SFT svensk familjeterapi nr 3 • 2019
Porträttet Ingegerd Wirtberg
Multi Meo på BUP Ystad Vetenskapligt symposium Göteborg
SFFT:s Ordförand Kära vänner, höstrusket har omfamnat oss. Eller är vi omgivna av det?
relsemedlemmar vars mandatperioder gick ut i samband med
årsmötet blev omvalda och styrelsen består därmed av samma ledamöter som innan årsmötet, en trygg och stabil arbetsgrupp
Vi som närvarade vid det vetenskapliga symposiet 3-4 oktober
”Omgiven av evidens – vart är vi på väg?”, arrangerat av en arbetsgrupp från västras lokalförening tillsammans med sfft,
blev både omfamnade och omgivna av evidens. Vi fick både ta del av nya sätt att se på vetenskapsteori och av sociala for-
skningsprojekt som pågår mitt ibland oss. Det var två mycket spännande och berikande dagar som gjorde forskningen både
levande och lustfylld. Dagarna förenade ett antingen eller, de ofta polariserade fälten positivism vs hermeneutik/fenom-
enologi och ratio vs intellectus till ett både och. Och jag kunde
känna att förena ett antingen eller till ett både och det är ju sådant vi familjeterapeuter och familjebehandlare är bra på att
göra! Vi är bra på att omfamna, inkludera, integrera och att inte utesluta. Kanske har forskningsvärldens tankesätt äntli-
gen förenats med vårt tankesätt? Tänk vilka marker vi äntligen har begrepp för att utforska! Våra båda konferencierer Ingeg-
erd Wirtberg och Johan Sundelin lotsade oss med varm hand genom dagarna och symposiet blev filmat av Fredrik Färdig
och kommer att läggas ut på sfft:s hemsida www.sfft.se när filmarbetet är färdigredigerat. På hemsidan kommer också pp-
materialet från föreläsarna att finnas. Tack arrangörsgruppen, Ingegerd och Johan för ert fina arbete!
med andra ord. Jag omvaldes till ordförande för ytterligare ett år och får tacka för det förtroendet. Ingegerd Wirtberg som
varit vår fantastiska vetenskapliga sekreterare under flera år avgick och avtackades och Karin Thorslund från Göteborg
valdes in som ny vetenskaplig sekreterare och vi hälsar Karin varmt välkommen!
Årsmötet beslutade att det förslag som riksstyrelsen lagt om en styrelsehelg i slutet av mars 2020 för styrelsemedlemmar från lokalföreningarna skulle bifallas. Styrelsehelgen ska vara en möjlighet för lokalföreningarna att både stärka föreningsar-
betet och stötta varandra i detta, och att arbeta för sfft:s och
det systemiska arbetets fortsatta utveckling. Då sfft har en god kassa kom också önskemål om att kunna höja den förlustgar-
anti som föreningen kan erbjuda lokalföreningarna för att de ska kunna ta chansningar till egna evenemang även om de lokala kassorna kan vara skrala. Hur ansökan om förlustgar-
anti går till och formulär för detta har lokalstyrelserna tillgång till. Medlemsavgiften förblir densamma som tidigare.
Under symposiet tillkännagavs också årets familjeterapeut utifrån de nomineringar som sfft:s medlemmar lämnat in. Som verkliga trendsetters ville riksstyrelsen ligga före i tiden
På förmiddagen den 3:e oktober innan symposiets start höll sfft sitt årsmöte med ett 40-tal närvarande medlemmar. De sty-
och därför precis som svenska akademien utse två pristagare! Riksstyrelsen ville i dessa tider både belysa det viktiga for-
skningsarbetet inom familjeterapi/familjebehandling och det
svensk familjeterapi 2
de praktiska arbetet i offentlig verksamhet och priset gick därför
fentliga sektorn och möter de mest utsatta i samhället idag.
ingarna till utmärkelserna kommer att ligga på hemsidan.
Och samtidigt som den nordiska kongressen äger rum i ett nor-
Nästa år är det dags för nordisk familjeterapikongress igen,
arrangemang under hösten 2020, men i något mindre skala för
till Ulf Axberg och Bromma familjebehandlarteam! Motiver-
denna gång i Danmark! Kongressen kommer att äga rum i cen-
trala Köpenhamn under 18-20 augusti under temat ”Missions
and visions”. De nordiska länderna delar erfarenheten av att den starka välfärden som varit ett nordiskt signum och som
många av oss arbetar inom rustas ner i snabb takt och det pågår
diskt land nära dig så ska det också ske någon form av svenskt
att inte konkurrera med eller konkurreras ut av den nordiska kongressen. Vad detta arrangemang skulle kunna vara ligger
ännu i sin linda och vi får återkomma om det. I samband med det arrangemanget kommer också årsmötet för 2020 att ligga.
samtidigt stora rörelser runtom i världen. Vad kommer detta
Ja, oj oj med vilken rivstart denna höst drog igång! De färg-
systemiska arbetet? Det är missioner och visioner som bl. a
orna) och det känns som att på varje ett av dem finns avtryck
den nordiska kongressen, anmäla sig eller kanske delta med en
som hösthänder i de olika lokalföreningarna går att läsa på
att innebära för den nordiska familjeterapin och det nordiska
glada höstlöven virvlar i vinden (ja i Norrland virvlar snöfling-
kommer att delas under kongressen. Den som vill läsa mer om
av det systemiska arbete som bedrivs runtom i landet! Vad
workshop kan gå in på www.nc2020.dk och läsa mer. Bromma
sfft:s hemsida www.sfft.se
till plenumföreläsning då de både arbetar inom den hotade of-
Charlotta Westberg
familjebehandlarteam kommer att vara det svenska bidraget
SFT
Svensk Familjeterapi Redaktonen: Patrik Kärn och Marcus Westergren Layout: Magnus Olers
Annonsera i SFT! helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com
Ordf. sfft
Utgiven av SFFT
Ordförande: Charlotta Westberg Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Jörgen Gunnarsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Kerstin Lodén Gustafsson, Lotta Beskow
svensk familjeterapi 3
Skriv! Skriv! Skriv!
Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 december sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida(www.sfft.se)
Krönikan Det är när vi ses som det oväntade händer. Det är därför vi ses. Vi kan organisera, planera, systematisera i evigheternas evighet men när vi är flera som samlas i rummet vet man aldrig.
Vi må ha förberett oss med ABFT, FFT, HDMI eller Edelweiss
men när vi väl sitter där i vår, som vi tror, trygga terapeutfåtölj kan vad som helst hända. Det är det som är grejen med det
hela. Plötsligt tar någon språnget och vi får vara med om allti-
hop om vi bara släpper sargen och låter oss följa med för en stund.
Kongressen om forskning och evidens, föredömligt ordnad
av Lena Lang och hennes gäng i Västra föreningen, lyckades fånga många av oss trots att evidens blivit ett skällsord bland många av familjeterapeuterna som vill vara konstnärer och fria, vilda själar. Det blev ett par dagar av försök att övertyga
församlingen om att det går att göra både och. Alltså vara både fri, vild, ickevetande och postmodern men samtidigt systema-
tisk, vetande och forskande. Jag hade verkligen inte lätt att få Rätt var det är uppstår något vi inte trodde fanns. Lena Svedin
säger att det ibland går en ängel genom rummet. Då gäller det att hålla i hatten och låta det storartade, märkvärdiga hända.
Då får vi snällt lägga alla manualer åt sidan och bara lita till processen, som det så populärt brukar sägas. Så varje gång
vi har en sammankomst, ett möte, ett familjesamtal är vi familjeterapeuter nervösa, uppjagade och förväntansfulla.
ihop det hela men gillade ändå iden om att allt är möjligt och
att vi kan göra både och. En rolig diskussion som flammade
upp i publikhavet och som väl ändå får sägas vara typisk för sällskapet var den om vilket skiljetecken som är bäst. Inte helt överraskande drog kommatecknet det längsta strået och punk-
ttecknet tycktes vara alldeles för gammaldags och direktiv. Sådär är det. Familjeterapeuter är lite friare, lite roligare och dansar precis hur dom vill.
svensk familjeterapi 4
När vi samlas på workshopen som ska handla om hur vi kan nå ut med familjeterapin är vi en tapper skara på 15 personer.
Det är engagerat. Det handlar om en kreativ drivkraft av sällan
skådat slag. Ingen ide är omöjlig. Vi vill skriva artiklar inte bara i vetenskapliga tidskrifter utan ännu hellre i allmänna,
publika forum som når ut till det vanliga folket i världen. Låt familjeterapin blomma och dofta i Ica kuriren eller Buffé! Vi ska göra radioprogram och poddar. Familjeterapiteater eller
varför inte en musikal? Ljudböcker och filmer. Möjligheterna är oändliga. Vi vill visa att familjeterapi behövs, berör och
Det är när vi ses det händer. Vi behöver komma samman och
påminna oss om hur spännande och roligt familjeterapi är. Vi är – med all rätt – livrädda att vi ska försvinna när andra tera-
piformer visar forskningsresultat där evidens påvisas gång på
gång. Vackert så men vi har också annat som ska lyftas fram ur bruset. Vi är möjligheternas terapi, vi är med när någon tar språnget. Vi är lite friare, lite vildare och vi dansar precis som vi vill.
av Patrik Kärn
skapar förändring.
svensk familjeterapi 5
Vetenskapligt symposium
Fredrik och Magnus
Tua
svensk familjeterapi 6
Från Uppsala kommun kommer detta gäng som fick frågor om hur de upplevde det vetenskapliga symposiet. Fr. v. Melanie Hadjikani, Cecilia Ahlén, Azin Farahani och Elise Vestling
Några röster från symposiet Marcus: Vilken är er känsla för dessa dagar? Melanie: Det är jätteviktigt och intressant. Det är synd att det inte är fler yngre här. För det är många med erfarenhet, men det är många av oss nyare i yrket som skulle behöva vara här. Marcus: Varför tänker du att detta är viktigt? Melanie: Både mänsklig aspekt, för de vi arbetar för och för framtiden. Cecilia: Jag tycker också att det är intressant och lärorikt, det är mycket kvar och det behövs fler dagar. Elise: Jag håller med, det är spännande med evidens-begreppet och att få fundera. Marcus: Är det nytt sätt att tänka, detta? Elise: Egentligen inte, men jag tror inte vi pratar så mycket om det eller reflekterar omkring det. Att sätta ord på det utifrån olika perspektiv. Marcus: Vad tycker du om dagarna? Azin: Jag kan bara hålla med. Det är jätteintressant ämne. Att få sätta evidens-begreppet i relation till andra begrepp. Melanie: Vi har tur också. Uppsala kommun har slutit avtal med, så att vi kan komma åt och läsa forskningsartiklar. Det har man ju inte annars. Inga mötespunkter mellan forskning och oss som jobbar praktiskt. Melanie letar upp mig igen och vill förtydliga att ”Vi är här på grund av att vi har en bra chef och att en handledare berättade om symposiet. Det är berikande att vara med och jag önskar att fler kunde vara här.”
svensk familjeterapi 7
Gunnel och Matz med tavlan “Kartan och vekligheten�
Lisa och Ulf
svensk familjeterapi 8
Patrik och Per
Johan, Anna, Therese och Ulf
svensk familjeterapi 9
Porträttet - Ingegerd Wirt Det är mycket som fångar Ingegerds intresse. Att hennes liv och väg fångar mitt är väl en underdrift. Ingegerd själv undrar flera gånger under intervjun om det blir något
av det här. Och säger lite retsamt: ”Det är du som får glädjen att göra text av det här, jag bara pratar på.”
Jag intervjuar Ingegerd i samband med
Ingegerd är engagerad kring vilken ny-
Jag skulle egentligen inte bli forskare,
arrangerade i Göteborg i början av ok-
derar hon mycket på de barn som bor
det så det passade mig. Sen har jag haft
det vetenskapliga symposiet som SFFT tober. Symposiet blir en slags final på
hennes tid som vetenskaplig sekreterare i föreningen och kanske också ett slags
testamente. I en annan artikel i detta nummer presenteras den nyvalda veten-
skapliga sekreteraren. Vi hade planerat för att försöka göra intervjun på sym-
posiet, men den tanken släppte vi snabbt
när vi väl var där. Ingegerd har varit med och format innehållet och var även kon-
tta vi gör för de i utsatthet. Just nu fun-
i familjehem eller HVB har det, hur vi kan tackla organisatoriska svårigheter så att vi kan vara till hjälp. Hon menar att
förmånen att vara halvtid inom universitetsvärlden.
vi vet tillräckligt om vad som behöver
Från början hamnade Ingegerd på ar-
bara få till det organisatoriskt.
tygad om sin modell, men vid byte av
göras och vad som är till hjälp, vi måste
betsplatser där man var väldigt överarbetsplats blev det tydligt att man kan se på samma problem på så olika sätt.
”Jag är väldigt lättstimulerad, det är en av mina
ferencier under dagarna. Jag såg henne
svårigheter.”
i samtal med olika personer i stort sett
Det är viktigt att inte vara så pragmatisk så att man gör som man känner för, men
att modeller är olika perspektiv att se på frågor i vardagen. Ingegerd betonar också vikten av att samarbeta i grupper.
hela tiden om hon inte stod på scenen. Stort engagemang för frågor om utveck-
men blev uppmuntrad och fick lägga upp
ling, lärande och om att ta tillvara bästa
Ingegerd lärde sig familjeterapi utifrån
Vi behöver både ha teori, metod och
som vi försöker hjälpa. När datorn inte
manhang som började i London. Hon
med olika målgrupper. Ingegerd fick
net själv och fortsätter prata som om in-
i Kanada för Virginia Satir. ”Vi gjorde
besöka de platser där familjeterapin ut-
visa och syssla med lärande. Det har hon
ingar, övningar, hela dagarna”, säger In-
spireras av olika metoder för olika mål-
möjliga kunskap för att hjälpa de utsatta
en praktik och i ett internationellt sam-
informera oss om forskning. Vi arbetar
fungerar mitt i föreläsningen är hon lug-
var den enda europén på utbildningen
tidigt ett stipendium så att hon kunde
get hänt. Men så är hon ju van att under-
familjerekonstruktioner och det var övn-
vecklades, vilket format henne att in-
gjort i nästan hela sitt liv. Vi tar intervjun
gegerd.
grupper.
över telefon istället.
svensk familjeterapi 10
tberg
Något som syns tydligt vid en sökning på
tenskap.” Men Ingegerds arbetssyskon
hon i sitt arbetsliv haft gott stöd av kol-
farna visar på samarbeten med väldigt
är alla färgade av att arbeta nära andra
ta sig an projekt.
internet på Ingegerds namn, är att träfmånga. Ingegerd träffade på Kjell Hans-
son 1967 när han var praktikant på Råby Ungdomsvårdsskola. Deras samarbete kom att bli som ett ”professionellt äk-
är många och arbetsplatser hon varit på
och i grupper. Oftast står författarnam-
legor, vilket gjort att hon vågat och orkat
net Ingegerd Wirtberg tillsammans med
”Vi behöver varandra, både vi som rör
Ingegerd är noga med att poängtera är att
fastnar för en metod och fördjupar sig i
andra namn och ofta med flera stycken.
svensk familjeterapi 11
oss mellan olika metoder och de som den.”
Ingegerd minns sin första bok hon fick.
liten läste hon Ivar Lo Johansson, ”jag
skyltfönstret på boken Tuff och Tuss.
en handling och ett slut.” Det fanns inte
Hon och pappa hade stått och tittat i När de sen kom på tåget hem visade sig att pappa hade köpt den. ”Jag minns
fortfarande hur glad jag blev över att pappa hade köpt den.”
”Pappa läste högt ur Pippiboken och vi skrattade så vi nästan dog.” Där Ingegerd växte upp fanns ett gan-
ska stort kunskapsförakt. Man skulle börja arbeta på möbelfabriken direkt efter skolan. Ingegerd gick själv inte
förstod inte allt, men de hade en början, så mycket böcker så jag fick hålla tillgodo med IOGTs bibliotek i Tibro, där
det fanns mycket dokumentärromaner och arbetarlitteratur.
Vi pratar om böcker och läsande. När Ingegerd berättar om bildningsföraktet i bygden hon växte upp i, så finns par-
alleller till Erik Nivas sommarprat detta år. I Eriks familj fanns mammas böcker och punken. ”För mig fanns böcker och
en kusin i Helsingborg, i min värld, och det fanns IOGT’s folkbibliotek.” säger Ingegerd.
En del i att Ingegerd är hemma i olika
lig familj där det fanns gott om böcker.
sig i olika familjer och sammanhang,
Ingegerds intresse för läsning. Hon blev
av att veta och lära sig. Jag har läst väl-
att det fanns något som hette socionom
också ett väldigt varmt och kärleksfullt
hembiträde i Helsingborg i en borger-
miljöer är att hon just levt och befunnit
Frun i huset som var lärare uppmuntrade
men också att hon har ett så starkt driv
senare förskolelärare, men om hon vetat
formulerade
hade hon nog blivit det istället.
svar på en fråga från Nora på villhabarn.
Hemma i uppväxtfamiljen fanns det
ration. Ett personligt brev från både en
läslust. Hon minns de bokpaket pappa beställde som de båda läste. Redan som
skriva ”att det är rimligt att du får veta något om mig som tar mig friheten att
skriva till dig på ett ganska personligt vis.”
gymnasiet utan började arbeta som
en nyfikenhet och även från pappa en
människa. Hon börjar sitt svar med att
forskningsartiklar,
men
se, om ofrivillig barnlöshet och en sepa-
psykoterapeut och en människa, där både kunskap och professionalitet blan-
das med personligt delande av att vara
svensk familjeterapi 12
Det här med ofrivillig barnlöshet har varit formande både för livet och för for-
skningen. ”Avhandlingsarbetet blev ju i viss mån ett självhjälpsarbete”, säger In-
gegerd.” Det är väl inget att hatta med,
det är lika bra att skriva en avhandling,” sa Nils Uddenberg, som var Ingegerds handledare. ”Han stöttade mig när han
förstod att jag inte var särskilt bra på att räkna.”
Ingegerd träffar många arbetsgrupper
i sina olika uppdrag och menar att det
och utveckla. Idén om praktikbaserad forskning är en bra möjlighet.
”Jag tillhör inte dom som tycker att familjeterapin har försvunnit, utan den
frodas om vi tittar på den totala bilden”, säger Ingegerd.
övningar hela dagarna, och sen träffade
vi familjer på kvällarna”, säger Ingegerd om sin tid i London. Jag önskar att In-
gegerd skulle lägga lite tid på att faktiskt skriva ner sina erfarenheter och om sin
väg framåt, bakåt, uppåt, neråt, hitåt och ditåt, men också den väv av skeenden som löper och hakar i varandra. Ingeg-
”Det har aldrig varit så mycket familjeterapi i skett en kontinuerlig utveckling inom socialtjänsten. När vi började arbeta familjeinriktat för 45 år sedan kunde
familjerådgivare vara bekymrade över att frun inte kunde vara ärlig om rådg-
ivaren skulle träffa paret i ett gemensamt möte. Idag är individuella samtal i stort
sett undantag inom familjerådgivningen. Den generation som pratar om att det var
bättre förr, blir en propp som hindrar, om de ges tolkningsföreträde.
Sverige som nu.” Ingegerd säger att hon hade förmånen
att tidigt i yrkeslivet arbeta med ganska
strängt uppstyrda metoder i London. Hon träffade senare Maria Aarts, nästan
av en slump, lärde sig Marte Meo och utbildade sen grupper i många år. Senare har hon tillsammans med andra kombinerat Marte Meo och systemiska möten i
en modell som kan användas bland annat i skolans värld. Det finns flera vid-
Familjeterapin behöver vara till ny-
eobaserade metoder som är bra för det
mer än att se tillbaka och sakna det som
samspelet som inte syns utan att vi kan
tta och utveckla det som fungerar idag,
hjälper oss och de runt barnet att få syn
fanns. Familjeterapi är att arbeta med det
stanna upp.
som finns. Ingegerd menar att vi måste ta till oss forskning som redan finns,
men också stimulera fler till att forska
Ingegerds tidiga utbildning i familjeter-
api var mest praktisk, ”vi gjorde massa
svensk familjeterapi 13
erd är en berättare och är full av viktiga berättelser om både lidande och lycka, forskning och felsteg, vardag och vetenskap. ”Att älta är Guds gåva till oss
människor tänker jag ibland. Att få vända och vrida, får säga samma sak mån-
ga, många gånger och att bli både arg,
ledsen och kanske ibland till och med få skratta åt allt tillsammans med någon el-
ler några som bryr sig om. Ofta berättar människor efter en kris att det var just det som bar dem igenom.” Detta skriver
Ingegerd i sitt svar till en Nora som ställt sin fråga på villhabarn.se.
Ingegerd, du får gärna berätta om och
om igen om dina erfarenheter, om detta att vi är främst människor. Om lusten att få veta mer och ta reda på saker tillsam-
mans. Om det tuffa med att skriva som
sen bleknar bort, när resultatet är färdigt.
Om livets lustigheter och krumbukter. För du berättar med värme och vidgar
”Vi var egentligen för unga för att ordna utbildning i familjeterapi, men vi var trots vår ungdom, bäst i klassen”, berättar hon. Ingegerd hade träffat Bill Pe-
titt och en grupp i London som delade samma intresse för att lära, inspirera och lära andra om familjeterapin. ”Det var en pionjäranda där som var väldigt stimulerande.”
Både Bill och hon skriver mycket och
verkar ha lika stora svårigheter att låta bli saker som är spännande att undersöka. Att fortsätta undersöka och for-
mulera sig. Ingegerd säger att det är tur att Bill är som han är och att de delar
intresset, annars hade det inte gått att
skriva så mycket. Det är ett sätt att leva i vår familj, säger Ingegerd. Fast Ingeg-
erds mamma proklamerade alltid med stolthet att hon aldrig läst en bok men världen genom dina berättelser. Under
intervjun frågar Ingegerd om jag vill
höra allt detta, och ja, jag vill gärna höra. Jag vill höra mer om plantskolan för den unga familjeterapeuten, om din pappa
som läste för dig, om när du träffade alla betydande personer i familjeterapins vagga. Jag vill läsa eller höra om möten med människan Virginia Satir, Milton
Erikson, Salvador Minuchin, Paul Wat-
zlawick och de övriga du mötte. Jag
vill läsa om mötet med praktikanten Kjell Hansson. Om mötena här och nu,
om personerna som utifrån sin vardag formade teorier och metoder. Om de
miljöer du badade i som begynnande familjeterapeut.
var handlingskraftig och nyfiken. Hungern att läsa kom från pappa.
Målet har aldrig varit att sätta avtryck i
branschen, ”jag är mycket mer här och nu”, säger hon. Detta syns också i de
arbetssätt som Ingegerd använt sig av.
I London arbetade hon i en metod som
var mycket inspirerad av humanistisk
metod, med fokus på här och nu. Att
svensk familjeterapi 14
analysera mikrosamspel och fånga sam-
spelet med videofilm och återge dessa sekunder, kräver ju en förmåga till närvaro.
”Det är aldrig ideala förutsättningar, vi får arbeta med det som är.” När jag i efterhand lyssnar på intervjun
slår det mig att tiden stannar upp en
stund och jag tänker att det är en förmån att få lyssna och sugas in i berättelserna. Jag drabbas lite av skrivkramp och om
jag ska kunna göra berättelserna rättvisa.
Jag tänker att en dag kanske jag berättar om detta samtal med Ingegerd.
När jag frågar om att många jag träffat
inom rörelsen, idag verkar brottas med hindrande organisation och riktlinjer, att man liksom väntar på lov att få ar-
beta familjeterapeutiskt. Då, associerar
Ingegerd direkt till en teoribildning om Agency. Och säger att det finns något spännande här att många unga män-
niskor verkar lita till sin egen förmåga
och löser saker på egen hand, men att det samtidig finns en grupp som verkar
vilja vänta på att få lov. ”Kanske är det
menar hon, eftersom hon inte tycker att
’görandet’”, säger hon och vänder frå-
Ingegerds varma och kompetenta sätt.
en personlighetsfråga, att vissa är mer i
gan tillbaka, ”vad är det som gör att du driver, tar kontakt och initierar saker?”
När jag berättar för en samarbetspart-
ner om att jag ska intervjua Ingegerd, spricker hon upp, och berättar en reflek-
tion hon gör om en studie där Ingegerd skulle ha varit den familjeterapeut som
utförde behandlingen i en metod. Men
de resultaten kan man inte riktigt lita på
svensk familjeterapi 15
det blir en forskning på metoden, utan på
Vi är många som smittats, inspirerats och lärt oss av Ingegerd. Jag hoppas att
pensionärslivet blir fullt av glädje, vila
men också mycket skrivande. Jag vill läsa mer och blir glad att Ingegerd och några kollegor just satt igång ett nytt longitudinellt forskningsprojekt kring föräldrar med ofrivillig barnlöshet. av Marcus Westergren
Dialogiska modeller – samf I tidigare artiklar i Svensk familjeterapi har Bromma familjebehandlarteam delat erfarenheter hur vi sedan 2011 implementerat samforskning som ett sätt att kvalitetssäkra vårt arbete.
BFB har strävat efter att verka för utvärderingsmodeller där vi
försöker fördjupa våra kunskaper kring feedbackprocesser och vad människor upplever som hjälpsamt i kontakten med so-
cialtjänsten. Ord som ”nöjd” eller ”jag kände mig lyssnad på”,
leder inte till verksamhetsutveckling eller att vi utvecklas i vår
ity of listening in the family therapy therapeutic process”.
att de utvärderingsmodeller vi tidigare använde i form av t ex
ner sig hopplösa, har svårt att se att förändring kan ge något,
utvecklingsarbete. Sedan 2016 kompletteras numera samfor-
på gång till ordet hopp. Det dialogiska perspektivet innebär
arbetssätt kring feedbackprocesser i samtal (Rober, 2017). De-
terapeuter. Det handlar om hur vi tonar in och strävar efter att
en familjebehandlarkontext med ambitionen att jobba med
behöver alltså vara uppmärksamma på de invitationer vi får till
till frågan (efter ok från Peter och Karine); ”vad har du själv
delta i samtal. ”I don´t treat the client, it´s a process of attune
ser på dialogiska och samskapande processer. Peter och Ka-
ga brott i alliansen och inledningen i arbetssättet, med det som
socialtjänsten kring feedback. Den 27 maj i år, deltog Peter
redan från start i behandlingen. Terapeuten är intresserad av
för Familje- och systemorienterad terapi i Stockholm (Ffst) .
ner sig lyssnad på av de andra deltagarna inklusive terapeuten,
avslutas med reflektioner kring dialogiska modeller och hur
Visserligen inget nytt för den systemiskt inriktade terapeuten
yrkesroll. Vi införde samforskning utifrån vår frustration över
Människor Peter möter, har ofta gett upp hoppet. De kän-
enkäter inte gav oss den kunskap vi ansåg oss behöva i vårt
de känner sig inte lyssnade på osv. Peter återkommer gång
skningen i vårt arbete med Peter Rober och Karine van Trichts
möjligheter men det krävs också ett förhållningssätt från oss
ras arbetssätt är precis som samforskning, väl anpassad till
hela tiden verka för delaktighet. Detta sker på mikronivåer. Vi
feedback utifrån cirkulära frågor. BFB har också själva lagt
möjliga samtal vilket inkluderar människors tveksamheter att
bidragit med i dagens samtal?”. Detta för att tydliggöra hur vi
to him or her”. Fokus är på alliansprocesser och försök att fån-
rine har inspirerat oss att fortsätta fördjupa vårt arbete inom
kallas för orosformulär, utgör ett systemiskt förhållningssätt
i en fördjupningsdag i Stockholm anordnad av Föreningen
att fånga in varje familjemedlems tanke om hur denne kän-
Nedan följer en kort sammanfattning av dagen och artikeln
och modellen blir således cirkulär i utformandet av frågorna.
dessa kan bidra till att kvalitetssäkra verksamheter.
men Peter menar att vi ofta missar att inkludera alla. Forskn-
Flera av de drygt 100 personer som deltog i arrangemanget,
familjeterapeutiska samtal, men att det i praktiken inte är så.
hade lyssnat till Peter under familjeterapikongressen 2018 och för andra var det en ny bekantskap. Temat var: ”The complex-
ing visar att vi terapeuter tror att vi talar om samma saker i Människor känner tveksamheter, att de inte blir lyssnade på.
Ett samtal med många involverade innebär också en utmaning
svensk familjeterapi 16
forskning och feedback Det är inte ovanligt att familjer som erbjuds bistånd i form av
familjebehandling inom socialtjänsten, känner lite hopp, att de
är tveksamma och att de känner sig tvingade att säga ja, fast
de helst vill säga nej. Socialtjänsten jobbar med övergripande
mål som utgår från barnets behov och familjebehandlare ska ihop med familjer, jobba fram delmål som ska in i genomförandeplaner. Peters arbetssätt kring orosformulär och feed-
back, möjliggör utrymme för delaktighet kring t ex delmål. Arbetssättet innebär också att familjer ges utrymme att utför terapeuten i intoning och alliansbyggande. Den s k identifi-
erade patienten/klienten är i fokus, och att tala om oro i stället för problem, kan stärka delaktighet och öppna upp för inkludering av fler perspektiv.
Peter poängterar feedbackens betydelse men menar att det vik-
tigaste inte är det som sägs exakt utan att vi reflekterar ihop.
”Go on together” är ett annat uttryck Peter tar upp och menar
att även om vi inte förstår varandra till 100 %, hjälps vi åt och försöker hitta en mening och förståelse för den oro som uttrycks av var och en i en familj. Lyssnandet är inte bara något vi
gör utan bygger på flera delar, både vår egen kunskapsbank
inom oss, våra erfarenheter, men också i ett samspel med den andre. Lyssnandet innefattar att se, höra och känna. D. Schöns
(1983) begrepp reflection-in-action är användbart att tänka kring denna form av kunskap där vi handlar i stunden och re-
flection-on-action kommer senare, dvs vad hände, vad gjorde jag osv? Peter tar även upp D. Kahnemans (2012/2018) be-
grepp fast thinking och slow thinking och exemplifierade med konkreta exempel kopplat till en systemisk praktik. Under
dagen återkommer Peter också till barnets röst och påminner
trycka när de saknar hopp (eller vad som inger hopp), när de
inte känner sig lyssnade på (eller vad som bidrar till att känna
sig lyssnad på), vad behandlarna behöver modifiera till nästa samtal, vilka konstellationer som bör bjudas in, hur barnets
röst bättre ska bevakas osv. Gör vi rätt saker? Vad bidrar till förändringsprocesser? Utforskande arbetssätt, t ex samforskning och feedback, inkluderar också människors röster, dvs ”de
det berör”, och ligger i samklang med ett dialogiskt perspektiv. BFB har tagit emot flera behandlingsteam både med kollegor inom stadsdelar i Stockholms stad och dess kranskommuner
men även team ute i landet. Vi träffas och går igenom Peter och Karines modell och delar våra erfarenheter. Utveckling-
sarbetet fortskrider således på olika håll och vi ser fram emot att utbyta erfarenheter framöver när övriga team/kollegor hittar sina former kring användbarheten av modellen. För BFB
är nästa steg en studie, där vi samforskar med ett urval av
familjer som genomgått hela processen med orosformulär, feedback samt uppföljande orosformulär under 2019. Syftet är att involvera familjer och precis som med samforskning,
möjliggöra delaktighet där familjer också blir våra konsulter i vår strävan att förbättra vårt arbete i BFB.
oss om att när barn bjuder in till möjlighet till dialog, behöver
av Lisa Koser
jobbar både med rollspel, bikupor, gruppdiskussioner och ser
Lärare och handledare i psykoterapi
terapeuten vara där och uppmärksamma dessa invitationer. Vi på flera filmklipp. Dagen utvärderades genom en kortare feedback.
Socionom, leg psykoterapeut, nätverksledare, Vid kontakt: lisakoser1@gmail.com
svensk familjeterapi 17
SFT redaktionen Lunds Universitet. Tycker att skrivande är spännande och
skriver gärna tillsammans med andra. Har alltid tusen idéer på gång, men också några specifika med olika skribenter. Älskar udda vinklar på livet och espresso.
Patrik Kärn är socionom och familjeterapeut. Driver ett behandlingshem som försöker fokusera på Systemiskt arbete
och familjebehandling. Gör ibland film om familjeterapi och drömmer om att en dag skriva en bok eller sätta upp en teater med familjeterapeutiskt tema.
Magnus Olers: är den som gör formgivning/layout. Magnus Redaktionen för SFT blir större! Marcus Westergren ansluter
nu till arbetet med tidningen. Mycket är sig likt, en tidning för hela familjeterapisverige som ju är mer än summan av alla me-
är grfisk formgivare som även har utbildning i teknologi och
ekonomi. Har ett stort intresse av vin och mat, bedriver en mindre vinimport från noga utvalda vinbönder.
toder eller skolbildningar. Vi hoppas nu fördela arbetet bättre
Hur man läser SFT
av kommande års nummer, blir ett temanummer som försöker
Vi får av och till höra att det kan vara lite kämpigt för en del
la grupper, arbete på en familjebehandling, psykoterapeutpro-
många av er som läser den på sin telefon (ca 50%). Det är ju
Hur har det blivit som det blivit? Hur behöver vi organisera
ni kan också ladda ner tidningen och sen skriva ut den. Det är
frågor och synpunkter på vad du undrar kring vår rörelse av
datorn i sängen. Visste ni förresten att det är ca 1600 -1800
och hoppas kunna engagera fler skribenter runt om i landet. Ett få grepp om familjeterapisverige. Lokala föreningar, informel-
att läsa tidningen på sin skärm. Vi är dock förvånande att så
gram, handledare. Vem och var är egentligen familjeterapin?
lättare att få bättre översikt när man läser den på datorn. Men
oss inför framtiden? Vi hoppas på många texter och kanske
lättare att läsa en skrynklig papperstidning än somna med hela
familjeterapi.
personer som läst årets första två nummer?
Marcus Westergren: är socionom, leg psykoterapeut. Har en
Sprid gärna ut att tidningen finns!
journalistutbildning och studier i litteraturvetenskap bakom
sig. Studerar just nu mastersprogrammet i socialt arbete på
av Marcus Westergren
svensk familjeterapi 18
Karin Thorslund ny vetenskaplig sekreterare
- Att bli vetenskaplig sekreterare ser jag som ett sätt att hålla mig uppdaterad i familjeterapi och systemiskt arbete, att vara disciplinerad kring det, säger Karin. Jag behöver ha koll på vad som händer inom fältet och bidra till att göra forskning mer lättillgänglig. Det finns ibland alltför mycket stress hos familjeterapeuter gällande forskning och evidens och det kan ha gjort att vi kommit onödigt efter andra inriktningar som hållit sig väl framme. Det har inte gynnat familjeterapin i Sverige, säger Karin. Ett bra motgift på det är att faktiskt intressera sig för den forskning som finns och lära sig att läsa den på ett sätt som inte behöver bli alltför komplicerat. Karin är psykolog och familjeterapeut utbildad Göteborg och bosatt i Tollered med sin familj. Hon arbetar dels på institutionen för socialt arbete där hon bland annat kommer ansvara för den kommande steg 2 utbildningen, dels på sin egen mottagning. På frågan varför just familjeterapi svarar Karin att familjeterapin har ett fokus på vad som sker mellan människor, och inte bara i huvudet på dom och att det dessutom är ett väldigt roligt sätt att arbeta. För att nå ut med forskning och annat kommer Karin samarbeta med oss på SFT. – För att läsa forskning behöver inte vara att läsa det från A till Ö, det gäller att hitta sätt, att få rutiner på att vara uppdaterad. Det behöver inte vara så svårt. av Patrik Kärn
svensk familjeterapi 19
En resa genom familjeterapisverige Runt om i Sverige görs familjeterapi och familjearbete varje dag. Det finns familjer som får bra hjälp och utveckling sker i praktiken för att möta dessa familjer så bra som man önskar. I SFT kan du framöver läsa om detta när Holger Nils reser runt Sverige med Gåsen Mårtensson och besöker olika platser. Vill ni ha besök av Holger Nils i er verksamhet så hör av er till redaktionen med en inbjudan. Holger kan ta olika skepnad men letar alltid efter kreativt och sprudlande familjeterapeutiskt arbete. Döm inte ert arbete utan låt Holgers nyfikna blick möta er vardag. Meddela intressanta arbetsplatser du vill läsa mer om i kommande nummer och har ni ett spännande och nytt arbetssätt som ni utvecklat så tveka inte att bjuda in SFT. sftredaktion@gmail.com
svensk familjeterapi 20
Resan börjar . . . Jag besöker BUP i Ystad en måndag i september. Det är en varm stämning som möter mig, både från personal men också från inredning och miljön. När vi ska gå till rummet för att samtala med Ketty Hagmann, psykolog och familjeterapeut och Lotta Beskow, läkare och
familjeterapeut, är rummen upptagna och borden dukade till
lunch med ätstörningsteamet som träffar familjerna. Vi får leta oss vidare till ett annat rum.
På BUP Familjemottagning, ja det står så på skylten, erbjuder
man en föreläsningsserie med det namnet till föräldrar med barn som väntar på utredning eller har barn som har fått AD-
HD-diagnos. Föreläsningsserien har utvecklats av medlemmar i teamet, och flera behandlare hjälps åt att hålla olika delar. Utvärderingar visar att föräldrar är nöjda med vad de får i kursen
och de blir också stärkta i sin uppfattning om hur de önskar få
hjälpen till sin familj och sitt barn. Jag slås över att den just vill öka föräldrarnas kunskap om psykiatrisk diagnostik, om samspel, om kost och fysisk aktivitet, om hjälpmedel man kan använda och till sist en föreläsning om läkemedel.
Lotta är mån om att ge bred och balanserad kunskap om läke-
medelsbehandlingar, vilket uppskattas av föräldrarna. Det är
tydligt att hon brinner för just att familjerna är barnets bästa resurs och att föräldrar behöver hjälp att förstå det komplexa med behandlingar. En trend i samhället är annars att man rör
”Folk vet i allmänhet så lite om psykiatrisk diagnostik” säger
diagnos ska ge bra underlag för t ex. individuella insatser
iteten i diagnostiken som gör att de lättare kan förstå. Många
häver dock att det inte ska ses som en konflikt varken mellan
Ketty pratar om detta så vill hela jag instämma, och jag skulle
individuella insatser till barnet, både medicin och samtal kan
görs, oavsett om det är på vårdcentralen, på barnreumatologen
med medicinska behandlingar. För familjer på Bup i Ystad är
är att skolpersonal ibland deltagit och uppskattat denna utbild-
sig bort ifrån systemisk syn på barn, mot att en individuell
Ketty. Hon vill ge föräldrarna en ökad kunskap om komplex-
till ett barn, vare sig det är medicin eller samtal. Lotta fram-
har en bild av att det är mer exakt än det egentligen är. När
medicin eller samtal, inte heller mellan familjeinsatser eller
även jag vilja få kunskap om diagnostiken samtidigt som den
var till hjälp, men föräldrarna behöver veta få veta riskerna
eller på Bup. En annan vinst som Ketty och Lotta berättar om
det ofta så att även de som har individuella insatser, får insat-
ning.
ser för familjen också.
svensk familjeterapi 21
Bernt Östlund, kurator och Marte Meo-terapeut på mellan-
När jag får berättat om Multi Meo går jag igång på alla cy-
familjer med barn i 4 – 12 års ålder. Man har inspirerats av
liknande projekt runt om i Sverige. Ett lokalt, väl teoriförank-
vården, pratar engagerat om Multi Meo som man erbjuder till Multi-Family, som ju används bl a vid anorexiabehandling
och slagit ihop det med Marte Meo. Träffarna är omväxlande aktivitetsträffar med filmning och mellan dessa återgivning
som sker i storgrupp. Familjerna stöttar och hjälper varandra och lär sig att få syn på barnens samspelsinitiativ.
lindrar och drömmer om att få träffa på och lyfta fram fler rat initiativ som svarar på behov i patientgrupp och verksamhet.
Vi pratar om det som kallas psykosocial basbehandling till sitt
innehåll har stora likheter med det som är just familjeterapi. Ketty och Lotta berättar att familjeterapi ofta inte är en behan-
dling som rekommenderas särskilt starkt i de olika riktlinjer som styr arbetet inom BUP idag. Undantaget är väl ätstörnin-
gar och några andra tillstånd. I BUP:s riktlinje för depression rekommenderas en psykosocial basbehandling som första insats till alla. Den innehåller psykopedagogik men också mån-
ga element av familjeterapi, så som att minska konflikter och
svensk familjeterapi 22
just på att, när det blir just bas-behandling eller allmängods
riskerar det att falla bort. Om alla har ansvar och det ska göras som bas för andra behandlingar, tror jag att det lätt tappas bort. Det är nog så vi människor är.
Jag kunde inte intervjua alla som arbetar på enheten, men möts
av leenden och glada hälsningar. Det är en varm och kompetent arbetsgrupp. De hjälps åt och samarbetar.
”Vi har systemisk handledning i storgrupp, ca 20 stycken tillsammans”, berättar Lotta, som också tänker att det har en betydelse för samarbetet på enheten.
I de arbetssammanhang jag befunnit mig i, är det ofta kuraöka kommunikationen i familjen. Insatsen benämns inte alls
som familjeterapi, men det hindrar inte att behandlare som ska erbjuda en psykosocial basbehandling behöver en grundläg-
gande familjeterapeutisk kompetens. Den kompetensen har
förut varit mer eller mindre självklar hos behandlare på BUP men blir det allt mindre. Och risken med att det inte benämns familjeterapi är kanske att man inte prioriterar att utbilda personalen på BUP i familjeterapi.
torer som tjatar om familjeterapi och systemets betydelse. Jag
tänker på att jag samtalat med en läkare och en psykolog inom barnpsykiatrisk verksamhet som framhäver familjeterapin så starkt, och det känns riktigt bra.
När psykologerna på mellanvården i Skåne har yrkesträffar, så
hör Ketty en samstämmighet från kollegor, i att vi måste hjälpa
familjerna. Men att man inte alltid har kunskapen att arbeta med hela familjen.
Ketty berättar att hon nästan bara arbetar med familjeterapi och att hon ofta integrerar utredning och behandling. Detta gör
mig glad och jag reflekterar över detta att familjeterapi både är något man gör men också ett synsätt. Att vi kan betrakta det
vi möter som ett system där man lever och formar både hälsa
och ibland ohälsa. Att familjeterapi är både metoder och ett angreppssätt.
Vi behöver beskriva och studera det arbete som bedrivs. Kan-
ske måste vi familjeterapeuter bli bättre på det, att sätta fler och varierande ord på det arbete som görs metodiskt i varda-
gen. Jag hoppas att du som läser har fått inspiration och att jag lyckats förmedla denna varma och entusiastiska känsla jag fick
med mig. Visst blir ni också sugna på att höra mer om Multi Meo på en kongress i framtiden?
Kanske har vi familjeterapeuter slarvat med hur vi pratar om
det vi gör. Att det inte bygger på sunt förnuft, utan på systema-
av Marcus Westergren
tisk samlad kunskap, både erfarenhet och forskning. Jag tänker
svensk familjeterapi 23
Ulf Axberg Grattis Ulf till den nya rollen! För de som inte har koll på forskarvärlden, vilken skillnad blir det för dej att du blivit professor? Ja, det handlar väl om att min forskning, undervisning och vad
2018, samt Peter Strattons från 2016 är uppmuntrande läsning.
oende sakkunniggrupp som kommit fram till att jag har pro-
ing för att minska risken för att familjeterapin marginaliseras.
jag publicerat etc. har gåtts igenom och värderats av en ober-
fessorsbehörighet. Det innebär också att jag kan få lite andra uppdrag inom den akademiska världen och också att jag får mer forskningstid i min tjänst.
Samtidigt så tror jag att vi behöver mer av kvantitativ forskn-
Eller egentligen skull jag säga mer av ”mixed-methods”, dvs.
att man utifrån olika forskningsfrågor kombinerar kvantitativa metoder och kvalitativa. Jag vill komma bort från diskussionen kring antingen kvantitativt eller kvalitativt till att det handlar
Flyttar du till Oslo nu?
om både-och, återigen det är forskningsfrågan som skall styra.
Ja, hustrun hunden och jag flyttade till Oslo i mitten av augusti, fast vi har kvar vårt hus i Skövde. Jag har ju kvar en
liten del på psykologen i Göteborg, som framförallt är vikt för handledning av doktorander.
När det gäller utvecklingen mer generellt, så är min bild utan att göra anspråk på att jag har en översikt, att såväl i Sverige
som Norge har familjeterapin på många håll marginaliserats inom psykiatrin, bland annat utifrån argumentet att det inte
Du är väl en av de i Sverige/Norge som har mest överblick på
forskning kring familjeterapi. Hur skulle du säga att statusen för familjeterapin är i Sverige? I Norge? Och i världen? Vad är skillnader och likheter? Har du någon framtidsspaning?
Oj, det var en stor och svår fråga att besvara och jag håller
precis på att lära mig hur det ser ut i Norge, där det mesta är
nytt för min del. Internationellt så tänker jag att det finns en hel
del spännande forskning, men att det behövs mer. Jag tänker
att det inte är helst sällan som jag möter kommentarer om att det inte finns så mycket forskning på familjeterapi, vilket
jag tycker är ett rätt märkligt påstående. Dels handlar det om
vilken sorts forskning, ofta inrymmer ett sådant påstående ett antaganden om att forskning är detsamma som effektstudier, som ju bara är en form av studier och som ger svar på vissa
forskningsfrågor och som inte kan ge svar på andra. I det sammanhanget så tänker jag att det är viktigt att det är vår for-
finns forskning, samtidigt som det utanför psykiatrin finns
många miljöer där familjeterapin har en stark ställning och är på framväxt. I Norge är det ju spännande att det finns, en vad
jag tror, en unik statlig inrättning som kallas Familievernet.
Det är en offentlig verksamhet som är reglerad i lag, där man erbjuder par- och familjetarpi samt medling.
Jag hyser dock visst hopp inför framtiden. Det finns starka
krafter inom bl. a Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten och Nationellt kom-
petenscentrum anhöriga (NKA) som driver frågan att öka
familjeperspektivet inom vården och med det även psykiatrin.
För mig betyder inte det att man inte kan arbeta individuellt,
men att man skall ha gjort en bedömning av behov på familjeoch systemnivå. Med det hoppas jag även att behovet av kompetens av par- och familjeterapi samt en systemisk praxis uppmärksammas.
skningsfråga som styr valet av metod, inte tvärt om. När det
Vill du kort beskriva högskolan du arbetar på?
Bill Petitt och Ingegerd Wirtberg skrev ”Par- och familjeterapi
I Sverige är det många som känner till Ersta-Sköndal-Bräcke
även ur ett effektperspektiv. Även Alan Carrs översikter från
Ersta-Sköndal fast på Norska. Det är inte en helt rättvis jäm-
gäller effekter så ger ju den översikt som Marianne Cederblad, fungerar” vid handen att det finns en hel del stöd familjeterapi
Högskola, så jag brukar säga att när det gäller VID, så tänk
svensk familjeterapi 24
Det verkar som det finns betydligt fler forskare i Norge inom
familjeterapin, stämmer det? Hur kan vi få till detta i Sverige också?
Jomen det tror jag också, samtidigt så finns det inte en sam-
lad översikt över den forskning som bedrivs och jag tänker att det behövs fler även i Norge. Men jag tänker att vi skulle
behöva bygga upp fler forskningsmiljöer för familjeterapi i Sverige och att det med det också behövs professorer med familjeterapiinriktning, som har en position varifrån de kan driva familjeterapiforskning.
Vilken forskningsartikel som du läst, tycker du har varit mest
spännande eller förändrat dig mest? Om du får välja en artikel förelse mun funkar som approximation. VID är en privat vetenskaplig högskola som ryms inom Universitets och högskolevärlden i Norge och finns på fler olika ställen. Högskolan
har ca 50 olika studieprogram på olika nivåer och utbildar bl. a sjuksköterskor, socionomer diakoner och familjeterapeuter.
Utbildningen i familjeterapi och systemisk praxis är sannolikt Europas största med över 300 studenter över de fyra åren. Det
är inget psykoterapeutprogram som vi har i Sverige, utan det finns en tvåårig vidareutbildning och en fyraårig masterutbild-
ning. Utbildningen har två inriktningar: par-och familjeterapi och systemisk praxis.
Det går inte riktigt att svara på. Jag har ett mer relationellt förhållande till artiklar, dvs. att mitt behov, intresse och min
nyfikenhet påverkar hur intressant och spännande jag tycker
att en artikel är. Och det är ju sånt som ändras med tiden. Det som bland annat har hänt med åren, är att där jag kanske tidigare har varit mer intresserad av introduktion, syfte och diskus-
sion av resultat och bara mer översiktligt läst metod-del och resultat, har jag nu blivit mer fokuserad på metod och hur re-
sultat är presenterade för att få en uppfattning av hur relevant artikeln är utifrån mitt intresse.
Om man är sugen på att bidra med forskning om familjeterapi. Hur ska man gå till väga? Var börjar man? Finns det enligt dig områden som behöver forskas på framöver?
Jag tycker att forskningsartiklar, när man väl lärt sig läsa språket, är intressanta, spännande och ibland humoristiska. Vilken är den roligaste artikeln du läst?
Jag tänker att det finns flera vägar. Del kan man höra sig för med olika universitet och högskolor om vad som finns på gång.
Men också att kolla upp vad finns det för FoU verksamheter
kopplade till den verksamhet man jobbar inom. Eller finns det mer övergripande FoU-verksamheter som håller på med saker man är intresserad av. Kruxet är ofta hur man får till finan-
sieringen, men börja inte med hindren utan utgå från intresse, kontakta folk och var ihärdig och undersök vilka resurser finns att tillgå för att komma runt eventuella hinder.
man bör läsa, vilken skulle du välja då?
Även här får jag nog passa, jag har ingen artikel som kommer för mig sådär direkt, men jag tänker att det är viktigt att man läser saker som man inte alltid gillar utan som utmanar perspektiven. Det är lätt att ramla i fällan att tänka att bra forskn-
ing är den som bekräftar min världsbild och dålig är den som motsäger den.
av Marcus Westergren
svensk familjeterapi 25
Handbok i familjeterapi Handbok i familjeterapi är en nyutkommen blivande familjeterapiklassiker, än
i USA, utan också tryckte på våra erfarenheter i de skandinaviska länderna.
så länge endast på norska. Tre svenska
författare är med och skriver i boken.
Erik Abrahamsson, Johan Sundelin och Magnus Ringborg.
Vem önskar du ska läsa boken? J S: Den kliniska vardagen är alltid mer komplex att möta än den familjeterapi vi läser om i läroböckerna. Därför är det bra
Hur kommer det sig att du bidrar i denna bok? Johan Sundelin: Jag fick en förfrågan från Lennart Lorås som jag haft en del samarbete med. Det var han som låg bakom att
jag 2017 blev inbjuden som en av två huvudtalare vid de nor-
ska familjeterapeuternas årssammankomst i Oslo. Han frågade vad jag ville bidra med och jag föreslog Intensiv familjeterapi eftersom det är den jag förknippas med och denna arbetsform egentligen är ännu mer aktuell och levande i Norge. Man har i större utsträckning kvar Familjeenheter på sina BUP-kliniker.
Erik Abrahamsson: Blev glatt överraskad när jag fick en
”Invitasjon til å skrive i boka” av Lennart Lorås och Ottar Ness. Passade så bra i tiden för mig. Hade precis påbörjat en
nedtrappning bland mina åtaganden och upplevde en känsla av
att jag saknade något: vart tog mitt skrivande vägen? Och då dök detta norska mail upp!
att känna till detta kliniskt utformade bidrag med systemisk
turboeffekt när inte det vanliga familjeterapeutiska samtalet är tillräckligt. Detta är i sanning ett multisystemiskt angreppssätt
på ofta på en multiproblematisk problemsituation i en familj där det blir nödvändigt med samtidiga insatser på olika sys-
temiska nivåer och riktade mot olika familjemedlemmars
svårigheter. Budskapet är att det på specialistnivå som BUP krävs genomtänkta integrerade behandlingsprogram för att
på riktigt, seriöst och framgångsrikt kunna möta avancerad psykosomatisk, individuell, interpersonell och strukturell problematik i ett avancerat samspel.
E A: De som arbetar med barn, ungdomar och familjebehandling, typ BUP och dess första linje, socialtjänstens familjebehandlare, familjeterapeuter inom vuxenpsykiatrin, skolhälsovården.
Samt naturligtvis de som utbildar och vidareutbildar sig för
Magnus Ringborg: Redaktionen bad mig skriva om ABFT.
Jag såg då till att bjuda in Pravin Israel som medförfattare,
då han gjort ett betydande kliniskt och vetenskapligt arbete kring ABFT i Norge. Jag ansåg att det skulle vara en styrka i
texten om den inte bara presenterade en metod med ursprung
att möta familjer i den professionella roll de har, eller kommer att få!
M R: Boken bör bli en standardbok på alla avancerade
familjeterapiutbildningar. Jag hoppas att svenska läsare inser att det är lätt att läsa norska.
svensk familjeterapi 26
Boken har ambitionen att vara en forskningsbaserad lärobok.
Vad är dina tankar kring att vi inte har så stark forskn-
ingstradition i den svenska familjeterapivärlden? Vad får du för idéer om hur vi kan förstärka kopplingen mellan universitets vardag och kliniska vardagen?
J S: Jag tror nog att familjeterapin är mer beforskad i Sverige än i Norge. I Norge är familjeterapin fortfarande mycket tungt ideologiserad i arvet efter Tom Andersen. Steg-2-utbildningar-
na har en viktig roll att betona vikten för studenten med den nära kopplingen mellan klinisk vardag och klinisk forskning både med outcome-, intervention- och implementeringsforskning.
E A: Att vi gör det till en vana att åtminstone genomföra uppföljningsstudier på det regelbundna, någorlunda väl defini-
erade arbetssätt vi använder oss av. Det blir lätt ett onödigt stort glapp mellan den godkända akademiska forskningen
och det vardagsnära, praktikbaserade uppföljningsfrågandet. Det finns ganska elementära frågor som någon annan än den behandlande familjeterapeuten kan ställa efter avslutande be-
handling, eller under pågående, och som ger oss värdefulla kunskaper om vårt arbetssätt generellt och specifikt för det ak-
tuella lidandet hos familjen, samt framför allt: om mig själv som familjeterapeut! ”Är problemet förändrat, hur upplevde
man behandlingen, något man saknade – något behandlarna missade, något som var extra bra, skulle man rekommendera
detta till någon annan, råd till behandlarna”. Detta avstånd till den etablerade forskningsvärlden är farlig, det leder lätt till en passivitet: ”inte orkar jag dra igång med att söka forskning-
Erik
sanslag, få en godkänd handledare, täcka in alla parametrar; hur definiera vad det är jag gör och inte gör och hur definiera symtomgruppen utifrån ett familjeterapeutiskt tänkande”
M R: I Norge finns en stark familjeterapitradition som skiljer
sig från den svenska. Det har med de s.k. fyrtiotalisterna eller 68-generationen att göra. I Sverige dominerades psykologin 68 av positivistisk forskning och behaviorism. 68-orna sökte
sig då till psykoanalysen som ett alternativ. De kom sedan att dominera den framväxande psykoterapin som följaktligen blev
psykodynamisk. Bland psykologer var det ovanligt att man sökte sig till familjeterapin. I Norge var det tvärtom. Där fanns sedan gammalt ett starkt intresse för psykoanalys och herme-
svensk familjeterapi 27
neutik inom psykiatrin. 68-orna drogs till beteendeterapin.
J S: Det har jag ingen pejl på.
orin och familjeterapin. Denna grupp kom sedan att bilda en
E A: Har ingen som helst aning. Det vore ju fantastiskt, men
tligen inte utvecklat någon stark forskningstradition på detta
Weines bokförlag Mareld? (Marcus kommentar: Studentlit-
Norge. Det ena är psykologernas krav på att skriva ett större
dessa böcker.)
Fokus på Familjen som är unik i sitt slag. Det är en av världens
M R: Det vore fantastiskt om Håndbog översattes till svenska,
forskare utan även en bred skara av läsande kliniker. Där har
på en klar norska, det är bokmål rakt igenom och mycket lät-
När de sedan fann den otillräcklig sökte de sig till systemtekärna i den norska familjeterapirörelsen. Men man har egen-
då behövs det någon som driver detta. En nystart av Bengt
område. Men två saker har stärkt familjeterapiforskningen i
teratur köpte upp Marelds bokdel och fortsätter ge ut flera av
vetenskapligt arbete, ett ”hovedfag”. Det andra är att där finns
äldstas familjeterapitidskrifter och den når inte bara special-
men jag känner inte till några sådana planer. Men boken finns
forskande norrmän haft möjlighet att sprida sina erfarenheter.
tläst också för svenskar.
Svenskar har också i alla år haft den möjligheten, men den har tyvärr utnyttjats alltför lite. Kretsen kring Tom Andersen kom senare att dominera i Norge och det påverkade starkt forsknin-
gens inriktning. Kvalitativa studier av klinikers erfarenheter blev normbildande. I Sverige kom en stark forskningstradi-
tion igång med inspiration av Marianne Cederblad och Kjell Hansson. Kraven på uppsatsarbete vid legitimationsstudier har
bidragit till att många värdefulla insatser gjorts. Även här är
kvalitativa studier normen, medan kvantitativa arbeten blivit mer sällsynta. Sammantaget kan man säga att alltför mycket hänger på enskilda personers initiativ och energi. I Sverige finnas ingen professur i familjeterapi och för närvarande har in-
gen aktiv familjeterapiforskare någon professur i Sverige vad jag vet. Vi får gratulera norrmännen som anställt Ulf Axberg
som professor vid Diakonhjemmets Höjskole. Något som jag tror skulle bidra till att familjeterapiforskningen i Sverige stärktes vore om de vetenskapligt ansvariga vid universitetsut-
bildningarna samordnade till större forskningsprojekt där de
studerandes arbeten får utgöra delinsatser. Kjell Hansson på sin tid gjorde en lovande sådan ansats. Kommer boken ges ut på svenska?
Med några korta meningar, varför fastnade du för familjeterapi?
J S: Under mina studier till psykolog i Uppsala 1968-1974
(avbrott för militärtjänst) som till största delen var präglad av beteendeterapi och till viss del psykodynamisk psykoterapi
kom jag först i kontakt med modeller för relationistisk terapi genom något som hette Encounter therapy. Det var en sorts gruppterapi som arbetade mycket här och nu och affekter,
tankar och beteenden i stunden. Jag blev inspirerad av prob-
lemet i presens som utgångspunkt för ett fördjupande arbete med en persons fokus och motiv. Jag kom också under dessa
år vid sidan av den ordinarie kurslitteraturen med Laings och
Estersons revolutionära tankar om den psykiatriske patienten och en tysk familjeterapeut som hette Eberhart Richter. Deras
böcker finns fortfarande i bokhyllan. Jag läste också Virginia Satirs böcker och blev inspirerad. Under senare delen av 70-ta-
let fick jag jobb som psykolog på BUP i Falun och fortsatte att söka mig till workshops med ledande familjeterapeuter (Tony
Manoccio). Jag läste också Minuchins bok Families and Fam-
svensk familjeterapi 28
pleva att om jag som professionell vågade ta steget att möta de människor som var i konflikt med varandra, vid ett och samma
tillfälle, så fanns det så mycket kraft och resurser i systemet. Det var positivt utmanande att vägen till att bli familjeterapeut handlade så mycket om mig själv och mitt eget förhåll-
ningssätt, oavsett symtomet. Det familjeterapeutiska synsättet
gick för mig hand i hand med mina politiska visioner. Det handlade om att lyfta fram de marginaliserade rösterna i sys-
temet och att vara beredd på att ta utmaningen att förändra de strukturer som var bestämmande, i såväl familjesystemet som på samhällsnivån.
M R: Jag var i likhet med andra 68:or inriktad på psykoanalysen. Redan som psykologpraktikant inom barn- och ungdom-
spsykiatrin märkte jag hur verklighetsfrämmande den var och
inte alls användbar gentemot vanliga människor med vanliga
Johan
problem. Min långa utbildning i barnpsykoterapi lärde ut en
ily Therapy. Vi hade paret Piltz från Göteborg i handledning
exklusiv, långsam och teoretiskt otillfredsställande metod med
Guidance Clinic i Philadelphia USA. Han hjälpte mig sedan
med familjeterapi ge både snabba och handfasta effekter. På
och via dem träffade jag en psykolog Neil Daniels från Child
blygsamma resultat. Däremot visade sig mina första försök
i kontakt med Minuchin och jag fick komma till den klini-
den vägen är det.
ken för en post graduate utbildning till strukturell familjetera-
peut 1979-1980. På den vägen blev det…… När jag kom åter
dröjde det inte länge förrän jag fick ta över en kollapsande
barnavdelning vid kliniken och jag kom att leda utvecklingen där av denna enhet till en familjeterapeutisk avdelning som efter några år kom att kallas Familjeverksamheten.
E A: Det handlade om värderingsfrågor: människor är inte fel i
sig utan en del av sitt sammanhang. För mig och andra i början av 70-talet var familjeterapin en aktiv protest mot psykody-
namiskt/psykoanalytiskt tänkande, som vi uppfattade alltför deterministisk och elitistisk. Det var så inspirerande att up-
Var det ett medvetet val att fördjupa sig i den metod du skriver om, eller hur kom du att arbeta med och forska på den metoden?
J S: Metoden Intensiv Familjeterapi kom att utvecklas ur en praktisk nödvändighet på kliniken utifrån frustration hos oss
behandlare att möta speciella målgrupper med etablerade tra-
ditionella behandlingsmetoder med mer individuella upplägg. Vi upptäckte att vi kunde åstadkomma mycket genom att in-
svensk familjeterapi 29
E A: Det startade med en smittsam lust. De som stod för smittan var en arbetsgrupp från BUP i Västerås som vid den Nord-
iska familjeterapikongressen i Tammerfors 1999 presenterade hur de arbetade med korttidsterapi med familjer. De förmed-
lade på alla sätt den arbetsglädje, de personliga utmaningarna och de positiva resultat deras metod hade gett dem. Detta ta-
lade direkt till mig, troligen för att det matchade mitt pågående utforskande av narrativt arbete med barn och familjer och min
frustration över alla långbänkar familjerna skulle utstå in-
nan den ”stora behandlingen” på BUP kom igång. Michael
Whites förhållningssätt med externaliserande konversationer
med barn hade för mig visat sig ha en kraft som jag nästan var oförberedd på. Traditionellt långa och sega behandling för barn med encopres (barn som bajsar på sig) kunde lösas oväntat snabbt, ibland bara med ett eller två samtal. Fick man
bara kontakt med barnet och hade allians med föräldrar så
blev även dessa segslitna symtombilder möjliga att avlägsna utan att någon i familjesystemet behövde bli utpekad som problemet. Resultaten var så överraskande positiva att jag bad
en kollega att göra uppföljningar med föräldrarna en tid efter avslutad behandling, och det visade sig att det verkligen hade fungerat för de flesta. Den enda föräldern som var klart nega-
tiv till förhållningssättet var en separerad mamma som hade önskat att vi skulle ha fokuserat mer på pappans tillkortakom-
Magnus
manden, men bajsandet var inte längre ett stort problem…
volvera barnens/ungdomarnas föräldrar mycket närmare i be-
M R: In på 2000-talet blev det uppenbart för alla att familjeter-
Kjell Hansson och Marianne Cederblad i Lund och ss. inspire-
procedurer och också individualterapier som kallades KBT
handlingsarbetet. Efter mitt USA-år kom jag i kontakt med rades jag att så smått börja forska kliniskt på det arbetssätt som vi utvecklat och som flera andra BUP-enheter utvecklat. 1999
disputerade jag med en avhandling som fick titeln: Intensive Family Therapy- a context for hope put into practice.
apin började trängas undan inom sjukvården. Diagnostiska
föreskrevs i stället. Som lärare och handledare har jag alltid
stridit för att man i offentlig sjukvård ska ha tillgång till ett bra familjeterapeutiskt alternativ. Inom BUP märkte jag som
familjeterapihandledare att vi fick många fall som bedömts som depression där kemiska behandlingar (SSRI) eller trän-
svensk familjeterapi 30
ingsmetoder (KBT) inte räckt till. Jag spanade därför efter en
att få igång ”dansen i samtalet”. Det är med familjer som med
pression och suicidalitet. En uppsats av Pravin Israel i Fokus
samtalets process!
evidensbaserad familjeterapimetod som var specifik för depå Familjen 2009 beskrev intressant forskning i Stavanger.
Jag beslutade mig för att åka till Philadelphia och lära mig metoden.
barn i samtal: de motiveras inte av syftet med samtalet utan av
M R: Råd till nybörjare: 1. Läs forskning. 2. Dokumentera och publicera dina erfarenheter
Vad vill ni skicka med till studenter i början av sin utbildning/karriär?
3. Hitta likasinnade och fortsätt med seminarier också efter utbildning. 4. Fortsätt filma samtal.
J S: Möt människor med respekt för sin kunskap om sitt liv
och varför de söker dig som terapeut. Tänk på att det är du som möter dina klienter (inte din metod eller dina tekniker). Välj
en inriktning som du känner igen dig i och förkovra dig i den. Använd metoden så långt du förstår den. KASAM-tänk är bra
även för terapeuter dvs. du känner mening med det du gör, du
begriper vad du gör och du kan hantera det du gör. När du blir
tryggare är det dags att expandera din repertoar och integrera bredare kunskap. Ett bra möte är en mycket bra början, en fokus på en fördjupande arbetsallians en god fortsättning. Trä-
na på att vara modig och säker i din osäkerhet och nyfikenhet! E A: Våga se och pröva möjligheterna med att samla männi-
skor som är berörda av varandra, som är viktiga och beroende
5. När du åker på kongress, se till att anmäla ett föredrag i förväg. Du lär dig dubbelt så mycket på det sättet.
Magnus Ringborg påpekar också ett fel som smugit sig in i texten om ABFT. I andra stycket på första sidan har det kom-
mit in ett fel i min text som härstammar från översättningen. Daniel Hughes metod heter Attachment Focused Family Ther-
apy. Det jag skriver om är Attachment Based Family Therapy.
Hughes variant är inte manualiserad eller forskningsbaserad, till skillnad från ABFT. Detta har man blandat ihop i den norska texten.
av Marcus Westergren
av varandra, att mötas i ett sammanhang som ger möjlighet till något annorlunda. Det är där det börjar! En invitation till familjesamtal kan vara en intervention i sig, även om mötet
inte blir av. Men det kräver att du själv har tagit steget, att du är beredd på att ge dig och familjen chansen. Det handlar om att alla behöver ha mod, men mest du, eftersom det är du som många gånger måste stå för hoppet initialt. Träna så fort
du har möjlighet på att expandera ditt mod och ditt eget sätt
svensk familjeterapi 31
Individens ansvar,
– Fyra Fälth reflekterar om nutiden “Då fick vi då tillslut en fläkt. Det var en ynklig fläkt, det var nästan lika varmt som förut. Men jag lärde mig att fightas!
Hanna från Arlöv, hej! Jag lärde my-
cket av dig! Du sa som det va, och det kändes så bra. Så nu kan jag göra nånting själv!” (ur Nationalteatern – ”Hanna från Arlöv”)
tillgänglighet, gränsen mellan arbetsliv och privatliv luckras upp, Självständighet, förväntningar om att medarbetare själva
ska styra sitt arbete, många gånger utan adekvat stöd och han-
dledning, samt Ständig förändring, där t.ex. omorganisationer blir ett normaltillstånd.
Allt detta samverkar i en utmattningsprocess för medarbetarna, sammanfattar Rydell, och måste förändras. Annars kommer sannolikt trenden med arbetsrelaterad ohälsa att fortsätta att skena.
I skolan ser vi hur ökade teoretiska och analytiska krav lett
I ett samhälle där allt fler sjukskrivs för psykisk ohälsa och där
till att många barn inte klarar skolan. Vi har en absolut skolp-
betsmiljö vaknat till liv. Frågan vi ställer oss är hur människo-
ta i en miljö som många gånger är både stökig, stressig och
allt fler söker psykiatrin har en nygammal diskussion om ar-
likt i nio år och en upplevd skolplikt i tolv år. Barnen är lås-
vänligt arbetslivet och skollivet är idag.
oförstående. I Autism- och Aspergerförbundets skolrapport2
Vi ser och hör det överallt, hur arbetslivet ställer allt högre
frånvaro på 52%! Men långt fler än de med autism har svårt
krav på flexibilitet. Kontorslandskap och aktivitetsbaserade ar-
uppskattningsvis 5500 hemmasittare i Sverige. Barn som gett
tempo där allt färre skall göra allt mer. Allt kallat för ”effektivi-
barn riskerar att missa skolans krav och därmed hamna utanför
ginaler. New public management stuprörsformar människors
med bristfälliga förutsättningar som snålt tilltagna budgetar och
från 2018 hade barnen i deras målgrupp en genomsnittlig skol-
krav på oss. Vi utsätts för mer intryck, störningar och högre
att klara av skolan idag. Enligt Uppdrag granskning3 har vi
betsmiljöer har växt fram. Medarbetare upplever ett snabbare
upp skolan och helt enkelt vägrar att gå dit mer. En stor grupp
sering” men där effekten innebär ökad stress och mindre mar-
samhällets startperrong. Pedagoger gör ett hästjobb men ofta
symtom och organisationers insatser. Stuprörsavdelningar som
stora barngrupper.
sedan inte samarbetar och som inte ser helheten.
Ur stress- och sårbarhetsperspektiv tänker vi att det finns indi-
I en artikel i GP1 listar organisationspsykologen Anders Rydell
vider med så hög sårbarhet för psykiatriska diagnoser att det
likriktning genom styrdokument och flödesscheman, Digitali-
personer hade förmodligen haft svårigheter i flera samhällen
på administration, Anonymisering, medarbetare görs utbytbara
medicin och stöd.
sju trender som nöter ner medarbetare idag: Robotisering,
krävs ytterst få miljöfaktorer för att symtom ska uppstå. Dessa
sering, färre mänskliga möten, Byråkratisering, allt större krav
och miljöer och kan därför genom en diagnos få förståelse,
och mindre plats ges för var och ens unika förmågor, Krav på
svensk familjeterapi 32
eller kollektivets?
ns individualisering
De med en lägre sårbarhet blir mer beroende av vilka krav sam-
Är det då första gången vi har orimliga villkor? Har det tidig-
dessa grupper också får symtom. I takt med att högre krav ställs
och slitit ut sin personal? Jo, tvärtom! Under 1900-talet växte
hället ställer. Miljöfaktorer blir betydelsefulla för i vilken grad på exempelvis flexibilitet, koncentration och ”multitasking” får allt fler både barn och vuxna psykiatriska symtom och större grupper riskerar att misslyckas. Beaktar vi även Rydells ovan
nämnda trender, blir bilden riktigt dyster. När arbets- och skol-
livet idag ser ut som det gör idag behöver även många med lindriga svårigheter anpassningar och stöd! Personer som för
trettio år sedan hade klarat av skolan. Vuxna som tidigare haft s.k. enkla jobb med förutsägbara arbetsuppgifter, behöver idag
are inte funnits situationer, villkor och arbetsgivare som pressat
arbetarrörelsen till stor del i en protest mot just detta. Mot mer
arbete för mindre lön och mot osäkra och riskabla arbetsmiljöer. Fackföreningarna försökte att skydda folkhemmets kollektiva värderingar: rättvisa, gemenskap och solidaritet. Viktiga ord
med ett starkt kollektivt innehåll. Arbetsmiljö- och lönefrågor formulerades på grupp- eller klassnivå. Budskapet var Du är inte ensam!
diagnos och medicin för att klara av samhällets krav. De små
I vårt individualiserade samhälle blir varje skörhet och sjuk-
räkna upp några lugna deltidsjobb för en småbarnsförälder?
rörelse som säger ifrån när arbetsplatser bygger kontorsland-
barngrupperna är borta. De lugna jobben därtill. Vem kan ens
skrivning vars och ens personliga ansvar. Det finns ingen stark
svensk familjeterapi 33
skap. Facken står tandlösa när barngrupperna sväller, när verk-
hälsa 2020-2030” som SKL:s Uppdrag Psykisk Hälsa initierat.
eller när färre skall göra en allt större andel. Ingen kollektiv
bete med målet Ett mer hälsofrämjande samhälle. -Vad behövs
samheter omorganiseras, när vinsten försvinner till aktieägare rörelse stöttar eller protesterar när de enskilda personerna hänvisas till sjukvården, psykiatrin och Försäkringskassan.
Vi tror att Hanna från Arlöv idag hade stämplats som hög-
Här möts olika verksamheter och lägger upp ett långsiktigt ar-
för att få färre att hamna i ohälsa och utanförskap? Precis så behöver frågorna ställas! För oftast läggs krutet på de redan sjuka, istället för att verka för att färre skall hamna där.
känslig. En som inte hanterar arbetsmiljöns förutsättningar.
Vi tänker att detta får effekt för systemisk och familjetera-
stressig arbetsmiljö, snarare än bristande ventilation, hade
fört sig och satsat på forskning. Men också för att det passar
Även om problemet idag kanske hade varit en stimmig och ansvaret varit hennes eget. Man hade nog mjukt uppmanat
henne att söka sig vidare. Vi ser inte idag att de förutsättningar
som bryter ner stora grupper är något som vi har ett gemensamt ansvar för.
Det är rent chockerande att man inte tar varningstecken på
överansträngning på större allvar. Arbetsmiljöverket räknar
att en vanlig genomsnittlig sjukskrivning kostar 392 000 kr4. Många är berättelserna om hur stressade individer försökt påta-
la sin stress för arbetsgivare eller rektorer och blivit bemötta med oförståelse. Vår erfarenhet är att många får stöd först när
de väl har kraschat. När läkarutlåtandet finns på papper. Den
försenade förståelsen blir därför en mycket dyrköpt kostnad för samhället.
Var skulden hamnar blir också påtagligt, inte bara för ar-
betsgivaren, utan även för individen själv. Hen konstaterar att ”det måste vara något fel på mig”. Man genomgår behandlingar, stressyoga, mindfulness, tar antidepressiva mediciner, goog-
peutisk praktik. KBT har växt sig starkt eftersom de marknads-
den individuella tid vi lever i. Var och en får uppdrag att själv utföra sin behandling. Lyckas gör den som når toppen av expo-
neringstrappan. Klarar man det inte har man sig själv att skylla. För oss blir istället helhetsperspektivet viktigt, oavsett politisk
eller familjeterapeutisk inriktning. Symtom utspelas i relationer och är beroende av sin kontext. För att familjeterapin åter skall
kunna bli en drivande kraft behöver den peka på att vi inte kan punktreparera psykisk smärta. Det gäller i samhället, såväl som
i familjen. Vi ser samband mellan samhällets utslagning och syndabockstänkandet i en familj. De samskapande processer och faktorer som successivt sänker människor är viktiga att ly-
fta. De riskeras annars att tappas bort, i ljuset av individuella kvalitéer. Lika viktigt är att visa på möjligheten till reparativa möten. Att människor som tidigare tagit avstånd mellan sig
plötsligt kan börja lita på varandra. Att kunna mötas och förstå varandra på ett ärligt och nyfiket sätt har ett värde i sig. Det är inte bara en strategi för att få dig att göra som jag vill.
lar symtom- och diagnoslistor, isolerar sig, skäms och trängs i
Att barn och en vuxen i Sverige av idag åter kan börja lita på
så viktiga, förstå oss rätt, men ansvaret har ändå förskjutits till
är jag som måste förändra mig!
telefonkön till Försäkringskassan. Behandlingar kan vara nog var och en. Även rehabiliteringen blir vars och ens personliga
projekt, under samma tid man har mycket nedsatt förmåga att
att det finns en plats för var och en. Och att det inte hela tiden
av Nicolas Fälth / Ylva Fälth / Tommie Fälth / Amanda Fälth
klara av administration.
Det är upprörande att så få insatser görs för att förebygga ohälsa. Ett välkommet projekt är därför ”Kraftsamling för psykisk
svensk familjeterapi 34
Familjebehandlarteam i Dalarna Lisa Koser och Luke Sheahan, från
Bromma familjebehandlarteam, höll en
uppskattad workshop i Dalarnas Familjeterapiförening, onsdagen 9 oktober.
Temat för dagen var ”Hur vet vi om det vi gör, gör skillnad”.
Lisa och Luke berättade om en arbetsmodell, Dialogical Feed-
back oriented family therapi, och hur de arbetar tillsammans
med sina familjer utifrån den. Bromma familjebehandlarteam har översatt manualen till svenska och utvecklat den utifrån svensk kontext. Parallellt med det arbetet har de också bedrivit samforskning med sina familjer.
”Jag var först tveksam till att använda blanketter i mötet med
mina klienter. Efter att ha provat själv i de praktiska övningarna
blev jag väldigt berörd av att blanketterna inte blev ett hinder,
Det var en blandad grupp deltagare som lyssnade, samtalade
och också engagerades i praktiska övningar utifrån modellen. Huvuddelen deltagare kom från socialtjänstens öppenvårds-
verksamheter med inriktning mot familj, men där fanns också personal från bland annat BUP och familjerådgivning. Olika yrkesgrupper var familjeterapeuter, familjebehandlare, social-
pedagoger, ungdomsbehandlare, kuratorer, familjerådgivare och enhetschefer.
utan bidrog till att alla röster och olika perspektiv kom fram.”
”Även om jag sällan träffar hela familjer i mitt jobb blir det här till hjälp för mig. Jag tror att jag bättre kan fånga upp det som
sker i hela familjen. Dessutom kan jag förtydliga mina uppdrag och verkligen fånga upp klientens tankar och behov, tillsam-
mans med uppdraget från socialsekreteraren. Ibland skiljer de sig faktiskt åt.”
”Bra med en modell som ger en struktur och som samtidigt är
Röster från deltagare
öppen, så att man kan prova sig fram på olika sätt.”
”Mycket av det här gör vi redan, men genom modellens sätt
att strukturera det vi gör blir den ett stöd, så att vi verkligen får med alla i arbetet.”
”Det bästa tycker jag är att modellen verkligen hjälper oss att
Åtskilliga av de som deltagit uttryckte både lust och beslutsamhet att börja använda sig av modellen i sitt vardagsarbete. av Jörgen Gunnarson
lyfta fram barnens röster.”
svensk familjeterapi 35
IIPDW
Upptrappning av arbetet med nedtrappnin Kompetensen finns där hos var och en
– men det gäller att samla ihop den och kraftfullt göra något konkret tillsammans, säger Carina Håkansson.
Bakom den krångliga förkortningen IIPDW – international Institute for Psyciatric Drug Withdrawal – finns några av
världens ledande experter inom området för säker nedtrapp-
ning av mediciner. Carina Håkansson, familjeterapeut från Göteborg, är en av de som drog igång den alltmer växande rörelsen.
Carina kommer upplyft av tre dagar med 37 personer från
13(!!) olika länder som alla har professionella och/eller personliga erfarenheter av medicinering och nedtrappning. Forskare och kliniker som är ledande i det arbetet kom samman
i Göteborg för att dela erfarenheter och för konkreta åtgärder.
Glädjande nog var flera av deltagarna psykiatriker, dock ingen från Sverige den här gången. En grupp från Storbritan-
nien, bland annat med Sami Timimi, John Read och James Davies fanns på plats och kunde glädjande nog rapportera
om att deras idoga arbete och påtryckningar bidragit till att riktlinjerna förändrats i Storbritannien gällande hur infor-
mation om medicinering sker. Numera måste läkare berätta
om de biverkningar medicin och nedtrappning ger. ”Det kan vara det första landet i världen”, säger Carina engagerat. – Det visat hur tålmodigt och systematiskt arbete kan ge re-
James Davies och Sami Timimi
svensk familjeterapi 36
ng
Deltagare från 13 länder!
sultat. Gruppen i Storbritannien har lyckats engagera
Just kring kunskapen om biverkningarna av
bland annat med som remissinstans i EU och FN. Att
om att det funnits information om att biverkningarna
många genom t ex patientorganisationer och finns nu
man har lyckats med det här i Storbritannien gör att vi har gott mod att andra länder också ska följa efter,
säger Carina. Det är en av de konkreta åtgärder vi ska försöka arbeta med framöver.
nedtrappning finns mycket att göra. Carina berättar vid nedtrappning ska hålla i sig i ungefär två veckor
medan det i verkligheten rör sig mycket längre tid. Symptomen av nedtrappningen kan tolkas som att
depressionen är på väg tillbaka och att mer medicin
behöver sättas in, vilket är helt fel. – så det här är ett
svensk familjeterapi 37
väldigt viktigt område och faktiskt en stor anledning till att jag och Roger Whitaker startade institutet, säger Carina.
Sedan har jag alltid varit intresserad av det här, fortsätter
Carina. Det har att göra med dels mina egna erfarenheter,
dels har jag sett många människor som varit inlagda för vård inom psykiatrin och som slutat med medicin och som mått
bra av det. Deras liv har blivit helt annorlunda. Det där är en aspekt som är så viktigt. För även om det finns människor
som säger sig bli hjälpta av medicin - det tvivlar jag inte på - så finns det en alltför ensidig tro på att medicin är det enda
alternativet. Sedan lever vi i en tid då vi pumpar i våra barn mediciner utan att alltid utforska hur kontexten ser ut och vad vi kan göra med det arbetet.
Det är väldigt många som har kunskap om mediciner och svårigheterna med nedtrappning men det gäller att hjälpas åt,
säger Carina med eftertryck. Forskningsfältet är ju vanligtvis
individualistiskt men det är inte verksamt på samma vis om vi inte samlar ihop kunskapen, delar erfarenheter och hjälps åt. Det är det vi gjort de här dagarna i Göteborg. av Patrik Kärn I förgrunden ; John Read(UK), Peter Kinderman(UK), Peter Groot(NL), Alto Strata(USA), Frenando Freitas(Brasilien) I Bakgrunden: Magnus Hald och Birgit Valla från Norge.
svensk familjeterapi 38
och svårtillgängligt, är Familjen och livscykeln kort och lätt att ta till sig. Att anpassa till de många varianter och tillämpningar av familjebildningar är upp till dig som läsare att göra, men du får snabbt en bra överblick och läser om saker du kan använda direkt i ditt samtalsrum. Jag är kanske tjatig som påstår att jag efter psykoterapeutprogrammet kommit över och läst böcker som innehåller kunskap som jag borde ha fått under utbildningen. Denna bok behöver vara grundbok på första terminen. Främst är det familjeteori som blir klar och tillämpbar i denna bok. Det riskerar annars att vara allt för flummigt och otydligt. Som att man inte kan veta vad en familj är, eftersom den är så mycket och så olika. I denna bok får vi kunskaper om hur familjer oftast är och det är ju dessa vi träffar på mest.
Recension av Familjen och livscykeln. Av Björn Wrangsjö och Ingegerd Wirtberg Det är för väl att författare i Sverige inte får betalt per ord eller måste ta med allt i sina böcker. Denna bok som är en uppdatering och omarbetning, är stringent, har bra språk, är modern och som det ofta är när man samarbetar med olika kompetenser. Alla urval är ju just urval, eller distinktioner, vilket inte är främmande för en familjeterapeut. I terapier väljer vi att fokusera på något som är möjligt att arbeta med, något som är förändringsbart och vi väljer ofta bort väldigt mycket innehåll. Vi ser till hur de samspelar, hur de säger det, vilket klimat som finns. Hur de gör familj och bortser från väldigt mycket. För mig blir denna bok också ett exempel på just detta. Det är svårt för mig att inte jämföra med böcker som Monica McGoldrick har skrivit. Jag har läst flera utgåvor eftersom de kommer i nya upplagor ofta och då används den nyaste i varje utbildning. När McGoldrick så omfattande att det blir tjatigt
En eloge till författarna att de formulerar sig så bra, men också för att de har ett så brett och varierat angreppssätt. Från antropologi, sociologi, samspel, våld och utgår från intersektionalitet. Bokens andra del handlar om familjens livscykel som presenteras med hjälp av bl a Per och Inga, som i tidigare upplagor av boken. Även här är det tydligt, pedagogiskt och lätt att ta med in i samtals- och behandlingsrummen. Jag vill rekommendera till läsning av en verkligt bra bok och modern i sitt sätt att presentera kunskap. Boken är väldigt bra och aktuella forskningshänvisningar finns med om man vill läsa vidare. Tack Björn och Ingegerd för ert omfattande arbete. av Marcus Westergren
svensk familjeterapi 39
Frisk luft och nya vyer, gammal mat
med ny smak och alldeles nya smaker från vår tid.
Den här handboken i familjeterapi är befriande i sin öppen-
het och inkluderande anda. Jag har läst många böcker inom familjeterapi, både läroböcker och metodlitteratur och ändå
lär jag mig mycket nytt i denna bok. Jag möter text som är närmare min kliniska vardag än de flesta andra jag läst. Kul att just en forskningsbaserad bok har de bästa kliniska exem-
plen och fallbeskrivningar, men också återgivna samtal så
att jag kan följa med i praktiken hur den här metoden ter sig med dem vi träffar.
Boken har en kortare del där familjeterapi och familjetera-
peuten sätts i ett större sammanhang men den stora delen
av boken beskriver olika tillämpningar av familjeterapin. Flertalet är välkända, Funktionell familjeterapi, Lösnings-
fokuserat korttidsterapi, MRI-korttidsterapi, reflekterande
”Structural family therapy is
processer, Barnorienterad familjeterapi etc. och här presen-
something that I don’t do”,
terar författarna ny (för mig) kunskap och forskning. andra
Minuchin
är lite nyare tillämpningar som jag inte läst om tidigare, t ex Gottmans familjeterapi.
Boken är öppen, mycket beroende på den bredd av förfat-
tare. Här samsas Harlene Anderson med ”Samarbeidendedialogisk familjeterapi” med Terje Tilden som skriver om
”Kognitiv familieterapi”. Tre av författarna kommer från Sverige och de möter vi i en egen intervju i detta nummer.
I boken finns ett kapitel om Emotionellt fokuserad familjeterapi. Bland de tillämpningar och arbetssätt jag känner till se-
dan tidigare finns kunskap som jag inte fått till mig genom
det jag läst hittills i min psykoterapeutiska skolning, vilket för mig är väldigt spännande. Ny kunskap om ”gamla” mod-
svensk familjeterapi 40
eller och modern anpassning till vårt samhälle. Familjetera-
api eller familjeterapi inom medicin och somatik. För er som
dateras till dagens behov. När allt kommer omkring anser jag
den psykodynamiska familjeterapin beskriven, men den
peutiska teorier och metoder ska inte vara museum utan upp-
att det är nyttan för familjer som avgör om teorierna tillför något eller ska förläggas i nostalgihyllan.
läst amerikanska läroböcker i familjeterapi finns ofta även finns inte med i denna bok. Den kopplingen från Bowen, där
bl a McGoldrick är en länk till våra dagar tar kanske större plats i Sverige än i Norge.
“Mener du at hvis du vet noe,
Denna bok är en vuxen bok där författare presenterar forskn-
som vil kunne hjelpe klienten, at
ing och praktik på ett sätt som jag lätt förstår. Vuxen i det hänseendet att de talar för sin sak men inte emot andra. Jag
du ikke ville si det?” Kim Berg
är glad för att denna bok har kommit. Redaktörerna Lennart
Jag gillar att familjeterapins historia bara tar 13 sidor. Vår historia är viktig men mer som bakgrund till var vi står idag än som ett museum att stanna länge i. Jag tilltalas också av
Lorås och Ottar Ness har gjort ett bra arbete och engagerat
många bra terapeuter, forskare och författare från stora delar av världen.
att det finns kapitel om handledning av familjeterapeuter, ett
Boken är välskriven på lätt norska och går att läsa lite som
glad är jag nog över kapitlet om hur familjeterapeuten kan
kunna bättre. Kapitlen står sig väl var för sig.
traumatisering upp och risken att bli professionell även i sitt
Behöver jag ens säga att jag rekommenderar boken varmt
kapitel om feed-back-informerad systemisk terapi, men mest bli påverkad i sitt privata liv av arbetet. Här tas sekundärvardagsliv. Någonting säger mig att vi ägnat oss för lite åt
detta, när jag hör familjeterapeuter bråkar med varandra om den rätta läran.
man vill. Läs det som fångar ditt intresse eller det du behöver
eller har du redan märkt det!? av Marcus Westergren
Det finns en tillämpning av familjeterapin med bra forskningsstöd som saknas i boken och det är medicinsk familjeter-
svensk familjeterapi 41
Nästa nummer Porträttet Björn Wrangsjö Resan genom familjeterapisverige fortsätter, vi besöker en ny spännande arbetsplats. 2020 Temanummer av SFT nästa år om familjeterapin i Sverige. Bidra gärna med texter och uppslag. Kolla gärna in nästa års kongress som är en Nordisk kongress i Köpenhamn 18 – 21 augusti.
Kalendern
Höstens höjdare, 23 oktober i Stockholm. Ingegerd Wirtberg och Bill Petitt. Utbildningsdag med Kerstin Palmer, Linköping 8 nov, om sekundärtrauma. Heldag med Karl Tomm i Lund 22 november. Håll koll på www.sfft.se för mer spännande info. Se gärna de filmade föreläsningarna från kongresser och symposium, som du kommer åt genom hemsidan.