SFT nr1 2020

SFT svensk familjeterapi nr 1 • 2020

Porträttet Björn Wrangsjö

Gåsen landar i Lund Familjeterapi i Israel

SFFT:s Ordförand Kära vänner, så har ett nytt år tagit sin början i våra liv, trevande eller kanske

med full fart. Ja, snarare med full fart kan jag tänka.

iska kongressen i Köpenhamn den 18-21 augusti, den tolfte i

ordningen och som bär titeln ”Missions and visions”. Vad har det familjeterapeutiska och systemiska arbetet för missioner

och visioner inför framtiden? Kom och dela de tankarna med oss i Köpenhamn! Anmälningssidan ligger öppen. Du kan gå

Det verkar vara så livet ter sig nu för tiden. Även samhället och dess förändringar. Den offentliga sektorn befinner sig i

gungning, både inom kommun och region. Många av oss som arbetar i offentliga verksamheter har nog känt av hur besparingar plötsligt skär in i våra verksamheter och ibland kanske bara lämnar spillror kvar. NPM (new public management)

som jag tänkte skulle vara något vi skulle lämna bakom oss

nu verkar starkare än någonsin i offentlig sektor. Men kanske är det dess dödsryckningar vi ser och känner av. Filosofen Jonna Bornemark som berört detta ämne och dess nega-

tiva konsekvenser för offentlig sektor verkar ju faktiskt lite

hoppfull om en förändring numera, och jag vill tro på hennes hoppfullhet för det är de mest utsatta som blir hårdast drab-

bade. Dem som vi alltid värnat om. Det vet vi, vi som möter våra klienter och patienter i deras vardag. Och det kan då

vara lätt att känna misströstan men vi får alla stötta varandra och visa världen att det systemiska, relationella och inklud-

erande synsättet är det som får människan att orka sig igenom svåra tider. Det är i våra relationer kraften finns. Och det är i framtiden hoppet finns. Det vet sådana som vi.

Det är också in i framtiden vi ska ta oss en titt vid den nord-

in på www.sfft.se eller www.nc2020.dk och läsa mer. Pro-

grammet börjar ta form och vill du delta med en workshop så är det dags att börja knåpa på din abstract och skicka in den till kongressarrangören.

Med förhoppning om att många av sfft:s medlemmar åker till Köpenhamn så ordnar vi ett mindre arrangemang här i

Sverige. Det blir ett endagsevenemang som Stockholms lokalförening anordnar tillsammans med sfft någon gång i höst.

Ett evenemang som också kommer at innefatta sfft:s årsmöte.

Datum och innehåll är inte riktigt spikat än och mer information kommer att finnas på vår hemsida www.sfft.se alldeles inom kort.

Nu ligger också pp-presentationer och filmer från höstens

vetenskapliga symposium i Göteborg inlagda på vår hemsida. Så gå in och minns du som var där eller ta del av det

fina symposiet du som inte hade möjlighet att delta. På vår

hemsida ligger också många filmer och mycket föreläsningsmaterial från tidigare kongresser och symposier och lokala

arrangemang så passa gärna på att kika runt på hemsidan och

svensk familjeterapi 2

de leta intressanta kunskaper. På hemsidan finns också tips på

garna. En möjlighet att våga satsa på lokala evenemang även

och familjearbete. En liten skattkista med andra ord.

skvällar, systemcaféer, föreläsningsdagar mm. Ansöknings-

böcker och uppsatser som rör familjeterapi, systemiskt arbete

På årsmötet i Göteborg beslutades efter förslag från rikssty-

om kassan kanske är skral. Så räds inte att satsa på medlemblanketten ligger på hemsidan.

relsen att sfft skulle finansiera en visionshelg för föreningens

Så välkommen 2020 med allt vad året har att erbjuda på nor-

ideella ledamöterna runt om i landet en möjlighet att mötas

in på vår flik om EFTA (European Family Therapy Associa-

lokalstyrelser. Detta för att stärka föreningsarbetet och ge de och dela erfarenheter och kunskaper som kan stärka sfft:s

systemiska arbete runtom i landet. Helgen kommer att äga rum i Nynäshamn den 28-29 mars och har mötts av stort

disk, nationell och lokal nivå, ja europeisk också om du går tion).

Och PS. Du har väl inte glömt att betala in medlemsavgiften

intresse från lokalstyrelserna. Det ska bli jätteroligt att träffa

till din lokalförening?

alla gör!

Vårliga hälsningar från ordföranden!

På årsmötet lyftes också sfft:s förlustgaranti till lokalförenin-

Charlotta Westberg

er alla och ta del av det fina men också mödosamma arbete ni

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Patrik Kärn och Marcus Westergren Layout: Magnus Olers

Annonsera i SFT! helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Charlotta Westberg Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Jörgen Gunnarsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Kerstin Lodén Gustafsson, Lotta Beskow

svensk familjeterapi 3

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 juni sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida(www.sfft.se)

Krönikan Vart är vi på väg? Hur kan man hitta ny inspiration och engagemang inom familjeterapi?

På sista ”höstens höjdare” i Stockholm, talade Ingegerd

exempelvis KBT-kollegor, och inte bara utåt, men även inom

ifrån, var är vi och vart är vi på väg? Reflektioner kring teori,

flockar. Ett exempel som kan nämnas är Satirs uppbrott från

Wirtberg och Bill Petitt, -”Om familjeterapi, vart kommer vi praktik och vår kunskapsbas”. Jag blev totalt engagerad av

deras energi inom systemiskt arbete, entusiasmen och drivet som båda har och som de förmedlade. Reflektionerna syftade

till att belysa vägen som vi familjeterapeuter tagit och i vilken riktning vi går framöver.

Vi är medvetna vart vi kommer ifrån och vilka våra mästare är. Det är inte meningen att se tillbaka och sakna det som

fanns, säger Ingegerd, snarare är det värdefullt om vi som familjeterapeuter förhåller oss till vad som redan finns och

utvecklar det som fungerar idag, för att stimulera fler till att

familjeterapins flock finns undergrupper som bildar nya Palo-Altogruppen. Vi familjeterapeuter tillhör olika flockar

och vi är ganska duktiga att förhålla oss till komplexitet, vi kan hantera olika relationer, kontexter och samtidigt vara till hjälp för flera som är inblandade i relationer.

”Vi verkar vara i en övergångsperiod. Igen. En undersökning

av historien om psykoterapi antyder att den alltid reser, kanske ödet är att aldrig komma fram. Som en disciplin är terapi på

liknande sätt som historia, och skapar sig hela tiden.”, anser Ingegerd och Bill.

forska och utveckla systemiskt tankesätt och terapeutiskt

Vi får inspiration från komplexitet och är väldigt bekväma med

samhället och att vi representeras i nationella riktlinjer och

helheten och alla involverade system när vi möter patienter.

rätt information om systemisk orienterad familjeterapi, som är

samhället idag att vi bli blinda eller att man bli så kompetitiv att

arbete i Sverige. Naturligtvis innebär detta en stark röst i

detta, det kan troligtvis tolkas som obegripligt om man icke ser

rekommendationer. Dessutom behöver vi sprida kunskap och

Eller alternativt, har vi blivit så mycket individualister i

meningsfull för att fånga folks intresse så att de kan föreställa

man lyfter fram en behandlingsmetod framför andra metoder?

komplext levande system och det vi gör fungerar, evidens

Till stöd för detta finns olika internationell forskning som visar

Ingegerd Wirtberg har i ”Par och familjeterapi fungerar”,

api. En studie rapporterad av Sharpley Jeffrey, & McMah

gällande effekterna av systemisk, par- och familjeterapi utifrån

kan bero på att det terapeutiska förhållandet till de bidragande

sig hur det är att vara vana vid komplexitet, människan är ett

visas utifrån olika forskning. Marianne Cederblad, Bill Petitt,

att inte är metoden som spelar en roll vid succé inom psykoter-

tydligt sammanställt både svensk och internationell forskning

(2006) uppgav att över 80 % av de positiva resultaten av terapi

effektivitets och kostnadssynpunkt.

elementen är det sätt som terapeuten uppvisar värme, empati

”Sedan 80-talet har vi som familjeterapeuter en av

fann att effektiviteten av antidepressiva läkemedel hade mer

en ensamvarelse och att självständighet och autonomi är

(eller placebo) än med själva behandlingen (2011). Även om

att människan är en ”flockvarelse”. Familjeterapins historia

denna studie upptäckten att både personen som levererar be-

och respekt för klient. Vidare, diskuterar Carr en studie som

världens mesta ståndaktiga illusioner - att människan är

att göra med den speciella psykiater som föreskrev medicinen

detsamma som att klara sig själv.” säger Bill, men menar

psykiatri och psykoterapi skiljer sig åt i sin strategi, stöder

är full av avgränsningar i relationer till andra flockar som

handlingen och relationen de har byggt med klienten är en

svensk familjeterapi 4

mycket kraftfull indikator på resultatet. Litteraturen stöder det

Psykisk ohälsa ökar i Sverige, särskilt hos ungdomar. Sedan

relaterad till resultaten av behandlingen och att förhållandet

siv medicin fördubblats i hela landet, ungefär en miljon sven-

Zubraegel, & Linden, 2008). Med andra ord, det är inte me-

faktor bakom den allt ökande förskrivning kan vara att efter-

faktum att kvaliteten på den terapeutiska alliansen är direkt

början av 2000-talet har antalet svenskar som äter antidepres-

ensamt kan leda till terapeutiska förändringar (Langhoff, Baer,

skar. (Josefin Lennen Merckx, SVT, 27 november 2019). En

toden som botar. Varför då har vi fastnat i metodskamp idag?

frågan på terapi är större än tillgången.

I Italien, där jag kommer ifrån, har vi ett stort starkt engagemang

Hur kan man hitta ny inspiration och engagemang inom sys-

orienterad terapi sedan många år tillbaka, det handlar t ex

för att öka samverkan i team mellan olika myndigheter involv-

och utveckling inom systemisk tankesätt och systemiskt

temisk-terapi? Man kan börja utveckla systemiskt tankesätt,

om att vi erbjuder patienten psykoterapi inom primärvården.

erade i behandlingen och vård, samt förebygga psykisk ohälsa.

orienterad familjeterapi är en av dessa behandlingar. Det

Psykisk ohälsa är ett av samhällets komplexa problem och då

arbete och särskilt systemiskt tankesätt, och detta leder till

är att öka systematisk forskning, kunskap och tillgång till

Vi arbetar förebyggande -men inte bara detta- och föredrar

röst i samhället som representeras även i Nationella riktlinjer.

Man kan välja mellan olika terapiinriktningar och systemiskfinns kontinuerligt, ett stort engagemang inom systemiskt

även ett systemiskt problem. Mina önskningar inför framtiden

olika forsknings projekt, ny litteratur och dessutom riktlinjer.

systemisk utbildning och seminarier så att vi få en starkare

långsiktig behandling i linje med internationell forskning.

Sedan 1970 började en arbetsgrupp bestående av Mara Selvini

Palazzoli, Luigi Boscolo, Silvana Prata och Paolo Cecchin

av Alessandra Greco

psykolog, psykoterapeut

med “scuola di Milano”, arbeta inom familjeterapi med patienter med anorexi och psykos.

svensk familjeterapi 5

Kort och blandat

Utflugna barn leder inte till att fler separerar

Statistik på ”självmord”

De är titeln på en rapport som du kan ladda ner från

När jag läser statistik över de som valt att avsluta sina

utflugna-barn-leder-inte-till-att-fler-separerar). Där kan

att många män i åldrarna 65+ avslutar sina liv. I den

SCB.

(https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/

du läsa att det är främst unga par utan barn som separe-

rar och att par tenderar separera i mindre utsträckning ju äldre paret och barnen blir. Och tvärt emot vad jag själv trodde innan, så separerar man inte mer i tomma-boetfasen. /MW

liv, 2018, ser jag ett mönster som berör. Det handlar om åldersgruppen är det ca tre gånger så många män jäm-

fört med kvinnor som avslutar sitt liv. Det är ju inte bara

siffror, de är bekanta och kollegor, föräldrar och far- och

morföräldrar. Jag hör ofta att en kvinna som söker terapi hade velat ha med sig sin man men att han inte ville.

Skulle gärna läsa lite mer artiklar i dagspressen från verksamma par- och familjeterapeuter kring detta. Hur

Barn i växelvist boende

tänker ni att vi kan nå fler medelålders och äldre män? / MW

Har du inte redan läst Rakel Bermans avhandling om barn i växelvist boende tycker jag det är hög tid nu.

Du hittar den på GUPEA https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/61729 /MW

Visionshelg för styrelsemedlemmar i SFFT och lokalföreningarna

Riksstyrelsen har bjudit in alla lokalföreningar till en Det kom ett mail till redaktionen om ett specialistarbete för psykologer

Som nu är ett par år gammal. Men den är aktuell och

beskriver hur verksamma psykologer inom BUP upplever att barn till föräldrar med psykisk ohälsa, påverkas. Den finns att ladda ner på https://www.sfft.se/dokument/Psykisk-ohalsa-hos-fooraaldern171216.pdf /MW

visionshelg i slutet av mars. Passa på att berätta för

din lokalförening vad du behöver framöver och hur du skulle vilja påverka rörelsen. Det handlar ju om fram-

tiden som vi är med och formar. Kontaktuppgifter till alla lokalföreningar finns på www.sfft.se. /MW

Kort och blandat

Har ni tänkt på?

Hur läser du SFT?

att det finns legitimationsgrundande psykoterapiutbildn-

Vi får ibland frågor om hur man bäst läser tidningen och

stitution, institution för socialt arbete, medicins fakultet

över hur många som läser tidningen på telefonen, men

ing på 5 olika lärosäten. De finns på en psykologisk in-

och på institution för vårdvetenskap. Tror ni att de olika tillhörigheterna gällande fakulteter påverkar hur utbildningarna har sin tyngdpunkt? /MW

att det är svårt att läsa på t ex telefonen. Vi är förvånade

har märkt en stor skillnad på senare tid att fler och fler

använder surfplattan och datorn. Tycker du om att läsa

på papper så ladda ner tidningen i din pdf-läsare, där kan du skriva ut hela eller delar som du vill läsa extra noga. Alla tidningar finns lätt tillgängliga på www.sfft.

se. Om ni vill få reda på när nytt nummer kommer ut

Kort och blandat

så följ eller gilla SFFT på Facebook, för uppdateringar

otherapy.no/tom-andersen Där kan du också ladda ner

ma till sidan. Finns det behov av mailpåminnelse från

Movements of life där Tom är en av författarna. /MW

om tidningen. Sök på @svenskfamiljeterapi för att kom-

redaktionen så kan vi arbeta fram ett sådant system, men

och läsa boken Norwegian Psychomotor Physiotherapy

vi försöker spara så lite information om er som möjligt utifrån datalagringslagarna. /MW

Läser du ibland böcker?

