SFT nr4 2023

svensk familjeterapi nr 4 • 2023

Olika reflektioner från årets familjeterapikongress När funktionen kom till maken och gav relationen sparken Skam och trygghet i handledning Om vikten av att bli berörd som behandlare

Ledare Hennes familj hörde till ett minoritetsfolk som

Tjejen tvekade. Det var egentligen inte så kon-

Som ungt barn förlorade hon sina föräldrar och

Om han inte gillade det hon hade att säga, kunde

bidrog till att familjen inte alltid var omtyckt.

var tvungen att bo hos en släktning större delen av sin barndom. Livet var inte alltid enkelt, men hon lärde sig mycket om livet genom släktningen och

egna erfarenheter. Den dagen när kungen sökte

en ny drottning var hon den perfekta kandidaten.

Hon var klok och fin, generös och lojal. Det var

mycket att gilla med henne och inte alls konstigt

att kungen valde henne att bli hans fru. Men det kostade henne. För att kunna bli drottning var

hon tvungen att hålla tyst om sin minoritetsstatus

stigt. Kungen var inte känd för att ta emot kritik. hon förlora tronen och kanske även sitt liv. Och sedan var det där med att vara en del av en mi-

noritet. Var det verkligen så viktigt att det skulle

komma fram? Vad hade hennes folktillhörighet med livet att göra, egentligen? Hon hade en helt annat liv nu, så långt bort från den hon föddes

in i. Att ta ställning i något sådant skulle kunna förstöra allting.

Men när släktingen såg hennes tvivel mötte han

inför kungen.

den som endast en person som känner en väl kan

Tiden gick, och tjejen trivdes som drottning. Hon

undan bara därför at du bor i kungens hus. Ti-

passade i rollen även om hon också saknade sin

familj som hon lämnade för slottet. Sedan, som en blixt från klar himlen kom en begäran. Som

en del i en affärsplan, beslutade kungen att alla människor som tillhörde drottningens folkgrupp

skulle dödas. Begäran kom från hennes släkting,

göra. Han sa, ”Tro inte att du ensam skall komma ger du i detta ögonblick kommer befrielse och

räddning för oss som folkgrupp från något annat håll, men du och din fars familj skall gå under.

Kanske var det för en stund som denna du blev drottning?”

han som hade tagit hand om henne under barndo-

Kanske var det för en stund som den att hon blev

Släktingen undrade om inte hon kunde prata med

denna att du står där du står idag med dina erfar-

men. Hans liv var hotad. Hennes liv var hotad.

drottning, och kanske är det för en stund som

kungen och få honom att ändra sitt beslut.

enheter, din passion, din omsorg och din kunskap.

svensk familjeterapi 2

I detta nummer av SFT får ni ta del av

och erfarenheter, som ännu en påminnelse att vi

Lindskog, Gill Wetterberg, Mats Stenberg och

familjeterapi och det systemiska arbetet levande.

familjeterapikongressen via Ulrika Ernvik, Ola

kongresskommittén som delar med sig av sina

är många som tillsammans håller samtalen om

tankar och erfarenheterna efter kongressens

Under denna kommande juletid önskar jag

berörd som behandlare i en artikel som hänvisar

glädje. Och för de gånger när ’sucken’ blir hög.

son ber läsarna att reflektera över hur det kan bli

När murar sätter fäste dit kärleken skulle bo. När

sparken. Petra Hopfgarten ger plats till att prata

att vägen framåt känns oklar och tvekan bygger

dersson skriver om hur viktig familjen blir för

exakt det är som du håller på med. Ta rygg på de

slut. Torbjörn Andersson lyfter vikten av att bli

dig som läser detta en tid av samvaro, fred och

till hans forskning i området, och Tomas Carls-

När barnen skriker eller sorgen känns outhärdligt.

när funktionen tar makten genom att ge relationen

sammanhanget tappas bort i individens begär så

om skammens roll i handledning och Anki An-

bo i sinnet. Kanske att du till och med undrar vad

personer på äldreboenden.

fina möten som sker varje dag. För kanske allt du

Från och med detta nummer får läsare även ta del

pas på, alla dina erfarenheter och relationer som

av ett urval av relevant forskning i familjearbete via ’Fokus på Vetenskapen’ skriven av sffts vetenskapliga sekreterare Kristina Edman. Dessu-

har varit med om, allt du kan, allt du vill och hopdu bär med dig är till för en stund som denna, en stund som denna.

tom minns vi, genom Magnus Ringborg, Håkan

God jul och Gott nytt år önskar jag dig!

Vi får tips på poddar, böcker, serier och videoin-

Amber Forsberg

Hårtveit för hans många bidrag till familjeterapin. spelningar som kan hjälpa fördriva tiden under

julledigheten. Det och en massa mer. Jag kan

endast tala för mig själv, men jag blir så stärkt av

att så många väljer att dela med sig av sina tankar

svensk familjeterapi 3

Ordföranden Kära vänner,

Techne – konst (eller teknik, spännande att konst

Den där tiden då vi alla tänder ljus i mörkret.

det som människan skapar och som inte är givet av

Det är adventstid.

Ljus i mörkret. Världen behöver det. Alla

sorters ljus tror jag vi behöver. Ljusslingor, ad-

ventsstjärnor, elektriska blockljus med fladdrande

låga eller som just nu i mitt vardagsrum: En brasa

och teknik har samma ursprung!). Techne står för

naturen. Det kräver både en teoretisk kunskap och

någon som gör det. Techne är ett hantverk. Techne är också i utveckling, det kan aldrig vara en gång för alla givet.

som sprakar i kaminen. Och så förstås våra inre

Fronesis – som kan översättas med klokhet, situ-

det just för att det är lite svårt att känna sig sådär

utifrån allt jag vet – och inte vet – kan hitta ett sätt

ljus, som vi kan dela med varandra. Men kanske är riktigt lysande själv den här tiden av året, som vi behöver alla de där ljusen?

Den fina kongressen i Borlänge i oktober har lämnat en ljus efterklang som varat långt in i

höstmörkret. Vi fick lyssna till många fantastiska föreläsare och ni kan läsa om flera personers

intryck från kongressen i det här numret. Jonna Bornemarks föreläsning har följt med mig lite

extra under veckorna som gått. Jonna berättade om (några av) Aristoteles olika kunskapsbegrepp.

Episteme – den abstrakta kunskapen som alltid är giltig, som är sann för alla överallt. Det kan vara naturlagar, logik.

ationskunskap. Eller omdöme. Att förstå hur jag, att handla klokt i just den här situationen.

Aristoteles beskrev visst många fler kunskapsformer än dessa men, som Jonna kommenterade, är det som att Episteme vann. Den är den som påverkar

vetenskapen starkt än idag. Idealet om en objektiv och allmängiltig kunskap ligger ju till exempel bakom evidenskriterierna.

Sen är det ju så, att ingen evidensbaserad behan-

dling når upp till Epistemes ideal. Och inte våra di-

agnoser. Det är spännande att fundera över vilken kunskap vi har inom vårt fält som kan tillhöra de

olika kunskapsformerna. Jag har en tanke här. Den där grunden som finns för systemteorin, att vi alla

lever i en kontext och påverkas av de relationer vi

svensk familjeterapi 4

har (eller inte har) omkring oss. Är inte det något som är giltigt för alla? Överallt?

Sedan funderar jag kring skapande och kreativitet.

I riktlinjernas och de standardiserade vårdproces-

sernas tidevarv är det lätt att känna att vi (som job-

I mötet med människor vet vi inte allt. Ändå

behöver vi handla och försöka förstå vad som är viktigt och riktigt. Fronesis tror jag att alla som jobbar med människor har lätt för att ta till sitt hjärta.

bar på BUP) förväntas följa färdiga regler snarare

Horisonten finns alltid kvar. Ja, det är ju titeln

eget. Men det får inte gå för långt. Alla diagnoser

mycket mer. Bakom horisonten finns det okända.

än att tänka själva eller för den delen skapa något och alla terapimetoder måste väl sorteras under

Techne? De är skapade, beskrivna eller systematiserade av människor som faktiskt en gång varit

kreativa. De behöver omprövas, vidareutvecklas.

på Jonnas bok där hon skriver om allt detta och Hur förhåller vi oss till det vi inte vet? Nyfiket

och öppet, eller försöker vi låtsas som om det inte finns?

Men om man försöker göra dem till ”sanningar”

Med dessa funderingar ber jag att få önska er

väg. För de är inte Episteme. Och människor är

okända möjligheter till skapande och gemenskap.

Vi behöver, faktiskt, ha ett utrymme för att vara

Lotta Beskow

som bara ska följas tänker jag att det är en farlig

inte maskiner. Vi behöver tänka, känna och handla. skapande.

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Forsberg Layout: Magnus Olers piattodesign.se

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Inger Bergström ibergstrom57@gmail.com

alla en God Jul och ett Gott Nytt År, fullt av nya

Ordförande sfft

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Eva Dahlgren Sekreterare: Helena Prahne Vetenskaplig sekreterare: Kristina Edman Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Amber Forsberg Inger Bergström Maria Åhman Mats Höjing

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 mars 2024 sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Reflektioner från familje Jag sitter på tåget hem från Borlänge, från 2023 års familjeterapikongress. Försöker samla ihop mina intryck. Tacksam. För alla fina möten. För tankar som

fått nya ord på det jag upplever i min värld som behandlare och

människa. Tacksam för att jag är familjeterapeut. För att jag får vara en del av detta.

vårt omdöme. Jag tänker att som familjeterapeuter lär vi oss gång på gång att det aldrig finns bara en

sanning. Familjeterapi handlar i stor utsträckning om att olika berättelser, olika sanningar, får komma

fram, bli lyssnade till och mötas och både respekteras och förändras. Vävas samman och kopplas isär. Jonna fortsätter med en beskrivning av trenden

i samhället att säkerställa allt, att kontrollera. Och

återigen inser jag att mina år som familjeterapeut, för att inte tala om mina år som förälder, lärt mig att

det mesta i livet inte går att varken säkerställa eller kontrollera. Något vi för den delen blev påminda om

på tågresan både dit och hem, när tåget blev försenat och informationen dröjde. Det är då vi behöver vårt

Vi har alla vår unika upplevelse av kongressen. Vi

har tagit in och sett och hört olika budskap från de som stått på scenen, vi har mött olika människor

och varit del av olika samtal. Och detta har blandats med de unika erfarenheter vi var och en bär med oss. De tankar jag nu delar är varken en fullstän-

dig återgivning av föreläsarnas presentationer eller

deltagarnas upplevelse. De är ett försök att sätta på

ord på vad som letat sig in i mig. Det jag tar med mig från kongressen är framför allt två ord: omdöme och närvaro. Men också en stark känsla av ”Upp till kamp!”.

omdöme: Vad gör vi nu i den situation vi hamnat i?

