SFT nr4 2020

SFT svensk familjeterapi nr 4 • 2020

Porträttet Carina Håkansson

Syskonkärlek?

Ledare Behoven av och innehållet i terapier förändras i takt

subsystem, symptomens funktion, symptomens

med tiden, nya förutsättningar och ny kunskap. Vad

kommunikation, mönster, gränser osv. Ingen har

som hjälper mot mänskligt lidande påverkas av så

hittills riktigt nappat på den idén. Det kan ha många

många faktorer utöver själva lidandet och den som

orsaker och kanske är det själva idén som är tokig

ger hjälpen. Ingen vill väl egentligen gå i terapi men

i sig. Men kunde man inte se alla inriktningar, ar-

man vill må väl, knyta an och ha det bra tillsam-

betssätt och metoder som vuxna syskon i en familj.

mans. Behoven av stöd ändras såväl som organis-

Vad skulle då hända om alla kommer hem till jul?

erandet och finansierandet av detta stöd. De som

Även bonussyskonen? Skulle även kusinerna KBT

missar sin omvärldsanalys eller inte ser sin kontext

och PDT bli inbjudna på juldagen eller redan till

riskerar kanske att som skrivmaskinstillverkaren

julafton? Och mostern humanistisk och farbror ex-

Facit stå där med skriv- och räknemaskiner som

istentiell terapi, men kanske först till annandagen?

ingen behövde, när datorerna flyttade in i kontoren

Och kanske det mest spännande av allt, vad händer

och hemmen. Försöker vi betvinga den kontext som

i släkten när barnbarnen och nästkusinerna börjar ta

finns runt familjeterapin? Läs Lennart Lorås tankar

plats och forma sina liv?

kring detta i en intervju med honom.

Magnus Ringborg skriver om Scylla och Charyb-

Vi i redaktionen har, under en längre tid nu, försökt

dis och ett verkligt hållbart klädesplagg, hos Linnéa

engagera skribenter kring frågorna: Vartåt utveck-

Spjut får vi vara med om en gårdsfest som inte blir

las familjeterapin? Hur fungerar familjeterapin och

som det var tänkt, Jennie Ryding ger oss en sam-

familjeterapiföreningen? Hur mår rörelsen? Skulle

manfattning av sin avhandling där hon studerat

man inte kunna göra en systemisk analys över

reflektion för professionell, lärande och kunskap-

familjeterapisverige, där man bland annat beskriver

sutveckling. Patrik träffar Carina Håkansson för

ett spännande porträtt. Fälj också med i texten om

Du får här möta flera texter som kanske har en röd

syskonrelationen, hur vi bedömer syskonrelationer

tråd även för dig. En tråd som löper tillbaka i tiden,

som något gott i sig eller som en relation tyngd av

men som ännu inte vävt sin framtid. Familjeterapi

våld och övergrepp.

är ständigt i ett spänningsfält mellan (kanske) mot-

Monica Hedenbro, årets familjeterapeut, har ett triadfokus på sin forskning och terapigärning. Hon filmar och analyserar inte bara dyaden en-förälderett-barn, utan hela familjens samspel. Hur gör mamma när pappa inte lyckas trösta? Jag tillåter mig tänka vidare och frågar hur vi som familjeterapeuter ställer oss när andra hjälpare kört fast? Ser

stridiga ideal. Nödvändiga ideal eller något som gör oss aparta? Kanske nödvändiga eller onödigt polariserade roller i samma hjälparfamilj? Själv är jag så in i märgen övertygad om familjeterapins (innehållet) livskraftighet, men grubblar en del på organiserandet av densamma. På familjeterapi som mål eller medel.

vi hela sammanhanget och ”filmar” hela systemet,

Om du önskar läsa vidare och vill få referenslis-

så vi ser även vilken position vi tar? Hur hjälper vi

tor som följer med texterna så skriv ett mail

den andre hjälparen att möta det som behöver stöd

till sftredaktion@gmail.com så skickar vi dessa.

för att utvecklas? Tar vi över och förklarar för andra terapeuter hur det ska göras och att de inte förstått?

Blir vi tvärsäkra på, att andra som förstått, inte förstått att man inte kan veta, eller? Att vi försöker få andra att sluta berätta för sina andra hur de inte ska göra, genom att göra just detsamma?

Härmed önskar vi er sköna helgdagar tillsammans!

Var rädda om er och visa varandra omsorg!

Marcus Westergren

Ordföranden ”Kaffet stod och väntade på verandan, allt skulle

mumriken återvänder från sin vandring i förtid och får

Där fanns en familj också men den mindes han inte

”Helt plötsligt saknade han familjen. De var också

vänligt och obestämt – en familj helt enkelt.”

dem kunde man vara ensam. Hur bar de sig åt egen-

ordna sig, allt var enkelt och gick av sig självt.

så tydligt, den tassade omkring lite här och där, något

Hemulen minns hur det var att besöka Mumindalen.

Den här hösten och vintern, den här adventstiden i

pandemins år kan vi lite till kvinns behöva trösta oss

själva och varandra. En tröst för mig under de senaste

en ovan roll, nu blir han den som får längta.

besvärliga. De ville prata. De fanns överallt. Men med tligen? undrade Snusmumriken förvånad. Hur är det

möjligt att jag kunde vara tillsammans med dem under alla långa somrar utan att nånsin märka att de lät mig vara allena?”

veckorna har varit sagor, nu senast ”Sent i november”

Att förhålla sig till en frånvaro, en saknad, är något

kan vara en bild av tiden vi lever i nu. I boken söker

under året som gått. Och samtidigt, när vi inte kan få

av Tove Jansson. Det är en berättelse som på flera sätt sig Filifjonkan, Hemulen, Homsan, Mymlan och

Onkelskruttet till Mumindalen av det enkla skälet att de är så ensamma och längtar efter gemenskap, efter

liv. När de kommer fram finner de att muminfamiljen

inte är där. Så de får nöja sig med varandra och skapar trevande en avig gemenskap. Över allting liksom

som jag tror att vi alla på olika sätt har fått känna på mycket av det vi är vana vid, får vi ju göra det som är möjligt. Som Filifjonkan och de andra. Längtan

kan också göra att vi får upp ögonen, att vi uppskattar

saker som vi kanske inte sett för att de varit självklara.

Att vi ser livets skörhet och skönhet.

svävar muminfamiljen, som porträtteras starkt genom

För en förening som sfft gäller det ju att både kanske

minnen, föreställningar och fantasier. Också Snus-

som går att göra och vilka möjligheter som öppnas

sin frånvaro, genom det avtryck de har gjort i saker,

tillåta sig att vila lite, men också att försöka se vad

svensk familjeterapi 4

nu. Jag vill rikta en stor eloge till alla lokalfören-

En sak till. Du som läser detta gör det förmodligen för

som ordnar digitala föreläsningar, systemcaféer eller

medlem vill jag tacka för ditt engagemang och stöd.

ingsstyrelser runt om i landet som ändå håller igång,

studiegrupper. En möjlighet som öppnar sig nu när det mesta sker digitalt, är att det blir lättare att ”hälsa på

varandra”, att delta i andra föreningars arrangemang.

Från riksstyrelsen hoppas vi också att kunna återkom-

ma med några webbinarier eller liknande under våren.

Dock är planerna inte klara än. Vi får se…

Något som ändå har hänt, kanske lite i skymundan

denna höst, är att sfft haft den stora glädjen och äran att utse Monica Hedenbro till Årets Familjeterapeut.

att du är intresserad av familjeterapi. Om du redan är Det är alla medlemmar som gör det möjligt för sfft att verka för familjeterapin på olika sätt och – inte

minst – att ge ut SFT! Om du ännu inte är medlem och kanske känner en osäkerhet kring om sfft är en fören-

ing för dig eller om du ”platsar”, så vill jag säga att det gör du! sfft är en intresseförening, till för alla som är intresserade av familjearbete. Välkommen!

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År till er alla!

Mer om utnämningen kan ni läsa i detta nummer. Stort och varmt grattis, Monica!

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Patrik Kärn och Marcus Westergren Layout: Magnus Olers

Annonsera i SFT! helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Kerstin Lodén Gustafsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Inger Bergström, Gun Drott Englén

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 mars sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Kort och blandat

Parterapi för depression!

Slutligen, vi behöver mer välgjord forskning inom

En nypublicerad metaanalys, presenteras flera in-

derbyggda (kliniskt och vetenskapligt) intervention-

tressanta resultat och även uppmaning till fram-

tida forskning. Författarna konstaterar att forskning

kring parterapi ofta har dålig kvalité vilket gör att

vårt fält. Behovet att ge behandling utifrån väl uner, metoder och former, kommer bara öka, är min gissning.

resultaten måste tolkas med försiktighet. Att re-

Vill ni läsa artikeln så finner ni referens här. Har ni

går att generalisera till andra par där någon har en

så ta kontakt med ett universitetsbiblliotek för att

sultaten för de som var med i studien, kanske inte depression. De drar dock slutsatsen att individuell terapi och parterapi gav lika resultat gällande åter-

inte tillgång till forskningslitteratur genom arbetet kunna läsa.

hämtning från depressionen. Parterapi gav dessutom

Barbato, Angelo, and Barbara D’Avanzo. “The Findings

nat bekymmer som jag ser är att det som jämförs är

Depression: Implications for Research and Clinical Prac-

”bieffekten” att kvalitén på relationen ökar. Ett an-

of a Cochrane Meta-Analysis of Couple Therapy in Adult

vilka som är med i rummet, att träffa paret eller in-

tice.” Family Process 59.2 (2020): 361-75. Web.

dividen. Själva innehållet i terapierna är inte möjligt att jämföra, bl a är både kognitiv parterapi och sys-

/Marcus

temisk parterapi i samma grupp. Detta är i sig inget

bekymmer, men det innebär att i ska vara försiktiga i tolkningen av ”vilken” parterapi som har bra stöd.

Vi kan med gott stöd ändå konstatera att parterapi har bra stöd, även för individuella sårbarheter.

Något många av er redan har erfarenhet av i ert kliniska arbete, men att få stöd utifrån systematiska undersökningar ger ytterligare säkerhet i arbetet.

Barn i växelvist i dubbelt boende Rakel Berman har studerat livet för barn i växelvist boende och doktorerade 2019. En av artiklarna i

avhandlingen är en litteraturöversikt och finns fritt tillgänglig på länken nedan. Rakel Berman skriver tillsammans med Kristian Daneback en litteraturö-

Kort och blandat

versikt över forskningslitteraturen kring växelvist

anställda, mot i genomsnitt 500 dagar innan pan-

mer, är det en bra start att leta efter litteraturöversik-

(Akademikern nr 6 2020). En studie från Uppsala

boende. Söker ni kunskap om något och vill veta

ter. Finns dessa inte så går det ju att söka systematiskt själv, men det kräver en hel del arbete. Ladda

ner och läs denna artikel och lär dig mer om hur dessa barn har det. VI försöker få till en artikel med

Rakel som handlar om hela hennes avhandling, så håll utkik efter den. Redan med denna artikel får du en bra översikt över vad vi vet kring barn som bor i

”dual-residence” arrangemang i relation till de som

bor i kärnfamilj eller med bara en förälder. Vilka vinster finns i växelvist boende och vad krävs för att det ska bli bra för barnen.

https://doi.org/10.1080/13229400.2020.1838317 /Marcus

demin, enligt siffror från Företagshälsan Previa universitet ser att en signifikant större andel up-

pvisar symptom på psykisk ohälsa efter pandemin jämfört med innan. Många studier genomförs som

undersöker pandemins effekter på relationer och

psykisk ohälsa. Det blir med andra ord spännande

att läsa dessa när pandemin är över, för att lära oss mer om denna sortens värsta hot mot vårt psykiska välmående. En kombination av isolering, stor osäk-

erhet och ett ständigt närvarande hot om bli smittad eller smitta andra. /Marcus

Om du önskar läsa vidare och vill få referenslistor

till texter (eller haft med tidigare) så skriv ett mail till Psykisk ohälsa i och efter pandemin Vad händer med ohälsan som följd av pandemin?

Redan nu ser vi ökat användande av våld i nära relationer. Sjukskrivningar från arbete på grund

av ohälsa var i september 2300 dagar per 100 000

sftredaktion@gmail.com så skickar vi dessa. Det är

inte alltid möjligt att ha referenslistan med av formmässiga eller utrymmesmässiga skäl. Är ni nyfikna

och vill läsa mer så uppmuntrar vi gärna det och skickar de referenser vi har.

Porträttet - Carina Håkan Carina Håkansson är för många av oss känd som terapeuten som genom åren engagerat sig i frågan kring överutskrivning av psykofarmaka och den oroande tendensen

att det ställs fler och fler diagnoser på barn och unga. I hjärtat av Majorna träffar

jag Carina hemma i hennes fina lägenhet för att höra henne berätta om sig själv, sin historia och sitt yrkesliv.

– Jag tror nästan det var förutbestämt

att just det här med att jag stötte på så

naskog. De som uttryckte sig så var ju

Carina och häller upp kaffe och skickar

en avgörande betydelse för mig. I ett

Det var bara deras sätt att uttrycka sig.

att jag hamnade där jag är idag, säger faten med nybakat. Då, jag tänker på min högstadietid, påverkades vi ungdomar från flera olika håll. Det var

lärare, socialarbetare och missionärer.

Jag ser nog förvånad ut för Carina

fyller genast i - Ja, det fanns faktiskt missionärer i byn där jag kom från. Byn

mycket olika människor kom att ha sådant sammanhang som i Hanaskog

var det svårt att inte bli sedd. Men jag

kom också att förstå att det verkligen fanns många, många olika sätt att uttrycka sig både bokstavligt men med olika innebörd i språket.

inga som slogs eller kränkte varandra.

– Allt det där, Carina tar en klunk av

kaffet och stannar upp en stund, fascinerande mig. – Alla dessa olika sorters människor och deras olika uttryck. Det där kom att spela en väldigt viktig roll i mitt intresse för socialt arbete.

heter Hanaskog och är ett litet samhälle

Bland ungdomar i Hanaskog var det

Det var den ena delen, säger Carina

den tiden hade knappt tusen invånare. I

ocensurerat, ”Är du dum i huvet” eller

det roll att min pappa hade det svårt un-

– Tänk dig, säger Carina och gestikul-

och brer på med skånskan och blir lite

ett i vardera ändan av byn. I det ena

nar en stund, lägger händerna över var-

och i det andra slottet bodde baronen

här ocensurerade sammanhanget och

Jugoslaver, greker och finländare men

ännu viktigare idag. Jag analyserade

familj, som bott väldigt länge i byn.

med mig. När någon säger så i jobbet

det för ju äldre jag blir, ju mer ser jag

dom här minnena tillbaka från Ha-

några mil norr om Kristianstad som på

inte ovanligt att man uttryckte sig

Hanaskog var det blandad befolkning.

