Page 1

SFT svensk familjeterapi nr 2 • 2019

Porträttet Tryggve Balldin

Ullrika Ernvik

Björn Holmberg

Nya böcker


SFFT:s Ordförand Våren och försommaren är en hektisk tid för många av oss.

Riksstyrelsen har under våren med glädje och stolthet följt västra lokalföreningens förberedelsearbete för det vetenskapliga symposiet den 3-4 oktober i Göteborg. De gör ett fan-

Det sprudlar av liv och aktivitet. Allt har en tendens att ske samtidigt. Småfåglarna sjunger som aldrig förr i min trädgård.

Varför undrar jag. Det är mer sång och liv än jag kan minnas från andra vårar. Så slår det mig, katten dog i vintras. Hm, alla dessa samband, synliga som osynliga tänker jag, och tittar bort mot stenen under trädet där katten har fått sin sista vila. Och

gräset växer högt i trädgården för varken jag eller min man har

hunnit klippa det för vi planerar skolavslutningar, studenter och vänners 50-årsfester, lägger bryggor i sjön och jag åker på nordiskt ordförandemöte i Köpenhamn, håller skypemöten med mina goa riksstyrelseledamöter och arrangerar medlem-

saktiviteter tillsammans med mina goa styrelsemedlemmar i

min lokalförening. Men snart kommer sommarsemestern och då…ska jag göra ingenting… för att göra ingenting är min fa-

voritsysselsättning. Och det där var en paradox i sig själv för att göra ingenting är lika omöjligt som att hålla en ”not knowing

position”. Men som idé och förhållningssätt möjliggörande.

Också det en paradox; att göra ingenting skapar möjligheter. Ja, jag kommer nog att ha fullt upp med att göra ingenting.

tastiskt arbete och riksstyrelsen står till förfogande där det

behövs. Dörrarna för att anmäla sig till symposiet står öppna

och hur ni går tillväga hittar ni på sfft:s hemsida www.sfft.se så tveka inte, kliv in och anmäl er idag! Det kommer att bli in-

nehållsrika och glada dagar som vi inleder med sfft:s årsmöte. Välkomna! Vi i riksstyrelsen planerar också för kommande

medlemsarrangemang år 2020, 2021 och 2022 och hur samarbetet kan ske tillsammans med lokalföreningarna. 2020 är det dessutom nordisk kongress i Köpenhamn!

Många av lokalföreningarna är inne på slutspurten inför som-

marledigheter och det har inte varit någon dålig slutspurt. Lokalföreningarna Södra och Sydost har t ex haft besök av

Monica McGoldrick och Stockholm har haft besök av Peter Robert, allt tack vare engagerade familjeterapeuter. Tack alla för gott samarbete! Att ta del av vad som är på gång i de olika

lokalföreningarna och ta del av det som har varit gör du en-

klast genom att gå in på sfft:s hemsida www.sfft.se eller följa sfft på facebook.

Det har också kommit ut flera nya böcker i vår, böcker som

svensk familjeterapi 2


de rör det systemiska och familjeterapeutiska arbetet där förlagen

rörelsen i oss alla! Tänk så fantastiskt mycket vi alla åstad-

har läst och recenserat och en del av recensionerna går att läsa

vår fritid! Men nu gör i alla fall jag ett sommaruppehåll och

har skickat recensionsexemplar till sfft och våra medlemmar i detta nummer av SFT.

Den europeiska familjeterapiföreningen EFTA har haft kon-

kommer i den familjeterapeutiska världen, i våra jobb och på går ut i grönskan för att göra ingenting… Jag önskar er alla en skön sommar och så ses vi i Göteborg och till årsmötet!

gress i Tallinn och sfft:s representant var på plats och ger ett referat i detta nummer av SFT.

Ja, liksom småfåglarna i min trädgård och det växande gräset så frodas livet även inom det familjeterapeutiska och system-

Charlotta Westberg Ordf. sfft

iska arbetet. Vår redaktör för SFT rapporterade en stor ökning

av nedslagen i läsningar av tidningen så nog sprudlar livet och

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktör: Patrik Kärn Layout: Magnus Olers Skribent: Marcus Westergren

Annonsera i SFT! 1 000-1 500 läsare helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Charlotta Westberg Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Jörgen Gunnarsson Vetenskaplig sekreterare: Ingegerd Wirtberg Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Kerstin Lodén Gustafsson, Lotta Beskow

svensk familjeterapi 3

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 september karn.patrik@gmail.com facebook(sfft) hemsida(www.sfft.se)


Krönikan Jag bor i en liten by. Ett hundra hushåll, en tredjedel av dem numera fritidshus.

För hundra år sedan var här ett trettiotal gårdar, de flesta med några kor och en häst, andra med bara ett par getter. Tillsammans med två andra bybor gjorde jag en skriftlig dokumentation av byn. När vi började intervjua våra grannar för den där

byboken möttes vi av: ”Det är alldeles för sent. Alla som visste någe’ är borta”.

Vi samlade material: kartor, kyrkböcker, vävnader, foton och

anekdoter, det blev en helt ogenomtränglig röra. Det enda vi var säkra på var att allt detta hörde ihop med folk som har

vistats just här. Vi fortsatte att samla och, knappt märkbart,

yrkesfolk, för de människor vi möter i arbetet? Hur märker

samarbete. Sysslorna följde årstidernas växlingar. Nästan allt

som i åratal har drillats i objektiva, neutrala ord och åtbörder.

började det dyka upp förknippningar, mönster, spår av liv och

man behövde för sitt uppehälle fanns inom byns magra åkrar

och i skogarna häromkring. En skrynklig papperslapp visade sig vara ett fullt lagligt skuldebrev från 1792, undertecknat med låntagarens bomärke. Smeder, mjölnare, skräddare och skomakare hade funnits här. Däremot fanns ingen anteckn-

familjer och ungdomar att vi blir berörda av att möta dem? Vi Vad händer i våra kontakter med arbetsgrannar, som vi kan vara mer eller mindre förtjusta i? Hur kan vi skapa utrymme

för att viktiga resurser ska kunna ge sig till känna, sådär lite vartefter?

ing om någon snickare. Hur kom det sig? All snickarglädje

En plats där händelser kan ge sig till känna är den här tidskrif-

det var nog så självklart att det inte ens benämndes. Vartefter

ter, reflektioner över samhällsskeenden och teoriarbete, ett di-

som växte fram. Vi fick vi mer och mer respekt för de män-

vana att klicka på omslagsbilden för SFT Svensk Familjeterapi

hjälpts åt att ta hand om barn och husdjur. Och insåg samtidigt

den i brevlådan nere vid stora vägen. Efter hela fem kvartal i

kring förstukvistarna avslöjade: Snickra kunde nästan alla, så

ten. Möten som ägt rum, orientering om kommande träffpunk-

tiden gick i vår enkla utforskning blev det ett helt ekosystem

alogiskt grannskapsbygge. Men, inte har jag fått någon riktig

niskor som trampat upp de där skogsstigarna, timrat husen och

på SFFT:s hemsida, i stället för att, som förut, bara upptäcka

att väldigt mycket i deras liv är oss främmande.

följd borde jag väl ha vant mig vid det digitala formatet? Man

I familjeterapeutiskt arbete använder vi idéer om levande sys-

det vara? Jag synar det nyaste numret, längst ner på sidan hit-

tem i möten med människor i svårigheter. Om jag med mina ”by-ögon” ser på svensk familjeterapi, ser jag en löst komponerad krets av människor med olika bakgrund och arbetsområden, med intresse för dialogiska och systemiska tänk-

esätt och otålighet inför missförhållanden. Vilka blir vi, som

kommer ju direkt till bläddervänliga uppslag. Hur svårt kan tar jag pilen Download, och sitter snart och bläddrar igenom

tidningarna som pdf-filer i stället. (Lite bökigt blir det då att

läsa de sidor där text eller bild sträcker sig över hela uppslaget, men praktiskt när jag vill söka efter något som jag inte vet var det står).

svensk familjeterapi 4


Jag läser: Stockholmskongressen i oktober var jag ju med på, kul att se så mycket om den, (2018:4) men Stockholmsförenin-

gens systemcafé för mer än ett år sedan, med Kari Kamsvåg, Eva Redemo och Marta Nannskog om systemiskt arbete i so-

cialtjänsten, det hade jag missat! Både själva programmet och

Johan Wallmarks intressanta referat därifrån i januarinumret i fjol hade gått mig förbi.

… Marta lägger till, att det är viktigt att inte i första hand se barnet som informant. Samtalet ska först och främst vara till

hjälp för barnet och dess sammanhang, dess familj. Eva utbrister: ”Språket! Vad gör det med oss att vi nu heter social-

sekreterare, och inte socialarbetare?” Kan detta ha gjort oss

redo att acceptera den linjära formen för arbetet, att först ska vi ställa frågor, och så ska vi få svar, och så ska vi skriva?...

… Det finns många aspekter på att krav på metodtrogenhet och evidens gör socialarbetare rädda. Alla behöver bidra och

fundera över hur vi ska komma åt det här, alla behövs, för ingen vill ha det så här! SFT 2018:1 Johan Wallmark

Hur mycket vi än lär oss att känna igen, fortsätter våra möten att vara gåtfulla, och det som nyss var så levande och viktigt

är bara borta. Det främmande gör sig påmint i alla levande skeenden. Filosofen Emmanuel Levinas skriver om alterity. Jag ser att man på svenska översatt begreppet alterity till an-

nanhet. Ofta gillar jag inte nya ordbildningar, men att tala om ”den andres annanhet” tycker jag fungerar rätt bra. Och jag

Hur linjära resultatkrav från uppdragsgivare och omvärld kan påverka oss kommer också fram i en annan artikel:

[Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans] som bland

annat berättar om vad som händer när vi inte får använda vår erfarenhet och kunskap. – Vi drabbas av etisk stress, säger

Lena. Vi gör redan mer och mer för att uppfylla andras krav

än att lita på våra egna erfarenheter. SFT 2019:1 Intervju med Lena Svedin

känner igen det slaget av respekt, uttryckt på ett annat sätt, i ett inslag från den här tidskriften:

Sammantaget kan man säga att Rolf pekade på komplexiteten i att vara terapeut i ett familjesystem där alla bidrar med något

man som terapeut aldrig mött förut. SFT 2018:2 Referat från systemcafé med Rolf Sundet från Norska familjeterapikongressen Ann – Helene Nilsson och Mona Jakobsson av Kerstin Hopstadius

Tillbaka till min by. Fritidsboende kallades förr sommargäster.