Hur tar vi hand om varandra i detta? ”Kriser gör att

vi får upp ögonen för omdömeskunskap”, sa Jonna.

Omdömet som bygger på vår erfarenhet och kompetens. Men i stället för erfarenhet och kompetens lyfts ofta evidens. ”När den enda frågan blir ”Har

du evidens för det?” förlorar vi stoltheten över vår kompetens”, fortsätter Jonna. Evidens förutsätter att vi kan göra någon form av mätning. Men allt går inte att mäta. ….

Lance Cederström leder oss in i tankar om Hur

blir ett möte till egentligen? Han inleder med att

Det är Jonna Bornemark som låter oss stanna upp

vid ordet omdöme - Hur utvecklar vi vårt omdöme?

Jonna beskriver hur vi som människor har ett sådant

begär efter sanning, att vi slutat tro på oss själva och

konstatera att det är speciellt att stå på en scen och

tala om kärlek i dessa rädslans tider. ”Det är starka

krafter som försöker döda kärlekens möjligheter i

möten. Vi behöver värna mötets existens, för det

svensk familjeterapi 6

eterapikongressen 2023

är angripet idag.” och skickar med en utmaning till

Se utifrån deras horisont, höra deras sätt att vara

här med möten bäst, därför har vi ett extra ansvar i

av dem och deras liv. Närvaro är att vara i förvän-

oss alla: ”Vi är nog den yrkesgrupp som förstår det

den här tiden.” Våldsverkare och fanatiker angriper alltid närvaron och mötet. Då återstår bara hatet.

Men hur blir det egentligen ett möte? Lance kon-

staterar att det terapeutiska mötet förutsätter närva-

ro av kärlek. Det viktigaste är om vi är närvarande och kärleksfulla. ”Vi ska röra oss så att blommor

blommar.” Vi måste tro på familjernas möjligheter,

för de gör det inte alltid själva. ”Vad gör vi i terapi?”, fortsätter Lance. ”Vi blir vän med oss själva,

med våra rötter och med den vi kan bli. Med den som väntar på mig därframme.” Lance fortsätter sedan med att dela sina tankar kring vad närvaro

är. Närvaro är min längtan att vara där familjen är.

i världen, kunna tona in. Inte vara i min tolkning tansfull förundran inför vad som kommer att födas

i vårt möte. Närvaron kommer att göra mig berörd.

Närvarons källa är kärleken. Kärlek är att förlösa liv, befria, förena det som slagits isär. Närvaron av

kärlek löser låsningar. Närvaron är ett gigantiskt nylärande, omlärande, avlärande. Leken måste fin-

nas i närvaron. Om jag inte kan leka kan jag inte vara i ett möte. När vi misslyckas handlar det ofta om att vi tappat leken i mötet. Leken öppnar alltid närvaron och kärleken. Leken är en urkraft som är mig given.

Rubriken för Alain Topors föredrag är Erfarenheter

bortom regler. Han inleder med att lyfta betydelsen

svensk familjeterapi 7

av att tappa balansen – det är då något händer.

Vi behöver göra det oväntade och vidga de tradi-

tionella ramarna för det professionella. Ofta handlar

det om tid. Vidga tiden. Vidga rummet, genom att till exempel åka hem till familjerna eller möta dem

utomhus. Vi vidgar alla vår profession på detta sätt, rör oss utanför ramarna. Men allt detta är osynligt för vi pratar inte om det, och det omvandlas på det

sättet till ett ingenting, något som vi inte får göra.

Vi behöver prata om och skriva om våra regelbrott!

Alain fortsätter med att lyfta att vi alla behöver

lek och rörelse, skapande och förundran. Men var

helvete. Det behöver inte vara sanningen. Men en

Var finns min trygga hamn och vem ser på mig med

Alain berättar om sin studie där det bland annat blev

processen? Hur kan skapande, lekfullhet och rörelse

en mening, en förklaring till varför våra liv går åt

hittar jag som behandlare tryggheten och glädjen?

förklaring, för att få en röd tråd i sin egen story.

glada ögon? Vad behöver jag för att kunna lita på

tydligt att vi återhämtar oss i samspel med andra

få mer plats i mitt liv?

- familj, vänner, andra med liknande erfarenheter, hundar, Gud, församlingar, professionella. Vi behöver närvaro!

Ja kanske genom musiken! Det var så gott att musiken fick så mycket plats under kongressen.

Patrik som spelade fiol för oss som bara en dalmas

Av seminarierna hann jag bara gå på mitt eget om

kan, när vi anlände och minglade runt kaffeborden.

kunde jag ana när jag förberedde mitt seminarium

med en gånglåt från någonstans i Dalarna och ledde

den första dagens föreläsningar. Hur trygghet och

gen. Patrik som sedan med flöjt spelade en liten

och oglädje som vi lever i. Hur vi genom familjeter-

att skratta och Gustav Norén fick oss att både häpna

för glädje. Hur vi kan vara någon som säger ”Jag

oss upp att dansa. Och där på scenen hände något så

mitt i detta.” Vi människor söker hela tiden efter

när Gustav med sitt munspel vände sig mot pappa

möten att skapa trygghet. Att skapa en närhetens

alltmer, då tänkte jag att det här är familj när den

Trygghet och glädje i behandlarens värld. Inte

Den vackra kvinnostämman som fyllde entréhallen

att det skulle få ge en så självklar fortsättning på

oss in till föreläsningssalen och den första samlin-

glädje behövs mer än någonsin i den tid av rädsla

fanfar. Och så festkvällen. När en manskör fick oss

api har möjlighet att skapa trygghet och ge utrymme

av förvåning över sin blotta ankomst, och sedan fick

ser dig. Jag hör dig. Jag är glad att få vara med dig

vackert. Gustav spelade med sin pappas band, och

trygghet, därför är det första vi behöver göra i alla

som med sin fiol följde Gustav när han ökade takten

närvaro. Trygghet och glädje föds i närvaro, genom

är som vackrast. Det är en bild för det vi dagligen

svensk familjeterapi 8

att beteenden förändras genom förändrad relation.

Människor blir förälskade eller frälsta.

Tryggve avslutar med att utmana oss att börja agera politiskt. Vi får inte bli bekväma. Vi måste lämna våra kontor. Vara ute hos familjerna. Ute bland dem

som är hos familjer. Vi lever i en oviss tid, en tvivlets tid, men också en hoppets tid, en möjlighetens

tid. Tvivel är en förutsättning för tro, tro utan tvivel är fundamentalism. Det är endast i ovisshet som jobbar med: levande, dynamiska möten mellan familjemedlemmar.

hopp finns och tro behövs. Vi måste tro på förändring, att det här kommer att gå! Vi behöver visa på

människans behov av tillhörighet och möjliggöra en

Tryggve Balldin hade fått hedersuppdraget att avsluta kongressen, utifrån rubriken Just du kan göra

skillnad. Återigen blev vi påminda av betydelsen av

tillhörighet, av att någon annan finns närvarande i

våra liv, när Tryggve lät Mikael Wiehes låt ”Utan dej” strömma ut genom högtalarna. ”Jag hade sil-

ver, jag hade guld, men jag hade ingen vila. Jag

hade villor och våningar men jag hade inget hem.

Utan dej.” ”Människan är ett flockdjur. Vi är väl-

signade till att vara beroende och medberoende av varandra.” Tryggve fortsatte sedan med att lyfta be-

tydelsen av våra relationella behov. ”Svåra känslor

är inte farliga, utan representationer för relationella behov som inte är tillgodosedda. För att motivera oss till ett beteende behövs både kognition, emotion och relation. Men de flesta behandlingsmetoder,

inte minst för kriminalitet, bygger på förändring

av kognition. Vi behöver bli mer medvetna om var vi tar vårt avstamp i förändringsarbetet, och

försöka koppla på både kognitiva, emotionella och relationella motivationsfaktorer. Ofta ser vi

utvecklingsfrämjande flock och utvecklingsfräm-

jande strukturella förändringar på macronivå. Vi behöver synas. Och vi behöver se. Se dem vi möter.

Se vad som pågår. Se möjligheterna.

Omdöme. Närvaro. Upp till kamp. Som familjetera-

peuter och familjebehandlare har vi ett alldeles speciellt uppdrag i denna tid: att påminna om män-

niskans behov av relationer och att möjliggöra relationer. Vi behöver använda vårt omdöme till att gång på gång erbjuda närvaro. Se människor. Se möjligheter. Gå utanför ramarna. Bjuda in till lek.

Tro på relationernas kraft att bidra till förändring. På tåget hem scrollar några av oss i telefonerna, och vi läser att Lasse Berghagen har dött. I en intervju om

Lasse Berghagen säger Marcus Birro: ”Han vågade

göra ljus av sitt mörker.” Den meningen får sammanfatta det jag tar med mig från familjeterapikongressen 2023: Låt oss våga göra ljus av mörkret!

Ulrika Ernvik

svensk familjeterapi 9

En behandlare

i stort som smått under en intensiv och perspektivvidga

Min erfarenhet är lång inom det människovårdande

En annan reflektion är att vi använder tidsåtgång till

yrket i form av barn- och ungdomspsykiatri, men

att tillfredsställa det administrativa systemet mer än

även arbete på SIS -institution där mina tankar föd-

det ska gynna våra patienter.

des kring utbildning. Där och då bestämde jag mig för att läsa till socionom. Under åren har jag arbetat inom BUP:s alla delar - slutenvård, öppenvård, mellanvårdsmottagning och nu barn-ungdomspsykiatri

Alain Topors odyssé av betraktelser utifrån erfarenhet av ”tung psykiatri” var både underhållande och samtidigt beklämmande sorglig. Samskapande eller

på primärvårdsnivå.

hur vi i mötet blir till. Det internationella perspek-

Efter att, genom åren, ha deltagit i ett flertal kon-

Berättelser kring enskilda patientmöten var direkt

gresser av olika slag, åkte jag till Borlänge med en

uppfriskande och det har vi säkert alla erfarenheter

neutral men öppen inställning inför det som komma

av men kopplar kanske inte ihop det på en generell

skulle.

nivå. Detta var mikroberättelser som betyder något

tivet med dess likheter och skillnader ger eftertanke.

Att få det filosofiska/existentiella perspektivet förmedlat och levererat av Jonna Bornemark gjorde mig glad och eftertänksam utifrån hennes perspektivvidgande och avväpnande budskap. Själv har jag funderat mycket utifrån arbetets organisering och vad vi gör eller lägger mycket av vår arbetstid på.