Redaktionen söker nu fler som vill recensera nya böcker som kommer ut. Vi får en del från bokförlag även från

de nordiska grannarna. Maila sftredaktion@gmail.com med dina uppgifter, vad du gillar att läsa, om du läser danska och norska. Du får gärna skriva ett kort exempel

så vi lär känna skrivaren/läsaren i dig. Ingen ersättning utgår men du får behålla boken du recenserat. /MW Nordisk kongress www.NC2020.dk innehåller information om nordiska kongressen i Köpenhamn, 18 – 21 augusti i år. /MW

En ny artikel att skriva tillsammans, om ni vill?

Det är roligt att skriva ihop och blanda värderingar och

tankesätt. Jag bjuder nu in er till en kommande artikel utifrån Daniel Kahneman’s ”Tänka snabbt och långFilmer med Tom Andersen

samt”. Kort handlar boken om två system/kretsar i vårt

Några fysioterapeuter som samarbetade med Tom

att många psykoterapeutiska modeller har verktyg för

har lagt upp några filmer där Tom Andersen berättar,

föreläser, samtalar och blir intervjuad. Surfa gärna dit och lyssna på hans kloka tankar och erfarenhet. Han sa-

marbetade nära fysioterapeuter och använde rörelse och andning i sitt sätt att arbeta. https://www.movephysi-

tänkande, nämligen System 1 och System 2. Jag tänker att komma bortom system 1 och nå reflektion i system2.

Denna process har olika namn i olika skolbildningar.

System 1 är blixtsnabbt, automatiserat och syftet är bl a att underlätta och förenkla. System 2 är långsamt och arbetar med bl a nyanser, perspektiv. System 2 kostar

Kort och blandat

mycket energi i kroppen och om du handlar mat på tom

mage riskerar du att handla utifrån System 1 som köper det butiken vill att du ska köpa, inte det du själv tycker är

bra för dig. Nudging är ett kommande område, att man använder denna kunskap till att göra det svårare för Sys-

tem 1 att lura oss. Det kan användas både för goda och inte så goda syften. Är du sugen på att tänka tillsammans

så maila dina tankar och frågor till sftredaktion@gmail. com. /MW

IFTA World Family Therapy Congress, ordnat av IFTA, kom-

mer äga rum i Basel mellan 12e till 14e Mars. Key Speakers är välkända Ivan Eisler och David Schnarch.

Därtill det vanliga pusslet med workshops och mindre

föreläsningar. Runt 900 dollars får du lägga för ett tredagarspass./PK Efterlysning av texter Redaktionen efterlyser flera som vill skriva om klimak-

teriet och familjens livscykel, menscykelns påverkan på par- och familjelivet, Hur förhåller sig familjebehand-

lare till klimakteriet, som ju ofta sammanfaller i tid med

en tuff tid för ens tonåring? Pratar familjeterapeuter om detta i vardagen? Hjälper vi familjer och par att struk-

turera om familjelivet i dessa faser av omställning?

Välkomna att höra av er med tankar, texter, tips eller berättelser från vardagen. sftredaktion@gmail.com / MW

EFTA Den Europeiska motsvarigheter, EFTA, som fyller 30 i år, vill inte vara sämre och har sin konferens 17 – 19 sep-

tember på Malta med bland annat Daniela DeBono. Här kommer du lite billigare undan, 340 euro såvida du inte är låginkomsttagare eller student, då kan det bli ännu billigare./PK

KIBB Kan vi hjälpa föräldrar att sluta använda våld mot sina barn? Erfarenheter av behandlingsinterventionen Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB)

Det har gått 40 år sedan Sverige förbjöd allt våld mot barn,

våld och istället lära sig positiva föräldrastrategier, samtidigt

uppger 14-15 % av landets tonåringar att de någon gång blivit

bearbeta sina upplevelser. Syftet är att hjälpa hela familjen uti-

men våldet är fortfarande vardag för många barn. I Sverige slagna av någon av sina föräldrar. Det är en siffra som legat

relativt stabil sedan början på 2000-talet. Det finns tecken på att allt fler ärende anmäls till polis och socialtjänst och en nyli-

som barnet med stöd av en egen behandlare får möjlighet att från deras olika förutsättningar och behov. Våldet synliggörs och föräldern får konkret hjälp till förändring.

gen genomförd kartläggning visar att våld finns med i 57 %

Under hela behandlingstiden ansvarar socialtjänsten för att

också visat på att en stor del av de barn som kommer till so-

barnets situation och de avgör om KIBB kan vara en lämplig

fortsätter bo kvar hemma hos sina föräldrar. Vidare visar både

våldskontrakt i samband med att behandlingen påbörjas och

tualiserats vid socialtjänsten på grund av misstänkt våld åter-

veckan varit, avseende såväl barnets säkerhet och våldsutsat-

av alla anmälningar till socialtjänsten. Tidigare forskning har

göra kontinuerliga risk- och skyddsbedömningar avseende

cialtjänstens kännedom på grund av misstänkt barnmisshandel

behandling för familjen. Föräldrarna får skriva på ett icke-

svensk och internationell forskning att 40 % av barn som ak-

behandlarna frågar såväl barn som föräldrar enskilt om hur

aktualiseras genom förnyade anmälningar rörande nytt våld

thet som vad de gjort tillsammans och hur de haft det.

vata insatser för våldsutsatta barn och deras familjer. Att vara

Behandlingen är utvecklad som gruppbehandling, men har i

såväl psykiskt som fysiskt, på både kort och lång sikt. Det är

föräldrar får vars en behandlare som de sitter enskilt med en

sykiatrin har tillgång till adekvata metoder för att hjälpa barn

samlad och den gemensamma tiden förlängs allteftersom be-

inom fyra år. Sifforna indikerar att socialtjänsten saknat adek-

utsatt för våld av någon närstående riskerar att påverka barnet

Sverige mest kommit att erbjudas enskilda familjer. Barn och

därför angeläget att socialtjänsten och barn- och ungdomsp-

del av behandlingen. Varje session avslutas med att familjen är

hantera och bearbeta sina upplevelser.

handlingen fortskrider. KIBB bedrivs i öppenvård med en träff

Behandlingsinsatsen KIBB är ursprungligen en amerikansk

manual med särskilda teman varje vecka. KIBB innehåller

havioral Therapy (CPC-CBT), utvecklad av Melissa Runyon

1) engagemang och psykoedukation, 2) effektiva copingstrat-

stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Behandlingen inne-

förmågor, samt 4) klargörande kring misshandeln. Föräldras-

i veckan. Behandlingen följer en strukturerad behandlings-

intervention vid namn Combined Parent Child Cognitive Be-

fyra faser, vilka oftast tar cirka sexton veckor att genomföra;

och Ester Deblinger. KIBB introducerades i Sverige 2007 med

egier, 3) planera för familjens säkerhet och förvärvandet av

håller flera av de verksamma komponenterna i Traumafokuse-

trategier är ett tema som löper under hela behandlingen.

är en insats som syftar till att hjälpa föräldrar sluta använda

I den första fasen, engagemang och psykoedukation får både

rad KBT, men inkluderar den våldsutövande föräldern. KIBB

svensk familjeterapi 10

barn och föräldrar lära sig om våld och dess olika möjliga kon-

sekvenser. Syftet är att hjälpa barnen bättre förstå sina egna

reaktioner. Föräldrarna får lära sig om barns utveckling och

Detta tas också upp i samtal med föräldrarna, och föräldrarna uppmuntras att inför barnet ta ansvar för sitt beteende.

behov. I behandlingen får de lära sig icke-våldsinkluderande

I den här fasen får föräldrarna hjälp att förstå och uttrycka sina

får hjälp i att visa uppskattning och vikten av att bekräfta sitt

flammande känslor så ilske-kontroll med olika avslappning-

drar till behandling och hjälpa dem sätta upp egna mål med

föräldrarna lära sig hur tankar, känslor och beteende påverkar

strategier med fokus på ett positivt föräldraskap. Föräldrarna

känslor. Många föräldrar behöver hjälp att hantera hastigt upp-

barn. En stor del av fokus ligger på att motivera barn och föräl-

sövningar är en viktig del av behandling. Precis som barnen får

den samma.

varandra.

I den tredje fasen, planera för familjens säkerhet och

förvärvandet av förmågor, får familjen hjälp att tillsammans

”Jag ville ju att det skulle bli

skapa en trygghetsplan. Planen innehåller olika förmågor som

bättre. Och jag kände typ efter

de olika individerna lärt sig under behandlingen och som de

varje gång så blev det lite bättre

ska använda om en situation riskerar att eskalera. Syftet med

planen är att öka allas trygghet och möjlighet att påverka en

för i början pratade jag och

händelse som känns otäck eller oroande. Barn och föräldrar

pappa inte alls. Vi pratade aldrig

kommer överens om ett gemensamt stopp-ord, och vad som

med varandra, vi bråkade

ska hända när någon uttalar det. Detta övas i de gemensamma sessionerna. Här har barns och föräldrars röst lika stor vikt,

hela tiden och sen nu kan vi sitta

och oavsett vem som uttalar stoppordet har den rätt att få al-

och prata och vi skriker inte

las fulla uppmärksamhet och förutsägbarhet i vad som sedan

på varandra och sånt och vi kan

ska ske. Barn och föräldrar går till vars ett förutbestämt ställe och får återvända till den avtalade gemensamma mötesplatsen

umgås vi kunde liksom inte

först när de har lugnat ner sig.

vara nära varandra innan.”

I de fall behandlingen har fortskridit som planerat och behan-

Flcika 15

dlaren känner sig trygg med att våldet upphört i familjen får

I den andra fasen, effektiva copingstrategier, får barnen lära

barnet hjälp att göra en traumaberättelse. Barnet ges utrymme

dlare lär de sig olika strategier för att hantera känslor av oro

anmäldes till socialtjänsten eller polisen. Det här kan väcka

dlaren barnet att förstå sambandet mellan sina tankar, känslor

Behandlaren hjälper barnet sätta ord på sin upplevelse och

för misshandeln, varför det är en viktig del i KIBB att försäkra

tett sig.

sig identifiera och reglera sina känslor. Med stöd av behan-

att berätta om den våldshändelse som ledde till att familjen

och stress. Baserat på kognitiv beteendeterapi hjälper behan-

känslor av obehag och det är viktigt att låta processen ta tid.

och beteende. Flera våldsutsatta barn skuldbelägger sig själva

förklara vad barnet varit med om samt hur deras föräldrar be-

barnet att våldet är den vuxnes ansvar och aldrig deras fel.

svensk familjeterapi 11

Föräldrarna får därefter ta del av barnets traumanarrativ om våldet och de läser det tillsammans med sin behandlare. Till-

sammans med sin behandlare skriver föräldern ett klargörande

brev till barnet. I brevet tar föräldern ansvar för sitt våldsamma beteende. De förklarar vad de har lärt sig i behandlingen och

hur de tror att de kan förändra sitt föräldraskap mer positivt framöver. I sitt brev har föräldern också möjlighet att besvara

eventuella rädslor eller missförstånd som barnen har uttryckt i

sin traumaberättelse. Innan barn och föräldrar delger varandra sina brev säkerställer behandlarna att alla är förberedda och känner sig redo.

KIBB har visat sig fungera väl för både den våldsutövande

föräldern och barnet. För att belysa effekterna av behandlingen användes en studiedesign bestående av tre mättillfällen; före behandling, efter behandling samt sex månader efter avslutad behandling. Totalt deltog 62 barn vid eftermätningen och 48

barn vid sex månaders-uppföljningen. De våldsutsatta barnens skattningar jämfördes med en grupp av 702 skolungdomar i en

representativ jämförelsegrupp. Resultaten visar att våldet hade

Johanna Thulin

en tydlig effekt på de utsatta barnen och de skattade signifikant

I en intervjustudie uppger barn som deltagit i KIBB att behan-

nan behandling avseende samtliga undersökta symtom (ångest,

större trygghet med dem. Tjugo barn mellan 9 och 17 år in-

mående signifikant till uppföljningsmätningen med bibehål-

med behandlingen och tyckte att den var barncentrerad och

ningen. Efter behandling förelåg inte längre någon skillnad

gångspunkt för behandlingen och våldet var tydligt adresserat

av depression, ilska och dissociation. Den positiva effekten

hade slutat använda våld och flera barn kunde återberätta

med delskalan ångest. En studiedesign med en representativ

att lugna ner sig när de blev arga. Behandlingen hade också

viss befolkningsgrupp. Kommer värdena från en klinisk grupp

lyste vikten av att höra att våldet inte varit deras fel. Genom

gruppen tillfrisknat, inte bara förbättrat sitt mående.

och barnen beskrev hur de kom närmare sina föräldrar genom

högre symptom till följd av trauma än jämförelsegruppen in-

dlingen hjälpt dem komma närmre sina föräldrar och känna en

depression, ilska, pts och dissociation). Barnen förbättrade sitt

tervjuades efter avslutad behandling. Barnen var mycket nöjda

len och överlag förbättrat mående till sexmånaders-uppfölj-

satte deras behov främst. Barnets berättelse om våld var ut-

mellan grupperna av barn avseende de rapporterade nivåerna

genom behandlingen. Samtliga barn uppgav att föräldrarna

kvarstod vid uppföljningen efter sex månader, tillsammans

hur deras föräldrar använde olika avslappningstekniker för

jämförelsegrupp ger ett riktvärde hur olika nivåer ligger i en

hjälpt barnen att bearbeta sina upplevelser och flera barn be-

i nivå med en icke-klinisk grupp indikerar det att den kliniska

behandlingen fick föräldern hjälp att ta ansvar för sitt beteende

svensk familjeterapi 12

behandlingen. Några barn uttryckte att de inte trodde att de

Sammanfattningsvis visar resultaten att KIBB tycks bli en ly-

hjälp och föräldrarna ändrat sig.

stöd för, att våldet i familjerna minskat och barnen förbättrat

hade kunnat fortsatt bo med sina föräldrar om inte familjen fått

ckad vändpunkt där barnen beskriver, och effektstudien ger sitt mående. Barnen beskriver hur behandlingen hjälpt dem på olika sätt. Det kanske mest betydelsefulla var att barnen

”Nu alltså nu pratar hon

beskrev hur de inte längre var rädda för sina föräldrar och för

lugnt med mig, men ja hon

att bli utsatt för våld. Det medförde att de kunde söka sina föräldrars uppmärksamhet vid exempel läxläsning utan oro för

pratar lugnt med mig nu.

förälderns ilska. Många barn beskrev hur de kände sig närmre

Men om jag inte lyssnar

sina föräldrar och hur familjen gjorde mer saker tillsammans.

och liksom då kan hon

Forskningsresultaten ger stöd för att KIBB är en verkningsfull

höja rösten ibland men inte

insats för familjer där det förekommit våld. Utifrån tidigare

så här slå mig eller höja

forsknings klargörande av de ibland livslånga konsekvenserna

upp handen eller något.”

av våldsutsatthet är förhoppningen att fler barn och familjer kan erbjudas adekvat hjälp att bryta ett destruktivt mönster.