”din dumme faen”. Carina lägger till

erar med händerna, där var två slott,

teatralisk för ett ögonblick. Hon tyst-

slottet bodde en greve och hans familj

andra och blickar ut mot gården. – Det

och hans familj. Många var inflyttade.

språket var väldigt viktigt för mig och

dessutom många, som min mammas

det inte då men idag finns det alltid

Det var en väldig blandning. Jag säger

eller till någon i sin familj så kommer

svensk familjeterapi 8

och reser sig för påtåren. – Sen spelade der tiden jag växte upp. För mig var det tidigt självklart att människor kunde, som han, ha märkliga symtom då och

då. I det där förstod jag också, eller ville i alla fall tro, att det måste finnas bät-

tre hjälp och stöd än den pappa och vår

familj fick. Tack och lov träffade han

till slut en vettig terapeut som hjälpte honom tillbaka. Så det är såklart också något som spelat stor roll för mig, säger

Carina och jag ber henne berätta mer

om tiden i Hanaskog. – Många av mina

nsson

familjemedlemmar bodde i Hanaskog

eller i byarna däromkring. Mina första år bodde mamma och jag hemma hos

mormor, morfar och mammas lillasys-

ter. Tre rum att dela. Ovanpå bodde min

gammelfarmor, alltså mammas farmor och farfar. Och överallt runt omkring bodde mormors systrar och bröder med

familjer- Där var som en godisbutik av

familj när jag var liten, skrattar Carina, och fortsätter.

– Där fanns så mycket berättelser och

spännande människoöden. En av mormors bröder snusade alltid fyra prillor.

Carina med sin pappa, mamma, farbror och kusin.

och så vars en prilla i näsborrarna. Han

mina barns uppväxt, där har det varit

lig tid som barn. Han var av och till på

utan bara snäll. Jag romantiserar fak-

vänder sig mot fönstret igen.

Carina måttar ett litet barns höjd med

så olika människor omkring sig det var

Hela mammas familj bodde i, och

Pappas föräldrar skildes och han träf-

någon att gå till om man behövde lite

Jönköping och kan fortfarande, fast

den största skillnaden mellan min och

som en inflyttad. Pappa hade en besvär-

En under överläppen, en i underläppen var ganska ofta full men aldrig hemsk tiskt inte. Det här att ha så många och

en stor skillnad, säger Carina och

verkligen fantastisk. Det fanns alltid

omkring, Hanaskog. Pappa kom från

hjälp. Alla släktingar helt nära är väl

han är över 80 år, prata om sig själv

svensk familjeterapi 9

sjukhus från det att han var pytteliten, vänsterhanden, och ser lite sorgsen ut. fade inte sin pappa på jättelänge. De

blev fattiga. Så i pappas livsberättelse finns både sociala och psykologiska

svårigheter, Carina suckar. – I mammas

bara var kontorist, det var bara det att därifrån han kom var det väldigt stort

att vara kontorist. Det pratades om morfar, när jag växte upp, som om att

han var mycket välutbildad, men både

han och mormor kom från ytterst enkla förhållanden, säger Carina och låter förvånad. Mormor var statarunge, hade tolv syskon och växte upp fattigt. Hon

kom att bli politiskt intresserad och engagerad – Mamma var hemmafru

länge. Hon blev dagmamma och jobbade sedan på kontoret hos byns byg-

gmästare. Pappa började på kontor och blev sen säljare. Så var det, säger Carina med låg röst.

Hos mormor vid dopet av Carinas bror Jerry som Carinas moster håller i famnen. Finklädda Mormor, Pappa och Carina håller koll bakom.

– Det blev stort när jag skulle gå på

berättelse däremot är det mer av den

ton och pappa bodde fortfarande i

släkten. Det var ändå självklart för alla

så skrattar hon till - Som det såklart

flyttade mamma och pappa, som kom-

stannar upp ett par andetag innan hon

litet radhus. Sedan dog morfar, Ca-

var elevrådsordförande på högstadiet.

berättandet.

som konstant blev utkörd från lektion-

annanstans än i Hanaskog. Så lite åt

Min morfar hörde till de ansedda i byn

eventuellt gå i Obsklass. Carina skrat-

och ler.

hon väger orden. – Han var social-

det var verkligen både och. Mamma sa

När jag föddes var mamma bara sjut-

pekterad i byn trots att han egentligen

ett sånt där brev igen”. Då kunde det

här Bullerbykänslan, säger Carina men inte var rakt igenom. Men mamma är född och uppvuxen i det huset, där

numera en av mina bröder bor med sin fru. Huset som min mormor och morfar byggde. Hon har aldrig bott någon

Bullerbyn är det väl ändå, säger Carina

universitetet. Jag var nog den första i

Jönköping då. När jag var nästan två

tror jag. Jag var nog ganska, Carina

mit ner från Jönköping, och jag till ett

väljer orden, driftig och engagerad. Jag

rina suckar djupt, och stannar upp i

Men å andra sidan var jag en av dom erna och inkallad till rektorn för att

så att säga, Carina tvekar lie som om

tar och ser ändå ganska nöjd ut. – Ja,

demokratisk visionär och väldigt res-

till mig ibland ”Carina nu har du fått

svensk familjeterapi 10

Carina helt allvarligt.

– Det finns andra yrken jag lika gärna

kunde valt, som angränsar på något

sätt, säger Carina. Journalist hade jag kunnat tänka mig. Eller vara doku-

mentärfilmare. Vara Tom Alandh typ?

Säger Carina och tittar lite frågande mot mig. – Jag gjorde ett halvhjär-

tat försök när jag var 27 att komma

in på scenskolan, men det blev inget med det. Nu får jag göra lite av det i samarbete med Suzanne Osten, och

det är rätt så besläktat med det terapeutiska arbetet, säger Carina och ser

tacksam ut. – Under tiden jag jobbade När jag var nästan två flyttade mamma och pappa, som kommit ner från Jönköping, och jag till ett litet radhus I Hanaskog

på familjevårdstiftelsen var det ibland som att vara regissör. Det var ett jäkla

skapande hela tiden. Vissa gillade det.

vara en anmärkning igen om att jag

kunnat bli något mer uttalat konstnär-

Andra inte. Carina rycker på axlarna. –

läraren på lektionen.

nej det var för långt bort. Så Istället

jobbet, och det är jag glad för.

störde, inte var tyst eller hade ifrågasatt

Carinas berättelse om den lilla byn Hanaskog och livet där berör mig. Jag un-

drar om det var svårt att bryta mönstret, att bli något annat än det som förväntades av en. Carina betraktar mig en

stund och vänder sig återigen mot fönstret - Jag har på senare åren i livet

många gånger tänkt att om jag hade

kommit från ett annanstans hade jag

ligt. Det fanns inte på kartan för mig,

kanske jag försökt att göra mitt arbete

till ett skapande, konstnärligt arbete.

Det har varit svårt många gånger att

känna sig helt hemma i arbetet för ty-

värr är det är så mycket i vårt jobb som inte alls är skapande. Som tur är, om

det nu är tur, har jag haft chansen att få träffa en del oerhört viktiga personer som hjälpt mig att hitta min väg. Jag veti sjutton hur det gått annars, säger

svensk familjeterapi 11

Jag har fått ta med mig skapandet in i

Carina berättar vidare om alla sina

olika arbeten, sina projekt, sina idéer.

– Min son sa häromdagen ” Mamma, du kan ta ett vanligt jobb”. – Vadå vanligt jobb, sa jag till honom. ”Jamen du kan vara på universitet hela tiden, bara

ha ett enda jobb”, svarade han. Carina

funderar lite och verkar vilja förklara

sig. – Jag menar inte att det är fel på

det. Inte alls, men det skulle vara för

tänkt hoppa av skolan, jag var so-

år på familjevårdstiftelsen med samma

Barbro berätta om sitt arbete och såg

snävt för mig. Samtidigt jobbade jag 25 människor så jag är också anpassnings-

bar, säger hon och ler snett. – När jag var ung trodde jag att jag var otålig och hela tiden behövde nya intryck, men

jag tror det mer är det här med ifrågasättandet som jag alltid har med mig.

Jag behöver utforska vad som händer

om man gör på andra sätt eller fråga mig själv varför jag gör som jag gör.-

Min älskade mormor sa en gång, jag

var runt tjugo då, ”Cina, varför kan inte du vara som alla andra”, Carina och jag

skrattar men Carina avbryter oss båda,

viftar lite hastigt med handen. – Ja, nu skrattar jag. Men då, när hon sa det var

det förfärligt. Jag blev rädd., Carina

sänker rösten och blir allvarsam. – Att

vara annorlunda på den tiden för mig var att ha psykiska svårigheter. Att inte

kunna klara livet. Att inte vara som alla

andra, ja nu för tiden är jag glad för det att jag kanske inte var som alla andra

men det har jag inte alltid varit, säger Carina.

Jag frågar vilka förebilder Carina har - På en konferens i Umeå hörde jag första gången Barbro Sandin, svarar

hon snabbt. – Det var ett avgörande

cionomstudent då. Men så hörde jag

glöden, livet i hennes ögon. Då tänkte jag att det kan gå. Att arbeta utan att sälja sin själ. Barbro var väldigt stram

men hela hon utstrålade att det var på riktigt. Hon beskrev människor som

var utdömda men som ändå, med stor möda och stort besvär, hittade ett sätt

att leva. Med hennes och med andras hjälp, säger Carina med beundran i rösten. – Barbro Sandin arbetade på

Säter men bröt sig loss och startade Walla som en stiftelse, vilken blev väldigt ansedd. Jag och mina kollegor på

familjevårdstiftelsen gick en veckas

utbildning där med Barbro som lärare.

Efter den veckan förstod jag att jag behövde Barbro Sandin i mitt liv. Carina tar ett djupt andetag innan hon fortsät-

ter - Jag gick och knackade på hennes

dörr och frågade om hon skulle kunna hjälpa mig i mitt arbete. Hon frågade ” Vad är det du behöver hjälp med”? Och

jag minns att jag svarade ”Det vet jag

inte, men det är något du måste hjälpa mig med”. – Då bestämde hon sig för

att säga ja, fick jag höra senare, och det var så hon kom in i mitt liv, säger Carina.

Det är eftermiddag i Majorna. Vi sitter vid Carinas köksbord. I ett angränsande rum hörs det numera välbekanta sorlet

från ett teamsmöte. – Det är min son

som har som sitt kontor här nu, förklarar Carina, han kan inte vara på jobbet.

Som så många andra. Det är jättefint att ha honom här, men jag är så trött på

ögonblick för mig. Jag hade nästan

coronaskiten, säger hon med ett kvävt

svensk familjeterapi 12

är personer inte helt lika varandra kan

som en påminnelse för oss båda om

att de alla tar sitt arbete på yttersta all-

med en blick ut mot novemberregnet

tyckas, men det dom har gemensamt är var. Hos dom alla fyra har det funnits

en strävan efter att utvidga förståelsen

och att utöka sitt samarbete med an-

uppväxten i Hanaskog. Efter en paus

fortsätter hon – Jo, jag tycker nog att

det ibland är bra med moduler och metoder. Saker skall också gå att generali-

dra. Tom var otroligt generös med att

sera och använda. Men det - nu lånar

alla de som ingick i hans projekt från

leende, det överlåter jag åt andra.

bjuda in till Tromsö och presentera Sydamerika. Det började i liten skala

jag Toms ord -säger Carina med ett

med ett tiotal personer i Nordnorge

Vi kommer in på Carinas bok Terapeu-

digt mycket. Men Tom, liksom jag är,

och hur hon definierar sig i sitt yrke. –

moduler, vilket han också blev kritis-

att jag var terapeut men så är det inte

ning där den dåvarande rektorn hade

utbildning, men jag kände inte ens till

att han aldrig hade forskat, säger Ca-

Jag tyckte inte utbildningen var särskilt

kan man säga att han inte forskat om

fade personer som Tom Andersen och

cket? frågar Carina men svarar själv i

att arbetet jag ville göra, och faktiskt

skat på det traditionella sättet. Carina

i allra högsta grad var systemisk. Vi

är vi nog lite lika där Tom och jag. Ja,

föredrar jag att kalla mig för terapeut

”Vad har jag gjort med mitt liv”? – Det

lätt till individualterapi, menar Carina.

liksom inte blitt nån modell, säger Ca-

peut även om det systemiska är det jag

och åtta i Sydamerika men växte väl-

ten – om levd erfarenhet och profession

var hopplös och värdelös på att bygga

Det tog lång tid innan jag kunde säga

erad för. Jag var med på Toms avtack-

alls längre. Jag gick en psykodynamisk

mage att säga till Tom att det var synd

att det fanns systemiska utbildningar.

rina och låter plötsligt upprörd. – Hur

bra, men när jag så småningom träf-

en människa som gjort så otroligt my-

Jakko Seikkula så började jag förstå

skratt, innan hon fortsätter berätta.

nästa andetag.-Han menade såklart for-

redan gjorde på familjevårdsstiftelsen,

. Jag behövde människor som hade

suckar tungt och ser allvarsam ut. – Vi

hade inte ord för det bara. Nu för tiden

det händer mig ibland att jag tänker

helt enkelt. Psykoterapeut associeras så

har liksom inte blitt nån metod. Det har

– Jag kallar mig inte heller familjetera-

rina och breder ut skånskan lite extra

klassificerar mig till. Det är också på

varit med om mer, sett mer, tänkt mer.

Allt det som jag inte hade. Där blev Barbro en sådan person. Tom Anders-

en en annan. Patricia Tudor Sandahl en tredje och senare Susanne Osten.

Carina räknar upp fyra fingrar. – Det

svensk familjeterapi 13

de utbildningarna jag undervisar både

vid Göteborgs universitet och På Ersta/ Sköndal tillsammans med Jan Pålsson,

ett sammanhang som är oerhört viktigt för mig, säger Carina.

