Vision 2020 (specialutgåva av Jordbrukaren)

Page 1

En specialtidning från Länstidningen Östergötland · December 2019

2020 är året då vi lyfter oss! Sidan 2

Tekniken och lantbrukets lönsamhet Sidan 6

Med Vision 2020, den temabilaga i Länstidningen som du nu håller i din hand, vill vi förmedla optimism och framtidstro när vi går in i det nya året. Länstidningen Östergötland vill vara tidningen som berättar om allt det som sker på landsbygden och i de mindre samhällena. Livskraften, engagemanget och entreprenörsandan är stark och det händer mycket. Det vill vi både uppmuntra och berätta om. Du som får Vision 2020 är antingen prenumerant på Länstidningen eller lantbrukare bosatt i spridningsområdet för Jordbrukaren, vår specialbilaga om jordoch skogsbruk.

Tre år sedan ladugården brann ner Sidan 10

Morgondagens tyg, skor, dryck och salva Sidan 14


2

VISION 2020 • december 2019

VISION 2020

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Veckans Peter Borring:

2020 är året då vi lyfter oss! Som verkande i praktiskt lantbruk är det lätt att bli nedslagen. Inte en dag utan att det i TV och fa radio pratas om vikten av att vi för klimatets skull väljer vegetarisk mat. Aldrig en problematiserande frågeställning om hur den vegetariska ofta(st) importerade maten producerats. Vegosnacket står mig upp i halsen och jag är nog inte ensam. Eller när vildsvin, hjort eller varg försvårar vår praktiska vardag i skogs- och mellanbygd att maximera utbytet av vad som krävs för att få fram en gröda, skapar merarbete och dränerar oss på nödvändiga pengar. Eller en ekomarknad som viker på ett tufft sätt där jag är mera pessimistisk i min bedömning än många övertygade ekoförespråkare. Förut när ekopriser varit pressade har den konstant ökande efterfrågan strax hämtat upp priset, så svackorna har inte varit så hårda och djupa de senaste tio åren inom eko. För mig är vi i ett nytt läge där eko och Krav för första gången inte har ”ensamrätt” på att vara det givna bättre valet när medvetna konsumenter vill göra medvetet val för miljö eller klimat. Närproducerat med upplevd spårbarhet eller vegetariska produkter tävlar som samma medvetna konsuments gunst. En annan faktor som kan göra en bedrövad är att vi i två år haft en livsmedelsstrategi som säger att livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som det mesta utom svensk frukt

och grönt är pressat och livsmedelsstrategin lyser med sin frånvaro på gårdsnivå, tydligast kanske dragloket mjölk är där vi tappat sju procent på tio år medan exempelvis Irland ökat 52 procent! Men jag har ändå hopp! Livsmedelsstrategin må visa bristfällig tydlighet på gårdsnivå. För oss som har kontakter med myndigheter på i princip alla nivåer i samhället, ser vi dock att intentionerna i livsmedelsstrategin med minskade regler, ökad fokus på att underlätta produktion faktiskt börjar slå igenom. Förenklingsuppdrag och en som jag upplever det genuin vilja, inte minst från länsstyrelse och kommuner, att i högre grad beakta jordbrukets intressen blir allt tydligare. Fjolårets torka skapade på allvar en bredare förståelse både bland allmänhet och beslutsfattare att man inte kan ta för givet att mat ska finnas i överflöd till låga priser. Genuin klimatångest från många i Sverige driver på intresset och insikten om vikten av att vi kan öka vår produktion och i högre grad ta globalt ansvar för att föda inte bara svenskarna, utan även fler av jordens människor. Ett tecken på detta är att vi

återigen har en ökad insikt och uppställning från allt fler aktörer om vikten av att använda vår jordbruksmark på ett klokt sätt och undvika bebyggelse i högre grad. Även om det i vissa bygder är svårt att se hopp i viltfrågan i praktiken, så ser jag de kraftigt ökade problemen med framförallt vildsvin skapa en insikt om att de vackra orden som både LRF jägarorganisationer och myndigheter sagt i tio år om lokalförvaltning i samverkan inte funkar. Tvärtom måste det nog tyvärr till kraftigare åtgärder i form av regleringar som tvingar oss markägare att ta ansvar för jakten. Jag noterar att jägarorganisationerna också ger tecken på att de börjar tappa sitt traditionella initiativ i frågan. Sammantaget bäddar allt detta för att vi kan komma framåt med lösningar på samhälls- och politisk nivå. Med höstens rapport i ryggen från IVA (Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin) och KSLA som tydligt beskriver att vi måste satsa på en hållbar intensifiering, det vill säga mer av det svenska jordbruket ger detta hopp för oss. Lägger man sedan till

att WWFs köttguide, om än fortfarande förenklad på många sätt, ändå tydligare tar ställning för svenska råvaror och Naturvårdsverkets PRINCE-rapport som tydligt beskriver hållbarheten i den svenskproducerade maten, tycker jag vi har gott hopp om att kunna få en nyktrare debatt under 2020. Kikar vi slutligen i de 13 färdplaner som olika branscher lämnat in till regeringen om hur de vill uppnå fossilfrihet, ser vi att de till största delen ställer sin tilltro till vår råvara från jord och framför allt skogen. Frågan är inte OM vi ska bruka utan kommer vara hur vi maximerar produktion inom planetens och biologins gränser. Så med 79 procent av allmänheten som uppger att de har högt eller mycket högt förtroende för svenskt lantbruk och fortsatt hög försäljning av nya maskiner och höga markpriser tror jag trots allt att jag inte är ensam i lantbruk och skogsbruk om att se 2020 an med tillförsikt och någorlunda optimism! Må så gott i det ljusnande Sverige önskar Peter med en förhoppning om en riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2020 till alla läsare! PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Priset på skogsfastigheter förväntas öka trots en vikande virkesmarknad Trots en nedgång i priset på virke anser drygt sex av tio skogsägare att det är lönsamt att investera i skog. Angrepp från granbarkborre påverkar priset nedåt och andelen som tror att skadedjur, storm och brand ska påverka deras framtida skogsägande har ökat från 20 till 36 procent. Det visar Skogsbarometern 2019 från LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna.

Lönsamheten i skogsindustrin har ökat starkt de senaste åren men under hösten har tillväxttakten mattats något. Bland annat har angrepp av granbarkborre tvingat fram avverkningar som bidragit till ett ökad virkesutbud som i sin tur lett till lägre virkespriser. Sam-

tidigt steg priset på skogsfastigheter under första halvåret 2019 och drygt hälften av skogsägarna tror på en fortsatt ökning. Åtta av tio skogsägare i

undersökningen är över 50 år och drygt hälften är 65 år eller äldre. Utifrån åldersstruktur och svaren i Skogsbarometern uppskattas att cirka 1,4 miljoner hektar skog till ett värde av 91 miljarder kronor kommer byta ägare inom de närmaste fem åren. Men endast en av tio uppgav att de tänker skifta skogen inom fem år och två av tre har inte börjat planera för ägarskifte. – Det är enorma värden som ska skiftas. Vi har, generellt sett, välskötta skogar i Sverige och det är resultatet av ett aktivt och långsiktigt ägande. För att få kontinuitet i bruket av skogen är vårt råd att det är hög tid för många att

börja planera ägarskiftet. Med god framförhållning kan man lättare styra när skiftet ska ske, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank. I årets undersökning svarar sex av tio att känslan av att äga skog, rekreation och jakt är mest betydelsefullt. En tredjedel har svarat att skogen är en långsiktigt god investering. Fler ser också att skogen i framtiden kommer vara viktig för naturvärden och biologisk mångfald. Men även för att få fram nya produkter som kan ersätta fossila material. – Samtidigt som allt fler

skogsägare värdesätter andra faktorer än ekonomisk avkastning så tror de på högre skogspriser framåt. Detta trots förväntan om minskade virkespriser. Det visar på insikt om att skog inte är en kvartalsinvestering utan något man vill

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Viktigaste insikterna från Skogsbarometern 2019 • Svag utveckling inom skogsindustrin har lett till lägre pris på timmer och massaved. • 55 procent av skogsägarna svarar att lönsamheten i privatskogsbruket är tillfredställande eller mycket god. En minskning från 61 procent 2018. För de kommande tre åren tror 52 procent på tillfredställande eller mycket god lönsamhet. • 54 procent av skogsägarna tror att priset på skogsfastigheter kommer öka de närmaste åren och 64 procent anser att en investering i skogsmark är lönsamt. Tips till Sveriges skogsägare • Gör en skogsbruksplan och håll den uppdaterad. • Ta hjälp av experter med både ekonomin och skogen. Det tar tid att reparera misstag i skogen. • Håll koll på virkesmarknaden och avverka i tid. • Skaffa dig kunskap. Skog är en fantastisk tillgång och ju mer du kan om skogsbruk, marknaden och utvecklingen, desto mer ger det dig att vara skogsägare.

utveckla på lång sikt och att det finns många användningsområden med en skog, det ena tar inte ut det andra, utan det är en helhet, säger Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk, LRF Konsult. Klimatförändringar är en del som skogsägarna tror kom-

mer ha en ökad påverkan på deras ägande. Men det de tror kommer påverka mest är värdeutveckling, äganderätten samt skadedjur, brand och stormar. De tre sistnämnda har ökat i betydelse för skogsägarna. – Det är många omvärlds-

faktorer som skogsägare behöver förhålla sig till. I sammanhanget är det dock positivt att antalet skogsägare som har en fullständig försäkring ökar. Det kan hjälpa dem efter att de drabbats av olika negativa händelser, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund. Ladda ner Skogsbarometern via Swedbank, Sparbankernas riksförbund och LRF Konsult. Om Skogsbarometern

Skogsbarometern är en årlig rapport där slumpvist utvalda skogsägare intervjuas om sin syn på det aktuella ekonomiska läget inom skogsbruket och om sina förväntningar på konjunkturen. På uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna intervjuade Kantar Sifo 750 skogsägare under september 2019.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


VISION 2020 • december 2019

3

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă–rebro län.

FĂśr flexibla energilĂśsningar!

INSTALLATION – av kända fabrikat SERVICE – pĂĽ de flesta fabrikat Vi servar lantbruk i hela Ă–stergätland, Ă–rebro, SĂśrmland och Smland. Alltid reservdelar i lager.

! " " #$ ) % *#

% &' (

Flispanna, pelletspanna, vedeller halmpanna i kombination med värmepump och solenergi.

VISION 2020

#! +

MĂ„LAREN Ett reningsverk som renar utan kemikalier enligt svenska normer.

Ring 019-28 03 50

,$

www.veosol.se

(

%$

&

$

"

&

-./.

FĂśr mer information www.reningsverketmalaren.se

www.jordbrukaren.se 20 000 läsare kan se din annons!

T! NYHE

Vi har breddat sortimentet med produkter fÜr vatten & avlopp I VA-sortimentet finner ni mark rÜr & delar, vägtrummor, munkbrunnar, fiberduk, markrännor, pumpbrunnar, avskiljare fÜr olja/ fett samt slamavskiljare & reningsverk fÜr enskilda avlopp.

Vi utfÜr grävarbeten! Diplomerade fÜr avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin

VA-produkter

0142-809 60, 070-659 67 63

VI SKICKAR Ă–VER HELA SVERIGE! MĂĽnga av produkterna finns i lager fĂśr omgĂĽende leveranser. Kontakta oss fĂśr prislista eller offert till ert projekt. info@infrapipe.se 013-39 30 90

Vi kan lantbruk! Vi är experter inom ekonomi och juridik, vi vet ocksü hur vardagen ser ut inom skogsbruk, jordbruk och djurhüllning. Hos oss für du hjälp med nyttjanderätter, fastighetsfrügor, skogsbeskattning, EU-rüdgivning och mycket annat. Kontakta oss du ocksü! Vill du veta mer om vad vi kan erbjuda? Gü in pü www.4klovern.se/jordochskog

FÜr oss är ekonomi och juridik naturligt


4

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Avelshanar ute på motion under dagen.

