Page 1

SFT svensk familjeterapi nr 3 • 2021

Porträttet Matz Sparrman

IFS Familjeteraput på WONSA

Behandlar vi Postpartum Depression familjesystemiskt?


Ledare Ett nytt nummer av SFT som jag hoppas att

nummer tacka för 2 otroligt spännande år som

startar samtal med kollegor kring något som

bidragit med texter och synpunkter! Anlednin-

det kommer kittla dig lite grann. Hoppas att du

berör dig. Själv har jag sedan några månader kommit att få många nya kollegor som inte kallar sig just familjeterapeuter och sällan har

jag mött så stort intresse för min tankevärld och

mitt sätt att arbeta med familjer. Familjeterapin möter ett stort behov, intresse och kan bidra

redaktör. Tack alla ni som skrivit artiklar och

gen att jag lämnar vidare stafettpinnen är att jag återigen kommer arbeta fulltid, men också

att det är dags att flera och andra redaktionella röster får plats. Troligen kommer jag alltid skriva, läsa och ständigt vara på upptäcktsfärd.

med så mycket. Ja, jag är lika nyfiken på deras

Jag vill också inspirera dig till att kritiskt gran-

in i samtalen med att ”jag kan ha fel” och vet så

perspektivet till det du inte har närmast omkring

arbetssätt och förklaringsmodeller, och jag går

ska det som du tidigare tagit för givet. Att vidga

lite av allt det jag vill veta.

dig. Kanske kommer nästa redaktion satsa på

I detta nummer får vi ytterligare en bukett av

nummer kom bara att ha en notis.

olika artiklar som alla gör helheten vackrare.

grävande journalistik inom vårt fält, men i detta

Om olika perspektiv i psykoterapivärlden kan

Med detta önskar jag att du kan gå med huvu-

juda stadga till de andra. Mänsklig existens och

råder, vara en röst i ensamhet och ge omtanke

modell, en tradition, en kunskapssyn, en terapi-

yrken, var en viktig vuxen för människor runt

stå stadigt i den stora buketten, lysa och erb-

det högt och fortsätta tända lyktor där mörker

lidande är för komplext för att mötas med en

där lidande tagit över. Med ord från ett av mina

sort eller en speciell sorts terapeut.

omkring dig! Vila i att din närvaro är värdefull

Jag vill här passa på att utmana dig att bidra i redaktionsarbete och formulerandet av

och det bästa du kan ge! av Marcus

familjeterapi av idag. Jag kommer med detta

svensk familjeterapi 2


FAMILJETERAPI VID ÄTSTÖRNING, 7,5 HP UPPDRAGSUTBILDNING | LUNDS UNIVERSITET Familjeterapi är den evidensbaserade behandlingen för barn och ungdomar med ätstörningar. Denna utbildning avser att i första hand förbättra kunskapsläget för de som arbetar med ätstörningar hos barn och ungdomar, där det är helt avgörande med rätt inriktning på familjeterapin från början.

FAMILJ OCH ÄTSTÖRNING När en familj möts är det ofta kring mat. Vårt sociala umgänge och omhändertagande är format kring mat. Den gemensamma familjemåltiden är det centrala navet i en familj. När någon drabbas av en ätstörning drabbar det familjen på ett sätt som skiljer sig från andra psykiska störningar. Inte bara hur det påverkar det normala familjelivet, men också utifrån att en ätstörning ofta går med en allvarlig medicinsk påverkan. Familjen har kommit att få en alltmer självklar roll i behandling av psykisk störning, både vad gäller barn och vuxna. MÅLGRUPP Utbildningen vänder sig till dig som arbetar med behandling av de som är drabbade av ätstörning och som vill lära dig mer om hur man bättre kan hjälpa familjer och drabbade med en evidensbaserad behandlingsmetod. FAMILJETERAPI VID ÄTSTÖRNING Grunderna i den familjeterapi modell utbildningen bygger på har sin grund i det terapeutiska arbete som utvecklades på 70-talet. Den första behandlingsstudien vid Maudsley sjukhuset i London kom 1987. Familjeterapi har efter den studien alltmer kommit att visa sig vara den behandlingsmetod som har bäst evidens vid behandling av unga patienter med anorexia nervosa. Familjeterapi har även stöd vid behandling av bulimia nervosa hos den unge patienten. Familjeterapi vid ätstörningar skiljer sig från sedvanlig familjeterapi på ett antal punkter. Det gäller i första hand intensitet och fokus; det rör sig om medicinsk hotfulla tillstånd där en förändring måste ske snabbt. Denna utbildning avser att i första hand förbättra kunskapsläget för de som arbetar med anorexia nervosa hos barn och ungdomar, där det är helt avgörande med rätt inriktning på familjeterapin från början. KURSENS INNEHÅLL Utbildningen avser främst att ge grundläggande kunskap, erfarenhet och förtrogenhet i tillämpningen av familjeterapi vid ätstörningar, så att deltagarna kan bedriva den i sin kliniska vardag. Vi avser att ge deltagarna både en teoretisk förståelse och en praktisk erfarenhet. Den huvudsakliga arbetsformen är en integration mellan teori och praktik. Den teoretiska delen utgår från hur de olika familjeterapeutiska traditionerna påverkat utvecklingen av familjeterapi vid ätstörningar. De traditioner som främst kommer att avhandlas är den strukturella, den strategiska, den språksystemiska och den narrativa traditionen. Familjeterapi är en praktisk och pragmatiskt inriktad behandlingsmetod, och utbildningen kommer därmed att ha fokus på konkreta övningar. Vi kommer att gå genom aktuell forskning om familjeterapi vid ätstörningar. KURSENS UPPLÄGG Utbildningen består av föreläsningar, grupparbete, rollspel med videofeedback samt spegling av eget arbete med familjer. Vi avser att ge deltagarna både en teoretisk förståelse och en praktisk erfarenhet. Deltagarna skall även sätta sig in i den anvisade litteraturen. Deltagarna skall genomföra ett fördjupningsarbete ”Hur jag tillämpar familjeterapi vid ätstörningar i arbetet på min arbetsplats”. Skriftlig och muntlig redovisning av fördjupningsarbete samt reflektion kring andra deltagares redovisningar är examinationen. LÄRARE • Ulf Wallin, Leg familjeterapeut dr med vet & överläkare, KompetensCentrum Ätstörningar - SYD i Lund, Psykiatri Skåne • Petter Naessje, Klinisk barnevernspedagog meg Master i familieterapi. Regionalt senter for spiseforstyrrelser UNN Tromsø. • Karin Wallin, Leg psykoterapeut & socionom, Region Skånes Ätstörningscentrum i Lund, Psykiatri Skåne • Raymond Valdes, Leg psykoterapeut handledare/lärare i psykoterapi, Stockholm • Per Johnsson, Docent i klinisk psykologi och Leg psykolog

Kursperiod VT 2022 • Tillfälle 1: Dag 1-4, 22-25/2 • Tillfälle 2: Dag 5-6, 24-25/3 • Tillfälle 3: Dag 7-8, 5-6/5 • Tillfälle 4: Dag 9-10, 2-3/6 Kontakta Emma Tullberg på Lunds universitet för frågor kring anmälan. 073-063-03-27. Plats Psykiatrihuset, Baravägen 1 C, 221 85 Lund Antal deltagare Vid färre deltagare än 25 genomförs ej kursen. Sista anmälningsdag 14 jan 2022. OBS. Anmälan är bindande. Pris per deltagare 28 500 kr exkl moms Kontakt Ulf Wallin, Leg familjeterapeut, dr med vet, överläkare Kompetens Centrum Ätstörningar - SYD i Lund, Psykiatri Skåne 070-220 25 40 Ulf.Wallin@skane.se För intresseanmälan Emma Tullberg, Lund University Commissioned Education 073-063-0327 emma.tullberg@fsi.lu.se

Lund University Commissioned Education (LUCE) är Lunds universitets avdelning för uppdragsutbildning och kompetensutveckling av yrkesverksamma. Med den senaste forskningen som grund utvecklar vi och säljer kurser, program och seminarier i nära samarbete med organisationer, företag och myndigheter, regionalt, nationellt och internationellt. Våra utbildningar genomförs av lärare och forskare vid Lunds svensk familjeterapi 3 universitet – en garant för ämnesmässig bredd, vetenskapligt djup och modern pedagogik. Välkommen att kontakta oss för mer information! Tfn 046-222 0707 eller info@education.lu.se Lund University Commissioned Education, Box 117, 221 00 Lund.


Ordföranden sluta tänka och känna som människor och att vi be-

Jag måste få skriva lite om Tim 3 år. Ingen har väl vid det här laget undgått att höra eller

höver engagera oss.

läsa om Tim och hans familj. Det är bra. Missförstå

Ett tema som har blivit starkt för mig den här hösten,

här familjens situationen visar i en blixtbelysning hur

kraften vi har tillsammans. Oavsett om det gäller att

mig inte nu. Det är förstås förfärligt alltsammans! Den

omänskligt vårt samhälle har blivit, hur olika beslutsfattare och myndigheter nästan per automatik gömmer

sig bakom paragrafer och hur lätt Barnkonventionen väger som svensk lag.

Men det är bra att budskapet får genomslag och att så

många engagerar sig och upprörs över orimligheten.

är att det på många olika fronter känns viktigt att stärka segla en gammal skuta, bromsa klimatförändringarna

eller kämpa för en human demokrati, så kan ingen göra det ensam. Det gäller förstås också för alla som har lust

att verka för familjeterapins utveckling i Sverige. In-

gen kan göra det ensam, men tillsammans kan vi göra mycket!

Jag imponeras av den där obändiga kraften som Tims

Alla som arbetar på olika sätt med att hjälpa barn och

ett omänskligt beslut, att röra upp himmel och jord,

nätverk och arbetsgrupper att kommunicera och sa-

familjehemsföräldrar visar. Att vägra att acceptera

ta hjälp av organisationer och experter, få publicitet i samtliga riksmedia, starta en namninsamling och få in 160 000 underskrifter på en vecka!

Och samtidigt. Att familjen ska behöva utsättas för den-

na stress och ovisshet är ovärdigt. Jag hoppas innerligt att någon i beslutsfattande position kommer att ta reson

och att Tim ska få stanna i Sverige hos sin familj. Jag hoppas att 160 000 namnunderskrifter gör skillnad.

Fallet Tim, som i sig inte är unikt, visar att vi inte får

familjer att få det bättre, par att nå fram till varandra, marbeta på ett konstruktivt sätt, alla som utbildar sig själva och utbildar andra, arrangerar föreläsningar och systemcafeér, handleder, undervisar, forskar – kort

sagt, har ett professionellt och/eller ideellt engage-

mang för familjeterapi och systemiskt arbete – alla vi gör skillnad! Att visa upp och sprida det arbetet känns

angeläget. Liksom att vi kan dela kunskap och erfarenheter, inspirera, stärka och lära av varandra.

Ett utmärkt forum för att göra det, är att medverka i den här tidskriften. Att ge ut den är också en uppgift

svensk familjeterapi 4


som allra helst några stycken kan göra tillsammans. Det

Till sist ett stort och varmt tack till Marcus Westergren

innerligt att det finns några som kan känna för den up-

gagemang, kreativitet och kunskap. Du har varit med

behövs en ny redaktion för SFT. Vi i styrelsen hoppas pgiften och har lust att utveckla SFT vidare i samarbete med sfft:s styrelse!

för din tid i SFT:s redaktion! Du har bidragit med en-

och skapat en personlig, inkluderande, filosofisk och intressant tidskrift med både bredd och djup.

Jag hoppas på ett samhälle där Barnets bästa på riktigt

Du kommer att saknas!

möter barn i kris vet hur illa det kan bli för barn ”När

Jag vill önska alla läsare mod och handlingskraft i era

band med sfft:s årsmöte den 20 oktober finns det möj-

höst!

blir vägledande i alla beslut som rör barn. Många som

vuxenkonflikterna äter upp allt syre i rummet”. I sam-

dagliga viktiga arbeten tillsammans med andra nu i

lighet att lyssna på en halvdagsföreläsning med Erik Abrahamsson på detta ämne, arrangerad av familjetera-

piföreningarna i Norr och Mitt-Sverige. Anmäl er gärna

till den! Och passa på att vara med på årsmötet också, så blir vi glada. Dessutom finns det fler spännande ar-

rangemang runt om i landet att upptäcka på sfft:s hem-

Höstliga hälsningar, Lotta Beskow

sida.

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Marcus Westergren Layout: Magnus Olers

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica ulrikaholmbom@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Kerstin Lodén Gustafsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Inger Bergström, Gun Drott Englén

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 december sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se


Kort och blandat Psykiatriska insatser för akut buksmärta

av dessa kommer de söka mer vård (psykiatrisk, somatisk

Ny avhandling som visar på samband mellan akut

om sina erfarenheter eller trodda av professionella de

buksmärta och psykisk ohälsa.

– Resultaten tyder på att patienter som kommer till akut-

vård med akut buksmärta eventuellt kan dra nytta av psykiatrisk konsultation.

Läs mer och hitta avhandlingen på

https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/ny-

heter/2021/psykisk-ohalsa-och-akut-magont--ett-vanligtsamband-visar-ny-avhandling/?goal=0_e8de409d60e1a4045514-224801413 /Marcus Bra och dålig terapi I en studie där man jämförde 10 psykoterapier med dåligt resultat med 10 där resultatet var gott, fann man att det som skilde dessa grupper åt var att man i de med gott resultat arbetade med att integrera emotionella och kognitiva processer i terapin. För ett gott resultat behövdes användande komponenter för att integrera både det kognitiva och det emotionella. Läs artikeln här https://doi. org/10.1007/s10879-021-09519-2 /Marcus Ny rapport från Allmänna barnhuset. De ungdomar som har erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier ökar, visar en nyutkommen rapport (htt-

ps://www.allmannabarnhuset.se/produkt/unga-sex-ochinternet-efter-metoo/). Var fjärde 18-åring någon gång under sin uppväxt utsatt för sexuella övergrepp. För många

och social) men de allra flesta kommer inte bli tillfrågade möter visar andra studier. Familjeterapeuter ser ofta kan-

ske mest på relationer och system och har ofta en ovana att träffa barnen enskilt för att kartlägga erfarenheter av våld och sexuella övergrepp. Andra professionella kommer kanske se symptom som buksmärta, ångest eller ned-

stämdhet och inte fråga om erfarenheterna. Ni kan säkert

tänka in er i att det inte är ett perspektiv eller metod som är

riktigt bra på att fråga och ge plats, som ju Kari Kamsvåg skriver om i sin artikel och som resultat av många forskningsartiklar visar. En viktig fråga för oss terapeuter och

behandlare. En annan artikel som återges i ett blogginlägg (https://barnochtrauma.wordpress.com/) undersöker ef-

fekterna på de unga efter ett sexuellt övergrepp och finner

att den stora skillnaden för hur dessa mår senare i livet har att göra med stödet från den nära familjen. En spän-

nande artikel om att familjen kan skydda för långvarigt psykiskt lidande efter en potentiellt traumatisk händelse. Själva inlägget hittar du här. Ytterligare en dimension är när övergreppet sker inom familjen, kanske de familjer

du redan träffar i behandling för olika andra bekymmer. Önskar du läsa mer om detta och specifikt sexuella sys-

konövergrepp, kan en uppsats av Kristina Nygaard och undertecknad var en bra början. Den hittar du i så fall här http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8942999.