När vi samtalar vidare frågar jag Ca-

rina om hon delar min uppfattning om

att hon är kontroversiell. Carina kniper

ihop munnen och rynkar pannan och ser inte nöjd ut med påståendet. – Det

första jag tänkte när du säger det är menar du det ärligt? ärligt? ärligt? Jag

fattar inte det, på riktigt alltså. Varför

skulle jag vara kontroversiell? Carina ser lite irriterad ut och det blixtar till i de snälla ögonen för en sekund. Hon svarar som tur är själv. – Jag tycker inte

det, men jag har hört det tidigare om

mig och blivit lika förvånad. En kol-

lega på institutionen förklarade för mig

”jag förstår att inte du tycker att du är kontroversiell, men andra tycker det.”

Carina ler sitt vanliga leende igen och

jag slappnar av lite, rädd att jag trampat

i klaveret. – Jo visst, jag kan se att jag är kontroversiell när vi arrangerade film-

festivalen Drivinguscrazy med filmare

från hela världen och när vi startar internationella institutet för nedtrappning av psykofarmaka och jag kan se att jag

svensk familjeterapi 14

är kontroversiell på den tiden frågan

na har fått nya uppdrag som handledare

med dörrar på varje sida utan chans till

en ickefråga. Det var mer att vara jour-

startade fördrygt fem år sedan där hon

med eftertryck. Jag är som en gammal

om överutskrivning av läkemedel var

nalisten som belyser något, än att vara kontroversiell egentligen.

– Jag kan ställa mig utifrån och se att

det kan ses som obekvämt med någon som håller på och ifrågasätter grundläg-

gande begrepp som privat, personligt och professionellt, säger Carina och

hänvisar till nutid. – Just det tycker jag är högintressant att tala om. Inte minst i det familjeterapeutiska fältet talar vi så mycket om relation, möte och di-

alog. Förr eller senare kommer man

för Barnrättsbyrån i Stockholm som

handplockats för att de vill ha en prak-

tiker som också har en politisk agenda.

Hon vill skriva mer. – Jag är mycket i

det där just nu, säger hon. – Vad ska jag göra de sista tio åren? Ja det får man hoppas att det blir, säger hon med all-

varsam ton. – Vad ska jag göra av det?

Det känns som det gått så fruktansvärt

fort. – Livet? frågar jag.- Ja, säger Ca-

rina och lägger vänsterhanden över den högra. Livet.

– Jag vill bidra inte minst inom det

till en brytpunkt där vi behöver ställa

familjeterapeutiska fältet. Att vara med

professionell i det sammanhanget. Jag

finns mycket att göra, inte minst inom

oss frågan om hur det går till att vara har inga svar på det men jag tror det finns bättre sätt att definiera vad som

sker i rummet än att bara tala om privat eller professionellt. För mig är ar-

betet som terapeut ett så viktigt arbete så det är värt den uppmärksamheten

att vi vänder och vrider och försöker se det från olika håll, säger Carina och

jag märker att det här är en av de stora frågorna för henne för tillfället.

Så vi pratar vidare om framtiden. Cari-

och föra fram det synsättet mer. Det

psykiatrin, säger Carina, och tar lite

sats. Min – och min genom andras – erfarenhet är att en absolut majoritet av barn och unga som uttrycker psykiskt

illamående har väldigt mycket koppling till relationella och sammanhangsrelaterade saker. Att då den här

unga personen ska komma in i ett system som handlar om att utreda psykisk

sjukdom är något knasigt. Något är väldigt fel. Hur kan det vara möjligt

att det fortfarande är långa korridorer

svensk familjeterapi 15

samtal. Det är helt sjukt, säger Carina

terrier. Jag ser det som min livsuppgift

att varje gång någon slentrianmässigt säger” Han har ADHD” eller ”hon har

autism” vill jag försöka fråga hur dom

vet det. Svaret blir ofta ”jo, men det

står i hans papper” eller ”det är med-

fött”. Jag vill fortsätta vara den, när jag inte är för trött för det är jag verkligen ibland, som ifrågasätter det om och

om, och om igen. – Jag ska fortsätta med det. Det går inte att göra själv så

jag ska göra det ihop med andra. Själv

går inte. Det tror inte jag på, säger Ca-

rina och går fram till fönstret där regnet just upphört.

Av Patrik Kärn

Lennart Lorås Familjeterapin är till stor del något som

finns i ett gränssnitt, mellan form och

teori, mellan påverkan och psykotera-

pi, mellan anpassning och bot, mellan

något som alla har erfarenhet av och en specialitet.

gor ville ifrågasätta, utan att det var helt adekvata frågor till familjeterapin. Jag måste erkänna att jag blev en smula pro-

vocerad av båda frågorna. Jag vill ju tro att familjeterapin inte är en elitistisk verksamhet, eller att familjeterapeuter bara är något man gör spontant och väljer lite hur som helst vad som behöver göras.

Vad tänker du Lennart, kring dubbelheten och kontrasten i det mina kollegor sa till mig? Mellan elitism och ”vad som helst

Familjeterapi är görande, men också filosofi, en metod och ett

synsätt. Jag har av kollegor på olika arbetsplatser fått frågor

om familjeterapin som stannat kvar i mina tankar. Nu vill jag se om en professor i familjeterapi kan hjälpa mig vidare i tankarna. Jag vänder mig till Lennart Lorås som är professor på Høgskulen i Vestlandet, Bergen och professor II på VID Vitenskapelige Høgskole i Oslo, i Norge.

kan funka”?

Jeg kan veldig godt kjenne meg igjen i begge dine kollegers

beskrivelser, selv om de synes å oppleve faget litt forskjellig.

Jeg har holdt svært forelesninger, foredrag og veiledninger av

familieterapeuter de senere år. Et tydelig og gjentagende bud-

skap er at faget er tungt tilgjengelig, når det gjelder hvordan det er skriftliggjort og eksemplifisert i litteraturen. Jeg tror

”Det som jag har svårt med i familjeterapin, fast jag håller med

om nästan allt, är varför man måste använda så svåra begrepp till allt” sa en kollega när vi hade familjesamtal ihop. Vi ar-

betade tillsammans men min kollega hade lite svårigheter med det som hen kallade ett elitistiskt drag. Märk att praktiken, att

genomföra samtal med familjen, att göra familjeterapi inte var skillnaden mellan våra ståndpunkter. Utan hur man kan kalla det, i vardagen och i böckerna och på utbildningarna.

dette handler om dets gjennomgående fokus og interesse for

kommunikasjonsteori, epistemologi og de filosofiske aspek-

tene av utøvelsen. I fortsettelsen kalt grunnlagsteorien. Dette er både en styrke og en svakhet. På den ene siden gjør fokus

på grunnlagsteorien at blivende terapeuter har tilgang til et betydelig og relevant rammeverk som vil gjøre fremtidige fam-

ilieterapeuter kompetente til å forstå selv kompleks mennes-

kelige samhandling, på et mer overordnet nivå. På den andre siden kan grunnlagsteorien oppleves for filosofisk og i liten

En annan kollega och psykoterapeut som arbetar med rela-

grad praksisorientert. Resultatet av det er ofte at studentene op-

jag har lite svårt med i familjeterapin, är att det inte är så ty-

de skal lede og fasilitere gode dialogiske prosesser. Jeg tror

det familjeterapi.” Nu tror jag inte att någon av dessa kolle-

for eksempel hva det vil si å for eksempel ha et systemfokus i

tioner och familjekonstellationer, säger några år senare ”Det

plever at de mangler konkrete «verktøy» i forhold til hvordan

dligt, man kan ju välja att göra lite vad som och ändå kalla

vi som forelesere ofte tar «for gitt» at studentene selv forstår

svensk familjeterapi 16

deres spørsmål. Og hvorfor skal de egentlig forstå dette? Sp-

esielt de systemorienterte familieterapi retningene består av et rammeverk som er betydelig forskjellig fra menneske flest sin

mer lineære «natur» og tankegang. Det krever derfor at vi som

lærere og veiledere klarer å presentere dette på praksisnære og lettfattelige måter. Ofte ønsker studenter tydeligere beskriv-

jeg og professor Ottar Ness tok initiativ til Håndbok i Fam-

ilieterapi (2019). I denne boken ble alle forfatterne bedt om å

skrive kapitlene med et enkelt språk og gjennomgående praksisnære beskrivelser. Jeg tror dette er mye av grunnen til at denne boken er blitt tatt så godt imot.

elser av hva de systemiske samtaleverktøyene faktisk består

Jag undrar också om du ser samma bild i Norge? Jag vet ju att

betyr ikke at de nødvendigvis ønsker seg en manual, men at de

peututbildning i Sverige är den inte det i Norge. Varför är det

av og hvordan og når de mest suksessfullt kan benyttes. Dette

medan familjeterapi är en legitimationsgrundande psykotera-

opplever at teorien presenteres lite relevant i forhold til prak-

inte psykoterapi att arbeta med familjterapi?

jonelt orienterte mennesker heller har fordypet seg i foreldrev-

Selve definisjonen på psykoterapi er at minst to mennesker

Marte Meo og lignende de senere årene.

den eller de andre kan ses på som «hjelp søkere». Terapeuten

Fagfeltets ønske om tydeligere og praksisnære beskrivelser av

en måte som er tilpasset deres unike behov. (Tilden & Vrabel,

sisutøvelsen. Dette tror jeg også er grunnen til at mange relas-

eiledningsprogrammer som COS-P (red: Trygghetscirkeln),

møtes og hvor den ene har rollen som profesjonell hjelper og

skal være i stand til å hjelpe klienten/e med deres vansker, på

familieterapeutiske tilnærminger var også bakgrunnen for at

in press) Så, ja, jeg ser familieterapi som en selvfølgelig del av

svensk familjeterapi 17

kunne føre til at familieterapifeltet ble oppdelt i et A og B lag.

«Vinden» synes imidlertid å ha snudd og det fremstår i dag å være stor støtte for en sertifiseringsordning.

Jag vet att du Lennart har en skön humor och undrar om du

ser det komiska eller tragiska i detta. Att detta med ett ständigt ”både och” gör det så svårt att nå ut. Men också att när

vi väl når ut, tenderar familjeterapi bli något som ska finnas

i ett basprogram, dvs att det får ett annat namn. Görandet av familjesamtalen kallas mottagning eller basintervention till alla familjer. Hur förhåller du dig till detta spänningsfält? Jag vet att när du skrev en artikel om hur familjeterapin kan an-

vända DSM-V så väckte det en del diskussion inifrån. Visst är det spännande detta spänningsfält?

Dette er et felt som opptar og har opptatt meg mye. «Spennin-

gen» mellom for eksempel familieterapifeltet og psykiatrien var også utgangspunktet for mitt doktorgradsarbeid (2016).

Jeg arbeidet i flere år i psykisk helsevern for barn og unge

(BUP) og opplevde at familieterapifeltet stadig syntes å «tape

plass» for individualfokuserte tilnærminger. Dette overrasket meg ettersom Helsedirektoratets veileder for psykisk helsev-

ern (2008) tydelig stiller krav om at alle enheter skal inneha familieterapeutisk og systemisk kompetanse for at tilbudet skal bli vurdert som tilfredsstillende. Dette er et gjentagenpsykoterapi «familien». I Norge er det i samarbeid med Norsk

Forening for Familieterapi (NFFT) satt opp et utvalg som

skal undersøke mulighetene/utarbeide potensielle kriterier for en fremtidig sertifiseringsordning for familieterapi. Utval-

get ledes av Jan Stokkebekk i samarbeid med undertegnede, Kristoffer Whittaker og Helge Eliassen. Tidligere år har det

vært stor motstand internt i NFFT mot sertifisering da det ville

de tema i veilederen, men synes å være lite kjent både blant familieterapeuter og premissleverandører i BUP systemet. Jeg

har skrevet flere artikler om temaet, deriblant den du viser til som skapte litt debatt da den ble gitt ut i Fokus på Familien i

2016. Her argumenterer jeg sterkt for familieterapi (med noen mindre tilpasninger) som en selvfølgelig tilnærming i BUP.

Først av alt, jeg setter stor pris på at artikkelen skapte deb-

svensk familjeterapi 18

att. Vi trenger debatt for at fagfeltet skal kunne utvikle seg vi-

Referanser:

familieterapeuter i liten grad synes å være villig til å tilpasse

Carr, A. (2019). Forskning på familieterapi. I L. Lorås & O.

være. Vi snakker mye i familieterapifeltet om å være nysgjer-

bokforlaget.

Min opplevelse er at dette er ideer som mange familietera-

Lorås, L. (2016b). Systemisk familieterapi og helsedirektora-

handler om at også vi må tilpasse oss en kontekst som ikke

temic family therapy and the Norwegian child and

dere. Min opplevelse av debatten var imidlertid at systemiske

seg en «ny tid» og den medisinske konteksten BUP kan sies å rig og «ikke-vitende». Villige til å alltid tilpasse oss kontekst.

Ness (red.), Håndbok i

Familieterapi (s. 105–113). Fag-

peuter i liten grad dessverre er villig til i praksis, så fremt det

tets krav innen barne- og ungdomspsykiatrien i Norge [Sys-

betingelsesløst støtter våre ideer.

lescent mental health demands]. Fokus på Familien, 44(2),

a d o -

93–112.

Men, jeg ser også stort håp for feltets fremtid. Vi har i dag en

mengde forsknings som støtter familieterapi som en både ef-

fektiv og kostnadseffektiv metode (Carr, 2019). Vi har heller aldri tidligere (meg bekjent) hatt flere familieterapistudenter i Norge. Selv om det går i «bølger» hvilke terapeutiske metoder som er populære, så synes de systemiske ideene å stå støtt.

Systemiske ideer fremstår også som en tydelig inspirasjon-

Lorås, L. & Ness, O. (red.) (2019). Håndbok i Familieterapi.

Fagbokforlaget.

Tilden, T. & Vrabel, K. A. (in press). Fellesfaktorer i psykoterapi. I P.E. Binder., L. Lorås & F. Thuen (red.) Håndbok i Individualterapi. Fagbokforlaget

skilde for nyere metoder som kommer til.

Tack Lennart för att jag fick ställa mina frågor till dig! Hoppas

att du som läsare fortsätter detta samtal om att i praktiken anpassa oss till när kontexten ändras eller är det så att vi försöker

ändra kontexten till att passa in i hur vi ser på terapi och förändring? Vad innebär det att vara lagom annorlunda, för att använda Tom Andersens ord? /Marcus Westergren

svensk familjeterapi 19

En vindflöjels p Är jag enfaldig om jag förväntar mig öd-

mjukhet, respekt och vänlighet från de som har som yrke att möta människor, även när de har olika uppfattning?

