SFT nr2 2021

SFT svensk familjeterapi nr 2 • 2021

Porträttet Görel Fred

Ledare Läser just nu en bok som är så bra att jag inte kan

skäl oftast inte eller aldrig ger i terapisamtalen.

Bruce Perry och Oprah Winfrey. Den handlar om

med familjekartor, när du läser artikeln som Liz

låta bli att nämna den här. Det är ett samtal mellan varför det är så viktigt att ställa frågan ”Vad har

hänt dig/mig?” och frågan ”Vad är det för fel på

dig/mig?”. Vad har du för erfarenheter som gör

att du tänker, gör och ser värden som du gör? En

Hoppas också du blir inspirerad att arbete mer bidragit med. Det är också väldigt roligt att vi får läsa om familjerekonstruktion utifrån en internationell vinkel.

fråga som kommer som en följd på detta är ”Vad

Detta nummer bjuder på många artiklar som har

helt och fullt?” Vad behöver vi skapa i terapi, be-

beten. Dessa är helt färska arbeten och bygger

sig en annan erfarenhet som det är med om som

sentera och de allra flesta uppsatser går att ladda

relationer till sina familjer och medmänniskor.

även andra att dela med sig av sina arbeten. Har

Det är väl det som terapi är, att skapa nya erfar-

eller uppsats, kan man ju med små medel göra en

behöver du vara med om, så att du kan leva mer

sitt ursprung i examensuppsatser eller andra ar-

handling och vardag så att människor samlar på

på aktuell kunskap, vilket är så kul att kunna pre-

gör att de kan leva mer hälsosamt och ha godare

ner och läsa i lugn och ro. Med detta uppmanar vi

enheter, antingen direkt i rummet eller genom att möjliggöra dessa erfarenheter i nära och trygga

relationer. Att vi är med om att bygga nya neurala

man nu lagt ner mycket tid på en hemtentamen spännande artikel. Vi hjälps åt att skapa en form som passar din text.

nätverk, så samma sätt som ett spädbarn bygger

Med detta nummer lämnar också Patrik arbetet

som återerövrar de närverk i våra hjärnor som

och kreativitet som är svår att efterlikna. Jag

bok som jag varmt rekommenderar att ni läser och

skribent och människa. Varmt tack för det du gett

dessa. Att vi är med om att skapa nya erfarenheter

med SFT. Patrik har bidragit med en optimism

beskurits därför att de inte behövdes. Detta är en

har i samarbetet och alla samtal vi haft växt som

samtalar om i era bokklubbar under hösten. En

så många genom ditt arbete!

är sociala och där Virginia Satir får vara med på

Tidningen fortsätter komma ut även framöver. Nu

toppmodern bok som bygger på att våra hjärnor ett hörn.

formar vi hur arbetet kommer se ut framöver men ni kommer känna igen er även framöver.

Vi får i detta nummer också möta hunden som co-

terapeut. Om att hunden kan ge den fysiska kon-

av Marcus

takt som kan vara så viktig och som vi av etiska

svensk familjeterapi 2

Kort och blandat Nominera till årets familjeterapeut 2021!

Görel Fred FFST

Vill du nominera någon person eller grupp, till årets

Vi vill också passa på att göra reklam för ett evene-

tycker har utmärkt sig inom detta fält, antingen en

föreningen) en dag kring temat ”Att arbeta med

familjeterapeut. Nominera de eller den som du

entusiastisk kollega eller en mer erfaren. Läs mer på https://www.sfft.se/aretsfamiljeterapeut.htm, där

du också kan läsa om tidigare års vinnare av utmärkelsen.

Nomineringarna ska skickas till Inger Bergström,

ibergstrom57@gmail.com och ska vara inne senast 210831.

mang där Görel Fred gästar FFST (Stockholmsförsoning mellan vuxna och deras föräldrar” den 28 januari 2022. Håll utkik efter mer info på hemsidan

www.ffst.se och för er som inte tar er till Stockholm kommer programmet finnas tillgängligt på nätet i efterhand. /Marcus

/Marcus

Patriks sista nummer Med det här numret avslutar jag redaktörskapet och

skrivandet för SFT. Det blev 13 nummer över nästan fyra år. Så lärorikt och roligt att få lära känna my-

cket mer av det familjeterapiSverigesom jag tycker så mycket om. Det systemiska sättet att tänka och arbeta kommer jag alltid bära med mig, oavsett vad jag kommer syssla med i livet. Tusen tack till sty-

relsen och mina fantastiska vapendragare Marcus och Magnus i redaktionen. Tidningen leversåklart

vidare och jag kommer kasta mig över varje nytt nummer även fortsättningsvis. Vi kanske ses/det finns en chans/ på en spårvagn någonstans /Patrik

Ordförande Lotta Beskow samlar tankarna till sin spalt i försommarvärmen.

Ordföranden Söndag morgon och än så länge en behaglig svalka

tiv och hantera olika verkligheter samt att försöka

sommarens första frukost med jordgubbar från det

att det är okej att tycka olika men också att det finns

efter några dagars värmebölja. Vi har just avnjutit

egna trädgårdslandet. Nu hängmattan i körsbärsträdets skugga. Och fåglarna sjunger. Försommaren har kommit med högsommarvärme. I den här värmen har det inte varit så lätt för mig att samla tankarna. De irrar runt lite svårfångat kring behovet av mångfald och

goda samtal i vårt samhälle. Vi lever i en tid av polarisering sägs det ju ofta. Olika grupper bygger upp sin egen verklighetsuppfattning och det blir allt svårare att nå varandra. Samtidigt finns det i vårt samhälle

en tendens mot toppstyrning, där vi som medborgare

hjälpa människor att lyssna på varandra. En vana vid en poäng i att försöka förstå andras perspektiv. Sofia Näsström har skrivit en annan uppmärksammad bok

om demokrati i år och hon lyfter bland annat behovet att sätta sig in i andras perspektiv, att ”resa i fantasin

mellan olika människor, kontinenter och åldrar”. Det kan i sin tur vara en fin tanke att ha med sig under

sommaren, då det förhoppningsvis kan bli tillfälle till

antingen verkliga resor eller tankeresor från hängmattan.

och arbetstagare inom olika sektorer snarare förväntas

Det skulle vara roligt om samhället i stort fick upp

kompetens. Båda tendenserna kan vara demokratiskt

fall behövs det kanske också att vi gör vår röst hörd

följa riktlinjer än använda vårt eget omdöme och vår

ögonen lite mer för vilken resurs systemteorin är. I så

problematiska.

lite mer i samhällsdebatten. Att vi bidrar med våra

”Det demokratiska samtalet ska spreta. Det ska bestå

stämmor och kanske ibland är lite obekväma?

av en kör av olika stämmor. Demokrati kan definieras

Vårt eget inbördes samtal är ett första steg, en verkstad

bok för demokrater, en liten antologi med tänkvärda

föreningen FFST in till just en ”systemisk digital verk-

också tänkvärd: Hur gör en enskild människa för att

med diskussioner i tvärgrupper där olika teman lyftes,

som en sund oenighet.” Citatet är hämtat från Hand-

skulle man kunna säga. Under våren bjöd Stockholms-

texter som kom ut härom året. Bokens underrubrik är

stad”, ett samtal för alla de olika lokalföreningarna

skydda demokratin?

bland annat kring hur vi kan bli relevanta och locka

Ja, hur gör vi? Har systemteori något med demokrati

Det samtalet var en fin och inspirerande upptakt för

att göra? Och har vi, som har ett systemteoretiskt

intresse och skolning, något att bidra med i det här

fler medlemmar samt nå ut mer med familjeterapin.

oss som deltog och det planeras fortsätta till hösten.

spretande demokratiska samtalet? Jag tänker att vi har det. Vi har ju en vana vid att lyssna in olika perspek-

svensk familjeterapi 4

För några veckor sedan var det också ett digitalt

delat att han lämnar stafettpinnen vidare någon gång

ingarna. Jag vill gärna dela med mig av ett par saker

sätt genomfört övergången till en nättidning 2018 och

ordförandemöte för de nordiska familjeterapifören-

från det. Dels var det inspirerande att lyssna på den

finska ordföranden Juha Metelinen, som berättade att den finska föreningen är väldigt aktiv och har över

1500 medlemmar. Utbildningar i familjeterapi finns på många håll i landet. I Finland arbetas det mycket med

en modell för ”systemic child protection”, som har fört

efter detta nummer. Patrik, du har på ett strålande fint skapat en levande och intressant tidskrift. Först som

ensam redaktör och de senaste åren tillsammans med

Marcus. Det har varit väldigt lätt att ha en dialog med dig och du har gjort en stor insats för Familjeterapisverige!

med sig att det finns en stor efterfrågan på systemiska

Det är ett stort uppdrag att ge ut en tidskrift med blyg-

av hur familjeterapeuter i Finland gör sig nyttiga i

också vara en inspirerande uppgift. Den är viktig och

terapeuter. Det känns som att vi kan lära oss en del

samma ekonomiska medel. Förhoppningsvis kan det

samhället.

meningsfull för många! De som eventuellt är intresse-

Den andra stora saken är att det på riktigt planeras en

styrelsen. Men först vill jag önska alla en riktigt skön

nordisk familjeterapikongress på plats i Köpenhamn i

augusti 2022. Låt oss hoppas att den här pandemin kan

rade av att bidra framöver får gärna höra av sig till och avkopplande sommar!

hållas i schack framöver och att kongressen faktiskt

går att genomföra! Om den gör det så tror jag att det

kommer att bli alldeles extra roligt. Och det finns plats

Soliga hälsningar från ordföranden,

för fler workshops. Anmäl er gärna, ni som vill bidra eller ”bara” delta!

Till sist ett stort och varmt tack från hela sfft:s styrelse

Lotta Beskow

till SFT:s redaktör Patrik Kärn, som nyligen har med-

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Patrik Kärn och Marcus Westergren Layout: Magnus Olers

Annonsera i SFT! helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Kerstin Lodén Gustafsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Inger Bergström, Gun Drott Englén

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 september sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Görel och barnbarnet Maja i ett djupt samtal om fjärilar

svensk familjeterapi 6

Porträttet Görel Fred Görel Fred är en av de stora profilerna i familjeterapi-Sverige och

en av de som bäst lyckats nå ut med det systemiska tankesättet via radio, litteratur och inte minst sin Podd. Hon förenar på ett avväpnande och begripligt sätt det personliga med det professionella. I samtalet med Görel blir det därför en djupdykning i hur det personliga kan komma att forma arbetslivet och vice versa. – Jag kan lika gärna vara per-

skor. Jag tål verkligen inte det

ade väldigt mycket med mig

Jag och Görel har samtalet

Fred slår an tonen direkt och

och jag blev väldigt tidigt

sonlig här också, säger Görel.

på länk, jag är nervös och

försöker skjuta upp intervjun tills vi kan ses fysiskt men

Görel övertygar mig om att vi ska försöka digitalt. Det går inte en minut innan jag känner en oväntad närhet och ett samtal på djupet som överraskar mig.

– Att vara personlig är litet

av ett ställningstagande för mig även om det känns i ma-

gen, säger Görel. Jag kan inte gå med på att det skulle vara

en nackdel att vara människa när man jobbar med männi-

här vi – och dom tänket. Görel säger att hon vill berätta personligt, men också vara var-

sam med de som hon berättar om. Att vara en god lyssnare, och att tidigt ha blivit upp-

muntrad till att vara det, är

något hon tror hon delar med väldigt många andra professionella hjälpare. – Jag har en

bakgrund av att ha en mamma

om bekymmer och problem, och väldigt snabbt en sådan

som blev sponsrad i att vara klok och ge råd. Det är ju in-

get man egentligen kan göra

som barn, säger Görel - stannar upp som hon väger lite på

orden, vad som skall berättas

och inte - men det är var ändå så det var för mig.

som mådde dåligt och som

– Min bild är att jag tog hand

känna nu, när jag blivit så här

cket och väldigt tidigt. Det

mig enormt mycket i mitt

tränad på att lyssna på mycket

var periodvis inlagd. Jag kan

om min mamma väldigt my-

gammal, att det har påverkat

här påverkade mig, jag blev

yrkesval. Min mamma prat-

svåra saker som barn och det

svensk familjeterapi 7

formade också mina värden

som människa. Att ta hand om,

har höjts, hon är engagerad, nästan

uppvuxen inom frikyrkan och har

läge, det är allvar och kanske sorg i

av det men samtidigt känner jag ”

inte definiera mig som kristen nu.

att lyssna. Görel går ner lite i ton-

hennes röst.-Ja, det var på det sättet jag och mamma fick kontakt, att jag lyssnade på henne. Jag märkte

att mamma mådde bra när jag strök henne över pannan- Görel visar med händerna- och fanns där för

henne. Den här träningen, när man lyfts fram och stöttas i hur man

hanterar svåra saker, gör att man

som barn känner att man klarar av det mesta, säger hon.