For-

skningsartikeln som Kari hänvisar till, skriven av bl a Gita

Rajan på Wonsa, hittar du här https://pubmed.ncbi.nlm. nih.gov/31784822/. /Marcus SFTs kanske första artikel med grävande journalistik? (hoppas inte det blir den sista, dock)

I många sammanhang har jag fått till mig att man i England lämnar de klassiska diagnostiska manualerna ICD


Kort och blandat och DSM. Jag har även hört att man är på väg att överge

använda kompletterande redskap för att konceptualisera

Det har sagts i olika sammanhang nu under några år och

aler (ICD och DSM) tenderar att rikta fokus på individer

NPM (styrningsideologin New Public Management). jag ville helt enkelt veta mer och tog därför kontakt med

några familjeterapeuter verksamma i England och med deras familjeterapiförening. Svaren får mig att undra över

och planera arbetet. Hon skriver att dessa diagnosmanu-

och att det finns kritik från visst håll om att dessa även är för medicinskt dominerande.

hur detta rykte kunde få fäste i Sverige. Märk att mitt grä-

Min slutsats kring detta rykte är att det således inte är sant

och inte diagnos, etc. utan bara om det är så att ICD och

goda försök att komplettera dessa med andra perspektiv.

vardagsarbete för familje- och systemiska terapeuter (och

/Marcus

vande inte undersöker frågor som bra – dåligt, diagnoser DSM är på avklingande i England, gällande användning i även andra).

Jag får berättat för mig av kollegor i England att NPM

att man överger dessa diagnosmanualer, även om det finns

Maka söker maka

kanske inte har varit starkare än idag. Rollen för privata

En person som växt upp med många ACEs (Adverse

regering önskar. Det pågår en process för ökad roll för

ACEs, visar en studie av Per Kristiansson, specialistläka-

tankarna bakom detta är ju att psykoterapi och behandling

för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet

aktörer i sjukvården är sakta på väg upp, så som nuvarande

Childhood Experiences) träffar ofta en partner med många

privata aktörer inom hela hälso- och sjukvården. En av

re i allmänmedicin och universitetslektor vid institutionen

ska vara allt mer lätt tillgängligt för medborgarna. För

och studiens huvudförfattare.

det som kommit att kallas ”McDonaldization” (Vill du ha

” Ju större antal negativa barndomsupplevelser för kvin-

https://www.researchgate.net/publication/277328054_

deras livsvillkor som vuxna. Par som tillsammans hade

den som är mer intresserad av en fördjupad diskussion av terapi till detta?) finns här en länk till en intressant artikel

nan, partnern och i paret tillsammans, desto sämre var

Do_you_want_therapy_with_that_A_critical_account_

många negativa barndomsupplevelser rapporterade dram-

of_working_within_IAPT

atiskt försämrade livsvillkor.”

Enligt det jag hör så ökar användandet av diagnosman-

Vidare säger Per i en artikel från universitetets hemsida

staterar att det verkar som att det alltså går motsatt väg

digheter, särskilt hälso- och sjukvård, socialtjänst, men

formell röst för att förstå ryktets sanningshalt så jag frå-

stödja och behandla familjer och individer med flera nega-

Family Therapy and Systemig Practice). Jag fick svar från

https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=16186&typ=artike

ualer och byggs in allt mer i beslutsunderlag. Jag kon-

så här ” – Därför hoppas vi att våra resultat sporrar myn-

som ryktet i Sverige säger, men jag ville också få en mer

också civilsamhället att ta initiativ till att uppmärksamma,

gade familjeterapiföreningen i the UK (Association for

tiva barndomsupplevelser.” Länk till artikeln hittar ni här

Amy Urry, Acting Executive Director, som svarar att di-

l&lang=sv

och hon och andra i föreningen inte känner till att det finns

/Marcus

agnosmanualerna DSM5 och ICD10 fortfarande är i bruk planer på att ersätta dessa. Det finns försök på sina håll att


Porträttet Matz Spar

svensk familjeterapi 8


rrman Vi möts för en intervju över Zoom i augusti. Och som så

många samtal de senaste året börjar vi just där, med att prata om hur det blir att ses över

nätet. Om terapi som av omständigheter tvingas hitta nya vägar och om en grundhållning som Matz håller högt.

På samma sätt blir ju denna intervju i ett format som omständigheter påverkat att bli över nätet. Vi

kommer fram till att detta sätt att mötas och prata,

blir bra. Att vi kan känna oss trygga fast det är lite nervöst för oss båda.

Det är centralt för Matz att vi som terapeuter innehar en expertkompetens men inte en expertroll.

Matz menar att det språksystemiska gett honom

en hållning där man kan förhandla ramen. ”Är

detta ok för mig? Är det ok för dig/er (som jag ska möta)? Då kan vi göra samtalet på det viset”.

Att jag som terapeut tar ansvar för min professionalitet, och frågar oss om hur vi kan skapa dialog och hur vi kan prata om det som ännu inte

blivit pratbart. På samma vis som intervjuaren i detta porträtt inte ämnar ge en objektiv och sann

bild av människan och terapeuten Matz, utan

svensk familjeterapi 9


återge det som av vårt samtal kom att framstå, de

hur betydelsefullt detta kan vara för klienter att få

ingar som kommer fram i samtalet. Jag hoppas att

även oss.

minnen som väcks till liv och får ord, de värderdu som läser kommer få en varm känsla av det du

höra hur deras styrkor och svårigheter kan beröra

är på gång att läsa. En känsla av omtanke och att

Jag blir nyfiken på detta med tårarna och att låta

är en hel bukett av ”själv” som framträder i rela-

Han säger att han brukar börja med att varna när

människan alltid är mer än det som syns nu, att vi

sig drabbas och hur Matz upplever att det tas emot.

tion med sin omvärld.

han t ex ska föreläsa, och säga att det inte är något

Matz Sparrman är psykolog och psykoterapeut

liga, utan att det bara är att han blir berörd av vad

och började sin professionella resa i Umeå innan jag ens var född, vilket får mig att känna mig ung

även om mina grå hår nu blivit många till antalet.

fel om han börjar gråta, att de inte ska bli oromänniskor berättat i terapier och hur möjligheter öppnat upp sig i möten.

Jag får i vårt samtal ta del av så mycket spännande

Matz gjorde sin vapenfria militärtjänst som nyut-

berörd blir jag av Matz förmåga att lyfta fram de

tacksam för tiden inom akutpsykiatrin. Det har

roll är kompetenta och i ett annat sammanhang

mig den psykiatriska diagnostiken, som kom-

gånger när minnena kommer tillbaka. Där sitter

kunnat vara utan när man jobbar så mycket med

och viktigt att en kort text inte blir tillräcklig. Mest

bildad psykolog inom psykiatrin i Umeå och är

svagas berättelse och hur dessa ”svaga” i en annan

varit värdefullt, säger Matz, ”för där fick jag lära

starka. Under vårt samtal tåras ögonen flertalet

plement till den psykologiska. Det hade jag inte

vi två manliga psykoterapeuter och blir tårögda

akutpsykiatri.”

dela med sig av hur vi blir berörda av det klienter

Professionellt är Matz fostrad i en psykodynamisk

och berörda. Vi kommer att prata om detta att

berättar. Om att be om lov att få dela tillbaka och

tradition. Det språksystemiska perspektivet kom

svensk familjeterapi 10


för första gången in i hans liv via steg-2 utbildnin-

Matz har både en noggrann envishet och stor

möten och samtal med Tom Andersen/Tromsö

livet. När de beslutade om att ha familjesamtal

gen i psykoterapi/familjeterapi-inriktning. Både och Nordkalott-konferenserna samt med Harlene Anderson/Houston-Galvastone

Institute/Texas

har varit betydelsefulla och avgörande för hans språksystemiska utveckling. Ytterligare strängar

har sedan kommit, från Insoo Kim Berg och det lösningsfokuserade och Open Dialog från Jaako Seikula. Men det är lite svårare att spela på en tolvsträngare än en vanliggitarr, skojar Matz. Jag

spontanitet som båda varit till stor nytta i yrkesvid varje inläggning på psykiatrin, såg de att tiden

inte räckte till så då startade man en utbildning så att fler kunde ha dessa samtal. Detta löper som en

tråd i berättelsen som framträder, att när ett be-

hov uppstår så har man skapat ett svar på detta, allt ifrån stora organisatoriska frågor till samtalet i handledning och terapier.

slås av detta och känner mig friare i att tillåta sig

Språk och ord är centralt för Matz och jag märker

kunna lägga till strängar. Jag och många av er som

gande och ibland kanske ovarsamma användande

tid när många inom familjeterapin försökt distan-

reflekterat uttryck. Matz speglar ofta tillbaka ord

som t ex den psykodynamiska. Att många pratat

öppnar upp för andra dimensioner och leder oss in

att inspireras av många olika sammanhang och

av detta i vårt samtal, att jag med mitt spretiga frå-

läser detta porträtt har utbildat sig i en annan tid, en

av synonymer, möter ett mer eftertänksamt och

sera sig från dessa andra terapeutiska inriktningar

som fångar det jag försökte fråga om, som också

om att man bytte ut metoder och förståelseramar,

på nya frågor.

att använda sig av när de är till nytta. Matz är noga

Men han har också en lite spjuveraktig sida när

med familjeterapeutiska, utan just komplettera.

gisk personal. De flesta läkare har ju inte så myck-

men för Matz blir detta till kompletterande delar

med att han inte ville ersätta det psykodynamiska

han kallade bland annat läkarna för para-psykoloet psykologisk kompetens utan just en medicinsk,

svensk familjeterapi 11


men om vi använder para-medicinare talar vi ju

anpassad till det arbete de ville göra, hur de fick

vid sidan av. Jag associerar till detta med många

mottagningen så att de kunde möta familjer där

om en disciplin som central och en annan som

strängar som ljuder tillsammans även mellan pro-

fessioner och perspektiv. Matz ger inte alls intryck av att vara rebell eller en som vill provocera, utan kan med nyfikenhet öppna upp blicken för det

som är normen och ge plats för att tänka nytt, att

lägga till ytterligare en sträng och berika helheten. Språkintresset, och kanske även ett intresse för det existentiella och filosofiska, syns även när Matz

säger att han har lite svårt med det där med per-

sonlighet, att många idag ska ta reda på sitt sanna jag och hitta sin personlighet. Matz leker med or-

det relationlighet som ett bättre ord, ”att jag blir

olika ”själv” i relation med olika personer.” Vem

ta strider för att till exempel ha många bilar till de var tryggast, ibland hemma och ibland på mot-

tagningen. Andra ifrågasatte att man kunde ha 17

leasingbilar, men en administratör räknade ut att ”för den kostnaden ett vårddygn kostar, har vi råd

till kostnaden för en bil i en månad.” Behöver det sägas att enheten jobbade mycket med hembesök och även förhindrade många inläggningar. Men

det blev också en skillnad på förväntningarna på behandlingen, när patienten och familjen kom till

kliniken var frågan från patientens anhöriga, ”vad kan ni göra för den här personen?”, men när per-

sonalen kom hem till dom så blev frågan, ”vad kan vi göra för honom eller henne?”.

jag är i relation till en annan? Att jag alltid är den

Matz säger att de på mottagningen ville möta per-

er, vilket kan vara både sådant som vi gillar och

de var bekväma. Matz tänker efter och säger att

jag är, men jag är olika i relation till olika person-

sådant som vi har svårt med. Då kan man istället utforska vem klienten blir i de relationer där man inte kommer till sin rätt och känner sig ”som sig själv”. Att se det som en del av personen och relationerna.

När jag hör Matz berätta om sin resa fram till idag, så tänker jag att det krävdes målmedvetenhet, hårt arbete och en envishet, för att skapa plats

för familjeterapin. Att det behövdes hårt arbete att ge förklaringar till hur man tänkte och varför. Att

det kanske inte var helt enkelt då heller att hålla ett systemiskt perspektiv levande i arbetet. Jag hör

hur han var med att skapa en organisation som var

soner som första gången insjuknade i psykos där

den perioden på kliniken i Skellefteå var en terapeutiskt meningsfull period, ”vi kunde matcha or-

ganisationen med patientens behov”. Matz säger

också att ”vi terapeuter måste i dialogen med politiker och tjänstemän, kunna översätta det tera-

peutiska till något som är bra även ekonomiskt”. Jag funderar mycket på det Matz berättar och

lockas att tänka att det var lättare då och att det var

så mycket kreativitet och kraft. Men jag tror att

det är ett snedsteg i tanken jag går, kanske är min generation en bekvämare grupp terapeuter som tror att andra behöver skapa förutsättningarna och

ge oss platsen för ett systemiskt arbete och att

svensk familjeterapi 12


träffa familjer, inte att varje generation behöver göra sin del i sin tid.

När jag hör allt slit och arbete för att övertyga om familjeterapins vinster, allt arbete för att skapa

resurser för att få arbeta så som man trodde var

kan prata tryggt om det svåra. Hur vi skapar ett terapeutiskt rum i nya miljöer är mitt ansvar som terapeut, säger Matz, att man tar ansvar för den

professionella ramen. Att ta ansvar för det dialogiska och att alla inte behöver tycka lika.

bäst leder mina tankar till att varje generation

”Om jag blir arg på hur patienten svarar, så har det

generations chefer, administration och politiker.

säger att ansvaret för samtalet och att definiera ra-

behöver översätta familjeterapins vinster till sin Jag vill i alla fall ta med mig detta från samta-

let med Matz. Jag önskar att många inspireras att våga tänka stort, arbeta hårt med de små detaljer-

na ”att nästan lite OCD-aktigt ställa frågan vid varje ny patient som kom in på akutvårdsavdelningen, om vi haft det där familjesamtalet” som

Matz säger att det krävdes för att det skulle bli av. När kan det i psykiatrin/barnpsykiatrin bli lika ty-

ju att göra med hur jag frågar”, säger Matz. Och mar ligger på terapeuten. Vi måste använda deras

ord, att röra oss i deras språkliga domän. Och om

jag är professionell så behöver jag lära mig deras språk. Får patienten prata om det som funkar, så

vågar man lättare prata om det som inte fungerar,

kan de prata om det kända så är det lättare att utforska det okända.

dligt och självklart som det framgår i Cancerfon-

Makt är alltid närvarande i psykoterapier, ojäm-

dom säger ”en får cancer, flera drabbas/påverkas”

kan välja att förstärka denna makt eller arbeta för

dens annonsering, så väl i tidningar som i TV, där

likhet finns alltid, menar Matz. ”Jag som terapeut

undrar Matz.

att jämna ut den.” Vi pratar om att vi har ett ans-

Men det är inte bara organisationen som behöver

det språksystemiska hjälpt till att hantera makten

anpassas till behov och förutsättningar. Matz

berättar att han i handledning jobbar med att terapeuter som är modiga och stabila på mottag-

ningen, ibland helt tappar förmågan att skapa ett terapeutiskt rum hemma hos familjen. De kunde inte ta med sin positiva auktoritet hem och t ex be

familjen stänga av TVn så att alla kan höra bättre.