En vindflöjel är en slags vimpel som placeras i högt läge på

exempelvis hustak i syfte att ange vindriktningen. Begreppet vindflöjel kan också användas synonymt med ”Kappvändare”, ”Jasägare” och ”populist”. En vindflöjel kan beskrivas som en person som byter åsikt och intar en hållningslös inställning

i olika frågor. Oftast är egenskapen ”att vara en vindflöjel”

något negativt. Jag skulle med följande berättelse, vilja berika och utvidga begreppet vindflöjel och ge densamme en mer fyllig historia än den rådande problemberättelsen.

blicka ut över landskapet när solen står som högst på himlen.

De är så nöjda med hur tomatplantorna sväller i solen och de

har till och med en vinranka som förser dem med härligt söta druvor. De kan sitta hela dagar i solen och blicka ut över land-

skapet. De tycker synd om sina grannar som inte har tillgång

till det bästa läget med den bästa utsikten. Faktum är att de till och med föraktar dem som låter sig nöja med det lilla de har.

Så har vi herr och fru Öst. De är ett lyckligt par som njuter av livet och sin bostad. De älskar att gå upp tidigt om morgnarna

och njuta av de underbara soluppgångarna och se solen sakta stiga upp över de dramatiska bergen i fjärran. De anser att de

har det absolut bästa läget. Vem vill inte njuta av den fantastiska vy som de har tillgång till varje morgon? De kan inte

förstå hur man kan tycka att ett annat läge är bättre än deras.

Tänk dig ett vackert landskap med höga berg och böljade kul-

lar någonstans i världen. Där finns djupa skogar och glittrande

sjöar i dalgångarna och vidsträckta ängar och hagar breder ut sig med betande hästar och kor. Här och där skymtar en stuga

eller en gård och hela landskapet andas frid och ro. Det är så vackert. Föreställ dig att det ligger ett flerfamiljshus på en kulle. Huset är vackert och prytt med snickarglädje och från

fönstren är utsikten utsökt. I huset bor familjen Syd, familjen Väst, familjen Öst och familjen Nord. Det slumpar sig så att familjen Syd har sina fönster åt söder, familjen Väst åt väst,

familjen Nords fönster vetter åt norr och hos familjen Öst ser

de åt öst. Alla familjerna är övertygade om att just de har det bästa läget och den vackraste utsikten.

Herr och fru Syd är hopplöst förälskade i sin bostad och sitt

söderläge. De talar ofta om hur lyckligt lottade de är som kan

svensk familjeterapi 20

perspektiv De till och med skrattar elakt i smyg åt sina korkade grannar som inte förstår bättre.

I familjen Väst är de helt övertygade om att de har det bästa läget. Herr och fru Väst brukar avnjuta solens sista strålar och se dess undersköna nedgång i horisonten. De njuter av de sprakande färgerna och kan inte se sig mätta på naturens skönhet

i solnedgången. De älskar att låta västanvinden smeka deras

och se hur älgar, vildsvin och rådjur smyger sig ut på ängen från dunklet i skogen. De tycker att deras naturupplevelser inte

kan mäta sig med någon av de andra grannarnas. De vill inte

ha det på något annat sätt och är helt övertygade om att de

har det bästa läget. Föraktfullt ser de hur deras grannar girigt sträcker sig efter solen och inte inser att det är i skuggan skönheten finns.

ansikten och se på när bonden tar in korna för natten. Det är

Så en dag träffas alla familjerna för sin årliga gårdsfest. Trots

knepiga våra grannar”, brukar de säga till varandra.

ändå bete sig civiliserat, tänker de. De måste vara ödmjuka

helt obegripligt hur någon kan tycka annorlunda. ”De är rätt

Hos familjen Nord njuter de av svalkan i skuggan. De har in-

get behov av solen och som de nattugglor de är, älskar de att sitta uppe om kvällarna och se stjärnhimlen och lära sig olika

stjärntecken. När månen är full kan de se ut över landskapen

att de i smyg föraktar varandra utifrån deras position kan de mot de som inte förstår bättre. De försöker, som de fina män-

niskor de är, att samsas kring planeringen av festen och lyckas

att få det riktigt trevligt med vacker dukning, god mat och

dryck. Plats har bestämts till en äng utanför den gemensamma tomten. En neutral plats för gårdsfest.

Solen skiner från en klarblå himmel, humlor surrar och fåglar kvittrar. Isen klirrar i glasen och snittar och kanapéer sköljs

ned med god aptit. Det skålas och skrattas och stämningen är hög. Till en början.

När middagen är avslutad och det vankas kaffe och tårta har festens deltagare fått rosiga kinder och blanka ögon. Alkoho-

len ger dem det mod de behöver för att börja prata ärligt med varandra. Det börjar med att fru Syd skryter över hur fantastisk

bostad och läge de har och helt ärligt borde vem som helst begripa det, det säger alla. Herr Öst säger något syrligt om att den som inte kan förstå att Öst har den bästa vyn troligen blev

tappad på huvudet som liten. Fru Väst replikerar förorättat att det finns bevis för att väst är det bästa läget och det säger alla som kommer till dem på besök. Hon kallar övriga gäster för

okunniga och ignoranta. Herr Nord blir högröd i ansiktet och

svensk familjeterapi 21

drämmer näven i bordet och ryter att bevis till hans förmån,

det har han minsann. Alla börjar tjafsa och prata i munnen på varandra. Gästerna levererar det ena argumentet efter det andra och gör gällande att just deras läge är det bästa. De nöjer sig inte med att plädera för sin sak utan ifrågasätter kraftigt de andras anspråk på bevis.

Det är början till slutet på den trevliga festen. Någon kastar

oliv som träffar illa i ansiktet på en annan som hämnas genom att ta en grabbnäve tårta och kasta ut över gästerna. Herr Öst

ger herr Nord en smocka och de tumlar ner på marken och brottas. Luften fylls av verbala kränkningar, örfilar och fula

ord mellan samtliga. Alla tar bladet från munnen och släpper

alla hämningar och med dem allt sitt förakt för de andras övertygelser. Personangreppen haglar i sällskapet och det finns inga gränser för hur de beter sig.

Högst upp på husets nock står en vackert smidd vindflöjel och ser ned på skådespelet på gården. Vindflöjeln består av

fyra roterande pilar, en för respektive väderstreck och top-

pen är prydd med en ståtlig tupp. Vindflöjeln är sliten och illa medfaren där den står och blickar ut över landskapet. Nött av

tidens tand knirrar den i vinden, utsatt för sol och regn, snö och hagel, ljumma vindar och kraftiga stormar. Dag efter dag,

månad efter månad, år efter år står den där, utan möjlighet till skydd från vädrets makter. Vindflöjeln har en vidunderlig utsikt över skogen i norr, de betande djuren på de solbelysta

sluttningarna i söder den glittrande sjön i väst med de under-

sköna solnedgångarna och de dramatiska snöklädda bergen mot horisonten i öst.

niskorna, som han vet egentligen är bra personer, sjunker till

en nivå så låg att han inte trodde det var möjligt. Han fun-

derar över hur deras beteenden säger mer om dem själva än om den de far ut i attack emot. Han noterar sorgset att, ju längre kampen pågår, desto mer målar de in sig i allt mer låsta posi-

tioner. Han undrar hur ska de kunna gå vidare efter det här?

De har alla sårat varandra djupt och det som är sagt och gjort kommer inte att försvinna. Han funderar över att alla tycker

så olika och hur de alla är övertygade om att just de har rätt.

Deras övertygelse är så stark att de är blinda för omgivnin-

gens perspektiv. Deras eviga kamp om sanningen, sanningen

som om den vore något som fanns. Kampen om att ha rätt

fördunklar deras sinnen, deras omdöme och deras förmåga att anta flera perspektiv. De är så säkra på att de äger sanningen att

Vindflöjeln betraktar bekymrat förödelsen på gården från sin position högt uppe på taket. Han undrar hur det kunde gå så

långt? Varför de inte kan hålla sams? Han bevittnar hur män-

de blir inskränkta, intoleranta och får tunnelseende.

Vindflöjeln lyfter blicken och ser ut över världen som bereder

ut sig omkring honom. Han drar en djup suck och tänker på

svensk familjeterapi 22

tillgång till den helhet de andra saknar och njuter av den posi-

tion han har däruppe på nocken. Ett självbelåtet leende leker på Vindflöjelns läppar. Han har tillgång till den helhet som familjerna nedan saknar. Eller?

En kylig vindil från norr väcker Vindflöjeln ur fantasierna.

Han ruskar av sig fåfängan och motar bort de självbelåtna känslorna. Han inser att de inte leder honom rätt. Han tänker

att det måste finnas mer än det han själv kan se och uppfatta.

Tänk om han varit placerad på kyrkans tak nere i dalen eller om han varit gjuten på toppen av ett av bergen i öst. Tänk om

han stått nedstucken i mossan djupt inne i skogen eller legat på botten av sjön. Hur hade det varit?

Han vänder blicken mot bergen i öst och inser att han inte kan vilken tur han har som kan se åt alla håll samtidigt. Han kan

uppleva den ljumma vinden från söder, bergens karga skön-

het i öst, det glittrande vattnet i väst och den lummiga skogen i norr. Vindflöjeln reflekterar över hur lyckligt lottad han är som ser allas perspektiv. Han funderar vidare över om de som

tumlar runt på gräset nere på marken hade kunnat undvika att hamna i konflikt om de kunnat se det han ser? Hade de då inte hamnat i konflikt? Vindflöjeln inser att han inte vet. Men han

konstaterar att det inte kan skada att vidga perspektiven i alla fall.

veta vad som finns på andra sidan. Blicken förflyttas mot sko-

gen i norr och han förstår att han bara kan se den på avstånd.

Han kommer aldrig att helt förstå skogens beskaffenhet och

betrakta det rika djurlivet. Vindflöjeln riktar blicken mot väst

och inser att han aldrig fullt ut kommer att se vad som döljer sig under ytan på sjön och när han vilar blicken på de grönaste

av ängar inser han att han aldrig kommer att känna gräs mot sin kind eller gräva fingrarna i den svarta myllan. Vindflöjeln inser att även om han ser mer än de kravlande människorna på

marken kan han inte heller göra anspråk på sanningen. Han inser att det finns oändligt mer att upptäcka och förstå. Han

Han funderar över om han är den som har tillgången till san-

ningen? Har han vunnit? Vunnit en konflikt han inte deltagit i? Vindflöjeln funderar ett varv till och sen ett till. Det är fre-

stande att ge sig själv rätt och nyckeln till sanningen utifrån det perspektiv han befinner sig i. Han hemfaller åt fåfänga

inser att bakom varje krök, bortom alla berg och utanför hans

horisont finns mer att upptäcka. Inte fler sanningar – men fler perspektiv.

av Linnéa Spjut

tankar om sin egen position en stund. Han tänker att han har

svensk familjeterapi 23

Årets familjeterapeut En blyg tjej och känslig terapeut, med nyfikenhet som väg-

Vad betyder det för dig att bli utnämnd till årets familjeter-

Årets familjeterapeut 2020 har en gedigen meritlista i

Monica: Fantastiskt roligt - jag blir så glad och tacksam.

i livet. En psykoterapeut och forskare som kommit att ar-

glad också för jag har själv arbetat med familjeterapi och

visare

kombination med känslighet och lyhördhet för det svåra beta mycket i det tysta. Men som kontrast till den bilden

har hon skrivit många artiklar, både populärvetenskapliga och vetenskapliga. Monica Hedenbro är känd i stora delar

apeut?

Kanske mest för att området har uppmärksammats! Men

satt med i styrelsen redan på 80-talet så det är ju ett stort engagemang jag har.

av världen genom sin forskning och sina utbildningsinsat-

Vad tänker du om familjeterapin i Sverige och framtiden?

samspel triad och tresamhet. Vad gör pappa när mamma

mande?

barnet? Vad gör den lilla bäbisen när föräldrarna inte rik-

Monica: Familjeterapi behöver ständigt arbetas för, för att

känslouttryck och påverkas, Detta skapar mer generalis-

på ett sätt märkligt eftersom vi talar så mycket om rela-

tematiskt få syn på det som sker och anpassa behandling

Jag skulle önska att barnet blir mer uppmärksammat i

ålder delar sina känslosignaler i triad, i de familjerna med

minst. Jag tycker också att vi borde kunna lyfta behovet

av vår inre känsla för tresamhet, en triadisk intersubjek-

hov eller/och diagnosticeras. Jag ser det som nödvändigt

kvantifiera samspel och konstaterar att när en turtagning

med interaktionen i familjen för att stötta barnet på bästa

relationen. Har du inte redan läst hennes artiklar så rek-

cket på. Ibland har jag i handledning där neuropsykiatriska

2020 av SFT.

att föräldrarna gör fel. Detta är inte sanningen, för det han-

När jag intervjuar Monica har det gått några dagar sedan

nat än de andra barnen. Filmen är ett unikt verktyg för att

Facebooksida har gratulationer och uppskattningar ström-

finns och vilka signaler barnet själv skickar ut.

sammade av alla inlägg på sidan.

Monica är noga med att lyfta fram att familjeterapi är en

ser. Är det något ord som kan sammanfatta allt är det väl försöker trösta barnet? Vad gör mamma när pappa matar

Om du tillåter dig att vara både utmanande och dröm-

tigt kommer överens? I dessa ögonblick uppfattar barnet

bli uppmärksammad som område och specialitet. Det är

erade scheman att vara med. Genom film kan man sys-

tioners betydelse för psykisk hälsa och barns utveckling.

från det. Man har funnit att barn redan vid 3 månaders

familjeterapeutiskt arbete och självklart de små barnen inte

god koordination. Monica lyfter i texter fram betydelsen

av familjeterapi i arbetet kring barn som har speciella be-

tivitet. Monica har också i sin forskning visat att man kan

att förstå att en familj vars barn har svårigheter kan få hjälp

får gå fram och tillbaka många gånger så fördjupar den

sätt. Det fina uttrycket “ to nurture nature” tror jag my-

ommenderas dessa starkt. En av dessa artiklar finns i nr 2

utredare ingått blivit ifrågasatt för att jag då skulle mena dlar om att just ett specifikt barn kanske behöver något an-

hon fick diplomet och responsen har varit stor. På SFFTs

mat in. Detta inlägg är utan konkurrens det mest uppmärk-

identifiera vad ett barn kan behöva, vilka svårigheter som

specialitet. Det blir ibland en sammanblandning mellan

svensk familjeterapi 24

familjebehandlare och familjeterapeut, men det är en skill-

Monica: Jag skulle drömma om att fler upprepade min

är inom socialtjänsten som man använder sig av filmandet

olika målgrupper. T.ex. har jag ju filmat med familjehem-

nad, enligt Monica. Hon vill gärna betona att det inte bara och analysen av triadsampel, utan även inom barnpsyki-

atrin. Vi samtalar om Monicas önskan om att familjeterapi borde vara en specialitet inom BUP, vilket det inte är på

alla håll. Film och systematisk analys av samspelet är användbart i så många sammanhang för att man ser samspelet i hela systemet.

