SFT nr4 2021

Page 1

SFT svensk familjeterapi nr 4 • 2021

Porträttet Marie Forneman

Handledning - för vem?


Ledare Nu är det officiellt. Både Patrik och Marcus har

2021 var ännu ett år som har gått förbi oss i skug-

er flera års tid av arbetet. Båda två har gett mycket

men jag har verkligen förändrats av dessa pan-

klivit av sina uppdrag som redaktörer för SFT eft-

tid och energi till att inte bara få ihop SFT men även att utveckla den. Ett stort tack ska de ha för

de oberäkneliga timmar ni har gett till oss. Deras

frånvaro har redan märkts på ett väldigt konkret

sätt då när ni läser detta har år 2022 redan ringts in utan att decembernumret 2021 var på plats.

Så kan det bli när tidningens redaktion genomgår överlämningar. Jag kan endast be om ursäkt och

sikta mot att bättra mig under 2022. Tillsammans med andra hoppas jag att vi kan fortsätta pro-

ducera en medlemsdriven, relevant tidning med familjeterapi och systemiskt arbete i fokus. För

att kunna göra det så kommer jag behöva er hjälp, hjälp med att tipsa om bra artiklar och övrigt innehåll. Hjälp med skrivandet. Hjälp med läsandet. Så att vi tillsammans blir mer än summan av våra olika delar. Jag tror på dig. Jag tror på mig. Men mestadels tror jag på oss som ett system.

gan av pandemin. Jag vet inte hur ni har haft det demitider. Aldrig förut har jag funderat så mycket över hur och när jag ska röra mig bland människor. Vad som förut var en enkel middag blir nu en övervägning – är alla friska, vad gör vi om någon blir sjuk, hur viktigt att vi ses just denna gång.

Ibland har jag valt att avstå från möten med människor som jag tidigare har gläds av i en anda av att skydda dem och istället levt med sorgen och

saknaden av deras gemenskap. Andra gånger har

jag valt att umgås med andra, att kramas, skratta och gråta tillsammans och levt med ångesten som

följer i dagarna efter mötet. Ja, flera gånger än jag

någonsin ha tänkt har jag stoppat en tops långt upp i bihålorna för att säkerställa att jag inte är

en vandrande smittbärare. Vissa av mina bekanta är ännu mer försiktiga än mig och har gjort det

stora offret av att nästan helt begränsa sitt sociala umgänge. Andra av mina bekanta har levt mer ifrågasättande till restriktioner och begränsningar.

svensk familjeterapi 2


Några som jag känner har blivit allvarligt sjuka

sin får vi bada i en pool av ömsesidigt beroende.

virus. Andra verkar helt oberörda av virusets ka-

det har aldrig varit mer sant. Vi påverkar varandra

och till och med dött av detta härjande coronaosskapande/oroväckande makt.

Ja, ännu ett år har gått i pandemins skuggor och

jag önskar att jag kunde säga att jag har blivit klokare i hur jag förhåller mig till denna nya verklighet, men det kan jag inte. Varje dag bjuder på nya frågeställningar, nya utmaningar, nya risker och nya sorger.

I denna värld som jag allt för ofta upplever som individualistisk, egoistisk och självcentrerad så

blir vi tvungna mer än någonsin att brottas med vår beroendeställning. I en vardag där allt fler le-

’Ingen man är en ö’ skrev John Donne i 1624. Och

i stort och i smått. Vi skapar och formar varan-

dra konstant. Denna tid vi lever i är en gigantiskt, utmanade, tröttande, sorgfyllda påminnelse av att

ingen är ensam. Vi är en del av en familj och ett system.

I detta nummer får vi höra mer om Marie

Fornemans erfarenheter av familjeterapi och sfft.

Vi får även läsa tankar om handledningens påverkan på familjen och utforska vikten av att känna

sig delaktig som anställd samt hur new public management kan motverka detta.

ver under pressen av att klara sig själva, där ensam

Må 2022 blir ett år för nya upplevelser, nya ge-

utveckling’ att göra så har coronapandemin brutit

tänket agerar som ett drivmedel för att styra dina

är stark och nyårslöften har med ens ’personliga sig in i våra familjer, våra fritidsintressen och våra jobb och varit en outhärdlig pest för det system-

iska tänket. I en pandemi går det inte att leva i illusionen av att individen styr. Du kanske tänkte arbeta på fredag innan du fick veta att du var

menskap och nya samtal och må det systemiska vanor, dina tankar och dina beslut. Ett stort tack till dig som läser denna tidning. Ett gott nytt år

av systemiska utmaningar önskar jag dig och jag hoppas att vi hörs av under 2022.

smittbärare och fick isolera dig. Du kanske antog

Allt gott,

började rinna nerför näsan. Ja, nu mer än någon-

Amber

att du kunde handla om några timmar, tills snoret

svensk familjeterapi 3


Ordföranden God fortsättning på det nya året, kära vänner!

spännande att både ”resiliens” och ”system” är begrepp

För tre år sedan (alltså innan pandemin om ni minns…?)

De har båda kanske först använts inom naturvetenskap,

hade jag förmånen att få vara med som gäst på den nor-

ska familjeterapikongressen i Bergen tillsammans med Kerstin Lodén Gustafsson. Temat var Resiliens hos

familjer, med föreläsare som Froma Walsh och Michael

som kan användas inom så många olika sammanhang.

främst ekologi, men är också i högsta grad relevanta

för mellanmänskliga system, allt från individnivå till samhällsnivå.

Ungar. Det hela känns ju lite som en avlägsen dröm nu,

För oss som arbetar med att hjälpa människor och sys-

familjeterapiintresserade människor och internationella

pet är viktigt på flera sätt. Både för oss själva, våra

både att resa till ett annat land och att få träffa många höjdare live. (Ett referat från kongressen finns i SFT nr 1/2019.)

Temat resiliens kunde inte vara mer aktuellt här och nu.

När vi går in i det tredje året med pandemi tänker jag att

just vår förmåga till resiliens – på många plan – ställs på prov. Resiliens (som kommer från det latinska ordet resilire, ”att studsa tillbaka”) är kanske lite knepigt som

begrepp på svenska? Wikipedia har en bra och kärnfull definition: ”Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta utvecklas.”

tem i olika sammanhang tänker jag att resiliensbegrep-

kollegor och våra patienter eller klienter. Förhoppn-

ingsvis kan familjeterapiföreningen sfft vara ett forum som bidrar till att stärka vår egen resiliens både genom

gemenskap och genom att dela kunskap och erfarenhet så att vi kan fortsätta att utvecklas. Vi har fått up-

pleva både begränsningar och möjligheter med digitala mötesformer under de gångna två åren. Vi har kunnat kika in på varandras systemcaféer kors och tvärs över

landet, det har varit fint. Samtidigt tror jag att fler än

jag längtar efter fler fysiska möten igen. Vi håller alla

tummar för att den Nordiska familjeterapikongressen ”Missions and visions” faktiskt ska kunna genomföras

Just det där sista är centralt. För det handlar ju inte bara om att kunna återta det som var innan, som en gum-

miboll, utan att kunna fortsätta att växa och utvecklas genom svårigheter som de levande varelser vi är. Det är

i Köpenhamn den 16-19 augusti i år som planerat! Här

i Sverige siktar sfft tillsammans med FFST på ett vet-

enskapligt symposium i Stockholm i samband med årsmötet i oktober. Andra planerade arrangemang kan ni hitta på sfft.se och fler kommer inom kort.

svensk familjeterapi 4


Det här numret av tidskriften SFT är ett uttryck för

Med det vill jag önska er alla en god blandning av in-

är inte färdigformerad, men Amber Cook, vår nya

Vi går mot ljusare tider nu igen, det är åtminstone säk-

resiliens skulle man kunna säga. Den nya redaktionen sekreterare i riksstyrelsen, har åtagit sig ett samord-

naransvar för att det ändå ska komma ut en tidskrift.

Tack Amber, och andra som bidragit! Det är såklart inte lätt att ta över rodret efter Patrik och Marcus som

spiration, kraft, vila och kreativitet inför det nya året. ert. Jag vill avsluta med Amanda Gormans vackra rader

från ”The Hill We Climb”, som var något av det som gav mig mest hopp i början på 2021:

har gjort ett så förnämligt jobb. Till en början och i en

…the new dawn blooms as we free it.

det som en grodd kanske, ett frö till något nytt. Hur

For there is always light,

övergångsperiod är formatet något krympt. Man kan se

SFT ska utvecklas framöver beror ganska mycket på

vad ni alla läsare vill med SFT och hur många som har

lust att bidra. Vill vi ha tidskriften som ett dialogforum där många röster kan höras? Vill vi ha en starkare koppling till de olika lokalföreningarna? Det är öppet för kreativa förslag!

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Cook Layout: Magnus Olers Piatto Design

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Inger Bergström ibergstrom57@gmail.com

If only we’re brave enough to see it. If only we’re brave enough to be it. Lotta Beskow

Ordförande sfft

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Inger Bergström Sekreterare: Amber Cook Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Nehrin Ganno Gun Drott-Englén

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 mars sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se


Årets famil Familjeterapeuter 2021 Carina Håkansson & Gun Drott Englen Vid årsmötet den 20 oktober 2021 utsågs Carina Håkansson och Gun Drott Englen till Årets familjeterapeuter 2021. Ett stort grattis önskar vi dem! Mer information om Carina och Gun finns att läsa på sffts hemsida. Både Carina och Gun har också porträtterats i tidigare nummer av SFT. Gun Drott Englen i nummer 2, 2020 och Carina Håkansson i nummer 4, 2020. Läs gärna mer om dem där.