Situationen är ju ny för de inblandade oavsett om

man är i hemmet eller på en klinik i ett behandlingsrum, och det måste terapeuten ta ansvar för.

Att skapa förutsättningar och möjligheter så att vi

var att lyfta de svagas berättelser. Enligt Matz har

och jämna ut den. Min makt som terapeut ligger i att jag är tillfrågad och då använder jag den till

att skapa en trygg plats för samtalet, säger han.

Att terapeuten behöver ta ansvar för sin professionalitet så att denne inte blir maktlös och därmed inte till hjälp. Matz funderar kring detta

med ojämlikhet och att makt alltid är närvarande i en hjälpande relation, men han skiljer noga på ansvaret för ramen och professionaliteten som lig-

ger på terapeuten, men innehållet i samtalet har vi ett gemensamt ansvar för.

svensk familjeterapi 13


Vi kommer också att prata om pappor i familjeter-

prata om, kommit att synas extra tydligt. I olika

tillbakalutad plats i familjer, att vi urskuldar om

tus. Matz är med i ett internationellt nätverk för

apier. Om att män och pappor tillåts ha en mer

de inte kan komma med, men reagerar på om mamman inte är med i samtalen. Matz och jag delar dessa erfarenheter i både arbete och handled-

kulturer har dessutom terapeuter inte samma sta-

språksystemiska terapeuter och reser också för att föreläsa och delta på konferenser.

ningsgrupper att man behöver tjatigt fråga ”var är

När jag pratar med Matz och när jag sedan ser på

förlåts att inte vara med, på ett sätt som är olyck-

soner som kommit att vara betydelsefulla för Matz

båda dessutom är pappor som själva mött samhäl-

om vad bland annat Johan Cullberg och Carlo

Matz berättar är från tiden med envägs-spegel och

och de andra kollegorna i den språksystemiska

pappor just sa att de kunde tänka sig att komma

möjligheter, nya öppningar och utmaningar. Jag

var med. Det var viktigt att någon hörde och lyfte

subkulturer, att det blivit antingen eller (diagnos

digtvis höll med, men lyfte fram och gav en plats

riktning som KBT, eller PDT) istället för som för

pappan, vad tycker pappan?” Pappor glöms eller

vårt inspelade samtal, lägger jag märke till de per-

ligt. Vi kom att prata mycket om detta och att vi

professionella utveckling. Jag hör Matz berätta

lets förväntningar. Ett för mig fint exempel som

Perris, som tillsammans med Harlene Anderson

ett reflekterande team därbakom, var att många

världen kommit att vara viktiga och skapat nya

tillbaka på det villkoret att dom bakom spegeln

slås av att familjeterapin i Sverige fått så många

fram deras berättelser och strävande, inte nödvän-

eller inte, systemisk eller annan terapeutisk in-

och röst.

Matz, att det blivit ytterligare strängar på gitar-

Det märks mycket i familjer att vi är ojämlika,

Matz delar också med sig av det senaste tilläg-

menar Matz, det märks inte minst inom BUP när

han handleder personal, ”att mammorna tar på sig, får på sig eller blir pålagda, medan papporna har lite mer gräddfil”. Detta menar Matz också syns i

familjerådgivningar att vi har olika förväntningar på pappor och mammor i familjerna.

Matz betonar att han som terapeut och behandlare

har en expertkompetens, men inte en expertroll.

ren. Inte att man byter sträng utan lägger till flera. get i form av affektfokuserat arbete. Kollegorna

på den St Lukas-mottagning han arbetar på har

under en tid läst och samtalat utifrån en bok om

affektfokuserad terapi. Matz säger att det berikat terapierna när han lagt till även detta och att det

passar väldigt bra ihop med det språksystemiska,

att jag lägger märke till förändringar hos klienten och utforskar dessa affekter.

Jag får under intervjun ta del av berättelser från

Jag blir så inspirerad av när Matz berättar om en

som bestämmer ramarna och vad som är ok att

fast i sina positioner och uppdelade. Något jag

hans resor och konferenser där just detta med vem

handledningssituation där arbetsgruppen blev så

svensk familjeterapi 14


iska tankesättet i teamutveckling i arbetsgrupper i organisationsutveckling.

Att använda patienters ord är centralt för Matz,

och jag tänker på hur vi familjeterapeuter ändrar

oss i samspel med hur språket i samtiden ändras. Hur påverkas vi av förändringar i samhället, som detta med ökat fokus på känslor och affektreglering? Hur vi kan inspireras och ta in ny kunskap

under det paraply vi befinner oss i. Matz berättar om att den mottagning på St Lukas han arbetar på

försöker ha en bred kompetens med både kogni-

tiv, psykodynamisk och systemisk kompetens och att alla håller en hög nivå.

När jag nu kommit till slutet av mitt porträtt av Matz tänker jag på hur min egen spontanitet och

möten med människor kommer leda mig. Att jag önskar att jag alltid kommer vara en som ser möj-

ligheter och vågar fråga, att jag också vill spela en tolvsträngad gitarr, eller kanske blir det en harpa tillslut om man får behålla orken länge? Om att

alltid lyfta fram de svaga personerna och de svagas berättelser, att nyfikenheten kan leda oss till tänker uppstår nu och då på våra arbetsplatser. Matz frågade vid ett tillfälle gruppen om de tyckte

det var ok att bjuda in klienten, vilket gav något nytt. Denna erfarenhet har också formulerats och utforskats i en artikel. Matz har skrivit ganska

många artiklar där han delar med sig av sina er-

farenheter. En artikel som är på väg att komma ut under hösten (ni hittar den säkert om ni söker på nätet) är hur man kan använda det språksystem-

så mycket spännande. Jag blir också inspirerad att

delta i och skapa mer nätverk där man kan dela erfarenheter och bli inspirerad.

Men kanske det viktigaste jag vill lyfta fram, som

bara syntes när vi mailade om tider, foton och vidare frågeställningar, är att tiden med barn och barnbarn ständigt var så närvarande i planeringen. av Marcus Westergren

svensk familjeterapi 15


Betraktelser från att ar Hur hamnade jag här? Den frågan har jag ställt mig ibland när jag

möter människor som är djupt traumatiserade och ofta inte längre klarar sig själv och sin vardag

Vem jag är? Socionom och leg psykoterapeut med systemteoretisk inriktning. Numera i slutfasen av

mitt yrkesverksamma liv, som till den allra största

har varit utsatta för och kunna ge adekvat vård och behandling.

delen varit riktat till att arbeta med familjer, barn

Att arbeta med WONSA betyder att du möter män-

lärorika år som familjebehandlare inom socialtjänst,

alla nivåer. Det kan vara ett enskilt övergrepp som

nala verksamheten, valde jag att börja arbeta privat

delse i nuet (tex få egna barn) triggar igång min-

socialtjänst har jag behållit, för att behålla kontak-

fångas upp och fastnar i en traumatisk bindning till

och unga och deras sammanhang. Många, goda och

niskor som varit utsatta för sexuella övergrepp på

men med allt trängre utrymme inom den kommu-

medfört kvardröjande PTSD-symtom, att en hän-

med terapier. Ett ben som familjebehandlare inom

net av det som hände, barn och ungdomar som

ten med socialtjänsten och utvecklingen där.

någon som först varit en positiv vuxenrelation, sys-

Och vad är WONSA? WONSA står för World Of

sexuella övergrepp och våld hela uppväxten. Och

No Sexual Abuse, som startades upp av läkaren

Gita Rajan. WONSA är en ideell organisation med visionen att ingen ska utsättas för övergrepp och våld. Organisationen arbetar med behandling, for-

skning och utbildning. Behandlingsdelen sker på WONSAs specialistmottagning för utsatta som be-

höver traumavård. Myndigheterna ser inget behov

av en specialistmottagning, utan hänvisar till den befintliga vården, samtidigt som vi har över 1000

personer i kö. En viktig del i WONSAs arbete är att sprida kunskap om sexuella övergrepp och trauma, och att lära vårdinrättningar och hjälpare att bli

bättre på att fråga om bakomliggande orsaker och upplevelser, för att förstå vad människor de möter

konövergrepp eller att möta den som varit utsatt för

mycket, mycket mer. Det betyder att behandlingstiden kan variera från 5 gånger till över fem år. För mig betyder traumametoden (Lifespan Integration) som vi arbetar utifrån ett sätt att hjälpa klienten att ta hand om sina ”inre barn”, som inte kunnat inte-

grera svåra händelser och bristande omsorg under

uppväxt. Att hjälpa patienten att vara den vuxne (eller äldre syskon) som patientens yngre jag hade be-

hövt då. Att kunna göra det som händer begripligt, hjälpa till att hantera situationen och förstå att det som hände, hände för länge sedan. Vi hjälper till att

integrera minnet så att det kan finnas på sin plats i

tiden, så att kroppens vaksamhet minskar och börjar kunna slappna av.

svensk familjeterapi 16


rbeta med WONSA

svensk familjeterapi 17


Som familjeterapeut har jag ju med mig mitt sys-

och de kroppsliga symtomen inte blivit så befästa.

SA patienter. Hur man har det i nuet med partner, sin

drar och som kunnat fånga upp barnets berättelse

temiska förhållningssätt också i möten med WON-

familj, barn och nätverk. Vi kan bjuda in partnern, barn eller föräldrar till gemensamma möten om vi ser behov. Ett exempel är då ett syskonövergrepp

kom upp efter dotterns födelse, där vi tillsammans

gjorde en plan för att först göra föräldrar delaktiga

och där vi sedan kunde bjuda in det syskon som begått övergreppen till ett konstruktivt möte. Det här var en familj som hade resurser att ta emot det svåra och behålla fokus på dotterns upplevelse. Tyvärr är

Där det finns en trygg anknytning till förälder/förälom vad de varit med om utan att överväldigas av

sina egna känslor. Alla föräldrar har inte de egna

resurserna att hantera det svåra utan att dras med i sina egna trauman och känslor. Här är en viktig up-

pgift för socialtjänst, barnpsykiatri och övrig vård

att ge stöd och vägledning till föräldrarna, så att de kan vara det stöd som deras barn behöver.

Om vi nu kan se hur sårigt och svårt det blir i

berättelser om det motsatta fler.

familjerelationerna, menar jag att vi tidigt behöver

En annan viktig erfarenhet har jag fått från de part-

barnets/ungdomens berättelse och behov. Jag hade

nergrupper vi haft. Vi har träffats fem tillfällen med

fokus på psykoedukation om trauma, hur det kan visa sig och hur de kan vara behjälpliga, men fram-

förallt att ge de utrymme för att dela svårigheter i vardagen med andra. Det är svårt att prata med an-

dra om hur partnern triggas, får panikattacker, dissocierar, inte klarar stora samlingar eller hur svårt

sexlivet kan bli efter sexuella övergrepp med andra. Och förstå att det under behandling, när personen

börjar få kontakt med sin kropp, blir det svårare

med sex och närhet då kroppen inte längre svarar

med att ”stänga av”. De har burit mycket själva och också fått dra ett stort lass i vardagen. Tyvärr har grupperna legat nere nu under pandemin.

När jag möter utsatta tonåringar har föräldrarna alltid funnits med i kontakten. Vi har ett gemensamt uppstartsmöte med planering och information åt

båda hållen och så stämmer vi av tillsammans med föräldrarna under tiden som behandlingen pågår. Då

stötta föräldrarna så att de kan ta till sig och bekräfta

ett uppdrag som familjebehandlare i en familj där ena barnet berättat om syskonets övergrepp för en

behandlare. Jag fick uppdraget att stötta föräldrarna

genom krisen. Det blev en viktig erfarenhet, där föräldrarnas process gick från att förminska (barn leker ju och undersöker), frustrationen över att behandlaren nådde fram till ungdomen och föräldern kände sig utanför, oro för det andra barnets psykis-

ka mående till att slutligen förstå att det räcker med att ta till sig det som hänt, lyssna in och respektera behov och önskningar. Och förstå att du inte be-

höver välja bort någon av dina barn. Jag tror inte att de kommit igenom detta på egen hand. Den skam och skuld som framförallt mamman bra, behövde processas, för att hon kunde möta sitt barn i det som

hänt och hände med henne. Ungdomen hade egna

samtal med behandlare från BUP, föräldrarna hade

samtal med mig och ibland hade vi i gemensamma möten.

får jag också ta del av hur föräldrarna läser av sitt

Något som blivit mer och mer tydligt för mig un-

ta upp viktiga frågor med föräldrarna. En reflektion

tion och ilska som lever kvar över åren riktat till

barns mående eller att jag kan hjälpa ungdomen att är hur ”snabbt” det går att behandla barn där PTSD-

der åren med WONSA, är hur mycket sorg, frustramamma då övergreppen skett inom familjen. Att

svensk familjeterapi 18


mamma inte skyddat, men framförallt att man sak-

trygg relation så att barnet kunde öppna upp. (Jo,

sedan. Flera oberoende har berättat om hur de bett

in barnets tillit och sedan kunde ha en terapeutisk

nar hennes bekräftelse på det som hänt för 30-40 år

mamma att respektera önskan att inte prata om den

personen när man ses, men att föräldern ”glömmer” detta, särskilt när inga andra är närvarande. Det blir

en till process som den utsatta behöver ta ställning till. Kan jag få bekräftelse på det jag varit utsatt för? Kan jag få min förälder att förstå och ta till sig mina

behov? Eller ska jag tänka att hon inte förmår och därför måste jag hitta ett sätt så att det sårade barnet kan hållas? Eller måste jag skydda mig själv och pausa eller avsluta relationen?