Flicka 11 år

av Johanna Thulin Flera

barn

beskrev

traumaberättelsen

och

förälderns

klargörandebrev som de mest betydelsefulla komponenterna.

Johanna Thulin, som i dagarna promoverades och fick pris för

else och sina känslor med föräldrarna. Deras upplevelse och

grattis till dig Johanna!

Genom att skriva sin berättelse fick barnet delge sin upplev-

bästa avhandlingen vid Linnéuniversitetet. Vi säger ett stort

förståelse av våldet blev återigen det centrala som föräldern fick förhålla sig till. Genom att föräldrarna tog del av barnets

traumaberättelse skapades också en gemensam förståelseram för barnets upplevelser.

Barnen beskrev också vikten av att behandlingen tydligt adresserade det som var anledning till anmälan till socialtjänsten; det våld barnet varit utsatt för. Barnen hade ofta upplev-

elser av att vuxna tidigare inte velat ta barnets berättelser om

sin våldsutsatthet på allvar, och de hade inte förut hört någon vuxen berätta för deras föräldrar att det är fel att slå barn.

Referenser

Annerbäck, Wingren, Svedin, & Gustafsson, 2010; Jernbro & Janson, 2017 Hemier et al., 2017a Lindell & Svedin, 2006 Annerbäck et al., 2012; Clarkson, 2014; Felitti et al. 1998; Gershoff, & Grogan-Kaylor, 2016; Grogan-Kaylor, Ma, & Graham-Bermann 2017; Moffitt, 2013; Nilsson, Nordås, Priebe, & Svedin, 2017; Norman, Byambaa, Butchart, & Scott, 2012; Shonkoff et al., 2012 Runyon, M. K. & Deblinger, E. (2014) Combined parent-child cognitive behavioral therapy. An approach to empower families at-risk for child physical abuse. Therapist guide. Oxford: Oxford University Press.

Westbrook, D., & Kirk, J. (2007). The clinical effectiveness of cognitive behaviour therapy: Outcome for a large sample of adults treated in routine practice. Behaviour Research and Therapy, 45(7), 1703-1704.

svensk familjeterapi 13

Johan W

Systemcafé tisdag 18 februari 2020 med Johan Wallma

till boken ”Nätverksboken”. Johan har också suttit i FF

api i Stockholm) styrelse i 12 år, men avgår i och med å

kväll för ett nytt avstamp, även om Johan som tur är fin

Lisa och Susan från styrelsen håller i kvällens samtal. Det är en blandad grupp åhörare som sam-

lats, några har aldrig varit på Systemcafé förut, några känner Johan sedan gammalt. Och så vi mit-

temellan som inte känt Johan så länge, alla är vi lika nyfikna på att få höra om hans yrkesliv och tankar.

När alla fått sig lite förtäring slår vi oss ner för att

lyssna på den inledande intervjun. Lisa börjar med

att presentera Johan som en person med engagemang och med ett stort hjärta för människor och som en

person med stort kunnande. Hon ställer frågan vad

Johan hade med sig in i det sociala arbetet. Johan berättar att han jobbade som fritidspedagog på ett barnhem i Hökarängen på 80-talet. Hans nyfiken-

het på barn och ungdomar med relationsproblem föddes och detta inspirerade honom att läsa vidare till socialpedagog på Socialpedagogiska Institutet i Stockholm, en treårig utbildning. Johan arbetade sedan på olika arbetsplatser, bl a Barnbyn Skå och Eri-

castiftelsen. Han tar upp vikten av att se på tillvaron utifrån tankesättet om ett cirkulärt orsakssamband och det blir tydligt under hans berättelse hur de sam-

manhang han varit i påverkat hans utveckling. Som

hur personer han mött på sin väg haft betydelse. Han

får frågan om det är någon speciell person han mött i yrkeslivet som påverkat honom och Johan näm-

ner flera. Jag fastnar speciellt för hans beskrivning av vad han fick med sig från Bernt Andersson, som Johan beskriver som en person som vågade göra sådant som man normalt inte gör, som Johan ut-

svensk familjeterapi 14

Wallmark

ark, leg psykoterapeut, handledare samt medförfattare

FST:s (Föreningen för familj- och systemorienterad ter-

årsmötet i år. Kvällens Systemcafé blev således även en

nns kvar i föreningen med sin kunskap och inspiration.

trycker sig: ”Att våga använda vildsinta metaforer

Någonstans här i konversationen pausas samtalet

detta blir han extra engagerad och jag tänker på den

som en böljande mjuk våg i lokalen, samtalet har

i samtal, det händer saker då!”. När Johan berättar sidan hos Johan som jag upplever som modig, han har en, förmåga att nyfiket kasta sig in i diskussioner.

för lite påfyllnad av mat och dryck. Sorlet lägger sig

startat många tankar bland oss som kommit för att lyssna.

Johan utbildade sig vidare till psykoterapeut med

Efter pausen öppnas samtalet upp. Många är in-

Johan är också utbildad handledare och han får frå-

Avslutningsvis får Johan en fråga från intervjuarna:

själv fått mycket god hjälp i handledning och att

Johan svarar att han å ena sidan ser pessimistiskt på

inriktning familjeterapi.

gan varför han ville bli det. Johan berättar att han

han själv ville bli en bra sådan. Handledaryrket är

dock ett avslutat kapitel för Johan, han upplevde det smärtsamt och svårt att förhålla sig till de förvänt-

ningar som främst chefer inom social förvaltning hade på honom som handledare, det blev för kontrollerande.

På 90-talet påbörjade Johan arbetet med ”Nätverks-

tresserade av att höra vidare om Johans liv.

”Om vi ses här om 10 år, vad har då förändrats?”

framtiden, att strukturen riskerar vinna över proces-

sen. Samtidigt, och med dessa ord får kvällen rundas av, det positiva är att människan fortsätter sätta sig på tvären.

Johan tackas med varma applåder. Tack för en fin kväll!

boken” tillsammans med Gunnar Forsberg. Då boken varit så uppskattad och viktig tillfrågades förfat-

tarna att göra en uppdatering av boken. Så blev det

av Mette Åkerhielm

och en efterlängtad nyutgåva kommer snart.

svensk familjeterapi 15

Porträttet - Björn Wrangs Björn Wrangsjö är kanske den mest produktiva författaren inom vårt område. Utbildningar med familjeterapeutiska ambitioner har alltid någon eller några av Björns

böcker på sin litteraturlista. Familjemönster, tampas med tonåringar, Tonårstid, Barn som märks, Leva tillsammans och Familjen och livscykeln är bara ett axplock av den litteratur som så många av oss inspirerats av.

Vi är hemma hos Björn. I det inre rum-

är som en inre byrålåda hos mig. Han

sam ut. – Ja sen sätter jag mig ner och

och bokhyllor. Björn är allvarsam och

i luften – som hela tiden fyller på sig.

börjar redigera och komplettera. Det är

met, klassiskt inrett med terapifåtöljer koncentrerad. Han har placerat två stolar

mitt emot varandra. Det finns ingenting mellan mig och Den Stora Författaren.

Jag blir lite nervös. Det finns inte mycket att skydda sig med. Det är vi två.

I bokhyllan står Björns alla böcker, ett drygt 20 tal egna volymer. Lägg så till ett stort antal där Björn skrivit förordet

eller antologier han medverkat i. – Jag har haft nåden att skriva, skulle jag säga.

Björn reser sig ur fåtöljen och stryker

med handen över bokryggarna. – Det

låter kanske konstigt men jag har inte

behövt anstränga mig så mycket. Ofta

börjar en idé gro i huvudet och så har jag gått och tänkt på den. Efter ett tag

märker jag att det börjar bli dags att göra något av idén och då slår jag mig ner

och skriver. Björn skrattar, slår ut med händerna och ser själv förvånad ut. – Det

börjar rita något som ser ut som lådor

Efter ett tag är det fullt i en låda och då drar jag ut den och tömmer den på allti-

tittar på vad jag i hela friden skrivit och allt.

hop och skriver ner alltihop som fanns i

När Björn ville skriva något om tonårs-

och den är helt tomt.

tar han. – Jag tyckte inte jag hade till-

lådan tills det inte dyker upp något mer

”det där var som att öppna en svart låda!

Tänk att få börja jobba med hela familjen.

Plötsligt fick den här världen som jag sett i två dimensioner tidigare plötsligt tre” Björn gör en paus, slänger en blick mot

hyllan med alla böckerna och ser funder-

svensk familjeterapi 16

behandling var han först tveksam, beräträckligt med erfarenheter för att skriva den boken. – Min vän, Barbro Lenéer Axelsson, övertygade mig och sa bara

”strunt i det, skriv vad du vill” och så gjorde jag det. Den boken blev ”Tampas med tonåringar” och var också den bok

som gått allra snabbast att skriva. Den

var på många sätt redan klar för mig,

det var bara att tömma lådan och sätta igång att skriva. Det blev inte bara en

bok för terapeuter utan en mer allmänt orienterad bok. – Så där är det, säger

Björn och ler brett, jag tycker det dyker

upp nya idéer hela tider. Familjeterapi, individuell behandling, parterapier och allt möjligt. Men även utanför områ-

sjö

det- - Jag har t ex gett mig på en bok om

att de haft upplevelser som inte funnits

atrin kanske har sådana här exceptionel-

mina erfarenheter som körledare. Sen

eller andra upplevelser som inte gått att

och att det har blivit en ytterligare börda

körens psykologi som kommer sig av har jag den här, säger Björn och tar fram

ytterligare ett alster från hyllan. – Det är

en bok om hur man kan förhålla sig till exceptionella upplevelser, alltså sådant

man inte hittar en förklaring till. Han bläddrar lite i boken som heter ”Sjöman-

nen som gick igenom väggen” och som

är skriven tillsammans med Thomas

Ljungberg. – Det är många som lidit av

på kartan, t.ex. nära - döden upplevelser,

förklara. De kanske inte riktigt vågat

prata om de här upplevelserna med risk att anses vara psykotiska. Den här boken handlar om att vi behöver försöka hålla oss lite mer öppna och inte genast

avfärda sådant vi inte förstår, samtidigt

som man för den skull inte behöver vara okritisk. Björn resonerar kring att många av de som befinner sig inom psyki-

svensk familjeterapi 17

la upplevelser utöver andra svårigheter, för dem att bära. Jag låter blicken vandra över bokhyllan igen, upprymd över

det breda spektra av skrivande och med vilken lätthet Björn verkar ta sig an

olika områden. Jag frågar Björn om en

bok jag inte känner igen sen tidigare ” Resa i känslornas landskap”. Det där,

säger Björn tydligt road, är ett uppslag från vänner. Det handlar om ett antal

hembesök jag gör hos de sju dödssyn-

kallas personlighetsstörningar. Det var

avfyrar ett smittande skratt. Men jag har

lan 60 och 70 tal, och det kom en ström

derna transformerade till personer. Björn lagt till några ytterligare karaktärer- Där finns t ex ett par tvillingar som heter

Skuld och Skam och som bor nere i en gruva. Förutom den boken har jag mest

skrivit böcker baserade på min egen yrkeserfarenhet men också rena beställningar för att passa på någon utbildning, som t ex Familjen och livscykeln.

Från början skrev Björn mest recension-

er i Psykisk Hälsa, Ottar och DN, som på den tiden hade ett intresse att recensera ny psykologisk litteratur. Senare kom så

arbetet med att skriva egna böcker ,el-

ler litteratur han skrev tillsammans med andra, igång på allvar.

Parallellt med skrivandet har naturligt-

vis Björn Wrangsjö arbetet kliniskt och varit med sedan familjeterapin började implementeras i arbetet i Sverige.

– 1968 fick jag ett vikariat på Ungdom-

skliniken vid Långbro sjukhus. Ett ställe för ungdomar med grav problematik, de-

pressioner och det som senare kom att

på den tiden, runt decennieskiftet mel-

av utbildare till Sverige; Kempler, Sal Minuchin, Aponte och andra. Hela ut-

bildningssnurren var igång och sen kom också Virginia Satir. Björn låter entusi-

astisk över den tidens utveckling. – Vi började prova familjesamtal med blan-

dat resultat. Björn ler i mjugg, - Vissa

av familjerna dröjde oväntat lång tid med att komma tillbaka efter sin ses-

sion. Jag hade börjat lära mig strukturell

familjeterapi, det passade mig bra för det

fanns en tydlig struktur, och vi jobbade bland annat med spegel och med paus i terapierna när vi kunde gå ut och diskutera med handledaren i rummet bred-

vid. När Virginia Satir kom till Hässelby Slott för att hålla utbildningar fanns det

en oro från de som var ansvariga att kursen skulle bli för långtråkig. Jag fick ett erbjudande att få gå utbildningen gratis om jag tog med gitarren och spelade

på kvällarna för deltagarna. Björn lutar sig tillbaka i fåtöljen, skrattar hjärtligt

innan han också tillägger hur mycket Virginia Satir kom att betyda för honom

när det gäller själva kvalitén i mötet med

svensk familjeterapi 18

klienten.

Jag frågar Björn om de utbildningar i familjeterapi som han var med och un-

dervisade på i mitten av 70 – talet. – Det här var en tid då vi alla var oerhört

Vi var fyra lärare och sextio kursdelta-

dlare som ville gå en utbildning också

en förutbestämd kursplan eftersom vi

klart hur den nya kompetensen skulle

gare. Vi såg det som helt omöjligt att ha

hela tiden ville väva in erfarenheter från

det vi lärt oss av ett utbildningspass och forma fortsättningen av utbildningen uti-

från detta. Föreläsningar blandades med gruppövningar där mycket handlade om

att förstå vad familjeterapi var för något,

men också att förstå sin egen position i sin ursprungsfamilj. Vi ville maximera varje kurstillfälle så att det skulle passa gruppen och var gruppen befann sig i

processen just då. Det var ju inte möjligt att dra in sin egen familj för terapi så det blev istället rollspelskonstruktioner, som kom att fungera som en form av egenterapi.