Carina Håkansson

Gun Drott Englen

svensk familjeterapi 6


ljeterapeut Vad är Årets familjeterapeut? Årets familjeterapeut är ett pris för en person eller grupp som utmärkt sig inom det familjeterapeutiska området och på ett eller annat sätt lyft fram familjeterapins, och det systemiska arbetets, betydelse och kraft och därmed bidragit till familjeterapins fortsatta utveckling i Sverige. Det kan vara såväl unga entusiastiska kollegor som etablerade och erfarna sådana. Det kan vara genom sitt kliniska arbete, sitt engagemang, ett projekt, en utvärdering, forskning, en intressant bok – kort sagt allt som kan vara av intresse och betydelse inom familjeterapifältet. Utmärkelsen är förenad med ett diplom och uppmärksammas vid sfft:s årliga kongress eller symposium. sfft:s medlemmar nominerar och sfft:s styrelse utser vinnaren bland de kandidater som nominerats. Sista dag att nominera är 15 juni varje år. Mer information och nomineringsformuläret finns på SFFTs hemsida.

svensk familjeterapi 7


Porträttet - Marie Fo Den första gången jag träffade

Marie var jag på jobbintervju. Jag hade sökt ett jobb på mottagningsteamet på BUP i Öster-

sund och Marie var en av flera som genomförde intervjun.

När jag sökte jobbet var jag rätt tveksam till att jobba inom barnpsykiatrin igen, men i samtal med Marie och hennes kollegor föddes det ett nytt hopp om en plats för det systemiska tänket inom sjukvården. Jag tackade ja till jobbet, men mest tackade ja till möjligheten att arbeta med erfarna familjeterapeuter som Marie, som hade jobbat på BUP i över 20 år och levde som om det systemiska hade en självklar plats i deras arbete. Under tiden som jag har känt Marie så har hon aldrig varit en person som har höjt sig själv. Hon har inget behov av att vara i centrum eller av att synas och höras. Men låt inte hennes tystlåtenhet leda dig vilse. Hon lyssnar, och lyssnar väl. Hon ser det som sker och hon gör sin åsikt känd exakt när det behövs. Jag har alltid imponerats av hennes ledarskap, i vårt lilla team på mottagningen, i socionomgruppen, och i stora arbetsplatsträffar. Hon har ett sätt att lyfta fram rösterna av

svensk familjeterapi 8


orneman

svensk familjeterapi 9


flera utan att skrika högt, tysta andra eller påstå

med

sig äga sanningen.

vuxenpsykiatrin i Östersund.

Maries förhållningssätt och ledarskap speglas även i hennes arbete med familjer. Hennes lugn och trygga bemötande bjuder in familjer till samtal och ger intryck av att det mesta går att prata om. Utan att ta över samtalet så navigerar hon familjen dit barnens och de vuxnas olika upplevelser får berättas och höras. Mån om barnets upplevelse bjuder hon in barnet till att dela sina tankar utan att göra barnet till centrum. Likaväl skapar hon möjligheter för föräldrarna att visa omsorg och kärlek till sina barn.

psykospatienter

inom

Marie beskriver sina år inom vuxenpsykiatrin med omsorg. ’Många av de människorna jag mötte mådde väldigt dåligt. Dessutom träffade jag anhöriga som kände sig maktlösa och som hade svårt att förstå det som hände samt hur de kunde vara till hjälp.’ Redan då arbetade hon med familjen genom att ge utbildningar och information till anhöriga om

I mitten av januari 2022, går Marie till jobbet på BUPs mottagningsteam för sista gången. Efter 25 år på barn- och ungdomspsykiatrin i Östersund ska Marie pensionera sig. Hon längtar till fria dagar ute i naturen och att tillbringa mer tid med sina barn och barnbarn, att få äga sin tid. ’Jag har tagit det successivt och har mycket annat att göra, så jag ser fram emot pensionsavgången. Samtidigt har jag haft tid att reflektera över allt arbete jag har gjort under åren,’ säger Marie medan vi samtalar tillsammans på ett café i Östersund. Marie började sin karriär som socionom i Bollnäs där hon jobbade inom vuxenpsykiatrin, främst med personer med psykoser, 1981–1990. 1991 flyttade hon till Jämtland och fortsatte sitt arbete

människor med svår psykisk ohälsa. Men det var svårt. Ofta kände hon att insatserna var otillräckliga och alldeles för sena. Därför när ett jobb inom barn- och ungdomspsykiatrin blev ledig så tackade Marie gärna ja. ’När jag ser tillbaka på mitt arbetsliv så har jag aldrig ångrat att jag började jobba på BUP. Jag önskar bara att jag hade bytt tidigare,’ förklarade Marie. ’Jag har alltid gillat att vara bland barn, har alltid varit ’barnkär’ så att säga. Sedan har det känts givande att jobba med barn och deras familjer. Jag har alltid fascinerats över hur lite det ibland krävs för att hjälpa ett barn tillbaka på banan. Stöd och guidning till barn och deras familjer i ett tidigt sta-

svensk familjeterapi 10


dium kan förebygga ett långt

gångspunkten för mitt bemötande. Utifrån denna

lidande.’

utgångspunkt har jag försökt lägga extra vikt på

BUP har också varit en arbetsplats där det varit möjligt att utvecklas och hitta varierande

att göra samtalet begripligt för alla som deltar i samtalet och att även vara personlig, utan att vara privat. Detta har fungerat för mig i familjearbetet.’

arbetsuppgifter inom samma

Hon fortsatte med flera aspekter som har varit vik-

organisation. Därför har Marie

tig för henne och som hon gärna skickar vidare

blivit kvar så länge.

till andra familjeterapeuter. ’Tänk alltid på familj

Under åren på barn och ungdomspsykiatrin har Marie arbetat med olika metoder, först

som

socionom

med

”steg 1”, Marte Meo terapeut och slutligen som legitimerad familjeterapeut. ’Jag tycker att jag plockar från olika håll utan

och nätverk när du möter en enskild inom en verksamhet, har personen du möter barn, föräldrar och syskon? I så fall, hur påverkas de av individens svårigheter och hur påverkas individen av sin omgivning? Det är lätt att vi på BUP, till exempel, glömmer syskonen som kan bidra med mycket både information och stöd samt ofta är oroliga och inte vet hur de kan stötta.’

att ha varit specialiserad inom

Under sitt arbetsliv har Marie jobbat årsvis med

en metod utan en mer övergripande familjetera-

småbarn och deras föräldrar. ’Detta arbete har

peut’ beskriver Marie sig själv. Jag blir nyfiken på

varit väldigt givande för mig, särskilt mitt arbete

vad Marie tycker är viktigaste att tänka på när hon

med Marte Meo och sedan ABFT.’ Marie vill även

jobbar med familjer och om det finns någonting

skicka med en uppmaning, att tänka på anknyt-

som hon vill skicka med dagens familjeterapeuter

ning när vi möter familjer. ’Glöm inte att tänka

utifrån sina erfarenheter.

på anknytning och samspel både för små barn och

’Jag har lite svårt att särskilja frågorna från varandra, de hänger ihop och mitt svar blir därefter,’ svarar Marie i ett mejl. ’I samtalen har jag försökt

ungdomar i familjearbetet. Barn är en del av ett sammanhäng som påverkar och påverkas av individen och det ska inte underskattas.

att tänka på hur jag skulle vilja bli bemött om

Slutligen uppmuntrar Marie oss till att utvärdera

jag var klienten/familjen och haft det som ut-

vårt arbete. ’Vi behöver veta om det vi gör är

svensk familjeterapi 11


hjälpsamt, om det inte är hjälpsamt så behöver vi kunna vara ödmjuka inför att justera och anpassa vårt arbetssätt. Själv har hon tyckt att FIT (feedback informed treatment) har varit ett bra sätt, men det viktigaste är att hitta ett sätt som fungerar för dig som terapeut.’ Utöver hennes arbete på Barn-och ungdomspsykiatrin har även Marie länge varit ordförande i familjeterapiförening Mitt Sverige samt även Sveriges familjeterapiförening (sfft) under ca 10 års tid. Under hennes ordförandeskap har föreningen Mitt Sverige varit aktiv med både föreläsningar och konferenser. ’Det är mycket tack vara Erik Abrahamsson och andra medlemmar som hade kontakter med välkända familjeterapeuter över hela världen att vi kunde bjuda in dessa till Östersund. Sedan hade vi också ett starkt samarbete med Mittuniversitet i Östersund vilket möjliggjorde att flera intresserade fick ta del av föreläsningarna och att kostnaderna kunde hållas låga. ’För mig har familjeterapiföreningen varit ett sätt att hitta inspiration från andra och även en möjlighet att få kunskap och bygga nätverk. Som ordförande i sfft fick jag regelbundet möta styrelsemedlemmar från hela Sverige, mina nordiska ordförandekollegor och även ”Fokus på familjen”:s redaktion. Sammantaget har dessa människor som jag har kommit i kontakt med via sfft gett mig inspiration och kunskap som i sin tur

svensk familjeterapi 12


har hjälpt mig att hitta min egen hållning,’ förkla-

familjer, ny personal i skolan’ förmedlar Marie.

rar Marie. ’Jag har lyssnat på, samarbetat, eller

Inget fel i det men ’inte mycket är förutsägbart

haft handledning av de flesta som nu finns på sfft:s

idag. Inte för oss som individer och inte för barn.’

hemsida men jag kan aldrig bli en ny Erik Abra-

I hennes sätt att beskriva så ser jag att hon inte

hamsson, Gun Drott-Englén, Magnus Ringborg

lägger någon värdering i förändringen. ’Det är an-

eller Monica Hedenbro. Men jag kan hitta sådant

dra tider nu.’ Sedan går hon in till sig själv.’ För

som de gör som passar mig och som jag kan göra

mig, har denna förändring gjort processen av att

om till mitt eget.’

pensionera mig lättare. Förut kände jag alla mina

Vi samtalar tillsammans kring engagemang och föreningens framtida utmaningar. ’Man har aldrig behövt vara legitimerad familjeterapeut för att vara medlem i föreningen, bara ha ett intresse av familje- och systemiskt arbete. Det finns många olika sätt att arbete med familjer och de ska lyftas

kollegor. Jag har haft en stor glädje av att prata med dem kring fikabordet, att lära känna varandra. Eftersom BUP-verksamheten också har växt snabbt hinner jag inte lära känna alla. Men så är det bara,’ säger Marie. ’Även du har bytt jobb,’ sa hon och tittade på mig.

fram ännu mer. Barn är en del av ett sammanhang.