– En sådan bakgrund, som jag säk-

ert delar med många hjälpare och

ilsken. – Jag kan väl förstå en del Du talar om min mamma nu”, ” du

talar om mig nu” eller ”Du pratar om mitt ursprung nu”. Görel stannar upp för ett ögonblick, hon ser

engagerad ut, kraftfull men också sorgsen. – Ja jag blir berörd av det här, säger hon. – Det gör mig leds-

en. Jag tål inte att vi pratar om det så snävt. Min mamma växte upp i ett

femtiotal där det inte fanns chans för kvinnor att växa och där hennes problem hanterades mycket med psykofarmaka. Att beskriva män-

niskor så sammanhangslöst, när det

en kristen bakgrund men skulle

Däremot är jag väldigt tacksam att jag har blivit skolad tidigt i ex-

istentiella frågor, som ett barn med

frikyrklig barndom nog blir. Jag tillhörde också en studentrörelse senare som fokuserade på existentiella, politiska och kristna frågor.

Det är något jag hållit med på med sedan jag var barn egentligen, de

stora frågorna, som försoning, det har alltid funnits med, säger Görel med självklarhet.

Görel berättar att hon ofta fått höra

talas om henne och om andra i ett vi

i sina samtal att hon går rakt på sak

till alla de andra omständigheterna.

frågorna. – Det har nog med min

Görel med en djup suck. Med min

man behöver vänta och människor

temiska och familjeterapi väldigt

existentiellt intresserade? Görel

helheten, på sammanhanget och

en dag, 1988, när hon jobbade

plötsligt hoppfull igen.

familjeterapeuter och berättade om

blir oerhört allergisk mot den här

Jag frågar om hennes yrkesdröm-

Kan man tänka och jobba så här?

säger Görel med kraft.- ”Såna är vi

digt länge att jag skulle bli pastor,

andra, kan paradoxalt nog vara en del i framgångar, säger Görel. – Svårigheter man ställs inför känns inte alls så svåra i jämförelse med

det andra man faktiskt klarat av väldigt tidigt. En annan del av vanan

att hantera svårigheter, fortsätter

hon, kan vara att det kan väcka ett

förakt för sårbarhet, för det lilla, det osäkra. Görel säger att hon jobbar för att försöka stå upp för rätten

att vara både stark och sårbar. – Jag

uppdelningen mellan vi och dom,

och såna är dom”. Görels tonläge

och dom - perspektiv utan hänsyn

och inte väntar med de existentiella

Jag tål det inte helt enkelt, säger

bakgrund att göra, jag tycker inte

bakgrund stämmer därför det sys-

är med på det. Vi människor är väl

väl. Att vi har så mycket fokus på

blev så småningom socionom och

helt andra hypoteser. Görel låter

som kurator i Huddinge, kom två

mar som barn. – Jag trodde väl-

säger Görel med ett leende. Jag är

svensk familjeterapi 8

sitt arbete. – Jag kände bara ”Wow!

”Det knockade mig totalt, säger Görel.

Görel med stora kärleken Nils

– Att det blev just familjeterapi har

tig familjeterapeut i hennes familj

sig. Hon hade älskat att kunna ut-

se på min att mamma och att hon

dem. – Istället blev det nästan så

fru med fem barn och det var nog

nog för mig att göra med sättet att använde psykofarmaka. Att hon

gick på individuella samtal – det

där har aldrig hjälp mig som barn,

säger Görel och konstaterar: -Det är nog så det kan vara, man väljer

det man väljer utifrån en ström av igenkänningar eller att något där

pratar till en. Jag tror det hänger ihop.

Görel säger att om de haft en duk-

så kanske det kunde det ha hjälpt

i vår familj att allt kom att handla om mamma och hennes problema-

tik, men så enkelt var det ju inte, säger hon.- Jag köper inte bilden

av det svartvita, allt handlade inte om att mamma mådde dåligt. När

bilda sig, istället blev hon hemmainte bra för henne när hon mådde

som hon mådde, säger Görel och

ser lite sorgsen ut. Hon själv och

hennes mamma har haft helt olika förutsättningar.

jag tänker systemiskt om min egen

Jag frågar Görel hur det ser ut idag,

hade mått bra av att vara i den gen-

familjer. Görel rätar upp sig och tar

ha så många barn, att få utbilda

och säger att vi i det här landet le-

bakgrund kan jag tänka att mamma

om möjligheterna till hjälp för

eration som jag själv är i – att inte

lite sats: - Jag sticker ut hakan här

svensk familjeterapi 9

inte får rätt hjälp. Det är ju så att vi har köpt tanken om valfrihet i

mycket. Skola, var vi handlar men

vi köper inte tanken om valfrihet när det gäller terapi. Vad är det i oss som gör att vi går med på att

se så snävt när det gäller det här?

säger Görel och verkar uppriktigt förvånad över sin egen slutsats.

– Har vi familjeterapeuter varit

sämre än andra på att ta den platsen som behövs? frågar jag Görel.

Hon dröjer lite med svaret. – Så länge familjeterapeuter inte anses

ha samma status så sker heller inte helt objektiva bedömningar. Görel tar ett exempel. – Barn kan ibland

få diagnoser snabbt utan att man, som jag ser det, har ett jämlikt team ver i en vårdideologisk diktatur! De

som inte tänker reduktionistiskt, medicinsk och så kallat vetenska-

pligt- det kan vi verkligen fundera

med eftertryck, det här märks det

att hon brinner för. Jag vill veta mer.

på vad det är – tystas, säger Görel

– När det t ex handlar om behan-

det här till politik så hade de allra

tremt enpartisystem när det gäller

inslag. Du får inte jobb om du inte

Sverige, som jag tycker är otroligt

tillhör inte partilinjen helt enkelt!

hört upprörd, att vi inte får tänka

med övertygelse. Hade vi översatt

dling av depression, det är ett ex-

flesta sagt att det har diktatoriska

det. Det är en vårdideologi vi har i

har rätt utbildningsinriktning. Du

bekymmersamt och gör mig oer-

Görel formulerar sig tydligt och

olika. Det är ett stort problem, framförallt för alla människor som

svensk familjeterapi 10

som ställer diagnosen tillsammans. Det kan vara så att psykiatern me-

nar att den själv utreder familjen och sammanhanget. Istället borde

den ta in en expert i form av en familjeterapeut som får jobba med familjen. Hur blir det när en psyki-

ater som är skolad i medicin och re-

dan har en manifest syn skall vara den som avgör och bedömer situ-

ationen i systemet och familjen? Är den verkligen bäst lämpad för det? Precis som jag själv som familjeter-

apeut inte är bäst lämpad att sätta

plexiteten och det interpersonella,

dring, säger Görel. Jag undrar hur

medicinskt perspektiv. Så länge vi

vi tillslut inte orkar vara i komplex-

inte ha ett val och därmed makten

en psykiatrisk diagnos utifrån ett

har ett system i det här landet där det är så uppenbart premieras om

du tillhör ”partiet” så har vi heller ingen riktig analys på hur man sätter diagnos, säger Görel.

– Jag tycker vi familjeterapeuter ska se oss som demokratiarbetare, och för att få ett mer demokratiskt vårdideologiskt synsätt så småningom måste vi fortsätta kämpa med

säger Görel med självklarhet. – När

iteten blir det farligt. Problem som

uppstår i sammanhang måste också lösas i sammanhang. Så fort vi lämnar det måste vi börja förenkla och

då är det alltid någon som drar det kortaste strået, inte sällan barnen.

Istället borde den som har mest makt ta mest ansvar och sedan går

vi nedåt. Det är väl ett tilltalande sätt att tänka? Görel tittar på mig så

hon tänker kring de som anser sig att förändra. – Om människor känner att de inte har valet behöver

jag som terapeut lyssna på hur det blir för dem och bekräfta dom i svårigheterna med det. Jag behöver

ställa mig frågan som terapeut ”Pratar jag med en människa som tycker sig ha ett val?”, säger Görel och tar ett personligt exempel.

jag är med i resonemanget. – Istäl-

– Jag minns en gång när jag pratade

svårt så vi måste förenkla! ”Vad är

vad du är klok Görel, tänk om jag

och jag kan bara instämmande ry-

år”. Jag minns att jag tänkte där och

let kan man tänka att ”nu är det så

med min mamma och hon sa Ӂh

det för dum idé? Frågar sig Görel

varit sådär klok när jag var femton

cka på axlarna.

då ”Hon lyssnar inte, hon tar inte

Ja, när vanmakten kommer in vill

Jag vill höra mer om det som Görel

Jag som ansträngde mig så för att

och inte sällan blir det barnen som

nerellt att barn väldigt ofta är offer

det arbetet, säger Görel. – Jag tror också det hänger ihop med den här

vanmakten som sprider sig, fortsätter hon ivrigt. – När vanmakten

kommer in kommer skuldkulturen

in just för att vanmakten är så svår. vi gärna lägga skulden på någon,

får skulden. Barnen som har minst makt att förändra saker. Och det

där är mänskligt men också oerhört farligt. Vanmakten är en sjuka som

sprider sig överallt inom social-

tjänsten, inom skolan och i psyki-

atrin. Ju mer den sprider sig ju mer försöker vi kontrollera och tala om

vad det heter och vems fel det är. Vi

borde istället vara kvar där i kom-

berättar om makt. – Jag tycker gejust för att de inte har makten och därmed valet, menar Görel. – Väl-

digt få vuxna är offer, även om det finns. Som familjeterapeut vill jag tänka och försöka vara kvar med

idén att om att jag som vuxen har ett val. Det valet är inte lätt, det

är oerhört svårt och smärtsamt, men om vi frånsäger oss valet och

ansvaret blir det svårt med förän-

svensk familjeterapi 11

till sig mina råd”, säger Görel. – ge henne lösningar och hon ham-

nade hela tiden i ” tänk om jag kunnat välja”. Om jag då hade frågat

min mamma om hon hade kunnat välja bort tyngden, om hon kunnat välja bort depressionen är jag inte alls säker på att hon skulle svarat

ja. Alla mina råd, att vara så klok,

det hjälpte inte då. Görel rycker på

axlarna och slår ur med händerna. – När det där kommer till insikt för

mig som terapeut blir jag ganska

fri. Jag kan inte sätta valet i dig, det

nutid och det är där vi kan välja och

vara där med dig om du vill välja,

digt hjälpsamt som terapeut att tän-

måste du göra själv. Jag kan bara säger Görel.

– Risken är, fortsätter Görel, att det istället skapas vanmakt hos oss. Jag

brukar beskriva det med metaforen att jag blir en livspumpare. Man

står och pumpar luft i en madras

med hål i. – Kom igen, kom igen, kom igen! Det hjälper ju inte. Numera frågar jag hellre om det finns

en möjlighet att laga hålen ihop

ta ansvar, säger Görel. – Det är välka att vi i rummet både är terapeu-

ten och vuxenjaget i klienten som tillsammans skall hjälpa barnjaget. – Därför, Görel pratar snabbt igen, gäller det som terapeut att kroka arm med det vuxenjag som finns

där, om det så bara är 10 %. Det är

vuxenjaget som ska ta det viktiga ansvaret och som har möjlighet att välja, säger hon.

innan vi börjar pumpa i luft. Som

– Psykiatrin hjälper väldigt sällan

pade det där en stor vanmakt i mig.

niskor, säger Görel och frågar sig

liten ihop med min mamma skaAlla mina misslyckade lösningsförsök och alla mina ansträngningar att hjälpa min mamma i hennes

livssorg – det skapade såklart vanmakt hos mig. Det var ingenting

jag kunde göra, det är ingenting

barn kan göra, säger hon och rycker på axlarna.

Görel berättar att hon är fascinerad av transaktionsanalys vad gäller

idén om att vi alla har ett vuxenföräldra -och barnjag inom oss och

att de talar med varandra. – Föräldra/barnjaget är känslostyrt och skapat i dåtid medan vuxenjaget är

till med vuxenheten inom män-

själv om hon ska kritisera psykiatrin igen och svarar sig själv i sam-

ma mening att det ska hon. – Det

kanske är ett svartvitt uttalande, jag

vet att det inte alltid är så, men om

du går in som en expert och talar

om för en människa hur den är och vad den lider av så lockar du inte

förlåter men det håller jag inte

Görel med en besviken ton.

är att lägga ner striden som man

Vi kommer in på att tala om Görels

strida och inte för att man känner

fram vuxenjaget hos dem, säger

Podd och temat som de allra flesta förknippar henne med – försoning.