På den tiden höll jag mycket utbildn-

stund för att formulera sig. – De första utbildningarna gjordes i regi av Sven-

ska Föreningen för Psykisk Hälsovård (SFPH).

användas på arbetsplatsen. Den konflikt som fanns mellan beteendetera-

peuter och psykodynamiska terapeuter

vad gällde människosyn då drabbade inte familjeterapin så hårt. Familjetera-

peuterna sågs mer som outsiders. De psykodynamiska

terapeuterna,

som

ägde plejset då, kunde visserligen kriti-

sera familjeterapeuterna för att glömma barnen i terapin och det kunde vara lite

sant. I teorin var det absolut inte menat så - barnen skulle finnas med på samma

villkor även i familjeterapin, men i det praktiska familjearbetet var det lätt hänt

att barnens röster inte alltid blev lika hörda som föräldrarnas.

ingar, säger Björn. Jag ”headhuntades”

Vad var det som fångade dig i med just

apiutbildningen på BUP mottagningen

en stund, han andas lugnt, och utstrålar

1978 för att hålla den interna familjeterprocessinriktade, Björn stannar upp en

fick göra det även om det inte var helt

i Tumba, ihop med Miriam Runfors.

Det var inte bara familjeterapin som ut-

vecklades på den tiden. Gruppterapin, primalterapin och mycket annan terapi.

Terapeutiska samhällen och miljöterapi växte fram. Det var en tid då de behan-

svensk familjeterapi 19

familjeterapi, undrar jag. Björn siter tyst

en självklar trygghet. Armarna vilar stillsamt mot fåtöljen. – Jag har nog haft

mina skäl att ha ett barnperspektiv, säger Björn. Jag minns ett tillfälle när jag var liten, det var dagen före julafton, och jag stod utanför en dörr för att kika in i ny-

ckelhålet där mina föräldrar stängt in sig

Vi sitter tysta en stund. Tystnaden verkar

sig var det någon av dom som vände sig

rastlöshet, ingen stress. Det finns tid att

för att slå in julklappar. Hur det nu kom och jag ryckte till och slog upp ett rejält jack i pannan. Det där var väl ett uttryck

för en förundrad nyfikenhet och en vilja att förstå vad som egentligen pågår. Undertexten i det kan väl vara att man som barn kan orientera sig så mycket bättre

om man bara vet vad som egentligen försiggår. Det där tidiga behovet av viss kontroll tror jag följde med mig.

En annan sak jag tror kan ha påverkat mig är en väldigt tidig upplevelse. När

jag var runt åtta månader drabbades jag av en svår infektion. På den tiden fick

inte alls bekymra Björn. Det finns ingen formulera sina tankar.

och samspel kunde spela för beteenden hos barnet och vice versa.

När barnet till exempel började bete sig avvikande så att föräldraparet, som i sin

tur hade en trasslig parrelation, närmade

”Det blir alltid en speciell sorts bundenhet och har du patienter som har det riktigt svårt så bär man dem med sig, vilket egentligen är en del av poängen.”

sig varandra låstes ungen in i en situa-

tion där det inte gick att avveckla sina egna symtom. Då skulle familjen gå i bi-

tar! Björn pratar engagerat och snabbar på tempot. – Då behövde vi hjälpa till få

föräldrarna att få syn på det och arbeta med sina egna konflikter. När dom så

kom en bit på väg vågade barnet släppa sina egna symptom. Symptomen fyllde

inte längre någon funktion i att reglera samspelet mellan de vuxna.

inte föräldrarna hälsa på sina barn på

När familjeterapin etablerades så föll

jag låg en vecka där utan mina föräldrar,

– Jag hade visserligen träffat familjer

som att öppna en svart låda! Tänk att få

men det var med dem som jobbade

fick den här världen som jag sett i två di-

separat. Den här medvetenheten om

rum, djup och en processkontext. Allt

symtom fanns redan då men det var inte

säger Björn högtidligt och drar efter

mans i rummet som man förstod mer

rund och inte platt. Det var en en sådan

sjukhuset, utom vid enstaka besök. Så

med oerhört hög feber och det var inte

ens säkert jag skulle överleva. Det där kom ju i en känslig relationsperiod i livet så jag kan ha fått med mig en sensibi-

litet för sårbarhet kopplat med behovet

av kontroll. Allt det där tror jag att jag

plöjde jag in i mitt yrkesval där jag fått utrymme att hantera dom olika aspekterna.

mycket på plats för mig, fortsätter Björn.

Björn slår ut med händerna. – det där var

tidigare bland annat på Ericastiftelsen

börja jobba med hela familjen. Plötsligt

med föräldrarna separat och barnterapi

mensioner tidigare plötsligt tre. Den fick

att familjen spelade en roll för barnens

det andra var så platt! Den skillnaden,

förrän man såg hela familjen tillsam-

andan, var som att förstå att jorden var

precis vilken roll föräldrarnas agerande

oerhörd skillnad i förståelse.

svensk familjeterapi 20

Idag verkar den systemiska familjeter-

drarna, barnet/tonåringen har fått för

säger Björn med en något bekymrad

inte kunnat få stöd i eller kunnat dela

apin i någon slags fading out fas tyvärr, min. Visst finns den, men det som istäl-

let ersatt inom barnpsykiatrin är ett mer

mycket jobbigt att dras med som man med någon av sina föräldrar.

föräldraorienterat KBT – arbete. Det kan

Björn är minst sagt produktiv i sitt skri-

på familjen som en dynamisk enhet där

om han fortsatt att jobba kliniskt. Björn

bara görs av enstaka personer på enstaka

ögonblick ser lite sorgsen ut, men så

om 60 talet när man försökte jobba in-

förstrött på axlarna: - Jag gör inget mer

att sedan försöka pussla ihop en bild av

bära på människor som inte orkar bära

nöje, men det är inte så lätt att få med

en speciell sorts bundenhet och har du

som kanske skaver mellan dom när de

man dem med sig, vilket egentligen är

som hela tiden sticker i ögonen.

som man stänger av men det funkar inte

säkert finnas en poäng med det men att se

vande fortfarande, men jag undrar över

man tittar på samspelet tror jag numera

tystnar en stund, jag tycker han för ett

mottagningar. – På ett sätt påminner det

spricker han upp i ett leende och rycker

dividuellt med familjemedlemmarna för

kliniskt arbete – jag har väl tröttnat på att

systemet, säger Björn med ett visst miss-

sig själva. Björn suckar. – Det blir alltid

föräldrar på noterna att jobba med det

patienter som har det riktigt svårt så bär

kanske har ett barn med stora svårigheter

en del av poängen. Visst, man kan låtsas

Björn säger att den metod han tycker verkar ligga närmast tillhands att an-

vända sig av idag framför allt när det gäller tonåringar är Anknytningsbaserad Familjeterapi. – Där tänker man att

så, säger Björn med självklarhet. Nu-

mera har jag privilegiet att arbeta som handledare. Då får man ”hänga över

axeln” på terapeuterna och kan få bidra från denna mindre utsatta position.

ungdomens vånda med dysterhet, över-

Katten jamar i hallen. Björn reser sig

ningsrelationen till en eller båda föräl-

sig på hallgolvet och håller om och klap-

givenhet mm hänger ihop med anknyt-

och vi avslutar vårt samtal. Björn sätter

svensk familjeterapi 21

par den spinnande katten länge och väl.

Vi är tysta en stund. – Tack för besöket Björn, säger jag tillslut. Björn reser sig

från golvet och släpper katten, som ny-

fiket följer varje rörelse hos Björn. – tack

själv, svarar han lugnt, det är inte alltid man får tillfälle att besöka sig själv.

Av Patrik Kärn

Mångfald i Familjeterapi-Sve Jag ägnar en regnig kväll åt att lyssna på American Association for Marriage

and Family Therapy (AAMFT)s pod-

cast som senast kretsar kring ämnet Mångfald och etniska minoriteter inom familjeterapeutisk praktik.

En viktig poäng som pod-avsnittet lyfter fram är att vi inte

får låtsas som att de etniska och kulturella skillnaderna inte spelar någon roll. Att utgå från att alla har samma villkor är att svika de som genom sin bakgrund inom en minoritets-

grupp haft andra förutsättningar än den vita majoriteten. I intervjun lyfter gästen Leslie Anderson upp frågan som hon fått av en ljushyad manlig lärare: ”Vad hennes erfarenheter

är som afro-amerikansk kvinna i en traditionellt vit kontext”?

Hon beskriver frågan som mycket bekräftande, hur den fick

Intervjuaren dr. Eli Karem konstaterar inledningsvis att vi

henne att känna sig sedd och hjälpte henne att våga fortsätta

för några decennier sedan. Samtidigt finns det fortsatt en

innehöll 7% afroamerikanska studenter.

har kommit en bit när det gäller etnisk mångfald jämfört med övervikt av vita familjeterapeuter och familjebehandlare som arbetar i utsatta områden mot olika minoritetsgrupper. Kan-

ske är skillnaden också störst i de officiella sammanhangen, där familjeterapin diskuteras och företräds.

på utbildningen. Trots att familjeterapikursen hon gick bara

Karem och Anderson kommer med fler idéer och uppmanin-

gar under pod-timmen. Vänta inte in att minoritetsterapeuten eller studenten får anledning att själv beskriva situationen som ett problem. Ta första steget själv. Bjud in till samtal

Medan jag lyssnar drar jag mig till minnes de senaste årens

genom att poängtera olika kulturella bakgrunder och de olika

större familjeterapeutiska evenemang ur en svensk kontext:

förutsättningar det för med sig. Det finns sedan inte bara ett

- Meeting in the middle (Nordiska familjeterapikongressen)

kort eller långt, vi är olika och behöver olika. Men genom att

sätt att fortsätta den diskussionen på. Enskilt eller i grupp,

2017

benämna elefanten i rummet visar vi att det är pratbart och

- Möten som förbinder (Svenska familjeterapikongressen)

vatten kännas välkomnande. Tabut blir då inte ett tyst över-

2018

givande.

- Omgiven av Evidens (Vetenskapligt symposium) 2019 Jag letar i minnet men konstaterar snart att de etiska minoriteterna lyser med sin frånvaro, i bänkarna och inte minst bland föreläsarna.

då kan minoritetsstudenters första trevande steg i obekanta

Jag sitter och funderar en stund när avsnittet är slut. Trots

att olika ”races” är närvarande i formulär och folkmun på ett

helt annat sätt i USA så beskriver de samma tabu kring att benämna frågan som jag är övertygad om att vi kan känna

svensk familjeterapi 22

erige igen i Sverige. Hur rädslan för att framstå som utpekande eller rasistisk kan få oss att undvika frågan. Hur sedan tystnaden kan få vissa att tänka, ”detta är nog ingenting för mig, med min bakgrund”.

Så vad kan vi göra åt detta? Låt tabut bli en läromästare.

Vi behöver locka fler minoritetsgrupper till familjeterapu-

tisk utbildning och praktik. Bär vi alla en gammal bild av familjeterapeutyrket som exklusivt för en etablerad vit me-

delklass? De senaste årens invandring och ökade kulturella olikheter i Sverige gör det allt mer angeläget med en rik kulturell mångfald inom familjeterapeut-skået.

De som fått med sig reflektioner om etniska och kulturella skillnader tidigt och på ett personligt och naturligt sätt kommer också sannolikt att som terapeuter kunna förhålla sig levande till frågan när de möter sina minoritetsklienter. av Nicolas Fälth

svensk familjeterapi 23

Gåsen landar i Lund Vissa samtal stannar kvar i en, som viktiga stunder av liv. Detta samtal jag fick

med några från resursenhet barn och unga i Lund, visade sig bli ett sånt.

ingen är gjord kan man använda väldigt olika metoder. Elin

fyller på och säger att familjerna ofta ju har en idé om att man ska prata med ungdomen eller ge insatser till barnet. Men

fortsätter med att de som familjebehandlare och öppenvård

vill arbeta med systemet. Men det är viktigt att noga tänka igenom formerna, det finns gånger när hela familjen inte ska

”Vi aktar oss för individuella kontakter,” säger Camilla Nils-

son som tillsammans med Peter Hagberg är enhetschefer. Jag

träffar dem tillsammans med Annika Sannerstedt som är med i FFT-teamet och Elin Ståhlnacke, teamledare i MST-teamet.

Redan när de presenterar sin enhet slår det mig hur centralt familjen och systemet är i namnen på teamen och i hur man

pratar om sitt arbete. I stort sett alla arbetar med familjen i

fokus och de som arbetar med individuellt gör det i syfte att man ska fungera bättre i sin familj. Det kan behövas individu-

ella insatser, t ex individuella färdigheter, som en förlängning av en intensiv tid med MST för att de insatser man åstadkom-

mit ska hålla på sikt. De är också noga med att hjälpa vidare om man behöver längre kontakter.

Annika beskriver FFT som en lekfull metod som också är med och påverkar den stora arbetsgruppen. När väl den relationella omformuler-

vara med. När det kommer till våld och hedersförtryck behöver man lägga till upprättande av säkerhetsplan, att ha individuella kontakter för att samtalen ska vara säkra för alla inblandade.

”Man behöver kolla upp om det finns någon vuxen som tar på sig ansvaret för våldet, finns det någon vuxen som vill ändra på det och om det finns säkerhet att arbeta med hela familjen i behandlingen,” säger Annika.

Vi behöver också se vad vi inte är bra på, säger de flera gånger allihop. Det verkar vara något centralt för dem.

”Det är bra att organisationen står bakom det systemiska synsättet”, säger Elin, ”det gör det lättare att behålla fokus.”

Vi behöver ha både tydliga filer eller motorväg och hög flexi-

bilitet och skogsstigar i den hjälp det erbjuder, menar Peter.

De ärenden som liknar varandra och är många av, behöver vi ha arbetssätt som är mer upparbetade och kanske följer ett ar-

betssätt från en metod. I de situationer som behöver mycket flexibilitet så behöver vi bygga upp en tillfällig organisation

svensk familjeterapi 24

Peter Hagberg, Annika Sannerstedt, Camilla Nilsson och Elin Ståhlnacke

för att hjälpa de familjerna. Här blir samordnaren viktig för

att alla insatser ska fungera tillsammans. Inom enheten arbetar två som samordnare, berättar Peter.

Är det inte lätt att det blir jämförelse mellan metoder när man arbetar med så många olika? frågar jag.

”Det är ju ingen rangordning mellan metoder”, hävdar de med

Många metoder har inbyggda moment med utvärdering av sitt

tydlighet. ”Metoderna hjälper oss att ha ord för att vi är bra för

har hjälpt hela enheten att tänka likadant. ”Vad gör vi som gör

också om vad t ex MST och FFT inte är bra för, då ska vi inte

da? Vem behöver vara med för denna familj?” Samtidigt som

toder som är representerade i intervjun så har man team som,

att gå utanför när det behövs.

