14
VISION 2020
VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
David Appelgren och en hampaplanta som har hunnit att bli vissen av frost.
Under David Appelgrens föreläsning är det fikapaus.
Den nyttiga och lagliga hampan Morgondagens tyg, skor, dryck och salva ÖDESHÖG (JB)
Just nu diskuterar många klimat, miljöförstöring och framtid. Kan hampan bidra till att förbättra jorden? När David Appelgren ska berätta om hampan och dess fördelar kommer 48 personer till Hästholmens bygdegård för att lyssna. David driver Ombergs Ekogård på Mossen i den norra kanten av Ödeshögs kommun och där odlar han bland annat hampa.
David inleder med några frågor till publiken. Svaren visar att hälften av de 48 är från trakten, hälften kommer längre ifrån, ingen är polis och ingen är heller lantbrukare. Detta med polis har en särskild historia. Bygdegårdens ordförande har många döttrar. När en av dem dricker hampate med en kompis kommer polisen och hon får lämna kissprov. Drycken innehåller inget olagligt och provet är helt rent. Trots det blir hon senare kallad till socialen där hon får svara på för henne obegripliga frågor. Resultatet av denna hän-
delse blir att David, som är ledamot i bygdegårdens styrelse, bjuder på en gratis föreläsning för att alla ska ha möjlighet att lära sig mer om
den ofarliga, användbara och nyttiga hampan. Det gäller att skilja på hampa och hampa, det vill säga på industrihampa och hampa indica. Om man ska bli hög av den lagliga industrihampan krävs en cigarrett stor som en telefonstolpe, säger David. Han är en van föreläsare och visar många bilder, men det är verkligen bilder och ett komplement till hans föreläsning, inte text med konkurrerande information. Davids hampa är två meter hög. Han skickar runt en planta. Den har nyss vissnat av frost. Han frågar hur vi tycker att den doftar, själv tycker han att den känns som citron och humle, som för övrigt är en nära släkting till hampa liksom även brännässlan. Med undantag för bin gillar inte insekter och råttor doften, berättar David. Vissa tider har det varit för-
bjudet att odla hampa i Sverige men sedan år 2003 är det tillåtet och tio bönder odlar 79 hektar enligt statistik från år 2017. Hampa klarar klimatet både vid ekvatorn och i Norrland. Det sägs att man kan odla hampa på samma mark 15 år. David har hittills gjort det i två år. David berättar att hampa troligen är vår första gröda, långt före vete. Hus har byggts med hampa i botten, vikingar har använt hampa i
48 personer kom till Hästholmens bygdegård för att höra David Appelgren berätta om hampan och dess fördelar.
kläder, rep och troligen segel och Gutenberg trycker alla sina böcker på hampapapper. David ser många fördelar med växten. Man kan göra mycket av hampa, den växer snabbt, behöver inga kemikalier, allt kan tas till vara, man kastar inget av den och om man skulle göra det är den komposterbar. På nätet kan man handla bland annat olja och te av
blommorna, tvål, schampo, kosmetika och oljefärg av fröna. Av stjälkar kan man tillverka skor och stövlar, rep, tidningspapper, kuddar, ryggsäck och inte minst kläder. Det finns t-shirts, jeans, underkläder, strumpor, tröjor med mera. I Konsumentverkets tidskrift Råd & Rön står det år 2011 att tyget är slitstarkt men skrynklar lätt. Kläderna känns svala på som-
Det finns också gitarrer av
pabetong är både hård och isolerande, säger David. Kort sagt det tycks gå att använda hampa till det mesta. Och nu när vi på allvar talar om att minska vår konsumtion av onaturliga produkter finns det ju extra stor anledning att låta hampan ta en större plats.
hampa, år 1941 gör Ford en bil med kaross av hampa och på 1940-talet finns också tyg och säckväv av hampa. Ham-
Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM
maren och de värmer på vintern. David är för dagen klädd i byxor som till 55 procent är hampa och resten bomull, hans skjorta och skor är helt av hampa.
Överens om bioekonomisk forskningsagenda Den europeiska skogsnäringen är enig om de tio viktigaste forskningsmålen fram till år 2030.
FTP Conference 2019 i Finland. Agendan är ett viktigt inspel till EU:s kommande stora forskningssatsning Horizon Europe.
Vägar för att nå målen beskrivs i en strategisk forskningsagenda – SIRA 2030 – som lanserades nyligen under
– Bioekonomin bidrar starkt
till lösningar på många av de stora samhällsutmaningar som Europa står inför. Klimatsmart
byggande i trä och fiberbaserade produkter som bidrar till ett fossilfritt samhälle är viktiga lösningar som kan stärkas ytterligare med rätt forskningsfinansiering, säger Johan Elvnert, Managing Director för FTP, Forest-based Sector Technology Platform i Bryssel. Det kommande forsknings-
programmet Horizon Europe planeras att omsätta cirka 100 miljarder euro mellan åren 2021–2027. – Skogsnäringens forskningsområden behöver få en tydlig adressering i forskningsprogrammet, säger Johan Elvnert.
Agendan är framtagen av den europeiska skogsindustrin inom ramarna för Forest-based Sector Technology Platform (FTP). Agendans tio mål tar ett tydligt helhetsgrepp för bioekonomins utveckling och dess roll för samhällsutvecklingen för såväl jobb och rekreation som för konsumtion,
bostäder och transporter. Den europeiska forskningsagendan belyser också forskningsbehov kring hållbart skogsbruk, ny teknologisk utveckling för samverkan mellan olika industrier, samt behovet av ökad kunskap för utveckling av cirkulära affärsmodeller.