10 hägn som används sommartid.

Hilmer, en fransk vädur, och Tove Torpehag.

Kaniner kan vara framtidens föda Tove Torpehag föder upp kaniner för både utställningar och för kött VRETA KLOSTER (JB)

Tove Torpehag är en ung kvinna med många järn i elden. Hon arbetar som nattundersköterska på US i Linköping, har en liten son på 1,5 år, ett stort hus och trädgård med hästar, höns och kaniner i, samt två katter som vill ha uppmärksamhet. Hon åker även på utställningar med sina kaniner.

Just kaniner är ett av Toves stora intressen. Tove hade kanin redan som barn, så intresset har funnits länge. 2016 köpte Tove och hennes sambo Oscar den första avelskaninen. Hon fick namnet Rut och är en korsning av raserna Fransk vädur och Belgisk jätte. Nu huserar det 35 avelsdjur och 20 ungdjur i stora väl tilltagna burar och i grannens rejäla hästboxar. Burarna har Tove själv snickrat. Djuren har god plats att hoppa runt i och kommer fram och hälsar med det samma. I hästboxarna finns även

bolådor där djuren kan dra sig tillbaka. Ute i trädgården har Tove gjort rasthagar, där det skuttade runt avelshanar. De var ute på en motionsrunda under dagen. Ett fint karantänhus finns också på gården, där sjuka djur kan behandlas i men främst används det till nyinköpta kaniner för att se så de inte bär på någon smitta. Sommartid används även tio hägn. Väl omgärdade av elstängsel, för man vill inte att räven ska kunna komma in bland djuren. Alla avelsdjur har tilltalsnamn som de lystrar till. Efter inköpet av Rut, har

det blivit flera kaninraser och även import från Danmark och Tyskland. Raser som Fransk vädur, Stora silver, New Zeeland Red och Dvärgvädur finns numer bland djuren. Nu har inte Tove bara utställningsdjur utan också slaktkaniner. – Vi slaktar alla djur själva och vi har ett litet men funk-

Kaninerna kommer gärna fram och hälsar. Här är de i den stora hästboxen.

tionellt slakteri här på gården, berättar Tove. – Det kallas detaljhandelsanläggning med slakteriverksamhet om man ska vara noga. Slaktar gör jag själv var tredje vecka och Oscar styckar och packar köttet. Köttet är väldigt likt kyckling i smaken. Det är vitt, magert och proteinrikt. Företaget säljer allt via Reko-ringar i Linköping, Mantorp/Mjölby och Motala. – Folk beställer vad de vill ha och så tar vi med det till platsen. På så sätt blir det inget svinn. Det är mest svenskar som köper av mig, men även de som har rötter i Frankrike och Italien. Mitt företag heter Östgötakanin. Slaktdjuren är runt fyra månader och har en vikt på tre kilo när de slaktas. Kaninkött kan mycket väl bli något av framtidens föda.

hålla hanen ifrån henne när hon ska föda. En kanin blir också könsmogen tidigt, redan vid fyra månaders ålder, så därför könssorterar Tove dem innan dess, till olika boxar.

Det är mer klimatsmart än både nötkött och griskött, och nästan i nivå med kyckling. Skinnet skickas till Flygfors i Småland där det bereds. Oscar och Tove garvar själva några skinn för privat bruk. Det är en massa jobb med att ta bort köttrester, olika alunbad och dra bort hinnor. Men resultatet blir ett babymjukt skinn. Inte helt lätt att sy i, men så mjukt. Alla kaniner får hö och vatten plus att digivande honor och växande djur får pellets. Hö och halm köper Tove in från grannar. Här kan man tala om närproducerat! Det är lite pyssel med djuren. Tove låter produktionsdjuren få ungar tre gånger per år och då brukar det födas sex till tio ungar per gång. Utställningsdjuren låter hon ba-

En gång per år låter Tove kaninhonorna få vila en längre period cirka två till tre månader, oftast i oktober – november, då det är svårt att få djuren i brunst.

En kanin kan bli fem till tio år gammal beroende på ras. – Vill man ha kaniner som husdjur är det bäst att ha två honor eller en kastrerad hane och en hona, sa Tove. Och en rejält tilltagen bur att skutta runt i. Då håller de sams. Man vet väl själv hur det är om det blir för trångt. Tove har också flera idéer om framtiden, inga stora planer men realistiska. Det skulle inte förvåna om dessa blir verklighet, för Tove är driftig och jordnära.

En kaninhona kan bli dräktig redan samma dag som hon föder, så det är bäst att

Text och bild: EVA CARLSSON

Ett av skinnen som Tove och Oscar garvat själva.

ra få en till två kullar per år. Brunstcykeln är tre veckor och honorna får ägglossning efter parning. Ett ganska unikt beteende. Sen är de dräktiga i en månad. Därefter får ungarna dia i två månader. Efter avvänjning får honorna vila i två veckor innan det blir dags igen för parning.


VISION 2020 • december 2019

5

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

VISION 2020 Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

VIKINGSTAD ÅKERI AB

0514-310 10

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

$' !

!

"&

& #!" #"

&

& &

&

!!

& ! & $ "$

" ' '

&

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor Vi målar följande fasader:

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

"$

Säljare norra och mellersta Sverige

+* )

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

"

'!

Andreas Brunåker Lantmästare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

!

mail@faust.dk www.faust.dk

ARNE ANDERSSONS MÅLERI

!

" !

Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

LŖ 9h Ŗ 9ŋ 8Ŗ 8 Ŗ I2? XTLXPT9& 9Ŗ $& TT LŖ 9& Ŗ $?PŖ ?PPŖ

a& L0 P T 9Ŗ ïĵ Ŗ PB L0BI& 9 T 2ĺ Ŗ Ŗ êë ìë ŋ îìêðð bbbĺ Taŋ L& T& ĺ P

ŷìêë óŖ

±ª t¾ ¾ Ŗ L ¾ tÇ ±«t¤ Ŗ I¾ ± Ë Ç Â Ŗ & « Ŗ Ň

LIň ĺ Ŗ 8 Ŗ «Â tª¾ xÇ Ç ĺ T8ĵ Ŗ Ÿ Ŗ ± Ŗ

LIŋ ¤ ± ±Ç Û » «Ŗ x¾ Ŗ ¾ Â Ç ¾ ¾ t Ŗ Ô t¾ ˪x¾ ¢ «Ŗ Ç ¤ ¤ ´¾ t« Ŗ

LIŖ ¤ ¤ ¾ Ŗ   Ŗ ±Ç Ç ¾ ±¤ t ĺ


6

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Tekniken och lantbrukets lönsamhet Referat från Hushållningssällskapets konferens den 23 oktober 2019 VRETA KLOSTER (JB)

Den 23 oktober 2019 arrangerade Hushållningssällskapet Östergötland konferensen ”Leder ny teknik i lantbruket alltid till lönsamhet och hållbarhet?”.

I inbjudan skrevs: ”Med en snabb teknisk utveckling i en hett debatterad bransch behöver vi reflektion. Vi bjuder in dig till ett panelsamtal med kända profiler inom lantbruksvärlden och livsmedelsbranschen. Dessa ger sin syn på lantbruk idag och i framtiden, både inom och utanför branschen, med ledordet lönsamhet.” Bland de medverkande fanns Bo Stark, delägare Väderstad, Stefan Malmström, regionchef Landshypotek och Lennart Johansson, handlare, Maxi Ica Stormarknad i Norrköping. Moderator var Jimmy Larsson, affärsutvecklare på Hushållningssällskapen i Sverige med lång erfarenhet av företagande inom lantbruket. Föredrag av Bo Stark: Bo Stark, Väderstad, inledde med tankar kring teknik och lönsamhet. Han tog exemplet sektionsavstängning och berättade om den nya ISOBUS Task Controller (TC) som är en del av E-Control. Sektionsavstängningen reagerar blixtsnabbt, till exempel endast på 300 millisekunder. Med stängning avses att olika delar av såmaskinen kan stängas av. Så sker på maskinen Rapid men när det gäller precisionsmaskinen Tempo så kan man stänga av varje enskild rad. Förutom att minska överlappet mellan redan sådda rader (”overlap control”) kan tekniken användas för att hålla rätt avstånd mot fältkanter eller kanter på åkeröar m.m. (boundary control). Genom Logmaster (från Dataväxt) kan man se hur körningarna varit på ett fält (då man inte använt sektionskontroll) och det är ofta många överlappande överfarter. Genom att med sektionskontroll minimera dubbelsådd kan lantbrukaren sänka såväl utsädes- som gödningsbehovet med upp till tio procent. Man kan använda Task Controller också för att genom kartor variera sådant som utsädesmängd eller gödningsmängd (”variable rate”). Men Bo Stark lyfte ett varningens finger: En del stirrar sig blinda på variabel utsädesmängd men glömmer något som kan vara ännu viktigare: Sådjupet. Videor som visar funktionen finns att hitta på www.vaderstad.com/ Man kan också analysera körhastigheten vid sådd. I ett test noterades cirka 25 procent

av tiden rätt såddhastighet och 75 procent fel hastighet. Begreppet ISOBUS står för en standard så att olika traktorer kan kopplas ihop med olika redskap oavsett märke. Idag sker ett kontinuerligt arbete för att förbättra denna standard inom den internationella industriorganisationen, AEF (Agricultural Industry Electronics Association), som grundades i oktober 2008, i Frankfurt av Agco, Claas, CNH, Grimme, John Deere, Kverneland Group och Pöttinger. Arbete sker också inom branschorganisationerna AEM (Association of Equipment Manufacturers) och VDMA (German Engineering Federation). Bo Stark talade också om en del andra saker som har koppling till Task Control. Vad gäller packning från stora maskiner ansåg Stark att storleken inte var problemet utan snarare dels däckutrustningen, dels antal överfarter. Också eldrift diskuterades. Det kommenterade Bo Stark så här: ”Det tror jag inte på”, med hänvisning till hur mycket energi det går åt i lantbruksmaskinerna. Stark kommenterade också fröräknaren SeedEye: ”Den tekniken höjer kanske inte skörden men den sparar in utsäde.” Han hänvisade till försök med bland annat vetesorten Informer. Föredrag av Stefan Malmström: Stefan Malmström, Landshypotek, diskuterade lönsamhet och inledde med att vinst är inte samma sak som nytta. Med Malmströms ord: ” Lantbruksföretagaren drivs inte i alla lägen av att maximera vinsten utan istället att maximera nyttan. Nyttan innefattar rent privata inslag (ej företagsekonomiska) såsom fåfänga, stolthet eller annan typ av mänskliga tillfredsställelser vilket skiljer sig från den monetära vinsten. Således kan ny teknik möta även nyttan men inte i alla lägen vinsten.” Att relatera vinst till hållbarhet är viktigt men svårt. Men vi måste diskutera detta för att hantera beslutsprocesser. Han diskuterade också direkt och indirekt lönsamhet. Lantbrukare, menade han, skiljer sig från många andra branscher genom att inte kräva stor avkastning på investerat kapital, alltså kräva bra lönsamhet. Medan andra brukar ha minst tio procent lönsamhetskrav på insatt kapital brukar lantbrukare nöja sig med täckningsbidrag i bemärkelsen att kalkylen inte blir negativ. Han beskrev en typisk beslutsprocess och kommenterade sedan att besluten inte fattas rationellt: ”Vi styrs av känslan att äga en Väderstadmaskin”. Han diskuterade vidare indirekt lönsam-