Om du skulle drömma fritt, vilka områden tycker du stu-

denter på familjeterapiutbildningar, mastersprogram och

doktorander borde skriva om eller studera? Vad vet vi helt enkelt för lite om?

studie med triadfilmningen men som en intervention med splacerade barn och det har fått fina resultat eftersom omplaceringarna minskade drastiskt. Kunde man göra på liknande intervention med barn som fått neuropsykiatris-

ka diagnoser skulle man kunna hjälpa mycket men också förstå när och för vem det bäst lämpar sig för.

Sedan skulle jag önska att man hade mycket mer utbildn-

ing kring den tidiga utvecklingen. Detta är inte för att alla skall arbeta med barn, men för att barn är bara barn i några år och sedan är de vuxna. MEN de första årens betydelse för utvecklingen är odiskutabel.

svensk familjeterapi 25

Hur fastnade du för det området du verkat och forskat inom? Vad lockade dig att studera triadiskt samspel?

Monica: Jag har länge filmat tidigt samspel och anknytning och tycker filmning är ett fantastiskt sätt att förstå

kommunikationen på och kunna hjälpa. Det har emellertid bekymrat mig att anknytningen inte involverar systemets påverkan dvs. som första steg den andra föräldern. Jag hade

också länge funderat på hur jag använde min familjetera-

peutiska kunskap i arbetet och hade bl.a. med mig kunska-

pen från Minuchin kliniken i Philadelphia där jag tidigt

som skulle arbeta på engelska och ändå skulle träffa de familjer som hade det svårast, med andra terapeuter och

lärare som betraktade samtalet bakom envägs-spegeln.

Hon beskriver att det slog henne där att det kanske inte

var så dumt att inte kunna engelska så bra, för det gjorde att hon frågade mer. Att hon genom sina frågor också fick familjerna att förstå mer om sig och sin situation.

När du tänker tillbaka, vad skulle du vilja säga till de som idag börjar intressera sig för familjeterapi och samspel?

utbildade mig. När jag mötte forskargruppen i Lausanne

Monica: Lär er från början mycket om barns utveckling för

också av denna teoribildning. Den strukturerade metoden

behöver man förstå mekanismerna i det. Barnen blir snart

intresse för här kunde man studera hur de olika individerna

vi så mycket mer om hur vi kan hjälpa.

Och i sin tur hur detta sedan påverkar de olika individerna

I intervjun återkommer vikten av systematiken i forskning

ing blev intressant att titta på som något som skiljer sig

i hur man arbetar med familjer, ”man kan inte bara bjuda

jag inte sluta och jag har nu följt barnen som föräldrarna

veta vad denna familj behöver.

som introducerade Lausanne Trilogue Play använde de sig

den påverkar oss hela livet och skall vi arbeta terapeutiskt

som familjen fick samspela i och som filmades väckte mitt

vuxna och om vi förstår hur barn blir hela människor vet

och rollerna i familjen bidrar till det samspel som formas. i sitt samspel och inte minst barnets utveckling. Coparent-

och arbete med familjer. Det centrala i att vara systematisk

från parrelationen. När jag väl hade startat studien kunde

in familjen och sen börja prata” säger Monica. Vi behöver

väntade när jag startade tills de senast var 21 år gamla. Jag

har också involverat syskon och följer hela familjen. Jag

hade sådan tur att Daniel Stern var konsult för forskningen

och John Gottman, Elisabeth Fivaz och Kai von Klitzing var i den grupp som bildade multicenterstudien.

Jag har gillat att jobba med svåra familjer. När jag blev klar socionom och började som socialsekreterare i Landskrona

fick jag höra att jag var bra med de svåra familjerna. Jag blev så otroligt nyfiken på hur det kunde bli så i familjer, säger Monica vidare.

När jag funderar över samtalet med Monica, det jag läst av

henne sedan tidigare och inför denna intervju, slås jag av just kombinationen av nyfikenhet, noggrannhet, känslighet och den blyga tjejen som ville veta mer. Och jag hoppas

att många inspireras av detta. Att många fler låter nyfikenheten styra och sen arbetar systematiskt för att finna robusta svar på komplexa fenomen.

Grattis Monica och tack för ett fint samtal! av Marcus Westergren.

Vi kommer i intervjun att prata om den känsliga och kanske lite blyga Monica, som åkte till Philadelphia. Monica

svensk familjeterapi 26

Årets familjeterapeut 2020

Diplom till

Monica Hedenbro

Monica har bedrivit handledning, familjeterapi, utbildning och forskning med specialinriktningen familjer och de små barnen med fokus kring deras samspel.

I forskningsprojektet som handlade om " När två blir tre” utvecklade hon synen på barnets behov av den andre föräldern och även hur dess kontext med övriga nätverk har betydelse för barns utveckling. Monica har också utvecklat en metod för att jobba med samspelet mellan barn och föräldrar inom socialtjänstens utredningsenheter och också påvisat vilken betydelse samspelet med barn i familjehem har.

Monica har skrivit flera böcker inom området barn och familj och producerat flera utbildningsfilmer.

Hon har fått ett flertal artiklar publicerade i olika internationella tidskrifter, varit inbjuden som föreläsare till kongresser både i Sverige och i flera andra länder. Monica Hedenbro är den familjeterapeut i vårt land som har uppmärksammat oss på vikten av att tänka systemisk redan innan barnet är fött, och genom sitt forskningsprojekt där hon följt barn under lång tid förmedlat betydelsen av att ha ett systemteoretiskt synsätt.

Svenska föreningen för familjeterapi Charlotta Westberg ordförande

Lotta Beskow vice ordförande

Jörgen Gunnarsson sekreterare

svensk familjeterapi 27

Vart går familjeterapin?

För en kort tid sedan damp en inbju-

dan till att hålla en föreläsningsdag ner i min brevkorg. Jag blev både stimulerad och lite förskräckt när jag

läste de önskemål som anförandet skulle täcka. Vad fungerar i famil-

jeterapi? Hur ska vi se på evidens

för familjeterapi? Skillnader mellan

familjeterapi och familjebehandling?

Vad är den verkande faktorn i terapi?

Jag var tvungen att skala ner förvänt-

ningarna. Men samtidigt satte det igång mina tankar. Så tillåt mig för en

stund ta fram den breda penseln och måla en översiktsbild.

att omfatta verklighetens nyanser. I stället drev man det till att det inte finns någon verklighet bortom språket. Den

gamla ”Sapir - Whorfs hypotes” dammades av och tillskrevs ofta den österrikisk-brittiske filosofen Ludwig Wittgenstein. Idén bakom var lika enkel som förrädisk. ”Vårt

språks gränser är vår verklighets gränser” var en slogan som traderades på såväl managementkurser som på grun-

dutbildningar i familjeterapi. Vi förändrar ju folks verklighet i psykoterapi genom att sitta och prata med dem, så det var inte konstigt att denna förenklade teori slog rot. Fe-

let var bara att den inte var korrekt. Vårt tänkande bestäms inte av vårt språks gränser. Förmodligen är det riktigt att

inuiterna har många ord för snö. Men att en stockholmare äger färre ord i sitt förråd hindrar henne inte att omedelbart känna igen förnimmelsen av ”sån-där-pudersnö-som-

faller-ner-från-biltaket-just när-man-kliver-in-i-bilen” och att skilja den från ”sån-där-grovkornig-snö-som-gör-så-

jävla-ont-i-handen-när-man-faller-i-en-kurva-i-hög-fart” trots att hon inte har olika ord för dessa snökvaliteter. El-

ler, för att ta andra exempel: Varje läsare kan omedelbart

föreställa sig doften av nymalet kaffe eller ljudet av en våt

Familjeterapin svallar fortfarande omkring i efterdyningar-

na av postmodernismen. Den Försöker hitta sin väg mellan Scylla och Charybdis. Scylla får här vara den radikala so-

cialkonstruktionismen. Denna tog vid tidernas begynnelse sin utgångspunkt i en högst rimlig filosofisk kritik av möjligheten till sann kunskap. Här kan vi gå tillbaka till både

Hume och Kant. Men den kritiska reflektionen slog över i

de högre luftlagren vid de franska universiteten till att helt släppa kontakten med verkligheten och möjligheten till att nå en sanning. Och detta i kombination med brittisk språkfilosofi som drevs bortom alla gränser kom sedan att frodas

vid amerikanska campus. Man började missförstå självklar-

heter som att vårt språk alltid förblir ett inexakt verktyg till

frottéhandduk som faller mot ett kaklat badrumsgolv utan

att ha särskilda ord för detta. Kort sagt; språket använder

vi för att försöka få fatt i verkligheten. Men det skapar inte verkligheten.

När man kopplade denna radikala lingvistiska epistemolo-

gi till en politisk analys så hamnar vi i Michel Foucault.

Språket formas av dem som har makten. Att dekonstruera språket blir en politisk motståndshandling. ”Sanning” och

”vetenskap” blev bara uttryck för makt och förtryck. Återstod bara att bilda en motmakt. Identitetspolitiken föddes.

Grupper som ansåg sig undertryckta utvecklar ett mot-

språk som sedan blir ett nytt maktspråk. Den postmoderna

språkkritiken blir en utgångspunkt för rörelser som stoppar

svensk familjeterapi 28

det fria ordet och utfärdar ”triggervarning” för obekväma sanningar. Ideologin får företräde framför vetenskap. När familjeterapin blir alltför lyhörd för den sortens maktpo-

litik blir den lätt offer för grupper som vill att terapin ska

framföra olika intressegruppers politik. Och avfärdandet

av en traditionell syn på vetenskapligt kunskapssökande gör den irrelevant för vetenskapssamhället.

Postmodernismens Charybdis är extremempirismen. Där

finns heller ingen sanning om man inte råkar ha X antal replikerade randomiserade kontrollerade studier av bokstavssyndromet Y som testats mot bokstavterapin Z. ”Vi

vet ingenting”, som det ibland heter, om vi inte råkar ha en färsk empirisk studie på just detta lilla avsnitt av verk-

ligheten som för tillfället diskuteras. Ultraskeptiscismen har ersatts av en ultraempirism. Denna ideologi har drivits av andra universitet, inte minst de svenska. Den ideolo-

giska skepticismen på den socialkonstruktionistiska sidan motsvaras här av en positivistisk metodskepticism. Bortom

RCT-studier finns ingen sanning. Detta radikala tvivel paras märkligt nog med en förbluffande godtrogenhet. Kryss

i diverse frågeformulär förväxlas med den verklighet de anses representera. Tillgången till akademiskt godkända undersökningsmetoder styr hur verkligheten definieras.

Här döljs en annan form av maktpolitik. För psykotera-

piforskningens del handlar det om vilka som sitter i de anslagsgivande kommittéerna och vilka som sitter på de mest lättutvärderade metoderna. Eftersom familjetera-

pi inte bara är komplicerat att utföra, utan också väldigt krångligt att utvärdera så har det här lett till att det nuför-

ta att avfärda för extremempiristerna. Inom de terapeutiska verksamheterna har man sedan länge föredragit samfor-

skning, det vill säga inre dialogiska utvärderande samtal.

Dessa kan vara väl så noggranna och strukturerade, men deras kunskapsinnehåll tränger aldrig utanför kretsen av

närmast berörda. De fungerar utmärkt som utgångspunkter

för ett inre kvalitetsutvecklande arbete, men det tenderar att stanna där. Familjeterapins introverta forskning övertygar bara de närmaste.

tiden knappast utförs några RCT-studier på familjeterapi.

Orkar ni fortfarande läsa? Härligt! Då tar vi itu med männi-

härskar ett hermeneutiskt vetenskapsideal. Det leder till att

let härskade SSSM, Standard Social Science Model. Den

klipps ihop till kvalitativa berättelser. Dessa blir alltför lät-

bar. Olämpligt beteende och psykiskt lidande har skapats

Vid de universitet som bedriver högre studier i familjeterapi

skans natur medan vi ändå är igång. Under nittonhundrata-

man föredrar studier på där citat av intervjuade terapeuter

sa att människan är ett oskrivet blad. Hon är oändligt form-

svensk familjeterapi 29

och är följaktligen totalt oformbar. För att dessa avvikel-

ser skall vara lättare för allmänheten att komma ihåg så skrivs de som akronymer som alla börjar på A; ADHD, ADD, ASD etc.

Gunnar Ekelöf skrev i en tidig dikt: ”Mitt hjärta är fullt till brädden: jag vacklar berusad från vägkant till vägkant. ”Var familjeterapeuterna fångade i detta vinglande?