Jag känner mig träffad. Jag vet att förutsägbarhet

Jag har svårt att se att man kan jobba med ett barn

är en viktig grund för att båda barn och vuxna ska

utan att möta hela systemet. Jag tänker också att

känna sig trygga. Ännu har jag lätt att hamna i

det är svårt för ett barn i ett familjesystem att göra

ett letande efter ett annat sammanhang, en ny ut-

förändring utan att systemet engageras och påver-

maning, nya erfarenheter. Kanske det är just där-

kas, men samhället går mer och mer åt det indi-

för jag imponeras så mycket av Marie. Hon stan-

vidualistiska,’ reflekterar Marie.

nade kvar och gjorde skillnad. Hon utvecklade

Denna

förändring

till

det

individualistiska

påverkar familjerna som vi möter, vårt eget arbetssätt och även föreningslivet. ’Jag kom från en tid där väldigt få bytte jobb. Vi var samma arbetslag i flera år, lärde känna varandra väl och kunde stödja varandra. Men det är en annan tid idag för båda familjer och professionella. Människor är alltid på väg nu, tex nya arbeten, nya

inte någon ny behandlingsmetod eller reste runt världen för att hitta sig själv. Men hon dök upp på jobbet varenda dag, lyssnade till de familjer som sökte sig till henne, och bemött dem med respekt i deras process. På så sätt gjorde hon skillnad, ett barn i taget, en familj åt gången. En bättre förebild kan man inte ha. av Amber Cook

svensk familjeterapi 13


Handledning - för vem? Vad är det som gör att grupphandledning upplevs som menings-

full och hjälpsam för den han-

dledda? Hur kan vi ta reda på hur handledningen påverkar den

tilltänkta klienten, patienten eller familjen (hädanefter används familjen)?

familjeterapi (och individualterapi) bygger på sub-

jektiva upplevel-ser; på mötet mellan två eller flera

personer, mänskligt samspel. Det samma kan sägas om grupphandledning. Samtidigt – enligt under-

tecknad – är det högst rimligt att det finns en stark ambition, kanske ett krav, på att handledningen ska

ha en posi-tiv effekt på familjen. För att uttala en värdering, främst om handledning i offentlig skattefinansierad verksamhet: man bör så långt det är möjligt försöka att säkerställa handledningens ef-

fekt på det familjeterapeutiska arbetet. Problemet

Dessa frågor är intressanta att reflektera kring när

man diskuterar grupphandledning. Undertecknad har uppfattningen att handledning allmänt betraktas som ett positivt inslag i männi-skovårdande yrken,

inom både offentlig och privat sektor. Samtidigt finns det kanske ett mörkertal kring handledda som inte har kunnat eller vågat uttrycka kritik i handledningskontexten – gruppdynamiska processer

med en sådan ansats är uppenbart – hur ska det i

praktiken ske? Hur ska man till exempel be-döma subjektiva upplevelser? Det går att argumentera för att detta ansvar till stor del kommer an på den en-

skilde handledarens etik, samt dennes förmåga att hjälpa gruppen till reflektion och utforskande av vilka interventioner som har en gynnsam effekt för familjen.

kan bli kraftfulla och den som står för en avvikande

Det framstår som att komponenterna för att bli en

egna erfaren-heter av detta. Vilka konsekvenser får

bäst på bättre uttryck), yrkesskicklighet och kom-

kompetens har betydelse för att gruppklimatet blir

tiska kunskaper om familjeterapi) samt en hög för-

om att handledningens yttersta syfte är att förbättra

handledare verkar påminna om den process som

fokus på varför man samlas.

peut, med skill-naden att det som familjeterapeut

Det finns ofta en inneboende svårighet i att mäta

sig. Kanske finns det ett implicit antagande om att

uppfattning kan få betala ett pris. Undertecknad har

bra handledare omfattar personlig känsla och stil (i

detta för familjen i nästa led? Handledarens stil och

petens (i detta fall framförallt teoretiska och prak-

gynnsamt för de hand-ledda samt – utifrån en idé

måga att lära sig av sina erfarenheter. Att bli en god

situ-ationen för familjen – att gruppen inte förlorar

det innebär att lära sig hantverket som familjetera-

och kvantifiera terapeutiska pro-cesser eftersom

finns mer specifika modeller att tillämpa eller lära

man som handledare förväntas ha de erfarenheter

svensk familjeterapi 14


och förutsättningar som krävs för att ta nästa steg i

skiljer sig från hur det ser ut i engelsktalande länder,

nition har genomgått en grundutbildning samt en

dre hierarkisk och bygger inte i samma utsträckning

sin profess-ionella bana, i kraft av att man per defi-

legitimationsgrundande specialistutbildning för att vara aktuell för en handledar-utbildning.

Ambitionen med föreliggande paper är att belysa viktiga faktorer som utifrån rå-dande kunskapsläge har visat sig centrala för att grupphandledning i allmänhet och för att den ska upplevas som menin-

gsfull av de handledda i synnerhet. Är det möj-ligt att slå fast vad i psykoterapihandledning som blir hjälpsamt för familjen?

framförallt i USA. Den svenska ”modellen” är min-

på att en erfaren terapeut ska lära en ny terapeut – en person i elevposition – hur terapi fungerar. Organise-rad grupphandledning är mer vanligt förekommande i Sverige där vården i större utsträckning är

offentligt finansierad och inte vinstdriven, vilket ger andra (bättre) möjligheter att prioritera grupphan-

dledning utifrån ekonomiska ramar. Av den enkla anledningen att handledning innebär en kostnad på olika sätt för organisationen – därför är verksamhet-

shandledning, som vi är vana vid i Sverige, sällsynt

i en ameri-kanske kontext. Söderquist (2002) menar

Från hierarki till samarbete

också att grupphandledning i likhet med utvecklin-

Enligt Söderquist (2002) har vi i Sverige byggt

upp en tradition där regelbunden handledning äger rum inom socialtjänst och psykiatri, på ett sätt som

gen inom svensk familjeterapi har rört sig mer mot ett fokus på samarbete och salutogena faktorer sna-

rare än dysfunktionella familjemönster. Författaren

svensk familjeterapi 15


nämner exempelvis hur Minuchins handledningsstil förändrades över tid; från att ha fokuserat till stor

del på den enskilde terapeutens färdigheter till att hjälpa hen att se sig själv som en del, en medlem, i ett fungerande system.

Undertecknad ser detta som ett sätt för Minuchin att

”leva som han lär” i bemärkel-sen att i sitt kliniska

arbete vara noga med att ha det systemteoretiska perspektivet aktiverat hela tiden. Som blivande han-

dledare i familjeterapi är det inspirerande att tänka på – hur kan man med hjälp av principer från den strukturella familjeterapin skapa förståelse hos terapeuten för processer i familjen? Vidare: vad händer

om man betraktar handledaren och terapeuten som ett eget subsystem i relation till fa-miljen? Grupputveckling Som handledare av grupper bör man ha en förståelse för gruppdynamiska proces-ser och vanliga utveck-

lingsfenomen som uppträder. Det är därför lämpligt att man har en teoretisk bas att ta spjärn mot i syfte att reflektera kring gruppen och inte minst sin egen

roll. I Jerns (2010) belyser hur till synes likartade grupper verk-samma under ett enhetligt organisatoriskt paraply skiljde sig tydligt åt gällande grup-

pernas utvecklingsmönster. Resultatet från stu-

dien ansågs förvånande utifrån att gruppernas mål och kontextuella förutsättningar var identiska och därmed borde ha följt samma utvecklingslinjer,

enligt den teoretiska modell av Wheelan som användes. Anledningarna till de observerade skillnaderna menade man berodde på hur gruppmedlem-

marna förhöll sig till, tolkade samt påverkades av

den organisato-riska omgivningen. En central fak-

tor utgjordes av gruppens uttalade uppgift samt medlemmarnas roller, i samband med bildandet av

gruppen. För handledaren blev det viktigt att bevaka gruppens upplevelse av stabilitet samt att klargöra och för-svara gruppens gränser. Jern (2010) bet-

onade även utmaningen att som handle-dare både behärska teoretisk kunskap och samtidigt i relation

till den specifika handledningsgruppen vara flexibel och kunna göra korrekta bedömningar av grup-pens behov – något som blir enklare med tiden i takt med

att man blir skickligare på själva hantverket som grupphandledare (Näslund & Södergren, 2010).

svensk familjeterapi 16


Deras modell beskriver tre separata domäner, som

samtliga är relevanta för att skapa ett optimalt inlärningsklimat i handledningsrelationer. I den affek-

tiva domänen är begrepp som sä-ker bas, empati, genuinitet, positiv uppmuntran samt allians cen-

trala, den kognitiva domänen handlar bland annat om reflekterande frågor, feedback samt modeller-

ing. Slutligen i den psykomotoriska domänen ligger

fokus på specifika färdigheter och hur en terapeut (eller handledare) kan korrigera beteenden som inte

blir hjälp-samma, vilket bland annat kopplas till praktiska övningar och mental träning. Förfat-tarna fokuserar särskilt på den gemensamma förståelsen samt alliansen mellan handledare och handledd. De menar också att det saknas ett gemensamt språk i diskursen kring psykoterapihandledning – att nu-

varande situation kan liknas vid berättelsen om

Babels Torn (då Gud enligt myten skapade olika

språk); något som fältet psykoterapihandledning bör röra sig bort från (Watkins och Scaturo, 2013). Handledarens ansvar Glover och Philbin (2017) undersöker handledarens

Inlärningsperspektivet

ansvarsroll genom en feno-menologisk analys. De

För att utvecklas i sin profession som handledare måste man således lära sig av sina erfarenheter och integrera dessa på ett konstruktivt sätt – för att ex-

empelvis inte ta onödiga risker att göra om samma misstag flera gånger. Det är rimligt att före-ställa sig

att felaktiga tolkningar och bedömningar kommer att bli en realitet. Watkins och Scaturo (2013) argumenterar för att det inom ramen för psykoterapi-

handledning har saknats strukturerade modeller för

hur inlärningen går till, vilket är en brist ef-tersom

handledningen sker i en utbildningsmässig kontext.