het. Exempelvis kan bättre arbetsmiljö (lyxigare traktorhytt) göra att man kommer hem utvilad snarare än trött och det får konsekvenser på det man gör efter harvningen. Vad gäller olika former av lönsamhet pekade han på: • Verklig lönsamhet (vinst på insatt kapital) • Ökat förädlingsvärde genom differentiering • Villkorad lönsamhet (att man måste ha viss kvalitet för att överhuvudtaget få agera i ett visst marknadssegment) • Läglighetseffekt • Reinvestering som möjliggör fortsatt verksamhet • Tillfredsställelse utifrån mänsklig glädje och stolthet (inklusive fåfänga) Teknik, menade han, kan minska risken i bemärkelsen svängningar och variationer. Exempel som framfördes var att minska eller hantera liggsäd. Själv ställde jag frågan om

varför produktiviteten ökat så enormt inom lantbruket men utan att lönsamheten ökat i samma takt. Som reflektion kring detta ämne kommenterade Stefan Malmström: ” Din fråga kring jordbrukets ökade effektivitet som inte inneburit förbättrad lönsamhet är synnerligen intressant och torde kunna utvecklas mer och varför det är så. Det finns säkert många delar i svaret men en är att konkurrensen kräver ständiga effektivitetsförbättringar för att bibehålla lönsamheten vid produktion av en råvara där tillgången är större än efterfrågan. Ett ständigt kostnadsrace är en naturlig överlevnadsstrategi i en sådan bransch där förädlingsgraden och differentieringen är ringa – det handlar om bulkproduktion. Då finns två vägar för att långsiktigt bibehålla lönsamheten – 1. Ständiga effektivitetsförbättringar 2. Differentiering och nischad produktion dvs öka förädlingsvärdet eller produktion av specialsortiment (och därigenom inte konkurrera med bulken). Tekniken är den bärande delen i 1. Således hade du som enskild producent av varan inte kunnat överleva om du inte hade investerat i ny teknik som inneburit höjd produktivitet. Svaret på frågan om tekniken lett till förbättrad lönsamhet är således sannolikt nej men hade du inte nyttjat den nya tekniken hade lönsamheten relativt utgångsläget blivit sämre. Långsiktigt är således den ständigt förnyade tekniken en överlevnadsfråga förutsatt att alla har tillgång till den (vilket de har ur ett nationellt perspektiv men nödvändigtvis inte globalt på grund av kapitalbrist).”

Bo Stark, Väderstad håller föredrag på Hushållningssällskapet Östergötlands konferens.

Han fortsatte: ”Att vi sedan upplever att lönsamheten inte främjas nämnvärt beror också på att lönsamhetsförbättringen genom ny teknik kapitaliseras i fast egendom (mark) och inventarier (en Rapid idag kostar 600 000 kr jämfört med 285 000 (i dagens penningvärde) år 2000) – och därigenom så är nyckeltalet avkastningen på aktuellt kapital sannolikt relativt konstant eller lika med avkastningskravet ägaren ställer. Beräknar vi avkastningen på ursprungligt kapital som bands i den fasta egendomen från dag 0 så torde svaret på lönsamhetsfrågan vara Ja.” Föredrag av Lennart Johansson: Lennart Johansson, Ica Maxi i Norrköping, diskuterade mattrender. Under 1980-talet var det prisfokus i butikerna. Under 90-talet kom tv-kockarnas era och nu blev sortimentet viktigt. Idag har sortimentfokus expanderat. Han tog exemplet oilvoljor. De fanns inte knappt förr och nu är det en hel hylla i butikerna. Trender, menade han, kan komma och gå snabbt. Ägg har fördubblat omsättningen under kort tid. Under 2018 och 2019 har vegetariskt exploderat. Man minskar köttätandet. Eko har minskat till förmån för närproducerat. Kvarg steg upp till skyarna från ingenting. Ryktet spred sig att alla som tränar ska äta kvarg. En del butiker hänger inte med i sådana trender. Vidare pekade han på hälsosamma drycker som en uppseglande produkt. Det kommer att öka massor. Vidare kommer med raska steg ett krav på att redogöra för koldioxidavtrycken för olika produkter. ”Det kommer nu med blixtens hastighet”. I hans butik arbetar de med flera lokala leverantörer. Lelles Odling AB är sedan starten 1972 kända för sina morötter. Affärsidén är odling av rotfrukter och potatis, som de även packar och levererar direkt till butiker och grossister. Lida Trädgård AB, etablerat 1973, är kanske mest kända för sina jordgubbar men odlar

alla möjliga sorters bär och grönsaker som de levererar till handlare i Östergötland och Sörmland. Bland produkterna kan nämnas färskpotatis, lök, morot, rödbeta, dill, gurka och majs. Johansson nämnde också Visätter Kalkon och Vikbolandsstruts ute på Vikbolandet mellan Slätbaken och Bråviken. Det är viktigt för dessa leverantörer, menade han, att kunna leverera direkt i butik. Långt ifrån alla som vill in i butiksvärlden med sina produkter klarar det. Johansson diskuterade också produkten Wellnox som ett intressant exempel. Den skapades av Tomas Sjölander, entreprenör och tidigare näringslivschef i Norrköping, som efter en hjärtinfarkt 2013 började leta efter produkter som kunde minska risken för just hjärtinfarkt. I den jakten på information fann han medicine doktor Olle Haglund och professor Karl E. Arfors. Av dessa fick han rådet att äta råsaft från rödbetor. Han och entreprenören Mats Tärnäng bestämde sig för att skapa en produkt och tog kontakt med Brunneby musteri. Idag säljer Ica Maxi produkten för 600 000 kr per år. Tyvärr, menade Johansson, köper de rödbetorna från Polen. Skälet är att det bara finns en press i Sverige och den är nere i Kivik. Brinks Gurka nämndes också som exempel på lokal leverantör. De säljer för 1,5 miljoner per år. Han sa att en del valt att flytta till Östergötland för den goda gurkans skull. Brostorps gård i Ydre togs som ett lysande exempel. Istället för att sälja mjölken till globala företag gör de ostkaka av den och säljer den direkt till butiker. Det var våren 1998 som de började bygga ett ostkaksbageri. Så här skriver Anita Ydrestrand om företagets historia: ”Lantbruket och skogen är grunden till alltihop, sedan har vi utvecklat lite olika ben att stå på. Jag, Anita, och min man Bo tog över gården 1975 från Bos föräldrar. Vi startade mjölkproduktion och en hal-

lonodling några år senare. Försäljningen av hallon på sommaren skulle till stor del skötas av våra tre flickor, Camilla, Annika och Elionora. Nu kom kunder och tyckte att nu när vi har mjölk och bär så fattades ostkakan, en tanke började ta form. En levande landsbygd har alltid varit viktig för oss, därför kanske förädling av gårdens mjölk var något att prova. Vi smygstartade en ostkakstillverkning och receptet var gammelmor Astrids. Detta försök slutade med att vi trodde på idén och 1998 byggde vi ostkaksbageri på gården. Nu började livet ta en annan väg, helt nytt för oss var att marknadsföra och sälja. Inte lika tryggt som att gå i ladugården och småprata med korna, men mycket stimulerande och så roligt vi hade när vi var i butiker och på mässor runtom i Sverige. Hemma i Brostorp sköttes ruljansen av Annika och hennes man Thomas. Sedan 2001 driver de lantbruket. Hur skulle vi nu gå vidare? Ostkakstillverkningen rullade på och jag började få nya idéer om att tillverka ost, alltså förädla mera av gårdens mjölk. Familjesamrådet kom fram till att satsa på ny ladugård med robotmjölkning. Med små justeringar i gårdsmejeriet kunde vi börja tillverka ost. Vi har också utvecklat till sommarcafé och gårdsbutik. Nu sjuder det av liv och rörelse på Brostorp och vi stortrivs.” I diskussionen efter föredraget diskuterades frågan om vem som vågar ta risken att köpa specialmaskiner för att börja odla olika nischgrödor. Kanske finns efterfrågan en tid medan den upphör snabbt efter ett tag (alternativt att efterfrågan finns men att handlarna väljer importprodukter). Samma sak gäller efterskördsmaskiner såsom en rödbetepressmaskin från slovenska företaget Niko. Sådant kostar stora pengar. Under lunchen diskuterades alla möjliga ämnen. Vid vårt bord diskuterades kålrötter. Familjen Carl-Erik Frithiof odlade länge kålrot på Haverlands gård utanför Linköping, cirka 60 hektar, och var kanske Sveriges största odlare av kålrötter. Men de finns inte kvar idag. En aktiv gård idag är dock Prästtorps gård. Vi diskuterade också kända kockars betydelse såsom Mattias Dahlgren, Matbaren, som för övrigt är kålrotsfrälst. Lennart Johansson sammanfattade diskussionen så här: ”Kålroten är en mycket intressant produkt att vidareförädla!”

Refererat av PER FRANKELIUS


VISION 2020 • december 2019

7

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă–rebro län.

Kampanj solkraft – Bygg 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly Ă 275 Watt = 30250 Watt pĂĽ taket. Inkl montering pĂĽ plĂĽttak: 239 000:- + moms Dessutom stĂśd pĂĽ 20% (avgĂĽr 27 800:- ) medan pengar finns kvar.

VISION 2020

Levererar färdig betong

Vi har även villapaket!

certifierad av

TRĂ„ & MILJĂ– AB ¡ GISTAD stefan@traochmiljo.se ¡ 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

VIMMERBY ¡ Tel 0492-152 55 ¡ www.geba.se

Att synas är bra fĂśr affärerna! Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03 sĂĽ hjälper vid dig att fĂĽ ut ditt budskap. LUFT/VATTENVĂ„RMEPUMP & VEDELDNING 2ƞȒȥ3 11"+3ĂŞ/*"-2*-"+ ,+20 &/ Ç–Ç— - 00 / ,)&( &+(,--)&+$0-/&+ &-"/Ç˝

+01 ))"/ ! *,1 "Ćœ+1)&$ ")Č’Çž ,)'"Č’ "))"/ 3"!- ++ Č›Ć?61 +!" (,+!"+0"/&+$Čœ , %ČĄ "))"/ *,1 "+ (2*2) 1,/1 +( Č›# 01 (,+!"+0"/&+$ČœÇ˝ ,* 3"!Č’ ")! /" ( + !2 (,*-)"11"/ "Ćœ+1)&$ +)ĂŞ$$+&+$ Çż , % *&+0( !&11 ǿȒ 3"! "%,3Ç˝ ǞǞǚ

Svensktillverkade jordkällare. I plast. SandstrÜm tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprÜvad konstruktion, som hüller i flera mansüldrar. Mer information für du pü vür hemsida eller per telefon. Välkommen!

NILFISK ALTO • NyfĂśrsäljning • Auktoriserad service

,+20 &$%1 ĂŞ/ "+ (/ Ćž#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -Ă­ ǘǕ ( , % % )3*"1"/03"!Ç˝ "+ % / "+"/$&Č’ () 00 Çš , % ĂŞ/ #/ *1&!00ĂŞ(/ !Ç˝ Bonus Light är "+ *6 ("1 Ç˜ÇšÇ˝Ç› Ç˝ Çż -/&03ĂŞ/! Ç— 3"!- ++ Ç˝ Çš ǿȒ

FĂ„RGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu RĂśdfärg

ǙǞ ǽ ǽ

Passa även pü att boka rÜdmülning infÜr säsongen 2020!