Så oerhört lite kunskap om trauma jag hade med mig in i samarbetet med WONSA. Så mycket jag lärt mig. Och så mycket mer det finns att förstå

kring hur kropp och psyke påverkas av svåra hän-

delser som vi är med om och hur försummelse

en terapeut, som satt på sjukhusbädden och väntade

kontakt över tid finns.) Barn som haft socialtjänsten hemma i misären utan att ingripa. Utsatta barn som

varit inom barnpsykiatrins eller socialtjänstens vård

– och samtidigt fortsätter övergreppen. Ibland är det namn på människor jag känt eller känt till. Också

från sammanhang där man arbetat med systemisk inriktning och familjeterapi. Jag har i traumaarbe-

tet så många gånger bett barn-jaget om ursäkt för

att vi vuxna som hade uppdraget att hjälpa barnet, inte gjorde det vi skulle. Att barn-jaget ska förstå att skammen ska ligga på oss, de vuxna ”hjälparna”. Det har också fått mig att fundera på hur jag arbetat

och vilka barn som hade behövt mig närmare och

där jag borde ställt rakare frågor och öppnat upp för svåra berättelser. När barnet är redo.

och bristande anknytning sätter spår. Jag visste ju

Jag tror att det systemiska förhållningssättet med att

delade samhället var det något som skulle tas om

förstå barnet i systemet och när systemet är farligt

så klart att allt finns omkring oss, men i det upphand av barnpsykiatrin. Men nej, de här barnen och

ungdomarna finns ju ofta inom socialtjänsten. Och

ses tillsammans, har inneburit att vi ibland tappat att för individen.

skola. De är inte barn som berättar. De är barn som

Förhoppningsvis har vi utvecklat det arbetet mer

da, skambelagda och har liten tillit till vuxna. Om

på att fånga upp barns upplevelser och situationer

sätt, berättar nog inte Lisa. Hade Kalles pappa sla-

trygghet och tillit för att kunna öppna sig. Dock up-

berättar man om något som man saknar ord för och

gar, och framförallt ha en beredskap för att ta emot

bekräftelse och kärlek av den som samtidigt utsät-

känna sig hyfsat trygg. En annan förhoppning är att

visar på olika sätt att något inte är bra. Som är räd-

och mer genom att ha barnsamtal och bli bättre

kompisen Kalles pappa tagit på Lisa på ett sexuellt

inom socialtjänst. Men de här barnen behöver tid,

git Lisa, hade hon troligtvis berättat hemma. Hur

plever jag att vi behöver lära oss mer av hur vi frå-

där skammen krokar i barnet. Eller barnet som får

berättelserna så att både barnet och den vuxna kan

ter?

de som mött ”goda hjälpare” som barn inte behövt

Stor sorg, ilska, skam och skuld bär jag i alla de

WONSA som vuxna.

berättelser jag fått till mig om hur socialtjänst,

Utöver WONSA dröm – att inga sexuella övergrepp

pväxt, men aldrig gått nära barnet för att skapa en

att fånga upp och hjälpa utsatta ungdomar. Att inte

vården och skola funnits med under barnets up-

ska finnas – så hoppas jag på att vi kan bli bättre på

svensk familjeterapi 19


låta det sexuella våldets skam och skuld läggas på

(och trots att man inom EU kritiserat Sverige för att

för att dämpa ångest, utan där det hör hemma – på

att WONSA inte behövs, så att vi får hanka oss fram

barnet/ungdomen med ofta självdestruktivt beteende förövaren. Jag har lärt mig så oerhört mycket i mina möten med utsatta och kan ibland inte förstå hur

dessa människa har kunnat, inte bara överleva, utan

vi saknar specialist vård för sexuella trauman) säger utan den ersättning WONSA och vi som arbetar där borde ha.

också ta hand om egna barn och familj, sköta ans-

Jag är tacksam för att jag fått möta dessa människor

symtomen bryter ner kroppen mer och mer. Gita Ra-

mans med mig. All kärlek till dem och deras nära och

varsfulla arbeten, engagera sig, samtidigt som PTSD-

och att de kunnat öppna upp om det svåraste tillsam-

jans avhandling mfl visar på; De konsumerar enorma

kära.

men får inte hjälp för den bakomliggande orsaken.

av Kari Kamsvåg Magnusson

mängder vård, som tar hand om kroppens reaktioner, Många beskriver att med WONSA har de äntligen

fått adekvat vård. Detta trots att regionen och Sverige

SFT - redaktionen söker nya Redaktionsarbetet kan variera. I dialog

med styrelsen formas den långsik-

tiga inriktningen och innehåll. Du beh över inte kunna redigering, men gilla att samtala med människor och tycka olikheter är spännande. Tag kontakt med styrelsen för mer inform ation. www.sfft.se/styrelsen.htm Skapa tillsammans med andra en levand

e tidning för familjeterapisverige?


DELTA VIA ZOOM-LÄNK OCH LYSSNA PÅ

ERIK ABRAHAMSSON DEN 20/10 KL. 8.30-11.30

När vuxenkonflikterna äter upp allt syre i rummet

Erik Abrahamsson

BAS-SAMTAL

Ett sätt vi använder oss av vid mötet med separerade föräldrar med hög konfliktnivå är det förhållningssätt som vi kallar Bas-samtal. Det handlar om föräldrasamarbete för barnens skull, om att inta en ansvarsfull jag-position som förälder, inte för sin egen skull, utan enbart för barnets skull. ”Du skriver

Socionom, leg. Psykoterapeut (familje), handledarutbildad med 30 års erfarenhet av barnoch ungdomspsykiatri med ett systemteoretiskt, salutogent och narrativt förhållingssätt.

berättelsen om dina barns skilsmässa just nu – vilken berättelse vill du att de skall ha med sig?” Fokus är enbart på nutid och framtid - ej dåtid - samt vad som är möjligt. Utgångspunkten och slutmålet är på vilket sätt jag som förälder kan förhålla mig till den andre föräldern för att få till ett föräldrasamarbete som är möjligt att vidmakthålla. Det professionella förhållningssättet, diskursiv positionering, isomorfi, formen för kommunikation och samarbete samt ordens betydelse är några av hörnstenarna. Vad i detta förhållningssätt hör specifikt till sammanhanget separation och hög konfliktnivå? Finns det något som du som professionella kan ha nytta av i andra sammanhang? Kostnad: 150 kr/medlem, 300 kr icke-medlem, 1500 kr för ett arbetslag (max 10 st).

Arrangör: Svenska Familjeterapiföreningen Ett samarbete mellan avdelningarna i Jämtland och Norr- och Västerbotten

Anmälan senast 15/10: ann-helene.nilsson@telia.com Betala samtidigt in avgiften till pg: 461 45 80-1.

Om du även vill vara med på årsmötet, som hålls mellan kl. 12-13, så anmäler du dig till ann-helene.nilsson@telia.com.


Internal Family System Artikeln nedan är resultat av ett sa-

marbete mellan tre psykoterapeuter med olika bakgrund. Det som

fört oss samman här är ett stort intresse för hur integration av olika psykoterapeutiska

inriktningar

Schwartz beskriver (2020) att han har en traditionell familjeterapeututbildning där han främst påverkats av Salvador Minuchin, Virginia Satir och Murray Bow-

en. IFS växte fram i hans kliniska möten med framför allt klienter med ätstörningar och deras familjer. Han

upplevde att hans systemiska förhållningssätt till individerna i familjen behövde utvecklas och kompletteras för att nå framgång i effektiva behandlingsin-

kan inspirera, utveckla, vidga och

satser. Relationerna i familjen utvecklades och

tens arbete.

Hans medförfattare i ovan relaterade bok, Mar-

berika den enskilde psykoterapeu-

förändrades, men själva ätstörningen försvann inte.

tha Sweezy, är ass. Professor vid Harvard Medical

Denna gång har vi mötts i ett skriftligt tankeutbyte kring en spännande modell som beskrivits ända sedan

1990-talet men som av olika anledningar inte blivit speciellt utbredd i vårt land.

School. Hon har lång erfarenhet som terapeut, utbil-

dare och handledare i IFS med ett speciellt intresse för hur skam och skuld påverkar mänskligt beteende.

Sweezy är även medförfattare i en spännande bok om IFS i parterapi (Herbine-Blank & Sweezy, 2021). I

Förutom att ge en kort sammanfattande presentation av huvudtankarna i modellen delger vi läsaren hur Internal Family Systems Therapy inspirerat oss från

ett familjeterapeutiskt perspektiv. En kort redovisn-

enlighet med modellen utvecklar författarna mycket

intressanta tankegångar och strategier för att hitta vägar att möta svåra hinder både för var och en i paret och för parets gemensamma utveckling.

ing av modellens evidens finns också med i slutet av artikeln.

Teori och modell Internal Family Systems Therapy: Hur modellen kom till

IFS är en systemisk, terapeutisk modell med perspektiv på individens inre system. Med stark betoning på

det funktionella och icke-patologiska beskrivs en per-

IFS:s grundare Richard Schwartz, Ph.D, har sin till-

hörighet vid Avdelningen för psykiatri vid Harvard

Medical School. Hans institut IFS Institute Oak Park, Illinois, anordnar utbildningar i IFS världen över.

son som ett system av olika delar i samverkan. SELF-DET

AUTENTISKA

JAGET

(vår

översättning)- är något friskt och starkt som vi alla

svensk familjeterapi 22


ms Therapy (IFS) föds med. Det autentiska jaget står enligt Schwartz för C-Curiosity, Compassion, Confidence, Clarity,

Calmness, Creativity, Connectedness och Couragenyfikenhet, medkänsla, tillit, förståelse, lugn, kreativ-

itet, samhörighet och mod. När det autentiska jaget är i ledningen av det personliga systemet, präglas personen av självledarskap, inre harmoni och god balans i sin utveckling genom livet.

IFS beskriver ett trauma-baserat scenario där vi alla, och vissa i synnerhet, gör smärtsamma livserfaren-

heter som tar vår energi och bromsar upp vår personliga utveckling. Detta kan vara erfarenheter genom

att personen varit medlem i en familj med hämmande familjemyter eller traditioner (t.ex. en familj med

stark ideologiska/moraliska codex) eller rent person-

liga svårigheter (traumatiserande erfarenheter genom en uppväxt i en starkt dysfunktionell familjemiljö).

Dessa personliga erfarenheter handhas i IFS i EXILS-KÄNSLOMÄSSIGA

FLYKTINGAR

(vår

översättning). Smärtsamma erfarenheter hålls på så sätt borta från det medvetna för att inte återkommande överväldiga systemet.

dda, blockerar de bearbetning och tenderar att driva det personliga systemet in i extrema, defensiva positioner. Trots goda intentioner för personens bästa, tenderar beskyddarna således att fungera dysfunk-

För att klara och kunna handskas med livet utvecklar människan delar som benämns PROTECTORS-

BESKYDDARE (vår översättning) Deras uppgift är att på alla tänkbara sätt skona de känslomässiga flyk-

tingarna och även det autentiska jaget för den smärta

som det undanstoppade materialet skulle orsaka, om det fick fritt spelrum i personens möte med världen.

Dilemmat med beskyddarna är att de ofta ”fastnat i tiden” för den svåra händelsen. I sin ambition att sky-

tionellt i sin ambition att hålla det autentiska jaget borta från psykisk smärta.

Det finns två typer av BESKYDDARE. Den ena

typen kallas i modellen för MANAGERS-managers. Dessa arbetar proaktivt och deras huvuduppgift är att

försöka undvika att Exilers känslor blir triggade eftersom de bedöms som skadliga. En manager skulle

kanske kunna beskrivas som en driftig, förutseende mellanchef som, med goda intentioner, aktiverar

svensk familjeterapi 23


kada, drogmissbruk, matmissbruk, dissociation med

mera, för att hjälpa till att komma undan akut smärta.

Till saken hör att båda beskyddartyperna är försiktiga inför varje försök till förändring av den inre balansen.

De uttrycker alltid tveksamhet och skepsis, när yttre krafter vill öppna ett samtal som kan leda till risk för obalans och oförutsägbar förändring.

Beträffande en person i psykisk obalans beskriver

IFS hur det autentiska jaget inte orkat med eller kunnat utvecklas till att leda personen. Istället har olika

beskyddare av nöden tvingats göra så gott de kunnat, i en ofta kaotisk och turbulent personlig miljö. Även

om alla delar gör så gott de kan utan adekvat ledning, blir resultatet ett agerande som är nedbrytande för

personens känsla av stabilitet, självkänsla och egenkontroll. De olika delarnas ambitioner och bidrag personen och tar över ledningen vid risk för psykisk smärta. Det finns ofta flera managers i olika roller och med specifika bevakningsområden, inte sällan i konkurrens och konflikt med varandra. Det kan vara

röster som hämmar personens frimodighet, managers

kan ge defensiva råd om att bästa strategin är att hålla sig undan, fly fältet eller förneka viktiga behov med mera.

blandas samman och personens agerande blir inkon-

sekvent, ryckigt och utan tydlig riktning. Resultatet

blir en upplevelse som präglas av osäkerhet och låg självkänsla i ett ”överlevnadsmood”. Alla som arbetat

på en arbetsplats med svag ledning och med många ”småpåvar” kan känna igen upplevelsen. Detta kal-

las i organisationstermer för ”suboptimering”, då helhetens ambitioner och mål får ge vika för delmål, som ofta konkurrerar inbördes.

Den andra sortens beskyddare kallas för FIREFIGHTERS-BRANDSLÄCKARE

(vår

översättning).

Brandsläckarna rycker ut och agerar i akuta situation-

Målet med IFS-behandling

avleda alla smärtsamma känslor som är på väg att

Det övergripande målet för IFS-terapeuten blir att

vuduppgift att stoppa all kontakt med de känslomäs-

upprätta det autentiska jaget som ledare för det inter-

utan barmhärtighet, eftertänksamhet eller konsekven-

att identifiera och acceptera de olika delarnas röster,

Brandsläckare utvecklar det som till synes är ett

till det terapeutiska dilemmat, som fört klienten till

er för att till varje pris ”släcka elden”, det vill säga,

överväldiga personen. Brandsläckarna har som hu-

tillsammans och i intensiv dialog med klienten åter-

siga flyktingarnas överväldigande smärta. Detta sker

na systemet. I första hand hjälper terapeuten klienten

stänkande gentemot personen eller omgivningen.

som har viktig information att förmedla i förhållande

självdestruktivt beteende av olika slag såsom självs-

terapi. Klienten får sedan hjälp att själv samtala med

svensk familjeterapi 24


de olika delarna. Detta sker genom att skapa utrymme

av oss, presenteras också modellen psykopedagogiskt

dem, hjälpa dem att ta ett steg åt sidan och bevittna

skam och ge var och en instrument att förhålla sig

för att lyssna på deras budskap, ta hand om och lugna och tillåta andra delar att ta plats. Samtidigt ges åter-

försäkran att kaos inte återinträder om de ”släpper taget” om en del av sina gamla uppgifter. De olika

delarna ges möjlighet att hitta nya , mer uppdaterade

och avslappnade roller i tilltron till att det autentiska jaget klarar av situationen. Det autentiska jaget får

i varje session. Syftet är främst att avlasta skuld och på mer frimodigt, accepterande och tillåtande till det

komplexa system av samverkan som varje person utgör.

För den intresserade läsaren hänvisas vidare till IFS:s hemsida: https://IFS-institute.com

på så sätt hjälp att växa sig starkare att leda personens inre system på ett konstruktivt sätt. Alla delar ska

hitta bekvämare roller i sin samverkan. Rollerna ska vara tydligare differentierade och urskiljda från varandra.

Familjeterapeutens reflektioner kring IFS 1.

Om någon del har extra svårt att släppa taget kan terapeuten erbjuda sig att samtala direkt med den delen

under en övergångsfas. På så sätt får det autentiska jaget hjälp att återta ledningen och själv lugna och trygga och övertyga. Huvudregeln är dock att klienten ska

få hjälp att själv handha denna ”förhandlingsprocess”

med sina delar.Det sker genom att hon utveckla sin

förmåga att möta varje del med respekt och tillåtande värme för att lyssna, lugna, stödja och tacka.

I träningen till IFS-terapeut ingår att tillägna sig ett stort antal konkreta terapeutiska tekniker och lära ut till klienten

Det systemiska förhållningssättet är välbekant.

Alla delar har en relevant funktion i ”dansen”. Alla delar bidrar för ”bästa möjliga” balans i systemet.

Ett genomgående tema i presentationen av arbetssättet

är att bygga en systemisk arbetsallians med alla delar var för sig och tillsammans. Vidare att förmedla

vikten av ömsesidig respekt för de olika delarna i det interna samarbetet i enlighet med Pinsofs mod-

ell för det komplexa alliansbyggande som krävs i en framgångsrik, systemisk familjeterapi (2018).

