för utredning och behandling inom psykiatri, socialtjänst

och därmed besläktade fält har stora framsteg gjorts.

Läsaren får ta del av den rika metodutveckling som ägt rum inom struktur- och processori-

enterad nätverkspraktik. Tillämpningens hela

bredd presenteras, från samtal med klienten/ patienten om hens nätverk, över att rita en nätNätverksboken, Johan Wallmark och Gunnar Forsberg

Alla människor lever i ett nätverk av rela-

tioner. Utan dessa kan vi inte överleva. När någon är i fara eller i kris och andra oroas,

mobiliseras dennes nätverk, det sätts i rörelse.

Utgången av krisen kan hänga på kvaliteten av

samarbetet i nätverket. I den tredje, grundligt omarbetade

upplagan

av

Nätverksboken

verkskarta, till stora möten med hela nätverket samlat. Olika praktiker som Signs of Safety,

SIP, Framtidsdialoger och Öppna samtal beskrivs och förklaras. Medborgardialoger

och organisationsformer som bygger på nät-

verksmötets dialogiska och demokratiska

principer presenteras. Olika sätt att tillämpa nätverksperspektiven inom skilda fält beskrivs

av yrkesutövare, som även delar med sig av sina professionella och personliga reflektioner.

- om mötets möjlighet, möter läsaren nät-

svensk familjeterapi 49

Läsv

för att skapa goda relationer och hur kan vi

förfina våra sätt att få till meningsfulla samtal?

I boken beskrivs konkreta hållpunkter för att bygga relationer, synliggöra behov, utforska

känslor, aktivera resurser och undersöka vad

vi kallar må-bra-mönster. Vi påminns om vikten av att ha ett tydligt fokus, förbereda oss

väl och samtidigt lära oss att improvisera och experimentera.

Vad händer exempelvis när vi lånar synsätt Perspektiv som gör skillnad : meningsska-

från dem vi möter och översätter perspektiv

och Michael Hjerth

sliv? I bokens avsnitt om spelfullhet ger förfat-

En heltäckande bok om konsten att samtala!

principer som finns i spelvärlden till att få bät-

pande samtal i praktiken, Johan Bysell

Forskning har i decennier visat att relationen

är viktigare än metoden när det kommer till att

från dataspelsvärlden till en persons vardag-

tarna exempel på hur vi kan låna förutsägbara tre grepp om vardagen.

skapa goda samtal. Men hur gör vi egentligen

svensk familjeterapi 50

värt

This new edition offers an updated overview

of the integrations of attachment, systemic and narrative theory, and practice incorporating

key developments in developmental trauma,

intergenerational trauma and neuroscience of the emotional brain. It shows how early emotional experiences set the tone of the nar-

ratives we develop about our lives and how these in turn shape our emotional connections.

Systemic Therapy and Attachment Narratives - Häftad, Engelska, 2021, Rudi Dallos och Arlene Vetere

This edition is more oriented towards activi-

ties and features more visual representations of problematic patterns of interaction, show-

ing their significance for the family members.

Systemic Therapy and Attachment Narratives explores how attachment-based ideas can be used in clinical practice by offering a practi-

cal and sophisticated exposition of clinical

It also uses clinical examples to provide guid-

ance on using attachment narrative therapy in different clinical contexts and with various client groups.

approaches.

svensk familjeterapi 51

Mediabruset Klaras Kalasbra av Eva Edberg i Familjehemspodden https://familjehemspodden.se/

klaras-kalasbra-eva-edberg-forfattare/

Filosofiska rummet - Vad händer om vi tar bort psykiatriska diagnoser?

Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och

berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff

skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan

bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd, vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.

Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det

påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?

https://sverigesradio.se/avsnitt/

vad-hander-om-vi-tar-bort-psykiatriska-diagnoser

Marelds podcast - ’What Works’ What works är en nystartad intervjuserie med olika utövare av

systemteori från olika länder. Det är samtal om hur man kan tänka/möta stora utmaningar och frågor. Vi får möta personer med olika kunskaper och erfarenheter och ta del av hur de arbetar och tänker.

https://mareld.se/what-works/#

Vetenskapliga Symposium 6-7 oktober 2022 föreläsningar på Youtube:

Samband och samspel är ett forskningssymposium om verksamma processer i psykoterapi och andra mellanmänskliga möten. Symposiet anordnades av FFST (Föreningen För Systemorienterad Terapi i Stockholm) i Stockholm den 6-7 oktober 2022.

Harry Korman – ’Kan vi se sociala konstruktioner skapas’ https://www.youtube.com/watch?v=Hq_TPay_2Dk (Del 1) https://www.youtube.com/watch?v=x9lEF2j_fUk (Del 2) https://www.youtube.com/watch?v=cSPYTuLWXtA (del 3)

Rolf Sundet – ’Når virksomme metoder ikke virker’ https://www.youtube.com/watch?v=KIXwCT8Fvbw (del 1) https://www.youtube.com/watch?v=I66IyiNovPw (del 2) https://www.youtube.com/watch?v=82wA-pimjNI (del3)

KALENDER – vinter och vår 2023 SYDOST 7 februari kl 18 Systemcafé med Marianne Gustafsson, leg psykoterapeut och certifierad EFTterapeut i Växjö 15 mars kl 13-16 Föreläsning kring den barnfokuserade samtalsserien “Hela Barn” för separerade föräldrar i konflikt med familjeterapeuter från Botkyrka socialtjänst.

MITT-SVERIGE 7 februari kl 13.30-16.30 ’Familjesamtal utan Barnets röst – vad blir det?’ med Erik Abrahamsson Plats: Altinska skolan, Skolhussallen 5, Sundsvall Anmälan och kostnad: 300:- för medlemmar, 595:- för icke-medlemmar.

För mer information och anmälan, se webbsidan.

STOCKHOLM 23 februari Systemcafé med tema, föräldrar i konflikt vid separation. Vi får lära oss om SES, ett digitalt hjälpverktyg som hjälper föräldrar och barn att hantera den livskris som skilsmässa oftast innebär.

24 mars FFST Årsmöte med spännande gäst. Mer information kommer.

12 maj ‘Finding one’s place: Theory and practice of systemic-dialogical therapy’ with Paolo Bertrando och Claudia Lini Håll utkik på kommande After work där vi delar systemiska tankar över ett glas på något trevligt ställe i Stockholm. Datum kommer snart!

DALARNA 9 mars kl 8.30-15.30 Del 3 i serien Människan i sitt sammanhang med Ulrika Ernvik. Temat för dagen är Familjebehandling- en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer.

Plats: Missionskyrkan, Borlänge, Borganäsvägen 22 Kostnad: 1200:- för icke-medlemmar, 700:- per medlem För mer information och anmälan, se webbsidan eller annonsen.

Kommande konferenser/kongresser World Family Therapy Congress i Malaga, Spain, för information https://www.ifta-congress.org 18-19 oktober 2023 Svensk Familjeterapi Kongress i Borlänge Mer information kommer inom kort på sffts webbsida 28-31 augusti 2024 Nordic Family Therapy Congress i Bergen, Norge

Se också www.sfft.se för aktuella evenemang och följ föreningen på Facebook, www.facebook.com/ svenskfamiljeterapi, men också de lokalföreningssidorna på Facebook så att du inte missar intressanta evenemang.

Södra www.facebook.com/groups/407896639263380 Västra www.facebook.com/familjeterapiforeningen.vastrasverige Stockholm www.facebook.com/groups/ffststockholm Dalarna www.facebook.com/groups/2318192368495836 Mitt-Sverige www.facebook.com/groups/232049741458936 Söker du sidor med information om din närmaste lokala förening så gå in på www.sfft.se och sök på lokalföreningar. Där hittar du kontaktuppgifter. Flera lokalföringar har också egna hemsidor där det finns intressant att läsa och information om aktuella händelser.