menar att detta ansvar – ibland mer eller mindre uttalat – kan medföra en förhöjd etisk stress hos handl-

edaren beroende på i vilken utsträck-ning gruppens

nivå av ångest märks eller inte märks. I den aktuella

intervjustudien med fjorton psykoterapihandledare blev det uppenbart att teoretiska modeller om ansvar

såväl som kontextuella etiska riktlinjer inte utgjorde någon konkret hjälp i handledningssituationer som

var stressande. Istället använde handledarna indivi-

duella strategier med den gemensamma nämnaren att man försökte förutse vad som skulle ske och

ibland gick händelserna i förväg, vilket inte alltid

svensk familjeterapi 17


blev bra i relat-ion till den handledde och det speci-

kunna observera samband mellan handledning och

en börda som fick handledarna att agera förhastat i

stringent sätt handledda terapeuter med icke-han-

fika ärendet. Ansvarskänslan verkar ha innebu-rit vissa situationer, vilket indike-rar vikten av att som

handledare dels ha tillräckligt med tid men också

att ha egna forum för reflektion och återhämtning (Glover och Philbin, 2017).

terapi. I en studie som lyfts fram jämfördes på ett dledda terapeuter vid behandling av deprimerande patienter. Både handledare och terapeuter använde sig av handlednings- respektive behandlingsmanualer, vilket har varit ovanligt inom handledningstraditionen. Watkins (2011) menar att detta visar oss

Handledningens effekter på terapi

att det kanske även inom en handledningskontext

Ett exempel på en större metastudie gällande effek-

ter av handledning: Watkins (2011) jämförde 18 ef-

fektstudier av klinisk psykoterapihandledning vilka undersökte huruvida handledningen gav positiva terapeutiska resultat för klienten/familjen. Arti-keln konstaterar att forskning om handledning oftare har

belyst hur handledningen influerar upplevelsen av

kompetens snarare än hur handledning påverkar

just kli-enten. Resultaten har bland annat utgjorts

av ökad självkännedom hos terapeuten, större terapeutiska färdigheter samt en stärkt allians. Av dessa

finns fördelar – i likhet med en terapeutisk kontext där det förekommer manualiserade behandlingsmodeller – med ett mer standardiserat sätt att han-

dleda utifrån vissa metoder. Hu-vudpoängen som

författaren vill göra är att det finns möjligheter att

rent empiriskt visa att handledning får gynnsamma

terapeutiska effekter men att detta kräver mer av forskningen framöver, mot bakgrund av hur de fles-

ta studier tidigare har varit konstruerade, där det av vissa förklarliga skäl har varit enklare rent metodologiskt att fokusera på terapeuten/den handledde.

fynd kan man anta att patienten/familjen i nästa steg

Terapeutisk allians

kompetens men faktum kvarstår – att med hjälp av

En avgörande faktor för att grupphandledning och

in positivt är svårt. Det blir ett problem när existens-

handlar om att det uppstår en förtroendefull rela-

tjänar på att terapeuten genom handledning ökar sin

objektiva data visa att hand-ledning påverkar terapberätti-gandet för handledning – kanske på legitima grunder – kan ifrågasättas utifrån att man helt enkelt vet för lite om dess effekter (Watkins, 2011).

Dessutom menar författaren att många studier som

tidigare har utgett sig för att be-lysa ”supervisionpatient outcome” de facto inte gör detta, vilket även

gäller sju av de studier inkluderade i författarens eget urval. Efter en närmare analys konstaterar Watkins (2011) att endast tre av de valda effekts-

tudierna möter kriterierna utifrån målsättningen att

individuell handledning ska upp-levas som givande

tion mellan handledare och handledd, med likheter

avseende den terapeutiska relationen mel-lan familjeterapeut och familj. Det har skrivits många texter om begreppet allians och det råder konsensus

i terapeutisk forskning kring vikten av allians för att uppnå önskade förändringar, oavsett metod el-

ler typ av behandling är den terapeutiska alliansen en grundbult. En nyckelfaktor när det gäller han-

dledning handlar om gra-den av tillit mellan handledd och handledare (Farook et al., 2019). Även om inte handledning är terapi finns det gemensam-

svensk familjeterapi 18


ma nämnare och som exempel; i under-tecknads

En viktig anledning till frågeställningen utgörs av

fokuserat på att skapa ett gynnsamt gruppklimat

– kanske är det naturligt att fundera över hur man

handledningsgrupp har handledaren inledningsvis och kommenterat detta, varför det är viktigt och på vilket sätt man kan skapa det.

Forskning om handledningens effekt på familjen framstår som relativt komplicerad eftersom det

finns många variabler att ta hänsyn till. Dessutom

verkar inte effekten av specifikt grupphandledn-

ing vara särskilt undersökt. Även om detta arbete inte på något sätt är heltäckande och undertecknad därmed eventuellt kan ha missat rele-vanta aspek-

ter är det framförallt en metastudie som har tydlig bäring på frågeställ-ningen kring handledningens effekt på terapi. Av de effektstudier som Watkins

(2011) valde ut uppfyllde endast tre stycken enligt författaren de metodologiska kra-ven som var nöd-

vändiga för att kunna uttala sig om saken. Fram-

förallt en studie an-sågs välgjord – där handledarna bland annat följde en handledningsmanual.

Många studier – och teoretiska diskussioner om

handledning generellt – fokuserar på utvecklingen av rollen som handledare och de utmaningar som

uppstår. Watkins och Scaturo (2013) efterlyser en mer strukturerad modell av inlärningsprocessen för

handledare under utbildning och Glover och Phil-

bin (2017) fokuserar på dilemmat när handledarens stress över sin ansvarsroll får oönskade följder i handledningssi-tuationen. Enligt Näslund och Sö-

dergren (2010) måste handledaren kunna identifiera och förstå olika grupprocesser samt vara med-

veten om att till synes lika grupper kan ta olika vägar.

den nyligen påbörjade utbildning-en till handledare som handle-dare ska utvecklas och formas i en ny

yrkesroll. Något förvånande enligt underteck-nad att det inte finns tydligare beskrivet hur handlednin-

gen påverkar familjen eller klienten, eftersom det är ett av huvudsyftena med handledning; att bidra till att önsk-värd förändring kan ske för familjen. Det

går att invända mot den ståndpunkten och hävda att handledning är en central del i det terapeutis-

ka arbetet, för att kunna orka med och stå ut med svåra ärenden. Samtidigt vore det märkligt utifrån handledning-ens ökade popularitet, som beskrivs,

om inte frågan kring handledningens effekt prob-

lematiseras – utifrån ett arbetsgivarperspektiv är det begripligt om man vill sä-kerställa att handlednin-

gen upplevs som positiv och kanske inte bara för

gruppen, utan att det innebär en skillnad som gör en skillnad för den målgrupp som man ar-betar med. Å

andra sidan är det värdefullt att en arbetsgrupp får hjälp att hantera sin stressnivå och att de själva upplever handledningen som värdefull.

Undertecknad kommer själv från en kontext inom familjehemsvård där en viss me-tod används,

som har utvärderats även i Sverige. Det skapar en trygghet i handled-ningssituationen att veta att de

principer som diskuteras har visat sig hjälpsamma för målgruppen. Som fristående handledare är det

naturligtvis möjligt – kanske att rekommendera – att man håller sig uppdaterad kring kunskapsläget i de behand-lingsfält man kommer att vara verksam inom. Å andra sidan upplever undertecknad en

lockelse i att få känna sig mer fri och få expandera sin personliga horisont, efter många år med samma

svensk familjeterapi 19


modell. Det är förmodligen den dubbelheten, att både vilja ha en tydlig struktur att hålla fast vid, i kombination med det spontana och det krea-tiva ar-

betet i handledning, som blir spännande att hantera. En aspekt som är central för undertecknad berör

handledarrollens krav på ärlighet, i bemärkelsen en hög etisk ambitionsnivå i det egna arbetet. Att man så att säga har familjens bästa för ögonen samtidigt som man är medveten om att den direkta påverkan sker i relationen handledare-terapeut. Om

Referenser Ericsson, I. (2002). Handledning i den hypotetiska

positionen. I: Söderquist, J. (red.) Möjligheter – handledning och konsultation i systemteoretiskt perspektiv. Mareld, s. 238-248.

Farook, S., Illing, J., Kehoe, A., & Rothwell, C.

(2019). The charactersitics of effective supervision

in the workplace: a rapid evidence review. Newcastle

man noggrant utforskar vad det är terapeuten vill

University.

närmar man sig frågan om vad som kan tänkas blir

Glover, R., & Philbin, M. (2017). Leaping-in and leap-

ha hjälp med och vad som har prövats i terapin, då

hjälpsamt för familjen. Det är inneboende svårt i terapeutiskt arbete att utvärdera vad som är verk-

samt och man bör inte bortse från den ordlösa eller

”mystiska” dimensionen (undertecknads uttryck); subjektiva käns-loupplevelser. Vi kan inte mäta allt. Däremot kan vi hela tiden vara i dialog med oss

ing-ahead: A hemeneutic phe-nomenological study

of being-responsible in psychotherapeutic supervision. Counselling and Psychotherapy Research. DOI: 10.1002/capr.12127

Jern, S. (2010). Handledaren, gruppen och organisationen. I Näslund, J., & Ögren, M-L (red.) Grup-

själva och utmana våra egna uppfattningar, såväl

phandledning – forskning och erfarenheter från olika

som gruppens.

verksamhets-områden. Studentlitteratur, s. 27-48.

av Andreas Gustafsson

Olsson, H., & Petit, B. (1999). Familjeterapilexikon.

leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Korpen.