– Det kan florera en uppfattning

om att du kan bli fri bara om du

svensk familjeterapi 12

med om, börjar Görel. – Försoning

stridit, inte för att det var fel att sig besegrad. Man gör själv valet när man lägger ner vapnet, läm-

nar slagfältet för man vill inte vara

med längre, säger Görel. – Har du

egen kompass, mitt eget värde ur

föräldrar så måste man också kun-

mina gränser tillräckligt. Man kan

de älskar sina barn, säger Görel och

spel. Jag skyddar inte mig själv och kalla det en billig förlåtelse, säger hon. – Har man som barn varit

med om den här billiga förlåtelsen att hela tiden förlåta för att inte bli

försoning, säger Görel. Barn kan

jag vill att du ska vara där för mig

att förstå att inte berodde på dem.

och ser nöjd ut. – Det där hjälper ju

förlåta sina föräldrar, inte ens på

tillslut sluta gå i försvar och istället

sådan garanti, säger Görel.

det känt sig villkorslöst älskad av

Vi tystnar båda en stund. Det är

om ett samtal där barnet svarade nej

skiter i hur det var för dig pappa,

behöva den hjälpen, menar Görel,

och lyssna på mig”, säger Görel

– Barn har rätten till att inte behöva

till. Föräldern kan, med min hjälp,

förälderns dödsbädd finns någon

våga ställa en fråga till barnet. Har

intervjun för att höra mer om hur

Görel tänker kring föräldrar och

let för många total vanmakt. Görel

förklarar hon tänker att det hänger ihop. – Jag kanske vill förlåta men om jag förlåter någon som inte har

förstått mitt värde blir det istället farligt för mig. Då sätter jag min

föräldrar.

man istället behöva göra en inre

och jag får ta sats för att fortsätta

dina föräldrar, ja då blir det istäl-

till sist vågat vara tydliga till sina

– Barn kan vara bra på att säga ” jag

känna sig oberörd av, tänker jag,

kunna få frid om jag inte förlåter

berättar om några samtal där barn

berövad kärlek av föräldern, så kan

tema som inte någon människa kan

istället idén att du aldrig kommer

na bekräfta dom i att man förstår att

barn och ansvar. – Det som är sant för mig är att föräldrar alltid – genom hela livet – har ett större ansvar att lyssna på sina barn,

hur det faktiskt varit för barnen. Därmed har inte föräldrar rätten att,

oavsett hur gamla barnen är, säga att ”nu ska du lyssna på mig”. Det

där är jag sträng och påstridig med

och för att kunna var så sträng med

svensk familjeterapi 13

honom eller henne? Görel berättar på den frågan.- I den stunden kom-

mer istället sorgen till föräldern.

Föräldern börjar förstå, säger hon.Det blir en Turning Point i den stund föräldern slutar att försvara sig mot sitt barn. Görel stannar upp ett tag, tittar bort för ett ögon-

blick och sedan allvarsamt och lite

högtidligt mot mig. – Då kommer

det, det där magiska ögonblicket där allt är stilla, avslutar Görel och delar med sig av ett stort leende. av Patrik Kärn

Terapihundar Att ha hunden som kollega i terapirummet – hundassisterad psykoterapi.

Hundar har en fantastisk förmåga att skapa lugn och trygghet i människor. De dömer ingen, de kritiserar inte,

och de bekräftar känslor med värme och ömhet. De kan

människor, samtidigt som jag långsamt byggde upp vår relation och tränade grundlydnad.

lugna en orolig själv eller liva upp någon som befinner

I Sverige finns för tillfället tre utbildningar som är

tarbetet på min psykoterapimottagning.

därmed uppfyller Socialstyrelsens krav på utbildning av

Jag arbetar som legitimerad psykoterapeut och socionom

och din hund till besökshundsteam (Animal Assisted In-

sig i ett svart hål. Jag använder min hund Izzy i patien-

i egen firma, och som författare och föreläsare. Jag bör-

jade känna mig ensam på jobbet 2018, och nyfiken på att ha en hund som kollega i terapirummet. Mina önskemål

och krav kring en blivande terapihund var att hitta en

individ med följande (ras)egenskaper: trygg och stabil, orädd, lättlärd och som tycker om främmande männi-

skor. Jag ville köpa en valp så att hunden inte hade något

okänt traumatiskt bagage och så att jag kunde bedöma mamman och se uppväxtmiljön.

Flatcoated retrievertiken Izzy (Wildzeal This is Destiny)

är född i mars 2018. Jag fick ”den minsta och gladaste av

godkända av Föreningen för sociala tjänstehundar och

hundekipage inom vård och omsorg. Du kan utbilda dig tervention, AAI) eller terapihund (Animal Assisted Therapy, AAT). I det senare ska hunden användas mer aktivt

som en intervention i en behandling, och inte bara gosas

med som en besökshund på till exempel ett vårdboende

för äldre. Jag har även utbildat mig inom det som kallas Animal Assisted Psychotherapy (AAP/AAC) genom en omfattande onlineutbildning i Colorado med handledn-

ing. I sommar ska jag gå en intensivkurs på tolv heldagar om hundars sociala beteenden, och jag har också läst en

etologikurs om hundars och katters beteende, på SLU 7,5 hp.

de fyra tikarna”. Izzy är som vuxen mycket social, men

Hösten 2019 gjorde Izzy lämplighetstest på Hundens Hus

verkligen glad av att möta människor, men går snabbt

bildning. Izzy fick omdömet ”social, vänlig, intresserad

ändå lugn och stabil i mötet med främlingar. Hon blir tillbaka till ett lugnare tillstånd. Ganska direkt började jag socialiseringsträning och miljöträning, för att ge Izzy

många positiva erfarenheter av olika miljöer och olika

i Stockholm och vi blev antagna till deras terapihundsut-

och med stort föremålsintresse”. Under testet vill de se

hur social hunden är, om den tycker om att umgås med främmande människor, och att den inte har rädslor som

svensk familjeterapi 14

foto Sigrid Asker

•

signalsäkerhet på momenten = att det inte krävs go-

och är orädda.

•

positionering bredvid patienten på stol och i soffa

Sedan började utbildningen, bestående av träffar på hel-

•

god vardagslydnad som sitt och ligg, inte dra i kop-

•

passivitet (ligga tyst och stilla på golvet och kunna

kan ställa till det. Det är individen som bedöms, inte ra-

sen, och därmed kan alla hundar av alla raser, åldrar och kön blir fina terapihundar, om de tycker om människor

ger, litteraturstudier, och egen träning av hunden. Det här är några moment som vi tränade på: •

hälsa utan att hoppa på folk

•

gosedjursapportering av fem olika föremål, och

•

dis som muta

plet, komma på inkallning

slappna av).

När Izzy kunde grundläggande terpaihundsbeteenden

kunna lämna av hos mig eller hos patienten

påbörjades hennes praktik på min psykoterapimottag-

lägga hakan i knäet på patienten på kommando (in-

att hund befinner sig på mottagningen, och en riskanalys.

get vi använder i psykoterapin)

ning. Då krävdes först en anmälan till Länsstyrelsen om

svensk familjeterapi 15

Hundar kan fungera som ett socialt smörjmedel och öka känslan av trygghet i terapirummet. Genom att patien-

terna klappar och kelar med hunden, och ser att jag som terapeut behandlar hunden snällt och vänligt, ökar chans-

en till allians i terapirelationen. En rädd patient kan tänka

att om terapeuten är snäll mot hunden kanske terapeuten även kommer att vara snäll mot patienten? Därför an-

vänds aldrig några aversiva metoder i terapihundsarbete och grundförutsättningen är att hunden är trygg med och

litar på sin förare, och hela tiden väljer själv om den vill interagera med patienten.

Hunden skapar ofta positiva känslor, engagemang och motivation hos patienten. Den bidrar till metaforer, dis-

kussion, öppenhet och ger olika insikter. Ofta är Izzy väl-

digt glad och umgängessugen i början av en session. Hon hälsar patienten välkommen, visar vägen in i terapirum-

met och hoppar upp i soffan bredvid patienten. Där brukar hon ”kräva” gos en stund, och puffa med tassen om

patienten inte kliar tillräckligt mycket. Det här gosandet fyller funktionen att både hunden och patienten får ett

oxytocinpåslag och blir lugnare, vilket bidrar till positiva känslor i terapin. Efter kanske fem minuter brukar Izzy tröttna på gos och lägga sig på golvet och sova. Och då kan den mer språkliga delen av terapin börja.

Hunden kan användas som en rollmodell för nya sunda beteenden och sociala färdigheter. Jag brukar använda ”flatten” som metafor för snabba skiftningar i inre till-

stånd: Izzy går snabbt upp i glädje och energi när någon kommer på besök, men hon går lika snabbt ned i energi och vilar och slappnar av när inget händer. Hon är i nuet.

Det här är något som många patienter behöver lära sig

och träna på. Om Izzy kan detta kanske de också kan lära sig? Det väcker hopp om förändring.

Hundens förmåga att genom luktsinnet detektera en patients emotionella tillstånd kan användas i psykoterapi

genom att hunden signalerar till psykoterapeuten att den

upptäckt något i patienten. Terapeuten ska titta efter och uppmärksamma signaler som hunden skickar om patien-

tens tillstånd, som kanske inte skulle ha upptäckts annars.

Hundar har ett helt överlägset luktsinne och mycket stor förmåga att upptäcka subtila förändringar i kroppsspråk och ansiktsmimik hos människor. Izzy 1) identifierar att

svensk familjeterapi 16

att hon själv far illa, i alla fall vad jag kan bedöma. Det

är dock inget krav att terapihundar ska markera känslor, men en fantastisk tillgång i mitt arbete.

När Izzy har ”markerat” ett lidande som jag inte har uppfattat blir det ofta en väldigt stark upplevelse för patient-

en. Hen känner sig sedd och bekräftad, att Izzy förstår, på

ett ordlös och icke-dömande sätt. En gång sa en patient efter första besöket hos oss så här: ”Du verkar ju vara en

bra terapeut och så, men jag måste säga att bästa av allt var ju hunden!”

För att Izzy skulle bli godkänd för arbete med patienter under tolv år måste hon också göra praktik med barn.

Det var inte helt lätt att få till på ett smittsäkert sätt under pandemin, men fem elever ur ett av mina barns klasser

ställde upp. Tre var hundrädda och två var inte rädda foto Sigrid Asker

patienten är i ett nytt, svårt känslomässigt tillstånd, 2) hon markerar det för mig och patienten genom att lägga huvudet i patientens knä, och hon 3) gör detta utan att

själv drabbas av oro eller ängslighet. Efteråt slår hon en

lov till mig och gosar lite, sedan gör hon vad hon behagar, ofta vilar.

alls, för att få en bra blandning i gruppen. Barnen fick

göra var sin målformulering, skatta sin hundrädsla på en skala från 1 - 10, se bildspel om hundars kroppsspråk och

känslor, fika med Izzy i samma rum, se mig göra tricks

med Izzy och så prova att göra tricks själva – exponering i små, små steg. Till sist fick den som ville klappa Izzy som låg lugnt och fint på golvet. Alla ville! Och vågade.

Izzy var lugn och fin under sessionerna, och visade hur

Alla hundar kan detektera dofter som signalerar olika tillstånd i människor, exempelvis att ett epilepsianfall är

på gång, men det är inte alla hundar som bryr sig om att markera och/eller varna. Izzy markerar och hon gör det helt frivilligt. Hon är också så trygg att hon själv inte blir alltför påverkad och upprörd av patientens lidande

otroligt signalsäker och lyhörd hon är. En flicka visade de

andra hur en kan stå med kroppen bortvänd från hunden med armarna i kors om en inte vill hälsa. Då stod Izzy stilla. När flickan vände sig mot Izzy började hon vifta på svansen. När flickan vände sig bort igen stannade sv-

ansviftandet av. Det här är inte ett intränat beteende utan handlar om hennes förmåga att läsa av barnets inten-

svensk familjeterapi 17

foto Sigrid Asker

tioner genom kroppsspråket. Och barnen får omedelbar feed-back på sina beteenden från hunden.

De gånger barnen lyckades med att få Izzy att göra tricks blev de glada och stolta. De gånger Izzy av någon anledning inte gjorde tricksen blev det fina diskussioner.

sarbete och redovisat det. Det var dags för olika tester.

Först ett arbetsprov, där de olika momenten godkändes. Sedan ett samspelsprov ihop med patienter. Till sist en

skriftlig tenta för mig. Vi är nu godkända som Terapioch skolhundsteam.

Perfekt lydnad är inte ett självändamål i hundassisterad

Tips för den som vill utbilda sin hund

några tricks och den måste kunna lyda i skarpa lägen, för

Det krävs olika kunskaper för att kunna arbeta med sin

att säkerheten för alla inblandade ska upprätthållas.

hund som terapihund:

I januari 2021 hade jag och Izzy tränat färdigt på alla

1. Generell kunskap om hundars beteende – för att

psykoterapi, tvärt om. Men det är bra om hunden kan

moment, vi hade gjort praktik tillsammans med både barn och vuxna, jag hade läst böcker, skrivit ett examen-

kunna läsa hundens signaler och tillgodose hundens välfärdsbehov (etik)

svensk familjeterapi 18

2. Förmåga att träna hund = kunskap om inlärning-

steori, främst med operant betingning och positiv förstärkning

Källor: Chandler, C K. Animal-assisted Therapy in Counseling. Routledge 2017

3. Kunskap om människor. Välj en utbildning som är godkänd av Föreningen för Sociala Tjänstehundar och som ger en bra teoretisk gr-

und och bra hundträning med lärare som du trivs med.

Fine, A H. Handbook on animal-assisted therapy. Foundations and guidelines for animal-assisted interventions. Elsevier inc. 2019

Mina nyvunna kunskaper om hundar i psykoterapi har

Tedeschi, P & Jenkins, M A. Transforming trauma – re-

första specialutbildning om hundassisterad psykoterapi

mals. Purdue University press 2019

som förhoppningsvis startar i november 2021: https:/

Uvnäs Moberg, K: Lugn och beröring - Oxytocinets lä-

fått mig att i samarbete med hundtränare starta Sveriges (AAC/AAP). Läs mer på min hemsida om utbildningen elinlundberg.nu

silience and healing through our connection with ani-

kande verkan i kroppen. Natur och kultur 2020

Jag är så glad över att jag valde den här vägen med mina hundar. Våren 2020 köpte jag Congratz Special Spring Breeze (Molly) och henne ska jag nu börja utbilda på

egen hand, hon har lämplighetstestats och fått omdömet ”en naturbegåvning”! Att se mina patienter klappa Izzy och gosa med henne, se glädjen, värmen och tryggheten i

deras ögon, se hur de släpper taget om avstängda känslor och låter sig gråta i hennes päls är fantastiskt. Den kropp-

sliga upplevelsen och kontakten är svår för mig att erb-

juda inom rimliga etiska gränser, men Izzy kan ge patienten den kroppskontakt hen behöver. av Elin Lundberg

svensk familjeterapi 19

Hon kallades h

om skolan, tårarna och kampen

Efter att ha läst Nadja Yllners nysläppta personliga bok,

vi behövt då, suckar Nadja. – Så småningom läste jag

som de senaste åren ökat lavinartat i Sverige är jag tagen.

och förstod att det här inte handlar bara om Lova och oss,

om barn som inte klarar att gå till skolan, ett fenomen Det är visserligen i mycket en vanlig bok med informa-

tiva avsnitt om hur vårt samhälle i vår samtid valt att förhålla sig till det här problemet. Det finns en vilsenhet i

Anders Hansens bok om hur sociala medier påverkar oss

det är mycket större än oss själva. Det var ett fenomen som växte väldigt mycket och väldigt snabbt i vårt land.

om det är skolan, socialtjänsten eller BUP som ska finnas

Nadja säger att det var det ena skälet att skriva, att det

nas ofta familjer och barn med ensamt ansvar och mak-

då. Det är viktigt för alla dem att känna lite samhörighet,

i ännu högre grad en mycket personlig berättelse om hur

ett större samhällsperspektiv. – Det här är ett enormt väx-

skolan och ett samhälle som stod ganska handfallet. Jag

Nadja. När jag frågar Lova om vad det var som gjorde

Lova för att fråga om deras val att ge ut en sådan per-

bekräftar hon mycket det Nadja sagt. – Det var för att jag

som stöd för de här familjerna. I den osäkerheten läm-

finns så många andra som är i samma sits som de var i

tlösheten, ensamheten träder in. Men det här är i ännu är

att de inte är ensamma i sina svårigheter. Men också ur

det var för Nadja och hennes dotter Lova, om familjen,

ande samhällsproblem som gått helt under radarn, säger

bestämmer mig för att ringa till Nadja och senare också

att hon sa ja till att hennes mamma skulle skriva boken

sonlig bok.

visste hur jobbigt mina föräldrar haft det, säger hon. Jag

– Vi kände oss väldigt ensamma när vi befann oss i den

Även jag själv kände mig väldigt ensam, säger Lova. –

här situationen, säger Nadja. – Det fanns ingenting att

läsa och jag kände inte till någon som varit med om något

liknande. Lova var ensam på skolan om att inte klara av att gå dit. Vi längtade efter att få läsa eller höra något om sådana som oss. Någon känsla av samhörighet hade

vet hur mycket de letade efter någon att känna igen sig i. Ja, jag kände att boken behövdes för att fler skulle känna sig mindre ensamma och få mer stöd, säger hon.

Nadja menar att det egentligen saknas ett system för att se när det är på väg att gå snett. – Det är på ett sätt hål

svensk familjeterapi 20

hemmasittare

n i hallen.

svensk familjeterapi 21

i huvudet, säger hon. Inte någon har egentligen brytt sig om att räkna frånvaron av alla dessa barn som varit

hemma från skolan. De barnen har varit sjukskrivna och det räknas som giltig frånvaro. Ingen räknar giltig från-

varo så därför syns den heller inte. Nadja jämför med att det skulle vara som om försäkringskassan inte skulle bry sig om att räkna antalet sjukskrivna. – Det finns ingen i

skolan som på nationell nivå samlar upp och ser utvecklingen, säger hon. – Man har ju en massa andra faktorer

som betyg, lärartäthet och annat som skolan värderas utifrån. Skulle närvaron vara en sådan faktor skulle nog rektorerna lägga mer krut på det, säger Nadja.

– Kanske har det blivit en annan medvetenhet nu, men då för fem år sedan upplevde jag att många tänkte precis

som jag själv, säger Nadja. – Hur svårt kan det vara? Det är väl föräldrarnas ansvar? Det är väl något fel på

den familjen som inte kan vara tillräckligt tydliga? Nadja låter lite uppgiven. – Självklart är det mycket eget

ansvar men det kan inte bara vara det. Nadja menar att otydligheten i vem som har ansvaret kring det här gör det extra svårt och berättar om undersökningar som visar att föräldrar till hemmasittare, i synnerhet mammor, har dubbelt så ofta depressionssymtom och ångestproblema-

tik jämfört med folk i allmänhet. De mår också mycket sämre än föräldrar till barn som bor på HVB hem av an-

dra anledningar. – Ja, jag kände mig verkligen helt misslyckad som förälder, säger Nadja. – Ändå hade jag goda

förutsättningar och bra självförtroende som fyrabarnsförälder till fyra fina barn. Men nu förstod jag inte vad

jag skulle göra, säger Nadja. – Det här blev övermäktigt för mig. Jag kunde känna att någon annan får ta över nu, säger Nadja sorgset.

– I efterhand är det lätt att tänka att om jag som mam-

ma inte varit såhär eller såhär så hade hon nog gått till

skolan, men det är så mycket mer än så, säger Nadja. Hon pekar på flera saker som kan påverka att barn inte går till skolan. – Dels försvann de små undervisningsgrupperna 2011 och alla barn skulle integreras i sin egen

klass. Det tror jag inte fungerar för alla, säger Nadja. Det är samma sak med den nya läroplanen att varje elev ska

ta ett större ansvar för sin egen undervisning. Det passar heller inte alla barn. Nadja vill också lägga till något som

hon menar kan vara kontroversiellt och kan uppröra men

svensk familjeterapi 22

fysiskt träffa andra barn och det är klart det bidrar till att det blir enklare att isolera sig hemma, säger Nadja men

menar samtidigt att datorn är både ond och god. – Det var också den som tog Lova ur hennes isolering. Det får man komma ihåg, säger hon. Lova själv har en annan as-

pekt på den digitala världen som hon vill belysa – Jag det

tror det absolut påverkar barn, säger Lova. – Det här med kompisar och så, den pressen följer nu även med en hem.

Nu kan man se på insta eller snapchat att - nu hänger de

tillsammans utan mig eller nu blev jag inte bjuden på den festen, säger hon. – Det kan föra med sig att man känner sig ännu mer utanför och göra att man får ännu mindre lust att gå tillbaka till skolan, menar Lova.

I Sverige har vi en lagstiftning med skolplikt till skillnad från många andra länder som har undervisningsplikt.

Nadja ser att det här oerhört starka kravet att barnen ska till varje pris till skolan kan hänga ihop med det. – När

jag växte upp fick jag tidigt lära mig att går man inte till skolan kommer polisen och hämtar en, säger Nadja. –

Det där gör ju att vi som föräldrar kanske tänkte att det var för viktigt att gå till skolan. Om man är vuxen och viktigt att ha med. – Jämfört när jag var liten och var hemma från skolan så fanns det inget att göra hemma.

Alltså, det var så tråkigt hemma så jag höll på att dö, säger Nadja med eftertryck. Det fanns verkligen ingent-

ing att göra och tristessen tvingade mig mer eller mindre

deprimerad och utbränd står det ju inte en hel ring med

vuxna och ropar: Kom igen! Kom igen nu då! Och sen tillbaka till samma skrivbord, samma arbetskamrater och

samma arbetsuppgifter som precis gjort dig sjuk? Nadja

låter lite uppgiven. – Men med barn gör vi så, säger hon.

ut i andra sammanhang. Skillnaden nu för tiden är att

– Vi väntade tillslut inte, säger Nadja. – Skolan stod helt

inte sina kompisar bara för att hon inte träffade dom i

som hade tid för oss. Hela familjen blev mer och mer

”Moviestarplanet”, med någon annan ”Starstable” eller

kostade. Framförallt jag och min man fick den hjälp vi

nu finns datorn och hela den världen där. Lova tappade

handfallen, där fanns inga resurser, inte ens en psykolog

skolan, säger Nadja. – Med någon kompis hade Lova

ledsna. Vi gick till en egen psykolog som vi själva be-

”Mindcraft”. Barn kan idag ha en rätt ok tillvaro utan att

behövde, att förstå att vi behövde gå mer metodiskt till

svensk familjeterapi 23

väga och tagga ner och ta det lite lugnt. Det är så lätt att

och att det då skulle förstärkt hennes skörhet. På samma

Nadja.

och undrar hur jag kunde driva henne mot den psykis-

Nadja säger att hon tror det nog är en väldigt känslig

föräldrarollen, säger Nadja och jag nickar igenkännande.

man bara stegrar ångesten när man bara hetsar på, menar

och en svår fråga för alla föräldrar hur mycket man ska pressa sina barn - eller inte. – Jag kritiserade mig själv

för att jag varit för mjuk, för bekräftande och tröstande

gång kritiserade jag mig själv för att jag varit för hård

ka ohälsan utan att säga stopp. Det är så komplext med

Nadja menar att varje kommun eller stadsdel skulle behöva ha ett hemmasittarteam. – När man märker från

svensk familjeterapi 24

skolans håll att någon elev är på väg att fastna så kom-

någon om det, inte ens mina syskon, säger Lova. Samti-

samma läge och faktiskt lärt sig vad som funkat och inte

dialog, att prata om det som händer och om hur man mår.

mer teamet som har träffat tjugo andra barn som varit i funkat. De kan kartlägga och har en liten verktygslåda

av strategier, säger Nadja. – Ja, gärna en pedagog och en socionom i team, och att det inkluderar hemmiljön, säger

Nadja. – Man måste se helheten och jobba utifrån den.

digt, säger Lova, är det så viktigt att försöka ha en öppen

Det är väldigt viktigt att ta emot hjälp från de som varit med om samma situation förut. Skolpsykolog, BUP och andra, säger Lova.

Det är viktigt att alla kan få lugn och ro och att eleven

Boken Nadja skrivit med Lovas samtyckte är en bok

chans att till en början kunna gråta utan att klasskam-

familjer och barn. Förutom att det är en gripande och fin

föräldrar och syskon också någon som finns där och som

inte synliggjorts tillräckligt så är det också en oerhört

till det närmaste navet. För det är klart att hela familjen

beta och att sprida ansvaret på flera. Som familjeterapeut

hela familjen involveras i det här, säger Nadja. – Det är

och enbart koncentrera mig på arbetet i familjen. Det är

som familj sluter sig och att andra familjer inte riktigt

påminns jag, som så många gånger förr, komplexa prob-

faktiskt slipper det sociala ett tag. En plats där eleven har

jag varmt vill rekommendera för alla som jobbar med

raterna ser det, säger hon. Parallellt med det behöver

berättelse om en familjs kämpande med ett problem som

lyssnar på dem och som de kan prata med som inte hör

viktig påminnelse till oss alla om vikten om att samar-

påverkas känslomässigt, och det här är ju jätteviktigt att

kan jag säkert bli lite snäv i mina förklaringsmodeller

så lätt hänt att ångesten bara accelererar, eller att man

självklart en viktig del men efter att ha läst Nadjas bok

vågar närma sig, beskriver hon.

lem behöver komplexa lösningar.

Lova säger att en av anledningen till att hon isolerade sig

var för att inte behöva prata med någon om varför hon inte var i skolan. – Ja, det var det värsta jag visste, att

av Patrik Kärn

prata om det, säger Lova. – Jag ville ju att det skulle vara min hemlighet att jag inte gick till skolan. Mina föräl-

drar var ledsna och frustrerade men jag pratade inte med

svensk familjeterapi 25

Syskonskap

kronisk sjukdom, funktionsnedsättning och fam Det är angeläget att uppmärk-

samma syskons behov av stöd, råd och information i de famil-

jer som har ett barn med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning.

familjeterapeutiska interventioner med fokus på syskon i familjer med barn med en kronisk sjuk-

dom eller funktionsnedsättning. Syftet var att undersöka vilka dessa interventioner var, och på

vilket sätt de var hjälpsamma. Fyra RCT artiklar och sex artiklar med annan design kunde inklud-

eras och den vetenskapliga och metodologiska kvaliteten bedömdes som acceptabel. Artiklarna redogjorde för flertalet interventioner med en

Resultaten från studien indikerar att syskon kan

stor variation gällande upplägg på behandlingen,

i familjens kontext. Vi har med denna littera-

tionernas utfall. Artiklarna redovisade signifikan-

generell forskning kring syskon som anhöriga

tom hos syskonen, och även avseende syskonens

snedsättning, för att kunna identifiera vilka fak-

interventionerna.

dra nytta av stöd i såväl syskongrupper som

föräldrars delaktighet, mätmetoder och interven-

turstudie bidragit till att belysa behovet av mer

ta resultat avseende minskade emotionella sym-

till barn med kronisk sjukdom eller funktion-

ökade kunskaper om sjukdomen i familjen efter

torer som påverkar dem. Vidare behövs ytterligare studier som undersöker evidensbaserat stöd

till syskon i en familjekontext, och som grundar

sig på en analys och bedömning av varje familjs unika situation och behov av stöd.

Vår litteraturstudie påvisar därmed behovet av att stöd till syskon ges i familjekontexten. En limit-

erad tillgång till forskningsstudier på området be-

gränsar dock möjligheterna att dra säkra slutsatser från materialet. Ytterligare forskning behövs för

När ett barn är sjukt påverkas hela familjen. Sys-

att identifiera vilka interventioner, som utifrån den

sina föräldrar, och att ta på sig ett större ansvar när

ka familjens funktioner. Sådan forskning skulle

vardagen runt barnet som är sjukt. Vi genomförde

tlinjer för stöd till syskon som anhöriga.

kon löper risk att få mindre uppmärksamhet av

unika familjens behov, är verksamma för att stär-

föräldrarnas fokus behöver inriktas på att hantera

också vara till gagn för att utveckla nationella rik-

en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, för att undersöka

Interventioner som syftar till att ge syskon stöd

behöver gå hand i hand med bedömningen av

svensk familjeterapi 26

miljeterapi

svensk familjeterapi 27

respektive familjs behov. Grundinställningen för

Litteraturstudiens syfte var också att undersöka

erna är att familjen som helhet är viktig, och att

vad de har bedömts vara verksamma för. Varje

de interventioner som erbjudits i de olika studifamiljen behöver vara delaktig i behandlingen för att kunna främja psykiskt god hälsa och livs-

kvalitet, samt öka familjens resiliens och kommunikation. Detta är ett grundläggande förhåll-

ningssätt i familjeterapi. I ett familjeterapeutiskt sammanhang skapas möjlighet för familjen att

kommunicera och interagera kring gemensamma problem och svårigheter som påverkar familjens

hälsa och välbefinnande. Vi kan konstatera att de interventioner som erbjuds i studierna, inte är baserade på en analys utifrån systemteoretisk gr-

und och en strukturerad bedömning av familjens

behov av stöd. Genom att använda interventioner som utgår ifrån en modell där analys och bedömning av den specifika familjens problem och behov

saknas, går en av familjeterapins viktigaste grundtankar förlorad. Risken med att familjerna rek-

ommenderas- och genomgår behandling utan att deras egna resurser först är bedömda, är att man missar att familjernas resurser kan vara tillräck-

liga även utan behandling. Detta anser vi inte är ett etiskt tillvägagångssätt, då familjer riskerar att felbehandlas eller att behandlas i onödan. Interventioner bör, utifrån såväl ett etiskt som ett sys-

temteoretiskt perspektiv, alltid erbjudas utifrån en strukturerad bedömning av familjens behov. Sam-

tidigt är det förstås inte heller etiskt att inte alls erbjuda familjebehandling och syskongrupper, för

om interventionerna har varit verksamma och studie för sig beskriver att interventionerna har

varit verksamma för syskonen, men att komma fram till ett generellt resultat begränsas av inter-

ventionernas olikheter kring upplägg, målgrupp och utfall. Liknande fynd har framkommit i an-

dra litteraturstudier (Hartling et al., 2010; Smith et al., 2018), och i en metaanalys (Smith et al.,

2018) som undersökt interventioner till syskon till barn med kroniska sjukdomar eller funktionsned-

sättningar. Dessa två litteraturöversikter inkluderar både studier som har interventioner som vänder sig enbart till syskon i form av syskonstödsgrup-

per, och studier som har interventioner riktade till syskon och en annan familjemedlem, vilket

innebär att de resultat som framkommer inte är helt jämförbara med vår litteraturstudie. Båda

översikterna beskriver dock, på samma sätt som

vi, svårigheter att göra en konsekvent jämförelse mellan de studier som ingår i översikterna, med anledning av skillnader i de interventioner som er-

bjudits. Vidare beskrivs svårigheter att jämföra de inkluderade studierna utifrån att de beskriver sys-

kons behov av stöd på olika sätt, och då det finns

skillnader i mätmetoder. I en av översikterna där en metaanalys kunde göras på vissa av utfallsmåtten (Smith et al., 2018) påvisas en signifikant förbättring för syskonen i beteende och kunskap.

att man inom en viss verksamhet saknar rutiner

Flera studier i vår litteraturstudie visar signifi-

sådana fall uppkommer därmed något av ett etiskt

psykoedukativa interventioner för att öka kunska-

för en strukturerad bedömning av vårdbehovet. I

kanta resultat på att syskonen har dragit nytta av

dilemma.

pen om sjukdomen eller funktionsnedsättningen.

Med tanke på vad som framkommit från tidigare

svensk familjeterapi 28

forskning om att syskon saknar tillräcklig och

förståelse mellan familjemedlemmarna. De inter-

eller funktionsnedsättningen (Havill et al., 2019),

i familjens kontext har genererat samtal mellan

adekvat information om den kroniska sjukdomen är detta positivt. Utan rätt information riskera sys-

kon att förlita sig till sin egen tolkning, vilket kan

både vara missledande och skapa svårigheter i kommunikationen i familjen.

Det går även till viss del att se att intervention-

ventioner som syftat till att bidra till ökad kunskap

föräldrar och barn som troligen ökat föräldrarnas förståelse av vad barnen behöver. Det går dock

inte i denna litteraturstudie att dra en slutsats som visar att dessa resultat har ett samband med varandra.

erna har lett till en förbättring av psykosociala

Ett viktigt bifynd i denna litteraturstudie är att

familjerutiner, ökad tid tillsammans och en större

ationer uttrycker en ökad känsla av samhörighet.

hanterandestrategier, vilket innefattar förbättrade

benägenhet för syskonen att be om hjälp. Det visar att syskon har mått väl av att få ett sammanhang att få undersöka och ge uttryck för egna känslor i

relation till det sjuka barnet, men också att behan-

dlingen medfört en möjlighet för föräldrar att be-

möta och bekräfta dessa känslor. Genom att barn delar sina upplevelser med andra i en dialog får

de lättare att hantera och reglera sina känslor. Det är därför viktigt att syskons uttryck för emotioner

syskon som fått möta andra barn i liknande situ-

Detta resultat motsvarar vad som tidigare refererats till gällande stöd till syskon i syskongrup-

per (Nordgren & Granat, 2009). Även om detta

resultat ligger utanför frågeställningen i studien

ser vi att stödet i form av syskongrupper är ett viktigt komplement till familjeterapeutisk behandling, särskilt för att motverka känsla av annorlundaskap och stigmatisering

och beteenden som uppstår i familjen tas om hand av de vuxna i familjen.

av Ingela Ståhlberg och Jenny Skogsberg som

Denna litteraturstudie betonar betydelsen av sys-

båda precis har avslutat sin psykoterapiutbildning.

konskap. Det sjuka barnets perspektiv på syskonskap saknas dock i de inkluderade studierna och

därmed även i vår litteraturstudie. I ett systemteoretiskt perspektiv är delaktighet av- och fokus

på samtliga familjemedlemmar viktigt för att inte isolera symtomet och därmed gå miste om att se

Uppsatsen finns i sin helhet att ladda ner på http://lup.lub.lu.se/student-papers/rcord/9047590

de relationella aspekterna i familjen. I de studier som rapporterar förbättrade relationer i familjen

efter genomgången behandling, förefaller inter-

ventionerna ha inneburit en ökad kommunikation inom familjen, vilket i sin tur medfört en större

svensk familjeterapi 29

Ett samt

Södra Sveriges familjeterapiförening bjöd

Martin Söderquist som pratade om samtals

Det blev många runtom i Skåne, Blekinge och Halland

som ville lyssnar på Martin och om hans arbete och hur

han och hans kollegor har utvecklat sina idéer om en ny

att hans berättelser ofta är både underhållande och informativa.

form av familjerådgivning.

Martin är redo att dela med sig av många egna reflek-

Martin är välrespekterad för sitt arbete med det lösnings-

Denna samtalsform är inte knuten till en viss terapimod-

fokuserade förhållningsättet inom barn- och ungdom-

spsykiatrin, missbruksvården och familjerådgivningen. Han är handledare och utbildare och har gjort mycket

tioner om vad han tycker är viktig av en samtalsledare. ell och kan göras av terapeuter och rådgivare med många olika inriktningar.

för att lyfta den svenska familjeterapin utomlands och

Många par med svårigheter i sina relationer kan förstås

chael Hoyt. Martin är flitig författare och har publicerat 6

speglas i ett initialt intresse att komma till bara ett samtal,

teratur, 2020)

Martin pratar om utvärderingar från familjerådgivning

Martin berättade för oss om sitt arbete med utvecklin-

peut har med klienter är ett och att medeltalet samtal med

har tagit hit bl.a. Steve de Shazer, Karl Tomm och Mi-

ha olika tankar om hur problemen ska lösas och detta

böcker. Han senaste bok är Ett samtal i taget (studentlit-

trots att en del då kan tänka att de vill komma tillbaka.

gen av Ett samtal i taget inom familjerådgivning och om det tidigare arbetet med Single Session therapy som är

grunden för ESiT. Martin berättar med värme och entusiasm om sitt arbete som speglas med respekt och öd-

mjukhet inför klientens svårigheter. Det blir tydligt att humor är en viktig komponent i Martins arbete som gör

från flera länder, att det vanligaste antalet samtal en tera-

klienter är ofta 3-5 samtal. På familjerådgivning kommer 30 % till ett samtal och 80 % av alla kommer till 1-4 samtal.

Det är självklart att alla som kommer till familjerådgivn-

ing får minst ett samtal, även om andra fortsätter med fler. Hur kan en terapeut vara till bäst hjälp utifrån denna

svensk familjeterapi 30

tal i taget

d på digitalsystemcafé 20 april med gäst

sformen Ett Samtal i taget (ESiT).

möjlighet till minst ett samtal? Det går att se det salu-

samtalsform och inte som terapi, som ett serviceerb-

lighet till minst ett samtal.

följande dag eller att kunna boka in inom kort. Det är

togena i detta, att se potentialen till hjälp i denna möj-

Under systemcaféet hänvisar Martin till internationella studier som visar liknande siffror och hur Talmons bok Single Session Therapy (1990) var inspiration för nya

verksamheter med fokus på denna korttidsintervention.

Martin har länge varit intresserade av andras arbete

utomlands och har sett hur detta arbete har utvecklats, bl.a. i Calgary och Toronto och i Melbourne med olika variationer av denna samtalsform. I Kanada erbjuds Single Session walk-in med en mottagning där en ny

klient inte behöver vänta mer än 20 minuter. I Malmö på familjerådgivning har en grupp arbetat under längre tid med Single Session med uppemot 700 uppföljningar.

judande med korta väntetider med möjlighet att träffas

ett synsätt, ett förhållningssätt hur det kan gå att samtala med klienten utifrån en delad uppfattning om en limit-

erad tidsram. Det är annars jobbigt som klient att vänta när man har fattat beslut att söka hjälp från någon utom-

stående och får besked att man måste vänta, ibland upp till flera månader. Martin har arbetat med sådana idéer

länge inom familjerådgivning och berättar att det sällan

är att klienter har bestämt sig för långvarig parterapi, det flesta kommer av olika anledningar, de vill testa, en del

har efter många veckor övertalat den motvilliga partnern att prova bara ett samtal, andra vill komma igång med någonting men vet inte riktigt vad.

Martin berättade att det blev en missuppfattning att Sin-

Men hur blir det som samtalsledaren med ESiT? Hur

Ett samtal i taget blev en tydligare beskrivning av samtal-

ett genuint lyssnande, och medan vi lyssnar till det som

gle session innebar en begränsning i hjälp till klienten. sformen och om förhållningsättet gentemot klienten.

Martin vill gärna poängtera att han ser detta som en

tänker man, vad gör man, hur lyssnar man? Det krävs sägs bestämmer vi om vilket tema som behövs tas upp

nu utifrån att det kan vara just ett samtal och att det kan-

ske inte blir möjlighet att ta det nästa gång. Det blir mer

svensk familjeterapi 31

fokus på nuet. Med sådan tidsram disponerar vi tid på

ett annat sätt, fokuserar på det viktigaste och väljer bort

det som kan uppfattas som utfyllnad och mindre aktuellt. Att gå in i en relation som terapeut kan liknas med att ta sig i en djungel där det finns risker av att bli insnärjd av

lianer. Här kan man gå vilse och det är viktigt att ha ett enkelt och snävt fokus, särskilt när tiden är kort. Vi är

vana vid att ha våra hypoteser, interventioner och strat-

egier för att bemöta andras olika problem, det kan lätt

bli en ’information-overload’ med många berättelser vi försöker sortera. ESiT kräver en annan disciplin där vi värnar om de minuter samtalet består i.

Simon Bloomfield

En fråga som alltid ställs är ’Vad hoppas ni på av samta-

let?’ eller ’Vad tar ni med er från samtalet?’ eller annat

som inviterar klienten att tänka på vad de tar med sig. Klienten kan ofta inte svara direkt men vill berätta om vad problemet är. Anledningen att få komma, vilket hopp

och vilket mål de har, ser Martin som förgrunden då han

och välvilliga uppmuntran (’i den här situation vad gör

du? ’ och ’i den här situation vad gör den andra?) öppnar fokus på klientens syn på sitt görande som kan bidrar till ny information i klientens system.

skiljer mellan det som är bakgrund i berättelsen, med his-

För Martin och hans kollegor är det behov av klarhet och

dring. Bakgrunden är ju viktig och har betydelse men det

att informationen ges, att det blir ett tydligt val, en del

just detta samtal. Ett exempel av hur fokus i samtal kan

frågar efter det. Det kan vara att frågan lyfts för flera

telsen med klientens egna beskrivningar av tankar och

fokus hålls på att det blir ett samtal först. Det finns möj-

toria och problem, och förgrunden, som är mål om förän-

ramar i hur modellen erbjuds till klienter. Det är viktigt

är trots allt bakgrunden och här är inte det viktigaste i

har redan läst om Ett Samtal i taget på hemsidan och

skifta från bakgrund till förgrund kan ses t.ex i berät-

samtal redan innan det första samtalet har ägt rum men

känslor kring en svår situation. Samtalsledarens envisa

ligheter att boka fler men detta diskuteras efter, och

svensk familjeterapi 32

till annat som var viktig att prata om. Det behövs inga stora stoppskyltar för att byta fokus. Vi invitera till olika saker i samtal, ibland är vi medveten om vad, ibland inte, ibland har vi hört, men inte alltid.

Martin avslutar med en påminnelse om att tillsammans med möjligheten till att invitera är sammanhangsmarker-

ingar extra viktiga. Förutsättningar är att detta bara är ett samtal, det kan bli fler men vi vet inte i förväg. Vi utgår från ett samtal i taget.

Martin Söderquist

Lästips Martin Söderquist m.fl. Ett Samtal i Taget (Studentlitteratur, 2020)

teamet återkommer. Martin lyfter invitationer som centrala till samtalsfor-

men, där en invitation kan t.ex. vara ’Vad är dina bästa

förhoppningar till detta samtal?’ och ’Vad har varit till hjälp?’ som bjuder in till både reflektion och dialog. Vi

måste vara medvetna om vad det är vi inviterar till, en

av Simon Bloomfield familjeterapeut Malmö För Styrelsen Södra Sveriges familjeterapiförening

problembeskrivning eller till ett mål eller annat. En in-

vitation kan vara en förhandlingsprocess när klienten vill prata om problemet. Martin berättar om Steve de

Shazers förmåga till selektiv uppmärksamhet, när han

kunde lyssna men inte uppmuntra prat om problemet men kunde lyssna och lyfta en bisats som kunde invitera

svensk familjeterapi 33

Familjen Familjen har en viktig betydelse om

Idag finns långtgående planer att privatisera BUP i Dalarna. Orsaken sägs vara att höja

kvaliteten och minska väntetider. Det finns förstås inget naturligt samband mellan privat

verksamhet och bättre kvalitet. Därför vill vi från Dalarnas Familjeterapiförening lyfta frågan om vad som görs för att säkra kvaliteten på den barnpsykiatriska vården i länet?

Vi har under senaste tio åren noterat hur innehållet i vården på BUP alltmer fokuserat runt diagnosticering och medicinsk behandling, samtidigt som familjeperspektivet fått allt mindre utrymme. Vi menar att barn måste ses som en del av ett sammanhang och att

föräldrarna behöver få vara en aktiv del av behandlingen. Där är familjeterapin ett viktigt verktyg.

Till Sofia Jarl, Regionråd och ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden som driver

frågan om en privatisering av BUP vill vi ställa frågan: Hur kommer ni arbeta för att BUP ska kunna erbjuda en kvalitativ vård?

Vi har lång erfarenhet från fältet och vet att kvaliteten inte kommer regleras enbart genom

att mäta kvantiteter såsom väntetider och diagnoser. När det kommer till det kvalitativa innehållet vet vi att familjeperspektivet har en viktig roll att fylla för familjer och barn i

kris. Vi vet att familjen är en viktig pusselbit när ett barn mår dåligt, och att det är i nära

relationer som läkning av t ex trauma kan ske. Föräldrarna behöver och vill involveras

svensk familjeterapi 34

n på BUP BUP ska kunna erbjuda en bra vård

och vara delaktiga i det som sker runt barnet. De behöver också få stöd för att kunna fin-

nas känslomässigt för sina barn. Familjeterapi erbjuder metoder för att hjälpa familjer att kunna kommunicera och skapa en större förståelse för varandras perspektiv, och för

att kunna åstadkomma förändring. Om familjen kan mobilisera sin egen kraft kan man

ibland komma väldigt långt. Detta arbete är en av många insatser för att förbättra barnets psykiska mående.

Idag finns Familjeterapienheten som en specialiserad insats inom BUP, dvs det är i väldigt

begränsad utsträckning denna vård erbjuds idag. Vi anser att familjeterapi skulle behöva finnas även på mottagningarna, som en del av ett standardutbud för att föräldrarna redan

inledningsvis får vara en aktiv del i behandlingen. Vi menar inte att familjeterapi ska ersätta annan behandling men att familjeterapi måste finnas med som en komponent i den barnpsykiatriska vården även i ett tidigt skede i behandlingen. Styrelsen för Dalarnas Familjeterapiförening. mail: dalarnasfamiljeterapiforening@gmail.com Facebook: Dalarnas Familjeterapiförening

svensk familjeterapi 35

Parentes eller paradi Om par- och familjeterapi online

Förutsättningarna att bedriva par-och familjeterapi har förändrats dr

därför ett påtagligt behov av mer forskning kring den nya onlinekonte

forskningsfält där det huvudsakligen bedrivits kvalitativa studier i liten

fatta mer kvantitativa inslag för att kunna mäta vilka faktorer som är b

Vår studie, som gjorts som en psykoterapeutexamen-

faktorer och terapeuterna jobbar aktivt för att ersätta,

viktiga att vidareutveckla fortsättningsvis. Ett av dessa

ducerad.

suppsats, berör ett antal intressanta områden som är är behovet av en ny teoretisk och metodologisk bas för

kompensera och acceptera att kommunikationen är re-

par- och familjeterapeuter som ska arbeta online. Efter-

Studien visar att det tycks uppstå en ny typ av direkt

online blir det också väsentligt att göra medvetna an-

intryck som kommer av att paret/familjen ser sig själva

ande mycket kunskap om vad som fungerar och inte.

som att terapeuten inte är lika betydelsefull eller har en

applicerbar för kliniker och spridas organiserat. Detta är

dem som är i samma fysiska rum blir mer avgörande

ganisationer och arbetsgivare.

och ansvarsfördelningen mellan terapeut och par/familj

Utifrån vår studies resultat kan ett antal slutsatser dras

bli mer symmetriska online.

som förutsättningarna att bedriva terapi blir annorlunda

feedbackprocess online, som förstärks genom de visuella

passningar. Inom psykoterapi online saknas det fortfar-

och varandra både på skärmen och på riktigt. Det verkar

Den forskning som finns behöver sammanställas, göras

lika central roll i onlineterapi. Det som händer mellan

en fråga på samhällsnivå och är ett arbete för intresseor-

för att en förändring ska komma till stånd. Relationen

kring hur par- och familjeterapin påverkas av att bedri-

verkar också förändras på så sätt att de jämnas ut till att

vas online samt hur par- och familjeterapeuter upplever

Resultaten i denna studie visar att det är möjligt att byg-

kationen förändras online då den icke-verbala kommu-

fordrar mer arbete av terapeuten att skapa allians med

att onlineterapi fungerar. Studien har visat att kommuni-

ga en god allians online. Det tycks ta längre tid och det

nikation begränsas. Detta påverkar i sin tur en mängd

var och en i en familj online. Studien visar på en ökad

svensk familjeterapi 36

igmskifte?

rastiskt under pågående pandemi och det finns

exten. Par- och familjeterapi online är ett ungt

n skala. Framtida forskning behöver även inne-

betydelsefulla i större skala.

noggrannhet hos terapeuter med att stämma av kring mål och metod vid onlinearbete. Det hade varit intressant att följa upp och fördjupa terapeuternas syn på de olika delarna i alliansen och deras betydelse för terapiproces-

sen online. Berger (2017) beskriver att allians online inte beforskats på samma systematiska sätt som vid terapi i

rummet och förordar fortsatta kliniska studier kring alli-

ans i en onlinekontext där både terapeutens och klientens bidrag till alliansen utforskas.

I denna studie har intressanta tankar om terapeutens mentalisering och det intersubjektiva fältet online fram-

kommit. Studien pekar på att det är möjligt att arbeta med känsloreglering, mentalisering och intersubjektivitet online, men att det krävs ett mer medvetet förhålln-

ingssätt kring hur kommunikationen fungerar online och

hur de begränsade sinnesintrycken påverkar kontakten. Att ha vana med att läsa av känslor och arbeta med sam-

spel verkar underlätta i detta arbete. Ett intressant om-

råde för framtida forskning skulle kunna vara de faktorer

svensk familjeterapi 37

som underlättar och möjliggör terapeutens tillgång till sin mentaliseringsförmåga online.

Resultaten visar slutligen att samtal upplevs som den en-

klaste interventionen att genomföra online. Studien indikerar att det finns en viss tvekan och försiktighet när

det gäller att genomföra kreativa familjeterapeutiska interventioner online. Det finns därför en tydlig farhåga att

barn ska bli exkluderade från familjeterapi online. Det

verkar i studien som att ökad erfarenhet av att bedriva onlineterapi breddar repertoaren hos terapeuten och min-

skar osäkerheten. Erfarenhet, acceptans av situationen

och trygghet i den nya rollen tycks vara viktiga faktorer för att kunna tillämpa sina systemiska kunskaper i en onlinekontext.

Områden som är väsentliga att förstå är också begrän-

sningarna med onlinepsykoterapi, vad som är möjligt

och lämpligt. Vid misstanke om våld i paret/familjen, höga konflikter, trauma eller annan psykisk ohälsa som

är vanliga bakomliggande orsaker vid psykoterapi är alltid psykoterapeutens bedömning viktig. En fråga för

framtida forskning är hur terapeuterna gör de nödvändiga bedömningarna och hur de hanterar de svåra situationer

som kan uppkomma under terapin, när den bedrivs on-

svensk familjeterapi 38

line. Ytterligare ett viktigt område att utveckla i framtiden är tillgänglighetsaspekter och de möjligheter som öppnar sig genom att terapin inte blir geografiskt och

fysiskt begränsad, samtidigt som onlineformatet kan begränsa tillgängligheten på andra sätt.

Uppsatsen finns att läsa i sin helhet på: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9046828

Helps och Le Coyte Grinney (2021) betonar vikten av att vidga forskningsområdet till att alltmer inbegripa hela familjer i systemiskt orienterad terapi online. De före-

språkar en större representation av familjebildningar i forskning, vilket vi också ser som centralt.

I denna studie har fokus varit på hur terapeuter upplever det att bedriva par- och familjeterapi online och utifrån det väcks även frågor kring hur par och familjer upplever

den nya kontexten online. Det hade varit intressant att

undersöka hur par och familjer upplever den terapeutiska relationen, hur det blir för par och familjer att terapeu-

ten får en inblick i deras hem, hur de upplever sina möjligheter att ta plats i det digitala terapirummet samt vad

som upplevs hjälpsamt i par- och familjeterapi online.

Referenser: Berger, T. (2017). The therapeutic alliance in internet interventions: A narrative review and

suggestions

for future research. Psychotherapy research, 27(5), 511524. Helps, S., & Le Coyte Grinney, M. (2021). Synchronous digital couple and family psychotherapy: A meta-narrative review. Journal of Family Therapy, 43(2), 185-214.

Sannolikt kommer nya forskningsresultat både nyansera och revidera våra slutsatser.

av Kristina Nordgren och Maria Rosenqvist

svensk familjeterapi 39

Familjerekonstruktion Intervju Pat Bragg

Innan vi börjar intervjun med Pat

mor. Hon är innerlig i sina beskrivningar och förmedlar

oss på väg hem efter vår familjere-

När var du med om en Familjerekonstruktion första gån-

vill vi ge en bild av hur det var för konstruktion.

Vi står på Järntorget i Göteborg. Det är kväll - mörkt, kallt och lite ensamt. Det känns som vi har kommit till-

baka från en resa och kanske har vi det. De senaste dagarna har vi fått leva med familjer, hos släkter och bland

vänner. I nutid, dåtid och på andra platser. Vi har fått uppleva glädje, sorg och dela viktiga upptäckter i livet.

Röster, känslor och tankar har slagit an i oss som lyssnade och vi har delat med oss av våra liv. Familjerekon-

struktion är en del av famijeterapeuters egenterapi. Vi

blev starkt påverkade av det vi varit med om tillsammans med våra kurskamrater.

ett engagemang.

gen?

Det var för 21 år sedan. När jag såg en Familjerekon-

struktion för första gången blev jag helt tagen. Det förändrade mitt liv.

Jag skulle börja ett nytt arbete, hade tid ledigt och en

vecka för mig själv, kanske till retreat, tänkte jag. Jag

läste om en kurs på Haven i British Columbia där man

erbjöd många olika kurser och läger. Så jag anmälde mig till en workshop som Maria Gomori (som fyller 101 i år) kallade “Journey to self”. Det var en intensiv 6 dagars kurs. Pat visar upp boken Personal Alchemy av Maria Gomori. Jag lärde mig så mycket om mig själv.

Vi fick kontakt med Pat Bragg via Satir Global network.

Detta nätverk förmedlar Satirs kunskaper över hela världen bl a via digitala möten för terapeuter. Pat har

varit ledare för över 40 Familjerekonstruktioner. Hon är

verksam i Yukon, en stad i norra Kanada. Pat är utbildad lärare, kurator och medlare. I sitt arbete möter hon både

Pat berättar att boken heter Personal Alchemy, för Maria

menade att man kan göra skräp till guld, alltså “skräpet” som vi varit med om i våra liv kan förändras till resurser

istället. Pat bjöd in Maria till Yukon för att undervisa kuratorer i Familjerekonstruktion.

individer, par och familjer. Pats filosofi om rådgivning

Jag vet inte hur det är i Sverige men kuratorer här kan

Sedan 2004 har Pat till stor del arbetet som medlare i

är dragna till Familjerekonstruktion. Det är så mycket

och terapi är till stor del baserad på Virginia Satirs läror. familjer som är i stark konflikt.

Då vi intervjuar henne är det morgon i Yukon. Ljuset ly-

ser in i ett mysigt ombonat rum med en kamin och en mörkröd fåtölj i bakgrunden. Pat utstrålar värme och hu-

vara introverta...i min mening. Vi som är mer extroverta som händer och så mycket energi i rummet. Vissa av

dem tyckte det var 70-tal, lite hippie...Alla är olika och det tar lång tid att lära sig de olika delarna. Detta var år 2000.

svensk familjeterapi 40

som innehåller olika moment där man bl a får föreställa sig sina föräldrar i olika skeden av livet.

Först måste huvudpersonen som jag kallar Stjärnan, ha

gjort en familjekarta innan Familjerekonstruktionen. Man kan träffas innan för att göra det.

När jag arbetar med medling och utvärdering inför

vårdnadsprocesser gör jag familjekartor ibland. Jag gör

också kartor med tonåringar eller barn. Man får mycket information och behöver inte fråga så många frågor.

Pat förklarar att guiden(den person som är ledare) i en Familjerekonstruktion går en balansgång mellan att leda och följa.

Pat Bragg

Det är lätt att fastna i berättelser om skvaller i familjer. Pat studerade med Maria i många år och startade en kurs i Familjerekonstruktion på mastersprogrammet för tera-

peuter i Winnipeg. Pat var även med i styrelsen i Satir Institute i Manitoba. Pat beskriver Maria Gomori som en magisk person.

Detta är inte en såpopera. Det är en berättelse om en un-

derbar familj som gjort det de behöver för att överleva. Här ges möjligheter att lära sig något nytt. När man tit-

tar på familjekartan tillsammans ser man sammanhang. Går det att se på relationerna i familjekartan med mindre dömande ögon och med en större förståelse för att t ex

De senaste 8-10 åren har jag undervisat regelbundet i

föräldrarna gjort så gott de kunnat? Fokus ligger exem-

terapeuter, socialarbetare, psykiatrer och psykologer i ett

giska, var man befinner sig i syskonskaran.

Bahrain, Dubai och i Turkiet. Maria och jag undervisade 25-dagars program i Familjerekonstruktion.

pelvis på copingstrategier, familjedynamik, det kronolo-

Pat berättar att hon lyssnar efter den historiska, kulturel-

Kan du beskriva en Familjerekonstruktion på det sätt du genomför den?

la och geografiska kontexten.

Vad ser man när man tittar på kartan? Det är viktigt att se

När jag genomför en Familjerekonstruktion pågår den

under en dag. Vi inleder alltid dagen med en meditation

föräldrarna som egna personer inte bara som föräldrar.

Vi försöker visualisera de här personerna och använder

svensk familjeterapi 41

familjerekonstruktion

familjerekonstruktion

metaforer som kan beskriva familjerna.

verkligen vill förändra. Vanligtvis tar detta flera timmar.

Pat beskriver hur det var att göra den egna kartan första

ans men också ta reda på vad klienten vill. Många gånger

gången hon gjorde sin Familjerekonstruktion. Hon an-

vände metaforen “The royal family” för sin egna familj. Hon gör en liknelse med Netflix-serien The Crown och

hur den kungliga familjen förhöll sig bl a till olika lo-

Precis som i terapi så vill du som terapeut skapa en alli-

berättar då klienten vad andra borde göra för att deras liv ska bli bättre. Men vi vill undersöka vad de själva vill förändra på en annan djupare nivå.

jaliteter. Andra deltagare kan använda metaforer tagna

Är det svårt att ta reda på vad de vill förändra?

“kaos” eller en sångtitel.

Ja det kan det vara. Det är därför vi använder oss av is-

Stjärnan beskriver alla personerna på kartan inklusive

kan fråga kring känslor, förväntningar, längtan, coping-

från boktitlar som tex “Brott och straff”, “virvelvinden”,

sig själv med tre adjektiv. Dessa beskrivningar visu-

aliserar egenskaper i familjen. Beskrivningarna kommer sedan att användas i skulpturen.

bergintervjun. John Banmen skrev en bok om hur man strategier m.m. utifrån isbergsteorin. Klienten vet många

gånger vad de inte vill. Men de vet vad de vill som ska

upphöra eller vad de hatar i sina liv och vad som gör dem olyckliga. Deras “locus of control” ligger utanför dem.

Pat fortsätter att berätta om intervjudelen.

Vi hjälper dem att ta reda på vad de vill så att deras liv

Vi jobbar utifrån med isbergsmetaforen och processen

som Virginia utvecklade för att utforska vad Stjärnan

blir som de själva vill. Satirs hållning var att

fokusera på människans positiva krafter. Tankarna är

svensk familjeterapi 42

inte att försöka undvika ett trauma, vi arbetar för att

upptäcka goda sidor i relationerna och strävar efter en högre grad av självacceptans t ex. Klienten behöver

tade sig men inte fick och vad hon nu förväntar sig som vuxen.

upptäcka det som enligt isbergsmetaforen kallas för den

Ofta kommer Stjärnan närma sig en större kongruens

med Farmiljerekonstruktionen brukar hen bli lugn. Jag

ett nytt förhållningssätt till livet där trauman kan accept-

nu?”. De börja tänka annorlunda då och klagar bara inte

tre stämmer överens med hur hen vill ha sitt liv.

sig själv för att skapa en förändring i sitt liv. Klienten

Pat förklarar att skulpturen inte ska innehålla för många

djupaste längtan. När vi kommit fram till Stjärnans mål

och självacceptans. Hen kan börja glänta på dörren till

brukar fråga “Vad är det som gör att du inte har det så

eras och omvärderas så att hen kan göra nya val som bät-

på ett problem. Det handlar om att göra en förändring i kan börja identifiera de dominerande krafterna i sin ur-

sprungsfamilj. Oavsett om dessa krafter är stödjande el-

ler inte behöver hen närma sig teman som utmärker sig i narrativet. För Stjärnan kan inte få dessa krafter att försvinna. Hen kan antingen se dessa som de är eller förän-

dra sitt förhållningssätt till något som blir användbart. Och detta är i sig själv en unik erfarenhet.

Pat fortsätter sedan att berätta om skulpturmomentet.

För att förstå detta moment förklarar Pat att guiden behöver ha en förståelse för hur Satirs kunskaper som

tex isberget, samspel och om copingstrategier fungerar.

Hon beskriver hur skulpturmomentet externaliserar och förstorar maktförhållanden och närhet/avstånd i rela-

rollspelare, alla behöver inte vara med.

Det blir för rörigt och tar för lång tid. Stjärnan väljer

vilka som ska vara med - de som är viktigast. Man kan

bjuda in släktingar att vara med och observera när man jobbar med skulpturen. Stjärnans mål styr, vad är stödjande och vad som hindrar hen att nå målet.

I nuläget utvecklar Pat och en terapeut från Sibirien en

online metod för virtuell skulptering som visats i Satir global network. Pat beskriver att man tex kan göra en tvådimensionell skulptur på skärmen.

Vilka delar av Satirs undervisning är viktigast för dig?

tionerna. Skulpturerna kan även visa på copingstrategier

De fem friheterna och metamålen som hon formulerade.

som hänt innan

Pat delar sin skärm för att visa dessa. Hon visar också

över generationer. Pat ber Stjärnan minnas en situation

års ålder och som varit svår men inte traumatisk. Hon har pratat enskilt med Stjärnan om detta innan. Den första skulpturen ska hjälpa Stjärnan till en djupare förståelse

för hur hen upplevde situationen utifrån ett barns perspektiv. Stjärnan får sedan göra om skulpturen utifrån hur

hen vill att framtiden ska gestalta sig och hur hen skulle kunna förändra och använda dynamiken i relationerna på ett nytt sätt. Rollspelarna ger Stjärnan feedback under

tiden och guiden stämmer av med Stjärnans upplevelser.

bilder på Yukon, vackra bilder som påminner om fjällvärlden i norra Sverige.

Frihet att se och höra det som är, istället för det som borde vara, som var eller det som kommer att bli.

Frihet att säga vad du känner eller tänker istället för vad du borde säga.

Frihet att känna det du känner och inte det du borde

Stjärnan får möjlighet att prata med rollspelarna som ge-

känna.

kan berätta för föräldrarna i skulpturen vad hon förvän-

Frihet att fråga efter vad du behöver utan att vänta på

staltar hens föräldrar både som barn och som vuxen. Hen

svensk familjeterapi 43

tillåtelse.

dre om känslor. Det är en konkret terapiform som kan

Frihet att ta risker istället för att vara ”säker” och inte

DBT och andra liknande terapiformer. De fungerar under

gunga båten.

vara effektiv gällande en persons symtom, precis som tiden man behandlar.

Metamålen för terapi enligt Satir

Familjerekonstruktion fungerar på alla nivåer. Satirs

tankar handlar om att jobba med alla aspekter hos en per-

Att få bättre självkänsla

son. Det är en upplevelse i hela människan - att förankra en förändring på djupet i känslor, kropp, ande och i hjär-

Att kunna fatta beslut på ett bättre sätt

tat. Satir arbetade för att en förändring skulle ske både i systemet och på en strukturell nivå.

Att ta mer ansvar

Jag är ingen forskare eller akademiker, men min känsla

Att bli mer kongruent

och erfarenhet är att förändringar visar sig i att jag inte

Pat berättar att Virginia alltid sa det inte är problemen som är problemen utan hur vi hanterar dem.

kan gå tillbaka och hävda okunnighet när jag upplevt och

lärt mig något annat. Svårt att förklara, men förändringarna som sker förankras i hela min person.

Det låter enkelt, men är så viktigt. Metamålen i terapi-

erna är avgörande. Om man ska nå dessa mål behöver

Kan du berätta om ett minne från en Familjerekonstruk-

man utgå från de fem friheterna.

tion som gjort starkt intryck på dig?

Pat berättar att Familjerekonstruktion är inte vanligt i

Det här hände en Stjärna som hade haft många sorger i

mer privata och inte dela med sig. Pat tror att de flesta

hette “sudden unexpected death”. Stjärnan var sjukt trött

mer inte att praktisera modellen.

skulle spela den här rollen. Han var lång, mörk, muskulös

Det är svårt och komplicerat. Man vet inte vad som

erande den tanken var i hennes liv. Vi gick igenom alla

följa som man inte kan kontrollera. Om man försöker

pected death”. Stjärnan ville ta honom ur skulpturen. Jag

på motstånd. Vi kan se på kartan och skulpturen och ha

med några av

ska gå tillväga.

de här rollfigurerna. Du får förändra bilden av dem istäl-

Vi ber Pat göra en jämförelse kring hur ex vis KBT som

skulle lämna rummet. Men han stod kvar och sa att han

tion.

sig inte. Jag undrade om hon skulle kunna få bilden av

KBT är en intellektuell terapiform som utformas i olika

hon skulle kunna göra en förändring i sin syn på “sud-

Kanada. Klienter vill inte göra terapi i grupp, utan vara

sitt liv. En av rollspelarna i skulpturen hade rollen som

hon undervisar i Familjerekonstruktion utomlands kom-

på att oroa sig för detta i sitt liv. Hon valde en man som och stark. Han gick upp på en stol för att visa hur domin-

kommer att hända. Det är kombinationen av att leda och

som stod i skulpturen och jag frågade om “sudden unex-

kontrollera vad som händer kommer klienten att bjuda

tillät henne inte att göra detta, hon fick inte göra sig av

hypoteser men vi kan inte veta och behöver välja hur vi

let förklarade jag för henne. Hon sa att hon ville att han

terapiform står sig i jämförelse med Familjerekonstruk-

steg vilket kan passa en del terapeuter. KBT handlar min-

inte skulle gå därifrån fast hon sa emot honom. Han gav honom att förändras. Hon sa nej, men jag föreslog att

den unexpected death”. Jag frågade vad i den som skulle

svensk familjeterapi 44

familjerekonstruktion

familjerekonstruktion

kunna vara till hjälp för henne. Den här upplevelsen

vänder dig inte av rollspelarna! Du står framför en vack-

del av livet. Döden är en del av livet som inte går att

en klient. Gör inte det, fråga rollspelarna vad de känner!

ledde till en förståelse hos Stjärnan att förändring är en

undvika. Förändringar händer och hon kunde acceptera detta. Jag minns hur rollspelaren stod där på stolen med

den skylten “sudden unexpected death” på sig. Jag glöm-

er tredimensionell skulptur och gör individualterapi med

Det är ett stort misstag man gör i början att inte använda rollspelarna.

mer det aldrig.

Har du en hälsning till de svenska familjeterapeuterna?

Vad tycker du är det viktigaste att känna till om Familjere-

Jag blir så glad att höra att alla familjeterapeuter gör en

konstruktion?

Familjerekonstruktion, vilken gåva! Jag har aldrig hört

Även om man inte vet vad som kommer att hända så får

fält på detta område. Men att man gjort en själv betyder

man ha en tro på att processen fungerar. Det är viktigt att veta vad Stjärnan vill och att välja meningsfulla skulp-

turer. Arbetet med skulpturerna kan göra stora förändrin-

gar. Om man går igenom hela processen så fungerar den. Det kommer stunder då man som guide blir vilse, utan att

om detta någon annanstans i världen. Ni är ledande i ert nödvändigtvis inte att man kan vara ledare. Jag rekommenderar att ni får mer träning i att leda Familjerekonstruktion om ni vill. Jag kommer gärna till er och undervisar er!

veta vad som kommer att hända. Det gäller att inte blir

När vi avslutar intervjun är det mörkt här. Men vi ser hur

rädd för det som sker.

solen fortfarande lyser upp rummet i Yukon där Pat är.

Använd rollspelarna. Maria Gomori sa alltid: du an-

av Mia Rydberg och Eva Dalgren

svensk familjeterapi 45

Köpenhamn Till alla medlemmar i den Svenska Familjeterapiföreningen och alla andra som är intresserade av att arbeta med familjer.

2020 var det Danmarks tur att vara värd för den Nordiska Familjeterapi Kongressen i Köpenhamn. Som alla vet, kom Covid-19-pandemin att sätta stopp för alla aktiviteter som bara samlade en mindre folkmängd eller större. Det betydde att vi blev tvungna att inställa kongressen, och skjuta på den ett år. Det gick heller inte så bra med den fortsatta pandemin, så nu har vi planerat den till den 16-19:e augusti 2022.

Vårt planerande med kongressen startade för snart många år sedan, och temat som kom att döpa kongressen, var Missions and Visions (kongressens officiella språk är engelska). När vi nu har flyttat kongressen två gånger, har vi i kongress-gruppen blivit eniga om att vi behåller detta tema, med ett mindre tillägg om konsekvenser av pandemin.

Varje nordiskt land har själv valt en Plenary-speaker och två Sub-plenary-speakers. Dessa är tillfrågade om de önskar att delta på samma premisser nästa år, och de som svarat, har sagt ja. Vår plan är, att efter sommaren göra vår hemsida, nc2020, uppdaterad med deltagare, dagsprogram mm. Det blir därmed möjligt att anmäla sig till ett Early-bird-pris.

svensk familjeterapi 46

Det var ca tjugo anmälda workshops då vi inställde kongressen 2020, och dessa kommer också att tillfrågas om de önskar att hålla sin workshop, men: det är plats för flera, så efter sommaren kan man gå in på Call for abstracts på hemsidan, och skicka in ett abstract. Vi läser dessa löpande, och beslutar i början av 2022 vilka vi önskar komma för att lära oss mera om att arbeta med familjer.

Vi hoppas nu att vi får behålla hälsan, och att pandemin inte begränsar vårt liv mera, så att vi kan ses i Köpenhamn nästa år till en efterlängtad kongress med riktigt många deltagare från våra nordiska grannländer.

Väl mött! Mats Widsell Ordförande i STOK, Dansk forening for systemisk og narrativ terapi og konsultation.

svensk familjeterapi 47

Familjekartan ett uppskattat verktyg Liz Bertholdsson heter jag och bor på i en liten by, Stålberget

Under tiden på BUP så hade jag möjligheten att gå grundläg-

apiföreningen Norr (FTF Norr) En liten förening men stor

och några år senare gick jag klart psykoterapeutprogrammet

strax norr om Skellefteå. Jag sitter i styrelsen för familjetergeografisk. Den sträcker sig över två län, Norr och Västerbotten. Styrelsen finns i Umeå, Luleå och Skellefteå.

Efter flera år som djurskötare och förman inom lantbruk så

gande psykoterapiutbildning (steg 1) med familjeinriktning med inriktning familj (steg2). I maj 2016 var min utbildning till handledare och lärare i psykoterapi klar också den med familjeinriktning.

behövde jag prova något nytt och valet blev socionom. Jag

Jag har genom åren haft förmånen att blanda flera olika ar-

betade på HVB-hem och Akut och -utredningshem under

återvänt till behandling främst i socialtjänstens öppenvård

avslutade mina socionomstudier i Umeå 1993. Började arflera år innan jag hamnade inom socialtjänsten som social-

sekreterare inom området unga. Efter ett par år där, insåg

betsuppdrag, vilket har passat mig perfekt. Men jag har ofta och nu senast inom primärvården på Hälsocentral.

jag att trots att jag trivdes med myndighetsutövning så var

Under min steg-1-utbildning kom jag först i kontakt med

Familjen och att se barnet i sitt sammanhang har varit mitt

och lärare under utbildningen. I handledning och i möten

jag nog mest intresserad och menad för behandlingsarbete. fokus i det mesta i mina arbeten.

Jag sökte en socionomtjänst på Barn och ungdomspsykiatrin i Skellefteå och började där 2000.

familjekartan via Leif Ericsson som var min chef, handledare

med familjer och patienter, vuxna som unga använder jag ofta familjekartan för att synliggöra systemet och mönster som påverkar oss till den person vi är idag. Är det möjligt så startar jag behandlingen med den i första mötet. Flera barn och ungdomar har lyssnat med intresse när föräldrarna

berätta om hur deras uppväxt var och hur dom hade det med sina föräldrar. Min erfarenhet är att tre generationer är oftast det optimala att jobba med, ibland kommer det en bonus

och den fjärde generationen blir synlig. Många gånger så får också föräldrar en inblick i hur deras livskamrat vuxit upp

och är de separerade så kan det vara en förklaring till varför konflikterna varit svåra att hantera, eftersom hela familjesystemet är kantat av konflikter och komplicerade relationer.

Mitt rum på hälsocentralen är stort men utan White board. Då jag började arbeta där hittade jag ett gammalt ”ställ” för stora papper där jag ritar upp systemet för den det berör.

Då den står intill en vägg går jag bort till tavlan för att rita upp familjesystemet. Det blir en stund när jag intervjuar pa-

tienten och vi är båda fokuserade på papperet och det som ska ritas. Jag upplever också att det kan underlätta för den

som är i fokus att berätta fritt utan den intensiva ögonkon-

svensk familjeterapi 48

takt som kan bli om man sitter tillsammans. Kanske särskilt

här familjen så kommer ofta.

samla sig för att ta tag i det som väcker de svåraste minnena.

-Får man så där mycket stryk så är det svårt

tittar på den en stund. Det är oftast då det händer. Det blir

-Jag var nog ganska rädd för pappa

barnet har haft det. Allt från missbruk, psykisk ohälsa, om-

-Nu fattar jag vart jag har fått min oro ifrån, hon var alltid

för tonåringar och de som har svåra minnen. Många behöver När kartan är klar så sitter jag och min patient/familjen och

så synligt vad som kommer fram i systemet och hur det lilla sorgsbrist, konflikter, relationsmönster, arv, miljö, våld och

skärrad och oroade sig

mer.

-Det var väldigt orättvist mot mig, dom gillade mitt syskon

oförmågor hos föräldrar att hantera vissa saker och mycket

mer.

Vanliga kommentarer är:

Genom åren har jag och mina besökare skrattat och gråtit

- Jag har aldrig sett på det så här.

med familjekartan och vad som kommit fram. Alvarliga

- Men nu ser jag att min mamma också hade lika svår ångest

tionerna och en hel del dolda tokigheter som finns i många

och smärtsamma minnen men också de goda bärande rela-

som jag.

familjer. Familjekartan skapar ofta en väg till förståelse och

- Jag kanske ska berätta för Dig varför jag har så dålig kon-

lighet till att bryta mönster och hitt nya vägar genom livet

takt med min mamma.

förlåtande till både sig själv och sina föräldrar. Den ger möjsom blir till det bättre.

-Nä dom kunde nog inte riktigt ta hand om mig, mina föräldrar.

När vi tillsammans reflekterar över hur barnet haft det i den

av Liz Bertholdsson

svensk familjeterapi 49

Nästa nummer Porträttet, Matz Sparrman