KBT och DBT, ett team som arbetar med nyanlända familjer,

arbete och man tittar på vad som inte når målen. Detta verkar

vissa målgrupper, men metoderna är inte till för allt. Vi pratar

att familjerna inte når sina mål? Vad behöver vi göra annorlun-

använda dessa”, berättar de enhälligt. Utöver dessa två me-

de blir tydliga i vad de kan erbjuda, har det gjort dem flexibla

drog- och kriminalitetsteamet, Team Birger som arbetar med

ett samordningsteam, som arbetar med att samordna insatser i

svensk familjeterapi 25

familjer där det behövs, ett team i förebyggande insatser, ett

som arbetar med kontaktfamiljer, familjeteamet som har även Marte Meo m fl. För mig som lyssnar så är det väldigt tydligt

hur de organiserat sig. Invånarnas behov av stöd har fått styra, men idén om ett systemiskt synsätt är lika centralt och personalen arbetar på att vara rätt för målgruppen genom att ut-

värdera, prata och återkoppla. Det är ju inte så att behandlarna

är bra eller inte i sig, utan i en kontext och i en relation till de som behöver stödinsatser.

En tid när vi arbetade in metoderna var det kanske mer stängt

emellan dem. Kanske måste man ha en tid av det innan man

blir flexibel, menar Camilla och tillägger att det är något man

måste hålla i hela tiden, att tydliga metoder och flexibilitet inte är motsatser.

I tider när många kommuner sparar på öppenvård, blir det

omöjligt att inte ställa frågor om hur de tänker kring detta.

Peter svarar att kommunen köper in väldigt lite vård utifrån.

Camilla säger att MST-teamets intensiva arbete gör att man kan arbeta för att undvika placeringar, men också ge möj-

efterlyste mer flexibilitet och mer stöd utan beslut om insats.

Men visst finns det en minskad budget även i Lund.

insatser, detta innebär en lättnad. Det är ju inte personbundet

ligheter för att flytta hem från placeringar i ett tidigare skede.

Enheten finns ju till för att möta invånarnas behov av hjälp och för oss som arbetar, vi kan ha fokus på om vi är till hjälp. Ar-

En utvärdering som tidigare enhetschef initi-

betar man inte så här fokuserat med att möta invånarnas behov

svarade mot de behov som

är bra eller inte. Nu är det ju underordnat, vilket ju också me-

man

ibland behöver vi använda lediga platser i andra team än det vi

erade, visade att öppenvården i stort

blir det lätt att man hänger upp det på person och om personen

fanns, men att

toderna är. De metoder vi använder är ju överlappande och tänkt från början, berättar de.

svensk familjeterapi 26

på undersökningar jag läst om vad socionomer värdesätter i

sitt arbete, att det här sättet att samarbeta nära insatserna, gör arbetet mer likt det som många socionomer strävar efter.

När jag summerar min intervju och denna text tänker jag på hur viktigt det är att göra detta internt, det som man säger att

man tror på i relation till de som får stödinsatserna, de som söker vår hjälp. Om vi säger att det är hela familjen vi vill

hjälpa så kan väl inte organisationen bestå av fragmentariska spår. Ord som samordning, utbyte, intern sammanhangsmarkering och stort fokus på att tillåta att familjernas behov får sty-

ra hur man formar sitt arbete, stannar och virvlar sprudlande runt i mig. En tanke lämnar mig inte, det är att man tyvärr så

ofta formar verksamheter, metoder, och arbetssätt utifrån hur man tror att människor blir hjälpta. Men här verkar det ha gått

till på ett annat sätt, invånares hjälpbehov verkar styra istället för personalens kompetens, vilka metoder man valt (eller inte valt) eller rådande trender i behandlingssvängen.

När jag lämnar intervjun, tänker jag på att det krävs medve-

tet och långsiktigt arbete för att också organisationen ska vara systemisk. Det är så lätt att behandlarna tänker systemiskt i sitt

arbete, men glömmer den tanken när man träffar sina utredare

Extra kul att också få byta epost-adress inför framtida skri-

vande i tidningen. Jag hoppas att flera av er blir sugna på att formulera er i artikelform. av Marcus Westergren

och pratar om de insatser man kan ge och hur. Peter berättade

ju att de har förmånen att ha många erfarna utredare, vilket inte är så vanligt numera. Han menar att det gör det lättare för

insatserna att bli bra. Jag tänker, efter att ha varit med i detta samtal, att det ju är cirkulärt, det är ju lättare och mer stimulerande att vara utredare när man har så tydliga och familje-

Önskar du besök av Gåsen eller vill tipsa om spännande arbetsplatser som inte alltid lyfts fram i familjeterapikretsar. Maila sftredaktion@gmail.com

fokuserade insatser att bevilja. Att man har bra samarbete med varandra, att man som utredare hör behandlare prata om nack-

delarna med sina insatser och inte bara fördelarna. Jag tänker

svensk familjeterapi 27

Tre israeliska familjeterap

Men sedan visar det sig att andra oförutsedda åtaganden kom-

mer i vägen. Nåväl, för att travestera en känd rockmusiker, en inställd intervju är också en intervju, så vi låter inte denna malör hindra oss från en kort presentation.

Jag lärde känna Noga under en tid då vi båda satt i styrels-

en för International Family Therapy Association, IFTA. Hon

berättade då att hon är kusin med den i Sverige välkände familj- och nätverksterapeuten Eli Keller. Ett seminarium hon

gav vid en konferens var särskilt inspirerande för mig och gav mig idéer jag kunde använda i privatpraktik. Under nittonhun-

dranittiotalet var vi fortfarande entusiastiska över att använda team bakom en envägsspegel för att utveckla det familjeterapeutiska arbetet. Men vi blev också alltmer medvetna om att

det var väldigt resurskrävande. I privatpraktik var det svårt att

Noga Rubinstein Nabarro är en my-

cket aktiv kvinna. Jag har avtalat ett möte med henne för en intervju under

mitt besök i Tel Aviv i ett par månader i förväg.

få familjer för att betala för ett helt team. En annan erfaren-

het många gjorde när man hade en utomstående konsult som intervjuade en familj i närvaro av terapeuten var att det fanns

en risk att terapeuten gjorde ”bättre” terapi än den ordinarie terapeuten. I stället för att stärka det terapeutiska systemet kunde konsultationen i stället bidra till att försvaga terapeu-

tens position gentemot familjen. Noga Rubinstein utarbetade ett sätt att arbeta med en konsulterande kollega som tog båda dessa svårigheter i beaktande. I sin privatpraktik schemalade

svensk familjeterapi 28

peuter

hon en konsultation av en kollega vart fjärde samtal. Familjen behövde inte betala extra för detta utan det ingick i mot-

tagningens utvecklingsarbete. Konsultationen var noggrant

hennes reflektioner. Även här är frågorna fokuserade på det terapeutiska systemet:

strukturerad. Konsulten intervjuar familjen medan terapeuten

Vem i familjen har du mest svårt att tycka om?

dlar bara om det terapeutiska systemet, inte om familjen i sig.

Vilka svårigheter i kommande sessioner tror du kan dyka upp?

observerar bakom en envägsspegel. Frågorna som ställs hanDet blir alltså en orkestrering av ”en andra ordningens cybernetik”. Frågorna som ställs kan vara:

Hur skulle det påverka dig känslomässigt?

Vilka alternativ ser du att möta en sådan svårighet med?

Vem tror ni att terapeuten tycker bäst om av er? Minst?

Min erfarenhet var att det här var ett arbetssätt som både var

Om ni skulle gillra en fälla för terapeuten, vad skulle den vara?

ekonomiskt försvarbart och till stor hjälp för en terapeut att

Vilka svårigheter i kommande möten med er tror ni att tera-

I och med att det var en standardprocedur för alla familjer så

få syn på och kunna flytta sin position i relation till en familj.

peuten kan hamna i?

undvek man också att välja ut ”särskilt svåra familjer”. (Som

Hur känner ni inför terapeuten och hur tror ni hon känner inför

manhang sa till mig: ”Ja, terapeuten menade väl mer eller min-

er?

Vad har varit hjälpsamt så långt, och vad har varit mindre hjälpsamt?

en familj som blivit föreslagen konsultation i ett annat samdre att vi var ett hopplöst fall”). Den beskrivna metoden finns

redovisad i Andolfi & Haber 1994. Noga har varit en produktiv skribent och har bland annat skrivit om interventioner vid otrohet i långa äktenskap.

Därefter följer ett samtal mellan konsult och terapeut där familjen inte närvarar. Konsulten intervjuar terapeuten om

svensk familjeterapi 29

forna befästningen bor den relativt stora palestinska befolk-

ningen, en dryg tredjedel av stadens innevånare. Här har också Khawla sin mottagning. Hon arbetar huvudsakligen med palestinska arabisktalande klienter. Hon var länge den enda pal-

estinska familjeterapeuten i landet, men nyligen har hon vart med och grundat The Society for the Palestinian Couple and Family Therapists in Israel med sextio medlemmar för närvarande.

Khawla började som yrkesrådgivare till problemungdomar.

Khawla Abu Bakr möter jag i staden Akko som ligger längs medelhavskusten några timmar norr om Tel Aviv.

Där märkte hon att resultaten av hennes arbete blev så mycket

bättre när hon lyckades egnare deras familj. Det ledde till att Khawla sökte sig till en utbildning i familjeterapi i Florida i

början på nittonhundranittiotalet. Jag mötte henne i Board of directors i IFTA och blev genast fascinerad av hennes energi

och raka sätt. På en av IFTA:s internationella konferenser höll

Det är en femtusen år gammal stad som Ptolemaios, Richard

hon ett minnesvärt seminarium om sitt arbete med Inte.Fada-

harerövrat. Napoleon försökte, men lyckades aldrig. Runt den

vid vårt möte i Akko. För änkorna till de män som hon kallar

Lejonhjärta, Saladin, Ibrahim Pascha och Edmund Allenby

änkor på västbanken, och vi återvänder till de erfarenheterna

svensk familjeterapi 30

martyrer blev livet svårt. De blev fångna i en änkeroll som

Nu arbetar Khawla förutom med sin privatmottagning ock-

ett exempel på en änka som inte fått lämna bostaden på åtta

familjerna och att många ungdomar söker sig till en kriminell

let krävde av dem att deras resterande liv skull ägnas åt att

alarbetare försöka utarbeta en modell för förebyggande arbete.

hjälpa kvinnorna att hitta vägar till ett aktivt liv och att hitta

och att detta är det stora samtalsämnet i vårt land. Hon tror att

var extremt kringskuren i ett patriarkalt samhälle. Hon nämner

så som rådgivare åt kommunen. Ett stort problem är våld i

år. Men de blev också ett slags politiska gisslan där samhäl-

karriär. Khawlas roll blir att i samarbete med familjer och soci-

sörja den döde. Khawlas arbete blev att träna socialarbetare att

Jag säger att vi står inför liknande utmaningar i Sverige just nu

en ny väg i livet.

både vi och hennes palestinska kollegor skulle ha glädje av att

Att kunna känna igen och bejaka känslor som kanske inte

bete i någon form mellan deras organisation och vår svenska.

utbyta erfarenheter. Hon skulle sätta stort värde på ett samar-

alltid var de av samhället förväntade. Hon berättar att ett sätt var att vandra ut med änkorna till en hög skulle och skrika tillsammans ut känslor inte bara av sorg utan också förtvivlan, vrede, längtan och kamplust. Nästa fas i projektet blev att

också utbilda icke-professionella kvinnor. Det var ofta analfa-

beter men väldigt kloka människor som kunde möta nyblivna

änkor i första linjen. Det blev viktigt att att hitta alternativ till de vanliga åtgärderna som syftade till att hindra kvinnorna att känna, framförallt genom att överdosera farmaka.

svensk familjeterapi 31

Vi ses alldeles nedanför den muren till gamla staden i Jerusa-

lem och tar oss med bil till en en intensiv marknad där vi äter

på en vegetarisk restaurang. Jag börjar med att nämna att jag

har blivit förvånad över att se så många män i staden klädda i ortodoxa kläder med långrock, högkullig hatt och korkskruvslockar.

”Ja,” säger Gary, ”det har ökat mycket de senaste åren. Förr

brydde jag mig inte så mycket om religionen, men nu blir jag alltmer negativ när jag ser hur den missbrukas för politiska

Gary Diamond är välkänd för många

svenskar. Han har undervisat om Anknytningsbaserad Familjeterapi, ABFT, i

Stockholm och han är medförfattare till grundboken i detta ämne som finns på Svenska.

syften.” Gary arbetar på Ben Gurion-universitetet i Beer Sheeva söder om Jerusalem, där han är professor i psykologi. Han

är uppvuxen i Philadelphia och har samarbetat med Guy Diamond i utvecklandet av ABFT. De är inte släkt.

Gary har forskat på manualtrohet, det vill säga om terapeuter verkligen gör det som deras metod vill att de ska göra och om, i det här fallet, en ABFT-terapi verkligen skiljer sig på ett avgörande sätt från en KBT-terapi. Det gör den har Gary vi-

svensk familjeterapi 32

sat. Ett annat intresse har varit att pröva ABFT i nya samman-

Tre helt olika familjeterapeuter - Noga som arbetar i klassisk

suicidala homosexuella ungdomar. Han fann att resultaten var

som arbetar i ett brett socialpsykologiskt perspektiv med pal-

hang. Han publicerade den första studien på familjeterapi med dramatiskt positiva men att metoden behövde anpassas till den speciella problematiken. Anknytningsbrotten i dessa familjer kunde vara mycket subtila, men ändå avgörande för dessa hyperkänsliga ungdomar. Just nu håller Gary på med ett nytt

systemisk anda i den pulserande storstaden Tel Aviv, Khawla estinska familjer i den lilla historiska staden Akko och Gary som sitter ute i öknen med den mest avancerade forskningsmetodiken i samarbete med sina kollegor i Philadelphia.

forskningsprojekt där han undersöker hur emotionell aktivering och hur ungdomen hanterar känslorna och hur det samvarierar med utfallet förändring i anknytning. Han skattar pro-

av Magnus Ringborg

cessen i de två första återanknytningssessionerna, både med skattningsformulär och med analys av variationer i rösten.

Syftet är att försöka förstå mer om hur den emotionella ak-

tiveringsnivån kan påverka förändringsprocesserna i terapi.

Det är en avancerad design som studerar både processer i terapin och utfall. Det ska bli mycket intressant att ta del av re-

sultatet. (För den som är intresserad av att lära sig ABFT - gå in och kolla kursutbudet på www.gck.nu)

Tips för vidare läsning:

Please Help Me With This Family: Using Consultants As Resources In Family Therapy. redigerad av Maurizio Andolfi, Russell Haber 1994.