Näslund, J., & Ögren, M-L. (2010). Grupphandledning – forskning och erfarenheter från olika verksamhetsområden. Studentlitteratur.

Scaturo, D.J., & Watkins, C.E. (2013). Toward an Integrative, Learning-Baed Model of Supervision: Supervisory Alliance, Educational Interventions, and Super-

visee Learning/Relearning. Journal of Psychotherapy Integration, Vol.23(No. 1) s. 75-95. DOI: 101037/ a0031330

Watkins, C.E. (2011). Does Psychotherapy Supervision Contribute to Patient Out-comes? Considering

Thirty Years of Research. The Clinical Supervisor, Vol. 30, 235-256. DOI: 10.1080/07325223.2011.619417

svensk familjeterapi 20



Delaktighet, NPM och ett systemiskt tänk Styrningen av den offentliga sektorn har under de senaste decennierna påverkats av modeller och idéer från näringslivet. Inom forskningen talar man om New Public Man-

flexibilitet, begränsad insyn i viktiga ledningsfrågor

agement (NPM) som, är ett samlande begrepp för

och kontrollerades av många byråkratiska regler

att beskriva detta kluster av idéer som är lånade från

och förordningar. Här har det administrativa arbe-

näringslivet (Agevall,2005; Ekeland,2004). Au-

tet hög prioritet. En annan kultur såg bara hinder

tonomi kan definieras som, det handlingsutrymme

och blev stillastående och ingen förändring skedde.

som en yrkesgrupp har i en organisation och över

Man fann inga lösningar på de problem som upp-

sina arbetsuppgifter (Jonnergård, 2008) och detta

stod, trots många och långa möten. De avvisade

är en viktig grund för utövandet av professionellt

alla förslag på förändring. Den tredje kulturen hade

arbete som till exempel familjeterapeutisk behan-

som viktigaste prioritet att möta patientens behov.

dling. Det är viktigt att terapeuten har autonomi för

Det fanns en regel, att om en klient behövde deras

att etablera en tillitsfull relation med patienten men

hjälp avbröt de direkt möten med mera. De fortsatte

Ekeland (2004) menar att när det finns en tillitsbrist

även att serva patienten även om de inte fick betalt

mellan professioner och samhälle, så kan tillitsbris-

för det. Här fanns en förväntan på behandlarna, att

ten leda till begränsningar av autonomin. Bristande

vara uppdaterade och kompetenta (Glisson, 2007).

patientsäkerhet inom vården och patienter som rap-

I kulturen där ledningen har stor tilltro till sina me-

porterar att de bemötts dåligt av sina läkare kan till

darbetare ser man att personalen mår bättre och att

exempel leda till initiativ att minska professioners

det gör ett bättre arbete. På samma sätt är det om or-

autonomi. Detta förklarar varför det inte är till-

ganisationen misstror, kontrollerar och styr, då mår

räckligt med ¨rätt metod¨ man behöver också som

personalen sämre och arbetet bli sämre. Kulturen

behandlare befinna sig i ¨rätt kultur.¨ Det är viktigt

och klimatet på mottagningen har en betydelse för

för utfallet av behandlingen att behandlaren trivs

utfallet av behandlingarna (Glisson, 2007).

med sitt jobb. Glisson (2007) beskrev tre olika behandlingskulturer där en kultur kännetecknades av att personalen hade begränsad handlingsfrihet och

För att ett samarbete överhuvudtaget skall fungera krävs att man har tillit till varandra (Lindfelt, 1999;

svensk familjeterapi 22


LIF, 2011; Sundelin, 1999). Tidigare hade man en stor tilltro till den professionelles kunskap som de fått genom sina utbildningar och ifrågasatte inte detta. Samhället litade på att den som hade kunskapen använde den på rätt sätt. För att patienten skall ha tillit till terapeuten, behöver terapeuten ha lojaliteten hos patienten. Finns inte tilliten till terapeuten från organisationen, har terapeuten svårt att skapa tilliten i relationen till patienten. Terapeuten blir då mer fokuserad på att göra ¨rätt¨ än att möta

medlemmar är specialister inom kunskapsområden. Det är i de autonoma bedömningarna och problemlösningarna som den professionella kunskapen kommer till uttryck och vidareutvecklas. Professioner är bundna av vetenskapliga sätt att resonera men också etiska föreskrifter (Jonnergård, 2008). Man utgår ifrån att de professionella har autonomi men Jonnergård (2008) ifrågasätter om tilltron till den professionella finns, då hon menar att det då skulle vara professionerna själva som skulle göra

patienten på ett bra sätt (Ekeland, 2004).

bedömningarna om arbetet är bra utfört. Lunds-

Autonomi: Att en yrkesgrupp tillerkänns autonomi

bra psykoterapeut. Han/hon skall ha ett empatiskt

kan uppfattas som ett samhälleligt accepterande av den professionella kompetensen och den kunskapsbas som kompetensen vilar på. Genom accepterandet har samhället uttryckt att professionens

bye (2000) redogör för vad som kännetecknar en förhållningssätt, en icke krävande värme, ett ärligt engagemang och intresse, vara självreflekterande, vara skicklig och behärska teorier. De behöver ha timing för att veta när, i vilket sammanhang, och i

svensk familjeterapi 23


förhållande till vem de skall använda sina kunskaper. Philips och Holmqvist (2008) redovisar forskning om vad som är verksamt i psykoterapeutisk behandling. När man arbetar med familjeterapi får man fler berättelser, en från var och en i familjen. Det är fler som hjälps åt att hålla i gång förändringsarbetet i familjen. Det kan finnas andra i familjen som är mer oroade än patienten. Familjerna uppskattar när de ses som experter på sitt eget liv. Relationen mellan terapeut och patienten/familjen är det viktigaste. Metoden brukar i olika forskningar stå för 10–15% av utfallet. Stora förändring har skett på BUP mottagningarna de senaste 10 åren (Johansson, Korman, Serin, & Östlund, 2010; Westerström, 2010). Personalstyrkan är lika stor eller har minskat, medan nya ärenden fördubblats. Dygnsvården har blivit ett minimum, det har blivit mer biologiskt inriktat, vilket resulterat i diagnoser och utredningar. Det har gått från ett fokus på den miljö patienten befinner sig i till ett fokus på att det är fel på individen (Johansson et al., 2010). Bedömningen av vad som är bästa behandlingen har flyttats ut till andra (Ekeland, 2004).

om ekonomivärden och demokrativärden kunnat sär kopplas¨ (Agevall, 2005,s.9). Fristående och självständiga enheter som exempelvis särskilda boenden har blivit resultatenheter och cheferna har

NPM krockar med andra mål inom offentlig verksamhet (Agevall, 2005; Liff, 2011; Wolmesjö, 2005). Agevall (2005) menar att NPM innehåller många olika och även motstridiga koncept, men ändå kan sägas ha en gemensam kärna. Förebilden för organisering hämtas från det privata företaget. ¨ New Public Management har på så sätt en apolitisk eller antipolitisk prägel och dess fokus riktas mot ekonomivärden, det vill säga den är endimensionell¨ (Agevall, 2005, s.9). ¨Det tycks som

fått ett resultatinriktat budgetansvar. Kommunala vårdbolag har byggts upp i stället för vanlig kommunal verksamhet. Därmed har insynen minskat för kommunmedborgarna. Ledningsstil hämtad från den privata sektorn har gjort att man externrekryterar chefer. Detta är några exempel på grundkoncept från NPM som översatts till kommunal verksamhet (Agevall, 2005). NPM kommer från bilindustrin för att effektivisera denna. En av grundtankarna är att den som inte kan verksamheten skall kunna läsa av vad som sker.

svensk familjeterapi 24


(2011) har i en förstudie tittat på om effektiviteten och kvalitén ökar när man utsätter den offentliga sektorn för konkurrens genom att tillåta privata aktörer. Man kan fundera kring vem som är kund, är det föräldrarna när det gäller barn och är det socialförvaltningen när det gäller omhändertagande. Eftersom det är tjänstemän som oftast gör urvalen av vad som skall erbjudas, är det inte en helt fri marknad. Det satsas nu mer på mindre personalkrävande vård, detta för att hålla nere kostnaderna och visa på effektivitet (Hartman, 2011). När verksamheten privatiseras, hur påverkar det de anställdas arbetsmiljö? När det gäller lärare på friskolor så upplever de att beslutsvägarna har blivit kortare, lärarna trivs bättre och känner att de kan påverka mer. Privata aktörer har på senare tid ökat inom hälsovården genom ¨vårdvalet¨. Det har visat sig att loEkonomisk styrning: Efter en snabb utbyggnad av den offentliga sektorn under efterkrigstiden där idéer om välfärdsstaten var styrande har man i västvärlden sedan 1980talet i växande utsträckning strävat efter att rationalisera och hushålla med resurserna. En mycket inflytelserik uppsättning av idéer har hämtats från företagsvärlden och brukar benämnas NPM, dessa idéer påverkar naturligtvis även arbetet på BUP mottagningar.

jaliteten mellan utföraren och patient gör att få väljer annan behandlare, när man en gång valt behandlare. Tillgängligheten inom primärvården kan man se har ökat efter privatiseringen. Det finns så olika typer av vårdgivare, allt från enskilda egenföretagare till stora koncerner. Praktikertjänst är en stor aktör, men är ett kooperativ av privata yrkesutövare. När man gör besparingar i vården tillfaller detta oftast ägarna. Det är ofta stora vinstdrivande företag som Carema och Capio som ägs av riskkapitalbolag som