Det tenderar att bli mer fokus på den administrativa delen då det är det som förmedlas från arbetsgivare, i

på ”riktigt”. Det genuina mötet har vi alla erfarenheter av. Men att kunna lyfta till en generell nivå är en konst i sig. Inte alltid teoretiska aspekter och ”fackspråk” som är det viktiga i det genuina mötet.

Att som människa vara med/stå ut och inte ”vika” sig i svåra situationer är ofta det som ger varaktig eller ihågkomna erfarenheter av behandlare såväl som behandlad.

mitt fall Region Skåne. Jonnas föreläsning var fäng-

Förutom en förträfflig organisering av hårt ideellt

slande och samtidigt underhållande. En fundering

arbetande, hängivna personer skapade vi tillsam-

som jag haft länge till och från är vem administra-

mans en verkligen lyckad konferens. En konferens

tionen är till för? Detta blev tydligt problematiserat i hennes föreläsning.

med ett verkligt innehåll som berörde och gav upphov till livliga diskussioner och samtal.

svensk familjeterapi 10

es reflektioner

ande familjeterapikongress i ett kyligt höstligt Borlänge

Hos mig kvarstår tanken hur vi ska hålla det större

sak, som Bill Petit sa under en gästföreläsning på

perspektivet vid liv. Detta i ett tidevarv som präglas

Psykoterapiprogrammet, som jag burit med mig.

av ”new public management” och en vardag som är

”Ni har världens bästa jobb, för ni får pyssla med er

fylld med produktionsterminologi, mått på hur arbe-

själva hela tiden.”

tet förklaras genom policydokument. Handläggande baseras på formulär och tankar som rätt och fel.

Ola Lindskog Socionom/leg. psykoterapeut

Alla behandlare har nog en känsla när de gjort en skillnad på riktigt. Man kan också göra allt rätt och riktigt men tappa ”patienten”. Vill avrunda med en

svensk familjeterapi 11

There are worlds within us!

«Intet er litet intet er stort – I os er verdener. Det smaa deler sig i det store.

Det store i det smaa – en bloddraape en verden med solcentrer og kloder.

Havet en draape. En liden del av et legeme.»

"Nothing is small, nothing is big - in us are worlds. The small divides into the big. The big in the small – a drop of blood a world with solar centers and globes. The ocean a drop. A small part of a body.”

The quote is taken from Edvard Munch's poem "Nothing is small, nothing is great - there are worlds within us", reflects humans as moving within ourselves, between each other and our surroundings. We live in and are presented to both the inner and the great outer world, through all our senses and channels. Often overwhelming, far away, distant. And at the same time near. Diverse and complex. As people and professionals. There are worlds within us! This is the overall theme of this congress.

Dates Tuesday 27.08. registration starts at 14.00 and the Get-together 19.00.

The congress opens Wednesday 28.8 at 09.00 and ends on Friday 30.08 at 15.00.

More information about the program to follow on our website: https://www.nftc2024.no/.

WEBBINARIUM MED GÖREL FRED Kunskap jag funnit användbar som terapeut I ett samtal med Lotta Beskow delar Görel Fred med sig av kunskap som hon har funnit användbar under sina år som familjeterapeut.

30 JANUARI 2024 KL. 12.00-13.00 ÅRETS FAMILJETERAPEUT 2023

INGEN ANMÄLAN ELLER KOSTNAD. SCANNA QR KODEN ELLER FÖLJ LÄNKEN PÅ WEBBSIDAN/FACEBOOK FÖR ATT DELTA.

svensk familjeterapi 14

Minnesord Håkon Hårtveit

Håkon Hårtveit och Einar Aadland var ett radarpar för tidskriften Fokus på Familjen, en av världens äldsta familjeterapitidskrifter (vad jag vet är bara Family Process äldre av nu aktiva publikationer). Jag hade glädjen att vara svensk redaktionsmedlem under ett antal år på den tiden. Nu har Håkon lämnat oss. ”En ankerman går fra borde” skrev Einar Aadland i ett ledarstick när Håkon lämnade redaktionen för Fokus för många år sedan. Och han var verkligen ett ankare. Man kunde alltid lita på Håkons skarpa omdöme i diskussionerna kring manuskript som lämnats in. Han var skolad av bland andra Philippe Caillé, en udda fågel i det skandinaviska familjeterapilandskapet. Det var nog Caillés förtjänst att Milanogruppens unika stil först fick fotfäste i Norge. Tillsammans med Per Jensen skrev Håkon Hårtveit läroboken ”Familjen plus en” 1999, en bred lärobok som också översattes till svenska och har bidragit till att bilda generationer svenska familjeterapeuter. Innan dess publicerade han ”Gjennom speilet og tilbake” tillsammans med Astri Johnsen och Solveig Tömmerås, där mycket av de nya idéerna som var inspirerade av Milanoteamets arbete presenterades. Den text av Håkon som gjort störst intryck på mig var ”Å arbeide med rammer. Et par söker en ny scene”, Fokus på Familjen nr 3 2004. Det var en ovanlig uppsats. ”Vi möter ett par som söker familjeterapi på sina villkor, men som får något helt annat. Och blir missnöjda med det”, skriver författaren i ingressen till artikeln. Terapeutens grepp är enkelt men radikalt.

Han hindrar makarna från att gripa in i den andres berättelse. (Jag litar nu på min tjugo år gamla minnesbild. Den kan vara missvisande). Så följer en utförlig skildring av fyra samtal där mannen få berätta sin historia under trettio minuter. Frun får lyssna. Terapeutens bidrag är osynliga, men vi få anta att han gör vissa understödjande inlägg. Sedan får frun tala.

Ostört under trettio minuter, medan mannen lyssnar. Fyra samtal på samma sätt beskrivs och man blir som läsare djupt rörd av hur en helt ny historia utvecklar sig mellan makarna.

En förrädiskt enkel intervention kan det verka. Men så svår, det förstår vi av den lakoniska underrubriken i ingressen - ”men som får noe helt annet og ikke liker det på det hele tatt”.

Tack Håkon för den!

En ankerman är en besättningsman som genom sin pålitlighet fått förtroendet att fälla ankaret så att fartyget får ordentligt fäste i bottnen. Håkon var en sådan man. Och nu har han lämnat oss.

Magnus Ringborg

svensk familjeterapi 15

Some thoughts about ma When we focus our attention on something, we appear to split our consciousness into two parts - a part that observes (“I”), and part that is observed (P2). In doing so, we separate the object of attention from everything else in our conscious world. The very same act also initiates the possibility to increase our existing knowledge about the nature of P2 by being able to reflect about the difference between it and the rest of the world from which it has been separated (“Is it like an elephant?” “Is it made of materia?”). The answer to each comparison becomes a new distinction – a new bit of knowledge - that can be added to our understanding of P2. In this way, we create a set of things that we know about P2 – a process that is potentially endless, as the number of possible comparisons is huge (our conscious universe is a big place, with a lot of things in it, and hopefully, continually expanding). This means that there is always the possibility that the accumulated descriptions of P2 that we have in the present may not constitute a complete set – there may always be something we do not yet know. And as history informs us, the addition of future descriptions will mean that our altered representation of P2 will be judged as being better in some way.

In the above example focus is placed on individual cognitive activity as the generative process that produces knowledge. But obviously, no one learns in isolation and knowledge production happens in dialogue with the surrounding world. The individual must learn - for example, how to make a distinction, how to compare, how to make sense of her accumulated experience and much more, and such skills are only available from a community of others. The term “community” here is used in a specific way to identify any established social group (a university for example, or a religious group, or a family) that defines itself as being dedicated to a specific way of examining the nature of world. By adding the relationship between community and individual to the individual’s own relationship with self, a second reflective loop is added.

This loop grounds the individual into the community’s

own ongoing discourse – one of the purposes of which is to legitimise what may be accepted as valid, formal knowledge. This is why, in her practice, a licensed psychotherapist must ideally always be able to anchor what she is thinking and doing as an individual practitioner to established and accepted practice validated by the community that she has chosen to belong to.

In thinking about the relationship between community and individual, one possible metaphor is to think of each individual member of a given community as a single cognizing element – a kind of hive-like phenomenon. This description suggests that while the actual production of knowledge will be made by the individual or small groups of individuals, for their experienced knowledge to be validated and accepted within their community requires both seeking the support and accepting the control of that community. In a discussion concerning the nature of scientific knowledge, the philosopher Donna Haraway (1988) suggests that embodiment and locality are two crucial concepts: embodiment identifying which specific individuals actually participate in the production of knowledge, and locality the specific community to which those individuals belong (the family therapist who identifies as a systemic practitioner, and is accepted as such by the systemic community, for example). From this point of view, knowledge may be thought of as being generated by and situated in many different communities, each of which is dedicated to a certain positioned perspective from which it is committed to exploring the universe. This holds true not only for science, but for any community that is gathered around a specific way of thinking about the world – for example, a religion, the creationist movement, the anti-vaccine believers).

As suggested in the opening paragraph, one way to think of the accumulation of knowledge is that it results from an interaction between the observer and some very specific aspect of the world that the observer initiates with questions that both she and her community think of as

svensk familjeterapi 16

aking knowledge being important. Specific questions are usually made operational by the use of instruments or probes (such as the Hadron Collider or a therapeutic intervention).

The experienced answer to the probing is then fed back into the individual’s conscious understanding and the community’s discourse to explore its possible meaning.

One point Haraway makes is that the experience of the observer is formally accepted as knowledge only after being submitted to the critical examination of a community. Haraway suggests that it is through this process that an end product - what we call knowledge - is ultimately determined, through an apparently never-ending series of recursive loops in which questions, answers and interpretations seem to be the major constants. Leaning on Haraway’s ideas, the many communities can be likened to nodes or hubs in a larger network or system, where an engaged and challenging (and power-charged) conversation is the arbiter that serves to judge epistemological claims about knowledge validity. One can even extend this line of speculation to suggest that perhaps the ultimate goal of the discourse is to achieve the most prized form of knowledge - descriptions of the world that are non-ambiguous, in the sense that no member of any community can think of any new challenge, strongly suggesting that “This is the way that we think it must be”. Newton’s mechanics, for example, reigned supreme for more than 250 years until Einstein dreamed up a new question that could not be ignored, and started a new process that is still going on today. At the present time, the field of psychotherapy is a long way from this goal, as it is a genuinely fragmented discipline, with many different and even competing perspectives existing side by side.

Haraway also points out that the world might also have to be considered as having some form of agency that influences the process of generating knowledge. The intimation of this agency is to be found between the ob-

server’s asking her question, and her experience of the answer, for it is in that space that the world interjects its presence into our conscious awareness by influencing the answer in some way. This is perhaps part of the reason why over-adherence to a model can be counterproductive in therapy – over-adherence requires that the therapist ignores the response of the client to her probes, as the answers are already known.

In this discussion, it is suggested that not only the production of knowledge, but the nature of the knowledge produced is observer and community determined with the assistance of the world itself (when allowed). And this is Haraway’s conclusion – that the traditional idea of objective knowledge (which she calls “the God perspective”) is a myth. As noted above, the formal knowledge (distinctions, descriptions) that one observer or one community has accepted and adopted as being valid concerning the nature of the world (including other observers) is not to be confused with the world itself. It is rather the observer’s or the community’s idea of the world – a partial perspective that is both embodied and situated.

And, in a seemingly paradoxical manner, the ideas above may be refuted by any individual or community using the very same self-reflective processes. For example, most individuals (or communities) claim the right to make epistemic judgements concerning the validity of any suggested piece of offered knowledge, and on reading this text one kind of response might be, “That can’t be right!” “It isn’t like that at all!” Refutations are of value, of course, when they are fed freely into an ongoing conversation for closer examination – otherwise they demonstrate an attempt to exercise power by the individual and/or the community to define what may be considered legitimate knowledge.

svensk familjeterapi 17

Skam och trygghet i handledning Handledning bygger på att man vågar visa sig och kan vara nyfiken och

utforskande, att kunna skapa ett tryggt rum. Så fort det blir otryggt slutar vår förmåga till reflektion; och då fyller handledningen inte längre sin funktion.

Vad är skam?

Osäkerhet är en del av att vara psykoterapeut - vi kom-

Skam handlar om att förlora egenvärdet, att bli utesluten från gruppen. Det paradoxala med skam är att det är så svårt att sätta ord på upplevelsen, samtidigt som det enda sättet att komma åt skam är just att benämna den.

Brené Brown (2014) har i sin forskning sett arbetsplatser som domineras av skamkänslor. I sådana verksamheter drivs man främst av rädslan att inte göra fel. Det förstör vår förmåga till kreativitet och nytänkande.

Istället för utveckling blir vi upptagna med att undvika risker. För att utvecklas måste vi våga ta risker och vara öppna med vår sårbarhet och osäkerhet vilket gör att utvecklingen på dessa arbetsplatser stannar av.

Vad forskningen säger om skam i handledning Återkoppling och feedback är viktiga verktyg för att skapa ett öppet klimat som inte präglas av skam. Men ofta backar vi för att ge ärlig feedback, att ge och ta konstruktiv kritik är svårt. För att hantera skam behöver vi jobba med att hantera konstruktiv kritik. Ett sätt att göra detta är att normalisera jobbiga känslor, att tydligare lära ut att det inlärning innebär att vi ibland kommer känna skam. Processen för att lära sig saker på djupet alltid kommer innebära ett visst obehag (Brown, 2014).

mer att tvivla. Att som psykoterapeut bli sedd, validerad och värderad av sin handledare har väldig betydelse för att kunna hantera känslor av skam och osäkerhet (Watkins er al., 2015) Anna Törnquist et al. (2018) beskriver att handledarens feedback är väldigt betydelsefull för att skapa ett tryggt handledningsklimat. När handledaren är otydlig och inte sätter ord på vad den tycker leder det till förvirring och osäkerhet hos de handledda. En annan sak som ledde till osäkerhet hos de handledda var om man hade förväntat sig positiv bekräftelse av handledaren men inte fick någon sådan feedback.

Ett hinder för att använda sig av handledning är rädslan för att bli kritiserad och dömd från de övriga gruppdeltagarna. Om handledaren kan vara rollmodell och aktivt visa hur man kommunicerar feedback på ett konstruktivt sätt så är det hjälpsamt för gruppen. Det är också bra att ge direkt feedback angående kommunikation i gruppen. Handledaren kan hjälpa gruppdeltagarna genom att normalisera och utforska deras känslor av osäkerhet (Enyedy et al., 2003).

Obearbetade konflikter gör handledningsklimatet dåligt. Att kunna lyfta upp konflikter och dynamiken i gruppen, att metakommunicera runt det som sker är en viktig komponent för att skapa en bra handledning

svensk familjeterapi 18

(Reichelt et al., 2009).

Carter et al. (2009) finner i sin forskning av hjälpsamma faktorer i handledning funnit ett samband med hur trygga de handledda känner sig i gruppen och hur mycket man kan jobba med att utforska känslor och andra psykologiska processer i handledningen. Att känna sig validerad av de andra gruppdeltagarna eller på annat sätt känner stöd från dem bidrar positivt till tryggheten i gruppen.

Om att känna sig dålig Under arbetet med den här artikeln som jag gjorde under min handledarutbildning på SAPU så träffade jag en grupp terapeuter och diskuterade deras erfarenheter av grupphandledning och skam.

Det som framkom tydligt i vårt samtal var att alla hade erfarenhet av att ha känt skam i handledning. Alla har någon gång brottats med känslan ”duger jag?”.

Men för att kunna få hjälp måste man stå ut med känslan av att ha gjort fel. Och våga sätta ord på det.

Vägen dit handlade till stor del om en inre process.

De beskrev hur de fått jobba med att kunna härbärgera känslan av skam, att stå ut med och till och med acceptera den.

När de hade kunnat sätta ord på svåra saker, det som blivit fel eller svåra känslor och blivit validerade hade detta lett gruppen framåt och gjort gruppen tryggare.

Detta kräver mycket mod av de enskilda personerna.

svensk familjeterapi 19

Det fanns också erfarenheter av att man visat sig sårbar och att det inte alls tagits emot, utan att man tvärtom blivit en måltavla för kritik. Då blev den visade sårbarheten bara till ännu mera skam. Respekt och värme var nyckelord som terapeuterna betonade. Det är viktigt att jobba med spelreglerna i en handledningsgrupp så att man kan få till ett tillåtande handledningsklimat.

Handledaren har överhuvudtaget en viktig roll att spela för hur tryggheten blir i handledningsgruppen. Hur får man till ett samtal om hur vi ger feedback? Hur kan handledaren normalisera känslor av skam? Här kan det vara viktigt att handledaren betonar att skam och osäkerhet är en del av inlärningsprocessen.

Kritik är svårt! Forskningen har visat på betydelsen av tydlig feedback för att öka tryggheten, att det minskar utrymmet för tankeläsning. Men när vi diskuterar frågan så är vi överens om att det här är ett svårt område.

Även om kritiken konstruktiv så hamnar vi lätt i diket av att känna oss dåliga och blir försvarsanställda. Då kan man inte ta emot feedbacken. Även här betonades vikten av vänlighet och värme, för att man alls ska kunna ta emot feedback. Däremot är den positiva feedbacken viktig för tryggheten.

Handledning har också i sig själv en skamreducerande funktion. Att höra andras historier om hur de klantat till det, gör att de egna prestationskraven sänks. Att kunna lämna: ”vi sitter i samma båt”.

Hur skapar man en trygg handledningsgrupp?

Sammanfattningsvis kan man säga att skammen behöver man vara medveten om i handledningsrummet.

Vad man sedan gör av skammen är både en fråga som handlar om individen och om gruppen.

Om gruppen kan vara stödjande, tillåtande och vänlig kommer det att hjälpa de enskilda personerna. Gruppdeltagarna behöver också kunna validera och ge varandra tydlig och konkret feedback. Om gruppen också kan lyfta ett helikopterperspektiv och våga sätta ord på processer (metakommunicera) och konflikter hjälper det gruppen framåt. Gruppen behöver gemensamt ta ansvar för gruppdynamiken. Men den enskilda individen har ett jobb att göra för att hantera skam och bli tryggare i en handledningsgrupp. Hen måste ta hand om sig själv och kunna härbärgera svåra känslor. Sedan behöver individen vara modig och visa sin sårbarhet för att kunna få hjälp av gruppen . Då kan vi få en till trygg handledningsgrupp.

/ Petra Hopfgarten

svensk familjeterapi 20

Referenser

BILAGA

Alonso, A., & Rutan, J.S. (1988). Shame and guilt in psycho-

Intervjufrågor:

Training, 25(4), 576-581

”Jag håller på och skriver en artikel om grupphandledning

Bernard, J.M. & Goodyear, R.K. (2013). Fundamentals of Clini-

att man hamnar i dessa känslor när man ska exponera sig i en

therapy supervision. Psychotherapy: Theory, Research, Practice,

cal Supervision. (5:e upplagan) New Jersey: Pearson Education Limited

och känslor och osäkerhet. Jag tänker att det inte är konstigt handledningssituation, och jag är nyfiken på hur ni ser på dessa

erfarenheter. Jag tänker att det är viktigt att förstå utifrån att handledning så mycket bygger på reflektion, och att vår reflek-

Brown, B. (2014). Mod att vara sårbar. (1:a upplagan). Örebro:

tionsförmåga kapas när vi upplever skam. Jag är alltså intresse-

Libris förlag

rad av era erfarenheter av att ha upplevt att det blivit svårt och

Carter, J.W, Enyedy, C.K., Goodyear, R.K., Arcinue, F., & Puri,

skam och osäkerhet? Sedan är jag extra nyfiken på hur ni tänker

stelt i handledningsrummet, om det funnits situationer när ni känt

N.N. (2009). Concept mapping of the events supervisees find help-

gruppens betydelse i detta.”

Psychology, 3(1), 1–9. http://dx.doi.org/10.1037/a0013656

-Vad tänker ni är det bästa respektive sämsta med

ful in group supervision. Training and Education in Professional

Enyedy, C,K., (2003) Hindering phenomena in Group Su-

pervision: Implications for practice. Professional Psychology: Research and Practice, 34(3), 312-317. http://dx.doi. org/10.1037/0735-7028.34.3.312

grupphandledning?

-Upplevelser av skam och osäkerhet i handledning, vad tänker ni om det?

-Är det några särskilda minnen som kommer till er runt handled-

Hahn, W.K. (2001). The experience of shame in psychotherapy

ningssituationer där det funnits mycket skam eller osäkerhet?

ing, 38(3), 272-282. https:doi.org/10.1037/0033-3204.38.3.272

-Finns det några särskilda situationer ni kommer att tänka på då

supervision. Psychotherapy: Theory, Research, Practice, Train-

Hawkins, P. & Mc Mahon, A. (2020). Supervision in Helping Professions. (5:e upplagan). London: Open University Press

Nathanson, D.L. Shame and pride (1 upplaga). New York: W.W. Norton & Company

ni har känt era osäkra eller känt skam i handleding?

-Om du funderar idag, vad tänker du att gruppen hade för betydelse för denna erfarenhet?

-Vilka erfarenheter har ni av att gruppen varit hjälpsam alternativt inte varit hjälpsam när det kommer till skam?

Reichelt, S., Gullestad, S.E., Hansen, B.R., Rönnestad, M.H., Torgersen, A.M., JacobsenC. H., Nielsen, G.H., & Skjerve, J.,

(2009) Nondisclosure in psychotherapy group supervision: The supervisee perspective. Nordic Psychology. 61, 5-27.

Törnquist, A., Rakovshik, S., Carlsson, J & Norberg, J (2018) How supervisees on a foundation course in CBT perceive a su-

pervision session and what they bring forward to next therapy session. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 46, 302-317.

Watkins, C.E., Budge, S.L & Callahan, J.L (2015) Common and

specific factors Converging in Psychotherapy Supervision: A Su-

pervisory Extrapolation of the Wampold/Budge Psychotherapy Model. American Psychological Association, 25, 214-235.

svensk familjeterapi 21

Om vikten av att bli be På tåget hem från kongressen behandlarens värld reflekterade jag

över allt som sagts om vikten av kunskap och omdöme och om vad vi behöver för att göra skillnad för dem vi ska hjälpa.

är ett utforskande av den egna praktiken - en under-

sökning av en slags kollegial arbetsform vi kallade Metodforum och det är deltagarna/medarbetarna som

via intervjuer fått beskriva och reflektera över arbetsformens betydelse, nytta och användbarhet.

Jag läste uppsatsen igen och blev påmind om att vi varje vecka befann oss i ett strukturerat samtal med varandra som tangerade teman på kongressen. Våra

Jag kom att tänka på den uppsats jag skrev för 10 år

sedan, ”Om vikten av att bli berörd som behandlare”, med underrubriken Metodforum – en arena för reflekterande över den vardagliga praktiken. Uppsatsen

veckovisa samtal utgick alltid från det specifika

och unika, som visade sig vara det universella, det mänskliga och mellanmänskliga. Det blev en ständig

påminnelse om att vi inte skiljer oss från klienterna

svensk familjeterapi 22

erörd som behandlare – vi är också människor. Inramningen, närvaron och

engagemanget i samtalet möjliggjorde att vi kunde

prata om det vi faktiskt gjorde, om både med- och motgångar och de mindre stolta ögonblicken. Det

uppfattade vi var nödvändigt för att över tid utveckla det terapeutiska kunnandet i hjälpande relationer och i organisationen.

Här nedan kan ni läsa sammanfattningen av resultatdiskussionen. Om den väcker nyfikenhet finns

uppsatsen att ladda ner (länk nedan) och om inte annat kanske den kan inspirera någon att forska på den egna praktiken. Det går, det är lärorikt och det var kul!

yrkeskunnandet. Om den primära kunskapskällan är medarbetarnas praktiska erfarenhet, och denna erfarenhet värderas som kunskap, kommer den enskilde medarbetaren känna sig värdefull, intressant och bidragande till verksamhetens utveckling och välmående.

Fokus på personlig erfarenhet innebär fokus på dialog, med nyfikenhet och intresse för varandra som positiva bieffekter. Olikhet premieras framför likhet, eftersom olikheten, och de olika erfarenheterna, är källan till ny och utvecklad kunskap. Fokuserandet på personlig erfarenhet innebär också att metodforum tål skillnader i värderingar, övertygelser, teorier,

Det betydelsefulla i metodforum är dialogen, det personliga berättandet och att olika röster, uppfattningar och värderingar tillåts samexistera. Den narrativa praktikens ram för reflektioner ger förutsägbarhet, trygghet och struktur för samtalen. Nyttan och användbarheten med metodforum är en känsla av tillhörighet och sammanhang, ett berikande av berättelser, att den tysta kunskapen kommuniceras och får ord, att nyfikenhet och osäkerhet värderas och att en mellanmänsklig etik hålls levande. Det är intresset för den vardagliga praktikens kunskap som riktar fokus mot deltagarnas erfarenheter som den primära kunskapskällan och det är reflekterandet över erfar-

metoder och tekniker. Den sammanhållande och sammanförande konsekvens metodforum har, gör också metoden lämplig på arbetsplatser där människor har olika kompetenser, arbetsuppgifter och ansvarsområden, eftersom fokus är på upplevda personliga erfarenheter.

Länken till den ursprungliga artikeln hittar du här. https://www.diva-portal.org/smash/record. jsf?pid=diva2:610276 Torbjörn Andersson

Socionom, leg psykoterapeut (familjeterapeut)

enheterna som håller kunskapen levande.

Jag tror att metodforum har en plats inom alla områden där människokännedom är avgörande för

svensk familjeterapi 23

När funktionen kom till relationen sparken Det finns idag en hopblandning mellan begreppen relation och funktion.

I många verksamheter har de blivit synonyma med varandra.

Man gör således inte längre en skillnad mellan be-

behöver således sin egna återupprättelse igen!

blivit till en och samma sak. Funktion enligt wiki-

På det sättet behöver det finnas ömsesidighet i re-

skap hos funktioner är att de är deterministiska (det

som är okänslig inför den mänskliga variationen.

ger samma utvärde). Detta gör att funktionen kan

vara den digitala vårdgivaren Mindler där dessa

värden så fort man stoppar in invärden”. En social

men utifrån lönsamhet har man också infört att de

del tillägg som inte tas med: ”En social relation, ett

Har man ens hunnit att säga hej och hej då innan

ett mellanmänskligt samspel är inom samhälls-

in-värdet ångest in och ut kommer en funktionsma-

finns mellan två eller flera parter, eller mellan grup-

samma sätt eftersom detta är funktionens formel.

nivå av självständighet, men även olika grader av

en vårdcentral som skickas på kurs tillsammans

påverka varandra, dela deras tankar och känslor,

patienter”.

greppen eftersom de i folkmun och politikermun pedia definieras enligt följande: ”En viktig egen-

lationer, medan funktioner bygger på en likriktning

vill säga konsekventa, så att varje invärde alltid

Exempel ute i vår samhällsverklighet skulle kunna

ses som en maskin, som systematiskt levererar ut-

psykologer haft 25 minuters samtal med patienter,

relation enligt wikipedia definieras så här med en

anställda behöver ha en del 10-minuters samtal.

socialt band, ett mellanmänskligt förhållande eller

tiden är ute? Men är man i funktionen här så matas

vetenskap och beteendevetenskap det utbyte som

tris till människan hur detta skall åtgärdas. Alltid på

per av personer. Alla relationer innefattar någon

Ett annat exempel handlar om en psykoterapeut på

ömsesidighet. Personer i ett förhållande tenderar

med sina kollegor för att ”tala snabbare med sina

samt delta i aktiviteter tillsammans”. Relationens DNA är följaktligen helt annorlunda emot funk-

tionens programkod. Någonstans på BB, höll jag på att säga, har korten blandats ihop. Relationen

Om vi rör oss en nivå upp i den sociala hierarkin så kan vi benämna att det finns metodhandledare inom socialtjänsten som bevakar senaste rön och imple-

menterar dessa. Inom vården finns vårdutvecklarna

svensk familjeterapi 24

makten och gav

med motsvarande uppgift inom vårdsektorn. Allt

förandet av metoder är en funktion som skall göras

teras, lärs ut och ges metodspecifik handledning

skall beakta vetenskap och beprövad erfarenhet,

gott och allt väl så långt. Nya metoder implemen-

med, men vem talar om processen? Relationen inom metoden där det utförs? Således råder infla-

tion inte bara i samhället, utan också vad det gäller ny metodik utan att processen relationssäkras. In-

på samma sätt överallt inom vård och omsorg. Man men vetenskapen om relationen utelämnas vilket gör att vi kan ifrågasätta vetenskapligheten i det som funktionen gör med det mänskliga, eller?

svensk familjeterapi 25

I min vardag på Familjevårdsstiftelsen så har detta dilemma som vi märker i samhället blivit alltmer förekommande. Det mest anmärkningsvärda när man poängterar funktionen kontra relationen är

att man blir obegriplig inför andra. Ett exempel är när någon socialtjänst som vi samarbetar med skall överta ett jobb från Familjevårdsstiftelsen som vi ansvarat för. De som bor i familjehem hos oss på

Familjevårdsstiftelsen har en egen terapeut som

man träffar på något sätt varje vecka för att arbeta med något som man behöver förändra i sitt liv. När personen som har bott samt varit familjehemsplac-

erad skall föras över till socialtjänstens insatser och inte längre får behålla sin terapeut hos oss som man

kanske lärt känna under 1-2 år, så blir det ofta på

en professionell nivå om man ser till funktionen oproblematiskt, men för relationen blir det väldigt

problematiskt. Socialtjänsten säger att man ersätter vår terapeut med en annan terapeut och då borde

det gå bra. Funktionen att ersätta en människa med en annan i samma funktion, likställs! Utbyt-

barheten går således funktionens ärenden, aldrig

relationens. Det här drabbar alltid, de som behöver bärande relationer mest!

Men vi behöver lyfta ”funktionens” övertagande

av samhället ytterligare en nivå för att visa på hur detta fenomen genomsyrar samtliga nivåer. För på

den politiska nivån i samhället har funktionen tagit

över än mer. Jag kommer ihåg den gamle Göte-

borgspolitikern Göran Johansson när han tvivlade

på riktning gällande viktiga politiska beslut och

svensk familjeterapi 26

hur han skulle gå tillväga. Han gick då ut och åkte

spårvagn och pratade med vanligt folk för att få tag på vad som var viktigt. Hans funktion som politiker var således avhängigt sammankopplad med

relationen till medborgarna. Idag visar många poli-

tiker mer upp sig utifrån en lobbyistförpackning

där man åker runt på industrier och Johan Pehrson syns på ett omslag i tidningar där han bakar pizza.

Man visar upp pseudorelationer för att befästa sin funktion och egenmakt. Relationen är således

hotad på en mängd nivåer. Tidigare var relationen fundamentet för att få till någonting, för att bli

överens och bestämma saker. Nu mer är relationen något man använder på vägen emot funktionen att tillskansa sig ytterligare makt!

Som socialarbetare och blivande psykoterapeut tror jag på vikten av att göra ihop, lyssna på var-

andra, lita på och försöka göra saker tillsammans både för den enskilde och samhället i stort. Utifrån

det rådande funktionsparadigmet som uppstått så hindrar det här alla medborgare från relationell

ömsesidighet. Min intention med det här har varit att uppmärksamma och hinta om att kartan inte är terrängen som en känd familjeterapeut sa. Eller

så går vi emot det Ulf Lundell sa: ”Var i helvete skall man ta vägen om man vantrivs i allt det här”!

Tomas Carlsson

Socialarbetare och blivande psykoterapeut på Familjevårdsstiftelsen i Göteborg, som vanligt genljuder mina ord via kollegor och andra viktiga människor i mitt liv

svensk familjeterapi 27

Systemcafét i Norr Familjen i flergenerationsperspektiv - varför det?

Den 25/9 hade vi förmånen att få lyssna på Ann-Helen Johansson

som beskrev Murray Bowens familjesystemteori. ¨Familjen i flergenerationsperspektiv- varför det? ¨ En del av lyssnarna hade

kunskap om Bowen, andra hade inte hört om den. Vi fick en del

diskussioner om olika benämningar. Denna gång hade vi deltagare på plats som fick soppa (detta är en tradition vi har när vi träffas

i Luleå) och även deltagare via nätet både från vår lokalförening men också från andra lokalföreningar. Då Ann-Helen handleder flera socialtjänster har hon ofta fått frågan om vad man skall göra

med familjer som inte passar in i någon metod. Här kunde vi ge lite råd, att familjeterapi inte bara är specifika metoder utan många olika sätt att hjälpa familjer på.

Jag uppmanar andra att skriva om vad som händer i era lokalföreningar.

/Ann-Catrine Andersson

Socionom, leg. Familjepsykoterapeut, kassör i familjeterapiföreningen Norr

svensk familjeterapi 28

Workshop med Peter Rober torsdag 22 februari 2024 Vi vänder oss till dig som arbetar med förändrande samtal i olika sammanhang

Peter Rober, PhD, är klinisk psykolog, familjeterapeut och utbildare i familjeterapi vid ”Context – Center for marital and family therapy” i Leuven i Belgien. Han är också professor vid ”The Institute for Family and Sexuality Studies vid Medical school of K.U., Leuven”.

Peters forskning fokuserar på familjeterapi med barn och på själva terapiprocessen. Särskilt fokus ägnar han hur man som behandlare använder sig själv och sitt eget inre samtal. Behandlarens egen person och utveckling Peter Rober är en mycket uppskattad föreläsare och använder en lättbegriplig engelska.

I denna workshop kommer det att finnas två delar som också hänger ihop. Det första handlar om Behandlaren som person i mötet med klienter. Begreppet behandlarens inre konversation är centralt.

Att hantera spänningsfältet mellan mina omedelbara kroppsliga responser och mina kognitiva efterföljande reflektioner kan ses som en stor utmaning i samtalsprocessen.

I den andra delen, Feedback-dialog, presenteras verktyg som kan användas under och efter samtalen.

Men viktigare än själva instrumenten är hur de används för att skapa förändring hos klienten/klienterna. Peter Rober kommer att illustrera modellen genom praktiska övningar, video och fallexempel.

Mer information och material finns att hitta på Peter Robers hemsida http://www.intherapytogether.com/ Arrangör Marelds konsultnätverk, ideell förening. www.mareld.se Datum och tid: Torsdag 22 februari 2024 kl 9-16 Plats: Ersta konferens, Erstagatan 1K, 116 28 Stockholm.

Pris: 950:- exkl. moms I priset ingår kaffe/te smörgås/kaka. Flera lunchrestauranger finns i närheten Betalning: Mareld Bg 157-3708. Skriv Namn och 22 feb i meddelandefältet. Ange antal deltagare Frågor om betalning till Anders Wächter andersw20@outlook.com Övriga frågor om dagen till Anders eller Bengt Weine bengt.weine@gmail.com Missa inte denna inspirationsdag!

Görel Fred är årets fa

svensk familjeterapi 30

amiljeterapeut 2023!

I samband med årets familjeterapikongress i Borlänge,

Det blir byggstenar i Görels salutogena synsätt. Hopp

familjeterapeut är ett pris för en person eller grupp som

Samtal och tankar blir till handling. Dessutom är hon

delades priset för årets familjeterapeut 2023 ut. Årets utmärkt sig inom det familjeterapeutiska området och

på ett eller annat sätt lyft fram familjeterapins, och det systemiska arbetets betydelse och kraft och därmed bidragit till familjeterapins fortsatta utveckling i Sver-

är inte först och främst en känsla, det är en handling. med sitt salutogena perspektiv en sann humanist. Att

vara nära, att med värme, att med tydlighet och sitt raka språk, gör hon skillnad.

ige. I år blev det Görel Fred.

Görel Fred är en kämpe, trogen sina ideal, att se det

I motiveringen till hennes nominering står det så här:

arbeta för att familjeterapikunskapen hålls vid liv och

Görel Fred är en av de stora profilerna inom Svensk familjeterapi. Och en av de som bäst lyckats nå ut med

det systemiska tankesättet via litteratur, radio och inte

minst sin podd. Hon förenar på ett avväpnande och begripligt sätt det personliga med det professionella.

I sitt medvetna val att vilja och våga vara personlig, blir hon med sitt raka och enkla uttryckssätt en röst för alla som ej försonats med sin barndom. Hon är starkt förankrat i familjeterapi och ser familjen som resurs.

Hon väjer inte för de svåra existentiella frågorna och

det gör hon gärna rakt på sak. Livet är för kort för att

vänta in och vänta vänta. Görel hör till de människor

och psykoterapeuter som vågar ta ställning i den historielösa vårdideologi som bedrivs idag. Görel har inte tid att alltid vänta in utan går ofta rakt på sak.

Att inte väja för de stora livsfrågorna har varit ett val

som följt Görel sedan barnsben. Att försonas med sin

barndom är och har blivit ett Görelbegrepp. Att vara politisk och grundvärderingsstark har sannolikt banat

vägen för det arbete Görel utfört och utför i ordet FÖRSONING.

Vi lånar Aaron Antonovsky: att bli/vara BEGRIPLIG,

att göra samtalen HANTERBARA (göra handling) att med hopp som handling skapa MENINGSFULLHET.

friska. hos människan, att se familjen som resurs, att

att fler behandlare förstår värdet av familjeterapeutisk utbildning.”

Görel tog emot priset på scenen under kongresskväl-

lens middag, framför hundratals kongressdeltagare, av

sffts ordförande Lotta Beskow och kassör Inger Bergström. Tillsammans med en blombukett fick hon ett

diplom med följande text, skriven av sffts ordförande Lotta Beskow.

”Med närvaro, klokhet och mod är Görel Fred en stjärna på familjeterapins himmel, och vi lyssnar gärna

på radio, podd och TV till hennes varma röst. För även om det svåra aldrig blir lätt, finns tröst för den som plågas av tankar som mal utan förskoning. I många år har

Görel fördjupat sig och lärt oss om Försoning. Som

psykoterapeut och handledare med ett systemiskt fler-

generationsperspektiv vill Görel bidra till att bredda berättelsen om våra liv. Och i en tid när familjeterapiutbildningar är på reträtt håller Görel fanan högt

och driver en steg 1. På många plan hon inspirerar till en frihetsförvandling. Genom sin gärning visar Görel Fred att hopp är handling.”

Grattis, Görel, till priset!

Amber Forsberg (med texter av andra)

svensk familjeterapi 31

Några ord från kongres

Vad några tog med sig från kongressen B I oktober samlades drygt 340 personer till kongressen Behandlarens värld i Borlänge för två dagars föreläs-

ningar, återseenden och nya möten. En tid efter kongressen fick alla möjlighet att svara på frågan vad de

tog med sig från kongressen, in i sitt vardagsarbete. I slutet av själva kongressen gjordes också en webbase-

rad snabbenkät. Vi i kongressarbetsgruppen tycker att det känns roligt att dela med oss av något från svaren.

Till vår glädje var lovorden över kongressen många.

Både avseende innehållet och själva upplägget på arrangemanget. Den mest skarpa kritik som nådde oss

var att det var lite för korta pauser (med kommentaren att det inte gick att säga hur det kunde ha gjorts på annat sätt). Säkert fanns det fler kritiska synpunkter, som

inte nått oss. Vi är glada för alla positiva och bekräftande synpunkter vi fått. De betyder ju att många åkte hem påfyllda av goda erfarenheter.

Att fokus var på behandlaren i sitt sammanhang uppskattades, eftersom vi som behandlare ger av oss

själva och också behöver ge tillbaka till oss själva.

Flera har lyft fram värdet av att träffas. Det gav en stark vi-känsla och stolthet. Det stärkte tanken att det systemiska perspektivet och familjeterapin behövs mer än någonsin. Kongressen beskrivs också ha mobi-

liserat kraft och energi. Mod att ”stå upp” mot det som

förminskar och kränker och för människan och för

familjeterapin. Likaså var den en påminnelse om vilka vi är och om vår uppgift i den tid som råder. Flera näm-

ner upplevelsen att föreläsningarna kom i ”rätt ordn-

ing”, i en sorts ”röd tråd”, som innebar en fördjupning

av temat. Detta med fördjupning i innehållet beskrivs som värdefullt. Valet att några föreläsningar hade ett

sorts indirekt fokus på vårt vardagsarbete, men utifrån andra perspektiv, uppskattades.

Föreläsarna har fått många uppskattande ord. Flera har

också påtalat att föreläsarna i så hög grad bemödade sig om att knyta an till varandra, vilket bidrog till

upplevelsen av en ”röd tråd” och helhet, kongressen igenom.

svensk familjeterapi 32

sskommittén i Borlänge

Behandlarens värld

behandlare vågar tänka och agera självständigt med

utgångspunkt i vår erfarenhet och vårt professionella omdöme.

Något som verkar ha berört och inspirerat många är det relationella perspektivet i föreläsningarna. Förståelsen

för betydelsen av att möta människor där de är, att våga tro på mötets kraft och att familjearbete är ett samska-

pande lyfts fram. Ett utrymme och stöd synliggjordes

för att våga vara nära en hjälpbehövande, för att göra

det lilla extra som egentligen inte tillhör det förväntade i rollen, men som kan göra stor skillnad.

Mer skulle kunna skrivas, men vi väljer att stanna här.

Vi som planerade kongressen känner att det var mödan

värt! Det var fint att vara där tillsammans med alla er

kongressdeltagare. Att känna glädjen, kraften och engagemanget! Det ger hopp om att familjeterapin och

dess olika arbetsformer har kraft i den tid som är och Flera har skrivit om vikten av något vi kan kalla behan-

dlarstödjande organisation. Dels hur organisatoriska strukturer kan stå i vägen för att vi ska kunna göra vårt

arbete. Dels om vikten av att motverka dessa hinder, t

ex via dialog med chefer. Vi behöver synliggöra och begripliggöra familjeterapins idéer och de förutsättningar som krävs för att kunna göra det vi är bra på.

Värdet av forskning för att visa att det vi gör är verkn-

där den behövs så väl, via er och alla andra som verkar i dess anda.

Vi ville göra en kongress vi själva hade velat åka på.

Nu önskar vi arrangörerna av sffts nästa kongress, Familjeterapiföreningen Norr, lycka till med att göra sin!

Cicci, Gudrun, Inger, Jörgen och Ulla

ingsfullt påtalas. Likaså värdet av metoder med sin

grund i evidens. Samtidigt påtalas vikten av att vi som

svensk familjeterapi 33

Fokus p

Från och med detta nummer presente

i familjeterapi, som ett inslag i SFT

sekreterare och doktorand vid Malm

barn- och familjeterapier. Här komm

Effectiveness of family based therapy for depressive symptoms in children and adolescents: A systematic review and meta analysis

van Aswegen, Tanya; Samartzi, Eleonora; Morris, Linzette; van der Spek, Nadia; de Vries, Ralph; et al. International Journal of Psychology Vol. 58, Iss. 6, (Dec 2023): 499-511. DOI: 10.1002/ijop.12926

Artikeln presenterar resultaten från en metaanalys som bygger på publicerade randomiserade kontrollerade studier om familjebaserade interventioner för barn och

ungdomar (3–18 år) som har diagnostiserats med svår depression eller dystymi.

Författarna drar slutsatsen att familjebaserad terapi är effektivare än både ingen

behandling alls och individbaserade terapier som KBT och IPT för ungdomar. Det är dock viktigt att notera att resultaten inte nådde statistisk signifikans, men författarna betonar istället att det är mer meningsfullt att diskutera klinisk relevans.

Läsa hela artikeln här https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdfdirect/10.1002/ijop.12926

svensk familjeterapi 34

på Vetenskapen

erar och sammanfattar Kristina Edman ett urval av aktuell forskning

T som heter ’Fokus på Vetenskapen.’ Kristina är sffts vetenskapliga

mö Universitet, där hon bedriver forskning om barns delaktighet i

mer hennes första två förslag.

Initiating the dialogue between infant mental health and family therapy: A qualitative inquiry and recommendations Opie, Jessica E; Booth, Anna T; Rossen, Larissa; Fivaz Depeursinge, Elisabeth; Duschinsky, Robbie; et al. Australian and New Zealand Journal of Family Therapy (Nov 28, 2023). DOI:10.1002/anzf.1569 Författarna till denna kvalitativa studie, som baseras på intervjuer med experter inom spädbarns- och familjepsykiatri, framhåller att spädbarn gör väsentliga och kliniskt betydande bidrag i familjeterapi.

Läs hela artikeln här https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdfdirect/10.1002/anzf.1569

Kristina Edman

svensk familjeterapi 35

När någon vill dö En personlig berättelse av familjens betydelse i en människas välbefinnande

När han började efterfråga palt började vi ge honom 3 teskedar mannafrutti som sedan ledde till att han

kunde äta efterrätten och sedan maten som serverades på boendet. Innan vi kunde börja ge honom dryck fick vi tjata om att få pip mugg, då omvårdnadsper-

Då män över 85 år är så suicidala, tänker jag att

sonalen sa att han inte fick dricka. Efter att vi kon-

sten och i samarbete med pensionärsföreningar. Har

har nästan hela tiden själv kunnat hålla i muggen och

tas på allvar på boenden. På kongressen fick vi höra

skall efterfråga saker för att han skall få något, när vi

på äldreboenden. Nu i början av hösten blev det ännu

men han får bestämma vad han vill ha (förutom när

familjeterapeuter borde in på äldreboenden, hemtjän-

taktat sjuksköterskan fick vi ut pip muggar. Pappa

tidigare ofta tänkt på att det psykiska måendet borde

dricka. För många i personalen har det gällt att han

att även Tryggve ansåg att familjeterapeuter borde in

varit där har vi utgått ifrån att han skall ha t.ex. dryck,

mer uppenbart för mig, vikten av familjen. Vi fick då

han ville ha palt och inte ätit något på 3 veckor).

bara hade timmar eller möjligtvis någon dag kvar att

På tre veckor städade de inte rummet eller tvättade

meddelande att vår pappa slutat äta och dricka och leva.

kläder. Vi fick efter tre veckor påtala att de måste

Vi började då att vaka hos honom. Tidigare hade vi

de kunde byta tröjan varje dag, då han spillde på trö-

24 timmar om dygnet. Då vi har undersköterskor i

och inte skall få liggsår skall han läges ändras med

svamp i munnen och därmed hade ont. Det visade sig

personal gjort med detta. En del sjuksköterskor har

detta. Vi gjorde en munvårdslista så att man kunde

han har ont medan andra gett honom morfin var 5:e

skulle dö hade de tagit bort listor på avföring, urin

till och med gett sprutan en halvtimme innan de läges

torka bort fläckarna på toan och tvätta kläderna, så att

bara gjort besök någon gång i veckan, nu fanns vi där

jan och svettades. Då pappa har svår smärta i höften

släkten blev frågan om det kunde vara att han hade

jämna mellanrum. Även här har det varit olika hur

att så var fallet och vi köpte själva ut mediciner mot

krävt att pappa skall efterfråga morfin och säga att

se att detta skedde. Då de räknade med att pappa

timme eller när vi sett att han har haft ont. En del har

och dryck. Vi gjorde nu egna listor på dessa saker.

ändrat honom, då detta gör ont.

ha alternativ ett eller två. Han började då dricka mer

Till mig och en annan släkting har personalen påtalat

sedan bytte vi till nyponsoppa och buljong.

som i våra yrken har jobbat för att människor som

Vi frågade inte om han ville dricka utan om han ville

och mer. Från början var det vatten eller saft han fick,

att pappa är gammal och att han kan dö. Vi två är de vill dö skall försöka överleva till imorgon. Efter 3

svensk familjeterapi 36

veckor fick vi en broschyr om ¨Livets sista tid¨ där

man uppmanas att acceptera att ens anhöriga kan vilja dö. Som anhörig skall man släppa taget.

ligt. Nu är pappa till och med friskare och mer i vad

som händer än han varit på länge. Jag är övertygad om att pappas tillfrisknande orsakades av att vi gav

Nu är det vårdpersonal på boendet som informerar sjuksköterska som informerar läkare som på dessa

upplysningar bestämmer att en boende är palliativ, då

slutar man behandla. Tänk om man inom psykiatrin (barn och vuxen) kunde bestämma att vi låter denna

patient dö, för det vill patienten! Man beskriver att

när man närmar sig döden kan man dra sig undan, tappa intressen, minskad aptit vilket ju även är sym-

tom på depression. Förutom att man inte skall ge

dropp så skall man bara blöta läpparna på den sjuke

honom dryck, mat men också syskongnabb. När vi två äldsta satt där och när även något barnbarn var

med så satt vi och berättade om påhitt vi gjort, samt små gnabbades på låstas. Vi såg på pappa att han

stornjöt av detta. Även barnbarnen njöt då de såg

att det inte bara är deras barn som gnabbas. Vi vet att man behöver platserna på äldreboenden för nya boenden men jag tycker det är fel att man slutar vårda

dem man redan har där. Vem är det som får bestämma när ett människoliv är färdiglevd?

för då försvinner törsten. Även där kan man fundera på vad som skulle hända om man inom psykiatrin gav råden till ätstörda hur de kan dö.

Nu vände det sig allmäntillståndet för pappa så efter

Ann-Catrine Andersson

Socionom/Leg. Psykoterapeut

en månads vakande kunde vi gå tillbaka till det van-

svensk familjeterapi 37

I Behandlarens värld På väg från Sala mot Borlänge knappar Magnus in

Alain Topor och Tryggve Balldin. De talade om Be-

Quality Hotel Galaxen. Till vänster passerar vi den

traditionella behandlarramar. De höll sig någotsånär

Jussi Björlings väg 25 på gps:en. Det är adressen till

högt belägna Stora Tuna Kyrka där Jussi Björling lig-

ger begravd. Vädret är grått, men vi är snart framme

handlarens värld och om att gå utanför och tänja på till ämnet.

på Behandlarens värld, Svensk familjeterapikongress

Först ut var Jonna Bornemark. Hon började med att

vi kommer att höra och se fyra tvåtimmarsföreläs-

skriver på blädderblock och tavlor på sina föreläsn-

Och fika, mingla, luncha och äta en middag med

prata om. Vi hade läst De omätbaras renässans på

Föreläsarna

Dalarnas

Med begreppen episteme, techne och fronesis

gressen. De var Jonna Bornemark, Lance Cederström,

erades av Aristotoles på 300-talet fvt. Bornemark är

2023. Programmet är tätt (omfattande och ambitiöst),

säga att hon inte använder bildspel på datorn utan

ningar och två seminarier innan kongressen är slut.

ingar. För hon vet inte i förväg vad hon kommer att

underhållning.

vårt jobb under åren 2023.

presenterades

stolt

av

Familjeterapiförening, DFF, som arrangerade kon-

beskrivs olika kunskapsnivåer. Begreppen formul-

svensk familjeterapi 38

kritisk mot vår strävan efter att kunna mäta allt, hon

Det blir lätt uppsluppet och han drar med oss i pub-

Jag mäter - alltså finns jag. Utbildning innebär sam-

efter lunchen då vi haft en tidig start på dagen och är

talar om förpappringen inom vård, skola och omsorg. tidigt alltid avlärande. Begreppet episteme beskriver

teoretisk eller vetenskaplig kunskap, techne praktisk eller produktiv kunskap som exempelvis manualer

liken i skrattsalvor. Vilket kan behövas i timmarna ovana att sitta länge och lyssna.

Efter fikat föreläste Alain Topor. Ämnet var “erfar-

och fronesis praktisk klokskap eller omdöme.

enheter bortom regler”. Föreläsningen var politisk

Bornemark föreläser engagerat och hon ger exem-

diagnossystem, den traditionella behandlarrollen och

pel från vardagen. Det är lätt att följa med i hennes

resonemang trots en teoretisk ganska svår ansats. Vi känner oss upplyfta och fulla med insikt att det vi gör

när vi träffar våra besökare på Familjerådgivningen

är bra och viktigt. Och att vårt eget omdöme och vårt icke-vetande alltid är viktigt och en omistlig del av

utan att vara partipolitisk. Han ifrågasatte psykiatrins

betonade betydelsen av en stark relation mellan behandlare och brukare. Topor var rolig att lyssna på, och det han sa behöver vi ta ställning till. Det blev

många skratt som tur var: Alain var dagens tredje föreläsare.

vårt arbete.

Andra dagen avslutades med Tryggve Balldins

Nästa föreläsare var Lance Cederström. Vi lyssnade

kan bidra till att unga inte hamnar i kriminalitet. Han

på Cederström i Borlänge i november 2022. Mycket av det han talade om kände vi igen. Men det finns

något hos Cederström som blir mer som en predikan, han talar mycket om kärlek och ibland blir det

en förutsättning att tro på vad han säger fast det inte alltid verkar finnas så mycket innehåll. Hans begrepp för patienten/klienten/besökaren är konsekvent konfi-

denten. Hans tes är att mötet med konfidenten alltid måste innehålla kärlek. Utan kärlek blir det inget

möte och ingen närvaro och ingen bot. Cederström hänvisar till Bubers relationistiska filosofi där han

beskriver jag-du relation och jag-det relation. Han

föreläsning “just Du kan göra skillnad”, om hur vi vill se familjeterapeuterna lämna behandlingsrum-

men och vara ute hos familjerna. Balldin pratar om

att vi är flockdjur som är “dömda till beroende” enligt Sartre. Vi tog särskilt med oss att det behövs plan-

erings- och genomförandekapacitet för förändring. Är vi behandlare för mycket fokuserade på planeringskapacitet undrar vi? Han pratade också om hur

behandlare skall vara; normala, tydliga, kompetenta och icke-dömande. Och så borde vi spela “Utan Dig” med Totta Näslund och Sharon Dyall oftare.

Gill Wetterberg och Mats Stenberg

har två paradberättelser som han berättar med stor inlevelse. Dessa illustrerar hans tes.

svensk familjeterapi 39

Läsvärt Håndbok i relasjonelt arbeid Vi formes av våre relasjoner og omgivelsene vi lever i. Når vi opplever utfordringer i livene våre, utgjør relasjoner den konteksten vi kan få hjelp og utvikle oss innenfor. Samtidig er våre relasjoner sårbare, og ofte er det her utfordringene oppstår.

Det er dermed åpenbart at profesjonelle hjelpere bør ha gode ferdigheter i det vi kan kalle relasjonelt arbeid. Relasjonelt arbeid handler om å legge til rette for gode samtaleprosesser.

Grunnleggende for hjelpsomme samtaler er gode relasjoner mellom den profesjonelle og de som deltar. En god relasjon som sikres og opprettholdes ved at den profesjonelle strukturerer samtalen slik at alle deltagere gis nødvendig plass til både å uttrykke seg og lytte.

I denne boken vil du få tilgang til det forskningsbaserte grunnlaget for relasjonelt arbeid. I tillegg presenteres ulike verktøy og praksisnære beskrivelser av relasjonelt arbeid på ulike arenaer, for eksempel innenfor psykisk helsevern, rustjenesten og barnevernet, i barnehage og skole, og i organisasjoner, kommunal sektor og lokalsamfunnsutvikling. Boken gir også en grundig innføring i ivaretagelse av den profesjonelle og hvordan være en god kollega.

Boken består av 17 kapitler fordelt på 2 deler. Del 1 gir en bred introduksjon til temaet og gjør rede for hva relasjonelt arbeid er, presenterer ulike relasjonelle verktøy og gir forslag til hvordan den profesjonelle kan motvirke og håndtere utbrenthet. Del 2 presenterer relasjonelt arbeid tilpasset en rekke ulike kontekster, som for eksempel relasjonelt arbeid i barnevernet, i skolen, i organisasjoner, ved høykonflikt og mye mer. Kapitlene er gjennomgående illustrert med eksempler fra praksis. Boken vil være til nytte i både utdanning og profesjonelt arbeid.

Sari K. Lindeman og Lennart Lorås er bokens redaktører. Forfatterne er Camilla Fikse, Dina Heimburg, Lone Hersted, Øyvind Kalsås, Lennart Lorås, Sari Lindeman, Ida KragRønne Mannsåker, Sonja Mellingen, Angunn Mjøs, Ottar Ness, Alicja Olkowska, Cormac Russell, Line C. Slettemyr, Ellen Syrstad, Arve Thorshaug, Mirjam Østevold, Hilde Aamodt og Trond Aarre.

svensk familjeterapi 40

svensk familjeterapi 41

Läsv

familjeteori, som fördjupar sig i den del som

bygger på systemteori, kommunikationsteori och postmodern filosofi. Boken ger en teoretisk genomgång av familjeperspektivet och beskriv-

er olika familjeterapeutiska inriktningar. Inom

varje inriktning presenteras de metoder och de kliniska konsekvenser dessa får för professionelFamiljen plus en: en resa genom familjeterapins praktik och idéer (2012)

la behandlare. Boken är rik på exempel, korta berättelser och illustrationer som komplement.

I denna andra upplaga är den grundläggande

teorin mer utförligt beskriven. Ett avsnitt om

av Håkon Hårtveit, Per Jensen Till minnet av Håkon Hårtveit som lämnade denna värld tidigare under året, vill jag lyfta fram denna bok som han skrev tillsammans med Per Jensen.

parterapi samt ett kapitel om forskning har tillkommit. Dessutom skriver norska och sven-

ska familjeterapeuter om sina möten med flera av de mest centrala personerna inom fältet, som

Jay Haley, Salvador Minuchin, Michael White

I beskrivningen av boken står det så här: ”Detta

och Gregory Bateson för att nämna några.”

är en grundlig introduktion till familjeterapi och

svensk familjeterapi 42

värt Mod att vara sårbar: i dina relationer, i ditt föräldraskap, i ditt arbete (2015) av Brené Brown Varje gång vi möter någon för första gången eller inleder ett samtal som vi vet kan bli svårt

tar vi en risk. Vi känner oss osäkra och utsatta.

Vi känner oss sårbara. De flesta av oss kämpar

emot de känslorna vi vill ge intryck av att ha situationen under kontroll.

Sociologen Brené Brown utmanar oss att möta sårbarheten på ett annat sätt. Vi tror att vi vet att

sårbarhet är samma sak som svaghet, men tänk om sårbarheten i själva verket är en kraftkälla, en styrka? När vi stänger till för andra och inte

visar vilka vi verkligen är, då skapar vi också ett avstånd till de människor, känslor och händelser som ger våra liv mening och riktning.

Brené Brown är socionomen som har fått miljoner människor att fundera över sårbarhet och

skamtålighet som förutsättningar för ett lyckligt liv. Mod att vara sårbar bygger på tolv års for-

skning med intervjuer bland män och kvinnor,

studenter, psykologer, sociologer, lärare och på

många möten med människor som lyssnat till hennes föredrag och kommit fram för att tala

med henne efteråt. De har berättat om föräldraskap, relationer, kärlek, arbete, vänskap, yrkesliv och ledarskap.

Mod att vara sårbar är en inbjudan: kliv upp, låt andra se dig, också när det inte finns några gar-

antier alls, säger Brené Brown. Det är det som är sårbarhet. Det är det som är att vara modig.

svensk familjeterapi 43

Mediabruset Försoningspodden, nytt avsnitt om sexuella övergrepp Sexuella övergrepp på barn tillhör något av det svåraste en människa kan

vara med om. Det sker utan vittnen och i stort sett alltid med ett krav att man som offer inte får berätta. För offret återstår ensamhet, skam, förtvivlan,

och total maktlöshet. Detta får enorma konsekvenser på offrets liv - både som barn och som vuxen. Lyssna på samtalet o detta svåra ämne mellan

mig och psykoterapeut Kari Kamsvåg-Magnusson. Och, om DU är ett av offren - du är inte ensam!

https://forsoningspodden.podbean.com/e/2023-a1-sexuella-overgrepp/

Bryr vi oss inte för att bristerna främst drabbar resurssvaga familjer Debatt i Göteborgsposten skriven av Carina Håkansson.

”Återigen hör vi om allvarliga missförhållanden som drabbar barn i

samhällets vård. Det talas om bristande kompetens och återkommande omplaceringar. Jag känner bara ilska. Detta har vi som jobbar med det

här vetat länge. Nu måste vi gå från ord till handling, skriver Carina Håkansson.”

http://www.gp.se/1.115087849

svensk familjeterapi 44

Socialt Arbete i Skolan Podden Socialt Arbete i Skolan innehåller en rad olika teman som framför allt berör skolkuratorns arbete. I podden kommer du som lyssnare också få höra på inbjudna gäster, recenserade böcker och artiklar, med mera.

Podden Socialt Arbete i Skolan drivs av Maria Kjellgren, Rickard Forsberg

och Per Jansson. Alla tre har lång erfarenhet som skolkuratorer. Maria

och Per forskar om skolkuratorns arbete och Rickard är verksam som skolkurator.

https://poddtoppen.se/podcast/1713416712/socialt-arbete-i-skolan

’Ondskan’ på TV4 play Svensk dramaserie från 2023, baserad på Jan guillous succeroman om unge Erik Ponti och hans problemfyllda år på Stjernsberg i slutet av 1950-talet. https://www.tv4play.se/program/cd6851902bb0ffb85d21/ondskan

Årets familjeterapikongress Behandlarens Värld på Youtube Föreläsningar från Lance Cederström, Alain Topor, Björn Holmberg, Johan

Sundelin, Ulrika Ernvik, Gun Drott Englén samt Gunnar Forsberg och Johan Wallmark finns nu tillgänglig på sffts Youtube kanal.

https://www.youtube.com/playlist?list=PLRI6Ofih2CTM2wvmnVtZbueK QcgOcZ9is

svensk familjeterapi 45

Bli i m e l med

S

!

T FF

Föreningen bildades 1987. Föreningen har cirka 700 medlemmar. Föreningen ger ut en tidskrift, numera nättidning, Svensk FamiljeTerapi (SFT). Som medlem i sfft får du även tillgång till den nordiska tidsskrfit Fokus på Fami-

Svenska föreningen för familjeterapi Svenska föreningen för familjeterapi, förkortat sfft, är en ideell förening vars syfte är att representera familjeterapins utveckling i Sverige genom att: •

lokalförening se www.sfft.se.

veckling samt forskning inom familjeterapin och dess gränsområden

lien digitalt. Medlem blir du genom din lokalförening. För att hitta din närmast

främja och bidra till teori- och metodut-

•

representera familjeterapins intressen i

offentliga sammanhang och aktivt driva frågar som rör familjeterapin

Ingen lokalförening i närhet? Du kan starta en egen lokalförening tillsammans med andra i ditt område. Hör av dig till någon i riksstyrelsen så pratar vi

•

verka för spridning av information om

•

främja kontakterna mellan familjetera-

•

verka för att Svenska och Nordiska kon-

•

stödja lokala familjeterapiföreningar

•

verka för att lokala familjeterapiföreningar

vidare.

Nästa nummer av SFT utges mars 2024.

Håll utkik!

familjeterapi som behandlingsmetod

peutiskt verksamma inom och utom Sverige gresser kommer till stånd

bildas i områden där sådana saknas