De kom, ägde eller hyrde en gård, de spatserade och deltog i kaffekalas. Numera landar de några dagar eller veckor lite då

psykolog och famijeterapeut Bilder © Hedens byalag

och då, mer som fågelflockar. De slår sig ner och tjattrar och grillar, och lyfter igen innan man vet ordet av.

svensk familjeterapi 5


Kartan och Verkligheten, Oljemålningar på duk, Gunnel Nirving Lönnroth

Omgiven av evidens – vart är vi på väg? Vetenskapligt symposium, Göteborg 3–4 oktober 2019 Evidensens många ansikten. Morten Sager Att arbeta med evidensbaserade modeller i familjearbete – vad kan det tillföra? Sara W Östnäs och Jennie Ryding Att vara systemisk och bli systematisk. Tua Hassling

MIDDAG KÖRSÅNG MUSIK

En pall med bara ett eller två ben blir rätt vinglig. Anna Melke, Therese Wissö och Ulf Axberg Evidensbaserad praktik – praktikbaserad evidens. Ingegerd Wirtberg och Johan Sundelin

I samband med symposiet hålls SFFT:s årsmöte och Årets familjeterapeut presenteras. Arr: Familjeterapiföreningen i västra Sverige - FTFVS, sfft och Congresso Vi ses på Auktionsverket Kulturarena, Tredje Långgatan 9, Göteborg


PROGRAM MED HÅLLPUNKTER Torsdag 3 oktober 2019 11:00–12:30 ÅRSMÖTE sfft med lunchmacka 13:00 Inledning

Ingegerd Wirtberg och Johan Sundelin, moderatorer för symposiet

13:15

Evidensens många ansikten

Morten Sager

15:15 Fikapaus 15:45

Att arbeta med evidensbaserade modeller i familje-

arbete – vad kan det tillföra?

Sara W Östnäs och Jennie Ryding

16:45 Fruktpaus 17:15

Att vara systemisk och bli systematisk

Tua Hassling

18:00

Mingel i baren för de som önskar

19:00

Körövning med Medea

19:30

Middag följd av musik med lokalt band

Fredag 4 oktober 2019 9:00

En pall med bara ett eller två ben blir rätt vinglig

Anna Melke, Therese Wissö och Ulf Axberg

10:30 Fikapaus 11:00

Evidensbaserad praktik – praktikbaserad evidens

Ingegerd Wirtberg och Johan Sundelin

12:30

Konferensen avslutas av ordföranden


Porträttet - Tryggve Balldi Jag går genom södra Lund en varm försommardag, full av frågor och lite nervositet. Jag har tittat på gatyvyn i kartappen i min telefon och bestämt att jag vill ta fotografierna till porträttet av Tryggve Balldin i den vackra porten in till lokalen där vi ska

träffas. När jag väl färdigställer texten och skriver min ingress, blir jag extra glad att

se kopplingen mellan bilderna och att samtalet kom att handla just om vad som är bakom nästa ”port” och bortom det som vi har för ögonen just nu. ”Alla inriktningar och terapiteorier har en idé om vad som är problemets up-

pkomst (theory of problem) och en idé

och behoven i sin tid där man är verksam och inte stanna av när dessa är formade.

familjehemmen och barnpsykiatrin.

”Vi behöver förändra

om förändring (theory of change). Detta

”Allt är skapat av de relationer jag har

tyvärr att bli låsta perspektiv, som risker-

ciala varelser. Två inspirationskällor han

Tryggve Balldin och förmedlar ett stort

och Social Baseline Theory (bl a Jim

som vi hedrar våra rötter.”

ning som finns i detta.

gve, en hänvisning till en bok som sålts

När vi kokar ner alla teorier och kun-

Ibland uppstår ett glapp mellan det som

en avancerad hjärnforskning. Jag vet inte

fond, så blir våra behov nån som tröstar,

är nödvändigt, men samtidigt riskerar de

och har haft”, säger Tryggve. Vi är so-

ar tappa i systemiskt hänseende”, säger

nämner är Sapiens (Yuval Noah Harari)

engagemang för den inneboende spän-

Coan). Ett väldigt typiskt svar från Tryg-

är önskvärt och det som för tillfället är.

Människor har det inte som vi önskar att de hade det. Detta glapp gör Tryggve frustrerad och nyfiken. Hur kan man göra istället, hur kan vi förstå människors sätt att vara i sin kontext och relation? Som rumpnissarna säger i Ronja Rövardotter,

i mängder av nyfikna och en referens till om Tryggve tänkte på det, men det slår

mig först när jag skriver texten från vårt samtal. Han är väl inläst på forskning

och teori, men letande efter en enkelhet i samtalet om detsamma. Samtalen med personer som söker vår hjälp, behöver

hämta språk från musik, TV-serier och

familjeterapin till att matcha det samhälle som är idag, samtidigt

skap, såsom vi kokar ner smakerna i en

nån som förstår, nån som stöttar. Tryggve

triggas av att formulera det svåra enkelt. Laleh sjunger det så bra i låten Tack Förlåt, hänvisar Tryggve till och ger exem-

pel på hur en låttext spelar stor roll i hur vi förklarar något komplicerat.

vanligt prat.

Blir du inte sugen på att skriva om detta?

”Vi behöver förändra familjeterapin till

Varför sitter de flesta terapeuter i ret-

pas det tänker jag, för det saknas texter

samtidigt som vi hedrar våra rötter.” Det

frågar Tryggve och pekar på stolarna vi

”Vofför gör di på detta vise?”

att matcha det samhälle som är idag, är tydligt att Tryggve är engagerad i detta. Jag ser en parallell till hur dessa ”röt-

ter” och föregångare faktiskt gjorde. Att

forma processer som svarar på frågorna

romöbler från 60-talet med fårskinn?

frågar jag. Kanske, säger Tryggve. Hopsom på ett enkelt sätt förklarar det svåra.

sitter i. Varför arbetar vi inte mer för att

”Jag skulle egentligen inte blivit det jag

Hur kan vi ta familjeterapin till vårt sam-

Tryggve. ”Jag växte ju upp i Afrika. Men

vara där vi behövs, hos allmänheten?

blev, jag skulle blivit viltvårdare”, säger

hälles mest utsatta? Ut i socialtjänsten,

efter gymnasiet började jag på St Lars, i

svensk familjeterapi 8


in Lund som skötare och fick en två dagars utbildning.” Som ung var han en nyfiken grabb som gav sig iväg på upptäckts-

färder. Under gymnasietiden arbetade han deltid som församlingsassistent och föräldrarna sa att de aldrig visste var han

var. Han var på väg att bli präst, men det hade nog varit för statiskt och för fast.

”jag hade nog blivit för frustrerad över att det inte skulle gå att förändra tillräck-

ligt. Men som församlingsassistent gick det ju att förändra och utveckla.”

Vi träffas en försommardag för att prata om personen bakom terapeuten. Om

hur hans intresse för psykoterapi och familjeterapi började. Jag slås av den blick och iver att förstå utsatta människor som Tryggve har. En iver och intensitet i

samtalet. Men en ödmjukhet och visshet att vi är i relationer och i en kontext. Jag

önskar att vi kunde fortsatt prata länge om framtidens utmaningar för familjeterapin, handledning och utbildning.

“Ge mig en annan kontext så är mina 37,2 grader i kroppen förändrade.” Många känner igen Tryggve. Ännu fler

känner till det han varit med om att for-

ma tillsammans med andra. Tryggve vill

inte omnämnas kring framväxandet av

metoder utan de andra som bidragit. Per Schüller, Robert Kristoffersson, Nåk-

kve Balldin och alla på Familjeforum.

Var kommer denna kreativitet och förän-

MTFC/TFCO, IHF och Journal Digital,

som skötare, efter 2 dagars utbildning,

det gäller FFT vill Tryggve lyfta fram

kände dem väl, men i ärendedragningar

betydelse och Cissi Greens gällande

De som spenderade mest tid med patien-

av honom i handledning och undervisn-

fanns en maktskillnad i det som inte var

handledningsgrupper där de berättar om

ergi att förändra, utbilda sig, förstå mer

gör Tryggve nöjd, nu är metoden på plats

förändra.

Många av er läsare har hört om FFT,

dringsiver ifrån? ”Jag slogs av att jag

tvillingstudier och andra projekt. När

var den som pratade med patienterna och

Gunilla Anderssons och Per Johanssons

var skötarnas röst om patienterna svag.

TFCO. Flera av er läsare har inspirerats

terna var de med minst utbildning. Det

ing. Det händer att Tryggve kommer ut i

bra.” Av denna kunskap får Tryggve en-

att de har en metod som heter IHF. Det

och försöka göra ett anständigt försök att

och då upptas Tryggve av nästa område.

svensk familjeterapi 9


Ett helt annat exempel var att han till-

gripligt för dem vi träffar. Tryggve är

ställa frågan om varför man inte blir

Sverige, att vara i många kulturer samti-

sammans med några vänner började

serverad vid bordet på caféer längre,

vart poesiuppläsningar tagit vägen och att man inte har livemusik. Och när man ställt den frågan och heter Tryggve Ball-

din, verkar det omöjligt att inte starta ett Café Balzac.

Tryggve berättar att på socionomut-

bildningen, ”stormade en fullständigt

ju tränad, som uppväxt i Tanzania och digt.” Det har ju säkert haft sitt pris, men

det är ju något jag färgats av, att kunna vara med människor på deras vis.” Det normala för honom blev, olikheterna.

Likheten i synsätt och kultur blir trångt och utmanande, då börjar frågorna kom-

ma om det som är bortom, det som är B när alla verkar tycka A.

märklig varelse in i vårt rum, och det

Vi återkommer gång på gång i vårt

klassen och jag vet att jag satt och njöt.”

i ett systemiskt synsätt. Att fortsätta vilja

var Kjell Hansson, och provocerade hela

Kjell sa alltid om någon pratar om A, så fråga om B.