Ett av syftena med NPM är att konkurrensutsätta verksamheten (Agevall, 2005) vilket man gjort. Stockholm till exempel har några privata BUPmottagningar (http://www.bup.nu/2008/index.php/ bupmottagningar). Tanken är att man som konsument skall ha rätten att välja behandlare. Hartman

bedriver den privata vården (Hartman, 2011). Man kan se att privat vård är billigare vid dålig vård och dyrare än offentlig vid bra vård. Endera sätter de privata fokus på effektiviteten och då blir det dålig vård eller så sätter de fokus på kvalitet och då blir vården dyrare än den offentliga (Hartman,

svensk familjeterapi 25


2011). Man väljer att mäta det som går att mäta i

så att dokumentationen blir en teknisk beskrivning

stället för det som borde mätas. Man mäter person-

av företeelsen så att ¨vem som helst¨ skall kunna

altäthet i stället för förändring hos individen. Man

läsa det. Man skall inte behöva ha någon faktakun-

tittar på bra betyg i stället för bra kunskap. Det är

skap för att förstå. Lite tillspetsat kan man hävda

svårt att skriva kontrakt med utförare som innefat-

att kravet på ekonomisk effektivisering har gjort

tar alla beteenden. Då det är individer man skall

att man gått från, att tjäna patienten (lojaliteten hos

tjäna kan behoven se så olika ut. Inom individ- och

patienten) till att tjäna på patienten (lojaliteten hos

familjeomsorgen på socialtjänsten arbetar man till

den ekonomiska enheten). Den som vill ha en kar-

exempel med marginaliserade grupper, vilket ställer

riär får vara lojal med maktspråk (Ekeland, 2004).

stora krav på beställarna. Där ser man att öppen-

En paradoxal konsekvens är att det kan förefalla

vården ökar och slutenvården minskar. Man arbetar

som att det idag är viktigare att administrera arbe-

med grupper i stället för individuella kontakter, det-

tet än att utföra själva arbetet (Glisson, 2007; Hog-

ta för att spara pengar (Hartman, 2011).

get, 2010). En brittisk studie fann till exempel att

Även om man tidigare från centralt håll kunnat lägga ned sämre presterande offentliga verksamheter har man ytterst sällan gjort det. Dessa problem kan förstås ligga till grund för beslut om konkurrensutsättning (Hartman, 2011,s.275). Man kan inte i denna studie se några vinster med privatiseringen. Man ser ingen skillnad i effektivitet och produktivitet heller. Det man kan se är att det kan uppstå målkonflikter mellan vinstintresse och patienternas behov (Hartman, 2011).

polisen använder 43% av tiden till administration och bara 17% till att finnas ute på stan (Hogget, 2010). Det behövs också ett säkerhetssystem för att inte övergrepp skall ske, men det kan ske genom internkontroll inom professionen. Det har hänt att terapeuter haft relationer med patienter vilket inte är etiskt försvarbart (Ekeland, 2004). Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vård skada till Socialstyrelsen. Denna regel heter lex Maria (Patientsäkerhetslagen (2010:659).

Tillsyn: har blivit viktig, den behövs när inte tilltro finns (Ekeland, 2004). Det finns en tanke att kvalitén skulle bli bättre om man dokumenterade bättre, det är därför administrationen ökar och att en förskjutning har skett mellan olika professioner och administratörer (Jonnergård, 2008). Kvalitetproce-

Samarbete. Fungerar inte samarbetet, att man har tilltro till den andre blir resultatet inte bra. Kontroll av varandra ger osämja, som ger dåligt placeringsutfall. Ibland kan det vara hierarki som är problemet.

duren tenderar att vara gjord så att det skall gå att

Oförstående chef på grund av okunskap var ett av

kontrollera det som är gjort utan att kontrollanten

de problem som mina informanter tog upp. Där

behöver ha kunskaper i det som görs. Man gör om

missnöje fanns, kom inte chefen ursprungligen från

svensk familjeterapi 26


BUP utan kom från annan verksamhet och kunde

en viss grad av autonomi,// nästa steg som represen-

inte verksamheten. Detta gjorde att man pratade

terar mottagningen i större utsträckning påverkas av

olika språk, man menade olika saker men kunde an-

olika kontextfaktorer som i viss mån motverkar ter-

vände samma ord.

apeutens autonomi (Ekeland, 2004). Kvalitetssys-

Hälften av informanterna upplever att de tidigare gav bättre och snabbare hjälp än nu efter vårdgarantins införande. Man har också en oro för att de som behöver längre kontakter missgynnas av vårdgarantin. Man upplever att kravet på genomströmning är större än kravet på innehåll. Att stänga ner journalerna (och sedan öppna det som nytt ärende), är ett sätt att handskas med vardagen, men samtidigt ett sätt att lura systemet.

tem som bygger på checklistor och rutiner snarare än professionell kompetens kan bidra till öka avståndet mellan behandlingspersonal och ledning. Eftersom det nu inte ställs krav på att den som skall utvärdera kvalitén på arbetet behöver ha kunskaper inom det specifika området utan bara tittar på mallar som beskriver arbetet (Jonnergård, 2008). Det går att läsa journalen och få en beskrivning i stället för diagnosen som bara är en kort sammanfattning av vilka uppsatta kriterier som patienten uppfyller.

När styrningsmodeller från ett område (NPM) sprider sig till ett område med andra förutsättningar, blir det problem för de som arbetar där. Det är olika normer och värderingar som kolliderar (Agevall, 2005; Liff, 2011; Wolmesjö, 2005). Det påverkar autonomin och tilliten. Informanterna lägger problemet på olika nivåer, en del lägger det på chefen andra på politiker. Man kan uppleva ett stödjande framför allt från enhetschefen, men de flesta av informanterna beskriver samtidigt att enhetschefen inte har så mycket att säga till om.

Därför kan den som inte har kunskaper inte förstå det verkliga arbetet och kan därför inte få tillit till terapeuten. Kollegor emellan har nu till uppgift att se till att ingen annan gör fel och då infinner sig också tillitsbrist, vilket är skadligt i behandlingsarbetet (Glisson, 2007). Söker man fel kommer man att hitta fel, söker man bra saker kommer man att hitta bra saker. Det är viktigt att terapeuten har lojaliteten hos patienten, men informanterna börjar känna att denna lojalitet ifrågasätts. Om inte terapeuten har autono-

För att ett bra arbete skall kunna utföras måste det finnas tillit till terapeuten och en autonomi för terapeuten. Finns inte tilliten och autonomin går det inte att utföra ett bra arbete (Lindfelt, 1999; Liff, 2011; Sundelin, 1999). Enhetschefen måste klara av att hålla gränsen mot yttre faktorer så att terapeuten kan få utrymme att utföra terapier. Detta har enligt mig minskat. I terapirummet verkar terapeuten ha

mi kan de inte skapa allianser med patienterna. Informanterna verkar befinna sig i en kultur där de har en begränsad handlingsfrihet, de verkar ha begränsad insyn i viktiga ledningsfrågor och de verkar kontrollerade av byråkratiska regler. Som Manturanas domänteori visar på så måste terapeuten befinna sig i olika domäner. De kan inte bara arbeta linjärt (Hårtveit & Jensen, 2005; Petitt

svensk familjeterapi 27


& Olsson, 1992; Westerström, 2010). För en del av terapeuterna verkar det ha blivit svårare att växla mellan domäner och finna kreativa lösningar på problem. Den som jobbar som terapeut vet att det inte finns en metod som passar alla, utan man behöver ha flera olika, detta verkar inte vara förenligt med den linje som företräds av SKL och Socialstyrelsen, de tycks valt en annan väg där man alltid rekommenderar en specifik metod. Och eftersom de tänker att det finns ett svar och terapeuten tänker att det finns flera svar så kan både myndigheter och organisationer som SKL bidra till att minska den

Här visar denna uppsats att NPM på flera sätt har betydelse för hur arbetet på BUP-mottagningarna bedrivs. Den ekonomiska styrningen påverkar även den kunskapsproduktion/forskning som styrs av SKL och Socialstyrelsen och förs in på mottagningarna. Det finns även som vi sett forskning som terapeuterna på mottagningarna efterfrågar. Den ekonomiska styrningen styr även en del av marknaden och tillsynen, även de påverkar arbetet på mottagningarna, ibland utan att vara efterfrågade. Ett annorlunda effektivitetskrav har kommit in på BUP, tidigare var det inte bestämt hur många

autonomi som terapeuterna tidigare haft.

patienter terapeuterna skulle träffa, som det är på

NPM:s mål stämmer inte med målen inom offen-

statistiken följa upp hur många patienter varje tera-

tligvård som Agevall (2005), Ekeland (2004), Liff (2011), Wolmesjö (2005) visat på.

vissa mottagningar idag. Det går lättare idag att via peut har. Återbuden var tidigare en möjlighet för terapeuterna att få undan administration som blivit

svensk familjeterapi 28


liggande, nu skall många terapeuter ersätta återbud

skall anges? Alla som fyllt i en enkät vet hur svårt

med en ny patient. För att minska kostnaderna har

det kan vara att veta vilket kryss som beskriver

man inte ökat personalstyrkan även om ärendena

verkligheten bäst.

har ökat. På flera mottagningar var lönen kopplad till prestationen (hur många patienter man träffar eller hur många patienter med x-diagnos). NPM påverkar men bestämmer inte hur yrkesverksamma handlar, vilket gör att terapeuterna kan påverka om de lyckas få med sig cheferna. När man arbetar med människor är det svårt med resultatstyrning, vi ser hur svårt åldringsvården har att få gamlingarna att sova, äta och uträtta sina behov vid vad man uppfattar som rätt tillfälle. Man skulle önska att Bror Rexeds citat från Höglund 2000:191: skulle få gälla ¨Det är givetvis människan och patienten som skall vara i centrum för uppmärksamheten och som skall vårdas både kroppsligt och psykiskt. Ibland kan god vård inte förenas med bästa ekonomiska lösning, och i så fall får ekonomin ge vika¨ (Agevall, 2005, s.178). Problemet med tillsynen enligt terapeuterna är att den gett så mycket administration som tar av behandlingstiderna. De nya administratörstjänsterna, tas av behandlartjänster. Detta innebär att behandlartjänsterna minskar, samtidigt minskar tiden terapeuten har till patientarbete, genom att de skall administrera mer. Olika datasystem passar inte ihop, för även här gäller den fria marknaden. Detta gör för behandlarna att de får arbeta i flera system. För att administrativt få ett lätt system skall man klassa individer så att de passar i någon fast beskrivning. Det är lätt när det gäller kön eller ålder men svårare när det gäller att klassa ¨problem¨. En svår fråga är, är det terapeutens eller patientens upplevelse som