Society for the Palestinian Couple and Family Therapists in Israel. Hemsida: www.zawaj-usra.org khawla.abubaker@gmail.com

Anknytningsbaserad familjeterapi för deprimerade ungdomar Författare: Guy Diamond, Gary Diamond, Suzanne Levy

Attachment-Based Family Therapy for Lesbian and Gay Young Adults and Their Persistently Nonaccepting Parents Gary M. Diamond and Maya S. Shpigel APA 2014

svensk familjeterapi 33

Problemskapande beteend Ord är viktiga, det håller ni säkert med om. Är problemskapande beteenden ett begrepp för oss familjeterapeuter?

Vi benämner det som är vanligt förekommande runt oss och

Under en längre tid har jag sysslat med begreppet ”problem-

ligheten. Ett exempel är att vi har pojkflicka som ett ord, men

derat över ordets betydelse i olika kontext och om det behöver

i vår tid. Ord speglar något, en del menar att de skapar verk-

ytterst få använder ordet flickpojke. Betydelser glider ständigt och samma ord kan i vissa fall få nästan motsatt betydelse. I

min barndom hörde jag ofta att den gamla bibelöversättningen

och de gamla sångerna var bättre än de nya översättningarna. ”Dög Karl XIIs bibel till Jesus och lärjungarna, ska det väl duga för oss.” Ett ord jag tänkte mycket på var detta att predi-

kanter ibland pratade om oss människor som ”arma kreatur”.

skapande beteende” i bakgrunden i min hjärna. Jag har fun-

översättas mellan olika språkgemenskaper. Därför vände jag mig till några kollegor och frågade dem. Jag älskar språk och

att vårt tänkande ändras när vi använder ett annat språk, så

denna text har inte som syfte att hitta en betydelse utan att utmana till att sätta begrepp och ”självklarheter” i ett annat språk eller kontext.

Det kittlade en liten pojkes fantasi att vi var kreatur och att det

I ett väntrum någonstans i den offentliga vården ligger en in-

mystik på ett missförstånd, har jag nu förstått. Det predikanten

pande beteenden. ”Problemskapande beteenden kan till exem-

(jmf create = skapa).

rymma.” Kännetecknande är att det är beteenden som är svåra

Vår bransch och familjeterapirörelsen är full av kontextbun-

att förebygga och hantera dessa, att fungera tillsammans som

var förknippat med något fromt och heligt. Jag byggde dock en

bjudan om ett föräldrastödsprogam för barn med problemska-

pratade om var skapelsens lidande, inte om stackars djuren

pel vara att skrika, slå, vägra, kasta saker, skada sig själv eller

dna ord, som i rimlighetens namn ändrar betydelse när språket runt oss förändras. Vi kan med andra ord använda samma ord, men få helt andra betydelser när kontext och tidsanda ändras.

Att kreatur ändrar betydelse från skapat liv till boskap har ju

för omgivningen att hantera. I programmet kan man lära sig

familj, att hjälpa sitt barn att utveckla tillit, självkänsla och viktiga färdigheter, men föräldrarna erbjuds också hjälp med att bättre kunna hantera stress i föräldraskapet.

med kontexten att göra, inte att ordet ändrade sig. En blöt näs-

Inom ”funktionshinder-världen” och socialtjänst är detta ett

svenska, även om orden härstammar från samma språkkrets.

till det. Oftast tror jag att innebörden är att ett barn, när det inte

duk får väldigt olika betydelse om vi tänker på danska eller

etablerat begrepp. I samhället i stort tror jag att många känner har tillräckliga resurser eller färdigheter att klara av sin situa-

svensk familjeterapi 34

den

tion, kommunicerar genom beteenden som blir problematiska (självförstärkande) för barnet själv men också omgivningen.

Behöver ett beteende ha en aktiv avsändare eller en intention.

Beteenden som skapar problem runt sig kan vara (tolkas) som

Hej Kerstin! Jag undrar om du skulle vilja skriva något kort

till SFT nästa nummer om hur man kan översätta begreppet

“problemskapande beteende” till mer systemiska ord, eller den förklaringsmodell som ligger dig närmast om hjärtat.

kommunikation, men behöver det vara det. Om alla är lika

Kerstin: Gärna skulle jag göra det, men själva uttrycket känns

färdigheter att ens rikta sig till någon annan. Om betydelsen

gående epost (och kanske även den inkommande) har rasat

är det rimligt kanske, men om några inte har dessa kognitiva av beteende, drar åt ”aktivitet”, är det då ett begrepp som kan hjälpa. Är det så att de, liksom spädbarnet, bara har ostyrig motorik och uppvisar en ostyrig känsloreglering? Beroende på om du tillskriver problembeteendet en intention, att det är en

som en ogenomtränglig vägg. En annan vägg är att min ut-

ihop. I morgon kommer förhoppningsvis hjälp på den fronten.

Jag återkommer när kontakten med omvärlden är återupprättad!

aktiv avsändare i kommunikationen, eller om du ser beteenden

Marcus: Förstår känslan med väggen. Begreppet problem-

tycka att begreppet är skuldavlastande eller skuldbeläggande.

begrepp. Det är för att det är svårt som vi frågar flera som kan

som neutrala, kanske konstruktiva eller inte, så kommer du

Jag har arbetat i båda dessa världar där man använder begreppen

beteende är så etablerat men ju ett patogent och individuellt bidra. Får se om vi tillsammans lyckas tränga igenom väggen.

problemskapande, utåtagerande och antisociala beteenden.

Kerstin: Hej igen Marcus! Inte mycket har hänt med själva

som ju oftast reflexmässigt värjer sig mot liknande begrepp,

läxat upp någon från Umeå universitet om att hon ifrågasatt

Jag funderar på hur man skulle uttrycka det med systemiska

begreppsutforskningen annat än att jag såg att Bo Hejlskov

kanske av rädsla för skuldbeläggande, eller att individualisera

hans kunskapssyn kring begreppet.

ett samspelsbekymmer.

Kanske en alltför petig anmärkning - beteende är det mycket

Jag skrev till Kerstin Hopstadius på Messenger för att få hjälp

i mina tankar. Hon har lång erfarenhet som familjeterapeut och

som kallas, men är kanske uppträdande ett närmare begrepp för att beteckna något som förutsätter ett subjekt med intention?

tänkare.

svensk familjeterapi 35

Marcus: Kanske det. Behöver beteendet ha en intention? Är kanske det som begreppet syftar på just det att personen inte

är subjekt, utan blivit objekt i omgivningens ögon, som ställer

sammanhanget, tiden och strukturen och vem bestämmer det?” Vidare skriver han:

till det. Det kan ju också vara subjektets sätt att protestera mot

”I terapirummet existerar inte begreppet för mig. ”Det

förutsättningar. Spännande det här. Jag kastar loss tankarna

oss – inte inom oss. Det fyller sin funktion i stunden och skapar

ett bättre ord. Det var ju vanligare förr.

uppmärksamhet. Talar det outtalade språk som vi behöver

en objektifiering som sker när en person inte möts utifrån sina

problemskapande beteendet” finns i mellanrummet. Mellan

utan ambition att tänka rätt eller förklara helt. Uppträde är nog

frågor om intention, uttrycker oformulerad, outsagd, agerad

Kerstin: Javisst, det har du rätt i. Aldrig säger jag väl om mig

stanna upp vid, fråga mer om och hjälpa till att försöka förstå.

själv att jag har det och det beteendet, Det är bara andra som

Vi blir de kreativa översättarna, de nyfikna tolkarna, som kan

har. Och jag kommer att tänka på Sören Hertz, skickar med ett

skapa en dialog i samtalet, som kan leda till ny förståelse, som

par citat här från tidigare nummer av SFT.

kan leda till …”

När jag arbetar med texten i efterhand, ser jag att jag själv

Jag (Marcus) har läst underbara terapiutdrag på samtal med

gjorde ett antagande som jag nu inte är så säker på längre.

handlingar, där familjens förståelse av beteendet/agerandet

Björn Holmberg som också arbetat länge och undervisat i

från maktlöshet till hanterbarhet. Jag vet inte om jag vill

utgår från att det är ett patogent och individuellt begrepp. Jag

familjeterapi, hänvisar först till en rad människor (främst vita,

medelålders, heterosexuella män med stor makt) som agerar på ett sätt som skapar stora problem i samhälle och klimat innan han landar i terapeut-Björns förståelse av begreppet.

”Beteenden tar sig uttryck i samspel med andra i definierade sammanhang i en specifik tid. Jag undrar: problem för

vem, skapade av vem? Finns det inuti oss eller skapas det i

relationen? Är beteendet ”rätt” i förhållande till situationen,

familjer där ett barn har autism och uppvisat denna typ av

ändrats från problem till kompetens och kommunikation, använda beteende, agerande, aktivitet, uppträde, protest, kommunikation,

relationsförsvårande

beteende

(hämtat

från FFT, Funktionell FamiljeTerapi) eller något annat som

benämner det som sker. Jag vet dock att om vi inte sätter namn på det vi ser och pratar om det, riskerar ännu värre begrepp bita sig fast. Jag har haft otaliga samtal där benämningen varit, ond, elak, omöjlig, dålig familj, misslyckade föräldrar

etc. Ett begrepp lyfter blicken och bör lyfta den som är i behov av begreppet från objekt till ett subjekt. Som ett slags

svensk familjeterapi 36

perspektivtagande och väljande av ord som är till nytta för att skapa förändring.

Ni ser i vår text att det finns flera olika perspektiv som

bidrar och som kan vara rättvisa att använda allihop. Det jag är känslig för är om man använder det i en skuldkultur eller ansvarskultur. Skuldkulturen innebär att den som gör

Kerstin Ornstein, som arbetar med familjeterapi på en psykoterapimottagning inom habilitering, skriver att hon bru-

kar benämna barnets beteenden som deras svårigheter, och upplever att många föräldrar då upplever att det kan vara avlastande och att de börjar tänka på att barnet behöver deras hjälp för att klara dessa situationer som är svåra.

fel ska sona/lösa det, medan ansvarskulturen innebär att den

En del av er vet att jag gillar och uppskattar att man i hip hop-

dessa kulturer i ”Försonas med sin barndom, och kanske sina

låtar. Jag skulle önska att familjeterapivärlden skulle vara mer

som kan tar ansvar för det problematiska. Läs gärna mer om föräldrar.” av Görel Fred och Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Jag fick upp ögonen för Lasse Mattila med något inlägg i soci-

ala medier. När jag läser på hans hemsida använder han orden normbrytande och problemskapande beteenden, gör det att jag bara måste höra av mig till honom. Han svarar att han under alla år i arbete med barn och ungdomar i utsatta livssituation-

er, över 25 år, ”aldrig har upplevt ett barns eller en ungdoms beteende som ologiskt, när man väl fått ta del av barnets/den

unges kontext.” ”…vi vuxna måste söka efter just den djupare

förståelsen för beteendena som vi upplever som problematiska

världen bjuder in andra artister i sina spelningar, texter och Hip hop. När någon etablerad familjeterapeut ska framträda,

skulle det väl vara underbart med gästspel, att man får vara

med för att ta efter, få spänna sin båge, få bidra till denna mångröstade rörelse. Med denna text ville jag göra något av detta. De som aktivt bidragit till denna text är Björn Holmberg, Kerstin Hopstadius, Lasse Mattila, Kerstin Ornstein och

Marcus Westergren. Många är ni andra som diskuterat och utmanat både användandet och icke-användandet av detta ord.

Det finns fler perspektiv och känner du att du vill lägga till så maila gärna redaktionen på sftredaktion@gmail.com

för att vi ska kunna bemöta dessa på ett konstruktivt och på

sikt hållbart sätt.” Lasse menar att det spelar stor roll hur vi vuxna förstår de bakomliggande orsakssambanden till våra

av Marcus Westergren

barns och ungas beteenden, och att det också är just denna förståelse som avgör utgången och resultaten av vårt samspel med barnen och ungdomarna.

svensk familjeterapi 37

Samspelet Syftet med min uppsats på min grun-

dläggande psykoterapiutbildning var att utforska det verbala men framförallt det

icke-verbala samspelet mellan mig som

behandlare och en klient i ett samtal samt undersöka effekten samtalet hade på klienten och på mig som person.

Jag önskade att besvara mina frågeställningar om hur det verbala och det ickeverbala samspelet ser ut mellan mig och

klienten i samtalet och vad klienten upplever att samtalet hade för effekt på henne samt vilken effekt jag upplever på mig efter samtalet och efter analys av samtalet.

nebörden av Rober (2017) beskrivning av att ord oftast kan endast delvis greppa vad kroppen kan uttrycka. Utifrån Annas kroppsspråk och tonen på rösten uppfattade jag att hon

kände sig ensam vilket jag uttryckte genom mitt kroppsspråk

och därefter valde att sätta ord på varpå Anna delade hennes beskrivning av hennes relation till sin mamma.

Stern och Schores beskriver hur den implicita kommunikationen påverkar intersubjektiviteten mellan människor och hur

det i sin tur påverkar deras implicita vetande om att vara

i relation med andra. Det går i linje med Odgens & Fishers beskrivning av att den implicita kommunikationen, genom

delade erfarenheter och terapeutens förmåga att implicit reglera utifrån klientens implicita kommunikation, ger ökad

tryggheten i relationen. Denna process i relationen påverkar

i sin tur klientens utveckling av att reglera sina egna känslor

Ni ska nu få ta del av en sammanfattning och utdrag från min uppsats. Det kommer finnas för nedladdning i sin helhet inom kort.

och, enligt Schore, ökar klientens känsloacceptans. Jag tycker

att det skildrar terapi i linje med Schores uppfattning av terapi som känslokommunikationsläkning. I samtalet befinner jag mig implicit kvar i Annas känsla av sorg och ensamhet vilket

Jag undersökte ett samtal och valde att lyfta fram fem känslomöten. Utifrån Stern (2005) ser jag flera av känslomöte-

na under samtalet som ”moment of meeting”, det var stunder

som jag upplever som avgörande för vår fortsatta kontakt.

Stunder där vårt verbala men framförallt det icke-verbala samspelet spelar en stor roll i utvecklingen av de avgörande ögonblicken av kontakt. Jag ser den omedvetna dansen i sam-

spelet mellan oss och de snabba känslomässiga speglingarna som uppstår. Jag blir fascinerad över samspelets rikedom och allt som sker under få korta ögonblick. Jag slås även av in-

jag upplever hjälper Anna att känna trygghet i relationen mellan oss samt trygghet i att vara kvar i känslan tillsammans, reglera den och acceptera den tillsammans. Min upplevelse av samtalet med Anna var att vi gemensamt genomgick en känslokommunikationsläkning som påverkade såväl henne som mig.

Jag önskade att undersöka vad Anna ansåg att samtalet hade för effekt på henne. Anna beskriver att hon blev lugnare eft-

er samtalet och att hon tyckte att det var skönt att berätta för

svensk familjeterapi 38

befann mig upptäckte jag att jag hade en känsla av hopp och arbetsglädje. Jag kunde relatera till Annas upplevelse av en-

samhet i hennes beskrivning av att ”tappa meningen”, utifrån

min egen känsla av att under samma period ”tappat glädjen”.