2. Modellen är ett utmärkt instrument för att familjeterapeuten ska kunna fördjupa samtalet mel-

lan familjemedlemmar i ett växelvis arbete med var

hur man på bästa sätt kommunicerar internt, bear-

betar intern information och kommunicerar ut till anhöriga om sina inre samtal. Inte minst behöver

terapeuten själv lära sig att parallellt arbeta med sina egna delar, som aktiveras i olika skeden i samspelet

med klienten. Det utgör i själva verket en avgörande aspekt i att arbeta som IFS-terapeut.

och en inåt och mellan dem. Detta kallas i modellen för att göra en U-turn då ett påstående från klienten om den andre vänds inåt till självreflektion över sin egen reaktion.

Tom Andersen skriver (2013) att det i ett bra familjes-

amtal alltid måste finnas plats för två samtal samtidigt:

det inre samtalet inom en person och det yttre samta-

För att normalisera den intuitiva upplevelsen av inre konflikt mellan olika krafter, som finns i var och en

let mellan personer. IFS presenterar, genom sin struk-

turerade arbetsmodell, verkligen ett komplement för

familjeterapeuten hur detta ”inre samtal” kan föras.

svensk familjeterapi 25


lar, som triggats i relationen, än varit i genuin kontakt genom sina mer vuxna autentiska jag. Motivet att arbeta växelvis både enskilt och tillsammans om kon-

fliktparternas egna inre samtal, kan så framstå som mer begripligt och meningsfullt.

Motsvarande resonemang blir också tydligt i en utarbetad modell för parterapi (Herbine-Blank, Sweezy, 2021).

I arbetet med barn i enskilda samtal och gemensamma familjesamtal, beskriver Spiegel (2017) ett

kreativt arbete i lek där barnets ambivalens uttrycks i delar som man åskådliggör (externaliserar) tillsammans med kreativa barnanpassade tekniker (teckningar, modellera etc.). 3. För familjeterapeuten ger modellen också ett konkret instrument för arbete med mentalisering (Fonagy,

2019). Detta sker i ett fördjupande samtal från identifiering och analys av destruktiva samspelssekvenser mellan familjemedlemmar, till både individuella och gemensamma samtal som nyanserar, fördjupar samta-

Grundhållningen i samtal med ”delar av mig” är

ett utmärkt tillskott genom den konstruktiva ingång som den skapar till svåra samtal där rädsla, skydd

och försvar blir framträdande. (På engelska används

”parts of me”. En fundering är om man på svenska rent språkligt kanske hellre skulle tala om ”sidor hos mig”).

let både ”inåt och mellan”. Detta arbete öppnar för

Det är naturligtvis lättare att närma sig delar av sig

perspektiv men också i par- och familjearbete.

skuldtyngt material om inte det som man tar upp i

bätte problem- och konfliktlösning både i individens

I fall där man noterar starka reaktiva beteenden som

låser konfliktlösning och åstakommer kontaktbrott mellan partners och mellan familjemedlemmar, kan

vägen mot det familjeterapeutiska temat gå genom ”upptäckten” av hur den enes svårigheter och smärta

själv (sidor av sig själv) vilka representerar skam- och samtalet är 100 % jag utan enbart en del av mig (en

sida av mig). Detta för att man då samtidigt kan få hjälp och acceptans från andra delar (sidor) att han-

tera, härbärgera och förlika sig även med dessa delar som viktiga delar i mig.

fram till nu, har uppfattats som riktade provokationer

4. Intervju- eller samtalsmetoden känns igen av

sesidigt lyssnande dialog. Terapeuten kan här finna

isk intervjumetodik (cirkulärt, refleksivt, hypotetiskt)

mot den andre och blockerat vägen framåt i en öm-

vägar att hjälpa klienterna att uppleva hur de mer eller mindre kommunicerat genom sina beskyddarde-

varje familjeterapeut genom sin likhet med system(Tomm, 2013) (Boscolo, 1996).

svensk familjeterapi 26


Det nya för familjeterapeuten är hur det individuella

5. Utgångspunkten för samtalsterapin som en

är skapade av de klienter som Schwartz arbetade med

blockeringar i reparativt anknytningsarbete, känns

systemets delar beskrivs i nya termer. Dessa termer

i början av utvecklingen av IFS. Termerna kan dock

med lite god vilja lätt översättas till representationer av eller röster från viktiga historiska eller aktuella

trygg plats, där man försiktigt närmar sig relationsvälbekant (Diamond, 2015) (Furrow et al, 2019).

I EFFT (Emotionally Focused Family Therapy) är det

anknytningsobjekt i klienten liv.

brukligt att terapeuten använder ett språk som ref-

En reflektion från oss familjeterapeuter är, att när

jupad inre dialog med klienten kring primära anknyt-

Schwartz talar om ”Internal family systems theory” är just familjemetaforen intressant. De inre röster som

ererar till ”one part of you” för att stimulera en fördningsbehov (Furrow et al, 2019).

beskrivs interagerar som familjemedlemmar vare sig

6.

Den etiska hållning, med klienten i en position

”managers”. Managers fungerar som mer eller min-

viktig, allmän terapeutisk faktor inom familjeterapin.

sina problematiska ”exile-barn”, vilka ju som ”vanli-

lians med systemets olika delar (Sprenkle 2009).

helhet. Alla dessa inre gestalter kan kommunicera

7.

IFS:s arbetsprocess innehåller välbekanta steg

a)

alliansbyggande och presentation av modellen,

b)

identifiering och analys av problemsekvenser

c)

problemformulering och deeskalering av starka

d)

formulering av arbetet framåt genom kartläggn-

de har egenskaper som karaktäriserar ”exiles” eller

med tolkningsföreträde, känns också igen som en

dre väl samarbetade föräldrar, som försöker hantera

Det gäller även vikten av att bygga en komplex al-

ga” symtombärande barn har sin roll i familjen-sommed varandra, ha erfarenheter som tycks stå i konflikt

med varandra och vara mer eller mindre benägna att vilja komma tilltals med såväl det autentiska jaget som terapeuten. En av de intressanta aspekterna av hur IFS kan användas i individuell terapi är hur terapeuten kan handleda det autentiska jaget i bemötand-

et av IFS -familjen. I den mån det autentiska jaget kan underlätta en kommunikation inriktad på större

ömsesidig förståelse mellan de inre familjemedlem-

marna, utvecklas och växer individen som helhet, då det autentiska jagets kvaliteter får ökat inflytande och spänningen mellan familjemedlemmarna minskar. Vi ser inga hinder för att man inom en familjetera-

peutisk ram med en samlad familj av och till skulle kunna ha ett individinriktat fokus. I parterapi arbetade

från grunderna i en familjeterapeutisk process:

för terapin,

reaktiva processer som låser,

ing av bakomliggande primära behov och fördjupad kommunikation kring blockeringar för att dessa blir bemötta, e)

upprättande av och arbete i riktning mot tera-

medan den andre partnern och en av co-terapeuterna

f)

konsolidering, utvärdering och avslut.

ktioner.

Arbetsgången är välbekant från många näraliggande

man ”förr i världen” ibland i co-terapi med en kroppsterapeutiskt inriktad metodik med en parmedlem, bevittnade arbetet och senare kunde delge sina refle-

peutiska mål inom individen och mellan individer,

anknytningsbaserade metoder: ABFT (Diamond,

svensk familjeterapi 27


lan familjemedlemmarnas olika delar till ett samtal

2015) EF(F)T (Johnson, 2016). 8.

mellan familjemedlemmarnas autentiska själv.

IFS bygger på välkänd traumateori.

Det finns vissa likheter med metoden Lifespan Inte-

gration (Pace, 2015), där det nuvarande vuxna ”jaget”

får hitta och ta hand om det lilla ”barn-jaget”, dvs ett yngre ”Ego-state”. Det är också spännande att notera hur IFS harmonierar med neuropsykologisk utvecklingsteori och hinder för utveckling. Vi syftar här på

fördröjning och hinder av personlig utveckling och

Med denna koppling som bas kan sedan samtalstemat

generaliseras till ett relationistiskt eller systemiskt tema kring familjens begränsande klimat och kultur i en frigörande riktining för alla familjens medlemmar. 10. Modellen är verkligen användbar i det egna utvecklingsarbetet som familjeterapeut.

mognad som i den teoribildningen kan uppstå i ett

IFS-modellen betonar ett parallellt arbete med oss

och psykologiska erfarenheter (Siegel 1999) (Shore,

att stanna i det autentiska jaget. Samtidigt behöver vi

mindre optimalt samspel mellan neurologisk mognad

själva och våra egna autentiska jag samt vår förmåga

2003).

som terapeuter bli uppmärksamma på och arbeta med

9. För oss familjeterapeuter, som huvudsakligen

i lägen där vi själva blir provocerade, aktiverade och

arbetar i kontext (BUP, Psyk. etc.) som utgår i sitt diagnostiska och terapeutiska arbete från problem-

och symptom beskrivna på den individuella nivån, är

denna metod en utmärkt ”upphämtningsstrategi” mot ett tydligare familjeterapeutiskt relationstema längre fram i den terapeutiska processen.

Med utgångspunkt i individens symptom som t.ex. ångest, depression eller självskada av något slag,

våra egna beskyddare och hur de försöker hjälpa till

triggade och/eller befinner oss på ”blinda fläckar”. Att

kunna resonera med sina egna delar under, före och efter samtal är mycket användbart för en familjetera-

peut och en väg att bli säkrare i sin osäkerhet (Sundelin, 2020).

Forskningsläget, evidensbasering och evidensinformering

kartläggs de olika delarna eller rösterna inom indivi-

IFS-modellen följer mycket tydligt allmänna princi-

i detta material förmedlas sedan till övriga familjem-

tiv psykoterapi (Wamphold, 2015, Sprenkle, 2009).

till familjemedlemmarna kan från början inkludera

formerad.

symptombärarens koppling mellan sina olika delar i

Som specifik modell finns inte speciellt mycket for-

för att försöka samtala med de övriga i familjen om

Registry for Evidence-Based Programs and Practic-

fördömanden dvs. deras beskyddardelar. Samtalet

bedöms som effektiv för allmän psykisk funktion och

den tillsammans med terapeuten. Relevanta moment

per för ”Common factors” som viktiga för en effek-

edlemmar i familjesamtal. Det stöd som sedan ges

Modellen kan därför bedömas som tydligt evidensin-

goda familjesamtal om hur t.ex. föräldrar kan bemöta konflikt och den personens vånda och ambivalens in-

skning ännu, men modellen är uppförd i National

detta utan att väcka deras stress, smärta och kanske

es efter en studie som genomfördes 2013. Metoden

kan på så sätt utvecklas från ett reaktivt samtal mel-

skattas som lovande för fobier, panikångest, generell ångest, depression etc. (Schwartz 2020 sid 255).

svensk familjeterapi 28


IFS kan även betraktas som ett viktigt inslag i och

komplement till ett brett familjeterapeutiskt anslag.

Herbine-Blank Toni, Sweezy Martha (2021). Internal Family Systems Couple Therapy Skills Manual, Healing Relationships from the inside Out, Eau Claire, PESI Publishing.

hitta nya vägar att fördjupa sitt terapeutiska samtal

https://IFS-institute.com

Familjeterapeuten kan med hjälp av kunskap i IFS med familjemedlemmar.

Vidare visar presentationer i böcker om IFS nedan

av en mängd anekdotisk evidens i form av utdrag ur fallbeskrivningar och praktiska verktyg avseende

psykoterapi med barn i en familjeterapeutisk kontext, parterapier och familjeterapier. Dessa böcker finns med i referenslistan. av

Johan Sundelin

Charlotta Lindahl Björn Wrangsjö

Johnson Sue (2016). The Revolutionary new Science of Romantic Relationships, Little, Brown Book Group. Pace Peggy (2015). Lifespan Integration – Connecting Ego States through Time, New York, Eirene Imprint. Pinsof William M. , Breunlin Douglas C., Russel William P., Lebow Jay L., Rampage Cheryl, Chambers Anthony L. (2018). Integrative Systemic Therapy – Metaframeworks for Problem Solving with Individuals, Couples and Families, Washington, American Psychological Association. 408 sidor. Schwartz Richard, C., Sweezy Martha (2020). Internal Family Systems Therapy, New York, The Guilford Press. Shore Allan N. (2003). Affect Regulation and the Repair of Self, New York, W.W Norton & Company.

Referenser Andersen Tom (2013). Reflekterande processer: Samtal och samtal om samtalen, Studentlitteratur, Lund. Bateman Anthony & Fonagy Peter (2019). Handbook of Mentalizing in Mental Health Practice, New York, American Psychiatric Association Publishing. Boscolo Luigi (1996). Systemic Therapy with Individuals, New York, Routledge. Diamond Guy, Diamond Gary, Levy Suzanne (2015). Anknytningsbaserad familjeterapi för deprimerade ungdomar, Lund, Studentlitteratur. Furrow James L., Palmer Gail, Johnson Susan M., Faller George, Palmer-Olsen Lisa (2019). Emotionally Focused Family Therapy – Restoring Connection and Promoting Resilience, New York, Routledge.

Siegel Daniel J. (1999). The Developing Mind – How Relationships and the Brain iInteract to Shape Who We Are, New York, The Guilford Press. Spiegel Lisa (2017). Internal Family Systems Therapy with Children, New York and London, Routledge. Sprenkle Douglas H.(2009). Common Factors in Couple and Family Therapy: The Overlooked Foundation for Effective Practice, New York, Guilford Press. Sundelin Johan (2020) Att bli säkrare I sin osäkerhet, Fokus på Familien, 3, 181-198. Tomm Karl (2013). Systemisk intervjumetodik – En utveckling av det terapeutiska samtalet, Lund, Studentlitteratur. Wamphold Bruce E. Imel Zac.E. (2015). The Great Psychotherapy Debate – The Evidence for What Makes Psychotherapy Work, second ed., New York, Routledge.


Det är inte jag

det är bara mina diagnoser Under våren avslutande jag min Steg 1 utbild-

tagning med en patient och en kurator, alltså jag.

sutveckling (Grundläggande Psykoterapiutbild-

som används är praktikforskning. Studien är inte

ningen hos Göteborgs Centrum för Kompetenning på systemisk narrativ grund). Här kommer en sammanfattning av den uppsats jag skrev som

avslutning i utbildningen. Som kurator inom vuxenpsykiatrin kände jag utifrån utbildningens in-

riktning ett behov av att titta på motsatser, i det här fallet psykisk hälsa och styrkor istället för

psykisk ohälsa. Syftet med min uppsats var att

undersöka vad som händer i samtal när jag inte möter patienter utifrån sjukdom och diagnoser

(som är ingången till vår mottagning) utan med en nyfikenhet utforskar vad som finns bortom sjuk-

dom, diagnos och lidande genom narrativa, avlastande samtal.