Hela artikeln går att läsa här: https://lup.lub.lu.se/ student-papers/search/publication/2542812 Jag önskar få en debatt kring frågorna. När jag skrev min uppsats ¨Familjeterapeut på BUP - Familjeterapeuters erfarenheter av organisationens påverkan på deras arbete¨ under psykoterapeututbildningen i Lund hade jag en förhoppning om att det skulle bli ett bättre arbetsklimat, med mer inflytande för de anställda. Nu har det inte blivit så. Styrningen av organisationer kan kallas vid nya namn men bygger på samma grunder nämligen NPM. Numera har NPM kommit ner i organisationerna, även till en del av närmaste cheferna som enhetschefer eller rektorer. När jag skrev uppsatsen så trodde jag att man inom BUP i Sverige tog tillvara den kunskap som familjeterapeuter har i hur system påverkar individer. Under arbetet upptäckte jag att man inte alltid har gjort det. Nu upplever jag att det nu även minskar undan för undan. NPM kommer från bilindustrin för att effektivisera denna. En av grundtankarna är att den som inte kan verksamheten skall kunna läsa av vad som sker. Det innebär att det går åt mer tid för administration och kontroller än för möten med människorna man skall hjälpa. Detta gäller de flesta av offentliga verksamheter, oavsett om det är patientmöten, undervisning, polisernas möten eller socialtjänstens möten med människor. Barnmorskorna på flera stället i Sverige säger nu upp sig på

svensk familjeterapi 29


grund av den tunga arbetsbelastning de har. De up-

dling. Andelen andra än NP patienter som får hjälp

plever att det är förmycket administration de skall

har även minskat.

föra. Även poliser söker sig bort. Det är ofta de erfarna som söker sig bort. Det gör att nyanställda inte har tryggheten att kunna fråga erfarna kollegor om hur man löser problem. Det gör dem osäkra och de

Det finns nu ¨tillitsbaserad styrning¨ som hjälp för chefer. När jag läst lite om det verkar det lovande teoretiskt. Det finns dock chefer som säger

blir helt hänvisad till manualer.

sig använda tillitsbaserad styrning, men som jobbar

Det är mycket av stuprör, mycket av antingen eller, i

tare att styra, man bygger upp den administrativa

stället för som det är inom det systemiska både och.

sidan, ökar antal tjänster som skall kontrollera sina

Du kan inte ta upp två svårigheter när du kontaktar

kollegor. Enligt tillitsbaserad styrning skall man ta

myndigheter. Samarbete mellan myndigheter an-

tillvara den kunskap som finns hos medarbetarna.

vänds mer när det gäller att kontrollera människor

Numera gör man i stället sig av med erfaren person-

än när det gäller att hjälpa dem. Det man nu hör

al. Man anställer oftare i projektform för att slippa

mer och mer tycker jag är att systemiskt tänkandet

förhandla med facket. Man har en tanke att tidigare

finns hos många offentligt anställda. Många kan se

personal inte var bra men jag tänker att det är många

att man skulle kunna hjälpa människorna bättre om

därute som är glad åt den hjälp de fått av BUP förr.

man samarbetade.

Det är många duktiga medarbetare som slutat på

enligt NPM: de tar in nya medarbetare som är lät-

I journaler skall det stå patienten i stället för namnet. För mig blir det att komma tillbaka till den tid man benämndes som blindtarmen på 5:2. Numera

grund av mobbing från chefer eller kollegor. Detta gäller inte bara inom BUP utan i många offentliga verksamheter.

kan man själv läsa sin journal på 1177 och jag vill

Den privata sidan har blivit bredare, det finns

ha mitt namn där och inte benämnas som patienten.

både stora företag som tar ut stora vinster och

Man skall beskriva patientens svårigheter så kort

skickar pengarna till något skatteparadis. Men

som möjligt, det räcker med diagnosen. Detta skall

det finns även små privata mottagningar som vill

underlätta för andra inom vården, säger man. Men

värna patienterna bättre än man gör inom den of-

det är ju inte alltid patienten känner igen sig om

fentliga vården. Där finns även byaföreningar som

man inte skriver ut hur svårigheterna yttrar sig.

med hjälp av lärarna på den skola som hotades av

Det görs nu neuropsykiatriska-utredningar men man har inte tid att hjälpa och behandla patienterna. Medicin är enda valet även om man ser att patienten inte klarar medicineringen de blir sjuka av den. Då byter man medicin men sätter inte in annan behan-

nedläggning, driver skolan för att byn inte skall dö ut. Kontra de stora jättarna som förutom stor vinst vill ha ut sin ideologi i stället för den som finns i kommunala skolor. Där försöker man även välja vilka elever som skall få gå där.

svensk familjeterapi 30


Nu har delar av den privata sektorn blivit mindre

samheter har det blivit sämre. Vilka erfarenheter har

byråkratisk och mer tillitsfull mot verksamma. En

ni?

veterinär uttryckte sig nyligen om varför han hade gått från att vara offentlig anställd till att arbeta privat. Man skall mäta allt, som privat kan man skita i det. Man kan möta varje djurägare där den är. Behandla folk som man själv vill bli behandlad. Allt beror på den inställning man har till djuren och dess ägare. Det är ju fint att veterinärer tänker så, tänk om vi fick in mer av det i vården av människor. Nu har delar av den privata sidan mer tagit över den syn man förr hade inom den offentliga vården. Maciej

Det verkar som när det blir större kriser så kan man fungera på ett humant och effektivt sätt men när ¨vardagen¨ återkommer är det tillbaka till mallar med mera. När det blir akuta kriser handlar folk utifrån kunskaper och erfarenheter och inte efter checklistor. Detta gör att människor blir omhändertagna. Alla kanske inte blir hjälpta på samma sätt utan de blir hjälpta utifrån vad den individen behöver.

Zarembas har haft en artikelserie i DN om NPM och dess påverkan på samhället och människorna. Han visar på läkemedelsföretagens sponsring av viss behandlingsforskning som gynnar medicinskbehandling.

av Ann-Catrine Andersson Socionom/leg. psykoterapeut.

Genom att göra till exempel avdelningar på sjukhuset till resursenheter, kan man debitera avdelningen för de ytor de använder och därmed få dem att trycka ihop så mycket som möjligt på så liten yta som det bara går. Kravet på avdelningen blir då att bli av med patienter så fort som möjligt. Den etiska aspekten av att skicka hem patienter lite tidigare än de borde tar på personalen. Även inom skolan har man svårigheter med att det blir mindre och mindre av små lokaler som man kan låta elever som behöver mer lugn och ro sitta och arbeta i. Skolorna blir större och större till mångas nackdel. I stället för det hopp jag hade om att det skulle bli bättre både på BUP, och i övriga offentliga verk-

svensk familjeterapi 31


Systemisk Digital Ve

Den 21 november 2021 hade Svenska föreninge

zoom. Denna träff var en uppföljande verkstad ef

Syftet med de digitala verkstäderna är att få till erfarenhetsutbyte mellan lokalföreningar och en utveckling av det gemensamma arbetet. Meningen är att de digitala verkstäderna ska vara ett förarbete till den inspirationshelg Svenska föreningen för familjeterapi planerar i vår.

Verkstaden leddes av Dalarnas Familjeterapiförening och styrelsemedlemmar från många av de lokala föreningarna deltog med en total av 15 deltagare som tillhörde styrelser från olika lokalföreningar från norr till söder.

Deltagarna delades upp i tre olika grupper för att diskutera ett antal frågor som man arbetat fram på den föregående verkstaden. Frågorna var följande:

1) Hur når vi ut med det systemiska synsättet? 2) Ska vi byta namn på riksstyrelsen? 3) Hur kan vi bättre samarbete, små och stora föreningar emellan?

4) Hur får vi flera medlemmar? 5) Hur får ni inspiration?

svensk familjeterapi 32


erkstad 21 nov 2021

en för familjeterapi (sfft) en digital verkstad via

fter verkstaden som hölls den 25 april 2021.

Nedanför kan du läsa en kort sammanfattning av de olika gruppdiskussionerna.

GRUPP 1 Hur gör vi när inspirationen tryter? Ett bra sätt är att hänga i förenin-

gen utan att göra föreningsarbete, att ha utrymme för att träffas utan

prestationskrav är viktigt. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att mötas live.

Gruppen hade också funderat runt att vi behöver bli mer syn-

liga. En idé är att skriva artiklar i DN, SvD. Det är ett prob-

lem att familjeterapi inte syns, att det familjeterapeutiska blir

osynliga. Detta är ett område som man vill arbeta vidare med på inspirationshelgen.

Angående frågan att byta namn, funderade gruppen på att man

möjligen skulle byta ut ”terapi”? Gruppen tänker att detta är ett

samtal som man måste fortsätta diskutera. GRUPP 2

Namnfrågan har funnits av och till under många år. Stockholms

lokala förening har hanterat detta genom att lägga till ”systemisk”

i sitt namn. Gruppen tänker att den här frågan behöver behandlas på

flera nivåer - riksstyrelsen, lokalföreningar osv. Det är en fråga som

svensk familjeterapi 33


behöver behandlas noggrant. Kanske det kan finnas ett paraplynamn som täcker olika former av familjefokuserade behandlingar?

Inspiration? En idé är att länka Facebook-grup-

perna på hemsidan, så att vi kan hämta inspiration från varandra.

Gruppen diskuterar om hur det blir om vi deltar

på varandras föreläsningar digitalt? Detta kan innebära problem då det kan innebära att ingen

kommer när en förening ordnar ett arrangemang, och det redan visats digitalt. Man kanske behöver

samordna de olika lokalföreningarna både med programinnehåll och övriga aktiviteter. Skulle

man kunna utveckla idén med systemcafé till något som man kan erbjuda bredare, inte så kostsamt och kanske rikstäckande?

fektivt organiserade? I Norge finns inga lokalföreningar. Ute i Europa står lokalföreningar för

Tips om en film med Mårten Sager, om evidens. Den ligger på vår sfft:s hemsida (https://www.sfft.

se/Symposium/goteborg2019.htm). Jättebra bilder som ger väldigt bra förklaringar på evidensbegreppet och hur man kan förstå det.