Inte alls. Ifrågasättandet av kunskapens villkor var nödvändigt. Sökandet efter den, om än bräckliga, kunskap som

fanns att tillgå var lika nödvändigt. Men det fanns också en av olämpliga erfarenheter under barndomen eller olämpligt

risk att fastna med ena benet släpande i den ena vägkanten.

klassförtryck. Ja faktum är att alla olikheter har skapats av

För familjeterapeuterna har det varit frestande att hålla

upptäcktes emellertid att människan har en hjärna. Sedan

den oändliga formbarheten. Hjärnskademodellens anspråk

har funnit olika sjukdomar i hjärnan som förklarar både

dan benen på hela vår verksamhet och lämnar fältet öppet

stanser eller möjligen på små strukturella abnormiteter i

manöverutrymme mellan dessa ytterligheter?

psykosocialt inflytande. Omkring det senaste sekelskiftet

kvar vid SSSM:s, den socialpsykogiska modellens idé om

dess har hjärnforskningen nått stora framgångar. Men

är så uppenbart svagt grundade. Dessutom slår den ju un-

olikheter och lidande. Dessa kan bero på olika signalsub-

för farmakologer och testologer. Men finns det då något

hjärnvävnaden. Detaljerna kring detta är inte riktigt klarlagda, men det kommer så småningom. Alltså, det jag ovan veskrev som epistemologins Scylla och Charybdis mots-

varas här av antroplogins parallella polarisering. Antingen

det oskrivna bladets oändliga formbarhet eller den den stenhårt kodade hjärnmaskinens fatalism. Den senare håll-

ningen har fördelen att verkligheten blir enkel att begripa

och också ideologiskt lättsmält. Antingen är man normal och total formbar eller också har man en hjärnsjukdom

Sjuttiotalet och åttiotalet var en härlig tid för familjeterapin. Den offentliga sektorn expanderade och det fanns

stora ambitioner att tillvarata den snabba utvecklingen

inom psykoterapin till att utvidga möjligheterna inom den allmänna välfärdens utveckling. Kvinnorna rusade in på

arbetsmarknaden och skatterna kunde man höja och pen-

gar kunde lånas och valutan kunde devalveras. Det gick

undan. Barn och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin

svensk familjeterapi 30

byggdes ut i lokala självständiga team. Den svaga veten-

med något annat så behöver den struktureras. Man behöver

psykiatrin lämnade fältet öppet för socialpsykologiskt ori-

riktigt bra studie så undersöker man också ”manualtrohet”,

skapliga utvecklingen inom den medicinskt orienterade enterade behandlingsmetoder. Men snart blev det kärvare.

Ekonomin stramades åt. Administratörer och ekonomer

tog över kontrollen i det som kallades New Public Man-

agement. I stället för utvecklingsinitiativ nerifrån drivna av engagerade kliniker kom nu riktlinjer uppifrån. De universitetsbaserade terapierna, som sammanfattades under

paraplynamnet KBT, ryckte fram med stöd av sina många kontrollerade studier. Den organiskt orienterade psykiatrin, som under några decennier hade fått spela andra fiolen i skuggan av psykoterapierna, flyttade fram sina positioner.

Familjeterapin höll på att trängas undan av bokstavsterapierna, bokstavsdiagnoserna och medicinerna. Familjeterapin drog sig undan och odlade föreställningar den hegelianska världsbanken förverkligade sig själv i en dialektisk

framgångshistoria. Från den första ordningen cybernetik till den andra ordningens cybernetik för att slutligen up-

plösa familjen och resten av verkligheten i språkets och berättelsernas fantastiska värld. Denna historieskrivning har lanserats framgångsrikt av Lynn Hoffman och har

dominerat i Sverige och ännu mer i Norge. Men ett annat

sätt att beskriva utvecklingen skulle kunna ta sin utgångspunkt i Alan Carrs och Jay Lebows idéer. De menar att man kan se se flera olika parallella utvecklingslinjer från

en mer marknära klinisk verklighet. Olika arbetsmodeller har via forskning anpassats till olika kontext och olika mål-

grupper. Dessa blir sedan utgångspunkter för integration modeller där man tar vara på de kunskaper som finns på

veta vilka riktlinjer terapeuterna försöker följa. Är det en fidelity eller adherence som det kallas i texterna. Men, så

har tvivlarna ofta tänkt, innebär inte detta att att terapeuter-

na blir fjärrstyrda robotar? Vad händer med kreativiteten?

Hur skadas den följsamma dialogen av regelstyrningen?

Vart tar empatin vägen om terapeuten styrs av föreskrivna algoritmer? Johan Sundelin skrev för några år sedan en uppmärksammad artikel i Fokus på Familjen där han gick

igenom manualerna för några av de i Norden mest kända manualbaserade familjeterapierna: FFT, MST, BSFT?

Hans slutsats var att dessa manualer inte alls detaljstyrde

terapeuten. I stället gav de en struktur, en riktning och en

tydlighet till terapeuten som i själva verket kunde stimulera terapeutens skapande dialog. ”Creativity within structure”

som Thomas Sexton, ledande företrädare för funktionell

familjeterapi, FFT, uttryckte det. Avogheten mot manualer är obefogad, var Sundelins slutsats. Den kommer mest

från terapeuter som aldrig har prövat någon. Det stämmer

med min egen uppfattning efter många års hårdtrimning av terapeuter i ABFT, anknytningsbaserad familjeterapi. Visst

är den manualen jobbig att följa, men den begränsar inte.

Tvärtom tvingar den terapeuten att utvidga sin repertoar, att gå djupare och längre än vad hon kanske är van vid. Många terapeuter vittnar om att de tar med sig många grepp och

erfarenheter från denna ganska noggrant utarbetade terapiform och när de arbetar med ”vanlig familjeterapi”.

Men å andra sidan måste vi ha klart för oss att själva idén

beteendenivå, kognitiv nivå och emotionell nivå.

att man ska kunna erbjuda en evidensbaserad specialtera-

Motståndet mot manualbaserade metoder har tidvis varit

mande fantasi som kan odlas bland administratörer och i

märkbart från familjeterapeuter. Manualer hänger ju samman med evidens. För att en metod ska kunna jämföras

pi för avgränsade specialproblem är en verklighetsfrämkommittéer.

svensk familjeterapi 31

Här bör man infoga att psykoterapin, och det är på det hela av godo, är en konkurrensutsatt sektor. Konkurrens stimul-

erar utveckling. Men det finns också en kommersiell bak-

sida. Man bygger varumärken. Det absolut dominerande varumärket är sedan en tid KBT. Det uppstod genom en

sammanslagning av begreppen beteendeterapi och kognitiv terapi. Tänk Daimler - Benz eller Astra Zeneca. Kom-

binationen gav synergieffekter. Inom paraplyet kunde man

räkna in en bred flora av praktiker, en flora som växer varje

dag. Ambitionen tycks vara att KBT ska kunna ersätta termen psykoterapi. Det här berör också diskussionen

om evidensbaserade behandlingar. Skärskådar man KBT-

behandlingar som visat sig vara effektiva så innehåller de ofta starka inslag av familjebehandling. Detta kallas

ofta familje-edukation, familjeintervention, familjeinsats, familje-psykopedagogik, anhörigstöd och annat. Dock

aldrig familjeterapi. En semantisk strategi som tränger undan familjeterapin. Hur var det nu - språket som skapar

verkligheten? (Jag har alltid förespråkat en bred definition

stor effekt, ibland större än andra terapiformer den jämförs

på familjen. Alltså inte en snäv praxis som bygger på en

bestäms av klienten, terapeuten, anpassningen mellan dem

av familjeterapi - en behandlingsverksamhet som bygger

med. Att en viss terapiform inte garanterar effekt, utan den

exklusiv filosofisk teori).

och flera utomstående faktorer. Att en kunnig terapeut som

När man går igenom katalogen av familjeterapier som har

kunskap, inklusive de RTC-studier som kan vara relevanta

antingen på något sätt utgår från strukturell familjeterapi

att skissa en integration modell som bygger på aktuellt

inte att postmoderna, narrativa eller språkbaserade terapier

ell. Han är forskare i Dublin och framförallt känd för sina

bara det att de inte har prövats lika ofta i jämförande stud-

Hans modell vilar på tre pelare•

attityd till manualer och vetenskapsteoretiska övervägan-

1. Problemkvarhållande beteendemönster med tillhörande

den som nedvärderar effektforskning.

känslor.

Det vi idag vet med säkerhet är att psykoterapi är verk-

2. Begränsande narrativ och ”trossystem”.

i samarbete med klienten använder sig av bästa möjliga

starkt dokumenterad effektivitet, så är det slående att de

i sammanhanget, ökar sannolikheten för ett gott utfall. För

eller inlärningsteoretiskt grundade terapier. Detta innebär

kunskapsläge kunde vi ta utgångspunkt i Alan Carrs mod-

med nödvändighet skulle vara mindre effektiva. Det är

breda översikter av familjeterapeutisk effektforskning.

ier, och skälet till det framgår av ovanstående: en negativ

samt. Att familjeterapi är en psykoterapi som oftast har lika

svensk familjeterapi 32

3. Historiska, kontextuella och konstitutionella faktorer

en intellektuell spänst och nyfikenhet. Familjeterapeuterna

kvarhållande beteendemönster.

ingar utifrån förutbestämda scheman. De har undrat var-

som ligger bakom att familjer lägger sig till med problem-

Från dessa utgångspunkter identifierar man problemk-

varhållande beteendemönster, narrativ som hör dit samt bredare kontextuella faktorer. Man går vidare till att for-

mulera undantag från problemmönster och att kartlägga individens, familjens och kontextens styrkor. Sedan går

man vidare till att utveckla interventioner och dessa kan vara på interaktionsnivå, på kognitiv nivå eller på emo-

har aldrig nöjt sig med att lära in tekniker eller att gör övnför de håller på på just detta viset och de har sökt hitta

en intellektuell grund för sin framstötar i terapirummet.

Förvisso har mycket av utvecklingen inom psykologin, sociologin och neurologin tidvis fallit i skymundan till

förmån för exotiska filosofiska vågor, men detta tänkande om tänkandet har också borgat för en öppenhet och en intellektuell vigör som har befruktat praxis.

tionell nivå. Den integration modellen ser terapin utveck-

Under flera år satt jag i styrelsen för IFTA, International

generalisering.

dersen, professor i socialmedicin vid universitetet i Trom-

las genom stadierna bedömning, allians, intervention och

Den epistemologiska utgångspunkten bör rimligen vara en

kritisk realism. Det innebär att vi accepterar att det finns en verklighet utanför oss som är oberoende av vårt språk och

vår uppfattning om den. Den erkänner att den mänskliga naturen, just det, vi erkänner att det finns en mänsklig natur, och individens konstitution sätter gränser för hur stora

förändringar som är möjliga. Men samtidigt inser vi att vår

beskrivning av världen, inklusive den vetenskapliga, är

tillfällig och möjliga att förändra. Den familjeterapeutiske forskaren liksom klinikern har som uppgift att utmana begränsande verklighetsbeskrivningar, inklusive psykiatriska diagnostiska modeller, testa dem och undersöka an-

dra möjliga. Med en sådan världsbild får familjeterapeuten bättre verktyg att integrera sin praxis med de vetenskap-

liga framsteg som trots allt gjorts inom social forskning, behandlingsforskning, utvecklingspsykologi och neuropsykologi.

Family Therapy Association. Det gjorde också Tom An-

sö. Han var vid den tiden mycket inflytelserik, inte bara i

Norden utan i hela världen. På varje möte föreslog han att organisationen skulle ändra namn från Family till Network.

Han gillade inte heller ordet Therapy då det associerade till

en hierarkisk överordning. Nå det blev inget av med detta.

Vilket var bra. Skälet är att familjen är inte vilket nätverk

som helst. Det är en social organisation som är grundat i själva knutpunkten för människans existens som biologisk

art, nämligen reproduktionssystemet. Men det är ingen överraskning att en socialkonstruktionistisk position gör

det omöjligt att urskilja familjen som en reellt existerande verklighet. Man blev förblindad av att de yttre formerna i familjeorganisationen har varierat en del mellan kultur-

er och epoker. Men de genetiska banden och det sociala kontraktet i en familjebildning har en helt annan styrka än andra sociala grupper. Det är familjens inneboende krafter

(förvisso inte alltid så godartade) som ger familjeterapin dess styrka och uthållighet. Man höll också kvar begreppet

Detta vinglande mellan vägkanterna, eller släpandet längs

den ena vägkanten, som jag ironiskt har beskrivit ovan har förvisso ställt till det, men det har också varit uttryck för

terapi, vilket jag ser som klokt. Det innebar att familjeterapeuterna inte avvisar mer än hundra års erfarenhet av teoretisk och metodisk utveckling inom psykoterapin. Det be-

tyder att man vill vara kvar i en tradition där vårt arbetssätt

svensk familjeterapi 33

fanns ett utbildningssystem som garanterar en kader av kompetenta terapeuter.

Att familjeterapeuterna i Sverige har utgått från ett vetenskapligt perspektiv har fått stor betydelse. Det var avgörande

för att familjeterapin kom att betraktas som en viktig del av legitim psykoterapi. Det går inte att överskatta betydelsen av vårt utbildningssystem med legitimationsgrundande ut-

bildningar utifrån olika riktningar inom psykoterapin. Till

skillnad från många länder där familjeterapin har fått vara en i huvudsak privatfinansierad verksamhet för framförallt äktenskapsproblem så har den i Sverige legat i mittfåran av

vårdutbudet och har haft möjlighet att utgöra ett alternativ inom den offentligt finansierade vården.

För oss som var med vid tiden för bildandet av de svenska familjeterapiföreningarna är det en nästan osannolik up-

plevelse av glädje att dessa fortsatt att leva och utvecklas.

Självklart har många föreningar tidvis noterat sjunkande räknas som en tung spelare när det handlar om att komma tillrätta med våra svåraste psykiska, sociala och medicinska problem. Det innebär att att vi inte finner oss i att bli placerade i ett bås för humanistiska samtal.

medlemstal och engagemang, sådant hör allt föreningsliv till, men föreningarna gnetar oförtrutet på. Tiden med de klart lysande internationella fixstjärnorna som fyller arenor tycks vara förbi. Vi får finna oss alltmer i att lita till egna

krafter. Att ta våra egna erfarenheter på allvar och låta dem

Flera studier som prövade tidigare styrkta familjetera-

peutiska metoder på svensk mark fick stor betydelse. Jag

tänker i första hand på väl designade behandlingsstudier av Marianne Cederblad, Kjell Hansson, Johan Sundelin, Ingegerd Wirtberg, Ulf Axberg, Ulf Wallin och Lars Henry

Gustle, Monica Hedenbro och, inte här nämnda, talrika av

deras medarbetare. Det visade att här fanns vetenskaplig kompetens. För att få en aning om bredden inom svensk

familjeterapiforskning hänvisas till sammanställningen på

SFFT:s hemsida (sssft.se/forskning). Här fanns möjlighet att genomföra strukturerade behandlingar i stor skala. Här

vara utgångspunkter för en fortsatt idé- och metodutveckling.