Studien sker i behandlingsrummet och metoden gjord ur ett utanför och in perspektiv utan ett ini-

från perspektiv där jag som författare även är en del i studien. Syftet har varit att prova och se hur samtalen blir om jag använder en annan ingång än den på arbetsplatsen vanliga, att inte utgå från diagnos, symptom och lidande. Patienten och

jag rör oss utan GPS på en färd i det salutogena berättandet. Jag växlar mellan det som händer

med mig i samtalet och hur jag tolkar patientens ord och berättelser. Det finns två parallella berättelser, dels den som patienten berättar för mig

men även den berättelse som blir mellan mig och patienten i rummet.

Jag har ställt mig frågor om hur ett samtal blir om

Jag har använt mig av praktikforskning i den här

san, personen bakom diagnoserna. Mina samtal

från mitt dagliga arbete och i det här fallet min-

vi utgår från att söka och belysa det friska, häläger rum i sammanhanget av en psykiatrisk mot-

uppsatsen. Med det menar jag att jag har utgått nesanteckningar som jag skrivit under och efter

svensk familjeterapi 30


svensk familjeterapi 31


samtalet. Forskningen är alltså en del av mitt da-

tiga. Hur kan människan må så dåligt när vi har

direkta citat av vad patienten säger och hävdar

gör. Ingenting ska lämnas till slumpen, till tron

gliga arbete. Jag har ingen ambition att ge några inte att mina minnesanteckningar är någon objektiv sanning. Jag kan heller inte se att de behöver

vara det när hela upplägget handlar om hur jag uppfattar och upplever samtalet. Samtalen har ägt rum på mottagningen eller per telefon. Ante-

ckningarna är skrivna under samtalet och i direkt

anslutning till samtalet. Praktikforskning utgår

det så bra och när vi mäter och utvärderar allt vi eller till känslomässigt flum. Men mina patienter har oftast stora känslomässiga, tankemässiga och själsliga problem, med ett stort lidande. Hur går det ihop och hur ska jag förhålla mig till ”dub-

belheten” i det medicinska och det vardagliga känslomässiga?

alltså inte från ett perspektiv där man tittar på

Det där första samtalet, den nervösa patienten,

skning där man är i processen och forskar.

kommer att hända? Vem är det jag har framför

Med mycket inspiration från Jonna Bornemark

tienten sätta sig ner, talar om att jag är glad att vi

praktik utifrån och forskar om praktik utan for-

och hennes tankar om samtidens mätande och

ängslighet har jag funderat kring psykiatrins up-

plägg utifrån diagnosticerande. Inom psykiatrin för vi ihop det medicinska med det sociala och psykologin. Eftersom det medicinska och naturvetenskapen genom den senaste historien har varit

så stark, genomsyras mycket på min arbetsplats

av mediciner, evidens, vetenskap och mätningar. Mitt arbetsområde behöver enligt mig förena det mätbara med det känslomässiga. Psykisk ohälsa,

växer och breder ut sig, hos yngre och hos äldre,

hos kvinnor och hos män, hos rika och hos fat-

ångest i rummet. Förväntningar och rädsla, vad mig, vilka förväntningar finns? Jag ler, ber pa-

ses, berättar hur jag tänker mig att det här samtalet kan se ut, och sedan frågan? Känns det uppläg-

get ok för dig? Samtalet går framåt, jag frågar och frågar, svaren blir en berättelse av ord och

blir till en relation, en allians. Det känns gott i

mig att kunna vara den som någon lutar sig mot, att få dela någons berättelse, att undersöka och

bekräfta, att arbeta, arbeta hårt. Men, så kommer tvivlet krypande, gör vi rätt saker? Borde inte pa-

tienten mått bättre nu, är jag inne på rätt spår? Är

det mitt tålamod, eller snarare bristen på det, som prövar mig nu?

svensk familjeterapi 32


Det är två av mina patienters berättelser som lig-

berättelsen så verkar det inte behövas. Således

stort psykiskt lidande som hindrar dem från att

samtalen, för oss båda. Samtalet får en betydligt

ger till grund i den här uppsatsen. Båda med ett

känna lust och livsglädje. Jag har bett att få till-

gång till deras unika berättelser där lidandet varit mindre eller till och med borta. De har berättat

och jag har genom frågor och bekräftelser navigerat oss fram.

Jag upplevde att en förutsättning att locka fram

verkar det både finnas avlastning och utmaning i

lättare ton och även om det kan bli känslosamt så blir det på ett annat sätt. Att berätta om smärta leder enligt min mening till mycket smärta i rum-

met, att prata om styrkor och betydligt mer positiva berättelser leder istället till ett fokus på dessa personlighetsdrag.

de salutogena berättelserna var att även bekräfta

Jag hoppas att det i framtiden inte behöver bli

känna sig trygga med att jag inte ”glömt” deras

pektiven inom psykiatrin. I slutändan handlar det

”den andra berättelsen”. Patienterna behövde lidande och begränsningar. Däremot upplever jag

att det kan vara avlastande och hjälpsamt att arbeta externaliserande med lidandet och smärtan.

Gärna parallellt med att utforska de salutogena berättelserna.

något motsatsförhållande mellan de olika persom att lindra eller bota personer med svårt lidande

och en hög grad av sårbarhet. Då behövs både en påfyllnad av det friska och ett dämpande av det sjuka, det är inte en dragkamp åt olika håll utan en gemensam kraft framåt.

Jag upplever att patienterna gick in i sina berät-

telser på ett sätt som förändrade dem. Deras sätt att prata och kommunicera blev ett annat. Jag

Av Helena Isaksson

friskare patient. Inledningsvis är både patienten

Kurator

tror att ju fler berättelser av det här slaget desto och jag osäkra, vågar vi verkligen ge oss ut i det

här. Patienten försäkrar sig om att jag säkert vet och förstår att problemet kvarstår men i slutet av

svensk familjeterapi 33


Behandlar vi Postpartum familjesystemiskt? Postpartum depression (PPD) är ett flerdimensionellt problem och

forskningen bekräftar att de interpersonella relationerna i familjen har

en viktig roll. Innebär detta att de drabbade erbjuds familjesystemisk behandling? Hur gör vi, egentligen? En obehandlad postpartum depression (PPD)

besvär ett år efter förlossningen. Var tionde pappa

bade föräldrar, barn, familjer och även sett ur ett

nadsår (Cameron et al., 2016) och risken att drab-

kan innebära negativa konsekvenser för drabbredare samhällsperspektiv (Cacciola & Psouni,

2020; Cluxton-Keller & Bruce, 2018). Forsknin-

gen visar på att konsekvenserna av PPD kan reduceras om tillståndet identifieras och behandlas

tidigt, och pekar på en multifaktoriell etiologi för PPD, där såväl biologiska som relationella och

psykosociala riskfaktorer är viktiga för uppkom-

blir också deprimerad under barnets första levbas ökar om partnern är deprimerad (Ansari et al.,

2021). Om båda föräldrarna är deprimerade ökar

även risken för att barnets kognitiva, sociala och

emotionella utveckling blir lidande (Massoudi et al., 2016; Psouni & Eichbichler, 2020), och för att dessa svårigheter kvarstår då barnet blir äldre.

sten av problematiken, och därmed även viktiga

Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa

i psykologisk behandling i praktiken, där mycket

sociala och psykologiska faktorer, t ex stressande

behandlarens perspektiv försöker vi här belysa

stande socialt stöd från både partner och omgiv-

praxis går i samklang med varandra.

spelar in. Tidigare sjukdomsbild, upplevelser av

PPD som systemiskt multifaktoriellt fenomen

spelar också roll.

för dess behandling. Men vilka perspektiv betonas

drabbas och andra inte. Dock visar forskningen att

verkar vara individuellt inriktad? Med fokus på

livshändelser, relationsstress och konflikter, bri-

om och i så fall hur empirisk kunskap och klinisk

ningen samt sociala och ekonomiska svårigheter

Cirka 15% av nyblivna mammor drabbas av PPD

(Åhlén et al., 2019), och en tredjedel har fortsatta

förlossningen samt personliga sårbarhetsfaktorer

Den tidpunkt i livet där PPD uppstår –när familjen nybildas och roller och arbetsfördelning utvecklas

svensk familjeterapi 34


m Depression

och förändras– innebär ett sårbart skede sett ur ett

klart beskriver hur PPD riskerar att drabba hela

att leva ensam – bilda par – till att bilda familj är

kring hur kliniker bemöter och arbetar med detta.

intrapsykiskt perspektiv. Transformeringen från en dynamisk och interaktiv process som påverkas

familjesystemet så återfinns ytterst få studier

av både egna inre faktorer och av yttre faktorer.

Inom ramen för det systemiska perspektivet läggs

mycket på parrelationens stabilitet och vilket stöd

mellan bebis och omsorgsperson, och framför allt

berg & Hwang, 2003). Ouppfyllda förväntningar,

som kommer som primär patient för psykolo-

tionskonflikter och relationsstress ökar risken för

mammans depression beror av flera faktorer, men

Anpassningsförmågan till att bli förälder vilar

stor tyngdpunkt på risken för skadad anknytning

man ger varandra i den nya situationen (Wick-

mellan bebis och mamma. Det är oftast mamman

bristande eller låg grad av socialt stöd samt rela-

gisk behandling för PPD. Hur barnet påverkas av

PPD (Psouni et al., 2017). Trots att forskningen

den viktigaste verkar vara föräldraförmågan och

svensk familjeterapi 35


dess kvalitet, såsom lyhördhet (Ramchandani et

Det finns dock enbart ett fåtal kontrollerade

drabbas, om den deprimerade mamman känner att

interventioner för patientgruppen, trots att PPD

al. 2011). Även eventuella äldre syskon som kan det är fullt tillräckligt att hantera endast det nyfödda barnet (Beck, 2002).

Psykologisk behandling i en unik livsfas Att behandla PPD innebär ett parallellt behan-

dlingsfokus både utifrån själva depressionen och

utifrån att depressionen uppstår i just livsskedet postpartum. Eftersom PPD drabbar systemiskt behöver behandlingsinterventioner beakta flera

studier som har undersökt familjeterapeutiska på systemisk nivå påverkar hela familjen och att man vet att familjeterapeutiska interventioner är effektiva även vid depression utanför livscykelperspektivet av barnafödande (Cluxton-Keller &

Bruce, 2018). Studierna kommer inte fram till någon samstämmig bedömning av de olika terapimodellernas effektivitet. Slutsatsen är dock att psykologisk behandling har en signifikant effekt (Stephens et al., 2016; Åhlén et al., 2019).

olika nivåer och perspektiv. Utifrån riskfaktorer

Studiens ansats och tillvägagångssätt

gen fram vikten av de relationella faktorerna för

Vi intervjuade 11 psykologer inom mödra- och

hur man kan förhindra upprepning av depressiva

30 år) av psykologisk behandling av mammor

och konsekvenserna av just PPD lyfter forsknin-

hur man kan reducera depressionssymptom, och episoder (Johansson et al., 2017).

Sedan 2010 rekommenderar Socialstyrelsen ge-

nerell screening av alla nyblivna mammor för

depression. Idag är det nästan bara mammor som systematiskt blir tillfrågade om hur de mår efter

barnets födelse, även då vi vet att depression hos pappor är en riskfaktor ur barnperspektiv (Psouni et al., 2017). Ytterst få drabbade pappor återfinns i terapi (Psouni et al., 2017; Psouni & Eichbichler,

2020). Flera studier påtalar att psykologisk behandling har effekt för PPD, framför allt Inter-

personell Terapi (IPT), som är systemiskt orienterad även då hela familjesystemet inte är med i

barnhälsovården med lång klinisk erfarenhet (10– med PPD, och geografiskt spridda på olika orter

från norr till söder i landet. Den semistrukturerade intervjun syftade till att synliggöra klinikers beprövade praxis i det kliniska arbetet med PPD. In-

tervjupersonerna var samtliga kvinnor (ingen man svarade på frågan om att delta i studien), verk-

samma som psykologer och med vidareutbildningar (4 psykoterapeuter, 2 specialistpsykologer, 7

IPT-utbildade) och tilläggsutbildningar (korttidsterapi KBT, PDT, samspelsbehandling, EMDR,

familje-terapi, gestalt-terapi). Efter 11 intervjuer kunde en mättnad i data märkas, varför rekryteringen avslutades.

terapirummet (Claridge, 2014; Pearlstein et al.,

Materialet kodades av två kodare individuellt,

är individuellt inriktad men gärna inkluderar an-

nehållsanalys, och antog temana inom det sys-

2006), och Kognitiv Beteende Terapi (KBT), som

dra interventioner i behandlingen (Sockol et al., 2011).

med god samstämmighet. Vi använde riktad in-

temiska perspektivet i samband med PPD (”unik livsfas”, ”multifaktoriellt fenomen” samt ”kon-

svensk familjeterapi 36


sekvenser för barnet”) som en förståelseram i

stora påverkan som skuld och skam kan ha i själva

”skuld och skam” samt ”dynamiken i problema-

påverkan för ökad skuld och skam, och hur vik-

den analytiska processen. Induktiva delteman tiken”, som förstärker huvudtemat unik livsfas,

samt ”komplexiteten i problemstrukturen”, som förstärker huvudtemat multifaktoriellt fenomen,

tillkom. Temat ”fokus i bedömningssamtal” med

behandlingsmötet, men även yttre förväntningars

tig denna faktor är att inte tappa i terapirummet. Detta svåra tillsammans med att patientgruppen ofta är väldigt öppna för förändring.

sina underteman föddes ur de olika infallsvinklar

Livsfas-perspektiv: Tre fjärdedelar förde ett

tientgruppen. (Figur 1).

ingen i att bli mamma, dels stressande jämförelser

klinikerna beskrev utformning av arbetet med pa-

resonemang kring dels svårigheter med omställnmellan det gamla och det nya livet. Föräldras-

tressen kan drabba båda föräldrarna och det är extra viktigt att få rätt hjälp snabbt när det krisar.

Vikten av att inte tappa den andra partnern fördes fram som viktig faktor, sett utifrån det läkande

i att få dela sin smärta och svårigheter med sin

partner men även i att bli lyssnad på och hitta en ökad förståelse för varandra. Att bli föräldrar är

Unik livsfas

ett gemensamt ansvar, och när roll- och ansvars-

Sett utifrån ett systemiskt perspektiv blir vikten av

hur olika delar i familjesystemet (parrelationen,

fördelningen stör relationen kan detta behöva lyftas i gemensamt samtal.

föräldrasystemet och subsystem såsom syskon)

Det systemiskt breddade perspektivet: I och med

livsfas-perspektiv inklusive parrelationens roll

familjesystemet så blir just det utvidgade nyfikna

påverkas av mammans depression viktig.