Gruppen diskuterade hur man kan nå ut till flera

potentiella medlemmar. Universiteten är en given

plats för detta. Idag finns familjeterapiutbildningar i Linköping och Lund, så om vi ska rikta oss till lärosätena är det främst de orterna som gäller.

Gruppen ställer också frågan om varför förenin-

gens organisation ser ut som den gör? Är vi ef-

legitimation av familjeterapeuter så de fyller andra funktioner än sfft. Gruppen tänker att diskussionen måste fortsätta på inspirationshelg. GRUPP 3

Gruppen undrade över vilka som är målgrupp när vi talar om nyrekrytering? Vill vi nå ut till andra

yrkeskategorier så som lärare och barnmorskor?

Eller vill vi föra tillbaka frågan till psykiatrin och få dem att förstå värdet av familjeterapi igen?

En idé för att nå ut är, till exempel, psykiatrin, att skapa lättillgängliga påfyllnadsföreläsningar. Det

kanske kan vara något vi kan stå för som förening?

svensk familjeterapi 34


Hur ska vi göra för att öka medlemsantalet? Vart finns jaktmarkerna? Återväxt borde kunna ske på högskolan, socionomer och steg 1.

Namnbyte? Blir ordet ‘systemiskt’ bredare el-

ler smalare än ordet ‘familj?’ Vem vill vi tilltala? Fortsatt diskussion behövs.

I Södra har systemcaféerna under hösten varit nyexaminerade familjeterapeuter som berättar om sina examensuppsatser.

Digitalt är bra för samarbetet mellan föreningarna. SAMMANFATTNING OCH HUR VI GÅR VIDARE Billiga föreläsningar som betonar viktiga aspekter från familjeterapin.

att det finns en rad frågor som vi behöver fortsätta

Det finns bra poddar så som Försoningspodden,

Rullavagn-podden, Lustpodden. Hur kan vi lyfta fram dessa på ett bättre sätt?

SVT har efterfrågat programidéer, kan detta vara

något som vi kan ha en ingång i och som skulle kunna skapa ett intresse för familjeterapi? Vi kan hämta inspiration från poddarna.

diskutera. En kärnfråga är: ’Vad är vår identitet? I mars planeras en inspirationshelg och där får vi fortsätta jobba med dessa frågor.

Det är också viktigt att medlemmarna kommer

med idéer, hur möjliggör vi så att dessa idéer kom-

mer fram? Riksstyrelsen har redan en tanke med inspirationshelgen och det kommer att uppdateras utifrån de samtalsområden och behov som har ly-

Man har upplevt ett problem med medlemstapp

i och med att tidningen är gratis och tillgänglig för alla. Det blir inte samma incitament att bli medlem.

Inger Bergström sammanfattar verkstaden med

fts fram i denna verkstad.

Antecknat av Petra Hopfgarten

Dalarnas Familjeterapiförening

svensk familjeterapi 35


Läsv

ternas hälsa och livskvalitet. All vårdpersonal samverkar utifrån en gemensam primärvårdskultur. Fokus är samstämda insatser som stödjer beteendeförändrin-

gar inriktade på dagens folkhälsoproblem. Syftet är att ge god vård till fler patienter och att främja en hållbar arbetsmiljö.

Denna bok vägleder alla medarbetare att ta en aktiv del

i vårdcentralens organisatoriska och kliniska verksamhet. Boken innehåller konkreta strategier för att stärka

samverkan och trygga tillgängligheten. Författarna går

igenom primärvårdsanpassade insatser utifrån varje medarbetares egen yrkesbakgrund: individuella besök,

kliniska spår, gruppbehandling och vägledd självhjälp. De ger konkreta tips och råd riktade till den enskilda behandlaren, teamet och till den som leder verksamheten.

Integrerad primärvård

Tack vare att författarna både är kliniskt verksamma och

Principer, färdigheter och rutiner för hela vårdcentralens arbete med beteenderelaterad ohälsa

forskar samt utbildar och handleder inom primärvården

I en integrerad primärvård sammanförs samtliga yrkes-

kan anpassas utifrån den enskilda verksamhetens unika

gruppers kunskaper för att tillsammans främja patien-

har de stor medvetenhet om att villkoren för olika vårdcentraler skiljer sig åt, vad gäller exempelvis patient-

population, bemanning och ersättningssystem. Den

kunskap och de förslag på rutiner som de förmedlar förutsättningar.

svensk familjeterapi 36


värt

nér slagit följe med en stund. Här har han samlat sina

tankar och reflektioner kring vanliga dilemman, sorger

och frågor hos de klienter han mött. Temat är samtal och möten som förändrar – och att terapeuter också är människor.

”Som psykoterapeuter kan vi lyssna utan avsikter el-

Vi slog följe en stund

ler alltför stora egna behov och vi kan lyssna utan att

Möten och minnen från terapirum och radio Mannen som inte kunde välja, kvinnan som var lat, pap-

pan som hade en älg och paret med garderobsdörrarna är några personer som radiopsykologen Allan Lin-

döma eller värdera. […] Vi får klienternas berättelser och många gånger blir vi också de enda människorna i deras liv som i detalj känner till deras svåraste känslor och mörkaste hemligheter. Vi blir några som hör dem och som även kan bidra till att de hör och förstår sig

själva på sätt som de inte gjort tidigare. Vi får deras

förtroenden för att de är villrådiga, förtvivlade, ibland desperata, alltid modiga.”

svensk familjeterapi 37


Läsv Han är så bra på att ta egentid Jämställdhet i praktiken Vilka strukturer leder till ojämställdhet i relationer, i familjen och på arbetet? Vem får styra över tiden eller störas? Psykologen och psykoterapeuten Maria Farm skriver om känslomässigt arbete, tolkningsföreträde, ansvar i vardagen och om ohörda röster i arbetslivet. Hon berättar om vad hon lagt märke till i möten med klienter och vad forskningen säger – och ger förslag på strategier för förändring. Till terapirummet kommer både kvinnor och män. De besväras av ångest, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter. Men vissa yttranden hör psykolog Maria Farm bara från sina kvinnliga klienter : “Min sambo är så bra på att hitta egentid.”

svensk familjeterapi 38


värt “Just i vår familj är det nog enklare att jag jobbar

“Ojämställdhet i relationen eller arbetslivet fram-

deltid eftersom han tjänar mer.”

ställs alltför ofta som konsekvenser av individuella

“Jag är rädd att han ska tro att vi ska ligga med varan-

ansvar att sminka situationen utåt för att partnern ska

dra om jag kysser honom – så då låter jag bli.” “En man kan säga samma sak som jag – och då uppmärksammas det.”

val, snarare än strukturer. Ofta blir det kvinnornas framstå som mer jämställd och deras ansvar att skyla över det som inte fungerar. Men jämställdhet mellan könen handlar om att kvin-

“Min chef pratar om mitt utseende när vi ska diskutera viktiga arbetsrutiner.”

nor och män ska ha samma ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Det är en befrielseideologi. För alla. Ändå är det för många en stor utmaning att reali-

Han är så bra på att ta egentid blottlägger de strukturer som leder till ojämställdhet i relationer, i familjen och på arbetet. Det handlar om vem som får styra över tiden eller störas, om känslomässigt arbete, tolkningsföreträde, ansvar i vardagen och om ohörda röster i arbetslivet. Liksom om lust, olust eller ingen lust alls, om kontroll, hot, våld. Maria Farm berättar både vad hon lagt märke till i sina möten med klienter

sera den i sina dagliga liv. Med den här boken vill jag bidra till att vi blir mer varse det vardagligt ojämställda. Jag vill bidra till förståelsen för de destruktiva mönster som är kopplade till stereotypa könsroller. Jag vill synliggöra hur skillnader i möjligheter att påverka tar sig uttryck och hur vi kan förhålla oss till det.”

och vad forskningen säger – samt ger förslag på strategier för förändring.

svensk familjeterapi 39


Kalendern STO C KHOL M

28 januari kl. 9-16.30 - en hel dag med Görel Fred Ersta konferens & digitalt Tema: ‘Att arbeta med försoning mellan vuxna och deras föräldrar’ Mer information: https://www.ffst.se/systemcafe.htm

DALARNA

10 februari kl. 9-15.30 med Gun Drott-Englen Högskolan i Falun & digitalt Människan i sitt sammanhäng, Del 1 Tema: ‘Att få med alla i familjen i behandling’ Mer information: https://www.sfft.se/dff/dalkal.htm 14 mars med Görel Fred Människan i sitt sammanhang, del 2 Mer information kommer från Dalarnas familjeterapiförening

FA MÖS

16 februari kl. 13-17 med Katrin Byréus Kreativa Metoder Missionskyrkan, Linköping Mer information: https://www.famos.se/

R IKS

26-27 mars, Inspirationshelg för lokala föreningars styrelsemedlemmar Digitala lösningar övervägs med tanke på smittspridningen. Mer information kommer. Se också www.sfft.se för aktuella evenemang och följ föreningen på Facebook https://www.facebook.com/svenskfamiljeterapi, men också de lokalföreningssidorna på Facebook så att du inte missar intressanta evenemang. Södra https://www.facebook.com/groups/407896639263380 Västra https://www.facebook.com/familjeterapiforeningen.vastrasverige Stockholm https://www.facebook.com/groups/ffststockholm Dalarna https://www.facebook.com/groups/2318192368495836 Mitt Sverige https://www.facebook.com/groups/232049741458936 Söker du sidor med information om din närmaste lokala förening så gå in på www.sfft.se och sök på lokalföreningar. Där hittar du kontaktuppgifter. Flera lokalföringar har också egna hemsidor där det finns intressant att läsa och information om aktuella händelser.