En manchesterkostym blir modern vart tionde år. Däremellan syns den inte lika mycket. Detsamma gäller den skot-

skrutiga kjolen. Klädsam, varm och stryktålig och passar den de flesta figurer. Och den kan användas nästan var som

helst, debutantbaler och terränglöpning undantaget. Detta gäller också familjeterapin. Man måste ha en manches-

terkostym eller en skotskrutig kjol i garderoben. Man ock-

så ha tillgång till god familjeterapi vid varje offentlig och

svensk familjeterapi 34

privat vårdinrättning värd namnet. Skälet är enkelt. Vid de

Referenser:

störning - där är ofta den utpekade problempersonen inte

https://www.sfft.se/forskning.htm

kirurgisk, farmakologisk eller psykoterapeutisk. Det är

Alan Carr: https://www.adlibris.com/se/bok/family-thera-

verkligt svåra problemen, säg missbruk, våld, psykos, ätmotiverad till en omfattande behandling, vare sig den är

däremot de närmaste familjemedlemmarna. De har också ett starkt lidande. De har en insikt att något måste göras.

Och deras familjeband gör att de är beredda att satsa tid

och engagemang för att få igång en behandling. Det inne-

bär att vid svårare problem är någon form av familjeterapi en självklar utgångspunkt.

py-9781119954651 Sundelin, Johan (2013) Karta eller tvångströja? En klinikers möte med 4 familjeterapeutiska manualer. Fokus på Familien, 3, (216-235) Universitetsforlaget.

Gunnar Ekelöf: Skärvor av en diktsamling. 4. 1927-28.

Tänk att detta ska vara så svårt att fatta! Tänk att vi fortfarande kan släppa ifrån oss svårt lidande människor på grund av ”bristande motivation”. Att vi inte alltid först prövar att

samla familjen för att med deras engagemang och med bistånd av en kunnig familjebehandlare försöker få igång en adekvat vårdinsats.

Tack till Marcus Westergren som inspirerat till denna text och till Johan Sundelin som har bidragit med synpunkter

som har berikat resonemangen. Illustrationerna är gjorda av författaren. De är tänkta att påminna om att familjeter-

apin bara är inne i ett tidigt stadium av en spännande utveckling.

av Magnus Ringborg

svensk familjeterapi 35

Mellan evidens och reflekt

Mellan evidens och reflektion: Om

professionellt lärande i socialtjänstens familjebehandlande arbete.

familjecentrerad insats med ursprung i USA. Modellens

syfte är att främja barns psykiska hälsa och tillhandahålla föräldrastöd.

Socialt arbete är en komplex och dynamisk praktik. Detta

Denna avhandling handlar om professionellt lärande och

ställer i sin tur krav på många olika förmågor hos de pro-

Mer specifikt ligger fokus på reflektion och evidensbaserad

äkra grunder och komplex problemlösning. För att hantera

kansprojekt mellan Utvecklingscentrum för barns psykiska

verktyg (t.ex. Gambrill, 2011; Ingram m.fl., 2014; Schön,

domsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst.

och kunskapsutveckling, inte minst genom tillvaratagande

Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPH) arbetar

för lärande och utveckling, beskrivs reflektion som viktigt

regionala och kommunala verksamheter med inriktning

till ökad produktivitet samt förbättra kvaliteten på tillhand-

Family Check-Up (FCU), som i avhandlingen utgör exem-

2015).

kunskapsutveckling i familjebehandlande socialt arbete.

fessionella som dagligen ställs inför beslutsfattande på os-

praktik (EBP). Avhandlingen är resultatet av ett samver-

denna typ av praktik beskrivs reflektion ofta som ett viktigt

hälsa (Västra Götalands-regionen) och den Barn- och ung-

1991). Reflektion är också viktigt för professionellt lärande

av erfarenheter. Vid sidan av att fungera som ett verktyg

med olika evidensbaserade modeller som implementeras i

för att undvika risker och misstag i praktiken och kan leda

mot barn och unga och deras föräldrar. En sådan modell är

ahållna tjänster (t.ex. Avby, 2015; Boud m.fl., 2006; Kolb,

pel på en evidensbaserad modell. FCU är en styrkebaserad,

svensk familjeterapi 36

tion Trots dessa många goda effekter tycks tid och andra resurs-

av dess användning för att driva standardisering av arbe-

förmån för andra inslag för kvalitetssäkring. Ökad styrning

har ofta ett manualbaserat format vilket kritiseras för att

er för reflektion och reflekterande praktik ha minskat till inom den offentliga sektorn beskrivs ha påverkat det socia-

la arbetets praktik och i sin tur påverkat de professionellas arbetssituation. Ett resultat av detta är ökade krav på utvärdering och mätning av praktiken samt fokus på kostnad-

seffektivitet och användning av standardiserade arbetssätt, såsom evidensbaserad praktik (EBP) (t.ex. Liljegren & Parding, 2010; Munro, 2004; Ponnert & Svensson, 2016;

Webb, 2001). Vidare beskrivs ökad grad av dokumentation och påverkan på professionellas handlingsutrymme, au-

tonomi samt möjlighet till reflektion och lärande (Lorenz, 2015; Thompson & Thompson, 2018).

Sedan 2000-talet har forskningsbaserad kunskap i form av

t.ex. EBP fått ökad uppmärksamhet. En orsak är en statlig

tet och kontroll av medarbetare för långt. Dessa modeller

reducera professionellas handlingsutrymme och möjlighet till reflektion (Barfoed & Jacobsson, 2012; Heiwe m.fl.,

2013; Ingram m.fl., 2014). Å andra sidan finns många

fördelar med EBP och dess modeller. EBP kan t.ex. reduc-

era gapet mellan teori och praktik, främja professionellt lärande och kunskapsutveckling samt bidra till en säker, rättvis och klient-centrerad praktik, inte minst genom att integrera olika kunskapskällor i klientarbetet (Gambrill,

2011; Mullen m.fl., 2005). Baserat på definitionen av EBP som en filosofi utgör den en holistisk och rekursiv process

som ställer krav på professionellas förmåga till reflektion,

analys, utvärdering och ett kritiskt förhållningssätt (Gibbs 2003a, i Mullen m.fl., 2005).

utredning (SOU 2008:18) som betonade behovet av en ut-

Syftet med avhandlingen var att studera socialarbetares

För att möta detta behov beslöts en ökad implementering

flektion har för professionellt lärande och kunskapsutveck-

vecklad kunskapsbasering i socialtjänstens verksamheter.

av EBP. Beslutet var således politiskt initierat på central nivå; en åtgärd som genomfördes ”top-down” (Bergmark & Lundström, 2011; Denvall & Johansson, 2012). Det medförde dock andra konsekvenser än de ursprungligen

avsedda. Ur ett socialarbetarperspektiv ansågs förslaget

om ökad användning av EBP bygga på effektivitetsdrivna

förståelse och användning av reflektion samt vilken roll re-

ling. Ett annat fokus var organisatoriska förutsättningar för reflektion, evidensbaserat arbete samt professionellt

lärande och kunskapsutveckling, både generellt och mer specifikt i evidensbaserat familjebehandlande socialt arbete.

styrningsideal från den privata sektorn, varpå kritik följde

Det empiriska materialet består av fokusgrupper med

annan konsekvens är att olika kunskapsformer ställts mot

betare med och utan utbildning i den evidensbaserade

kunskap beskrivs inte sällan som mer legitim och säker att

i studien. Totalt genomfördes 12 fokusgrupper med 40

kallad praktisk, kunskap (t.ex. Mantzoukas, 2008). Kritik

med utbildning och aktiva i FCU (n = 19). Fokusgrupperna

(Liljegren & Parding, 2010; Munro, 2004; Webb, 2001). En

socialarbetare aktiva inom familjebehandling. Socialar-

varandra i utformningen av praktiken. Forskningsbaserad

föräldrastödsmodellen Family Check-Up (FCU) deltog

basera praktiken på jämfört med erfarenhetsbaserad, även

deltagare. Av de 12 grupperna bestod fem av behandlare

riktas även mot EBP och associerade modeller på grund

genomfördes på deltagarnas respektive arbetsplats eller på

svensk familjeterapi 37

UPH:s kontor i samband med FCU-behandlarnas handledn-

ing. En semi-strukturerad intervjuguide med totalt 14 frågor användes. Tematisk analys användes för att analysera data.

Metoden används för att finna och beskriva gemensamma

mönster eller teman i data. I avhandlingen genomfördes tre analyser som redovisats i tre artiklar.

Resultaten kan sammanfattas med hjälp av tre övergripande rubriker; Reflektionens roll, Reflektion och handling som

mekanismer för professionellt lärande och kunskapsut-

veckling, samt Organisatoriska förutsättningar. Resultaten belyser socialarbetarnas betoning av vikten av reflektion

i familjebehandlande socialt arbete. Den första rubriken

beskriver tre centrala roller av reflektion som identifierades i analyserna; i) som ett verktyg för process och progres-

sion i klientarbetet, bland annat genom perspektivtagning, ii) som en skyddsmekanism för att hantera svåra och emotionellt laddade situationer, och iii) som legitimerande i den

professionella rollen. Resultaten belyser också vikten av reflektion för professionellt lärande och kunskapsutveckling; för olika typer av lärande och olika former av kunskap.

Reflektion beskrevs som viktigt för att möjliggöra lärande från erfarenhet men också för att ta tillvara och göra forskn-

ingsbaserad kunskap användbar i det praktiska arbetet. Det

blev tydligt hur både tanke och handling, i form av reflek-

tion och praktiskt ”görande”, är viktigt för professionellt lärande och kunskapsutveckling. Deltagarna betonade vik-

ten av att ”göra” något med nya erfarenheter, erfarenheten i sig är inte tillräcklig för att lärande och utveckling ska ske utan behöver processas för att leda till användbar och bestående kunskap. ”Learning by doing” tycktes därför centralt i deltagarnas förståelse av sitt egna lärande. Trots

betoning på praktiskt görande negligerades inte kunskaper med annat ursprung än den egna praktiken. Olika kunskapskällor beskrevs snarare ha kompletterande funktioner i

lärandeprocessen, i form av t.ex. praktiska erfarenheter,

systematiskt prövad, vetenskaplig kunskap (evidens) och formella lärandesituationer.

Vid sidan av reflektionens centrala roll i familjebehand-

lande socialt arbete generellt och för lärande och kunskapsutveckling beskrevs den som central för arbetet med

FCU. Resultaten belyser hur arbetet med FCU, som en

evidensbaserad modell, ansågs ”kräva” reflektion men

också att det kändes mer ”tillåtet” att reflektera i FCU-ar-

betet, varför modellen beskrevs som reflektionsfrämjande.

Deltagarna beskrev FCU som en väldigt strukturerad och

tydlig modell, vilket ansågs påverkat dem att bli mer struk-

turerade överlag, till och med på det privata planet. Deltagarna beskrev också hur forskning/evidens tillförde en viss

”tyngd” till arbetet. Skäl till detta var att arbetet inte bara

baserades på egna åsikter utan på forskning med relevans för området tillika kunskap erhållen genom reflekterande

processer, vilket ansågs legitimerande i den professionella

svensk familjeterapi 38

ligt av i rådande praktikstruktur. Det kan i sin tur kopplas

till deltagarnas upplevelse av hur fokus i socialt arbete har

skiftat från en ”reflektions-domän” till en ”produktionsdomän”, vilket påverkat den dagliga praktiken. Ökad

uppmärksamhet på effektivitet, dokumentation och ad-

ministration upplevdes ha bidragit till att reflektion blivit ett individuellt ansvar. Svårigheten att mäta och värdera reflektion beskrevs av deltagarna som en trolig anledning

till att den inte prioriterades, samtidigt som de upplevde reflektion som oerhört viktig för resultaten och därför borde

likställas med andra inslag och arbetsuppgifter. Trots att reflekterande praktik kan fungera kvalitetshöjande får den inte utrymme.

För att skapa goda förutsättningar för både reflektion och

evidensbaserad praktik behövs fördjupad förståelse för

båda arbetsformerna, inte minst hos beslutsfattare. Enligt studiens resultat är både forskningsbaserad och erfarenrollen. Detta gav i sin tur en känsla av trygghet, både för dem och för föräldrarna.

hetsbaserad kunskap nödvändig i en komplex yrkespraktik

som familjebehandlande socialt arbete. Avvikande situ-

ationer och problem är vanligt förekommande, även när

Trots dess kvalitetsdrivande karaktär beskrev deltagar-

na ett minskat utrymme för reflekterande praktik, inte

minst tidsmässigt, vilket kopplar an till organisatoriska förutsättningar. Även FCU-arbetet beskrevs försvåras av

brist på tid. Jämfört med andra arbetssätt och ”practice as usual” beskrevs FCU kräva mer sammanhängande tid för

planering och genomförande. Detta var ibland svårt att

åstadkomma, inte minst p.g.a. yttre (strukturella) faktorer.

Deltagarna beskrev t.ex. att de inte alltid kan arbeta med

FCU så mycket som de önskade och att det är svårt att ha flera ”FCU-familjer” igång samtidigt (dvs. där FCU an-

vänds som intervention). Organisatoriska förutsättningar

tycks därför viktigt för både reflektion och evidensbaserat arbete, men som det, enligt resultaten, inte finns tillräck-

en evidensbaserad modell används. Vetenskapligt prövad

och explicit kunskap kan bidra med kunskap och förståelse kring olika möjligheter. Erfarenhet kan bidra med implicit kunskap, förmåga och omdöme.

Enligt studiens resultat kan professionellt kunnande ses

som en produkt som utvecklas genom både reflekterad individuell erfarenhet och systematiskt prövad, vetenskaplig kunskap. Snarare än att jämföras bör därför forskningsbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap ses som kom-

pletterande. Givet båda kunskapsformernas bidrag till ett kvalitetsdrivande arbete kan organisationer som inte tar tillvara professionellas erfarenhet och förmåga till reflek-

tion, kritisk analys och handling för kunskapsutveckling

svensk familjeterapi 39

få svårt att upprätthålla god kvalitet. Även i evidensbaserat

Referenser

vetenskaplig kunskap.

Avby, G. (2015). Evidence in practice: On knowledge use and learning in

arbete är reflektion betydelsefull, inte minst för användning av

social work (doktorsavhandling). Linköpings Universitet, Institutionen förbeteendevetenskap och lärande.

Sammanfattningsvis; för att möjliggöra hög kvalitet i socialt arbete är både erfarenhetsbaserade och forskningsbaserade

Barfoed, E. M., & Jacobsson, K. (2012). Moving from ‘gut feeling’ to ‘pure facts’: Launching the ASI interview as part of in-service training for social

kunskapsprocesser, reflekterande praktik och evidensbaserad

workers. Nordic Social Work Research, 2, 5–20.

darbetarna och ger dem utrymme för delaktighet och autonomi

Bergmark, A., & Lundström, T. (2011). Guided or independent? Social work-

la som är nyfikna, öppna och intresserade av sitt jobb.