Ett

för ökat välmående, det systemiskt breddade per-

spektivet utifrån att PPD har en påverkan på hela

familjen samt den höga förändringsbenägenheten som återfinns hos nyblivna föräldrar betonades

här. Hälften av intervjupersonerna lyfte risken för negativ påverkan på framför allt parrelationen. In-

gen intervjuperson diskuterade påverkan på andra subsystem i familjen, och enbart en nämnde den

dubbla problematik som kan uppstå om två föräldrar blir deprimerade samtidigt och vilka kon-

sekvenser detta kan få för det lilla barnet. Samtliga intervjupersoner förde resonemang kring den

att PPD har en påverkan på hela eller delar av

utforskandet viktigt, vilket några intervjupersoner också lyfte. Terapin behöver omfatta många, var-

för det blir viktigt att lyfta in frågor kring både

nuvarande familjesituation och hur det har sett ut bakåt. Detta ger nya infallsvinklar för fokusen i

den psykologiska behandlingen. Som en deltagare

noterade: ”Det måste alltid vara en öppen dörr för övrig familj, det kan ibland vara mannen och ibland vara en mormor som behöver inkluderas.” Hög förändringsbenägenhet: Det gäller att flytta fokus från det negativa till att i stället öka nyfiken-

svensk familjeterapi 37


heten kring sitt barn och hitta det fungerande och

Deltemat belyste det dubbla i att arbeta med en

i denna fas av livet har en otrolig motivation till

finner sig en period av livet där många faktorer

mer positiva i föräldraskapet och livet. Kvinnor att försöka förstå och närma sig sitt barn vilket i

sin tur gör att de ofta svarar bra på behandlingen. Som en deltagare noterade: “Att möta den här smärtan är ju väldigt viktigt. Men också att ge hopp. Att det här är något som går att förändra, det här är en process som kan leda till något annat.”

sårbar men ändå mottaglig patientgrupp som be-

spelar in för hur upplevelsen av att bli förälder ska formas. Samtliga intervjupersoner beskrev ett stort engagemang i patientgruppen. Att i det

psykologiska arbetet hålla både det svåra och att förmedla hopp tillsammans med att se förändringsbenägenheten skapar en dynamik i klinikers arbete som blev tydligt i materialet. ”Man möter den här smärtan, men man ger också

Skuld och skam

hopp. Det är fantastiskt att arbeta med männi-

I detta induktiva deltema ingick dels egna känslor

skor som är i den här fasen av livet.”

kopplat till föräldraskapet som kunde visa sig i

Multifaktoriellt fenomen

vara en dålig förälder, dels yttre förväntningar

Temat belyser PPD från två perspektiv. Dels uti-

Alla intervjupersonerna beskrev att en viktig del

påverka om en person drabbas av PPD. Dels

form av självkritiska tankar och känslan av att som riskerade att öka känslan av skuld och skam. i den psykologiska behandlingen var att förstå kvinnornas känslor av skuld och skam, i en sår-

bar period av livet. Många beskrev kvinnorna

som ensamma och att det var svårt för dem att be om hjälp och dela sina känslor. “...det finns

en sådan sårbarhet och ett sådant stigma i att

från sociala och psykologiska faktorer som kan utifrån relationella faktorer och möjliga andra vidmakthållande faktorer som gör det svårt för kvinnan att bli fri från sin PPD. Det handlar om flera faktorer som gemensamt bidrar till PPD

vilket gör det extra viktigt att utforska brett både här och nu och bakåt, vilket återfanns i materia-

man inte mår bra när man ska vara lycklig och

let: ”…vad har man för möjlighet till emotionellt

det är en plågsam aspekt av PPD, att känna sig

och praktiskt stöd eller avlastning, hur ser det

så alltigenom dålig. Skammen gör att man blir

ut i relation med partnern, hur ser det ut med

tyst, det är svårt att prata om hur man mår, för

närstående, vad är möjligheterna att öka mam-

att det finns en föreställning om att alla andra

mans stöd, hur kan vi tillsammans jobba på det.”

mår bra.” ”Har du berättat för din parter, har

” Vad bär man med sig från sin barndom som

du berättat för dina föräldrar, dina anhöriga, om

kan hänga kvar i sitt eget föräldraskap, vad blir

hur du mår? Det är väldigt ofta svaret är nej,

ett hinder i eget föräldraskap.”

inte riktigt, jag vågar inte riktigt, jag tror de ska tycka att jag är galen eller så.”

Komplexiteten i problemstrukturen

Dynamiken i problematiken

Temat betonar att det krävs ett mångfasetterat

svensk familjeterapi 38


angreppssätt i närmandet av de hjälpsökande

barn, och att förstå den påverkan som egna erfar-

utforskande samtal tillsammans med god ar-

är relationen förälder-barn, föräldraskapet, inte

kvinnorna. En tillåtande och trygg atmosfär för

betsallians mellan terapeut och hjälpsökande beskrevs av många som väsentlig. Hur man

enheter kan ha på mamma-barn-relationen. “Det själva depressionen egentligen, som behandlas.”

som kliniker riktade sitt fokus såg lite olika ut.

Fokus i bedömningssamtal

nätverk in i behandlingen av den drabbade kvin-

Vikten av bedömningssamtal inför psykologisk

arbete även då de bredare systemiska tankarna

och ett antal delteman kunde identifieras. Flera

Tydligt fokus var på kvinnans mående, det lilla

inledningsvis vid kontakt med den drabbade

Komplexiteten blir även tydlig i frågan: drabbas

icke-dömande utforska kvinnans situation för att

depressionen som får en specifik betydelse för att

viktigast för kvinnan.

Få beskrev att de aktivt inkluderade familj och nan. De flesta belyste ett mer individ-fokuserat

behandling betonades av samtliga deltagare,

fanns med i det enskilda arbetet med kvinnan.

beskrev att de förde minst tre bedömningssamtal

subsystemet mamma-barn eller mamma-partner.

kvinnan. Några beskrev vikten av att nyfiket och

kvinnan av PPD för att de får barn eller är det

rama in vad de skulle arbeta med, vad som var

man just fått barn och är i en annan livsfas? Att

just ha den breda infallsvinkeln i bedömningsar-

betet med både tidigare sårbarhetsfaktorer samt

nuvarande situation gällande stöd och livssituation är något som samtliga intervjupersoner lyfte fram som viktigt.

Klinikernas praxis och forskning: Koppling och diskrepans

Flera av de faktorer som forskningen lyfter som viktiga att inte missa i förhållande till PPD

påverkar hela familjen medan det inte alltid är självklart att andra familjemedlemmar än den

Konsekvenser för barnet

deprimerade mamman adresseras i behandling

I temat ingick dels påverkan på barnets ankny-

(Hunt, 2006). Den diskrepansen vi ser i materia-

gensvar och lyhördhet för barnet. Få deltagare

erna som blir viktiga att ha med vid behandling.

sionen kunde ha för barnet. Fokus var istället på

vikten av ett brett systemiskt perspektiv vid PPD

och barn, då anknytningsfaktorn är mycket cen-

personerna utifrån ett individcentrerat fokus,

tydelsen av att ha med barnet i det terapeutiska

utifrån evidensen faktiskt till stor del riskerar få

men även för att arbeta praktiskt rent relationellt

tivet i sitt utforskande kring påverkan är för de

tning och kognitiva utveckling dels mammans

let handlar om ingången i de systemiska faktor-

lyfte den direkta negativa påverkan som depres-

Även då kunskapen hos klinikerna är hög kring

vikten av att bedöma samspelet mellan mamma

så är ändå angreppssättet hos hälften av intervju-

tral. Därför betonade flera intervjupersoner be-

med risk att missa den negativa påverkan en PPD

rummet för att möjliggöra samspelsbedömning,

på andra subsystem. Att lyfta in partnerperspek-

– både utifrån perspektivet att lära känna sitt

flesta en självklarhet, men där betoningen främst

svensk familjeterapi 39


är utifrån kvinnans perspektiv och behov av stöd,

skam. Man kan tänka att i den stora omsorgen

tiv påverkan på partnern.

ka hjälpa kvinnan i hennes mående och därmed

och inte lika tydligt kring utforskandet av nega-

Psykologiskt arbete med PPD är ett tu-delat up-

pdrag, där både depression, samspel med bebi-

sen men även det bredare systemiska perspektivet behöver bemötas. Ändå verkar de flesta av

klinikerna främst arbeta med kvinnan eller det lilla mamma-barn-subsystemet. Att arbeta med

systemiska ingångar utifrån framför allt en enda

om att inte tappa kvinnan terapeutiskt, i att försöockså minska risken för konsekvenser i samspelet med bebisen, så blir det breda systemiska per-

spektivet underordnat, och ett individuellt fokus kan ses som en nödvändig behandlingsstart. Att

finna ett sätt där omsorgen och förförståelsen av sårbarheter inte står i vägen för ett brett och inkluderande systemiskt perspektiv blir viktigt.

informationskälla (mamman) blir diskrepansens

Bedömningssamtal

PPD är ett transaktionellt fenomen vilket innebär

I de nationella riktlinjer och styrdokument som

varför det blir så viktigt att öppna upp möj-

direkt koppling mellan forskning och bedömn-

tifierade patienten. Forskningen är tydlig kring

dlighet som återfinns i evidensen kring de många

av hur man ska förstå problematiken (Claridge,

finnas i det kliniska arbetet som ska möta denna

Eichbichler, 2020; Wickberg & Massoudi, 2018).

att intervjupersonerna har olika infallsvinklar

Bemötandet av patientgruppen

in i behandlingsarbetet. Det tycks i samtal med

kärna, då flera dimensioner riskerar att missas.

att det inte finns en rak orsak-verkan-samband,

finns för behandling av PPD återfinns ingen

ligheten att arbeta med fler vuxna än den iden-

ingssamtal. Det som kan sägas är att den ty-

att en multifaktoriell etologi är en viktig aspekt

riskfaktorer en PPD kan ge bör lika tydligt åter-

2014; Goodman & Santagelo, 2011; Psouni &

patientgrupp. Resultatet av vår studie visar på

PPD är en problematik som omgärdas av flera

hinder för att ens söka eller komma till psykologisk behandling (Cacciola & Psouni, 2020). In-

tervjupersonerna lyfte vikten av hur dessa kvin-

nor blir bemötta i det terapeutiska rummet, sett utifrån att underlätta i att prata om det svåra.

Möjligen kan detta bli ett terapeutiskt hinder i strävan efter ett bredare systemiskt perspek-

tiv, då det samtidigt skulle kunna innebära att kvinnan flyr undan behandlingen av rädsla eller

när de talar om bedömningssamtal eller ingång

kliniker som att mycket av bedömningssamtalen lutar sig på beprövad erfarenhet och kunskap

kring vad man behöver beakta kring själva problematiken. Sett utifrån forskningens breddade syn på det systemiska perspektivet som innefat-

tar flera olika nivåer (Cacciola & Psouni, 2020)

kan tänkas att kliniker riskerar missa delar i sin bedömning av vad de ska fokusera på i behandlingen. Därav blir den bedömningsram som ska

fånga upp viktiga områden in i behandling extra viktig i ett uppdrag som utgår från individ men

svensk familjeterapi 40


drabbar systemiskt och brett. Det verkar som att kliniker arbetar med evidensen som förståelser-

am. Trots detta är det inte en självklarhet för alla

varför de intervjuade inte utvecklade sina tankar mer kring just bedömningens natur.

att ställa frågor om evidensens alla huvudteman

Forskningen belyser tydligt både de multifakto-

iskt i terapirummet med flera familjemedlemmar.

en PPD samt de breda konsekvenserna en PPD

beskriver vilka delar som alltid bör ingå vid in-

samtidigt som forskningen kring det kliniska

möjlighet att utvärdera det kliniker faktiskt gör,

gruppen är ytterst begränsad. Studien visar på att

kring klinikers faktiska arbete.

psykologiska arbete med patientgruppen, dock i

Metodologiska begränsningar

finns både en koppling och en diskrepans mellan

vid bedömningssamtalen eller att arbeta system-

riella faktorerna som ökar risken för att utveckla

En lösning kan vara ett tydligt protokoll som

riskerar ge sett utifrån ett systemiskt perspektiv,

gången vid behandling av PPD. Med detta finns

psykologiska behandlingsarbetet med patient-

och därmed ges möjligheten till ökad evidens

empirin återfinns i klinikers beskrivning av sitt

varierad grad och utifrån olika infallsvinklar. Det

Många tillfrågades och få valde att delta i studien.

empiri och klinisk verklighet.

Trots att deltagarna kom från olika, geografiskt

Majoriteten av de intervjuade psykologerna

olika vidareutbildningar och med olika inriktnin-

utgångspunkt i sitt arbete, men dessa teman

spridda regioner, olika verksamheter, och hade gar, de hade ett lika starkt intresse och engage-

mang för patientgruppen. Flera hade dessutom arbetat länge med patientgruppen. Man kan tänka sig att personer som är mer intresserade inom

ett specialistområde även är mer pålästa och har en hög förförståelse kring området och vad em-

pirin lyfter fram som viktiga faktorer att belysa i psykologisk behandling av PPD. Detta skulle

kunna utgöra en begränsning i hur långtgående slutsatser som kan dras baserat på detta material. Författarnas egen yrkesidentitet kan också ha

medfört en risk, att intervjupersonerna antog en viss förförståelse kring arbetssättet, t ex att man

brukar inleda en psykologisk behandling med att göra en bedömning. Detta skulle kunna förklara

visade sig ha de empiriskt baserade teman som

betonas i varierad grad. Att som behandlande

psykolog först göra en bedömning inför behandling av PPD är självklart, och då särskilt utifrån

den drabbade kvinnan och i relation till det lilla barnet. Hur det systemiska perspektivet ramas in i denna bedömning är dock oklart. De flesta delt-

agare i denna studie verkar ha ett systemiskt tänk

i en individcentrerad kostym, vilket kan innebära

en risk att tappa viktiga delar av den systemiska påverkan man behöver fånga i sina bedömn-

ingssamtal in i behandlingen. Att systemiskt blicka genom en enskild patients beskrivning

ger en enskild vinkel av problematiken. Genom

en bred bedömning ges däremot en möjlighet att fånga in de tillfällen där även andra personer i familjesystemet kan behövas lyftas in i behan-

svensk familjeterapi 41


dling. Att underlätta och säkerställa att de viktiga

rollen/vikten av det systemiska i psykologisk be-

dla om en tydliggjord bedömningsram i utfor-

bas kan byggas. En förhoppning är att fortsatt

systemiska temana återfinns i praktiken kan han-

skandet av problem hos patientgruppen. Chansen ökar även till att se vad som ingår i ens specifika uppdrag och vad som bör skickas vidare. Detta eftersom uppdragen och organisationen kring ar-

betet med psykologisk behandling av PPD kan se

handling av PPD så att grunden för en evidensforskning tar vid och bygger vidare på evidens-

basen kring klinikers faktiska arbete, för att på så sätt tydliggöra vikten av kopplingen mellan evidens och praktik.

olika ut över landet.

I de styrdokument och riktlinjer som finns idag beskrivs en empirisk evidensgrund för komplex-

iteten i problemet PPD men ingen tydlighet kring hur denna ska föras in och hanteras i bedömning

av och psykologisk behandling med patientgrup-

pen. Det tycks som att kliniker i olika grad självstyrt tänker och arbetar forsknings-genererat men i och med avsaknaden av gemensam ram så blir det omöjligt att skapa en evidensbas från klinikers psykologiska arbete.

Charlotte Byström

Leg. Psykolog (PDT), Leg. Psykoterapeut (Familjeterapi). Psykologenheten inom barnsjukvård, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Tina Granquist

Leg. Psykoterapeut (Familjeterapi), socionom. Humana Off.Clinic öppenvård, Lund.