Hennes frustration och sorg i att vara missförstådd och endast

sedd utifrån en sida av sig själv speglade min frustration av att vissa personer som jag arbetar med blir missförstådda och objektifierade snarare än sedda som unika subjekt i sin egna uni-

ka livssituation. Jag kan endast hoppas att även Anna fick en

positiv upplevelse av samtalet och en ökad acceptans i att vara den hon är. För min egen del gav samtalet mig en ökad känsla

av hopp och känsla av att hitta tillbaka till min egen glädje.

Glädjen i att möta personer, dela känslor och dela ögonblick, få lyssna med hela kroppen, ge den andre utrymme att vara

och samvara genom att uppmärksamma den andres varande bortanför orden. Jag insåg att jag var tacksam för samtalet med Anna. När jag dagen därpå tittade och analyserade filmen såg

jag fram emot att träffa Anna och utforska hennes tankar och någon annan istället för att bära det själv. Hon berättar att hon

reflektioner. När vi hade pratat med varandra avslutade jag

ändrade sig efter samtalet. Hon uppger att hon tog till sig att

vilket gör mig nyfiken på vad detta innebar för vår relation.

tar att hon valde att återberätta detta till en tredje person efter

och att vi genom att rucka på våra positioner av ”hjälpare”

framförallt den icke-verbala kommunikationen och samspelet

odefinierad, riktning i vår relation.

innan övervägde att avsluta familjebehandlingen men att hon

med att tacka för samtalet. Jag märkte att Anna blev förvånad

jag är imponerad över att hon klarar så mycket. Hon berät-

Min förhoppning är att vi har kunnat skjuta på maktobalansen

samtalet. Jag hade med uppsatsen en önskan om att utforska

och ”mottagare” kan ta avstamp i en ny och spännande, ännu

samt vilken effekt samtalet och analys av samtalet hade på mig. När jag tittade på filmen och läste transkriptionerna slogs

jag av hur lite jag säger verbalt men hur jag ändå implicit talar med Anna och följer henne i dialogen som blir meningsfull för

oss båda. När jag efter samtalet kände var jag känslomässigt

av Louise Åkerström Familjebehandlare

svensk familjeterapi 39

Fokus på familien Fokus på familien är sedan många år den centrala vetenskapliga tidskriften för familjeterapi i Norden.

och från forskningsfronten. Dessutom berör de just den springande punkt vi redan har nämnt: Hur kan forskning bli

till nyttig praktik? Och hur kan praktiken bidra till bättre kunskapsutveckling?

Tidskriften utkommer med fyra nummer om året och inne-

Den första artikeln, skriven av Kjersti T Rogne, har titeln ”…

eebedömda vetenskapliga artiklar över fackartiklar, essäer till

En romjulsdrøm]. Hon har tagit med sig en frågeställning från

veller och dikter har förekommit. Tidskriften är flerspråkig och

praktiken. För vad är det vi definierar som arbete med familjer?

håller artiklar som spänner över många olika genrer, från refer-

og saligheta var et bessmorfang” [ett citat ur Alf Prøysens visa

berättelser från klinisk vardag och bokrecensioner. Ja, även no-

forskningen och låtit denna fråga utmana vårt sätt att organisera

innehåller artiklar på norska, danska, svenska och engelska.

Är vi så fokuserade på kärnfamiljen att vi glömmer att familjer

På https://www.idunn.no/fokus kan man läsa tidskriftens ledare,

varandra? Frågeställningen konkretiseras genom en presentation

artiklar. Annars kan man abonnera på tidskriften i dess helhet,

deras barnbarn påverkas av separationer mellan föräldrar, och

består av många generationer, som ofta har stor betydelse för

som alltid ligger på Open Access, och ladda hem enskilda

av kunskap om hur förhållandet mellan far/morföräldrar och

på papper eller digitalt. Medlemmar i Svenska föreningen för

en reflektion över hur de norska familievernkontoren förhåller

familjeterapi har 10 % rabatt på prenumerationen.

sig till dessa relationer.

Ur ledaren för nummer 04/2019, skriven av Hilde Aamodt och

Den andra artikeln, av Erling Fidjestøl, är en text som är

Vigdis Wie Torsteinsson, saxar vi följande:

praktiknära i ordets egentliga bemärkelse. Han visar oss genom

Ett av de viktiga teman som Fokus-redaktionen alltid diskuterar

ger avtryck i samtalet, från mening till mening. Med jämna

är hur vi kan inspirera yrkesverksamma som arbetar kliniskt till att förmedla sina erfarenheter. Var finns de täta, nära, levande

beskrivningarna av det rum där våra teorier och vår kunskap tas i bruk? Hur kan vi förmedla viktig kunskap som är kopplad

en dialog från en terapitimme hur en narrativ arbetsform

mellanrum får vi kommentarer från terapeutens perspektiv,

med förklaringar till hur samtalets utveckling har samband med den förståelse terapeuten för med sig in i samtalet.

till vårt praktiska arbete med familjer? Och hur bygger vi

Björn Holmbergs artikel är en detaljerad beskrivning av

familjearbetet: forskning och praktik?

ler personliga utveckling. Vad är det i min egen historia som har

Det här numret är på så vis ett önskenummer, med bidrag från

Och hur kan jag förhålla mig till historien, så att den blir en

broar mellan det som för många är två parallella sätt att se på

både den kliniska vardagen, från utbildningen av terapeuter

familjerekonstruktion, en metod i terapeuters utbildning och/el-

bidragit till den jag är idag, både som person och som terapeut? resurs i arbetet med andra människors relationer? Med Virginia

svensk familjeterapi 40

Satir som historisk referens och inspirationskälla har Holmberg

utvecklat ett sätt att arbeta med dessa teman. Om vi har som

utgångspunkt att vi som terapeuter är viktiga för vad vi kan åstadkomma i samarbete med andra, är detta möjliga infalls-

vinklar till bra reflektioner och ett arbete med vad som är mina

starka sidor, mina blinda fläckar och vad jag kan vidareutveckla för att bli en ännu bättre samarbetspartner. Holmberg vill med den här texten ge andra möjlighet att låta sig inspireras och föra arbetet vidare.

Rolf Sundet, Emma Broberg, Tone Bergan Håkansson, Mari-

anne Lia och Michaele Ramberg tar oss med ännu ett steg i

diskussionen om förhållandet mellan forskning och praktik. De har skrivit om hur arbetet i en handledningsgrupp på ett kom-

munalt familjecentrum utvecklade sig till ett samarbetsbaserat forskningsprojekt. Genom anteckningar från handledningen blev en första text utgångspunkt för en fokusgruppdiskussion

som spelades in, transkriberades och systematiserades. Genom

denna process visar de också hur diagnostiska kategorier och

uppstår. ”Ett första steg i hanterandet av ett dilemma, där det

glugg att möta människorna genom.

dra, är att erkänna att involvering av barn i mäklingsprocessen

Den sista artikeln i det här numret handlar om hur barn involv-

dessa utmaningar handlar om och eventuellt kräver, med hän-

behandlingar som baseras på dessa blir en alltför smal fönster-

inte finns ett lösningsalternativ som är uppenbart bättre än an-

kan medföra utmaningar. Ett nästa steg är att identifiera vad

eras i mäklingsprocessen. [Mäkling mellan separerade föräl-

syn till förändring av praxis”, skriver författarna.

metod att undvika vårdnadstvister.] Genom mäklingsmodellen

Nummer 04/2019 av Fokus på familien innebär också ett redak-

utbildningsinsatser, ökar barnens deltagande också i mäkling-

tionen och efterträds av Lennart Lorås. Svenska medlemmar i

drar har en stark position i norsk familjelagstiftning, som en Barn i mekling, som har implementerats genom omfattande

törsskifte. Efter fyra år lämnar Vigdis Wie Torsteinsson redak-

skontexten. Men hur upplevs denna utveckling ur mäklarnas

redaktionen är Fanny Marell och Gustaf Berglund.

perspektiv? Genom kvalitativa intervjuer med 12 mäklare visar

författarna Astrid Strandbu, Reidun Langeland-Mikkelsen,

Sammandrag och översättning: Gustaf Berglund

Renée Thørnblad och Anna Margrete Flåm att nya dilemman

svensk familjeterapi 41

Läsv bör därför enligt författaren ha fokus kring just känslor och verka för en ökad förståelse kring vad som händer. Dan hän-

visar både till sin egen praktik och annan forskning och menar att om vi har fokus kring känslor som ett sätt att verka för en ökad förståelse, kan det skapa en ökad möjlighet till repara-

tion mellan föräldrar och barn kring det som upplevts svårt och lett till olika brott i kommunikationen i familjen.

Som familjeterapeut, uppskattar jag författarens integrativa förhållningssätt i förståelsen av människor bekymmer. Dan

låter olika teorier samsas utifrån ett interaktionistiskt perspek-

tiv. Det handlar t ex om teorier om anknytning, mentalisering,

systemisk familjeterapi, reglering av känslor etc. Avsnitten följs också av praktiska exempel, övningar såväl som korta

vinjetter med röster från både barn och ungdomar som Dan mött i sitt arbete. Dessa röster levandegörs i boken och blir till

pedagogiska väl valda exempel för mig som läsare i förståelse

En användarbok om känslans språk mellan föräldrar och barn.

av teorierna kopplat till praktiken. Boken vänder sig både till

föräldrar och till verksamheter som möter föräldrar och barn med bekymmer av olika slag med intresse att fördjupa sig

kring vad ett bekräftande samspel innebär i praktiken. Dan har

”Den mänskliga hjärnan är sårbar, men också en förlåtande

tidigare publicerat boken Barnfokuserat Familjearbete (2017)

teori om känsloreglering och förmågan att hantera känslor

tande samspel (2020), även den publicerad på Humanistiska

hjärna.” Dan Forsström hänvisar till Allan Shore och dennes

och nu finns även hans tredje bok; Behandlarguiden i Bekräf-

som en grund för att utveckla psykisk hälsa. Dan återkom-

förlagets hemsida.

mer på olika sätt i sin bok Bekräftande samspel, kring flera

personer, teorier, metoder, som precis som Shore, lyfter fram

vikten av våra känslor i en förståelse kring vad som händer, t

av Lisa Koser

Socionom, psykoterapeut, lärare/ handledare i psykoterapi

ex när vi inte känner oss förstådda (som det lilla barnet eller tonåringen) eller när det blir svåra sammanbrott i kommunikationen mellan vuxna och barn. Det är i det relationella sam-

spelet, svårigheter uppstår. Samspel mellan föräldrar och barn,

svensk familjeterapi 42

värt Harry Martinsson skriver i Nässlorna blomma, ”Martin var tio år och redan låg han i sitt femte hem, i sin fjärde soffa. Hans husbonde hette Paul-Wilhelm-Sven och hade sex armar. En

gång, han visste det inte än, men en gång skulle han få fyra armar till. Sov, sov.”

Boken beskriver inte en modell utan ett tankesätt. Den erbjuder

läsaren en sammanställning av forskningsresultat och klinisk erfarenhet från en rad framstående kliniker och forskare. Själva metoden används redan av t ex Rädda Barnen och är en del

i utbildningar i traumamedveten omsorg. För mig blir det en oemotståndlig kombination av vardagsberättelser från barn och vuxna med dessa erfarenheter, sammanvävt med kunskaper från författarna och forskarna Cozolino, van der Kolk, Schore,

Perry, Siegel, Bloom & Farragher, Felitti & Anda, Lieberman, Panksepp m fl. (Behöver man känna till dessa forskare? Ja, jag

menar att vi familjeterapeuter behöver bli bättre på att också titta på relationers både goda och ibland förödande effekt på vår neurobiologi och vårt immunförsvar, psykiskt såväl som

It’s not defiance, it is deficit.

fysiskt. Kan man vara en bra terapeut utan att alls bry sig om

En bok som handlar om det största hotet mot folkhälsan och om att läkning behöver trygghet, goda relationer och goda copingstrategier i vardagen.

av svåra händelser är att vi blir tagna, mållösa, saknar ord etc.

Trauma gör ofta något med kopplingen mellan våra båda hjärn-

halvor. Långvarig mållöshet gör oss dessutom sårbara för nya

”Problematiska beteenden är komplexa och ofta resultatet av

många faktorer… Därför kan ingen enskild teori eller metod någonsin förklara alla problematiska beteenden och uttryck hos utsatta barn och unga. Tidiga påfrestningar och trauma är

dock den bakomliggande orsaken till att många barn placeras i familjehem eller på behandlingshem eller går i särskilda undervisningsgrupper.” (från boken)

dessa forskare? Ja, självklart!) Många av våra beskrivningar

svåra händelser, eftersom vi då är sämre rustade att förstå och benämna det svåra.

Boken är lättläst och jag tycker att det är bra att få bilder, grafer och visuellt stöd för att förstå. Den presenterar de livslånga

riskerna med komplexa trauman, t ex ACE-studien och relevant kunskap om hur dessa påverkar människan. Redan i titeln pre-

senteras syftet att skapa läkning de 23 övriga timmarna (som

svensk familjeterapi 43

är en ordlek om tiden när man inte sitter i samtal med tera-

peuten). Det är i de många små situationerna (utan trygghet

från vuxna) som komplexa traumat skapas, men det är också

i vardagens trygghet som läkningen kan ske. Det som gör att jag vill recensera boken här är att vi träffar många av dessa

som är runt dessa barn i handledning av skolor, familjehem, boenden och öppenvård. I boken finns ett vardagligt språk

som kan hjälpa oss att förklara för föräldrar och personal om vad som skapar läkning och de kan få en större förståelse för att man måste lära sig trygghet och hur det känns, när man

växt upp med att ingenting är tryggt, man blir vaksam och

behöver hantera att faror kan komma från de som skulle vara ens trygghet.

”Martin hette alltid djävel, vande sig med tiden vid den titeln.

Den kom att bli i sin ordning, vanemummlets vanligaste ord.

Ordet var inte så farligt, tyckte han. Men det fanns tiotusen tonfall med det ordet, varför då inte omväxla med dem?(ur

Även om början inte utvecklade sig som det brukar, kan man stå stadigt med andra tätt intill.

Boken går igenom trauma och dess påverkan på oss män-

Boken tar tag i mig på ett sätt som jag inte är beredd på.

tre pelarna som finns med i läkningen är trygghet, relationer

påmind om en likhet med de båda författarna. Min egen sky-

trauma att det var samtal med en terapeut som hjälpte, utan

att leva med en ständigt molande närvaro av våld, träffar

för dessa viktiga vuxna? Denna bok är skriven för de som

slags ryggsäck, som de med trygga relationer alltid bär med

som har störst möjlighet att hjälpa dessa barn och ungdomar.

värderingar etc att bära med sig. Författarna har egna svåra

Nässlorna blomma)

niskor, trauma och hjärnan och traumats konsekvenser. De

Jag blir både bekräftad och sedd men också in på bara huden

och coping. Väldigt sällan svarar de som återhämtat sig från

ddslöshet, att bli lämnad på internat redan på lågstadiet och

att det fanns en så kallad viktig vuxen. Så hur skapar vi plats

mig igen när jag läser. I boken liknas föräldrastödet med en

lever och arbetar dagligen tar hand om dessa ungdomar. De

sig som ett slags kapital, en väska av färdigheter, förmåner,

Boken har praktiska verktyg som är till hjälp.

erfarenheter av förlust och separation från sin trygghet som

de delar med sig av. Howard gick på internatskola som barn

svensk familjeterapi 44

och John blev placerad ett antal gånger och levde en tid i

miljö, behandlingshemmen skapade en större möjlighet att

ken med sådant mod och pondus att livet framstår som gott

större trygghet. Att dra sig undan är förknippat med fysisk

hemlöshet. Idag är de universitetsutbildade och skriver bo-

trots det svåra. De är väl inlästa och kompetenta, men för mig finns det också en ton av samhörighet bortom forskning och

kunskap, ett språk för de (oss) som saknar eller går med bara en pytteliten ryggsäck av familjestöd. En grundton av tvivel

och ensamhet, som många jag träffar i terapier, bär med sig från sina yngre år. En signal om att inte dyka på tvivlet, led-

senheten eller ensamheten, utan först etablera en varaktig trygghet. Att kanske liksom lite nonchalant lyssna på över-

utforska relationer till de vuxna i sin egen takt vilket gav

och psykisk ohälsa, men det är viktigt att veta att om nära

relationer varit hotfulla, aktiverar vi ju barnets alarmsystem (amygdala) om vi går för nära, vilket leder till att jag tänker

att det är ju barnets behov av trygghet, nya erfarenheter av goda relationer och vikten av att få lära sig nya copingstrategier som är det hjälpsamma, inte terapeutens eller behandlarens tanke om vad som är god vård.

givenheten och traumat för att inte skapa osäkerhet med sina

Jag hoppas att du läser denna bok, men ännu mer att du ger

som beskriver pingisbordsrelationen med en vuxen som det

ma till nytta.

frågor och sin värme. I boken finns exempel från en ungdom

viktiga, att personalen inte frågade men gav tid och trygghet.

den vidare, som bok eller genom dina ord, där den kan kom-

av Marcus Westergren

Jag avslutar med några reflektioner från boken. En del vuxna

talar ibland sig varma om trygghet, att man ska ha ordning.

Om man skapar en nolltolerans mot dåligt uppförande, kan innebära att de utsatta och traumatiserade unga blir exklud-

erade, att i de stunder de tydligast signalerar ett behov av stöd och en brist på copingstrategier blir då bestraffade och ta-

lade till rätta. Det är ju inte trots, utan underskott av trygghet, trygga relationer och copingstrategier. Ofta är de mest utsatta

placerade på behandlingshem med tuffast restriktioner och

ibland isolering, som kompromissar med de boendes behov av trygghet och trygga relationer. En annan tanke är att vi ofta outtalat tänker oss att ett hem alltid är tryggare och hälsosam-

mare att bli placerad i. John (författaren) skriver om sin egen

erfarenhet av att familjehemmen ofta blev en för krävande

svensk familjeterapi 45

Platsen han utgår ifrån under sin vandring är en fransk by i

Provence. Innan han binder ihop sina sonetter till en krans

levererar han både hårda och mjuka rallarsvingar på vägen.

Skickligt och berörande. Inte minst genom att använda sig

av en fingertoppskänslig begreppsvärld för att genom olika

ordflätor beskriva att jorden befinner sig i ett ansträngt läge.

Vi får ta del av hur de långsamtväxande olivträden hotas när våren ständigt går mot sommar, där profitens grymhet kväver

fantasin och varje flygresa i grunden är ett svärdshugg mot

planetens atmosfär. Även nybildade ord som modersömt och tillväxtkrämare har parats med plöjd mark och svårläkta fåror liksom vår tidssnäva amnesi.

Författaren har genom sitt ordval pricksäkert virkat in nålstick högt som lågt, även vackert mot det förgörande. På detta sätt

En plats där ginstens doft berusar själen – Gustaf Berglund

har han inte bara kunnat locka till läsning utan också till ett för egen del möjligt skapande hos den som tar del av innehållet. ”En plats där ginstens doft berusar själen,

I min hand har jag Gustaf Berglunds andra diktsamling på

Där omöjlighet blir möjligt för en stund

Här om något bevisar han att han har språket i sin hand då den

Där människa inte bara är en kund”

psykoterapeut och författare genom böcker hos Mareld och

Med detta bidrag kan jag bara konstatera att sonettdiktaren,

engelska och norska. Nu har de här dikterna tillkommit och är

vingar kvar utan att få dem bortsmälta alltför nära solen.

BoD med titeln ” En plats där ginstens doft berusar själen”. är skriven som sonetter. För oss är Gustaf Berglund känd som

Studentlitteratur, men också på senare tid som översättare på

skrivna med en sinnesbaserad vakenhet om planetens villkor och fortbestånd tillägnad Greta Thunberg.

som här tagit ut svängarna i ett avslutande crescendo, har sina

av Barbro Bohrn Uddgren

svensk familjeterapi 46

”Att öppna munnen och yttra ordet normkritik är i vissa sammanhang un-

gefär detsamma som att doppa sig själv i honung och uppsöka närmaste bisvärm.” (citat från boken)

Bokrecension av Med normglasögon i behandlarrollen. Utforskande i gränslandet mellan normer, makt och psykisk hälsa.

Av Lina Bodestad.

Normer syns ofta inte förrän man bryter mot dessa, något jag upplevde tydligt första gången jag var med på ett systemcafé för över 10 år sedan. Jag råkade bryta normer redan när jag presenterade mig och att jag arbetade inom barnhabiliteringen.

Ni vet den där känslan att det bara blir lite tystare och människor stelnar till lite, tittar på varandra utan att det ska synas att de tittar på varandra. Jag fångade bara upp att det var något, men först senare har jag fått någon slags begriplighet i det.

Behöver det sägas att det dröjde innan jag gick på fler träffar i föreningen? Det andra normbrottet vid samma tillfälle kom när jag i en reflektion hänvisade till lösningsfokuserat arbetssätt. Samma tystnad, tittande på varandra utan att titta, samma hårda ansträngning av de i rummet att inte visa att man reagerat. Att en i rummet är utanför och inte vet om normerna. Nä, jag skrev ju redan att jag inte gick på möten på en längre tid. Och ja, jag har utan att veta det brutit mot många fler normer i familjeterapirörelsen och med denna text riskerar jag göra det igen. Syftet är inte och har aldrig varit att bryta normer, jag har först förstått att det var en norm när jag landat i bilen på väg hem. Och ja, jag har hört samma berättelser från fler kollegor i gruppen ”vi-som-bara-kom-en-gång” och med sin fortskridande frånvaro skapar en frustration hos de kvarvarande om varför ingen vill komma på träffarna. Ett bekymmer för båda grupper som aldrig kommer synas om vi inte lyfter blicken och tittar på normerna. Ett skuldbeläggande av den andres grammatik. För normer är som ett slags grammatik för det sociala. Det uppstår och förändras i relationer. Grammatiken blir ju synlig när någon inte kan språket, fast man är helt rätt i ett annat språk. Att ha en tysk ordföljd i svenskan är spännande om man känner till båda språkens grammatik, annars är det mest svårt att förstå.

svensk familjeterapi 47

Jag dristar mig, trots risken för svärmning, att skriva några av de normer jag stött på, utan att värdera dessa som bra eller dåliga, bara att de verkar vara rådande i de kretsar av föreningen jag hamnat i. Får man ha ett barn med ADHD och ändå känna sig välkommen? Får man ha autism i sin familj utan att man behöver hålla tyst om det? Kan man i någon tid ha behövt äta SRRI för att hantera svårighetena i livet, utan att man behöver tiga om det? Kan man tilltalas av DBT och ändå vara en bra familjeterapeut? Kan man se de uppenbara likheterna mellan Tom Andersens skrivningar om in- och utandning och mindfulness? Som ni märker kan en som inte riktigt är bäst i klassen på sociala normer, råka passera normernas gräns. Det är spännande att vara där, men man skapar med det en viss oro i både sig själv och andra.

Och visst är det en bokrecension jag skriver, för just detta handlar boken om. Den handlar främst om att hjälpa klienter, men genom att vi själva får syn på våra normer och kan förhålla oss nyfiket till dem, så att de inte hindrar i behandlingen. Att vi övar upp förmågan att ta på de normkritiska glasögonen för det vi just nu är i. Att inte vara medveten om normer gör att vi inte heller kan externalisera dessa och förhålla oss medvetet till dem, oavsett om de gäller kön, ursprung, status.

Jag läser boken också som en personlig berättelse om oss som pluggat länge, med goda betyg och ett oftast ordnat liv.

Lina skriver om att hon helt plötsligt befann sig i en grupp där alla hade MVG i betyg, när hon började på psykologprogrammet i Lund. Vad gör det med skrået?, är frågor som hon funderar på.

På några kongresser och symposier jag varit på kan man fundera på vem som tar det offentliga talutrymmet i anspråk.

Och om ni nu redan gissat att det mest var vita, medelålders, heterosexuella män, som tog till orda, så gissar ni rätt. Jag säger inget om det är bra eller dåligt, bara att det verkar vara en osynlig norm. För er som vill går det att göra en enkel deltagande observation vid nästa sammankomst. Du kan studera t ex, Vad ger plats? Vem tar den? Uppstår det kamp om platsen? Eller förblir den osynlig? Vi familjeterapeuter vet ju om att dominerande berättelser kan tysta andras, vi vill gärna gå en runda i familjen och låta alla komma till tals. Allas berättelser är viktiga, ändå förhåller vi oss inte till just det när vi själva håller sammankomster. Denna tidning lider ju till viss del av samma risk för ensidighet bland skribenterna. (vita medelålders, heter…., ja ni fattar).

Jag önskar dig denna läsupplevelse som boken gett mig.

Att få studera dina egna normer genom att läsa. Att du får jobba lite själv med varför du väljer att fråga som du gör i terapirummet. Att du får problematisera ”the healthy normality”. Att problematisera normalitet, att problematisera historiens närvaro i nuet (jmf familjerekonstruktion). Att bli medveten om dikotomier som är falska kan ju ge en bredare och annan berättelse att leva i.

Lina menar att vi behöver vara medvetna om normer, att de annars kan göra oss blinda för det som våra klienter sliter med. Att vi blir sämre familjeterapeuter och familjebehandlare, helt enkelt. Hon går igenom och sorterar i kritiken mot normkritiskt förhållningssätt. Normer kan ju vara både som hjälpmedel och som förtryck. De kan skapa utanförskap och

svensk familjeterapi 48

innanförskap, vilket har vissa bieffekter som vi känner till lite var och en. Skapa trygghet och otrygghet. Skapa jämlikhet och ojämlikhet.

När jag läser boken slås jag över hur mycket som vi familjeterapeuter är tränade på att se normer, att matcha just denna familj, att få syn på hur familjernas normsystem ser ut och att lyfta det till medvetet prat som kan förändra. Men jag slås också över hur svårt det är att se på sina egna normer.

Vi brottas ju med att vi ser delar och att vi alltid ser saker från bara ett håll, om vi inte bjuder in andras perspektiv.

Vi kämpar ju alla med det som kallas ”grundläggande attributionsfelet”, att vi tenderar att tillskriva oss själva äran för framgång, medan andra får bära ansvar för motgången och tillkortakommanden. De flesta partier och även familjeterapiföreningar riskerar ju göra detta felet, eftersom vi är människor som bildar föreningar och partier. När ingen vill bli medlem så är det något fel på de andra, medan om många söker medlemskap så har vi gjort det bra. Lite trist att det här felet även drabbar välutbildade psykoterapeuter. Men viktigt att vi får syn på det.

Jag måste erkänna att jag ibland blandade subjekt, vem som är vem i texten, när jag läste. Lina skriver om hur vi kan använda normkritik i psykoterapi, medan jag ofta kom på mig att läsa om våra egna normer när vi möts som familjeterapeuter. Jag tror att det är bra att bli medveten om normer var man än befinner sig, i rollen som terapeut, som opinionsbildare, som föreningsmedlem, som förälder etc. Det gör oss helt enkelt bättre. Boken innehåller så mycket mer, också av konkret karaktär som begrepp, övningar, om vuxennormer, om det-

borde-du-klara-av-normen, om privilegier och om varför vi använder vissa ord och inte andra, varför utanförskap inte får ett rött streck under sig av rättstavningsprogrammet, medan innanförskap och mellanförskap får ett rött vågigt streck under sina bokstäver.

En av faktorerna som gör oss bättre som psykoterapeuter är att vi kan skifta i perspektiv och att vi har hög förmåga till reflexivitet. ”Doubt yourself as a therapist, love yourself as a person”, är den hittills vackraste titeln på en forskningsartikel jag har stött på.

Varför skriver jag så ivrigt om normkritik, då? Kanske är det för att jag är så barnsligt förtjust i att undersöka varför det är på olika vis, varför alla tycks tro på en uteslutande dikotomi bestående av man och kvinna, när det uppenbart finns fler varianter än två. Lina menar att vi föds normkritiska och frågar ”vad händer om…?”. Utifrån den logiken är jag delvis barnsligt förtjust i att ge mig in i bisvärmar, eller bara nyfiken om hur det ligger till här i världen, utan att ”förbjuda” vissa frågor. Jag har en del barnslig lek att ta igen. Där jag växte upp fanns det en hel hög med frågor som man inte fick fråga om man nu skulle komma till himlen, för vem vill väl komma till helvetet? Så, hoppas ni orkar med min nyfikenhet, annars skulle ni inte ha läst så här långt, utan tagit ert ansvar och slutat tidigare. av Marcus Westergren

svensk familjeterapi 49

Nästa nummer Porträttet Gun Drott Englén

Resan genom familjeterapisverige fortsätter, vi besöker Uppsala och en psykoterapimottagning inom habiliteringen.

2020 -Temanummer av SFT i år om familjeterapin i Sverige. Bidra gärna med texter och uppslag.

Kalendern Hästunderstödd terapi med Lilian Ottosson. Systemcafé 3 mars ordnat av Familjeterapiföreningen Norr.

Håll koll på www.sfft.se för mer spännande info. Se gärna de filmade föreläsningarna från kongresser och symposium, som du kommer åt genom hemsidan.