För Tryggve är Kjell en av de mest sys-

temiska människor han träffat. ”Jag

förstår att folk inte såg honom så, han

kunde ha ett burdust sätt. Han stod på de utsattas sida och han var alltid nyfiken

av den andra sidan och det var något jag tyckte om. Jag fick vara med på en resa

från att ingen visste om KASAM till att även politiker idag pratar om det.” My-

cket av det som är Tryggve, att flytta gränser och vara nyfiken på det som ännu

inte är, har ju formats av det han fick vara

samtal kring det svåra i att stanna kvar förstå, att fortsätta vara i process. Vissa modeller som Tryggve och hans kollegor

har varit med och skapat är nu igång och finns i verksamheter runt Sverige och utomlands. I en del fall stannar processen när metoden etablerats. Den ”är” och

då stannar processen. Tryggve menar att vi måste fortsätta ställa frågor för att

hålla liv i processen. När fungerar inte

lationer de är i. Och det är en process.”

något annat. Det finns något inbyggt i

Vi gör rätt och fel, tokigt och bra i en

metoden, till vilka behöver vi använda

denna process, ett livaktigt framväxande

och sen ett avsaktande i att något är på plats.

med om som nybakad socionom. Det sa-

”Vi lever i en binär tid, där familjeter-

Lunds Universitetet möjliggjordes av

fylla. Familjeterapin är inte binär utan

marbete som Familjeforum hade med Kjell Hansson.

Samtalet kretsar kring det här att alltid vara i rörelse, men också att vara hemma i många språk, kulturer och samman-

hang. ”Det är inte svårt att prata svårt om något som är svårt”, säger Tryggve. Svårigheten är att göra det svåra be-

apin har en otroligt viktig funktion att processorienterad. Ett exempel på binärt tänkande är att vi utreder familjehem och säger om dom har en viss mentaliserings-

förmåga eller inte. Bara man lyssnar på den meningen, att någon har en låg mentaliseringsförmåga, så tar man bort rela-

tion, kontext, och så säger man att någon är. Men någon är i den kontext, i de re-

svensk familjeterapi 10

kontext vi är i, inte för att vi är rätt, fel, tokiga, kloka eller något annat. Vi kan

förstå varför människor gör det de gör och samtidigt tänka att det inte blir så

bra. Att det är begripligt även om det kan vara förödande att de gör som de gör.

Det är lätt att kritisera de trevande

försöken att försöka förbättra. Detta gör

Tryggve irriterad. Det krävs hårt arbete

att försöka göra något som är till nytta och allt lyckas inte. ”Allt som inte blev

något syns ju inte, men de var försök.” Men det är viktigt för honom att försö-

ka och inse att det tar tid. Ett exempel


det rimliga i hur människor gör även det tokiga och det som är oförsvarbart.

Samma mekanism finns i Sverige, skall

socialtjänsten ibland tänker utifrån ett

nästan 30 års sprudlande envishet att

måste bli nyfikna på varför de till exem-

pel tänker individuellt eller binärt”, slår han fast.

Tryggve har drivit hårt att vi måste mäta förändringar, men det är inte att mäta hur

någon är. Utan att förstå hur det har blivit

så i relation till en kontext. Ge mig en

annan kontext så är mina 37,2 grader i

projekt i Östeuropa för Sida under 12 års tid, på barnfängelser och institutioner.

Både Marte Meo och IHF lever vidare där, men också handledarutbildningen

han var med och byggde upp. ”Jag bodde där på förvaringsinstitutionen för jag

behövde förstå varför de gjorde som de gjorde, varför de tänkte att detta sätt var det bästa. Annars är det svårt att hjälpa till med en förändring.” Det var helt

nödvändigt för Tryggve att bo där för att förstå även det hemska. Vi måste förstå

ställa frågor om det vi inte vet, att fortsät-

ta anpassa det vi vet till det vi ännu inte

vet. Samhället ändras och vi terapeuter ändras, så om vi stannar upp med en me-

tod, med ett sätt att förstå så blir vi inte relevanta. De personer som inspirerat Tryggve har nog alla haft den nerven i sig, att göra det aktuellt för sin tid.

”Det var nödvändigt att evidensdiskus-

i livet. Hemma är jag den lugna medger

göra ett anständigt försök att börja se om

förbjöd barnaga. Tryggve arbetade med

ställa frågor och utvidga det kända. Att

Jag frågar Tryggve om hur det är att ha

vad nu evidens är? Och det var viktigt att

nan den blev den första i Litauen som

ett intensivt samtal, som handlar om

kroppen förändras.

sionen kom till Sverige som den kom,

behandlingsinstitution. Det tog 5 år in-

resultatet för familjen?

Det är svårt att i ett skrivet porträtt återge

binärt eller individualiserat synsätt. ”Vi

gve fick i uppdrag att omskapa till en

temisk i sitt sätt att arbeta och utvärdera

vi kunna få ut ett systemiskt synsätt måste vi förstå varför barnpsykiatrin och

är den förvaringsinstitution som Tryg-

t ex en familjebehandlare att vara sys-

detta driv och om det syns i alla områden han och ler. Min fru har ett ännu större driv och uthållighet än vad jag har.

det vi sa att vi gjorde, faktiskt var det vi

Utifrån en studie om hur barnhemsbarnen

för klienten.”

så börjar han och kollegorna utveckla

gjorde och om det gjorde någon skillnad

Idag kan jag vara kritisk till att vi mäter

för mycket. Vi tappar bort varför vi mäter och för vem.” Frågan om varför man inte lyssnade på de intagna på akutpsyk,

på Lunds barnhem beskriver sina behov,

metoden IHF, som nu är väletablerad i Sverige. Många av de som arbetade på

Lunds Barnhem jobbade sedan tillsammans på Familjforum.

varför man inte ville förstå varför de

Tryggve återvänder till det som slog

tråd genom hela Tryggves vuxna liv. ”Vi

sista terminen på socionomutbildningen.

gjorde som de gjorde, löper som en röd

måste försöka mäta och förstå, jag bryr mig inte om det är kvalitativt eller kvan-

titativt”, säger Tryggve och än en gång

syns det att när några pratar om vilket som är bästa sättet att mäta (A), så vill Tryggve prata om mätandet för att kom-

ma nära den utsatte (B). Hur ska vi hjälpa

svensk familjeterapi 11

honom med Kjell Hanssons intåg på

Om någon säger A så frågar vi om B. Om någon tror att den har svaret så var Kjell

nyfiken på i vilka fall svaret inte var till hjälp. Det finns ett drag av tvåspråkighet, eller flerspråkighet som löper genom generationerna av familjeterapisläkten

Tryggve är en del av. Flera är mästare på


att äga det föränderliga språket och tron

Vi kommer in på samtalet om följderna

som de gör. Kanske inte alltid bra, men

dra pratar om B och att vilja gå vidare när

på att det är begripligt att människor gör

av att vara nyfiken, ivrig att se A när an-

alltid begripligt. När jag slutar ställa frå-

metoden slagit rot. ”Ibland blir det en-

gan, varför gör dom som dom gör, har

samt, säger Tryggve, vilket är paradox-

jag upphört att vara systemisk.

alt när man arbetar med relationer.” Men det är värt arbetet och det syns tydligt på

Om samtiden ställer nya frågor, behöver

Tryggve när vi samtalar att detta är hans

vi ge nya svar. Ibland ger detta väldigt

rätta element, att vara kreativ, utmana

spännande svar, som att man kombin-

sig, vara entreprenör och ständigt vara i

erar DBT och FFT i arbetet med självs-

”rörelse”. Jag tror inte så mycket på själ-

kadebeteenden, därför att ingen av dessa

vet längre. Det vi kallar självkänsla och

självförtroende är erfarenheterna av våra

“In stormade en fullständigt

relationer.

märklig varelse in i vårt rum, och

Medan vi pratar minns jag många samtal

det var Kjell Hansson”

jag haft med människor som är just en-

samma samtidigt som man åstadkommit

svarar enskilt på behoven. ”Varför kan

stora förbättringar i arbetet med utsatta.

vi inte prova?” är ju grundhållningen för Tryggve, att göra ett anständigt försök.

Allt vi gör syftar till att svara på behov i systemet. Arbetet på avdelning 1A på akutpsykiatrin i St Lars i Lund öppnade

ögonen för maktaspekten i behandling och att nyfikenheten för klienten som

begriplig saknades, Tryggve sökte till

socionom för att få mer ord och kunna ge makt åt patienterna. I arbetet på Lunds barnhem blir en utvärdering om barnens behov till en väl spridd metod.

Så fortsätter det. Idag fångar detta med familjehemsplaceringarna Tryggves intresse. Varför gör vi som vi gör? Vi be-

höver tänka nytt kring hur vi utreder, hur vi stöttar familjehemssystemet och hur

vi stöttar bioföräldrar.Då vill han skicka med en fråga till läsaren: Vad tänker du att du kan göra för att få ut det system-

Att tänka nytt innebär ju att ställa sig Innan vi avslutar är Tryggve noga med att höra hur det är för mig i arbete och

familj. Det är betydelsefullt för honom

att samtala om det som berör. Att dela

berättelser om hur familjelivet är. Att även familjeterapeuter har familjer som

alla andra, som utmanar och drabbas av utsatthet och svårigheter. Då är det bra

att ha tillgång till det systemiska språket, men samma processer händer hos oss som hos vilken familj som helst. Det sys-

temiska händer i vardagen i vårt sätt att

prata, med kognition, emotion, beteende och med relationen. Dessa fyra aspekter som vi använder i samspel med andra, är

ytterligare ett sätt som Tryggve använder i ett försöka att förenkla vad det är som är relevant för den som pratar och den som lyssnar.

iska tänkandet utanför terapirummet?

svensk familjeterapi 12

lite utanför, att våga gå en stig få gått tidigare och sen vänta om andra vill gå

efter, eller om samhället tar den väg som vi trodde. Samtidigt är nyfikenheten vår

största trygghet. Vi kan alltid luta oss på rumpnissarna och fråga vofför gör di på detta viset?

av Marcus Westergren


Nordiskt ordförandemöte

Varje år träffas ordföranden i de fem nordiska ländernas familjeterapiföreningar. Värdskapet cirkulerar, förra året var det Sverige som var värd och i år var turen kom-

men till Danmark, vilket var passande då danska föreningen (STOK) är i full färd med att planera för den nordiska kongressen i familjeterapi 2020. Danska ordförande Lisa Romlund och vice ordförande Jorgen

önskemål om att kunna ha aktiva lokala grupper även i andra

Breda, finska ordförande Juha Metelinen, isländska ordförande

mark som ”konkurrerar” om medlemmar och STOK hade

Malmkjaer-Morch hade bjudit in norska ordförande Kristin Bragi Skulason och mig från Sverige till Scandic Hotel Vester Sogade 6, granne med Tyco Brahes planetarium, hotellet där

den nordiska kongressen 2020 också kommer att äga rum. Vi hade ett mötesrum ”on the top floor” med vidunderlig utsikt

och riklig tillgång till fika så att jag under stundom funderade på om jag skulle ta mig levande därifrån eller äta ihjäl mig.

Dagordningen var diger och dagen var lång, från kl 9 på mor-

gonen till 17 på eftermiddagen och därefter middag. Varje land fick utrymme att berätta om sin nationella familjeterapifören-

ing, glädjeämnen som utmaningar och vi tog del av varandras kunskaper och erfarenheter.

delar av landet. Det finns flera systemiska föreningar i Dan-

gärna sett att fanns ett större intresse av att gå samman än att dela upp familjearbetet i mindre intressegrupper och förenin-

gar. STOK har liksom sfft numera en nätbaserad tidning som har inneburit lägre kostnader för en ansträngd budget. Kostnad

för medlemskap är 650 DKR. STOK brottas med en rådande tidstanke ”What’s in it for me?”, vad får jag ut av att vara med

i en förening, i STOK, och tanken ”vad kan jag ge och dela

med mig av?” verkar mer främmande. Detta är en ideologisk nutidstanke som vi andra ordföranden också väl kunde känna igen och som man kan tycka borde rimma lite illa med ett sys-

temiskt tänkande. Vi vet ju t ex att dopamineffekten är större av att ge än av att få.

Danska STOK har idag ca 200 medlemmar och föreningen är i huvudsak koncentrerad till Köpenhamn även om det finns

Island med sin lilla befolkning har nästan dubblat sitt medlemsantal från 70 för ett par år sedan till 120 idag. Föreningen ar-

svensk familjeterapi 13


Danmark ett fint exempel på den nordiska kongressen i Reykjavik 2017 då både ple-

numföreläsare och subplenumföreläsare var nya unga familjeterapeuter.

Den finska föreningen har ca 1300-1400

medlemmar, en föreningetidskrift i pap-

persform och en vetenskaplig tidskrift i nätform och en medlemsavgift på,

från euro omvandlat till danska kronor,

ca 450 DKR. Finland brottas med lite

liknande problem som Island vad gällde betar hårt för att få nationell certifiering som familjeterapeuter så att Islands familjeterapeuter ska kunna ha samma yrkessta-

tus som psykoterapeuter med andra inriktningar. Detta för att kunna göra den systemiska rösten hörd och inte drunkna un-

der andra inriktningars röster och därmed riskera att försvinna

som professionell psykoterapeutisk kunskap. Föreningen har

arbetat hårt med frågan och närmar sig nu möjligheten för en nationell certifiering. Mina tankar går till Marianne Cederblad

och Kjell Hansson som arbetade hårt och lyckades med att få familjeterapi att bli en legitimerad psykoterapeutisk inriktning i Sverige. Vi övriga ordföranden kunde känna igen oss även

här, betydelsen av att synliggöra och framhäva familjeterapi i samhällets medvetande då vi i övriga nordiska länder också får kämpa med att andra psykoterapeutiska inriktningar ”anekterar” familjeterapin och gör det som är en specifik yrkeskunskap med diger utbildning till en liten del av en annan dicip-

lin. Därmed riskerar viktigt familje- och relationell kunskap

att gå förlorad liksom möjligheten att ge människor adekvat hjälp. Island, liksom övriga nordiska länder även där, ser ett generationsskifte inom familjeterapin. Banbrytarna går nu i

pension och det är viktigt att ge plats och en stark plattform för den nya generationen för att upprätthålla familjeterapin i en tid när andra röster är starka. Kan det finnas risk för en

olycklig kombination? En stor familjeterapeutisk generation drar sig tillbaka samtidigt som andra professioner höjer sina röster. Då är det viktigt att familjeterapin är fortsatt progres-

siv och att den nya generationen gör sin röst hörbar. Där var

den familjeterapeutiska professionen. Ut-

bildningssätena vill ändra sina antagnings- och utbildningsk-

rav vilket gör att det i framtiden skulle kunna bli svårare att

utbilda familjeterapeuter och psykoterapeuter över lag. Den finska familjeterapiföreningen har därför just nu ett stort fokus

lagt på att bevaka utbildningen och vara delaktiga i den dis-

kussionen. Vi förde återigen diskussionen om vikten av att göra avtryck i nutidsandan. Vi känner ju alla till det fantastiska

familjearbete som Jakku Seikkula har bedrivit. Hans skapande av öppna samtal. Han går nu i pension och det finns en oro

för hur familjeterapins röst ska hållas stark. Trots Seikkulas framgångsrika arbete så är det inte hans metoder som erbjuds ens psykossjuka patienter med familjer längre. Det individu-

alistiska spåret tar över. Vi kom här att prata om betydelsen

av fortsatt familjeterapeutisk forskning för att göra vår röst hörd. Vi kom också att prata om att det finns en tendens till

att det professionella familjeterapeutiska arbetet minskar inom offentlig sektor och att familjeterapeuter flyttar till privat verk-

samhet där de sedan inte får utrymme att bedriva familjeterapi och att det kvar inom offentlig verksamhet blir ett systemiskt förhållningssätt som tappat viktigt teoretiskt innehåll och kunskap. Återigen blir det viktigt att höja kunskapens betydelse.

Norge som alltid har varit ett starkt familjeterapeutiskt fäste

har liksom övriga nordiska läder, bortsett Island, tappat ett

antal medlemmar (avslöjar jag nu) fån ca 1000 till 900 och

vi diskuterade utmaningarna med att driva föreningsarbete i

svensk familjeterapi 14


rådande samhällsklimat. Norge har även de övergått från pap-

att handla om. Vad gör vi, hur gör vi och hur synliggör vi det vi

skäl och det sista pappersnumret släpptes i maj i år. Norge har

och där kommer man också att kunna anmäla sig. Deltaga-

perstidning till nättidning, av ekonomiska och administrativa genom åren haft sina nationella kongresser på samma ort, Vet-

tre, men har tittat på sfft:s struktur och nu börjat med rörliga kongresser på olika orter för att öka möjligheten till deltagan-

de för medlemmarna och det verkar vara en framgång. Norges förening NFFT som hittills har varit en centralorganisation har också fått sin första lokalförening i Bergen så Norge håller på

att titta över sina stadgar för att ge plats för ett nytt organisatoriskt flöde. Den norska medlemsavgiften är 890 NKR och då ingår också tidskriften Fokus på familien.

gör? På sidan www.nc.2020.dk går att läsa mer om kongressen

ravgiften kommer att vara 4500 DKR och boendemöjligheter finns både på hotellet och kringliggande hotell och hostels mm i olika kostnadsnivåer. Och då svenska kronan ligger lågt

så kan det vara skäl redan nu att börja spara, leta fonder och

liknande för att underlätta kostnaderna. Liksom tidigare nordiska kongresser så kommer det att finnas en nordisk arbetsgrupp med en representant från varje lands familjeterapifören-

ing och i Sverige brukar det vara vår vetenskapliga sekreterare med förankring i riksstyrelsen.

Hur vi har det i Sverige och sfft det känner ni nog till hyfsat

Utöver ovanstående så pratade vi så klart om mycket an-

i min lilla ordförandespalt i SFT och mer information finns ju

medlemskap och Finland som blev världsmästare i ishockey.

väl, om inte annat så brukar jag ju skriva om vårt föreningsliv på vår hemsida www.sfft.se

Och så pratade vi så klart förberedelser för den nordiska familjeterapikongressen i Köpenhamn, Scandic Hotel Vester Sogade 6 den 18-21 augusti 2020 med temat ”Missions and

nat både familjeterapi, högernationalistiska vindar, NATOOch mycket, mycket mer. Charlotta Westberg Ordf sfft

Visions” ett passande tema även för vad ordförandemötet kom

svensk familjeterapi 15


Reflektion över vår tid I berättelsen finns hela vårt liv Hela vår historia Hela vår framtid Nuet passerade just Dominerande berättelser går att ändra Det passar inte NPM

Tid

Ge mig mer tid Allt handlar om tid Låt tiden göra sitt Tiden kommer att visa oss vägen Tiden får utvisa hur vi går vidare Sammanhang Allt handlar om sammanhang Varför kopplar vi inte ihop sammanhangen Det passar inte NPM Sammanhangen skapar oss Vi skapar sammanhangen Relationer Allt handlar om relationer Vi måste prata om våra relationer Utan relationer – ingen existens Vi kan inte, inte ha relationer Relationen är det viktigaste – oavsett teori Relationer motarbetar NPM Skillnader Allt handlar om skillnader Skillnader är information Skillnader gör att vi syns Skillnader gör oss unika En skillnad som gör skillnad är skillnaden

Diagnosen Allt handlar om diagnosen Diagnosen bygger på individuella symptom Diagnosen är en beskrivning – inte en förklaring Diagnosen gör läkemedelsindustrins ägare rika Diagnosen passar NPM Symptom Allt handlar om symptom Symptom är bilder av nuet Symptom är upplevda i sammanhang Symptom är upplevda i relationer Symptom är kommunikation Symptom är födda i normalitetens vagga I sammanhangets rum Normalitet Normalitet behöver onormalitet Normaliteten krymper till ett smalt fönster i samhällets hus Normalitet är allt Normalitet passar NPM Narrativ Narrativ är allt

svensk familjeterapi 16

Kommunikation Allt är kommunikation Kommunikation är allt Kommunikation tolkas Det finns ingen avsändare – bara en tolkande mottagare Intentionen Allt handlar om intentionen Kommunikation ska förstås som sin intention Intentionen kan vara begravd i sin motsats Intentionen skapar mening och förståelse Intentionen talar om vad som är viktigt för oss Manualen Allt handlar om manualen Manualen är svaret på allt Manualen är omöjlig att följa Manualen gör människan till objekt Manualen behövs för att kunna mäta Manualen passar NPM Evidens Evidens är allt Allt är inte evidens Evidensens källa behöver granskas Evidens är det som går att mäta Det omätbara har ingen evidens Skönheten i en relation går inte att mäta Värden går inte att mäta Evidens passar NPM


d - inom offentlig vård Allt är inte piller Kallas för placebo Piller verkar olika på olika människor Piller påverkar vår kemiska sammansättning Hur de påverkar på kort och lång sikt vet vi inte Piller används ändå Piller skapar vinst åt läkemedelsbolagens ägare Piller passar NPM

Kunden Kunden har aldrig rätt Kunden är allt Kunden är inte en människa Kunden är medspelare på en marknad Kunden kan ge vinst – eller förlust NPM älskar kunder Värden Värden är allt Värden säger oss oss och andra vilka vi vill vara Värden säger oss och andra vad som är viktigt för oss Värden finns gömda i våra intentioner Kreativitet Kreativitet är allt Kreativitet är att sätta samman sådant som inte satts samman förut Sådant som varit separerat Kreativitet passar inte NPM Piller Piller är allt Allt löser sig med piller

Processen Processen finns inte Processen är allt Processen existerar bara i åskådarens öga Processen kan få oss att förstå vad vi ännu inte förstått Processen kan få oss att förstå intentionen Biologi Biologi är allt Biologi är alltid kopplad till miljön Alla är vi i grunden biologiska varelser Biologiska varelser påverkas av miljön En ensidigt biologisk människosyn passar NPM NPM New public management är allt NPM är svaret på vad som gynnar vårt extremt marknadsliberala/fixerade samhällssystem Evidens piller och manualer är svaret på vad NPM kräver av de offentliga organisationerna I form av: Effektivitet leverans

svensk familjeterapi 17

Kontroll och så kallad Likvärdighet Helhetssyn tålamod olydnad motstånd Är svaret på hur vi skapar förändring Mer tid för eftertanke Mer fokus på kreativitet Relationer Utforskande Sammanhang som länkas Som är svaret på hur NPM måste utmanas och utmanövreras Som är svaret på hur det extremt marknadsliberala/fixerade samhällssystemet Kommer att gå under Björn Holmberg Maj 2019


Förvandlade relationer och heliga stunder Ganska tidigt insåg Ulrika Ernvik att det

som familjeterapeut inte räckte med att sitta och prata i rummet med familjen. Man behövde aktivt göra något också.

Så började ett utforskande av olika aktiviteter som kunde vara till hjälp i ter-

säger hon. I Thailand har jag dels jobbat med familjearbete men också med biståndsorganisationer, i många fall asiatiska, för att främja ett familjeinriktat arbete. Men nu är jag klar med det. Imorgon börjar jag jobba inom primärvården i Mariestad, och fortsätter parallellt med min egen verksamhet där jag erbjuder familjeterapi och handledning här i Mariestad men också i övriga världen via Skype

apin.

– Både på steg 1 och steg 2 utbildningen kände jag mig frus-

Någon gång i slutet av sommaren kommer Ulrikas bok om

trerad över att lärandet om det praktiska handlandet i rummet

Familjeterapi “Familjeterapi - en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer”. Den här söndagseftermiddagen, då vi talas vid har Ulrika precis kommit tillbaka till Sverige efter tre år i Thailand. – Den här gången är det för gott,

fick så lite utrymme. Vi sitter ju bara och pratar! Men hur gör vi när barnen faktiskt finns i rummet? Hur jobbar vi? Det fick jag inte svar på. Jag ville vara mycket mer aktiv, säger Ulrika med emfas.- Visst är det bra med teorier men hur gör man i praktiken? Jag hoppas den här boken kan vara ett bra komplement och främjar de kreativa processerna i terapirummet, och för den delen också på andra platser där terapi kan bedrivas. Det finns alldeles för lite beskrivet om terapi utanför terapirummet, menar Ulrika. Familjeterapin måste föra in barnen i samtalen mer, det är också en förbisedd del, säger Ulrika med eftertryck. Hon är upprymd och engagerad när hon beskriver vikten av att jobba med lek och aktivitet oftare för att involvera alla familjemedlemmar i samtalet. Faktum är att Ulrika senaste tiden skrivit inte mindre än tre böcker, förutom familjeterapiboken har hon också gett ut An-

svensk familjeterapi 18


das med Gud och Third Culture Kids. – På ett vis handlar alla

Ulrika låter en aning bekymrad. – Se på Minuchin eller Vir-

tre böckerna om samma sak, menar hon, nämligen hur man

ginia Satir! Jag frågade ofta mig själv hur jag skulle kunna lära

kan processa genom aktiviteter. Jag började tidigt på min ut-

mig mer om det sättet att jobba, det verkade inte finnas någon

bildning att utforska olika aktiviteter som jag kunde använda i

som ville eller kunde lära mig det. Det där skapade nog ett driv

terapin, och jag fick bra stöd av min handledare i det.

hos mig att ta tillbaka familjeterapin till att också se att det där

Jag frågar Ulrika hur det påverkat henne i hennes jobb som

kreativa arbetssättet fanns.

familjeterapeut. – Genom åren har jag egentligen har jag bara

Ulrika jobbar på så sätt mycket utifrån klassisk strukturell

fortsatt på det spåret, bland annat har jag gått kurser i krea-

familjeterapi men vill inte på något sätt fastna i en inriktning.

tiv handledning, plockat lite här och lite där och testat olika

– Jag ville utveckla möjligheterna att integrera olika sorts

sätt att jobba med familjer. Det har verkligen varit roligt. På

tankesätt och metoder i arbetet. Det fanns ingen motsättning i

många sätt har mycket av det kreativa arbetssättet försvunnit

det för mig. Det finns metoder i individualterapi, metoder om

från familjeterapin, trots att det har varit så centralt tidigare.

hur vi använder kroppen och en massa annat som familjeter-

svensk familjeterapi 19


apin skulle må bra av att integrera mer av i det systemiska

grera olika synsätt. Jag vill visserligen att familjeterapin ska

arbetssättet. Eftersom jag tyckte det saknades sådan litteratur

kunna ta mer intryck av individualterapi men självklart är det

så tänkte jag att då skriver jag väl den boken! Ulrika skrattar

minst lika viktigt för mig att individualterapeuter också kan

hjärtligt. – Det är en bok som innehåller mycket exempel på

bli nyfikna på ett mer systemiskt arbete och vågar ta in flera

övningar, väldigt hands on, samtidigt som den uppmuntrar till

familjemedlemmar i terapirummet. Kanske kan boken påver-

att utforska och prova helt egna metoder ihop med familjen.

ka utbildningarna i familjeterapi och att den kan bli ett inlägg i

Men jag vill också att boken för in lite nya perspektiv. Jag

debatten om att integrera metoder. Framförallt önskar jag ändå

vill föra in att det kan vara viktigt, även i familjeterapin, att

att den för in barnen lite mer i terapin, i bästa fall kan den ge

jobba med varje individs inre värld, gärna när alla i familjen

en större trygghet för terapeuter att ha med barn i samtalen.

är i rummet. Det är lite av tjusningen, att få jobba med allihop även när man jobbar med var och ens inre värld. På så sätt

En del av boken handlar om det som Ulrika benämner som

integrerar man olika synsätt till en fungerande metod.

heliga stunder. – I familjeterapi behöver man som terapeut

Jag frågar Ulrika vilken effekt hon önskar boken ska få. – Jag

väldigt speciellt som händer. Då gäller det att själv vara tyst,

hoppas att boken ska kunna vara lite som en uppslagsbok,

att luta sig tillbaka och lita på processen. Mycket av jobbet

inspirera till kreativa interventioner och aktiviteter och inte-

som familjeterapeut handlar om det, att ge plats för att skapa

vara lyhörd för de tillfällena när det plötsligt kan vara något

svensk familjeterapi 20


utrymme för de här heliga stunderna. Det kan såklart ske

Alla har någonting att komma med, även om vi tänker

när det är bara en person i rummet men det vanliga är

olika. Vi vinner på att lära av varandra, säger Ulrika med

att det är flera personer i rummet som blir berörda av

självklart eftertryck. Kanske kommer någon tycka den är

varandra och kommer varandra nära. Det där händer of-

för omfattande, att den spänner över mycket, men det är

tare när vi visualiserar, i leken, gör övningar, när vi ritar

just det som är viktigt för mig. Många olika perspektiv

eller fokuserar på kroppen. Jag upplever att det sker mer

och metoder. Jag vill väcka nyfiken och lust, säger Ul-

sällan när vi bara pratar med varandra. Det skapas nog

rika. – Det är det jag vill!

oftare magi när vi rör oss i mer i höger hjärnhalva. Ulrika refererar till titeln som anspelar på att förvandling

Av Patrik Kärn

kan ske i relationerna vid familjeterapi. – Skillnaden mellan förändring och förvandling är att det finns något större, en del av magi, kring förvandlingen. För att den här förvandlingen ska kunna ske behöver vi vara utforskande och samskapande för att ge plats. Det är en så viktig del av vårt jobb som terapeuter. Tar vi ett steg tillbaka, litar på processen och låter det som händer ske så kan en del av magi uppstå. Ulrika känns trygg och säker i vad hon tycker och verkar är inte särskilt oroad över hur boken kommer tas emot även om både hon och jag kan se att boken sticker ut en aning från andra böcker om familjeterapi. – Jag är sån i min natur, jag kan inte se motsättningarna, varken i terapi eller i det övriga livet. Bjuder jag på fest bjuder jag alla, är det någon som tycker det blir motsättningar i det så får det väl vara så. Jag ser det inte på det sättet.

svensk familjeterapi 21


Om (o)nyttan med kartor Tro inte på en karta, vad den än säger.

konservativt släkte som paradoxalt nog, är bra på att arbeta

den vill förmedla, annars kan det bli

Man må tycka vad man vill om varandras idéer och teorier,

Eller just det, tro på den. Men tro på det både farligt och dyrt. Det vet den som

råkat såga i elledningarna eller gräva av en fiberkabel i marken.

Nyinflyttade

i

huset

grävde vi ner nya dräner-

ingsrör. Medan grävaren arbetade gick jag längs

med förändring.

det går att ha synpunkter på att andras kartor är mindre användbara för mig. Min mamma vill gärna ha en muntlig väg-

beskrivning och gillar inte att följa sin smarttelefon, men för

mig är det tvärt om. Att t ex hävda mikroskopets överlägsenhet över Google Maps är inget annat än dumt. Men när pratar om psykoterapeutiska förklaringsmodeller så verkar vi tycka att

det är helt ok att säga att strukturell terapi är bättre eller att socialkonstruktivistiska inriktningar är suveräna.

grunden med en spade

Jag tar en risk att slå in öppna dörrar men vill gärna provocera

jord. Den 22 december

för vi tycker den är bättre än ”bcd” och ”CBA”. ”På vår enhet

och rensade bort lera och

2016 lyckades jag med min spade ta sönder vat-

tenröret in till vårt hus.

Vi fick stänga av vattnet, packa ihop och ge oss

iväg att fira jul på annan

ort. Det kan bli lite extra spännande att gräva utan att riktigt veta var ledningarna går.

dig lite. Jag har hört många säga att vi använder metod ”ABC”

arbetar vi med metod ”åöä.” Det jag tycker man utelämnar, om vi följer resonemanget med kartor, är att vi inte beskriver än-

damålet för vårt val av karta eller av teori. Till vad ska kartan användas? Till vem ska teorin användas och vilka förutsättnin-

gar har kartläsaren/terapeuten? Till vilka par använder ni EFT på er familjerådgivning? Och till vilka funkar arbete med tregenerationsperspektivet bättre? Och för vilka terapeuter kan EFT passa?

Vi använder olika kartor till olika ändamål. Vill vi hitta fram

Det är ganska svårt att förhålla sig till kartor och att inte bli

er oss inte mycket om vi behöver veta var elledningen går i

er kom, hördes många berättelser om bilfärder som slutade i

när vi går eller kör bil, är en app i mobilen bra. Men den hjälpmarken.

Alla terapeuter behöver ha en idé om vad det är i det man gör

som skapar förändring. Dessa idéer/teorier/kartor beskriver

samtidigt upphovsmannens position som det den vill beskriva. De kan vara mer inriktade på att förklara hälsa eller ohälsa.

Universella eller specifika. Vi agerar inte helt i ett tomrum (det

slav under dom. När GPS och vägbeskrivning i smarttelefon-

åkrar och långt ut i skogen. Att blint köra enligt en elektronisk apparat kan vara lika förödande som att inte ha någon karta

alls. Tänk om du kommer över en karta över ledningsnätet i en stor stad och tror att det är den du ska följa. Är problemet då

att det är just en karta eller det är en karta över något du inte söker. Är du i skogsterräng och arbetar du som VA-tekniker.

finns ett mönster av sammanhang). Kanske agerar vi utifrån

Byt nu för en stund ut ordet karta till metod eller manual. Om

väggarna, hur vi brukar göra, terapeuter är för det mesta ett

ret om manualen är bra eller inte, utan att du inte vet hur du

modeller, manualer, förebilder, teorier eller det som sitter i

du gjort valet att inte tro på manualer så är kanske inte bekym-

svensk familjeterapi 22


ska läsa den och vem som eventuellt har nytta av manualen.

Vi terapeuter är också olika i hur vi fungerar inom oss och i

nära vän som just flyttat.

stark tilltro till att nålen på kompassen alltid leder mot norr),

D.v.s. ska du hitta ledningar i marken eller hitta vägen till en

Vet du vad du söker kan olika kartor vara till hjälp. Det samma gäller ju också forskning. Det blir märkligt om du säger att jag

inte tror på kartan i mobilen, jag litar bara på solen. Eller om du vill använda jordgloben för att hitta till enheten där du ska på anställningsintervjun. Lika fel är det att följa din beskrivning av ditt DNA för att hitta till intervjun.

Allt för ofta hörs uttalanden om att man tror på kvantitativ el-

ler kvalitativ forskning eller utvärdering. Det är lika illa som att säga att man tror mest på ritningar över lägenheten eller en

världskarta. För att jag inte har nytta av en karta som beskriver jordmånen eller grundvattnet är det inget uttryck för min tro

eller inte. Sanningen jag tror på kan ju vara värdelös i ett annat sammanhang och i en annan tillämpning. De olika metoderna

svarar på olika frågor utifrån olika perspektiv, på samma sätt som internationell ekonomi och vetekornens fukthalt är med och påverkar priset.

Nästa gång du hör någon som vill följa intuitionen och rela-

tionen i terapin, kan du tänka på om de har rätt redskap att leta

sig fram. En väl utstakad led är bra, en vandring ut i skogen på vinst och förlust är bra. Det hela beror på vad du vill och tänker att du ämnar göra.

relation. En del behöver veta målet för att ta sig fram (med en

andra behöver veta hur marken är (för att veta vilka skor man ska välja) och ytterligare andra vill ha en graf över hjärtpulsens förändring i relation till ansträngning (för att kunna disponera sin ork).

Ingen karta visar allt. Ingen metod, varken familjeterapeutisk, systemisk eller kognitiv, räcker för att förklara mänskligt lidande eller psykisk hälsa. Så nästa gång du hör någon argu-

mentera för en viss metod eller teori, kan du fundera på om informationen, till vem, till vad, av vem som teorin ska använ-

das. Detsamma gäller om någon säger att det finns evidens.

Evidens ska tillämpas, evidens är ett relationellt begrepp som finns i en kontext. Jag vill se att vi börjar formulera en tillämpad familjeterapi, som ger svar på dessa frågor. Mänskligt

lidande och ohälsa kommer av en rad inre och yttre omgivn-

ingsfaktorer, att en eller ett par teorier inte räcker att förklara orsak och lösningar.

En evidensbaserad metod, använd till fel person och av fel per-

son är inget bra. Trots evidensen! Att slå evidens i huvudet på någon saknar, just det evidens! av Marcus Westergren

svensk familjeterapi 23


Familjeterapi i Estland Då jag som representant för Sverige i NFTO (National Family Therapy Organisations) var

inbjuden att delta vid den Estniska familjeterapiföreningens

årskongress kommer här en lit-

en glimt ifrån den, och även ett sammandrag av det möte som hölls på samma plats.

Den första dagen som namngavs som en Pre-

conferens hölls vid Tallinns Universitet. Den inleddes av Ilona Busa från Riga, som berät-

tade hur hon arbetade med Marte Meo. Det var

en workshop på 3 timmar, så det var en grundlig genomgång av metoden, och där hon betonade

detta med att inte fokusera på problemen utan att se och förstärka det som fungerar. Ordet expert användes ofta, och hon talade om Sovjetti-

den och mödrar utan “instinkt”. Hon tog också

upp det framgångsrika med att filma ungdomar

i vardagliga situationer tillsammans med sina föräldrar. Lunchen intogs i den vanliga studentcantinen, där det gick att få en lunch för en bil-

lig penning. Eftermiddagens workshop som blev mer praktisk, där vi fick jobba två och två. Violoa

Salay från Ungern visade hur hon arbetade med familjer där de fick beskriva och rita var och en var i hemmet de hade sin trygga plats. Och uti-

från det kom det berättelser som kunde använ-

das till att stärka relationerna i familjen, att en

ungdom exempelvis fick hjälp utifrån sin bild att

uttrycka vad den kände ihop med hela familjen. Dag 2 hölls i ett högre tempo med korta inslag från bland annat forskare och lärare från Tartu universitet, och också från departementet för

social välfärd. En omfattande forskning om vad som gör oss lyckliga av Mare Ainsaar. Det var

bland annat att familjer med 1 barn är lyckligare än de med fler. Det är fler partnerskap i de nord-

iska länderna än i övriga Europa. Men att trenden är att fler lever själva. Det hade även visat sig i

den översikten att kvinnor oftast är mer lyckliga än män. Ensamstående föräldrar var också mer

lyckliga i Sverige i jämförelse med motsvarande

i Estland. Ja, det var mycket siffror som visades och det kom frågor i publiken kring hur forskarna tagit hänsyn till var i livscykeln t.ex. männen be-

fann sig som var olyckligare som singlar. Då de många inslagen inte gav mycket tid till frågor och

reflektion fick vi inget rakt svar på det. Men det

väckte dock tankar och nyfikenhet kring studien.

Det var också presentationer från hur de i Estland använde sig av metoden KIBB, en omfattande gruppintervention, No kids in the middles Sista

dagen hölls mötet med de andra representanterna i NFTO. Styrelsen presenterade sitt arbete, och

den nya ordförande Hans Christian från Norge berättade hur arbetet går till i styrelsen, nu har det varit fokus på att få till stånd EFTA kongressen

i september. . Vi blev sedan indelade i grupper

svensk familjeterapi 24


Vilka familjer är lyckliga?

där det gjordes upp olika planer kring samarbe-

EFTA konferensen som är den tionde i ordnin-

en facebooksida där det kommer att kunna de-

Det kommer att talas mycket engelska, i de olika

tet mellan länderna. En grupp kommer att starta las tankar och idéer, och det planeras att få till en poddcast. Arbete med att få till en forskning-

skonferens likt den som förut varit i Heidelberg är igång. Mötet delade också erfarenheter kring

hur familjeterapi utbildningarna ser ut i de olika länderna, och det var flera som jobbar med att få till så att det går att utbilda sig till familjetera-

peut med olika grundutbildningar. I nuläget är det

gen och äger rum i Neapel den 11-14 september. workshopen och de större föreläsningarna kommer att tolkas, för de som inte kan Italienska. Det

är billigare att anmäla sig innan den 15 juni och det går att få grupprabatt, även om gruppen inte uppfyller antalet som står i programmet. Men

glöm inte det spännande vetenskapliga symposiet i Göteborg den 3- 4 oktober.

många länder där det endast går att göra det om

Av Susan Hanshoff

jag åkte från Tallinn var att Familjeterapin verk-

representant i Riksstyrelsen från Föreningen för

grundutbildningen är psykolog. Min känsla när

ligen blomstrar i hela Europa. Sen här lite om

familje- och systemorienterad terapi i Stockholm.

svensk familjeterapi 25


Läsv på och bara titeln i sig lockar till läsning: ”En mer personlig bok

om förändringsarbete. Så här tänker jag och gör jag – tror jag”. Med en ödmjuk hållning till förändringsarbetets ädla konst och

alla oförutsägbarheter som man ställs inför berättar Olson sin historia om sina tankar och erfarenheter om förändringsarbete.

Olson utgår från NLP neuro-lingvistisk programmering som har haft stor betydelse för honom i hans arbete genom åren.

Han beskriver hur han använder NLP och hur man skulle kunna

använda delar av NLP och vad det då för med sig. Han är tydlig med att markera att man får utifrån vad man gör. Använder man delar av metoder så får man också utfall därefter. Han utveck-

En mer personlig bok om förändringsarbete: så här tänker jag och gör jag – tror

lar också det för familjeterapi så viktigta begreppet samman-

hangsmarkering. Han ger många exempel på hur man kan göra

i förändringsarbete och vilka frågor man kan ställa och hur och

jag av Hardy Olson, Vulkan förlag

varför. Han delar in boken i pedagogiska delar och använder lite

Hardy Olson är socionom, leg. Psykoterapeut och handledare

se likheter med Karl Tomms bok om systemisk intervjuteknik.

Vi är många som har läst hans böcker ”Om svar anhålles”,

Olson ägnar ett långt kapitel om olika terapeutiska metoder och

it tillsammans med Bill Petit. Många är också väl bekanta med

dem som förändringsarbetare för att kunna möta upp dem vi

med stor erfarenhet av olika former av förändringsarbete.

andra begrepp än vad jag har lärt mig vilket är roligt. Jag kan

”Mötespunkter” och ”Familjeterapilexikon” som han har skriv-

hur man kan använda dem och hur man kan röra sig mellan

hans handledningsböcker.

är till för att hjälpa. Hur man kan skifta från en metod som

Nu kommer hans nya bok, som jag förstår att många har väntat

det sammanhang det gäller. Han visar vad han har funnit vara

inte verkar funka till en annan som kan vara mer verksam i

svensk familjeterapi 26


värt fungerande metoder för olika problem. Boken är pedagogisk

ska vara möjligt. Det är en reflektion jag tar med mig.

svar anhålles”.

Detta är en bok som väcker mer diskussion och reflektion. Den

och berättartekniken känns igen från ”Mötespunkter” och ”Om

Olson är också noga med att understryka att de idéer och

förhållningssätt han beskriver inte kan användas hur som helst. Man behöver ha en psykoterapeutisk eller annan behandling-

sutbildning med sig och man behöver veta i vilken kontext man

går att slå upp i och göra nedslag i. Den är mycket giltig i mitt arbete inom socialtjänsten och jag rekommenderar den varmt! (Vilket kanske syns på omslagsbilden då boken har följt med

mig vid många tillfällen redan och blivit lite naggad i kanterna).

befinner sig. Det gör mig glad att läsa att Olson kräver en viss

kunskapsnivå för att hans förhållningssätt ska gå att använda.

Psykoterapeutiskt förändringsarbete är inte något som vem som helst kan göra hur som helst. Det är en väl förborgad kunskap.

Olson är samtidigt mycket ödmjuk i sitt budskap om vad vi

egentligen har förmåga att förändra. Han teoretiserar det som

av Patrik Nilsson socionom leg psykoterapeut

till synes kan verka självklart men inte är det och jag som läsare blir hjälpt i att få fatt i det jag själv gör och varför. Med enkla och tydliga bilder och figurer förklarar han sitt arbetssätt. Han

förmedlar att han är mycket medveten om vad han vet och vad han gör och det hjälper mig att bli tydligare inför mig själv och mitt arbete.

Olson talar bl a om grunder för samarbete, vilka grunder som

krävs för att ett samarbete ska vara möjligt och jag tänker själv på de gånger jag befunnit mig i eller tvingats in i samarbets-

former som inte haft de grunder som krävs för att ett samarbete

svensk familjeterapi 27


socialtjänsten och det kan bli lite väl mycket tycke och tänka

där ibland. Cocozza ställer höga krav på vår profession och det uppskattar jag.

Cocozza lyfter vidare teman som Din professionella kom-

munikation, vebal som icke-verbal. Vad säger vi med ord,

kroppsspråk, kläder och attribut? Dina emotioner – som ett verktyg i professionen. Hur kan vi använda våra emotioner och

hur får vi fatt på dem? Att vårda den professionella plattfor-

men. Många av oss arbetar i en kontext där ansvaret att vårda

Forma din professionella personlighet

oss själva i vår profession ligger på oss själva.

av Madeleine Cocozza, Studentlitteratur

Cocozza ger bra och tydliga exempel från arbetsvardagen i de

Madeleine Cocozza, socionom, leg. psykoterapeut, medicine

bjuder på sina egna kunskaper och erfarenheter. I slutet av varje

ut med en ny bok ”Forma din professionella personlighet” på

både på ett generellt professionellt plan och på ett personligt

teman hon berör och hon ger kommentarer kring dessa och

doktor och lektor vid Linköpings universitet har i vår kommit

kapitel ställer hon reflektionsfrågor kring de teman hon berört

förlaget Studentlitteratur. Det här är en liten tänkvärd bok där

professionellt plan.

Cocozza berör frågor kring vår professionella personlighet. Frågor som kanske ofta dyker upp under något pass på våra

olika grundutbildningar men som det sedan inte pratas så mycket om och tas för givet att vi ska ha koll på och vara medvetna om. Men är vi det?

Det här är en bok som jag tänker skulle vara till bra hjälp under

grundutbildningar till t ex socionom, psykolog, sjuksköterska

och lärare när den professionella personligheten ännu inte har

fått utrymme att utvecklas, under den första tiden i den nya yrkesprofessionen när den professionella identiteten börjar ta

Cocozza lyfter t ex frågor kring olika sorters kunskap, teorier

och vetenskapliga studier, beprövad erfarenhet och tycke och tänka-kategorin. Hon samlar dessa olika kunskaper i ”kunskapsbanken” och jag vet inte om kunskapsbanken är ett Cocoz-

zabegrepp eller allmänt begrepp men Cocozza har alltid varit bra på att skapa/hitta tydliga begrepp. Hur mycket nytta har jag

inte haft av hennes begrepp ”kärlekstratten” t ex? Jag skrattar

sin form men även för den erfarne yrkesutövaren som både kan ha nytta av och lite roligt över varför jag gör som jag gör. av Charlotta Westberg socionom leg psykoterapeut

också lite åt tycke och tänka-kategorin. Jag arbetar själv inom

svensk familjeterapi 28


peutiskt i behandling löper som en röd tråd genom boken. Patientgruppen känns förmodligen igen av alla som arbetar inom ätstörningsområdet. Barn och unga med svåra ätstörnin-

gar där upprepade och ibland olika behandlingsinsatser insatser provats. Trots stort engagemang hos föräldrar och behandlare,

har insatserna inte hjälpt. Författaren blev utifrån sitt arbete med evidensbaserade metoder och sina tidigare erfarenheter som kliniker intresserad av att undersöka effekten av en grup-

pbehandling för familjer med svår ätstörningsproblematik.

När ätstörningen fastnat En metod-

beskrivning utifrån erfarenheter av familjebehandling i grupp. av Maiken Fjelkegård

Den nya verksamheten författaren tog initiativ till får namnet Familjedagvård och startas på SCÄ (Stockholms Centrum för

Ätstörningar) i juni 2016. Metoden Familjedagvård har sin

bakgrund i MFT (Multifamiljeterapi) och i författarens arbetet inom heldygnsvården med hög involvering av familjer i behandlingen.

”En bra dag äter Lisa 1/4 av en tillväxtportion. hon reducerar

mer och mer. hon får starkångestutbrott, är fysiskt utagerande, springer, river ner saker, skriker, slåss, kan inte sitta, inte stå

still. Vi har gjort allt vi förmår. Vi når inte fram till henne och vi lyckas inte vända utvecklingen. Tvärtom.”

Maiken Fjelkegårds bok sammanfattar den metod för Familjedagvård hon tillsammans med sitt team utvecklat från 2016 och

framåt. Boken vänder sig till de som arbetar med behandling

av svåra ätstörningar hos barn och unga men kan med fördel

läsas av andra. Alla behandlare och terapeuter som någon gång

Citatet ovan är taget ur Maiken Fjelkegårds bok När ätstör-

arbetat med grupper eller familjer i grupp, anar säkert hur svårt

gdom med svår ätstörning. Författaren inleder i boken med

ck att sortera; föräldrar, patienter, syskon och behandlare, alla

ovan beskrivna läget. Här förs resonemang utifrån forskning

en beskrivning av en metod och hur den kan vara till stöd och

överläkare på specialiserade ätstörningskliniker i Köpenhamn

cessen lyckas författaren mycket väl med i sin metodbeskrivn-

ningen fastnat, och är skrivet av föräldrarna till ett barn /un-

det är att skriva om erfarenheterna. Här finns mängder av intry-

att problematisera vad som kan vara bästa behandling i det

har tillbringat mycket tid tillsammans. Allt ska kokas ner till

och klinisk erfarenhet. Författarens mångåriga bakgrund som

hjälp. Ansatsen att ta tag i och beskriva den komplicerade pro-

och Stockholm, och hennes erfarenhet av att arbeta familjetera-

ing.

svensk familjeterapi 29


Familjedagvård bedrivs i grupp 3 timmar dagligen 4 dagar i

boken vara ett roligt och stimulerande och bitvis svårt (hårt)

svarar författaren på frågor om behandlingen i Familjedagvård.

agvård fyller ett utrymme inom ätstörningslitteraturen då det

veckan, 6-7 familjer deltar i behandlingen samtidigt. I boken

Varför behandling i grupp? Hur ska personalgruppen fungera?

Vad krävs för att behandlingen ska lyckas? Är behandlingen

arbete. Maiken Fjelkegårds metodbeskrivning av Familjedfinns få metoder för familjer beskrivna utifrån svensk behandlingskontext.

effektiv? Mellan dessa korta kapitel som inleds med en fråga

Det skulle det vara väldigt intressant om någon annan klinik

viktigt att tänka på innan gruppen startar, viktiga problemom-

läser och låter sig inspireras till Familjedagvård. Det skulle då

vilken författaren besvarar, finns kapitel av metodstöd. Vad är

råden, teman i behandlingen, samt vad man ska tänka på när läget är helt låst. Familjedagvård ger familjerna möjligheten att bo hemma och upprätthålla skola och arbete (i olika grad)

eller arbetsgrupp inom ätstörningsområdet för Barn och Unga möjliggöra en bredare utvärdering av metodens effekt. av Kicki Rydell Malmqvist

trots att de tar del av denna omfattande behandling som ges i öppenvård. I inledningen av metodbeskrivningen ges en bakgr-

und till det egna arbetet och hur det utvecklats genom åren och ledde fram till starten av Familjedagvården. I slutet av metod-

beskrivningen resoneras kring effekten av behandlingen och hur den kan mätas. Effekten bedöms hänga ihop med behandlingsteamets kvalité. Det är spännande läsning. Behandlingsteamets arbete betonas av författaren, hon beskriver kom-

plicerande processer i personalgruppen och det stöd teamet behöver i det komplexa arbetet.

Boken har ett bra och pedagogiskt upplägg. Det är spännande

att få följa, hur de har resonerat och arbetat under de första

åren, när författaren och hennes team startar och arbetar med Familjedagvård.

Att arbeta med Familjedagvård tycks mig efter läsningen av

svensk familjeterapi 30


Hon sätter alltså mor- och dotterrelationen i en feministisk och

samhällelig kontext. Detta utifrån att hon anser att mor- och dotterrelationsbekymmer ofta hör samman med kvinnans roll genom historien. Det var inte längesedan kvinnans roll i var

i köket och hemmet. Mödrar har genom historien haft rollen

att ta hand om barn och familj. Den nya generationen döttrar ger sig ut i världen och förverkligar sig själva vilket kan skapa avundsjuka hos modern som fick försaka sina individuella intressen för familjen. När hon ser sin dotters frigörelse så kan

hon inte bemöta den med öppet sinne utan börjar förtrycka sin dotter, ofta omedvetet.

Hasseldine använder sig själv och sina egna mor-dottererfarenheter som exempel. Hon lyckades själv aldrig hitta en bra rela-

“The Mother-Daugher puzzle - A new generational understanding of the mother-daughter relationship”, av Rosjke

Hasseldine, Women’s Bookshelf Publishing

tion till sin mamma, en mamma som hade svårt att se sin egen dotters frigörelse. Hon har mor och dotter tillsammans i terapirummet, ibland också makar och fäder men alltid med fokus

på mor- och dotterrelationen. Då hon är ensam i sin genre får hon uppdrag från hela världen och då kan terapirummet utvid-

gas via skype. Jag som har ett stort intresse av affekter blir så klart nyfiken på hur Hasseldine arbetar med affekter via skype

Den här boken landade som ett recensionsexemplar till sfft och

jag blev nyfiken på dess innehåll. Hasseldine är enligt henne själv världens första mor-dotter-terapeut och hon är verksam

på Nya Zeeland men har skypeterapi över hela världen och beskriver själv att hon har mött tusentals mödrar och döttrar i terapi. Hon anser sig med sin gedigna erfarenhet våga vara

expert på mor- och dotterrelationer och hon har valt att betrakta relationerna utifrån ett feministiskt och samhälleligt perspektiv.

men om det förtäljer inte boken.

Hasseldine tar bl a upp den skam mödrar kan känna när de inte

kan låta sig glädjas över sina egna döttrars lycka och framgång när mödrarna själva har fått försaka mycket i sina egna liv. De blir hårda och missunnsamma. Denna missunnsamhet kan då

vändas till skam som tar sig olika uttryck. Normen är ju att man som förälder ska stötta sitt barn och glädjas med det.

svensk familjeterapi 31


Dottern i sin tur växer upp i en form av känslomässig om-

be heard, and whose experience is more valid, women are not

men även om hon träffar en livskamrat som är beredd att ge

that deflects women’s attention away from the sexism that si-

sorgssvikt som blir ingjuten i hennes person. Hon söker närhet henne den närheten så är det inte säkert att hon har ”verktyg” att ta emot.

Hasseldine delar med sig av sin terapeutiska erfarenhet och låter en som läsare att ta del av flera av hennes samtal md mödrar och döttrar. Hon gör också sina egna genogram för att

standing in their power. They are acting out patriarchy’s drama lences them and sets women up for invisibility and conflict”.

Som man blir jag så klart också nyfiken på far- och sonrelationen och hur lika fast och begränsad den kan vara i en patriarkal kontext.

få fatt på den dysfunktionella mor- och dotterrelationen och hon redogör för hur hon använder sin metod.

av Patrik Nilsson

Det går som svensk att känna igen mycket av detta mönster

Socionom

arkala strukturer än Sverige. Hasseldine lyfter bl a en svensk

Leg. psykoterapeut

även om mönstret nog lever ännu starkare i tydligare patri-

mor-och dotterrelation där hon som terapeut hjälper dem att

omforma sin relation. Jag lånade ut boken till en mamma jag har i familjeterapi där det blev tydligt i terapirummet hur

påverkad hon var av relationen till sin mamma. Boken var till

stor glädje för henne och en ögonöppnare. Hon förstod bättre varför hennes mamma agerade mot henne som hon gjorde.

Hasseldine avslutar sin bok med följande rader: ”I want to

emphasize how vital it is that women learn how to listen to themselves and each other. This simple, yet difficult task of

listening to what we think, feel, and need is central to healing today’s epidemic of mother-daughter conflict, the aggression

that is all too common in female relationships, and the rifts in the women’s movement. When women fight over who gets to

svensk familjeterapi 32


ningssätt, KBT och psykodynamiskt arbete för att bara nämna några infallsvinklar. De existentiella frågorna har en lika given plats och inte minst ges terapier där aktivitet och lek ingår ett extra stort utrymme.

Det skrivs mycket om familjeterapi just nu. Utgivningarna duggar – med familjeterapimått mätt – ovanligt tätt. Så vad har då Ulrika Ernvik att erbjuda som sticker ut? Det första jag tänker på är naturligtvis omfånget, dryga 400 sidor att ta sig igenom, men också en uppsjö av metoder och interventioner som vid första anblicken kan te sig övermäktigt och spretigt. Här behöver du som läsare ha tålamod. Du får snart din belöning, inom sinom tid utmejslas den röda tråden, eller trådarna - i den mångfald av kreativa interventioner som Ulrika tålmodigt lotsar sina läsare igenom. För det första finns ett tydligt budskap i att det just behöver vara så där spretigt, kreativt, nyskapande och tillåtande när du är familjeterapeut. Alla metoder passar inte alla och ska du bli riktigt vass i mötet med familjer behövs inte bara den där uttjatade verktygslådan. Du behöver en hel lastbil med verktyg och helst skall du fylla på efterhand med såväl nya metoder såväl som med de du själv komponerar ihop med de familjer du möter. Ulrika Ernviks innehållsförteckning svämmar nästan över av användbara interventioner och metoder. Ändå tror jag hon har minst det dubbla på lager hemma i Mariestad om det skulle behövas. Här samsas klassisk strukturell familjeterapi med narrativt förhåll-

För det andra finns en röd tråd kring barn i familjeterapi och det finns massor av exempel i boken på interventioner som kan göra det hjälpsamt att jobba med hela familjen – inkluderat barnen - och inte vara så ängslig för det. Ulrika Ernvik plockar här och där, med lätthet och utan att tveka, ur familjeterapins rika flora för att göra den bästa terapin möjlig för familjer med olika behov och förutsättningar. Hon väjer inte för de stora, svåra frågorna samtidigt som hon stannar upp vid de små detaljerna som kan vara av avgörande i arbetet. Denna innehållsrika bok rymmer också spännande definitioner kring terapi i allmänhet och familjeterapi i synnerhet. Dessutom bjuds på ett tjusigt omslag respektive förord signerat de två giganterna Ringborg och Sundelin. Det här är som ni förstår en riktigt uppfriskande bok i sin prestigelöshet, sin outtröttliga nyfikenhet och sitt inkluderande anslag. Det är en författare som med ett sällsynt driv visar upp en mångfald av kreativa processer som tar familjeterapin till nya spännande nivåer och utmaningar. En lustfylld bok helt enkelt! Jag kunde inte hejda mig själv utan provade raskt några interventioner på mitt jobb medan jag var mitt uppe i boken, med hyggligt resultat. Jag kan inte nog rekommendera den här fina boken till alla nyfikna familjearbetare. Av Patrik Kärn

svensk familjeterapi 33


Hur når vi ut i bruset? En lättsam workshop med SFT om att formulera i skrift och ord så att andra förstår. Några av familjeterapins främsta inspiratörer gästar oss för att samtala om hur de ser på sitt skrivande, vad som driver dem och om vikten att nå ut. 4 oktober 14 -17, efter det vetenskapliga symposiet GÖTEBORG Denna workshop vill stimulera till skrivande. Kanske har du en idé om vad du vill skriva om, men har svårt att tro på dina förmågor. Kanske är du osäker på vart man vänder sig för att nå ut. Har du texter som du vill förbättra, ta med dem. Har du idéer som du vill förverkliga i text, ta med dom. Tillsammans gör vi en eftermiddag i kreativ anda. Välkomna Marcus Westergren och Patrik Kärn, SFT Anmälan till karn.patrik@gmail.com. Workshopen är gratis!

ett

T / SF T F SF arr


Familjeterapiföreningen Norr bjuder in till

FÖRELÄSNING OM SKAM

Med Lena Lillieroth, leg. Psykolog Lena Lillieroth är leg. psykolog och har arbetat många år inom yrket. Under de senaste åren har hon kommit att intressera sig för fenomenet skam och de följder som oadresserad skam kan få i utrednings- och behandlingssammanhang. Lena har varit verksam inom rättspsykiatri, psykiatri och beroendevård. Särskilt har hon intresserat sig för hur utredningsarbete kan göras till terapeutisk process. Därutöver har Lena erfarenhet av psykologiska behandlingsinsatser inom beroendevård, PDT, MBT, ADHD-grupper samt EMDR. Dagen är indelad i två delar: Del ett avhandlar frågan vad skam är. Hur och varför utvecklas skam? Vad är skillnaden mellan hälsosam och patologisk skam? Skammens utseende – hur ser, låter och beter sig en person i skam? Hur gör vi människor för att hantera skamreaktioner? Skam i familjen. Del två av föreläsningen handlar om skam i utrednings- och behandlingssituationer. Hur gör vi när skam hos klient lägger sig i vägen för fortsatt terapeutiskt arbete? Hur handskas vi professionella med vår egen skam i behandlings/utredningsarbete? Det blir också inslag med praktisk övning/diskussion.

När? 17/9 2019 KL 09.30 – 15.00 Lena börjar föreläsa kl. 10.00 ____

Var? Frälsningsarmén i Umeå Kungsgatan 47 B ____

Kostnad: 600 kr för medlemmar 950 kr för övriga (Det kostar 350 kr att bli medlem, om du blir medlem nu gäller det även för 2020) ____

Fika på för- och eftermiddag ingår. Lunch står man för själv, enkel lunch kan köpas på plats ____

Anmälan senast 31 augusti till: ulricaholmbom@gmail.com

Målgrupp är personer verksamma inom hälso- och sjukvård, psykiatri, beroendepsykiatri, socialtjänst, skola med mera, både inom offentlig och privat sektor, och som möter barn/unga och vuxna i rådgivning, behandling, terapi och i utredning samt andra intresserade. Familjeterapiföreningen Norr www.sfft.se

anmälan=inbetald avgift på pg 4089635-9 Kom ihåg att skriva avsändare!


Nästa nummer Extra maffigt nummer lockar med dubbla porträtt, två av familjeterapins verkliga

förgrundsgestalter Ingegerd Wirtberg och Björn Wrangsjö! Inför symposiet Ny litteratur och mycket mer

Profile for karn.patrik

SFT nr2 2019  

Familjeterapi

SFT nr2 2019  

Familjeterapi