Social Work, 14, 323-337.

praktik nödvändiga. En organisation som hyser tillit för meär andra nödvändiga förutsättningar vid sidan av professionel-

av Jennie Ryding, Högskolan Väst.

ers, central bureaucracy and evidence-based practice. European Journal of

Boud, D., Cressey, P., & Docherty, P. (2006). Setting the scene for productive reflection. I D. Boud, P. Cressey, & P. Docherty (Red.), Productive reflection at work: learning for changing organizations (s. 3-10). London: Routledge.

Denvall, V., & Johansson, K. (2012). Kejsarens nya kläder: implementering

svensk familjeterapi 40

av evidensbaserad praktik i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 26–45.

SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren.

Heiwe, S., Nilsson-Kajermo, K., Olsson, M., Gåfvels, C., Larsson, K., & Wengström, Y. (2013). Evidence-based practice among Swedish medical so-

Thompson, S., & Thompson, N. (2018). The critically reflective practitioner

cial workers. Social work in health care, 52, 947-958.

(2. uppl.). Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Ingram, R., Fenton, J., Hodson, E. & Jindal-Snape, D. (2014). Reflective so-

Webb, S. A. (2001). Some considerations on the validity of evidence-based

cial work practice. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave.

practices in social work. British Journal of Social Work, 31, 57–79.

Kolb, D. A. (2015). Experiential learning: Experience as the source of learning and development (2. uppl.). Upper Saddle River, NJ: Pearson.

Liljegren, A., & Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner: exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 27, 270–288.

Avhandlingen finns i digitalt format på http://www.diva-portal.org

För ett tryckt exemplar och övriga frågor, kontakta jennie.ryding@hv.se

Lorenz, W. (2015). Social work expertise and the crisis of modernity. I H. Soydan & W. Lorenz (Red.), Social work practice to the benefit of our clients: Scholarly legacy of Edward J. Mullen (s. 9–30). Bozen-Bolzano University Press, Italien [elektronisk resurs] Mantzoukas, S. (2008). A review of evidence-based practice, nursing research and reflection: levelling the hierarchy. Journal of Clinical Nursing, 17, 214223.

Mullen, E. J., Shlonsky, A., Bledsoe, S. E., & Bellamy, J. L. (2005). From concept to implementation: Challenges facing evidence-based social work.

Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, 1, 61-84.

Munro, E. (2004). The impact of audit on social work practice. British Journal of Social Work, 34, 1075-1095.

Schön, D. (1991). The reflective practitioner. Aldershot: Ashgate

svensk familjeterapi 41

Syskonkärlek el

Våld och övergrepp från ett syskon får lika svåra konsekvenser s

och skyddande. Men är det så för alla barn? Missar vi de skadliga Barn har rätt att skyddas emot våld och andra former av

Det finns en stor tolerans för våld och övergrepp i syskon-

barnrättskommitté 2011). Det gäller således även i syskon-

mellan syskon än vad kvinnor gör (Hardy, et. al 2010). Er-

vanvård och utnyttjande, oavsett ålder på förövaren (FN:s

relationer, ändå finns sociala normer och föreställningar om syskonskap som gör att utsattheten och riskerna osynliggörs. Förminskande benämningar om våld mellan sys-

kon som syskonrivalitet, bråk om föräldrars uppmärksamhet, och bråkandet som en social träning är vanliga. Det är

inte en ovanlig ståndpunkt bland de som håller familjen och relationer högt. Relationspodden (www.svenska.yle.fi) som efterlyste berättelser om hur syskonskapet ser ut idag,

relationer och män verkar acceptera och tolerera mer våld

farenheter av våld leder till högre risk att utsättas för yt-

terligare våld, utnyttja mer av samhällets vård- och stödapparat (NCK 2014) och att själv använda och tolerera mer våld i vuxenlivet (Hardy, et. al 2010, NCK 2014). Det finns

ett stort mörkertal och en underrapportering av våld och övergrepp mellan syskon. Våld som begås av ett syskon

uppskattas vara den mest frekventa formen av övergrepp

fick in texter som visar på komplexiteten i syskonskapet, som en 72-årig kvinna som berättar ”Jag var så rädd för

henne [systern] att jag inte ens vågade stänga ögonen när

jag lade mig på kvällen. Jag sov med ögonen öppna hela natten, i många år”. Alex Schulman skriver i sin nyutgivna roman, Överlevarna, om hur det blir för tre syskon som växer upp i missbruk och psykisk ohälsa. En bok jag för övrigt starkt rekomenderar.

Värderingarna i omgivande samhälle speglas i profes-

sionellas värderingar och de är inte sällan nyckelpersoner gällande bedömningar om barns skydd och behov och om

syskon ska fortsätta bo ihop eller inte. Professionella inom socialtjänst, psykiatri och annan hälso- och sjukvård är satta att ta avgörande beslut i komplexa och adaptiva system och hanterar en rad olika svårigheter i dessa beslut (Munro, 2020).

svensk familjeterapi 42

ller övergrepp?

som de som begås av en vuxen. Syskonskapet ses ofta som något positivt

a och destruktiva relationerna?

inom familjer i USA (Meyers 2014, 2017). Sexuella över-

En handling som mellan vuxna hade definierats som mis-

(Carter m fl 2014, Yates 2020). Våld och övergrepp från

balken), från en vuxen mot ett barn definierats som barn-

grepp av ett syskon är vanligare än övergrepp förälder-barn

syskon samvarierar ofta med andra former av utsatthet.

Risken att bli utsatt från ett syskon ökar när andra risk-

faktorer så som konflikter och våld i föräldrarelationen, missbruk och psykisk ohälsa förekommer. En fjärdedel av

barnen i USA beräknas vara utsatta för multiutsatthet, dvs.

mer än fyra eller fem av konstaterade former av utsatthet, under de senaste 12 månaderna (Bryce 2019).

shandel eller våld i nära relation (reglerat i BrB, Brottsmisshandel (reglerat i BrB) tenderar att mellan syskon

kallas mobbing, rivalitet, bristande föräldranärvaro eller

konkurrens och betraktas som något normalt, t o m eftersträvansvärt och harmlöst. ”Det är så man tränar inför vuxenlivet”, kan det låta.

Sociala normer om barndomens oskuldsfullhet och sys-

konskapets inneboende goda värde kan medverka till ett osynliggörande av t ex sexuella övergrepp (Yates 2018, 2020). Professionellas syn på syskonskap och det som

händer i form av våld och övergrepp tenderar att fokusera på intentioner och utelämnar oftast maktanalys och riskanalys i bedömning av insats och risk.

Meyers (2017) menar att man i socionomutbildningen i

USA inte får redskap att bedöma kvalitén i syskonrelationer. Detta är min erfarenhet för både terapeututbildning och övriga grundutbildningar även i Sverige.

Konsekvenserna av våld från ett syskon är stora, även i relation till andra former av utsatthet för våld. Dessutom

är benägenheten att söka hjälp vid ett sexuellt syskonöver-

grepp lägre än om förövaren är en vuxen i familjen eller om förövaren finns utanför familjen. Våldet varar längre,

svensk familjeterapi 43

återkommer oftare, är mer subtilt och ofta sammanvävt

familjeterapeuter. Studier om riskfaktorer för syskonvåld

2002).

samvarierar med de arbetsuppgifter familjeterapeuter ofta

med positiva känslor och positiv gemenskap (Cyr, m. fl.

Om konflikter mellan syskon kommer som en följd av

stöld eller skadegörelse på egendom kanske de behöver andra insatser än om det är syskonrivalitet. I en liten studie visade Prochaska & Prochaska (1985) att för de barn i studien som gick i fjärde klass som inte bodde med en pappa,

och syskonövergrepp visar att dessa risker på flera sätt har, ändå menar jag att denna fråga ges allt för lite plats

i utbildningar, programpunkter och familjeterapeuters yrkes- och forskarvardag. /Marcus Westergren

var en av de vanligaste orsakerna till bråk med ett syskon att man vill freda sitt rum och sina tillhörigheter.

Att barnkonventionen blivit svensk lag innebär långt-

Referenser:

gående krav på att se, utreda, agera till skydd för barn och

Bryce, I. (2019) Cumulative Harm: Chronicity, Revictimi-

bland annat våld eller övergrepp och det gäller också barn

neglect: Forensic Issues in Evidence, Impact and Manage-

våld och övergrepp i syskonrelation där ny kunskap be-

ick. London: Academic Press

uppmärksamma konsekvenser av att barn är utsatta för

sation, and Developmental Victimology I: Child abuse and

utsatta i syskonrelationer. Det finns en kunskapslucka om

ment. Eds: India Bryce, Yolande Robinson, Wayne Pether-

höver tillföras. FN:s barnrättskommitté (2011) skriver att barn ska skyddas från alla former av våld oavsett förövare,

effekter och ev. skadliga konsekvenser, dvs. även när barn utsätter ett annat barn för detta. Den dominerande normen

är att det är uteslutande vuxna som står för våld mot barn, vilket bekräftas i centrala dokument (Socialdepartementet 2001; Socialstyrelsen 2015; 2016).

Cater, K. Å., Andershed, A-K. & Andershed, H. (2014) Youth victimization in Sweden: Prevalence, characteristics and relation to mental health and behavioral problems in young adulthood. Child Abuse & Neglect 38(8) 1290-1302.

Cyr, M., Wright, J., McDuff, P. & Perron, A. (2002). Intrafamilial sexual abuse: brother-sister incest does not differ

Syskonskapets kvalitet i relation till våld, sexuella över-

grepp och svåra barndomsupplevelser är centralt för

from father-daughter and stepfather-stepdaughter incest.

Child Abuse & Neglect, 26, 957-973.

svensk familjeterapi 44

FN:s Barnrättskommitté (2011). Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011) Barnets rätt till frihet

tementet

från alla former av våld.

Socialstyrelsen (2015) Utreda barn och unga. Handbok för

Hardy, M., Beers, B., Burgess, C., Taylor, A. (2010) Per-

Socialstyrelsen.

socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. Stockholm:

sonal experience and perceived acceptability of sibling aggression. Journal of Family Violence 25: 65–71.

Socialstyrelsen (2016) Våld. Handbok om socialtjänstens

Meyers, A. (2015). A call to child welfare: Protect children

tioner. Stockholm: Socialstyrelsen.

from sibling abuse. Qualitative Social Work 13(5). 654-

och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära rela-

670. Doi: 10.1177/1473325014527332

Riggio, R. H. (2000) Measuring attitudes towards adult

Meyers, A. (2017). Lifting the veil: The lived experience

scale. Journal of Social and Personal Relationships 17(6):

of sibling abuse. Qualitative Social Work 16(3), 333-350,

707-728.

sibling relationships: the lifespan sibling relationship

doi: 10.1177/1473325015612143

Yates, P (2018). ’Siblings as better together’: social work-

Munro, E. (2020) Effective child protection. London: Sage

er decision making in cases involving sibling sexual be-

Publications Ltd.

havior. British Journal of Social Work 48, 176 - 194. doi:

NCK (2014). Våld och hälsa. En befolkningsundersökning

10.1093/bjsw/bcx018

om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till

Yates, P. (2020). “It’s Just the Abuse that Needs to Stop”:

hälsa. Uppsala: NCK-rapport 2014:1.

Professional Framing of Sibling Relationships in a Ground-

Prochaska, M. J. & Prochaska, O. J. (1985) Children’s views of the causes and ”cures” of sibling rivalry. Child welfare 64(4) 427-433.

ed Theory Study of Social Worker Decision Making following Sibling Sexual Behavior, Journal of Child Sexual Abuse, 29:2, 222-245, DOI: 10.1080/10538712.2019.1692399

Socialdepartementet (2001) Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda. (SOU 2001:72) Stockholm: Socialdepar-

svensk familjeterapi 45

svensk familjeterapi 46

Till minne av Maths Lundsbye Jag saknar ditt glada, smittande skratt, jag saknar ditt

hemma hos dig på Högsbohöjd. Det blev många sena

api ända sedan -70-talet, jag saknar din energi, dina

ge ut fyra nummer per år. Redaktionen var förenin-

träsko-klapper, ditt livliga engagemang i familjeter-

halvdåliga vitsar… din outtröttliga vilja och förmåga

till helhetstänk och det som funkar… Hjärtligt Tack till dig, Maths, att jag fick vara din vän och medarbetare i GSI. Utan dig hade Familjeterapi för mig, Göte-

borg, Västra Sverige och resten av landet och världen

kvällar och helger i runt ett decennium, för att hinna

gens ”uppdrag granskning” inom familjeterapins område, både inom och utanför Sveriges gränser och

hade till syfte att föra ut familjeterapins demokratiska synsätt till folket.

varit gråare, tråkigare och tystare…

Det var väldigt givande, lärorikt och meningsfullt för

Hej då Maths.

på oss i redaktionsgruppen och gav uttryck för att det

mig att vara aktiv i detta sammanhang där du eldade

vi ville var värdefullt och till mening för andra. Med

Ulrika Bertilsson

din välsignelse och stöd i ryggen gick vi ut och in-

tervjuade seriösa såväl som oseriösa verksamheter, väletablerade såväl som nykomlingar, hade koll på I mitt professionella liv som familjeterapeut har du

funnits sedan mitten av 80-talet som min lärare, mentor, handledare och medarbetare här i Göteborg.

Du var också drivande i att väcka en vilande familjeterapiförening här på västkusten. Jag tror det var 1987

som FamiljeterapiFöreningen vaknade till liv igen

med dig som ordförande och fick heta: ” FamiljeTerapiFöreningen i Västra Sverige”. FTFVS.

De flesta minnen jag har från den tiden kommer från

vårt samarbete i redaktionen för föreningens tidskrift

litteratur, kulturella områden med familjeanknytning, refererade konferenser, kongresser etc.

Redaktionens mest energiske idéspruta, inspiratör och datakunnige vill jag säga var du Maths. Det var my-

cket allvar, humor, dina parodier på familjeterapeuter och härliga fester med förenings- och medlemsträffar.

Så tack för allt du gav under alla dessa år av samarbete.

Jan Forsberg

”Cirkulär”.

Vi var runt sex medlemmar i redaktionsgruppen som

jobbade tätt och intensivt tillsammans för det mesta

Läs om Maths

Maths Lundbye SFT nr 2 2018

svensk familjeterapi 47

Nästa nummer kommer i mars

foto Mary Long