Elia Psouni

Leg. Psykolog (KBT), Docent i Utvecklingspsykologi (Barn och Familjeutveckling). PI ”Evidens kontra Övertygelse”, Föreståndare Avdelningen för Utvecklingspsykologi. Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet.

Att närma sig PPD som ett systemiskt problem

med systemiska behandlings-interventioner är

idag är ett outforskat område varför denna studie blir en viktig start. Ett nödvändigt första steg för

att kunna skapa en bild av hur kliniker inför/inte inför det systemiska i sitt psykologiska arbete

med PPD. Nästa steg innebär att forma ett tydligt protokoll där evidensens samtliga huvudteman tas upp och som konkret tolkar systemiskt per-

spektiv till hur man arbetar. Det är därför viktigt att utforma tydliga protokoll så att jämförelser

med andra ingångar och metoder kan göras och validiteten för arbetet kan stärkas. Detta för att

sedan kunna utvärdera på ett kontrollerat sätt

svensk familjeterapi 42


Referenser Ansari, S.N., Shah, J., Dennis C-L. & Shah, P.S. (2021). Risk factors for postpartum depressive symptoms among fathers: A systematic review and metaanalysis. Acta Obstet Gynecol Scand., 2021;00:1-14.

Psouni, E., Agebjörn, J. & Linder, H. (2017). Symptoms of depression in Swedish fathers in the postnatal period and development of a screening tool. Scandinavian Journal of Psychology, 58, 485-496.

Beck, C.T (2002). Postpartum depression: A metasynthesis. Qulitative Health Research, 12(4), 453-472.

Psouni, E. & Eichbichler, A. (2020). Feelings of restriction and incompetence in parenting mediate the link between attachment anxiety and paternal postnatal depression. Psychology of Men & Masculinities, 21(3). 416-429.

Cacciola, E. & Psouni, E. (2020). Insecure attachment and other help-seeking barriers among women depressed postpartum. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17, 1-18. Cameron, E. E., Sedoc, I.D. & Tomfohr-Madsen, L. M. (2016). Prevalence of paternal depression in pregnancy and the postpartum: A updated meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 206, 189-203. Claridge, A.M. (2014). Efficacy of systemically oriented psychotherapies in the treatment of perinatal depression: a meta-analysis. Womens Mental Health, 17. 3-15. Cluxton-Keller, F. & Bruce, M.L. (2018). Clinical effectiveness of family therapeutic interventions in the prevention and treatment of perinatal depression: A systematic review and meta-analysis. PLoS ONE, 1-8. Goodman, J.H. & Santangelo, G. (2011). Group treatment for post partum depression: a systematic review. Archives of Woman´s Mental Health, 14, 277-293. Hunt, C. (2006). When baby brings the blues: Family therapy and postnatal depression. Anzjft, 27(4), 214220. Johansson, M., Svennson, I., Stenström, U. & Massoudi, P. (2017). Depressive symtoms and parental stress in mothers and fathers 25 month after birth. Journal of Child Health Care, 21(1), 65-73.

Ramchandani, P.G., Psychogiou, L., Vlachos, H., Iles, J., Sethna, V., Netsi, E. & Lodder, A. (2011). Paternal depression: an examination of its links with father, child and family functioning in the postnatal period. Depression and Anxiety, 28, 471-477. Sockol, L.E., Epperson, C.N. & Barber, J.P. (2011). A meta-analysis of treatments for perinatal depression. Clinical Psychology Review, 31, 839-849. Stephens, S., Ford, E., Paudyal, P. & Smith, H. (2016). Effectiveness of psychological interventions for postnatal depression in primary care: a meta-analysis. Annals of Family Medicine, 14(5). 463-472. Wickberg, B. & Massoudi, P. (2018). Viktigt mota effekterna postpartumdepression: Psykologisk behandling med KBT är effektiv för både mamma och barn. Läkartidningen, 2018:115:E7X7. Wickberg, B. & Hwang, P. (2003). Post partum depression – nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens folkhälsoinstitut. 2003:59. Åhlen, J., Dalman, C. & Lindberg, L. Psykologisk behandling för depression hos nyblivna mödrar. En övergripande översikt och metaanalys. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm; 2019. Rapport 2019:4.

Massoudi, P., Hwang, P. & Wickberg, B. (2016). Fathers´depressive symptoms in the postnatal period: Prevalence and correlates in a populationbased Swedish study. Scandinavian Journal of Public Health, 44, 688-694.

svensk familjeterapi 43


Den svar Efter nästan två års uppehåll bänkar jag mig i

en biosalong med stora förväntningar. Scarlet Johanson spelar en superhjälte i Black Widow

i 134 minuter - jag väntar mig mycket explo-

sioner, många fall från skyskrapor, voltande

och brinnande bilar och omåttliga mängder av

fysiskt våld som hjälten tycks ha en osedvan-

lig förmåga att överleva. Mycket riktigt, allt detta finns med. Det sprakar, dånar och ramlas

lite här och var. Det är inget stillsamt kam-

mardrama, i Hollywood vet man att det be-

hövs starka effekter för att dra biljettbetalade ungdomar till biosalongerna. Tempot är högt,

berättelsen är temporalt uppbruten förstås och

moralen är inte alldeles lätt att tolka. Vem är

snäll och vem är dum? Dessa moderna barnsagor ställer höga krav på åskådarens moraliska föreställningsvärld. Dimmorna skingras

så småningom och i slutet av filmen kan vi andas ut - familjen, familjen är det enda man kan lita på!

Historien är denna: Natasha (Scarlet) och hennes lillasyster Jelena lever ett lyckligt familjeliv i Ohio, USA. Vi får se en lekfull scen med kamp mellan

systrarna. Idyllen bryts och familjen tvingas till en farlig flykt till Kuba. Föräl-

drarna som barnen litat på sviker och lämnar över dem till ryssar och den onde överste Deskov för att tränas till mördaragenter. Föräldrarna är inte deras

svensk familjeterapi 44


rta änkan biologiska föräldrar, allt är bluff. Så flyttas vi tjugo år fram i tiden. Natasha har lämnat de elaka ryssarna och blivit en Avenger, en mer rättfärdig mördara-

gent. Hon möter Jelena och den lekfulla barndomskampen har nu förändrats till en dödlig duell som dock bryts till försoning och samarbete mot de onda

krafterna. De söker sedan upp sin falska mor och sin falska far eftersom de behöver deras hjälp i kampen mot det onda. Pappan är mer renodlad korkad

och inbilsk medan mamman fortsätter sitt sofistikerade falska spel. Men, visar

det sig senare, så är det ändå motiverat av någon slags kärlek. ”Ni är ändå det som mest liknar en familj som vi har haft” konstaterar Natasha och Jelena. I

en elegant narrativ knorr knyts inledningens bild av barnens magiska lek och gnabb ihop med berättelsens slut.

Så har vi bakom hela actionfilmsarsenalen av specialeffekter och koreograferat våld den psykologiska urberättelsen. Det är sagan om Hans och Greta. Sys-

konen som är bortbytta och som sviks och överges och överlämnas till att klara sig själva i en fientlig värld. De behöver mobilisera inte bara sin fy-

siska komptens utan även sina kognitiva och moraliska förmågor för att kunna

navigera mellan alla farorsom möter dem. De har vuxit förbi sina otillräckliga

föräldrar men är beredda till sist att förlåta dem deras svek och otillräcklighet. Var rädd om den familj du har, även om den har tusen fel är budskapet till

åskådaren. Det är ironiskt att medan mycket av den kultur som idag riktas till en vuxen publik är så moraliskt enkelriktad och med tydliga pekpinnar vill visa oss vad som är rätt och fel, så finner vi i barn och ungdomskulturen ofta betydligt mer komplicerade och intressanta moraliska teman. av Magnus Ringborg

svensk familjeterapi 45


Läsv Detta är inte en sådan bok som man kanske skulle gissa

att det är när man läser bara titeln, utan en välskriven bok som systematiskt går igenom stödet för t ex empati,

acceptans, värme, genuinitet, hopp och fokus oavsett

terapeutisk tradition eller metod. Att terapier blir mer effektiva om terapeuten lyssnar med acceptans och att klientens besvär ökar om terapeuten har en konfrontativ stil. Att det inte bara är att ha en relation eller arbetsallians till sin klient, utan vad i denna som utifrån forskn-

ing är till hjälp och vad man som terapeut behöver träna för att bli bättre på att hjälpa. Boken handlar också om vad utbildningen till terapeut behöver innehålla, allt uti-

från en bred genomgång av forskning. Denna bok rekommenderas av Bruce Wampold, Susan M. Johnsson och Scott D. Miller.

När jag läser böcker läser jag inte bara Jag älskar att läsa, lära mig något nytt och jag vill väl-

orden och innehållet, utan också ref-

böcker jag gillar lite extra. Istället för enskilda recen-

och jag är glad när jag ser svenskkop-

dast korta introduktioner.

läsa så många som har kopplingar till

Visst vill vi bli så bra terapeuter som möjligt? Vi vill

tradition. Jag tycker inte om att dela

och att de uppnådda förändringarna ska bli bestående.

kan integrera och koppla samman till en

klienter kan du läsa mer om i ”Effective Psychothera-

är, men sen också förstå likheterna och

digt gärna dela med mig av några av den senaste tidens

erenserna lika noga som övriga texten,

sioner av böcker så vill jag här tipsa om flera med en-

plingar i litteraturen, men också av att eller står mitt i en familjeterapeutisk

hjälpa de som söker oss så fort och bra som det bara går

upp och skilja åt, om jag inte sen också

Hur du blir en effektiv terapeut och vad som är bra för

större förståelse. Att se vad skillnaden

pists”, av William R. Miller och Theresa B. Moyers.

samhörigheten. Trauma är enkelt uttry-

ckt relationens motsats, som mycket av

svensk familjeterapi 46


värt den senaste traumalitteraturen också säger. Jag tycker att familjeterapin idag måste bygga broar mellan kun-

skapsområden och integrera dessa med den egna. Vill du läsa om detta fast i mer skönlitterär form så kan jag

tipsa om ”Obehaget om kvällarna” av Marieke Lu-

cas Rijneveld, som både vackert och skräckinjagande beskriver utsattheten som kommer efter en svår förlust i familjen. Hur föräldrarna inte längre räcker till och hur

detta blir för ett barn. Jag läser med en klump i magen, men boken ger mig också ivern att fortsätta mitt arbete tillsammans med familjer. Den ger värdefulla perspektiv om följderna av ett svårt trauma i en familj,

när ett system upplöses och alla behöver lösa sina egna bekymmer.

Vad kan neurovetenskapen ge mig som familjeterapeut? Väldigt mycket vill jag påstå och jag läser med stor behålln-

ing ”Neuroscience for Clinicians”, av

kroppen och sinnena. Jag vill med emfas säga att tera-

kollegor just nu läser för att samtala om.

lägga till neurovetenskapen bredvid min psykologiska

med att möta klienter olika, beroende

bok, utan väldigt levande, av en författare som hävdar

möter mig utifrån den högra hjärnhal-

att lära ut värme, självledarskap. Han menar att man

klient som är utanför sitt toleransfönster

ten), än med tekniker och manualer. En bok som kom-

lagrats i höger hemisfär, utan arbetar

insights of a master clinician”, enligt Gabor Maté.

Louis Cozolino. En bok jag och mina

pierna blir så mycket roligare och meningsfulla av att

Jag har kommit att arbeta mer medvetet

och den sociala kompetensen. Det är ingen teoretisk

på om de är mer vänsterdominanta eller

att dagens terapeututbildningar fokuserar allt för lite på

van. Jag resonerar inte logiskt med en

skulle arbeta mer med att utveckla sig själv (terapeu-

eller berättar om svåra händelser som

binerar ”cutting-edge science and the experience-based

med de mer centrala delarna av hjärnan,

svensk familjeterapi 47


Läsv

svensk familjeterapi 48


värt

Den viktiga frågan ”Vad har du varit med om?”

klädnad, som behandlar komplexitet, komplexa

blivit väldigt viktig i mina terapisamtal. Jag önskar

eller ideologiskt. För mig blir det tydligt när jag

istället för frågan ”Vad är det för fel på dig?” har inspirera dig att läsa denna boken ”What happened to you?” av Bruce Perry och Oprah Winfrey.

Boken är pedagogisk och lättillgänglig med många berättelser från vardagen kring effekter och behandling av trauma.

En bok som alldeles nyligen kommit ut på svenska

system och arbetet med detta, utan att bli filosofiskt

läser att de ord vi använder är underordnade det de

vill skapa och förmedla. Läs gärna också ”Kom-

plexitet”, av Klara Palmberg Broryd. Kanske ett

sätt att sätta sig in i systemiskt tankesätt utan att först behöva lära sig alla glosor för ett för många främmande språk.

är, ”Kroppen håller räkningen” av Bessel van

Jag vill också uppmana dig att läsa den bok som

Halvorsen Kåven. Dessa flitiga översättare (som

Family Systems Therapy” av Richard C. Schwartz

der Kolk. Översatt av Gustaf Berglund och Solveig borde få en medalj för sitt översättararbete) har även översatt ”Närvarande föräldraskap” och ”Förstå

ditt barns hjärna” av Daniel J Siegel och Tina

Payne Bryson. Böcker som går att rekommendera

Johan, Björn och Charlotta skriver om. ”Internal

och Marta Sweezy är en bok som förra året kommit ut i ny och utvidgad andrautgåva. av Marcus Westergren

för föräldrar, men de kan också vara ett bra första steg in i det som kallas interpersonell neurobiologi.

Ett tips till, som enligt mig är systemisk, utan att positionera sig eller använda denna traditions språk-

svensk familjeterapi 49


Kalendern Familjeterapiföreningen i östra Sverige Famös bjuder till systemcafé den 3 december på temat Sexologi i psykoterapeutiskt behandlingsarbete, med Malin Drevstam och Hanna Möllås. Mer info på www.famös.se Stockholm Den 26 november del 2 (av 3) med Paolo Bertrando och Claudia Lini från Scuola Sistemico-Dialogica, Bergamo, Italien. Samma dag bjuder föreningen också in till fest om pandemisituationen tillåter. 28 januari 2022 Heldag med Görel Fred Växjö 27 oktober föreläser Carina Håkansson under rubriken Levt liv och profession med utgångspunkt från Carinas bok Terapeuten. Se också www.sfft.se för aktuella evenemang och följ föreningen på Facebook https://www.facebook.com/svenskfamiljeterapi, men också de lokalföreningssidorna på Facebook så att du inte missar intressanta evenemang. Södra https://www.facebook.com/groups/407896639263380 Västra https://www.facebook.com/familjeterapiforeningen.vastrasverige Stockholm https://www.facebook.com/groups/ffststockholm Dalarna https://www.facebook.com/groups/2318192368495836 Mittverige https://www.facebook.com/groups/232049741458936 Söker du sidor med information om din närmaste lokala förening så gå in på www.sfft.se och sök på lokalföreningar. Där hittar du kontaktuppgifter. Flera lokalföringar har också egna hemsidor där det finns intressant att läsa och information om aktuella händelser.

Profile for karn.patrik

SFT nr3 2021  

Svensk Familjeterapi

SFT nr3 2021  

Svensk Familjeterapi

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded