SFT nr3 2019

SFT svensk familjeterapi nr 3 • 2019

Porträttet Ingegerd Wirtberg

Multi Meo på BUP Ystad Vetenskapligt symposium Göteborg

SFFT:s Ordförand Kära vänner, höstrusket har omfamnat oss. Eller är vi omgivna av det?

relsemedlemmar vars mandatperioder gick ut i samband med

årsmötet blev omvalda och styrelsen består därmed av samma ledamöter som innan årsmötet, en trygg och stabil arbetsgrupp

Vi som närvarade vid det vetenskapliga symposiet 3-4 oktober

”Omgiven av evidens – vart är vi på väg?”, arrangerat av en arbetsgrupp från västras lokalförening tillsammans med sfft,

blev både omfamnade och omgivna av evidens. Vi fick både ta del av nya sätt att se på vetenskapsteori och av sociala for-

skningsprojekt som pågår mitt ibland oss. Det var två mycket spännande och berikande dagar som gjorde forskningen både

levande och lustfylld. Dagarna förenade ett antingen eller, de ofta polariserade fälten positivism vs hermeneutik/fenom-

enologi och ratio vs intellectus till ett både och. Och jag kunde

känna att förena ett antingen eller till ett både och det är ju sådant vi familjeterapeuter och familjebehandlare är bra på att

göra! Vi är bra på att omfamna, inkludera, integrera och att inte utesluta. Kanske har forskningsvärldens tankesätt äntli-

gen förenats med vårt tankesätt? Tänk vilka marker vi äntligen har begrepp för att utforska! Våra båda konferencierer Ingeg-

erd Wirtberg och Johan Sundelin lotsade oss med varm hand genom dagarna och symposiet blev filmat av Fredrik Färdig

och kommer att läggas ut på sfft:s hemsida www.sfft.se när filmarbetet är färdigredigerat. På hemsidan kommer också pp-

materialet från föreläsarna att finnas. Tack arrangörsgruppen, Ingegerd och Johan för ert fina arbete!

med andra ord. Jag omvaldes till ordförande för ytterligare ett år och får tacka för det förtroendet. Ingegerd Wirtberg som

varit vår fantastiska vetenskapliga sekreterare under flera år avgick och avtackades och Karin Thorslund från Göteborg

valdes in som ny vetenskaplig sekreterare och vi hälsar Karin varmt välkommen!

Årsmötet beslutade att det förslag som riksstyrelsen lagt om en styrelsehelg i slutet av mars 2020 för styrelsemedlemmar från lokalföreningarna skulle bifallas. Styrelsehelgen ska vara en möjlighet för lokalföreningarna att både stärka föreningsar-

betet och stötta varandra i detta, och att arbeta för sfft:s och

det systemiska arbetets fortsatta utveckling. Då sfft har en god kassa kom också önskemål om att kunna höja den förlustgar-

anti som föreningen kan erbjuda lokalföreningarna för att de ska kunna ta chansningar till egna evenemang även om de lokala kassorna kan vara skrala. Hur ansökan om förlustgar-

anti går till och formulär för detta har lokalstyrelserna tillgång till. Medlemsavgiften förblir densamma som tidigare.

Under symposiet tillkännagavs också årets familjeterapeut utifrån de nomineringar som sfft:s medlemmar lämnat in.

Som verkliga trendsetters ville riksstyrelsen ligga före i tiden

På förmiddagen den 3:e oktober innan symposiets start höll sfft sitt årsmöte med ett 40-tal närvarande medlemmar. De sty-

och därför precis som svenska akademien utse två pristagare!

Riksstyrelsen ville i dessa tider både belysa det viktiga for-

skningsarbetet inom familjeterapi/familjebehandling och det

svensk familjeterapi 2

de praktiska arbetet i offentlig verksamhet och priset gick därför

fentliga sektorn och möter de mest utsatta i samhället idag.

ingarna till utmärkelserna kommer att ligga på hemsidan.

Och samtidigt som den nordiska kongressen äger rum i ett nor-

Nästa år är det dags för nordisk familjeterapikongress igen,

arrangemang under hösten 2020, men i något mindre skala för

till Ulf Axberg och Bromma familjebehandlarteam! Motiver-

denna gång i Danmark! Kongressen kommer att äga rum i cen-

trala Köpenhamn under 18-20 augusti under temat ”Missions

and visions”. De nordiska länderna delar erfarenheten av att den starka välfärden som varit ett nordiskt signum och som

många av oss arbetar inom rustas ner i snabb takt och det pågår

diskt land nära dig så ska det också ske någon form av svenskt

att inte konkurrera med eller konkurreras ut av den nordiska kongressen. Vad detta arrangemang skulle kunna vara ligger

ännu i sin linda och vi får återkomma om det. I samband med det arrangemanget kommer också årsmötet för 2020 att ligga.

samtidigt stora rörelser runtom i världen. Vad kommer detta

Ja, oj oj med vilken rivstart denna höst drog igång! De färg-

systemiska arbetet? Det är missioner och visioner som bl. a

orna) och det känns som att på varje ett av dem finns avtryck

den nordiska kongressen, anmäla sig eller kanske delta med en

som hösthänder i de olika lokalföreningarna går att läsa på

att innebära för den nordiska familjeterapin och det nordiska

glada höstlöven virvlar i vinden (ja i Norrland virvlar snöfling-

kommer att delas under kongressen. Den som vill läsa mer om

av det systemiska arbete som bedrivs runtom i landet! Vad

workshop kan gå in på www.nc2020.dk och läsa mer. Bromma

sfft:s hemsida www.sfft.se

till plenumföreläsning då de både arbetar inom den hotade of-

Charlotta Westberg

familjebehandlarteam kommer att vara det svenska bidraget

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Patrik Kärn och Marcus Westergren Layout: Magnus Olers

Annonsera i SFT! helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com

Ordf. sfft

Utgiven av SFFT

Ordförande: Charlotta Westberg Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Jörgen Gunnarsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Kerstin Lodén Gustafsson, Lotta Beskow

svensk familjeterapi 3

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 december sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida(www.sfft.se)

Krönikan Det är när vi ses som det oväntade händer. Det är därför vi ses. Vi kan organisera, planera, systematisera i evigheternas evighet men när vi är flera som samlas i rummet vet man aldrig.

Vi må ha förberett oss med ABFT, FFT, HDMI eller Edelweiss

men när vi väl sitter där i vår, som vi tror, trygga terapeutfåtölj kan vad som helst hända. Det är det som är grejen med det

hela. Plötsligt tar någon språnget och vi får vara med om allti-

hop om vi bara släpper sargen och låter oss följa med för en stund.

Kongressen om forskning och evidens, föredömligt ordnad

av Lena Lang och hennes gäng i Västra föreningen, lyckades fånga många av oss trots att evidens blivit ett skällsord bland många av familjeterapeuterna som vill vara konstnärer och fria, vilda själar. Det blev ett par dagar av försök att övertyga

församlingen om att det går att göra både och. Alltså vara både fri, vild, ickevetande och postmodern men samtidigt systema-

tisk, vetande och forskande. Jag hade verkligen inte lätt att få Rätt var det är uppstår något vi inte trodde fanns. Lena Svedin

säger att det ibland går en ängel genom rummet. Då gäller det att hålla i hatten och låta det storartade, märkvärdiga hända.

Då får vi snällt lägga alla manualer åt sidan och bara lita till processen, som det så populärt brukar sägas. Så varje gång

vi har en sammankomst, ett möte, ett familjesamtal är vi familjeterapeuter nervösa, uppjagade och förväntansfulla.

ihop det hela men gillade ändå iden om att allt är möjligt och

att vi kan göra både och. En rolig diskussion som flammade

upp i publikhavet och som väl ändå får sägas vara typisk för sällskapet var den om vilket skiljetecken som är bäst. Inte helt överraskande drog kommatecknet det längsta strået och punk-

ttecknet tycktes vara alldeles för gammaldags och direktiv.

Sådär är det. Familjeterapeuter är lite friare, lite roligare och dansar precis hur dom vill.

svensk familjeterapi 4

När vi samlas på workshopen som ska handla om hur vi kan nå ut med familjeterapin är vi en tapper skara på 15 personer.

Det är engagerat. Det handlar om en kreativ drivkraft av sällan

skådat slag. Ingen ide är omöjlig. Vi vill skriva artiklar inte bara i vetenskapliga tidskrifter utan ännu hellre i allmänna,

publika forum som når ut till det vanliga folket i världen. Låt familjeterapin blomma och dofta i Ica kuriren eller Buffé! Vi ska göra radioprogram och poddar. Familjeterapiteater eller

varför inte en musikal? Ljudböcker och filmer. Möjligheterna är oändliga. Vi vill visa att familjeterapi behövs, berör och

Det är när vi ses det händer. Vi behöver komma samman och

påminna oss om hur spännande och roligt familjeterapi är. Vi är – med all rätt – livrädda att vi ska försvinna när andra tera-

piformer visar forskningsresultat där evidens påvisas gång på

gång. Vackert så men vi har också annat som ska lyftas fram ur bruset. Vi är möjligheternas terapi, vi är med när någon tar språnget. Vi är lite friare, lite vildare och vi dansar precis som vi vill.

av Patrik Kärn

skapar förändring.

svensk familjeterapi 5

Vetenskapligt symposium

Fredrik och Magnus

Tua

svensk familjeterapi 6

Från Uppsala kommun kommer detta gäng som fick frågor om hur de upplevde det vetenskapliga symposiet. Fr. v. Melanie Hadjikani, Cecilia Ahlén, Azin Farahani och Elise Vestling

Några röster från symposiet Marcus: Vilken är er känsla för dessa dagar?

Melanie: Det är jätteviktigt och intressant. Det är synd att det inte är fler yngre här. För det är många med erfarenhet, men det är många av oss nyare i yrket som skulle behöva vara här.

Marcus: Varför tänker du att detta är viktigt?

Melanie: Både mänsklig aspekt, för de vi arbetar för och för framtiden.

Cecilia: Jag tycker också att det är intressant och lärorikt, det är mycket kvar och det behövs fler dagar.

Elise: Jag håller med, det är spännande med evidens-begreppet och att få fundera.

Marcus: Är det nytt sätt att tänka, detta?

Elise: Egentligen inte, men jag tror inte vi pratar så mycket om det eller reflekterar omkring det. Att sätta ord på det utifrån olika perspektiv.

Marcus: Vad tycker du om dagarna?

Azin: Jag kan bara hålla med. Det är jätteintressant ämne. Att få sätta evidens-begreppet i relation till andra begrepp.

Melanie: Vi har tur också. Uppsala kommun har slutit avtal med, så att vi kan komma åt och läsa forskningsartiklar. Det har man ju inte annars. Inga mötespunkter mellan forskning och oss som jobbar praktiskt.

Melanie letar upp mig igen och vill förtydliga att ”Vi är här på grund av att vi har en bra chef och att en handledare berättade om symposiet.

Det är berikande att vara med och jag önskar att fler kunde vara här.”

svensk familjeterapi 7

Gunnel och Matz med tavlan “Kartan och vekligheten�

Lisa och Ulf

svensk familjeterapi 8

Patrik och Per

Johan, Anna, Therese och Ulf

svensk familjeterapi 9

Porträttet - Ingegerd Wirt Det är mycket som fångar Ingegerds intresse. Att hennes liv och väg fångar mitt är väl en underdrift. Ingegerd själv undrar flera gånger under intervjun om det blir något

av det här. Och säger lite retsamt: ”Det är du som får glädjen att göra text av det här, jag bara pratar på.”

Jag intervjuar Ingegerd i samband med

Ingegerd är engagerad kring vilken ny-

Jag skulle egentligen inte bli forskare,

arrangerade i Göteborg i början av ok-

derar hon mycket på de barn som bor

det så det passade mig. Sen har jag haft

det vetenskapliga symposiet som SFFT tober. Symposiet blir en slags final på

hennes tid som vetenskaplig sekreterare i föreningen och kanske också ett slags

testamente. I en annan artikel i detta nummer presenteras den nyvalda veten-

skapliga sekreteraren. Vi hade planerat för att försöka göra intervjun på sym-

posiet, men den tanken släppte vi snabbt

när vi väl var där. Ingegerd har varit med och format innehållet och var även kon-

tta vi gör för de i utsatthet. Just nu fun-

i familjehem eller HVB har det, hur vi kan tackla organisatoriska svårigheter så att vi kan vara till hjälp. Hon menar att

förmånen att vara halvtid inom universitetsvärlden.

vi vet tillräckligt om vad som behöver

Från början hamnade Ingegerd på ar-

bara få till det organisatoriskt.

tygad om sin modell, men vid byte av

göras och vad som är till hjälp, vi måste

betsplatser där man var väldigt överarbetsplats blev det tydligt att man kan se på samma problem på så olika sätt.

”Jag är väldigt lättstimulerad, det är en av mina

ferencier under dagarna. Jag såg henne

svårigheter.”

i samtal med olika personer i stort sett

Det är viktigt att inte vara så pragmatisk så att man gör som man känner för, men

att modeller är olika perspektiv att se på frågor i vardagen. Ingegerd betonar också vikten av att samarbeta i grupper.

hela tiden om hon inte stod på scenen.

Stort engagemang för frågor om utveck-

men blev uppmuntrad och fick lägga upp

ling, lärande och om att ta tillvara bästa

Ingegerd lärde sig familjeterapi utifrån

Vi behöver både ha teori, metod och

som vi försöker hjälpa. När datorn inte

manhang som började i London. Hon

med olika målgrupper. Ingegerd fick

net själv och fortsätter prata som om in-

i Kanada för Virginia Satir. ”Vi gjorde

besöka de platser där familjeterapin ut-

visa och syssla med lärande. Det har hon

ingar, övningar, hela dagarna”, säger In-

spireras av olika metoder för olika mål-

möjliga kunskap för att hjälpa de utsatta

en praktik och i ett internationellt sam-

informera oss om forskning. Vi arbetar

fungerar mitt i föreläsningen är hon lug-

var den enda europén på utbildningen

tidigt ett stipendium så att hon kunde

get hänt. Men så är hon ju van att under-

familjerekonstruktioner och det var övn-

vecklades, vilket format henne att in-

gjort i nästan hela sitt liv. Vi tar intervjun

gegerd.

grupper.

över telefon istället.

svensk familjeterapi 10

tberg

Något som syns tydligt vid en sökning på

tenskap.” Men Ingegerds arbetssyskon

hon i sitt arbetsliv haft gott stöd av kol-

farna visar på samarbeten med väldigt

är alla färgade av att arbeta nära andra

ta sig an projekt.

internet på Ingegerds namn, är att träfmånga. Ingegerd träffade på Kjell Hans-

son 1967 när han var praktikant på Råby Ungdomsvårdsskola. Deras samarbete kom att bli som ett ”professionellt äk-

är många och arbetsplatser hon varit på

och i grupper. Oftast står författarnam-

legor, vilket gjort att hon vågat och orkat

net Ingegerd Wirtberg tillsammans med

”Vi behöver varandra, både vi som rör

Ingegerd är noga med att poängtera är att

fastnar för en metod och fördjupar sig i

andra namn och ofta med flera stycken.

svensk familjeterapi 11

oss mellan olika metoder och de som den.”

Ingegerd minns sin första bok hon fick.

liten läste hon Ivar Lo Johansson, ”jag

skyltfönstret på boken Tuff och Tuss.

en handling och ett slut.” Det fanns inte

Hon och pappa hade stått och tittat i När de sen kom på tåget hem visade sig att pappa hade köpt den. ”Jag minns

fortfarande hur glad jag blev över att pappa hade köpt den.”

”Pappa läste högt ur Pippiboken och vi skrattade så vi nästan dog.”

Där Ingegerd växte upp fanns ett gan-

ska stort kunskapsförakt. Man skulle börja arbeta på möbelfabriken direkt efter skolan. Ingegerd gick själv inte

förstod inte allt, men de hade en början, så mycket böcker så jag fick hålla tillgodo med IOGTs bibliotek i Tibro, där

det fanns mycket dokumentärromaner och arbetarlitteratur.

Vi pratar om böcker och läsande. När Ingegerd berättar om bildningsföraktet i bygden hon växte upp i, så finns par-

alleller till Erik Nivas sommarprat detta år. I Eriks familj fanns mammas böcker och punken. ”För mig fanns böcker och

en kusin i Helsingborg, i min värld, och det fanns IOGT’s folkbibliotek.” säger Ingegerd.

En del i att Ingegerd är hemma i olika

lig familj där det fanns gott om böcker.

sig i olika familjer och sammanhang,

Ingegerds intresse för läsning. Hon blev

av att veta och lära sig. Jag har läst väl-

att det fanns något som hette socionom

också ett väldigt varmt och kärleksfullt

hembiträde i Helsingborg i en borger-

miljöer är att hon just levt och befunnit

Frun i huset som var lärare uppmuntrade

men också att hon har ett så starkt driv

senare förskolelärare, men om hon vetat

formulerade

hade hon nog blivit det istället.

svar på en fråga från Nora på villhabarn.

Hemma i uppväxtfamiljen fanns det

ration. Ett personligt brev från både en

läslust. Hon minns de bokpaket pappa beställde som de båda läste. Redan som

skriva ”att det är rimligt att du får veta något om mig som tar mig friheten att

skriva till dig på ett ganska personligt vis.”

gymnasiet utan började arbeta som

en nyfikenhet och även från pappa en

människa. Hon börjar sitt svar med att

forskningsartiklar,

men

se, om ofrivillig barnlöshet och en sepa-

psykoterapeut och en människa, där både kunskap och professionalitet blan-

das med personligt delande av att vara

svensk familjeterapi 12

Det här med ofrivillig barnlöshet har varit formande både för livet och för for-

skningen. ”Avhandlingsarbetet blev ju i viss mån ett självhjälpsarbete”, säger In-

gegerd.” Det är väl inget att hatta med,

det är lika bra att skriva en avhandling,” sa Nils Uddenberg, som var Ingegerds handledare. ”Han stöttade mig när han

förstod att jag inte var särskilt bra på att räkna.”

Ingegerd träffar många arbetsgrupper

i sina olika uppdrag och menar att det

och utveckla. Idén om praktikbaserad forskning är en bra möjlighet.

”Jag tillhör inte dom som tycker att familjeterapin har försvunnit, utan den

frodas om vi tittar på den totala bilden”, säger Ingegerd.

övningar hela dagarna, och sen träffade

vi familjer på kvällarna”, säger Ingegerd om sin tid i London. Jag önskar att In-

gegerd skulle lägga lite tid på att faktiskt skriva ner sina erfarenheter och om sin

väg framåt, bakåt, uppåt, neråt, hitåt och ditåt, men också den väv av skeenden som löper och hakar i varandra. Ingeg-

”Det har aldrig varit så mycket familjeterapi i skett en kontinuerlig utveckling inom socialtjänsten. När vi började arbeta familjeinriktat för 45 år sedan kunde

familjerådgivare vara bekymrade över att frun inte kunde vara ärlig om rådg-

ivaren skulle träffa paret i ett gemensamt möte. Idag är individuella samtal i stort

sett undantag inom familjerådgivningen.

Den generation som pratar om att det var

bättre förr, blir en propp som hindrar, om de ges tolkningsföreträde.

Sverige som nu.”

Ingegerd säger att hon hade förmånen

att tidigt i yrkeslivet arbeta med ganska

strängt uppstyrda metoder i London.

Hon träffade senare Maria Aarts, nästan

av en slump, lärde sig Marte Meo och utbildade sen grupper i många år. Senare har hon tillsammans med andra kombinerat Marte Meo och systemiska möten i

en modell som kan användas bland annat i skolans värld. Det finns flera vid-

Familjeterapin behöver vara till ny-

eobaserade metoder som är bra för det

mer än att se tillbaka och sakna det som

samspelet som inte syns utan att vi kan

tta och utveckla det som fungerar idag,

hjälper oss och de runt barnet att få syn

fanns. Familjeterapi är att arbeta med det

stanna upp.

som finns. Ingegerd menar att vi måste ta till oss forskning som redan finns,

men också stimulera fler till att forska

Ingegerds tidiga utbildning i familjeter-

api var mest praktisk, ”vi gjorde massa

svensk familjeterapi 13

erd är en berättare och är full av viktiga berättelser om både lidande och lycka, forskning och felsteg, vardag och vetenskap. ”Att älta är Guds gåva till oss

människor tänker jag ibland. Att få vända och vrida, får säga samma sak mån-

ga, många gånger och att bli både arg,

ledsen och kanske ibland till och med få skratta åt allt tillsammans med någon el-

ler några som bryr sig om. Ofta berättar människor efter en kris att det var just det som bar dem igenom.” Detta skriver

Ingegerd i sitt svar till en Nora som ställt sin fråga på villhabarn.se.

Ingegerd, du får gärna berätta om och

om igen om dina erfarenheter, om detta att vi är främst människor. Om lusten att få veta mer och ta reda på saker tillsam-

mans. Om det tuffa med att skriva som

sen bleknar bort, när resultatet är färdigt.

Om livets lustigheter och krumbukter.

För du berättar med värme och vidgar

”Vi var egentligen för unga för att ordna utbildning i familjeterapi, men vi var trots vår ungdom, bäst i klassen”, berättar hon. Ingegerd hade träffat Bill Pe-

titt och en grupp i London som delade samma intresse för att lära, inspirera och lära andra om familjeterapin. ”Det var en pionjäranda där som var väldigt stimulerande.”

Både Bill och hon skriver mycket och

verkar ha lika stora svårigheter att låta bli saker som är spännande att undersöka. Att fortsätta undersöka och for-

mulera sig. Ingegerd säger att det är tur att Bill är som han är och att de delar

intresset, annars hade det inte gått att

skriva så mycket. Det är ett sätt att leva i vår familj, säger Ingegerd. Fast Ingeg-

erds mamma proklamerade alltid med stolthet att hon aldrig läst en bok men världen genom dina berättelser. Under

intervjun frågar Ingegerd om jag vill

höra allt detta, och ja, jag vill gärna höra.

Jag vill höra mer om plantskolan för den unga familjeterapeuten, om din pappa

som läste för dig, om när du träffade alla betydande personer i familjeterapins vagga. Jag vill läsa eller höra om möten med människan Virginia Satir, Milton

Erikson, Salvador Minuchin, Paul Wat-

zlawick och de övriga du mötte. Jag

vill läsa om mötet med praktikanten Kjell Hansson. Om mötena här och nu,

om personerna som utifrån sin vardag formade teorier och metoder. Om de

miljöer du badade i som begynnande familjeterapeut.

var handlingskraftig och nyfiken. Hungern att läsa kom från pappa.

Målet har aldrig varit att sätta avtryck i

branschen, ”jag är mycket mer här och nu”, säger hon. Detta syns också i de

arbetssätt som Ingegerd använt sig av.

I London arbetade hon i en metod som

var mycket inspirerad av humanistisk

metod, med fokus på här och nu. Att

svensk familjeterapi 14

analysera mikrosamspel och fånga sam-

spelet med videofilm och återge dessa sekunder, kräver ju en förmåga till närvaro.

”Det är aldrig ideala förutsättningar, vi får arbeta med det som är.”

När jag i efterhand lyssnar på intervjun

slår det mig att tiden stannar upp en

stund och jag tänker att det är en förmån att få lyssna och sugas in i berättelserna.

Jag drabbas lite av skrivkramp och om

jag ska kunna göra berättelserna rättvisa.

Jag tänker att en dag kanske jag berättar om detta samtal med Ingegerd.

När jag frågar om att många jag träffat

inom rörelsen, idag verkar brottas med hindrande organisation och riktlinjer, att man liksom väntar på lov att få ar-

beta familjeterapeutiskt. Då, associerar

Ingegerd direkt till en teoribildning om Agency. Och säger att det finns något spännande här att många unga män-

niskor verkar lita till sin egen förmåga

och löser saker på egen hand, men att det samtidig finns en grupp som verkar

vilja vänta på att få lov. ”Kanske är det

menar hon, eftersom hon inte tycker att

’görandet’”, säger hon och vänder frå-

Ingegerds varma och kompetenta sätt.

en personlighetsfråga, att vissa är mer i

gan tillbaka, ”vad är det som gör att du driver, tar kontakt och initierar saker?”

När jag berättar för en samarbetspart-

ner om att jag ska intervjua Ingegerd, spricker hon upp, och berättar en reflek-

tion hon gör om en studie där Ingegerd skulle ha varit den familjeterapeut som

utförde behandlingen i en metod. Men

de resultaten kan man inte riktigt lita på

svensk familjeterapi 15

det blir en forskning på metoden, utan på

Vi är många som smittats, inspirerats och lärt oss av Ingegerd. Jag hoppas att

pensionärslivet blir fullt av glädje, vila

men också mycket skrivande. Jag vill läsa mer och blir glad att Ingegerd och några kollegor just satt igång ett nytt longitudinellt forskningsprojekt kring föräldrar med ofrivillig barnlöshet. av Marcus Westergren

Dialogiska modeller – samf I tidigare artiklar i Svensk familjeterapi har Bromma familjebehandlarteam delat erfarenheter hur vi sedan 2011 implementerat samforskning som ett sätt att kvalitetssäkra vårt arbete.

BFB har strävat efter att verka för utvärderingsmodeller där vi

försöker fördjupa våra kunskaper kring feedbackprocesser och vad människor upplever som hjälpsamt i kontakten med so-

cialtjänsten. Ord som ”nöjd” eller ”jag kände mig lyssnad på”,

leder inte till verksamhetsutveckling eller att vi utvecklas i vår

ity of listening in the family therapy therapeutic process”.

att de utvärderingsmodeller vi tidigare använde i form av t ex

ner sig hopplösa, har svårt att se att förändring kan ge något,

utvecklingsarbete. Sedan 2016 kompletteras numera samfor-

på gång till ordet hopp. Det dialogiska perspektivet innebär

arbetssätt kring feedbackprocesser i samtal (Rober, 2017). De-

terapeuter. Det handlar om hur vi tonar in och strävar efter att

en familjebehandlarkontext med ambitionen att jobba med

behöver alltså vara uppmärksamma på de invitationer vi får till

till frågan (efter ok från Peter och Karine); ”vad har du själv

delta i samtal. ”I don´t treat the client, it´s a process of attune

ser på dialogiska och samskapande processer. Peter och Ka-

ga brott i alliansen och inledningen i arbetssättet, med det som

socialtjänsten kring feedback. Den 27 maj i år, deltog Peter

redan från start i behandlingen. Terapeuten är intresserad av

för Familje- och systemorienterad terapi i Stockholm (Ffst) .

ner sig lyssnad på av de andra deltagarna inklusive terapeuten,

avslutas med reflektioner kring dialogiska modeller och hur

Visserligen inget nytt för den systemiskt inriktade terapeuten

yrkesroll. Vi införde samforskning utifrån vår frustration över

Människor Peter möter, har ofta gett upp hoppet. De kän-

enkäter inte gav oss den kunskap vi ansåg oss behöva i vårt

de känner sig inte lyssnade på osv. Peter återkommer gång

skningen i vårt arbete med Peter Rober och Karine van Trichts

möjligheter men det krävs också ett förhållningssätt från oss

ras arbetssätt är precis som samforskning, väl anpassad till

hela tiden verka för delaktighet. Detta sker på mikronivåer. Vi

feedback utifrån cirkulära frågor. BFB har också själva lagt

möjliga samtal vilket inkluderar människors tveksamheter att

bidragit med i dagens samtal?”. Detta för att tydliggöra hur vi

to him or her”. Fokus är på alliansprocesser och försök att fån-

rine har inspirerat oss att fortsätta fördjupa vårt arbete inom

kallas för orosformulär, utgör ett systemiskt förhållningssätt

i en fördjupningsdag i Stockholm anordnad av Föreningen

att fånga in varje familjemedlems tanke om hur denne kän-

Nedan följer en kort sammanfattning av dagen och artikeln

och modellen blir således cirkulär i utformandet av frågorna.

dessa kan bidra till att kvalitetssäkra verksamheter.

men Peter menar att vi ofta missar att inkludera alla. Forskn-

Flera av de drygt 100 personer som deltog i arrangemanget,

familjeterapeutiska samtal, men att det i praktiken inte är så.

hade lyssnat till Peter under familjeterapikongressen 2018 och för andra var det en ny bekantskap. Temat var: ”The complex-

ing visar att vi terapeuter tror att vi talar om samma saker i Människor känner tveksamheter, att de inte blir lyssnade på.

Ett samtal med många involverade innebär också en utmaning

svensk familjeterapi 16

forskning och feedback Det är inte ovanligt att familjer som erbjuds bistånd i form av

familjebehandling inom socialtjänsten, känner lite hopp, att de

är tveksamma och att de känner sig tvingade att säga ja, fast

de helst vill säga nej. Socialtjänsten jobbar med övergripande

mål som utgår från barnets behov och familjebehandlare ska ihop med familjer, jobba fram delmål som ska in i genomförandeplaner. Peters arbetssätt kring orosformulär och feed-

back, möjliggör utrymme för delaktighet kring t ex delmål.

Arbetssättet innebär också att familjer ges utrymme att utför terapeuten i intoning och alliansbyggande. Den s k identifi-

erade patienten/klienten är i fokus, och att tala om oro i stället för problem, kan stärka delaktighet och öppna upp för inkludering av fler perspektiv.

Peter poängterar feedbackens betydelse men menar att det vik-

tigaste inte är det som sägs exakt utan att vi reflekterar ihop.

”Go on together” är ett annat uttryck Peter tar upp och menar

att även om vi inte förstår varandra till 100 %, hjälps vi åt och försöker hitta en mening och förståelse för den oro som uttrycks av var och en i en familj. Lyssnandet är inte bara något vi

gör utan bygger på flera delar, både vår egen kunskapsbank

inom oss, våra erfarenheter, men också i ett samspel med den andre. Lyssnandet innefattar att se, höra och känna. D. Schöns

(1983) begrepp reflection-in-action är användbart att tänka kring denna form av kunskap där vi handlar i stunden och re-

flection-on-action kommer senare, dvs vad hände, vad gjorde jag osv? Peter tar även upp D. Kahnemans (2012/2018) be-

grepp fast thinking och slow thinking och exemplifierade med konkreta exempel kopplat till en systemisk praktik. Under

dagen återkommer Peter också till barnets röst och påminner

trycka när de saknar hopp (eller vad som inger hopp), när de

inte känner sig lyssnade på (eller vad som bidrar till att känna

sig lyssnad på), vad behandlarna behöver modifiera till nästa samtal, vilka konstellationer som bör bjudas in, hur barnets

röst bättre ska bevakas osv. Gör vi rätt saker? Vad bidrar till förändringsprocesser? Utforskande arbetssätt, t ex samforskning och feedback, inkluderar också människors röster, dvs ”de

det berör”, och ligger i samklang med ett dialogiskt perspektiv.

BFB har tagit emot flera behandlingsteam både med kollegor inom stadsdelar i Stockholms stad och dess kranskommuner

men även team ute i landet. Vi träffas och går igenom Peter och Karines modell och delar våra erfarenheter. Utveckling-

sarbetet fortskrider således på olika håll och vi ser fram emot att utbyta erfarenheter framöver när övriga team/kollegor hittar sina former kring användbarheten av modellen. För BFB

är nästa steg en studie, där vi samforskar med ett urval av

familjer som genomgått hela processen med orosformulär, feedback samt uppföljande orosformulär under 2019. Syftet är att involvera familjer och precis som med samforskning,

möjliggöra delaktighet där familjer också blir våra konsulter i vår strävan att förbättra vårt arbete i BFB.

oss om att när barn bjuder in till möjlighet till dialog, behöver

av Lisa Koser

jobbar både med rollspel, bikupor, gruppdiskussioner och ser

Lärare och handledare i psykoterapi

terapeuten vara där och uppmärksamma dessa invitationer. Vi på flera filmklipp. Dagen utvärderades genom en kortare feedback.

Socionom, leg psykoterapeut, nätverksledare, Vid kontakt: lisakoser1@gmail.com

svensk familjeterapi 17

SFT redaktionen Lunds Universitet. Tycker att skrivande är spännande och

skriver gärna tillsammans med andra. Har alltid tusen idéer på gång, men också några specifika med olika skribenter. Älskar udda vinklar på livet och espresso.

Patrik Kärn är socionom och familjeterapeut. Driver ett behandlingshem som försöker fokusera på Systemiskt arbete

och familjebehandling. Gör ibland film om familjeterapi och drömmer om att en dag skriva en bok eller sätta upp en teater med familjeterapeutiskt tema.

Magnus Olers: är den som gör formgivning/layout. Magnus Redaktionen för SFT blir större! Marcus Westergren ansluter

nu till arbetet med tidningen. Mycket är sig likt, en tidning för hela familjeterapisverige som ju är mer än summan av alla me-

är grfisk formgivare som även har utbildning i teknologi och

ekonomi. Har ett stort intresse av vin och mat, bedriver en mindre vinimport från noga utvalda vinbönder.

toder eller skolbildningar. Vi hoppas nu fördela arbetet bättre

Hur man läser SFT

av kommande års nummer, blir ett temanummer som försöker

Vi får av och till höra att det kan vara lite kämpigt för en del

la grupper, arbete på en familjebehandling, psykoterapeutpro-

många av er som läser den på sin telefon (ca 50%). Det är ju

Hur har det blivit som det blivit? Hur behöver vi organisera

ni kan också ladda ner tidningen och sen skriva ut den. Det är

frågor och synpunkter på vad du undrar kring vår rörelse av

datorn i sängen. Visste ni förresten att det är ca 1600 -1800

och hoppas kunna engagera fler skribenter runt om i landet. Ett få grepp om familjeterapisverige. Lokala föreningar, informel-

att läsa tidningen på sin skärm. Vi är dock förvånande att så

gram, handledare. Vem och var är egentligen familjeterapin?

lättare att få bättre översikt när man läser den på datorn. Men

oss inför framtiden? Vi hoppas på många texter och kanske

lättare att läsa en skrynklig papperstidning än somna med hela

familjeterapi.

personer som läst årets första två nummer?

Marcus Westergren: är socionom, leg psykoterapeut. Har en

Sprid gärna ut att tidningen finns!

journalistutbildning och studier i litteraturvetenskap bakom

sig. Studerar just nu mastersprogrammet i socialt arbete på

av Marcus Westergren

svensk familjeterapi 18

Karin Thorslund ny vetenskaplig sekreterare

- Att bli vetenskaplig sekreterare ser jag som ett sätt att hålla mig uppdaterad i familjeterapi och systemiskt arbete, att vara disciplinerad kring det, säger Karin. Jag behöver ha koll på vad som händer inom fältet och bidra till att göra forskning mer lättillgänglig. Det finns ibland alltför mycket stress hos familjeterapeuter gällande forskning och evidens och det kan ha gjort att vi kommit onödigt efter andra inriktningar som hållit sig väl framme. Det har inte gynnat familjeterapin i Sverige, säger Karin. Ett bra motgift på det är att faktiskt intressera sig för den forskning som finns och lära sig att läsa den på ett sätt som inte behöver bli alltför komplicerat.

Karin är psykolog och familjeterapeut utbildad Göteborg och bosatt i Tollered med sin familj. Hon arbetar dels på institutionen för socialt arbete där hon bland annat kommer ansvara för den kommande steg 2 utbildningen, dels på sin egen mottagning.

På frågan varför just familjeterapi svarar Karin att familjeterapin har ett fokus på vad som sker mellan människor, och inte bara i huvudet på dom och att det dessutom är ett väldigt roligt sätt att arbeta. För att nå ut med forskning och annat kommer Karin samarbeta med oss på SFT. – För att läsa forskning behöver inte vara att läsa det från A till Ö, det gäller att hitta sätt, att få rutiner på att vara uppdaterad. Det behöver inte vara så svårt. av Patrik Kärn

svensk familjeterapi 19

En resa genom familjeterapisverige Runt om i Sverige görs familjeterapi och familjearbete varje dag. Det finns familjer som får bra hjälp och utveckling sker i praktiken för att möta dessa familjer så bra som man önskar. I SFT kan du framöver läsa om detta när Holger Nils reser runt Sverige med Gåsen Mårtensson och besöker olika platser. Vill ni ha besök av Holger Nils i er verksamhet så hör av er till redaktionen med en inbjudan.

Holger kan ta olika skepnad men letar alltid efter kreativt och sprudlande familjeterapeutiskt arbete. Döm inte ert arbete utan låt Holgers nyfikna blick möta er vardag. Meddela intressanta arbetsplatser du vill läsa mer om i kommande nummer och har ni ett spännande och nytt arbetssätt som ni utvecklat så tveka inte att bjuda in SFT. sftredaktion@gmail.com

svensk familjeterapi 20

Resan börjar . . .

Jag besöker BUP i Ystad en måndag i september. Det är en varm stämning som möter mig, både från personal men också från inredning och miljön.

När vi ska gå till rummet för att samtala med Ketty Hagmann, psykolog och familjeterapeut och Lotta Beskow, läkare och

familjeterapeut, är rummen upptagna och borden dukade till

lunch med ätstörningsteamet som träffar familjerna. Vi får leta oss vidare till ett annat rum.

På BUP Familjemottagning, ja det står så på skylten, erbjuder

man en föreläsningsserie med det namnet till föräldrar med barn som väntar på utredning eller har barn som har fått AD-

HD-diagnos. Föreläsningsserien har utvecklats av medlemmar i teamet, och flera behandlare hjälps åt att hålla olika delar. Utvärderingar visar att föräldrar är nöjda med vad de får i kursen

och de blir också stärkta i sin uppfattning om hur de önskar få

hjälpen till sin familj och sitt barn. Jag slås över att den just vill öka föräldrarnas kunskap om psykiatrisk diagnostik, om samspel, om kost och fysisk aktivitet, om hjälpmedel man kan använda och till sist en föreläsning om läkemedel.

Lotta är mån om att ge bred och balanserad kunskap om läke-

medelsbehandlingar, vilket uppskattas av föräldrarna. Det är

tydligt att hon brinner för just att familjerna är barnets bästa resurs och att föräldrar behöver hjälp att förstå det komplexa med behandlingar. En trend i samhället är annars att man rör

”Folk vet i allmänhet så lite om psykiatrisk diagnostik” säger

diagnos ska ge bra underlag för t ex. individuella insatser

iteten i diagnostiken som gör att de lättare kan förstå. Många

häver dock att det inte ska ses som en konflikt varken mellan

Ketty pratar om detta så vill hela jag instämma, och jag skulle

individuella insatser till barnet, både medicin och samtal kan

görs, oavsett om det är på vårdcentralen, på barnreumatologen

med medicinska behandlingar. För familjer på Bup i Ystad är

är att skolpersonal ibland deltagit och uppskattat denna utbild-

sig bort ifrån systemisk syn på barn, mot att en individuell

Ketty. Hon vill ge föräldrarna en ökad kunskap om komplex-

till ett barn, vare sig det är medicin eller samtal. Lotta fram-

har en bild av att det är mer exakt än det egentligen är. När

medicin eller samtal, inte heller mellan familjeinsatser eller

även jag vilja få kunskap om diagnostiken samtidigt som den

var till hjälp, men föräldrarna behöver veta få veta riskerna

eller på Bup. En annan vinst som Ketty och Lotta berättar om

det ofta så att även de som har individuella insatser, får insat-

ning.

ser för familjen också.

svensk familjeterapi 21

Bernt Östlund, kurator och Marte Meo-terapeut på mellan-

När jag får berättat om Multi Meo går jag igång på alla cy-

familjer med barn i 4 – 12 års ålder. Man har inspirerats av

liknande projekt runt om i Sverige. Ett lokalt, väl teoriförank-

vården, pratar engagerat om Multi Meo som man erbjuder till Multi-Family, som ju används bl a vid anorexiabehandling

och slagit ihop det med Marte Meo. Träffarna är omväxlande aktivitetsträffar med filmning och mellan dessa återgivning

som sker i storgrupp. Familjerna stöttar och hjälper varandra och lär sig att få syn på barnens samspelsinitiativ.

lindrar och drömmer om att få träffa på och lyfta fram fler rat initiativ som svarar på behov i patientgrupp och verksamhet.

Vi pratar om det som kallas psykosocial basbehandling till sitt

innehåll har stora likheter med det som är just familjeterapi.

Ketty och Lotta berättar att familjeterapi ofta inte är en behan-

dling som rekommenderas särskilt starkt i de olika riktlinjer som styr arbetet inom BUP idag. Undantaget är väl ätstörnin-

gar och några andra tillstånd. I BUP:s riktlinje för depression rekommenderas en psykosocial basbehandling som första insats till alla. Den innehåller psykopedagogik men också mån-

ga element av familjeterapi, så som att minska konflikter och

svensk familjeterapi 22

just på att, när det blir just bas-behandling eller allmängods

riskerar det att falla bort. Om alla har ansvar och det ska göras som bas för andra behandlingar, tror jag att det lätt tappas bort.

Det är nog så vi människor är.

Jag kunde inte intervjua alla som arbetar på enheten, men möts

av leenden och glada hälsningar. Det är en varm och kompetent arbetsgrupp. De hjälps åt och samarbetar.

”Vi har systemisk handledning i storgrupp, ca 20 stycken tillsammans”, berättar Lotta, som också tänker att det har en betydelse för samarbetet på enheten.

I de arbetssammanhang jag befunnit mig i, är det ofta kuraöka kommunikationen i familjen. Insatsen benämns inte alls

som familjeterapi, men det hindrar inte att behandlare som ska erbjuda en psykosocial basbehandling behöver en grundläg-

gande familjeterapeutisk kompetens. Den kompetensen har

förut varit mer eller mindre självklar hos behandlare på BUP men blir det allt mindre. Och risken med att det inte benämns familjeterapi är kanske att man inte prioriterar att utbilda personalen på BUP i familjeterapi.

torer som tjatar om familjeterapi och systemets betydelse. Jag

tänker på att jag samtalat med en läkare och en psykolog inom barnpsykiatrisk verksamhet som framhäver familjeterapin så starkt, och det känns riktigt bra.

När psykologerna på mellanvården i Skåne har yrkesträffar, så

hör Ketty en samstämmighet från kollegor, i att vi måste hjälpa

familjerna. Men att man inte alltid har kunskapen att arbeta med hela familjen.

Ketty berättar att hon nästan bara arbetar med familjeterapi och att hon ofta integrerar utredning och behandling. Detta gör

mig glad och jag reflekterar över detta att familjeterapi både är något man gör men också ett synsätt. Att vi kan betrakta det

vi möter som ett system där man lever och formar både hälsa

och ibland ohälsa. Att familjeterapi är både metoder och ett angreppssätt.

Vi behöver beskriva och studera det arbete som bedrivs. Kan-

ske måste vi familjeterapeuter bli bättre på det, att sätta fler och varierande ord på det arbete som görs metodiskt i varda-

gen. Jag hoppas att du som läser har fått inspiration och att jag lyckats förmedla denna varma och entusiastiska känsla jag fick

med mig. Visst blir ni också sugna på att höra mer om Multi Meo på en kongress i framtiden?

Kanske har vi familjeterapeuter slarvat med hur vi pratar om

det vi gör. Att det inte bygger på sunt förnuft, utan på systema-

av Marcus Westergren

tisk samlad kunskap, både erfarenhet och forskning. Jag tänker

svensk familjeterapi 23

Ulf Axberg Grattis Ulf till den nya rollen! För de som inte har koll på forskarvärlden, vilken skillnad blir det för dej att du blivit professor?

Ja, det handlar väl om att min forskning, undervisning och vad

2018, samt Peter Strattons från 2016 är uppmuntrande läsning.

oende sakkunniggrupp som kommit fram till att jag har pro-

ing för att minska risken för att familjeterapin marginaliseras.

jag publicerat etc. har gåtts igenom och värderats av en ober-

fessorsbehörighet. Det innebär också att jag kan få lite andra uppdrag inom den akademiska världen och också att jag får mer forskningstid i min tjänst.

Samtidigt så tror jag att vi behöver mer av kvantitativ forskn-

Eller egentligen skull jag säga mer av ”mixed-methods”, dvs.

att man utifrån olika forskningsfrågor kombinerar kvantitativa metoder och kvalitativa. Jag vill komma bort från diskussionen kring antingen kvantitativt eller kvalitativt till att det handlar

Flyttar du till Oslo nu?

om både-och, återigen det är forskningsfrågan som skall styra.

Ja, hustrun hunden och jag flyttade till Oslo i mitten av augusti, fast vi har kvar vårt hus i Skövde. Jag har ju kvar en

liten del på psykologen i Göteborg, som framförallt är vikt för handledning av doktorander.

När det gäller utvecklingen mer generellt, så är min bild utan att göra anspråk på att jag har en översikt, att såväl i Sverige

som Norge har familjeterapin på många håll marginaliserats inom psykiatrin, bland annat utifrån argumentet att det inte

Du är väl en av de i Sverige/Norge som har mest överblick på

forskning kring familjeterapi. Hur skulle du säga att statusen för familjeterapin är i Sverige? I Norge? Och i världen? Vad är skillnader och likheter? Har du någon framtidsspaning?

Oj, det var en stor och svår fråga att besvara och jag håller

precis på att lära mig hur det ser ut i Norge, där det mesta är

nytt för min del. Internationellt så tänker jag att det finns en hel

del spännande forskning, men att det behövs mer. Jag tänker

att det inte är helst sällan som jag möter kommentarer om att det inte finns så mycket forskning på familjeterapi, vilket

jag tycker är ett rätt märkligt påstående. Dels handlar det om

vilken sorts forskning, ofta inrymmer ett sådant påstående ett antaganden om att forskning är detsamma som effektstudier, som ju bara är en form av studier och som ger svar på vissa

forskningsfrågor och som inte kan ge svar på andra. I det sammanhanget så tänker jag att det är viktigt att det är vår for-

finns forskning, samtidigt som det utanför psykiatrin finns

många miljöer där familjeterapin har en stark ställning och är på framväxt. I Norge är det ju spännande att det finns, en vad

jag tror, en unik statlig inrättning som kallas Familievernet.

Det är en offentlig verksamhet som är reglerad i lag, där man erbjuder par- och familjetarpi samt medling.

Jag hyser dock visst hopp inför framtiden. Det finns starka

krafter inom bl. a Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten och Nationellt kom-

petenscentrum anhöriga (NKA) som driver frågan att öka

familjeperspektivet inom vården och med det även psykiatrin.

För mig betyder inte det att man inte kan arbeta individuellt,

men att man skall ha gjort en bedömning av behov på familjeoch systemnivå. Med det hoppas jag även att behovet av kompetens av par- och familjeterapi samt en systemisk praxis uppmärksammas.

skningsfråga som styr valet av metod, inte tvärt om. När det

Vill du kort beskriva högskolan du arbetar på?

Bill Petitt och Ingegerd Wirtberg skrev ”Par- och familjeterapi

I Sverige är det många som känner till Ersta-Sköndal-Bräcke

även ur ett effektperspektiv. Även Alan Carrs översikter från

Ersta-Sköndal fast på Norska. Det är inte en helt rättvis jäm-

gäller effekter så ger ju den översikt som Marianne Cederblad, fungerar” vid handen att det finns en hel del stöd familjeterapi

Högskola, så jag brukar säga att när det gäller VID, så tänk

svensk familjeterapi 24

Det verkar som det finns betydligt fler forskare i Norge inom

familjeterapin, stämmer det? Hur kan vi få till detta i Sverige också?

Jomen det tror jag också, samtidigt så finns det inte en sam-

lad översikt över den forskning som bedrivs och jag tänker att det behövs fler även i Norge. Men jag tänker att vi skulle

behöva bygga upp fler forskningsmiljöer för familjeterapi i Sverige och att det med det också behövs professorer med familjeterapiinriktning, som har en position varifrån de kan driva familjeterapiforskning.

Vilken forskningsartikel som du läst, tycker du har varit mest

spännande eller förändrat dig mest? Om du får välja en artikel förelse mun funkar som approximation. VID är en privat vetenskaplig högskola som ryms inom Universitets och högskolevärlden i Norge och finns på fler olika ställen. Högskolan

har ca 50 olika studieprogram på olika nivåer och utbildar bl. a sjuksköterskor, socionomer diakoner och familjeterapeuter.

Utbildningen i familjeterapi och systemisk praxis är sannolikt Europas största med över 300 studenter över de fyra åren. Det

är inget psykoterapeutprogram som vi har i Sverige, utan det finns en tvåårig vidareutbildning och en fyraårig masterutbild-

ning. Utbildningen har två inriktningar: par-och familjeterapi och systemisk praxis.

Det går inte riktigt att svara på. Jag har ett mer relationellt förhållande till artiklar, dvs. att mitt behov, intresse och min

nyfikenhet påverkar hur intressant och spännande jag tycker

att en artikel är. Och det är ju sånt som ändras med tiden. Det som bland annat har hänt med åren, är att där jag kanske tidigare har varit mer intresserad av introduktion, syfte och diskus-

sion av resultat och bara mer översiktligt läst metod-del och resultat, har jag nu blivit mer fokuserad på metod och hur re-

sultat är presenterade för att få en uppfattning av hur relevant artikeln är utifrån mitt intresse.

Om man är sugen på att bidra med forskning om familjeterapi.

Hur ska man gå till väga? Var börjar man? Finns det enligt dig områden som behöver forskas på framöver?

Jag tycker att forskningsartiklar, när man väl lärt sig läsa språket, är intressanta, spännande och ibland humoristiska.

Vilken är den roligaste artikeln du läst?

Jag tänker att det finns flera vägar. Del kan man höra sig för med olika universitet och högskolor om vad som finns på gång.

Men också att kolla upp vad finns det för FoU verksamheter

kopplade till den verksamhet man jobbar inom. Eller finns det mer övergripande FoU-verksamheter som håller på med saker man är intresserad av. Kruxet är ofta hur man får till finan-

sieringen, men börja inte med hindren utan utgå från intresse, kontakta folk och var ihärdig och undersök vilka resurser finns att tillgå för att komma runt eventuella hinder.

man bör läsa, vilken skulle du välja då?

Även här får jag nog passa, jag har ingen artikel som kommer för mig sådär direkt, men jag tänker att det är viktigt att man läser saker som man inte alltid gillar utan som utmanar perspektiven. Det är lätt att ramla i fällan att tänka att bra forskn-

ing är den som bekräftar min världsbild och dålig är den som motsäger den.

av Marcus Westergren

svensk familjeterapi 25

Handbok i familjeterapi Handbok i familjeterapi är en nyutkommen blivande familjeterapiklassiker, än

i USA, utan också tryckte på våra erfarenheter i de skandinaviska länderna.

så länge endast på norska. Tre svenska

författare är med och skriver i boken.

Erik Abrahamsson, Johan Sundelin och Magnus Ringborg.

Vem önskar du ska läsa boken?

J S: Den kliniska vardagen är alltid mer komplex att möta än den familjeterapi vi läser om i läroböckerna. Därför är det bra

Hur kommer det sig att du bidrar i denna bok?

Johan Sundelin: Jag fick en förfrågan från Lennart Lorås som jag haft en del samarbete med. Det var han som låg bakom att

jag 2017 blev inbjuden som en av två huvudtalare vid de nor-

ska familjeterapeuternas årssammankomst i Oslo. Han frågade vad jag ville bidra med och jag föreslog Intensiv familjeterapi eftersom det är den jag förknippas med och denna arbetsform egentligen är ännu mer aktuell och levande i Norge. Man har i större utsträckning kvar Familjeenheter på sina BUP-kliniker.

Erik Abrahamsson: Blev glatt överraskad när jag fick en

”Invitasjon til å skrive i boka” av Lennart Lorås och Ottar Ness. Passade så bra i tiden för mig. Hade precis påbörjat en

nedtrappning bland mina åtaganden och upplevde en känsla av

att jag saknade något: vart tog mitt skrivande vägen? Och då dök detta norska mail upp!

att känna till detta kliniskt utformade bidrag med systemisk

turboeffekt när inte det vanliga familjeterapeutiska samtalet är tillräckligt. Detta är i sanning ett multisystemiskt angreppssätt

på ofta på en multiproblematisk problemsituation i en familj där det blir nödvändigt med samtidiga insatser på olika sys-

temiska nivåer och riktade mot olika familjemedlemmars

svårigheter. Budskapet är att det på specialistnivå som BUP krävs genomtänkta integrerade behandlingsprogram för att

på riktigt, seriöst och framgångsrikt kunna möta avancerad psykosomatisk, individuell, interpersonell och strukturell problematik i ett avancerat samspel.

E A: De som arbetar med barn, ungdomar och familjebehandling, typ BUP och dess första linje, socialtjänstens familjebehandlare, familjeterapeuter inom vuxenpsykiatrin, skolhälsovården.

Samt naturligtvis de som utbildar och vidareutbildar sig för

Magnus Ringborg: Redaktionen bad mig skriva om ABFT.

Jag såg då till att bjuda in Pravin Israel som medförfattare,

då han gjort ett betydande kliniskt och vetenskapligt arbete kring ABFT i Norge. Jag ansåg att det skulle vara en styrka i

texten om den inte bara presenterade en metod med ursprung

att möta familjer i den professionella roll de har, eller kommer att få!

M R: Boken bör bli en standardbok på alla avancerade

familjeterapiutbildningar. Jag hoppas att svenska läsare inser att det är lätt att läsa norska.

svensk familjeterapi 26

Boken har ambitionen att vara en forskningsbaserad lärobok.

Vad är dina tankar kring att vi inte har så stark forskn-

ingstradition i den svenska familjeterapivärlden? Vad får du för idéer om hur vi kan förstärka kopplingen mellan universitets vardag och kliniska vardagen?

J S: Jag tror nog att familjeterapin är mer beforskad i Sverige än i Norge. I Norge är familjeterapin fortfarande mycket tungt ideologiserad i arvet efter Tom Andersen. Steg-2-utbildningar-

na har en viktig roll att betona vikten för studenten med den nära kopplingen mellan klinisk vardag och klinisk forskning både med outcome-, intervention- och implementeringsforskning.

E A: Att vi gör det till en vana att åtminstone genomföra uppföljningsstudier på det regelbundna, någorlunda väl defini-

erade arbetssätt vi använder oss av. Det blir lätt ett onödigt stort glapp mellan den godkända akademiska forskningen

och det vardagsnära, praktikbaserade uppföljningsfrågandet.

Det finns ganska elementära frågor som någon annan än den behandlande familjeterapeuten kan ställa efter avslutande be-

handling, eller under pågående, och som ger oss värdefulla kunskaper om vårt arbetssätt generellt och specifikt för det ak-

tuella lidandet hos familjen, samt framför allt: om mig själv som familjeterapeut! ”Är problemet förändrat, hur upplevde

man behandlingen, något man saknade – något behandlarna missade, något som var extra bra, skulle man rekommendera

detta till någon annan, råd till behandlarna”. Detta avstånd till den etablerade forskningsvärlden är farlig, det leder lätt till en passivitet: ”inte orkar jag dra igång med att söka forskning-

Erik

sanslag, få en godkänd handledare, täcka in alla parametrar; hur definiera vad det är jag gör och inte gör och hur definiera symtomgruppen utifrån ett familjeterapeutiskt tänkande”

M R: I Norge finns en stark familjeterapitradition som skiljer

sig från den svenska. Det har med de s.k. fyrtiotalisterna eller 68-generationen att göra. I Sverige dominerades psykologin 68 av positivistisk forskning och behaviorism. 68-orna sökte

sig då till psykoanalysen som ett alternativ. De kom sedan att dominera den framväxande psykoterapin som följaktligen blev

psykodynamisk. Bland psykologer var det ovanligt att man sökte sig till familjeterapin. I Norge var det tvärtom. Där fanns sedan gammalt ett starkt intresse för psykoanalys och herme-

svensk familjeterapi 27

neutik inom psykiatrin. 68-orna drogs till beteendeterapin.

J S: Det har jag ingen pejl på.

orin och familjeterapin. Denna grupp kom sedan att bilda en

E A: Har ingen som helst aning. Det vore ju fantastiskt, men

tligen inte utvecklat någon stark forskningstradition på detta

Weines bokförlag Mareld? (Marcus kommentar: Studentlit-

Norge. Det ena är psykologernas krav på att skriva ett större

dessa böcker.)

Fokus på Familjen som är unik i sitt slag. Det är en av världens

M R: Det vore fantastiskt om Håndbog översattes till svenska,

forskare utan även en bred skara av läsande kliniker. Där har

på en klar norska, det är bokmål rakt igenom och mycket lät-

När de sedan fann den otillräcklig sökte de sig till systemtekärna i den norska familjeterapirörelsen. Men man har egen-

då behövs det någon som driver detta. En nystart av Bengt

område. Men två saker har stärkt familjeterapiforskningen i

teratur köpte upp Marelds bokdel och fortsätter ge ut flera av

vetenskapligt arbete, ett ”hovedfag”. Det andra är att där finns

äldstas familjeterapitidskrifter och den når inte bara special-

men jag känner inte till några sådana planer. Men boken finns

forskande norrmän haft möjlighet att sprida sina erfarenheter.

tläst också för svenskar.

Svenskar har också i alla år haft den möjligheten, men den har tyvärr utnyttjats alltför lite. Kretsen kring Tom Andersen kom senare att dominera i Norge och det påverkade starkt forsknin-

gens inriktning. Kvalitativa studier av klinikers erfarenheter blev normbildande. I Sverige kom en stark forskningstradi-

tion igång med inspiration av Marianne Cederblad och Kjell Hansson. Kraven på uppsatsarbete vid legitimationsstudier har

bidragit till att många värdefulla insatser gjorts. Även här är

kvalitativa studier normen, medan kvantitativa arbeten blivit mer sällsynta. Sammantaget kan man säga att alltför mycket hänger på enskilda personers initiativ och energi. I Sverige finnas ingen professur i familjeterapi och för närvarande har in-

gen aktiv familjeterapiforskare någon professur i Sverige vad jag vet. Vi får gratulera norrmännen som anställt Ulf Axberg

som professor vid Diakonhjemmets Höjskole. Något som jag tror skulle bidra till att familjeterapiforskningen i Sverige stärktes vore om de vetenskapligt ansvariga vid universitetsut-

bildningarna samordnade till större forskningsprojekt där de

studerandes arbeten får utgöra delinsatser. Kjell Hansson på sin tid gjorde en lovande sådan ansats.

Kommer boken ges ut på svenska?

Med några korta meningar, varför fastnade du för familjeterapi?

J S: Under mina studier till psykolog i Uppsala 1968-1974

(avbrott för militärtjänst) som till största delen var präglad av beteendeterapi och till viss del psykodynamisk psykoterapi

kom jag först i kontakt med modeller för relationistisk terapi genom något som hette Encounter therapy. Det var en sorts gruppterapi som arbetade mycket här och nu och affekter,

tankar och beteenden i stunden. Jag blev inspirerad av prob-

lemet i presens som utgångspunkt för ett fördjupande arbete med en persons fokus och motiv. Jag kom också under dessa

år vid sidan av den ordinarie kurslitteraturen med Laings och

Estersons revolutionära tankar om den psykiatriske patienten och en tysk familjeterapeut som hette Eberhart Richter. Deras

böcker finns fortfarande i bokhyllan. Jag läste också Virginia Satirs böcker och blev inspirerad. Under senare delen av 70-ta-

let fick jag jobb som psykolog på BUP i Falun och fortsatte att söka mig till workshops med ledande familjeterapeuter (Tony

Manoccio). Jag läste också Minuchins bok Families and Fam-

svensk familjeterapi 28

pleva att om jag som professionell vågade ta steget att möta de människor som var i konflikt med varandra, vid ett och samma

tillfälle, så fanns det så mycket kraft och resurser i systemet.

Det var positivt utmanande att vägen till att bli familjeterapeut handlade så mycket om mig själv och mitt eget förhåll-

ningssätt, oavsett symtomet. Det familjeterapeutiska synsättet

gick för mig hand i hand med mina politiska visioner. Det handlade om att lyfta fram de marginaliserade rösterna i sys-

temet och att vara beredd på att ta utmaningen att förändra de strukturer som var bestämmande, i såväl familjesystemet som på samhällsnivån.

M R: Jag var i likhet med andra 68:or inriktad på psykoanalysen. Redan som psykologpraktikant inom barn- och ungdom-

spsykiatrin märkte jag hur verklighetsfrämmande den var och

inte alls användbar gentemot vanliga människor med vanliga

Johan

problem. Min långa utbildning i barnpsykoterapi lärde ut en

ily Therapy. Vi hade paret Piltz från Göteborg i handledning

exklusiv, långsam och teoretiskt otillfredsställande metod med

Guidance Clinic i Philadelphia USA. Han hjälpte mig sedan

med familjeterapi ge både snabba och handfasta effekter. På

och via dem träffade jag en psykolog Neil Daniels från Child

blygsamma resultat. Däremot visade sig mina första försök

i kontakt med Minuchin och jag fick komma till den klini-

den vägen är det.

ken för en post graduate utbildning till strukturell familjetera-

peut 1979-1980. På den vägen blev det…… När jag kom åter

dröjde det inte länge förrän jag fick ta över en kollapsande

barnavdelning vid kliniken och jag kom att leda utvecklingen där av denna enhet till en familjeterapeutisk avdelning som efter några år kom att kallas Familjeverksamheten.

E A: Det handlade om värderingsfrågor: människor är inte fel i

sig utan en del av sitt sammanhang. För mig och andra i början av 70-talet var familjeterapin en aktiv protest mot psykody-

namiskt/psykoanalytiskt tänkande, som vi uppfattade alltför deterministisk och elitistisk. Det var så inspirerande att up-

Var det ett medvetet val att fördjupa sig i den metod du skriver om, eller hur kom du att arbeta med och forska på den metoden?

J S: Metoden Intensiv Familjeterapi kom att utvecklas ur en praktisk nödvändighet på kliniken utifrån frustration hos oss

behandlare att möta speciella målgrupper med etablerade tra-

ditionella behandlingsmetoder med mer individuella upplägg.

Vi upptäckte att vi kunde åstadkomma mycket genom att in-

svensk familjeterapi 29

E A: Det startade med en smittsam lust. De som stod för smittan var en arbetsgrupp från BUP i Västerås som vid den Nord-

iska familjeterapikongressen i Tammerfors 1999 presenterade hur de arbetade med korttidsterapi med familjer. De förmed-

lade på alla sätt den arbetsglädje, de personliga utmaningarna och de positiva resultat deras metod hade gett dem. Detta ta-

lade direkt till mig, troligen för att det matchade mitt pågående utforskande av narrativt arbete med barn och familjer och min

frustration över alla långbänkar familjerna skulle utstå in-

nan den ”stora behandlingen” på BUP kom igång. Michael

Whites förhållningssätt med externaliserande konversationer

med barn hade för mig visat sig ha en kraft som jag nästan var oförberedd på. Traditionellt långa och sega behandling för barn med encopres (barn som bajsar på sig) kunde lösas oväntat snabbt, ibland bara med ett eller två samtal. Fick man

bara kontakt med barnet och hade allians med föräldrar så

blev även dessa segslitna symtombilder möjliga att avlägsna utan att någon i familjesystemet behövde bli utpekad som problemet. Resultaten var så överraskande positiva att jag bad

en kollega att göra uppföljningar med föräldrarna en tid efter avslutad behandling, och det visade sig att det verkligen hade fungerat för de flesta. Den enda föräldern som var klart nega-

tiv till förhållningssättet var en separerad mamma som hade önskat att vi skulle ha fokuserat mer på pappans tillkortakom-

Magnus

manden, men bajsandet var inte längre ett stort problem…

volvera barnens/ungdomarnas föräldrar mycket närmare i be-

M R: In på 2000-talet blev det uppenbart för alla att familjeter-

Kjell Hansson och Marianne Cederblad i Lund och ss. inspire-

procedurer och också individualterapier som kallades KBT

handlingsarbetet. Efter mitt USA-år kom jag i kontakt med rades jag att så smått börja forska kliniskt på det arbetssätt som vi utvecklat och som flera andra BUP-enheter utvecklat. 1999

disputerade jag med en avhandling som fick titeln: Intensive Family Therapy- a context for hope put into practice.

apin började trängas undan inom sjukvården. Diagnostiska

föreskrevs i stället. Som lärare och handledare har jag alltid

stridit för att man i offentlig sjukvård ska ha tillgång till ett bra familjeterapeutiskt alternativ. Inom BUP märkte jag som

familjeterapihandledare att vi fick många fall som bedömts som depression där kemiska behandlingar (SSRI) eller trän-

svensk familjeterapi 30

ingsmetoder (KBT) inte räckt till. Jag spanade därför efter en

att få igång ”dansen i samtalet”. Det är med familjer som med

pression och suicidalitet. En uppsats av Pravin Israel i Fokus

samtalets process!

evidensbaserad familjeterapimetod som var specifik för depå Familjen 2009 beskrev intressant forskning i Stavanger.

Jag beslutade mig för att åka till Philadelphia och lära mig metoden.

barn i samtal: de motiveras inte av syftet med samtalet utan av

M R: Råd till nybörjare: 1. Läs forskning.

2. Dokumentera och publicera dina erfarenheter

Vad vill ni skicka med till studenter i början av sin utbildning/karriär?

3. Hitta likasinnade och fortsätt med seminarier också efter utbildning.

4. Fortsätt filma samtal.

J S: Möt människor med respekt för sin kunskap om sitt liv

och varför de söker dig som terapeut. Tänk på att det är du som möter dina klienter (inte din metod eller dina tekniker). Välj

en inriktning som du känner igen dig i och förkovra dig i den.

Använd metoden så långt du förstår den. KASAM-tänk är bra

även för terapeuter dvs. du känner mening med det du gör, du

begriper vad du gör och du kan hantera det du gör. När du blir

tryggare är det dags att expandera din repertoar och integrera bredare kunskap. Ett bra möte är en mycket bra början, en fokus på en fördjupande arbetsallians en god fortsättning. Trä-

na på att vara modig och säker i din osäkerhet och nyfikenhet!

E A: Våga se och pröva möjligheterna med att samla männi-

skor som är berörda av varandra, som är viktiga och beroende

5. När du åker på kongress, se till att anmäla ett föredrag i förväg. Du lär dig dubbelt så mycket på det sättet.

Magnus Ringborg påpekar också ett fel som smugit sig in i texten om ABFT. I andra stycket på första sidan har det kom-

mit in ett fel i min text som härstammar från översättningen.

Daniel Hughes metod heter Attachment Focused Family Ther-

apy. Det jag skriver om är Attachment Based Family Therapy.

Hughes variant är inte manualiserad eller forskningsbaserad, till skillnad från ABFT. Detta har man blandat ihop i den norska texten.

av Marcus Westergren

av varandra, att mötas i ett sammanhang som ger möjlighet till något annorlunda. Det är där det börjar! En invitation till familjesamtal kan vara en intervention i sig, även om mötet

inte blir av. Men det kräver att du själv har tagit steget, att du är beredd på att ge dig och familjen chansen. Det handlar om att alla behöver ha mod, men mest du, eftersom det är du som många gånger måste stå för hoppet initialt. Träna så fort

du har möjlighet på att expandera ditt mod och ditt eget sätt

svensk familjeterapi 31

Individens ansvar,

– Fyra Fälth reflekterar om nutiden “Då fick vi då tillslut en fläkt. Det var en ynklig fläkt, det var nästan lika varmt som förut. Men jag lärde mig att fightas!

Hanna från Arlöv, hej! Jag lärde my-

cket av dig! Du sa som det va, och det kändes så bra. Så nu kan jag göra nånting själv!” (ur Nationalteatern – ”Hanna från Arlöv”)

tillgänglighet, gränsen mellan arbetsliv och privatliv luckras upp, Självständighet, förväntningar om att medarbetare själva

ska styra sitt arbete, många gånger utan adekvat stöd och han-

dledning, samt Ständig förändring, där t.ex. omorganisationer blir ett normaltillstånd.

Allt detta samverkar i en utmattningsprocess för medarbetarna, sammanfattar Rydell, och måste förändras. Annars kommer sannolikt trenden med arbetsrelaterad ohälsa att fortsätta att skena.

I skolan ser vi hur ökade teoretiska och analytiska krav lett

I ett samhälle där allt fler sjukskrivs för psykisk ohälsa och där

till att många barn inte klarar skolan. Vi har en absolut skolp-

betsmiljö vaknat till liv. Frågan vi ställer oss är hur människo-

ta i en miljö som många gånger är både stökig, stressig och

allt fler söker psykiatrin har en nygammal diskussion om ar-

likt i nio år och en upplevd skolplikt i tolv år. Barnen är lås-

vänligt arbetslivet och skollivet är idag.

oförstående. I Autism- och Aspergerförbundets skolrapport2

Vi ser och hör det överallt, hur arbetslivet ställer allt högre

frånvaro på 52%! Men långt fler än de med autism har svårt

krav på flexibilitet. Kontorslandskap och aktivitetsbaserade ar-

uppskattningsvis 5500 hemmasittare i Sverige. Barn som gett

tempo där allt färre skall göra allt mer. Allt kallat för ”effektivi-

barn riskerar att missa skolans krav och därmed hamna utanför

ginaler. New public management stuprörsformar människors

med bristfälliga förutsättningar som snålt tilltagna budgetar och

från 2018 hade barnen i deras målgrupp en genomsnittlig skol-

krav på oss. Vi utsätts för mer intryck, störningar och högre

att klara av skolan idag. Enligt Uppdrag granskning3 har vi

betsmiljöer har växt fram. Medarbetare upplever ett snabbare

upp skolan och helt enkelt vägrar att gå dit mer. En stor grupp

sering” men där effekten innebär ökad stress och mindre mar-

samhällets startperrong. Pedagoger gör ett hästjobb men ofta

symtom och organisationers insatser. Stuprörsavdelningar som

stora barngrupper.

sedan inte samarbetar och som inte ser helheten.

Ur stress- och sårbarhetsperspektiv tänker vi att det finns indi-

I en artikel i GP1 listar organisationspsykologen Anders Rydell

vider med så hög sårbarhet för psykiatriska diagnoser att det

likriktning genom styrdokument och flödesscheman, Digitali-

personer hade förmodligen haft svårigheter i flera samhällen

på administration, Anonymisering, medarbetare görs utbytbara

medicin och stöd.

sju trender som nöter ner medarbetare idag: Robotisering,

krävs ytterst få miljöfaktorer för att symtom ska uppstå. Dessa

sering, färre mänskliga möten, Byråkratisering, allt större krav

och miljöer och kan därför genom en diagnos få förståelse,

och mindre plats ges för var och ens unika förmågor, Krav på

svensk familjeterapi 32

eller kollektivets?

ns individualisering

De med en lägre sårbarhet blir mer beroende av vilka krav sam-

Är det då första gången vi har orimliga villkor? Har det tidig-

dessa grupper också får symtom. I takt med att högre krav ställs

och slitit ut sin personal? Jo, tvärtom! Under 1900-talet växte

hället ställer. Miljöfaktorer blir betydelsefulla för i vilken grad på exempelvis flexibilitet, koncentration och ”multitasking” får allt fler både barn och vuxna psykiatriska symtom och större grupper riskerar att misslyckas. Beaktar vi även Rydells ovan

nämnda trender, blir bilden riktigt dyster. När arbets- och skol-

livet idag ser ut som det gör idag behöver även många med lindriga svårigheter anpassningar och stöd! Personer som för

trettio år sedan hade klarat av skolan. Vuxna som tidigare haft s.k. enkla jobb med förutsägbara arbetsuppgifter, behöver idag

are inte funnits situationer, villkor och arbetsgivare som pressat

arbetarrörelsen till stor del i en protest mot just detta. Mot mer

arbete för mindre lön och mot osäkra och riskabla arbetsmiljöer.

Fackföreningarna försökte att skydda folkhemmets kollektiva värderingar: rättvisa, gemenskap och solidaritet. Viktiga ord

med ett starkt kollektivt innehåll. Arbetsmiljö- och lönefrågor formulerades på grupp- eller klassnivå. Budskapet var Du är inte ensam!

diagnos och medicin för att klara av samhällets krav. De små

I vårt individualiserade samhälle blir varje skörhet och sjuk-

räkna upp några lugna deltidsjobb för en småbarnsförälder?

rörelse som säger ifrån när arbetsplatser bygger kontorsland-

barngrupperna är borta. De lugna jobben därtill. Vem kan ens

skrivning vars och ens personliga ansvar. Det finns ingen stark

svensk familjeterapi 33

skap. Facken står tandlösa när barngrupperna sväller, när verk-

hälsa 2020-2030” som SKL:s Uppdrag Psykisk Hälsa initierat.

eller när färre skall göra en allt större andel. Ingen kollektiv

bete med målet Ett mer hälsofrämjande samhälle. -Vad behövs

samheter omorganiseras, när vinsten försvinner till aktieägare rörelse stöttar eller protesterar när de enskilda personerna hänvisas till sjukvården, psykiatrin och Försäkringskassan.

Vi tror att Hanna från Arlöv idag hade stämplats som hög-

Här möts olika verksamheter och lägger upp ett långsiktigt ar-

för att få färre att hamna i ohälsa och utanförskap? Precis så behöver frågorna ställas! För oftast läggs krutet på de redan sjuka, istället för att verka för att färre skall hamna där.

känslig. En som inte hanterar arbetsmiljöns förutsättningar.

Vi tänker att detta får effekt för systemisk och familjetera-

stressig arbetsmiljö, snarare än bristande ventilation, hade

fört sig och satsat på forskning. Men också för att det passar

Även om problemet idag kanske hade varit en stimmig och ansvaret varit hennes eget. Man hade nog mjukt uppmanat

henne att söka sig vidare. Vi ser inte idag att de förutsättningar

som bryter ner stora grupper är något som vi har ett gemensamt ansvar för.

Det är rent chockerande att man inte tar varningstecken på

överansträngning på större allvar. Arbetsmiljöverket räknar

att en vanlig genomsnittlig sjukskrivning kostar 392 000 kr4.

Många är berättelserna om hur stressade individer försökt påta-

la sin stress för arbetsgivare eller rektorer och blivit bemötta med oförståelse. Vår erfarenhet är att många får stöd först när

de väl har kraschat. När läkarutlåtandet finns på papper. Den

försenade förståelsen blir därför en mycket dyrköpt kostnad för samhället.

Var skulden hamnar blir också påtagligt, inte bara för ar-

betsgivaren, utan även för individen själv. Hen konstaterar att ”det måste vara något fel på mig”. Man genomgår behandlingar, stressyoga, mindfulness, tar antidepressiva mediciner, goog-

peutisk praktik. KBT har växt sig starkt eftersom de marknads-

den individuella tid vi lever i. Var och en får uppdrag att själv utföra sin behandling. Lyckas gör den som når toppen av expo-

neringstrappan. Klarar man det inte har man sig själv att skylla.

För oss blir istället helhetsperspektivet viktigt, oavsett politisk

eller familjeterapeutisk inriktning. Symtom utspelas i relationer och är beroende av sin kontext. För att familjeterapin åter skall

kunna bli en drivande kraft behöver den peka på att vi inte kan punktreparera psykisk smärta. Det gäller i samhället, såväl som

i familjen. Vi ser samband mellan samhällets utslagning och syndabockstänkandet i en familj. De samskapande processer och faktorer som successivt sänker människor är viktiga att ly-

fta. De riskeras annars att tappas bort, i ljuset av individuella kvalitéer. Lika viktigt är att visa på möjligheten till reparativa möten. Att människor som tidigare tagit avstånd mellan sig

plötsligt kan börja lita på varandra. Att kunna mötas och förstå varandra på ett ärligt och nyfiket sätt har ett värde i sig. Det är inte bara en strategi för att få dig att göra som jag vill.

lar symtom- och diagnoslistor, isolerar sig, skäms och trängs i

Att barn och en vuxen i Sverige av idag åter kan börja lita på

så viktiga, förstå oss rätt, men ansvaret har ändå förskjutits till

är jag som måste förändra mig!

telefonkön till Försäkringskassan. Behandlingar kan vara nog var och en. Även rehabiliteringen blir vars och ens personliga

projekt, under samma tid man har mycket nedsatt förmåga att

att det finns en plats för var och en. Och att det inte hela tiden

av Nicolas Fälth / Ylva Fälth / Tommie Fälth / Amanda Fälth

klara av administration.

Det är upprörande att så få insatser görs för att förebygga ohälsa. Ett välkommet projekt är därför ”Kraftsamling för psykisk

svensk familjeterapi 34

Familjebehandlarteam i Dalarna Lisa Koser och Luke Sheahan, från

Bromma familjebehandlarteam, höll en

uppskattad workshop i Dalarnas Familjeterapiförening, onsdagen 9 oktober.

Temat för dagen var ”Hur vet vi om det vi gör, gör skillnad”.

Lisa och Luke berättade om en arbetsmodell, Dialogical Feed-

back oriented family therapi, och hur de arbetar tillsammans

med sina familjer utifrån den. Bromma familjebehandlarteam har översatt manualen till svenska och utvecklat den utifrån svensk kontext. Parallellt med det arbetet har de också bedrivit samforskning med sina familjer.

”Jag var först tveksam till att använda blanketter i mötet med

mina klienter. Efter att ha provat själv i de praktiska övningarna

blev jag väldigt berörd av att blanketterna inte blev ett hinder,

Det var en blandad grupp deltagare som lyssnade, samtalade

och också engagerades i praktiska övningar utifrån modellen.

Huvuddelen deltagare kom från socialtjänstens öppenvårds-

verksamheter med inriktning mot familj, men där fanns också personal från bland annat BUP och familjerådgivning. Olika yrkesgrupper var familjeterapeuter, familjebehandlare, social-

pedagoger, ungdomsbehandlare, kuratorer, familjerådgivare och enhetschefer.

utan bidrog till att alla röster och olika perspektiv kom fram.”

”Även om jag sällan träffar hela familjer i mitt jobb blir det här till hjälp för mig. Jag tror att jag bättre kan fånga upp det som

sker i hela familjen. Dessutom kan jag förtydliga mina uppdrag och verkligen fånga upp klientens tankar och behov, tillsam-

mans med uppdraget från socialsekreteraren. Ibland skiljer de sig faktiskt åt.”

”Bra med en modell som ger en struktur och som samtidigt är

Röster från deltagare

öppen, så att man kan prova sig fram på olika sätt.”

”Mycket av det här gör vi redan, men genom modellens sätt

att strukturera det vi gör blir den ett stöd, så att vi verkligen får med alla i arbetet.”

”Det bästa tycker jag är att modellen verkligen hjälper oss att

Åtskilliga av de som deltagit uttryckte både lust och beslutsamhet att börja använda sig av modellen i sitt vardagsarbete. av Jörgen Gunnarson

lyfta fram barnens röster.”

svensk familjeterapi 35

IIPDW

Upptrappning av arbetet med nedtrappnin Kompetensen finns där hos var och en

– men det gäller att samla ihop den och kraftfullt göra något konkret tillsammans, säger Carina Håkansson.

Bakom den krångliga förkortningen IIPDW – international Institute for Psyciatric Drug Withdrawal – finns några av

världens ledande experter inom området för säker nedtrapp-

ning av mediciner. Carina Håkansson, familjeterapeut från Göteborg, är en av de som drog igång den alltmer växande rörelsen.

Carina kommer upplyft av tre dagar med 37 personer från

13(!!) olika länder som alla har professionella och/eller personliga erfarenheter av medicinering och nedtrappning. Forskare och kliniker som är ledande i det arbetet kom samman

i Göteborg för att dela erfarenheter och för konkreta åtgärder.

Glädjande nog var flera av deltagarna psykiatriker, dock ingen från Sverige den här gången. En grupp från Storbritan-

nien, bland annat med Sami Timimi, John Read och James Davies fanns på plats och kunde glädjande nog rapportera

om att deras idoga arbete och påtryckningar bidragit till att riktlinjerna förändrats i Storbritannien gällande hur infor-

mation om medicinering sker. Numera måste läkare berätta

om de biverkningar medicin och nedtrappning ger. ”Det kan vara det första landet i världen”, säger Carina engagerat. – Det visat hur tålmodigt och systematiskt arbete kan ge re-

James Davies och Sami Timimi

svensk familjeterapi 36

ng

Deltagare från 13 länder!

sultat. Gruppen i Storbritannien har lyckats engagera

Just kring kunskapen om biverkningarna av

bland annat med som remissinstans i EU och FN. Att

om att det funnits information om att biverkningarna

många genom t ex patientorganisationer och finns nu

man har lyckats med det här i Storbritannien gör att vi har gott mod att andra länder också ska följa efter,

säger Carina. Det är en av de konkreta åtgärder vi ska försöka arbeta med framöver.

nedtrappning finns mycket att göra. Carina berättar vid nedtrappning ska hålla i sig i ungefär två veckor

medan det i verkligheten rör sig mycket längre tid.

Symptomen av nedtrappningen kan tolkas som att

depressionen är på väg tillbaka och att mer medicin

behöver sättas in, vilket är helt fel. – så det här är ett

svensk familjeterapi 37

väldigt viktigt område och faktiskt en stor anledning till att jag och Roger Whitaker startade institutet, säger Carina.

Sedan har jag alltid varit intresserad av det här, fortsätter

Carina. Det har att göra med dels mina egna erfarenheter,

dels har jag sett många människor som varit inlagda för vård inom psykiatrin och som slutat med medicin och som mått

bra av det. Deras liv har blivit helt annorlunda. Det där är en aspekt som är så viktigt. För även om det finns människor

som säger sig bli hjälpta av medicin - det tvivlar jag inte på - så finns det en alltför ensidig tro på att medicin är det enda

alternativet. Sedan lever vi i en tid då vi pumpar i våra barn mediciner utan att alltid utforska hur kontexten ser ut och vad vi kan göra med det arbetet.

Det är väldigt många som har kunskap om mediciner och svårigheterna med nedtrappning men det gäller att hjälpas åt,

säger Carina med eftertryck. Forskningsfältet är ju vanligtvis

individualistiskt men det är inte verksamt på samma vis om vi inte samlar ihop kunskapen, delar erfarenheter och hjälps åt. Det är det vi gjort de här dagarna i Göteborg. av Patrik Kärn I förgrunden ; John Read(UK), Peter Kinderman(UK), Peter Groot(NL), Alto Strata(USA), Frenando Freitas(Brasilien) I Bakgrunden: Magnus Hald och Birgit Valla från Norge.

svensk familjeterapi 38

och svårtillgängligt, är Familjen och livscykeln kort och lätt att ta till sig. Att anpassa till de många varianter och tillämpningar av familjebildningar är upp till dig som läsare att göra, men du får snabbt en bra överblick och läser om saker du kan använda direkt i ditt samtalsrum.

Jag är kanske tjatig som påstår att jag efter psykoterapeutprogrammet kommit över och läst böcker som innehåller kunskap som jag borde ha fått under utbildningen. Denna bok behöver vara grundbok på första terminen. Främst är det familjeteori som blir klar och tillämpbar i denna bok. Det riskerar annars att vara allt för flummigt och otydligt. Som att man inte kan veta vad en familj är, eftersom den är så mycket och så olika.

I denna bok får vi kunskaper om hur familjer oftast är och det är ju dessa vi träffar på mest.

Recension av Familjen och livscykeln.

Av Björn Wrangsjö och Ingegerd Wirtberg Det är för väl att författare i Sverige inte får betalt per ord eller måste ta med allt i sina böcker. Denna bok som är en uppdatering och omarbetning, är stringent, har bra språk, är modern och som det ofta är när man samarbetar med olika kompetenser. Alla urval är ju just urval, eller distinktioner, vilket inte är främmande för en familjeterapeut. I terapier väljer vi att fokusera på något som är möjligt att arbeta med, något som är förändringsbart och vi väljer ofta bort väldigt mycket innehåll.

Vi ser till hur de samspelar, hur de säger det, vilket klimat som finns. Hur de gör familj och bortser från väldigt mycket. För mig blir denna bok också ett exempel på just detta.

Det är svårt för mig att inte jämföra med böcker som Monica McGoldrick har skrivit. Jag har läst flera utgåvor eftersom de kommer i nya upplagor ofta och då används den nyaste i varje utbildning. När McGoldrick så omfattande att det blir tjatigt

En eloge till författarna att de formulerar sig så bra, men också för att de har ett så brett och varierat angreppssätt. Från antropologi, sociologi, samspel, våld och utgår från intersektionalitet. Bokens andra del handlar om familjens livscykel som presenteras med hjälp av bl a Per och Inga, som i tidigare upplagor av boken. Även här är det tydligt, pedagogiskt och lätt att ta med in i samtals- och behandlingsrummen.

Jag vill rekommendera till läsning av en verkligt bra bok och modern i sitt sätt att presentera kunskap. Boken är väldigt bra och aktuella forskningshänvisningar finns med om man vill läsa vidare. Tack Björn och Ingegerd för ert omfattande arbete. av Marcus Westergren

svensk familjeterapi 39

Frisk luft och nya vyer, gammal mat

med ny smak och alldeles nya smaker från vår tid.

Den här handboken i familjeterapi är befriande i sin öppen-

het och inkluderande anda. Jag har läst många böcker inom familjeterapi, både läroböcker och metodlitteratur och ändå

lär jag mig mycket nytt i denna bok. Jag möter text som är närmare min kliniska vardag än de flesta andra jag läst. Kul att just en forskningsbaserad bok har de bästa kliniska exem-

plen och fallbeskrivningar, men också återgivna samtal så

att jag kan följa med i praktiken hur den här metoden ter sig med dem vi träffar.

Boken har en kortare del där familjeterapi och familjetera-

peuten sätts i ett större sammanhang men den stora delen

av boken beskriver olika tillämpningar av familjeterapin.

Flertalet är välkända, Funktionell familjeterapi, Lösnings-

fokuserat korttidsterapi, MRI-korttidsterapi, reflekterande

”Structural family therapy is

processer, Barnorienterad familjeterapi etc. och här presen-

something that I don’t do”,

terar författarna ny (för mig) kunskap och forskning. andra

Minuchin

är lite nyare tillämpningar som jag inte läst om tidigare, t ex Gottmans familjeterapi.

Boken är öppen, mycket beroende på den bredd av förfat-

tare. Här samsas Harlene Anderson med ”Samarbeidendedialogisk familjeterapi” med Terje Tilden som skriver om

”Kognitiv familieterapi”. Tre av författarna kommer från Sverige och de möter vi i en egen intervju i detta nummer.

I boken finns ett kapitel om Emotionellt fokuserad familjeterapi. Bland de tillämpningar och arbetssätt jag känner till se-

dan tidigare finns kunskap som jag inte fått till mig genom

det jag läst hittills i min psykoterapeutiska skolning, vilket för mig är väldigt spännande. Ny kunskap om ”gamla” mod-

svensk familjeterapi 40

eller och modern anpassning till vårt samhälle. Familjetera-

api eller familjeterapi inom medicin och somatik. För er som

dateras till dagens behov. När allt kommer omkring anser jag

den psykodynamiska familjeterapin beskriven, men den

peutiska teorier och metoder ska inte vara museum utan upp-

att det är nyttan för familjer som avgör om teorierna tillför något eller ska förläggas i nostalgihyllan.

läst amerikanska läroböcker i familjeterapi finns ofta även finns inte med i denna bok. Den kopplingen från Bowen, där

bl a McGoldrick är en länk till våra dagar tar kanske större plats i Sverige än i Norge.

“Mener du at hvis du vet noe,

Denna bok är en vuxen bok där författare presenterar forskn-

som vil kunne hjelpe klienten, at

ing och praktik på ett sätt som jag lätt förstår. Vuxen i det hänseendet att de talar för sin sak men inte emot andra. Jag

du ikke ville si det?” Kim Berg

är glad för att denna bok har kommit. Redaktörerna Lennart

Jag gillar att familjeterapins historia bara tar 13 sidor. Vår historia är viktig men mer som bakgrund till var vi står idag än som ett museum att stanna länge i. Jag tilltalas också av

Lorås och Ottar Ness har gjort ett bra arbete och engagerat

många bra terapeuter, forskare och författare från stora delar av världen.

att det finns kapitel om handledning av familjeterapeuter, ett

Boken är välskriven på lätt norska och går att läsa lite som

glad är jag nog över kapitlet om hur familjeterapeuten kan

kunna bättre. Kapitlen står sig väl var för sig.

traumatisering upp och risken att bli professionell även i sitt

Behöver jag ens säga att jag rekommenderar boken varmt

kapitel om feed-back-informerad systemisk terapi, men mest bli påverkad i sitt privata liv av arbetet. Här tas sekundärvardagsliv. Någonting säger mig att vi ägnat oss för lite åt

detta, när jag hör familjeterapeuter bråkar med varandra om den rätta läran.

man vill. Läs det som fångar ditt intresse eller det du behöver

eller har du redan märkt det!? av Marcus Westergren

Det finns en tillämpning av familjeterapin med bra forskningsstöd som saknas i boken och det är medicinsk familjeter-

svensk familjeterapi 41

Nästa nummer Porträttet Björn Wrangsjö Resan genom familjeterapisverige fortsätter, vi besöker en ny spännande arbetsplats.

2020 Temanummer av SFT nästa år om familjeterapin i Sverige. Bidra gärna med texter och uppslag.

Kolla gärna in nästa års kongress som är en Nordisk kongress i Köpenhamn 18 – 21 augusti.

Kalendern

Höstens höjdare, 23 oktober i Stockholm. Ingegerd Wirtberg och Bill Petitt.

Utbildningsdag med Kerstin Palmer, Linköping 8 nov, om sekundärtrauma.

Heldag med Karl Tomm i Lund 22 november.

Håll koll på www.sfft.se för mer spännande info. Se gärna de filmade föreläsningarna från kongresser och symposium, som du kommer åt genom hemsidan.