SOFAB Sanering & färg AB

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 FalkĂśping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se

Butik Ă–stanĂĽg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

SOFAB Sanering & färg AB 3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsfläktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ‹KTAR KK1600 och KK1800

Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning FÜrsäljning och service av hÜgtryckstvättar Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan • Ventilation och kyllager: Potatis, morĂśtter, bär och frukt • Värme och kondens: Maskinhallar, djurstallar och industrihallar • Tankar: Ackumulatorer och vattentankar - Massagolv och slitbeläggningar pĂĽ stĂĽl och betong polyurea, polyuretan och epoxi • Foderbord, truckgĂĽngar, industrigolv etc

0581-62 80 30 ¡ www.polyterm.se

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning

PĂĽ jakt efter fyrhjuling? Checka in pĂĽ vĂĽrt automower-hotell

www.lantbruksservice.se

Dags fĂśr djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme? FBB är regionens mest anlitade borrentreprenĂśr och hjälper hushĂĽll i bĂĽde Ă–stergĂśtland och SĂśrmland. Branschens bästa trygghet fĂĽr du pĂĽ kĂśpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov.

1395:Vi säljer även ammunition

Vinterservice Programuppdatering

PĂĽ jakt efter motorsĂĽg? Husqvarna 445 II e Ord pris 6.000:-

Husqvarna 550XPG Mark2

8500:-

Välkommen till FBB! VATTENBRUNNAR

VATTENRENING

Djupborrad brunn med pumpmontage

FÜr (ännu) friskare vatten

Nu

4490:-

EksjĂś Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgĂĽrdsbutik

Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17

BERGVĂ„RME

PUMPSERVICE

FĂśr villan och fritidshuset

Servar och byter pumpar

www.fbb.se www.fbb.se


8

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Landskapsarkitekten Elisabet Manfred är mycket nöjd med att få vara en del av Inre hamnens framväxt.

Rullgräs ger omedelbar effekt.

Hela Inre hamnen är en byggarbetsplats där intresserade Norrköpingsbor kan se hur stadens nya stadsdel växer fram.

En modell av Inre hamnen som visar hur etapp ett kommer se ut när allt är klart.

På ömse sidor om trappan till Inre hamnens entré ligger fundament som tagits tillvara då gasklockan revs.

Kanontorget är i stort sett klart. Det som fattas är lökväxter och gröna planteringar.

Framtidens stadsdel växer fram Innovativ, spännande arkitektur i Inre hamnen, Norrköping NORRKÖPING (JB)

Det har varit många steg i processen för skapandet av framtidens stadsdel Inre hamnen, Norrköping.

Åtta byggherrar har tillsammans med Norrköpings kommun arbetat fram den gemensamma målbilden för Inre hamnen. En av de som varit med är kommunens landskapsarkitekt Elisabet Manfred. – Det är fantastiskt roligt att få vara med under den här resan där ledord som urbant, mångfacetterat, banbrytande och ansvarsfullt följt med under hela processen. Förbipasserande på Hamnbron kan nu skönja Kanontorget, entrén till Inre hamnen som i stort sett är färdigbyggt. Förhoppningsvis är torget helt klart i mitten av december. Då har passagen över Packhusgatan förbättrat säkerheten för gående och cyklister. En bullermur är uppsatt mot Packhusgatan så miljön nere vid hamnen ska bli lite tystare. När etapp ett är klar kom-

mer det finnas bostäder med cirka ettusen lägenheter där boytorna varierar. Går allt efter planerna är lägenheterna som kommer bli både bostadsrätter och hyresrätter inflyttningsklara år 2023. – Något som är roligt och lite annorlunda är kanalerna som ska byggas mellan de små öar som husen ska byggas på. Det blir som ett litet Venedig. Kanalerna kommer fylla en viktig funktion för mikroklimatet, dagvattenhantering och inte minst bidrar det till att

skapa ett attraktivt område. Kanalernas olika karaktärer ger området omväxlande miljöer där kajerna erbjuder möjligheter att komma ner till vattnet. Mindre båtar och kajaker kommer kunna lägga intill vid kajerna och lägenheterna mot vattnen kommer få egen liten brygga där de kan ha sin kajak. Badplatsen i anslutning till

Strömmen kommer bli Inre hamnens hjärta där de publika huvudstråken, kajstråken och parkstråken möts i en grön stadsdelspark. Där kommer finnas ett litet strandbad ner i kanalerna, främst för de mindre barnen som ska känna sig tryggare när de badar, berättar Elisabet. – Under första etappen kommer de förändringar som sker bli tydligt synliga. Kajen ska rustas upp och kajpromenaden byggs som blir ett allmänt promenadstråk. Målsättningen är att området ska locka till sig allmänheten. Det här blir inte enbart en plats för boende i området. Här kommer finnas restauranger, kaféer, gott om sittplatser och cykelparkeringar. Turbåten som under sommaren kört från andra sidan Strömmen ut till Kolmården har redan nu visat sitt intresse att få bli stationerad på den här sidan istället för på den andra. Inne i området kommer det finnas ett stort öppet torg där det kan anordnas olika event och aktiviteter, fortsätter Elisabet. För att skapa en stor variation i området har byggherrarna som ska bygga bostadshusen inte fått ett helt kvarter

Det grävs och planeras ut i Inre hamnen då etapp ett äntligen kommit igång.

utan bara en del av kvarteren så inte alla hus ska se likadana ut. I arbetet med Inre hamnen har det funnit med sex temapunkter. Levande stadsmiljö, aktiv stadsdel, hållbart resande, ekosystemtjänster, resurseffektivitet och innovativ arkitektur. – Inom mitt område som landskapsarkitekt kan jag orda om ekosystemtjänster. Vi har klimatförändringar därför är det viktigt att bygga en hållbar miljö. Vi vet att det kommer bli vattenförändringar och måste därmed ta med i beak-

tande när det byggs hus på det här sättet att vattennivån på sikt kommer höjas. Viktigt är att få in mycket grönt eftersom vi hårdgör mer ytor. Träd och grönstrukturer ger skugga, ett tydligt exempel på det är förra sommarens hetta. Då gjordes mätningar som visade en temperaturskillnad på tio grader i de områden i Norrköping som har mycket träd. Därför kommer vi försöka få in så mycket träd som möjligt i området. Det kommer också finna så kallade regnbäddar som tar hand om regnvatten. I regnbäddarna ska det

planteras inte bara träd utan även växter som har en stor volym att ta emot regnvattnet. Vattnet kan fördröjas i regnbäddarna innan det leds vidare till ledningssystemet som då inte blir så hårt belastat. Planteringarna kommer ha

en rik variation av växter som på så sätt främjar den biologiska mångfalden genom pollinering och fröspridning. Vem vet, kanske det kommer upp några bikupor på en del hustak, gissar Elisabet. Etapp ett kommer ha en yta av 80 000 kvadratmeter och när hela Inre hamnen är

klart stannar ytan på 130 000 kvadratmeter. En fantastisk plats där utgångspunkten är en gamma hamnmiljö och där arkitekturen genom Norrköpings historia blir modig, innovativ och högkvalitativ. – Jag har inte hört någon som motsatt sig den nya framtida stadsdelen. Tvärt om, medborgarna har visat stort intresse även från de som inte tänker bo här. Inre hamnens utveckling kommer att bli en förlängning av den fina stad Norrköping redan är. Text och bild: CARINA LARSSON


VISION 2020 • december 2019

9

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă–rebro län.

VINSCH PĂ… KĂ–PET!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnülare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hÜg/lügväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende pü modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

VISION 2020

REDO FĂ–R TUFFA TAG Suzuki Work Edition.

Bigfoot-hjul • Fast monterad frontvinsch HasplĂĽt • FrontbĂĽge • Ljusramp fĂśr främre extraljus och bakre arbetsbelysning Erbjudandet gäller LTA 750 GrĂśn eller RĂśd ĂĽrsmodell 2019 sĂĽ lĂĽngt lagret räcker.

MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14

KAMPANJPRIS – BEGRÄNSAT ANTAL

WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Nya och begagnade reservdelar – beställ direkt i webbutiken!

124.875:-

Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

inkl moms

www.laholmstraktordem.se

Ă–verlĂĽta gĂĽrden?

Virkesrik skogsmark

Välkommen till Areal.

Ydre, 84 ha

Vi hjälper dig med fÜrsäljning, generationsskifte, upplÜsning av samägande eller värdering. Välkommen att hÜra av dig.

Fastighet i ett skifte med 78 ha produktiv skogsmark och 17 473 m3sk.

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Reg Fastighetsmäklare Mats Nilsson Johan Westman

LinkĂśping | 013-24 20 06

Sveriges nyaste pickup – Mitsubishi L200

En praktisk kofĂĽngare

şÆʲšĂ…ʲ ĘŽ

ʲžĂ…ʲ ¸Ă‹ĘŽʲÀÂÀÆʲ

¸¡ʲ¸à ʲ ÂźĂ‡Ă†Ăˆ¾ŸĂ†Ÿʲ ʲĂ€´à ĪÉÅ¸Ă…´Ă…ʲ¡Ăˆʲ¸à ž¸¿Ă‡ʲŸʲ¾¸Ă†Ă‰Ă›Ă…¿ŸºĂ‡ʲǸÅÅÛà ºʉʲĪɸÅʲ¿¸Ă…Ÿº´ʲåžĂ…´Ă…ʉʲĂƒåʲºĂ…Ă‚ĂƒŸº´ʲÆžĂ‚ºÆÉÛº´Ă…ʲ Ă‚œʲÆÇ¸à Ÿº´ʲ¾¸Ă…ÂşĂ†Ă†ÂżĂˆĂ‡Ă‡à Ÿà º´Ă…ĘŽʲ ÂÀÀ´Ă…ʲÆÂÀʲÉŸà ǸÅʎʲ ÄŞĂ…ʲ´Ă‡Ă‡ʲÉ´Ă…´ʲ¸à ʲÆåʲĂ…Ă‚ÂľĂˆĂ†Ă‡ʲ¾Ÿ¿ʲĂ€¸¡ʲº¸à ¸Ă…ĪÆʲ¿´Ă†Ă‡ž´Ăƒ´œŸĂ‡¸Ă‡ʲ Ă‚œʲ¡Ă…ŸšĂ‡Ă†Ă›ž¸Ă…ʲÆ¿ŸĂ‡Ă†Ă‡ĂŒĂ…ž´ʲÛÅʲ¡¸à ʲÂÉ´à ¿ŸºĂ‡ʲžĂ‚Ă€šĂ‚ÅÇ´¾¸¿ĘŽʲ œʲº´à Æž´ʲĂ†Ă ĂŒººĘŽʲ ÂźĂ‡Ă†Ăˆ¾ŸĂ†Ÿʲ ʲšĂˆà ž´Ă…ʲšĪĂ…ʲ´¿¿Ă‡ĘŽʲʲ ( s ʲ ʲ s ʲ . ʲ ʉ ʲʢʲ ʉ ʲ Ę”

ʲ ʉʲ ĘŁ ʲ Ę” ʲ ĘŽʲ ʲ ʲ ʲ( ʲ ĘŽʲ

ʲ ʲ( ʲ ʲ ʲ ĘŽʲ ʲ ĘŽʲ ĘŽʲ s . ( ʲ ʲ ʲ . ʲ ʲ ʲËšʲ ĘŽʲʲ

0 Ć Ć Ć Ć ÞĆ Ć 0 Ć ø Ć ø ÞĆ Ć ø ÞĆ 0 Ć ø Ć ĂŁ ĂŁ ĆĆ


10

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Den nya ladugårdsbyggnaden på Hågra gård.

Skullen har riklig plats för djurfoder.

Logen att förvara hö, halm och säd längst bort.

Tre år sedan ladugården brann ner Nu står en ny ladugård på Hågra gård i Tjällmo TJÄLLMO (LT)

Den 25 juli 2016 är en dag som varken Thomas Carlsson och Christoffer Lind någonsin glömmer. Då brann ladugården ner vid Hågra gård i Tjällmo.

Christoffer hade precis varit till ladugården med ett lass hö och börjat lasta på ett nytt ute på gärdet, då han såg lågorna över trädtopparna. Ladugård plus 120 ton hö brann upp, men tack och lov fanns inga djur inne. Byggnaden var från 1893 men fullt i ordning och man kunde inte hitta någon brandorsak. Det finns fler byggnader på gården, men tack vare att vinden blåste åt rätt håll, så klarade de sig. Dock blev det några bränder i skogen en bit bort från själva branden, men de släcktes också. Efter en sådan smäll skulle

nog många ge upp, men Thomas, som är ägare till gården, lät sig inte nedslås. Han fick även stor hjälp av Klas Delsander, skadereglerare på Länsförsäkringar Östgöta. Håkan Ekerå, byggkonsulent, ritade ny ladugårdsbyggnad efter önskemål från Thomas. Flera byggfirmor fick lämna in anbud att bygga ladugården och efter övervägande valdes Gregor Bygg AB. – De kan jag verkligen rekommendera, sa Thomas. De var snabba, rejäla och gjorde allt ordentligt. Var det något vi ville ändra på, så gjorde de det utan att knorra. Och vad de jobbade på! Vi är helnöjda med dem! Nu står en 14 meter bred

och 67 meter lång ladugårdsbyggnad som nästan är färdig. Nästan, eftersom det strulat med inredningen från De Laval. Till kalvboxen var grindarna för korta exempelvis. Men i de fyra stora boxarna går nu ungdjur. Boxarna är anpassade efter ålder och storlek hos djuren. 36 liggbås finns det allt som allt. Behandlingsstängen finns i varje box. En separat sjukbox

Ljust och luftigt i ladugården.

finns också att tillgå om något djur skulle bli sjukt. En skraputgödsling med kulvert och tryckare ser till att det är rent och snyggt i boxarna. Utanför finns en gödsellagun från Finja. Luften är frisk tack vare flera luftintag. Det mår djuren mycket bra av. De kan också röra sig fritt i boxarna. Vill de vila, går de till liggbåset och vill de äta går de till foderbordet. Det är Christoffer som

monterat all inredning själv. Han började arbeta hos Thomas på helger och lov redan 2003. Efter lumpen är han heltidsanställd och har nu del i Ljusfalls lantbruk AB. Ytterligare en person, Fredrik Mjärdner finns i företaget. Han började 2016 och han

har hand om mjölkningen. Vis av skadan (branden) har nu Thomas sett till att hela ladugårdsdelen är brandsäkrad. Den är byggd av väggbetongblock från Hultsfred. Även innertaket är gjort av betongblock. TG:s el i Finspång har dra-

git all el och vattenledningarna har Gregors arbetare satt in. Redan efter branden fick Tjällmo vatten och värme sätta i ny vattenpump till källan, för vid branden, hade man inget vatten till huset. Den gamla pumpen som var i ladugården brann då upp. I den nya långa ladugårdsbyggnaden finns plats till att förvara hö, halm och även säd. Gregors arbetare ska montera plåtar på torken, och den ska kunna torka både säd

och storbalar. Men redan nu är ladan fylld med foder till djuren. Den är ljus och arbetsvänligt byggd. Överallt ser man små finesser som byggarbetarna gjort. Läkten och brädorna på utsidan av ladugårdsdelen är till exempel v-sågad och knutbrädorna har fått en liten extra sväng. Thomas är välkänd inom

avelskretsar och har riktigt fina djur, men bara av SRB-ras det vill säga Svensk röd och vit boskap. Nr 40 Orre kom från Finland till Lunden i Dalsland. Därifrån köpte Thomas henne 1993 och den kon har givit upphov till några långlivade och högproducerande kor. Helsystern 238 Virre är också ett gott exempel.

Christoffer Lind till vänster och Thomas Carlsson i dörren till den nya ladugården.

Thomas har haft några 100-tonnare också i sin besättning och han har även haft kor utställda på Elmia. 435 Aslög blev till exempel champion 1993 bara för att nämna någon. Nu finns dessa ko-gener i de ungdjur som i dagarna

flyttat in i den ljusa och fina ladugården vid Hågra. Kanske blir de också högproducerande och långlivade precis som sina anmödrar, men det får tiden utvisa. Text och bild: EVA CARLSSON


VISION 2020 โ ข december 2019

11

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i ร stergรถtland, sรถdra Sรถdermanland, norra Smรฅland och ร rebro lรคn.

VISION 2020

VI KOPER DITT SKROT!

Hitta din mรฅlgrupp med en annons i Jordbrukaren!

13/2 WHISKYKRYSSNING ...................................................1 620 kr 14/2 ANTIKMร SSAN...............................................................430 kr 14/2 SYFESTIVALEN ................................................................425 kr 29/2 Sร SOM I HIMMELEN .................................................1 325 kr 13/3 Lร BECK 3 dagar.............................................................2 550 kr 14/3 Hร XORNA I EASTWICK ..............................................1 465 kr 20/3 BURG 2 dagar.................................................................1 785 kr 26/3, 27/3, 28/3 TRร DGร RDSMร SSAN...................................440 kr 28/3 EN Vร RSTING TILL SYSTER .......................................1 325 kr 29/3 ROSTOCK 3 DAGAR ....................................................3 290 kr Expressbussar dagligen ร stergรถtland - Stockholm / Stockholm - ร stergรถtland

Jordbrukaren utkommer var tredje vecka till alla jord-, lant- och skogsbruksfรถretag i hela ร stergรถtland, sรถdra Sรถdermanland, norra Smรฅland och ร rebro lรคn. Det fรถrsta numret av Jordbrukaren sรฅg dagens ljus redan 1926.

Tel 0142-121 50 โ ข info@blaklintsbuss.se www.blaklintsbuss.se

Blixholmsvรคgen 1 602 38 Norrkรถping Tel: 011-165180 Vรฅr hemsida hittar du pรฅ: www.jordbrukaren.se

VI FINNS Dร R DU FINNS! ร STERS O CH Gร TLAND DS Sร RMLAN ELJ MINSTA O BOLAG !

Ring 0141-560 03 sรฅ hjรคlper vi dig!

Dags fรถr

Maskinservice! Reparationer och service i vรฅr vรคlutrustade verkstad. ร ven servicebilar fรถr reparation pรฅ plats. Vi utfรถr รคven pressning av hydralslangar, svetsjobb och mycket mer. Vรคlkommen!

011-12 21 00. Verkstad 07-16. Fรถrsรคljning 8-17. Mullingstorps Gรฅrd ยท 610 28 Vikbolandet

Alla resor med boende pรฅ hรถgklassiga hotell! Mat & Vin resa, Mรถt Vรฅren i Toscana/Florens Italien Fรถr Sjรคlen, Maten & Vinet, 7 dagar, 28/4-5/5 2020. max 10 deltagare 8 000 kr Unik resa till Tyskland, Lembeck & Mosel Upplev den hรคrliga atmosfรคren pรฅ en โ Schutsen festโ och โ Cochem an der Moselโ . 6 dagar 4/6-9/6 2020. Minst 20 deltagare 7 900 kr

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMร RJMEDEL.

Vid intresse, kontakta: Lars-Gunnar Samuelsson 070-567 51 90 lars-gunnar@lgtemaresor.se Hemsida: www.lgtemaresor.se Facebook.com/lgtemaresor

Hรคmtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrkรถping ร ppet mรฅn-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

.816.$3 )g5 /$1'(76 )5$07,'

.XUV RP K|VWJURHQGH JUlVRJUlV OlU NlQQD GLQ ILHQGH 9lONRPPHQ Sn HQ I|UPLGGDJ GlU YL UXVWDU GLJ PHG NXQVNDS RP IUDPI|U DOOW UHQNDYOH PHQ RFNVn UnWWVYLQJHO nNHUYHQ RFK VDQGORVWD .XUVHQ YlQGHU VLJ EnGH WLOO HNRORJLVND RFK NRQYHQWLRQHOOD RGODUH MDQXDUL NO _ 9UHWD .OXVWHU 0HGYHUNDU J|U +HQULN -|QVVRQ +HGGLQJH GULIW 6WDIIDQVWRUS ODQWEUXNDUH PHG HUIDUHQKHWHU DY UHQNDYOH Sn JnUGHQ VHGDQ WDOHW 9l[WVN\GGVFHQWUDOHQ RFK Yl[WRGOLQJVUnGJLYDUH IUnQ +XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW )LND RFK OXQFK WLOO VMlOYNRVWQDGVSULV NU LQNO PRPV EHWDODV Sn SODWV YLD VZLVK HOOHU NRQWDQW 0HU LQIRUPDWLRQ RFK DQPlODQ YLD YnU KHPVLGD L NDOHQGHUQ 'HW JnU RFNVn EUD DWW DQPlOD VLJ Sn 6LVWD DQPlOQLQJVGDJ lU GHQ MDQXDUL

9LOO GX In ElWWUH NROO Sn SHQJDUQD" 3DVVD Sn DWW Jn HQ VQDEENXUV L ODQWEUXNVHNRQRPL KRV RVV 9L JnU LJHQRP KXU GX ElWWUH NDQ VW\UD GLWW I|UHWDJV OLNYLGLWHW RFK HNRQRPL JHQRP DWW DQGYlQGD OLNYLGLWHWVEXGJHW .XUVHQ SDVVDU EnGH Q\VWDUWDUH RFK DNWLYD ODQWEUXNDUH 1lU RFK YDU" 9L HUEMXGHU WYn NXUVRPJnQJDU GHQ MDQXDUL NO KHOGDJ HOOHU GHQ IHEUXDUL RFK GHQ PDUV KDOYGDJDU .XUVHQ KnOOV Sn 9UHWD .OXVWHU $YJLIW .XUVHQ lU NRVWQDGVIUL JHQRP ILQDQVLHULQJ DY /DQGVE\JGVSURJUDPPHW 'HOWDJDUDYJLIW Sn NU H[ PRPV GlU OXQFK RFK ILND LQJnU $QPlODQ 9LD YnU KHPVLGD L NDOHQGHUQ GlU GHW ILQQV PHU LQIRUPDWLRQ DOWHUQDWLYW

.XUVHQ ILQDQVLHUDV DY /DQGVE\JGVSURJUDPPHW RFK RUGQDV LQRP SURMHNWHW *UHSSD 1lULQJHQ $UUDQJ|UHU lU +XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW L VDPDUEHWH PHG -RUGEUXNVYHUNHW RFK 6YHULJHV

6LVWD DQPlOQLQJVGDJ lU GHQ MDQXDUL I|U WLOOIlOOH HWW UHVSHNWLYH GHQ IHEUXDUL I|U WLOOIlOOH WYn

6SDQQPnOVRGODUHI|UHQLQJ L gVWHUJ|WODQG

+XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW gVWHUJ|WODQG _ ZZZ KXVKDOOQLQJVVDOOVNDSHW VH _ -


12

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Visioner för samhällsbyggande Från byråkrati till entreprenörskap via projektarbete VADSTENA (JB)

Stiftelsen Vadstena Forum har släppt årets bok. Den heter ”Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande” och innehåller tolv kapitel skrivna av en rad olika forskare. Första steget är ett symposium i maj om makt och ansvar, om finansiering och om hur näringsliv, det offentliga och den ideella sektorn kan samverka med varandra i samhällsbyggnadsprocesser.

Själva boksläppet sker en gråmulen fredagseftermiddag på restaurang Banco vid Rådhustorget. Där finns några av bokens författare, Vadstena Sparbanks vd Mikael Engdahl, kommunalrådet Anders Hedeborg och VFAB:s vd Lars Larenius – alla tre från stiftelsens programkommitté och där finns framför allt Josefina Syssner, som är bokens redaktör och sammanhållare. Hon är ordförande i stiftelsen och biträdande professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet. Stiftelsen startade år 1986

och ska på vetenskaplig grund och genom regelbundna symposier medverka till en öppen debatt och ett kunskapsutbyte i frågor om samhällsbyggnad. Den har flera samarbetspartners – Linköpings universitet, Kommuninvest, Sparbanksstiftelsen Alfa, Region Östergötland, Vadstena Sparbank, Vadstena Fastighets AB, Vadstena kommun och Märta Christina & Magnus Vahlquists stiftelse. Anders tar till orda och säger att Vadstena Forum har etablerat sig igen efter att ha varit nerlagt några år. Han säger att det är en arena för en spännande dialog och presti-

gefullt för en liten kommun. Fjolårets bok heter ”Nya visioner för landsbygden”. Den handlar om landsbygdsfrågor och har använts som kurslitteratur på Sveriges Lantbruksuniversitet. När en kartong med böcker packas upp ser Josefina för första gången ett färdigt exemplar. Hon tycker att det luktar gott. Utgångspunkten för symposiet och alltså även för boken är att samhället byggs och utvecklas av många aktörer tillsammans även om de gör det på olika sätt och med skilda förutsättningar. De har olika resurser, förmågor, mandat och uppdrag. Ett kapitel handlar om nya förvaltningsideal med byråkrater och entreprenörer i samhällsbyggnadsprocessen. Det har skrivits av Albin Olausson och Petra Svensson, Albin är doktorand i statsvetenskap och Petra är doktor i offentlig förvaltning. Båda är också aktiva vid Centrum för kommunstrategiska studier. Tidningen får en pratstund med Albin medan hans son Tore trivs i Josefinas famn. I boken använder författarna begreppet samhällsentreprenör, det vill säga en kommunal tjänsteperson som använder sig av entreprenöriella metoder och förhållningssätt i syfte att driva samhällsbyggnadsprocesser. En reaktion mot den byråkratiska rollen. Albin ser förskjutningen från byråkrati mot arbete i entreprenörskap som ett resultat av Sveriges medlemskap i EU och det arbete i projekt som det leder till. Om en kommun vill få del av dessa EU-pengar är detta det arbetssätt som gäller. Det kan sedan stanna kvar i verksamhetens vardag. I boken skriver Albin och Petra bland annat att de menar att strävan mot en friare och mer självständig förvalt-

Josefina Syssner och Petra Svensson tittar i den nya boken ”Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande”.

Albin Olausson är en av författarna till ett kapitel i boken.

ning på vissa håll har inneburit ett ökat handlingsutrymme för enskilda tjänstepersoner, en förutsättning för entreprenöriella insatser i samhällsbyggnadsprocesser.

Avslutningsvis ser de båda författarna både risker och möjligheter med ett samhällsentreprenörskap. Det gäller att utveckla det under demokratiska principer och styr-

Bokmingel på restaurang Banco.

ning av politiska organ men med en stark personlig prägel kan långsiktigheten bli lidande. I maj år 2020 är det dags för nästa symposium ”Sam-

hällsbyggandets värde och värderingar”. Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Södra inleder utvecklingsarbete kring byggsystem i massivt trä Södra inleder ett samarbete med SBU Framtid AB om ett utvecklingsarbete kring det nya byggsystemet baserat på korslimmat trä. Startskottet för samarbetet blir byggprojektet Kilströmskaj i Karlskrona.

– Att arbeta tillsammans med fastighetsutvecklare, arkitekter och entreprenörer är värdefullt för att vi ska kunna utveckla vårt byggsystem och produktportfölj. Vi ser det därmed som en stor förmån att få samarbeta med så starka

partners som SBU Framtid. Med vårt system och deras erfarenheter kan vi tillsammans utveckla och effektivisera byggprocessen, säger Jörgen Hermansson, chef Södra Building Systems. SBU Framtid AB är ett fastighetsutvecklingsbolag i ägarsamverkan mellan Wingårdhs Arkitektkontor AB, JSB Construction AB och Kai-Larsen Affärsutveckling AB. Affärsidén är att bygga flerfamiljshus i trä, med hög designgrad till attraktiva priser genom industriell byggproduktion.

Det första gemsamma byggprojektet med Södra blir Kilströmskaj i Karlskrona. Det består av ett sexvåningshus och två fyravåningshus. Totalt handlar det om ett 50tal lägenheter och levereras i 17 transportenheter. Husen kommer att placeras vackert vid kajen i Karlskrona. Husens fasad kommer att vara i färgade cederspån. – En förutsättning för att

skapa extra värden i byggprocessen är långsiktiga samarbeten. Trä i höga byggnader är ett relativt nytt sätta att bygga i Sverige. Vi måste sätta

oss in i materialets egenskaper och därför är ett samarbete med en leverantör avgörande. Södra har visat på vilja att utveckla sin produkt så att den stämmer överens med det marknaden efterfrågar och kommer att efterfråga, säger Torsten Kai-Larsen, vd och grundare av SBU Framtid. – För att vi ska lyckas mås-

te vi leverera det vi säger och därför är det avgörande att ha bakomliggande partners där vi känner oss trygga, som har rätt kapacitet, storlek och trovärdighet. Vi känner att Södra har visat prov på det

och vi tror på ett fruktbart samarbete, säger Pether Fredholm, vd för JSB. – Just nu har vi ett projekt

Kilströmskaj i Karlskrona som vi skarpt genomför med Södra. Det som är allra mest spännande med Södra är att man inte ser KL-trä som en råvara för en stomme utan ser det som ett byggsystem. Det är den kombinerade produktens koldioxidutsläpp som är det väsentliga, inte bara stommens. Södra är de som går i frontlinjen för ett modernt tänkande kring hur man får ner koldioxiden i

byggprocessen, säger Gert Wingårdh, vd Wingårdh Arkitektkontor. Drivkraften bakom tillväxten och konkurrenskraften för korslimmat trä är behov av minskat koldioxidutsläpp, tids- och kostnadskontroll, samt ett ökat behov av prefabriceringsgrad och därmed högre effektivitet på byggarbetsplatsen. – Vår gemensamma resa fortsätter med att göra det enkelt att välja trä och enkelt att bygga med trä på ett värdeskapande sätt, säger Jörgen Hermansson.


VISION 2020 • december 2019

13

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skörda solenergi! Vi köper & säljer

RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna Boxholm AB

Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

VISION 2020

Den nya milstolpen inom mjölkning

Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

INSERV SK

M A

E IC

Benny Andersson Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

& $ " )" #' % ! ( "#! $$

#& $ +# %

*#%!#"$ *#

,

#!%

,

% (#

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

#$' $

AUKTIONER

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

Tänker du sälja på auktion?

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

Nu pågår bokning inför 2020 Farmarauktioner Sverige AB är ett nybildat auktionsföretag med nästan samma branschvana personal som tidigare. Sätet är i Herrljunga och verksamhet i hela Sverige.

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

Vi lägger upp ett helt nytt kundregister så kom gärna med kreditansökan innan säsongen. Förövrigt kommer ni att känna igen er, både säljare och köpare. Välkomna med bokningar till alla former av auktioner. Hittills fastställt datum:

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs www.carlensko

Lely Astronaut A5 Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig. Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60

200425 Samlingsauktion, Örsta Kumla

Välkommen att annonsera i Jordbrukaren! Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 55

www.farmarauktion.se · Tel 070-544 31 17

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

www.mb-isolering.se

Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.

Falu Rödfärg Boka Rödfärgning redan nu inför sommaren 2020! • Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg • Över 35 års erfarenhet av branschen • Lämnar kostnadsfri offert på plats Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Caroline Lundén 0763-20 20 70 Rebecca Regnander 0709-99 23 75

Västra Östergötland Västra Östergötland Östra Östergötland


14

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

David Appelgren och en hampaplanta som har hunnit att bli vissen av frost.

Under David Appelgrens föreläsning är det fikapaus.

Den nyttiga och lagliga hampan Morgondagens tyg, skor, dryck och salva ÖDESHÖG (JB)

Just nu diskuterar många klimat, miljöförstöring och framtid. Kan hampan bidra till att förbättra jorden? När David Appelgren ska berätta om hampan och dess fördelar kommer 48 personer till Hästholmens bygdegård för att lyssna. David driver Ombergs Ekogård på Mossen i den norra kanten av Ödeshögs kommun och där odlar han bland annat hampa.

David inleder med några frågor till publiken. Svaren visar att hälften av de 48 är från trakten, hälften kommer längre ifrån, ingen är polis och ingen är heller lantbrukare. Detta med polis har en särskild historia. Bygdegårdens ordförande har många döttrar. När en av dem dricker hampate med en kompis kommer polisen och hon får lämna kissprov. Drycken innehåller inget olagligt och provet är helt rent. Trots det blir hon senare kallad till socialen där hon får svara på för henne obegripliga frågor. Resultatet av denna hän-

delse blir att David, som är ledamot i bygdegårdens styrelse, bjuder på en gratis föreläsning för att alla ska ha möjlighet att lära sig mer om

den ofarliga, användbara och nyttiga hampan. Det gäller att skilja på hampa och hampa, det vill säga på industrihampa och hampa indica. Om man ska bli hög av den lagliga industrihampan krävs en cigarrett stor som en telefonstolpe, säger David. Han är en van föreläsare och visar många bilder, men det är verkligen bilder och ett komplement till hans föreläsning, inte text med konkurrerande information. Davids hampa är två meter hög. Han skickar runt en planta. Den har nyss vissnat av frost. Han frågar hur vi tycker att den doftar, själv tycker han att den känns som citron och humle, som för övrigt är en nära släkting till hampa liksom även brännässlan. Med undantag för bin gillar inte insekter och råttor doften, berättar David. Vissa tider har det varit för-

bjudet att odla hampa i Sverige men sedan år 2003 är det tillåtet och tio bönder odlar 79 hektar enligt statistik från år 2017. Hampa klarar klimatet både vid ekvatorn och i Norrland. Det sägs att man kan odla hampa på samma mark 15 år. David har hittills gjort det i två år. David berättar att hampa troligen är vår första gröda, långt före vete. Hus har byggts med hampa i botten, vikingar har använt hampa i

48 personer kom till Hästholmens bygdegård för att höra David Appelgren berätta om hampan och dess fördelar.

kläder, rep och troligen segel och Gutenberg trycker alla sina böcker på hampapapper. David ser många fördelar med växten. Man kan göra mycket av hampa, den växer snabbt, behöver inga kemikalier, allt kan tas till vara, man kastar inget av den och om man skulle göra det är den komposterbar. På nätet kan man handla bland annat olja och te av

blommorna, tvål, schampo, kosmetika och oljefärg av fröna. Av stjälkar kan man tillverka skor och stövlar, rep, tidningspapper, kuddar, ryggsäck och inte minst kläder. Det finns t-shirts, jeans, underkläder, strumpor, tröjor med mera. I Konsumentverkets tidskrift Råd & Rön står det år 2011 att tyget är slitstarkt men skrynklar lätt. Kläderna känns svala på som-

Det finns också gitarrer av

pabetong är både hård och isolerande, säger David. Kort sagt det tycks gå att använda hampa till det mesta. Och nu när vi på allvar talar om att minska vår konsumtion av onaturliga produkter finns det ju extra stor anledning att låta hampan ta en större plats.

hampa, år 1941 gör Ford en bil med kaross av hampa och på 1940-talet finns också tyg och säckväv av hampa. Ham-

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

maren och de värmer på vintern. David är för dagen klädd i byxor som till 55 procent är hampa och resten bomull, hans skjorta och skor är helt av hampa.

Överens om bioekonomisk forskningsagenda Den europeiska skogsnäringen är enig om de tio viktigaste forskningsmålen fram till år 2030.

FTP Conference 2019 i Finland. Agendan är ett viktigt inspel till EU:s kommande stora forskningssatsning Horizon Europe.

Vägar för att nå målen beskrivs i en strategisk forskningsagenda – SIRA 2030 – som lanserades nyligen under

– Bioekonomin bidrar starkt

till lösningar på många av de stora samhällsutmaningar som Europa står inför. Klimatsmart

byggande i trä och fiberbaserade produkter som bidrar till ett fossilfritt samhälle är viktiga lösningar som kan stärkas ytterligare med rätt forskningsfinansiering, säger Johan Elvnert, Managing Director för FTP, Forest-based Sector Technology Platform i Bryssel. Det kommande forsknings-

programmet Horizon Europe planeras att omsätta cirka 100 miljarder euro mellan åren 2021–2027. – Skogsnäringens forskningsområden behöver få en tydlig adressering i forskningsprogrammet, säger Johan Elvnert.

Agendan är framtagen av den europeiska skogsindustrin inom ramarna för Forest-based Sector Technology Platform (FTP). Agendans tio mål tar ett tydligt helhetsgrepp för bioekonomins utveckling och dess roll för samhällsutvecklingen för såväl jobb och rekreation som för konsumtion,

bostäder och transporter. Den europeiska forskningsagendan belyser också forskningsbehov kring hållbart skogsbruk, ny teknologisk utveckling för samverkan mellan olika industrier, samt behovet av ökad kunskap för utveckling av cirkulära affärsmodeller.


VISION 2020 • december 2019

15

VISION 2020

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Användbar knöl med bra näring Kari Pettersson talade utifrån ”Potatis - våra älskade knölar” KISA (JB)

Potatis kan användas till så mycket god mat – allt från förrätter till efterrätter och till bakning. Därför hade Kindamats föreläsning i Kisa den 14 november temat ”Potatis - våra älskade knölar”. Potatisambassadör Kari Pettersson, Bjälbo, gav en intressant potatisresumé och vi fick klart för oss vad potatisens intåg i Sverige betytt för utvecklingen och befolkningsökningen.

Potatis är billig mat, lätt att använda och lämplig att odla i vårt klimat – varför vi borde öka konsumtionen. Rekommendationen idag är

att vi måste minska vårt köttätande till ett halvt kilo per vecka (självklart lokalt producerat!) och då kommer potatisen väl till pass för att göra oss mätta. Potatis ger oss dessutom bra näring. Stärkelsen i potatis är speciellt

viktig för våra bakterier i tarmen. Ida Johanna Carlander från Ulrika presenterade nya och gamla potatissorter och deras användningsområden beroende på textur och smak. Makarna Helldorfs potatisutställning och Pers vinnande Östgötakonsthantverk (som i år var en potatis) fanns också där. Kvällen fick en stor bredd från den storskaliga hypermoderna potatisodlaren till den mindre jordnära, där naturens cirkulation styr produktionen, till hur konstnären stimuleras av potatis. Bland Kindamats verksamhetsmål finns bland annat att få konsumenterna medvetna om hur viktigt det är att handla lokalt och hur lätt det är att finna varorna. Ett annat mål är att att göra Kinda kommun självförsörjande, när det gäller livsmedel och vi jobbar på med detta enligt våra ledord: lärande, nytänkande, möjligheter och tradition (inte minst när det gäller potatis).

Nya och gamla potatissorter och deras användningsområden presenterades.

Kinda är en fantastisk kommun och har alla möjligheter att nå målet! Det enda som fattas idag är potatis, grönsaker och fisk. Ökad produktion skulle ge möjligheter för nya producenter att starta eller för våra medlemmar att öka eller förnya sin produktion. Allt detta är bra för vår miljö och för hälsan och skapar nya arbetstillfällen. För att förvara den potatis och de grönsaker som vi odlar

Potatisambassadör Kari Pettersson från Bjälbo föreläste under Kindamats temakväll om potatis. Bild: PER SJÖSWÄRD

i våra trädgårdar, eller självplockar hos någon storodlare på hösten, har Kindamat ett upprop som gäller jordkällaren – ett klimatsmart sätt att förvara livsmedel. Vi vill stimulera till att rusta upp be-

!+.. + 7#3# 4:-3# 2; #55 .+))# + /#3-0#&'04 (3#/-#05 1%* *# '0 '3(#3'0 '0)#)'3#& 1%* -3'#5+7 2#350'3 7+& 3 (#45+)*'54#((:3 !:.-1/0# #55 -105#-5# 144 (=3 '0 (3+ -1046.5#5+10 1%* 7:3&'6224-#550+0) #7 3 (#45+)*'5 60& 3+45+#045#&

fintliga jordkällare och att bygga nya. Riksdagen har beslutat att vi måste höja vår självförsörjning och Kindamat vill vara med och stimulera detta.

Under temakvällen fick alla en smaktallrik där potatis ingick i alla olika rätter och bakverk. Text: BARBRO ÅHLSTRÖMBRAGÉE

#) #)064410 +7 '- 3') /:-.#3' 60& &&'7#..#

00 0654410 )3101/ 3') /:-.#3' 60&

645#( #)064410 3110 )3101/ 3') /:-.#3' 60&

#04 93+%* 63+45 3') /:-.#3' 60&

,=30 5+)7#.. 63 -#0& 3') /:-.#3' 60&

/'.+' 60) ') /:-.#3' 60&

+-#'. ,=$'3) #05/:45 3') /:-.#3' =0-=2+0)

'5'3 .4410 -1)4/:45 3') /:-.#3' 3+45+#045#&

#0+'. 1*#//#3 ') /:-.#3' &&'7#..#

*#3.155' +0&<0 )3101/ 3') /:-.#3' 60&

#3+0 "'45'3$'3) :-.#3#44+45'05 60&

'.+8 +0&453=/ -1)4/:45 3') /:-.#3' 3+45+#045#&

> =0-=2+0) > &&'7#..#

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING LUND · KRISTIANSTAD · JÖNKÖPING · UDDEVALLA


16

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Många företag med lokal Motalaanknytning arbetar med byggnationen som ska vara klar i oktober nästa år.

Framtidssatsande bilförsäljare Bygger ny miljövänligare bilhall MOTALA (JB)

Wahlstedts Bil i Motala satsar för framtiden. En stor ekonomisk investering i nyoch ombyggnation av en supermodern och miljövänlig bilhall. Bygget är redan i full gång.

Grävskopor, sandhögar och säkerhetsstaket vittnar om att ett större projekt är på gång vid Wahlstedts Bil på Vintergatan. Företagets vd Mauritz Wahlstedt berättar att det handlar om en helt ny byggnad som ska uppföras samt ombyggnation av befintliga lokaler, sammanlagt 2 300 kvadratmeter. – Vi bygger, som vi anser,

Motalas modernaste bilhall, säger Mauritz Wahlstedt och förklarar närmare: – Vår nya bilhall blir miljövänlig och hållbar med allt vad det innebär. Vi förbereder digitalisering för elbilar där uppladdningen sker underifrån, laddningstekniken finns i golvet. Vi satsar

FAKTA Wahlstedts Bil Företaget grundades av Robert Wahlstedt för drygt 55 år sedan. Företaget representerar varumärkena Volkswagen personbilar och Transporter, Skoda, Audi samt Scania lastbilar och bussar. Arbetar aktivt för att verka för en långsiktig, hållbar utveckling för att skona miljön. Företaget är beläget på Vintergatan 16-17-19 i Motala.

helt på led-armaturer. Ny ventilation med både värme och kyla ska installeras. Vi har sedan tidigare bergvärme och med den nya tekniken kommer överskottsvärmen sommartid tas omhand för att användas på vintern. – Vi har redan isolerat taket i den befintliga bilhallen och allt i övrigt kommer att bli nytt för att få en trivsam bilhall för både kunder och vår personal. Planeringen av projektet har pågått sedan 2015 då

kommunen beslutade om en ny detaljplan och företagets avsikter fick vila några år. Hur är det att få vara med om en sådan här stor satsning? – Det känns riktigt bra. VW Group Sverige ställer krav på hur de vill att bilhallen ska se ut och sedan har vi adderat lösningar utifrån våra önskemål. Vi strävar efter att hela tiden förbättra och utveckla företaget. År 2010-2011 gjordes en till- och ombyggnad på Scania och 2012 införskaffades en fastighet i nära anslutning till huvudbyggnaden där en skadeverkstad byggdes upp. Under 2016 byggdes bilhallen för Skoda om. Har ni investerat färdigt när det här är klart? – Nej, arbetet pågår hela tiden med ständiga förbättringar av verksamheten med fokus på att upprätthålla hög kundnöjdhet och miljövänliga investeringar, svarar Mauritz Wahlstedt som varit verksam i företaget sedan 1980 och varit dess vd sedan 1992

Här byggs det för fullt, visar Mauritz Wahlstedt, företagets vd sedan 1992.

då han tog över efter sin far Robert. Wahlstedts Bil är fortfarande ett familjeföretag. Dottern Isabelle arbetar på ekonomisidan och sonen Marcus är märkeschef på Volkswagen Personbilar.

Bolaget sysselsätter 71 anställda. Blir det några nyanställningar i och med nysatsningen? – Nej, det är inte aktuellt i dagsläget. Många lokala företag är involverade i byggnationen av

den nya bilhallen. Parallellt med bygget pågår arbetet precis som vanligt. I oktober 2020 beräknas nyinvigningen äga rum. Text och bild: MARIA LIDBERG

Samarbete för att främja fiberbaserade förpackningar Stora Enso och övriga medlemmar i CEPI, det europeiska pappersindustriförbundet, samverkar med företag inom hela värdekedjan för att främja återvinning av fiberbaserade förpackningar och samarbete inom cirkulära material. Avsikten är att åstadkomma en positiv förändring inom den cirkulära ekonomin.

Syftet med 4evergreen är att öka användningen av fiberbaserade förpackningar i en cirkulär och hållbar ekonomi som minimerar klimat- och miljöpåverkan. Dessutom är målet att öka kunskapen om

innovation inom fiberbaserade förpackningsmaterial och återvinning, skapa riktlinjer för produktdesign för att möjliggöra cirkularitet och återanvändning av fibrer, samt stödja utvecklingen av optimerade

insamlingssystem och den infrastruktur och teknik som krävs för återvinning anpassad för fiberbaserade förpackningar. Det unika samarbetet samlar hela värdekedjan. Utöver Stora Enso omfattar samarbetet bland andra Nestlé, Danone, Huhtamäki, SIG Combibloc, SEDA, Elopak, Tetra Pak, AR Packaging och MARS. – Det här är ett avgörande steg för att stärka den cirkulä-

ra bioekonomin i Europa och öka de biobaserade förpackningslösningarnas betydelse på marknaden, säger KarlHenrik Sundström, vd på Stora Enso. – Plastnedskräpningen är ett globalt problem som inte kan hanteras utan klimatsmarta, förnybara och återvinningsbara lösningar. Genom att slå oss samman med företag inom hela värdekedjan kan vi åstadkomma verklig och transformativ förändring.

Enligt Eurostat återvinns redan 84,6 % av alla fiberbaserade förpackningar i Europa, och volymen återvunna fiberbaserade förpackningar motsvarar alla övriga förpackningsmaterial tillsammans. Branschen strävar efter att påskynda och lansera nya innovativa produkter med återvunnen fiber genom satsningar som 4evergreen. Det europeiska pappersindustriförbundet, CEPI, tillhandahåller en mängd olika

förnybara och återvinningsbara träbaserade fiberlösningar för EU-medborgare: Allt från förpackningar och textilier, hygien- och tissueprodukter, kopieringspapper, grafiskt papper och specialpapper till biokemikalier för livsmedel och läkemedel, biokompositer och bioenergi. Genom sina 18 nationella organisationer samlar CEPI 500 företag som driver 895 bruk runt om i Europa med över 180 000 direktanställda.


VISION 2020 • december 2019

17

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Alla PET-flaskor sorteras och trycks ihop maskinellt. Färgade flaskor separeras från de genomskinliga.

Korkar från PET-flaskor kan återanvändas till leksaker men också till nya kabeltrummor.

VISION 2020

Katarina Lundell och Sara Riismark jobbar fram musikteman som ska få konsumenterna att vilja panta mera.

Burkar och PET-flaskor tas om hand I anläggningen på Händelö samlas returer från hela Sverige NORRKÖPING (JB)

I Sverige dracks det under förra året beräknat på befolkningen 15 år och äldre 48 liter öl per person. Läskkonsumtionen var 80 liter per person och vatten på flaska 24 liter enligt statistik gjorda av Sveriges bryggerier. Vad händer då med aluminiumburkar och petflaskor då de tömts på sitt innehåll?

De allra flesta av oss samlar ihop en kasse eller sopsäck och passar på att stoppa in dem i vår lokala matvaruaffärs pantstation när vi ändå ska handla, och visst är vi duktiga på att Pantamera. Under förra året pantade svenskarna över 2 miljarder burkar och PETflaskor. I Norrköpings kommun pantades 30 656 114 burkar och PET-flaskor vilket motsvarar i snitt 216 burkar och flaskor per person. Alla pantade burkar och

PET-flaskor som samlas in i hela landet hamnar till sist i Returpacks anläggning ute på Händelö, Norrköping. – Vi ansvarar över Sveriges största pantsystem av burkar och PET-flaskor i återvinningssyfte, , berättar Sara Riismark, kommunikationsansvarig på Returpack.

• • • •

Själva bolaget grundades 1982 medan det allra första pantsystemet för aluminiumburkar drog igång 1984. Systemet startades i samband med aluminiumburkens lanserande i Sverige. Det fruktades nedskräpning och insikten var därför att den nya produkten behövdes tas om hand på något sätt. Pantsystemet verkade vara en bra idé som också kom att lagstadgas. När bolaget bildades ägdes

det av förpackningsindustrin, bryggeriaktörerna och handeln. 1994 grundades systerbolaget Returpack-Pet och insamlingen av PET-flaskor tog sin början. Idag ägs bolaget till 50 procent av Sveriges bryggerier och på andra sidan finns Svensk dagligvaruhandel och Livsmedelshandlareförbundet. Returpack är Europas största återvinningsanläggning för burkar och PET-flaskor. – Vårt uppdrag är att driva och utveckla pantsystemet, informera och inspirera. Här hanteras hela logistiken och vi sköter om hela clearingsystemet. Det vill säga hur pantpengen ska följa produkten för att komma tillbaka till kunden som köpt förpackningen om den väljs att panta. – Hela tiden finns ett ständigt uppdrag om en ökning av återvinningen utifrån visionen

om ett hållbart samhälle, berättar Sara Riismark. I anläggningen på Händelö utvinns årligen över 18 000 ton aluminiumburkar. En energikrävande process men tittar man på fördelarna kan aluminium återvinnas i det oändliga. Återvunnet aluminium kräver 95 procent mindre energi än att utvinna nytt. – Fortfarande är 75 procent aluminium som utvunnits sedan år 1886 ännu i bruk. De bukar som kommer till oss pressas och buntas ihop till balar som väger mellan 400 – 500 kilo. Vi gör 150 balar per dag som sedan skickas vidare på järnväg till smältverk i Frankrike och Tyskland där de blir till nya burkar. Omkring 22 000 ton PET-

flaskor årligen hamnar och tas om hand i vår anläggning. Flaskorna sorteras maskinellt och kan sedan återvinnas till nya flaskor. De trycks precis som burkarna ihop och blir till stora balar och hamnar i plaståtervinningsfabriken som ligger vägg i vägg med oss. Där mals flaskorna ner till granulat, det vill säga små flingor, som sedan tvättas rena. Därefter transporteras flingorna till ett företag som tillverkar plaströr av materialet. När rören når bryggerierna blåses de upp till önskad storlek i samband med att de fylls

Mellan 400-500 kilo aluminiumburkar per dag pressas ihop och körs på järnväg till smältverk i Tyskland och Frankrike.

med öl, läsk eller vatten. Också korkarna som är av ett annat material än flaskorna tas tillvara. Bland annat finns det ett företag i Småland som tillverkar kabeltrummor av korkarna. – Transporterna till och från Returpack sker så miljösmart som möjligt. Sedan 2015 kör samtliga vägburna fraktfordon på fossilfri diesel, förklarar Katarina Lundell, marknads – och kommunikationschef på Returpack. – Samtliga burkar och flaskor som har ett svenskt pantmärke kan pantas i det svenska pantsystemet. När ett företag lanserar en dryck i en ny flaska måste vi lägga in pant-

Li-Ion batterier med garanti på 5000 uppladdningar/5 år Batterikapacitet till en hel arbetsdag El-lastare med nytänk från början till slut -även el-transmission Samma skjutkraft och brytkraft som konventionell lastare!

Skrukeby Maskin Mjölby När du behöver ett riktigt lyft! 0142-809 60 • 070-399 90 09 Se mer på: www.skrukeby.se

5 GÅNGER SÅ LÅNG LIVSTID PÅ BATTERIER SOM BÄSTA ALTERNATIV PÅ MARKNADEN

märket i vårt system efter granskning. Vi tar inte emot flaskor som inte ingår i pantsystemet. Vilket beror på att vi måste vara helt säkra på plastmaterial och etikettlim som använts om flaskan sedan ska kunna återanvändas till en ny livsmedelsförpackning, fortsätter Katarina. För femton år sedan lanse-

rades begreppet Pantamera. Musikvideor släpptes i en kampanj som skulle uppmuntra till mer pantning. Här har både Katarina och Sara ett finger med i spelet. – Vi har under många år jobbat med musiktemat där en rad olika artister har fått ta

fram sin egen variant av Pantamera-låten. Humor blandat med musik får ta plats utan att vi för den skull tränger oss på folk. Faktum är att Sara och jag har medverkat i en av musikvideorna. Visserligen mycket snabbt som statister men ändå, avslutar Katarina glatt. Återvinningsmålet är satt av Sveriges riksdag och regering och det är Naturvårdsverket som bestämmer återvinningsmålen som är att nå upp till 90 procent återvinning av PETflaskor och burkar. Jordbruksverket är den tillsynsmyndighet som ansvarar för Returpack. Text och bild: CARINA LARSSON


18

VISION 2020

VISION 2020 • december 2019 VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Biobaserade kajaker för en hållbar värld Ska 3D-printas med naturliga material Till våren kan vi glida fram på vattnet i 3Dprintade kajaker. Helt biobaserade, återvinningsbara och tillverkade av exempelvis sågspån, majsstärkelse och lin. – Målet är att enbart producera biobaserade produkter, säger Pelle Stafshede, vd och grundare av Melker of Sweden.

Melker of Sweden tillverkar och säljer friluftsprodukter, som longboards, kajaker och paddelbrädor. Företaget, som är nya medlemmar i Paper Province, har ett starkt hållbarhetspatos och vill tillverka produkter med minsta möjliga miljöpåverkan. Därför experimenterar de mycket med naturmaterial i sin tillverkning och har som mål att komma bort från traditionella plastmaterial. – Vi försöker hela tiden

jobba hållbart och återvinner material för att skapa i ett cirkulärt ekosystem. Till exempel kaffesäckar från Löfbergs. Istället för att de skickas till återvinning använder vi dem som laminat på våra produkter, säger Pelle Stafshede.

Melker of Sweden samarbetar också med andra aktörer i sin jakt på hållbara lösningar. Bland annat testanläggningen The Wood Region. I deras lokaler i Sysslebäck har de använt material baserat på sågspån och en storskalig 3Dprinter för att skapa sina första prototyper. Bland annat en 3D-printad kajak. Företaget, som än så länge består av Pelle Stafshede och Emil Gyllenberg, har kommit långt i sina planer. Just nu söker de fler investerare och nästa år börjar de anställa personal. Deras framtida produkter blir inte bara miljövänliga, de har även andra fördelar tack vare att de 3D-printas med naturliga material. – Vi kommer att kunna skräddarsy produkterna efter kundens behov. Om man exempelvis har en funktionsnedsättning kan vi tillverka kajaker som passar för just den individen. Och du kan få din kajak med en helt personlig touch. Någon kanske vill använda eken som farfar planterade eller återvinna sina kläder och använda dem i materialet, säger Pelle. Melker of Swedens stora styrka utöver unik design,

Emil Gyllenberg, delägare och operativ chef, och Pelle Stafshede, vd och grundare.

menar Pelle och Emil, är den hållbara och kostnadseffektiva produktionen och att tillverkningen kan placeras var som helst i världen. – Istället för att ha en stor fabrik som skeppar produkter

runt om i världen vill vi ha många spridda produktionsenheter som fyller efterfrågan i just den delen av världen. Restströmmarna som finns där lokalt kan användas, som kokosnötter eller skal från cashewnötter.

En annan del av Melker of Swedens verksamhet bygger på delningsekonomi. Uthyrningsstationer ska finnas runt om i landet – och på sikt i världen. I Karlstad finns redan den första på plats på bryggan i Inre hamn.

– Istället för att köpa en ny kajak abonnerar man på den. Exempelvis privatpersoner som bara vill paddla några veckor om året eller företag som vill erbjuda friskvård till sina anställda, säger Emil Gyllenberg.

En ny detaljplan vid Klinga trafikplats utmed E4, ska möjliggöra utbyggnad av Klinga Logistikpark strax söder om Norrköping. Bild: ANDREAS CARLSSON

Norrköping kopplar greppet om framtidens logistikcenter Nu är det klart att Slättö kommer att utveckla stora delar av det nya planerade hållbara logistikklustret i Östergötland tillsammans med Almroths och Norrköpings kommun.

 Norrköpings kommun bedriver ett intensivt arbete med en detaljplan vid Klinga trafikplats utmed E4, som möjliggör utbyggnad av Klinga Logistikpark strax söder om Norrköping. I första steget handlar det om närmare 100 000 kva-

dratmeter logistikfastigheter. Sedan tidigare pågår även miljardinvesteringar i Norrköping, som blir en av Östersjöns modernaste hamnar. Därutöver bidrar utvecklingen av tågtrafiken till kontinenten och andra infrastrukturinvesteringar, där Norrköping med sitt gynnsamma geografiska läge har förutsättningar att vara ett av Sveriges och Nordens främsta logistiklägen. – Genom vår tillgång till hamn, järnväg, flygplats, motorväg och inte minst arbetskraft så har Norrköping oftast

hamnat i topp gällande den ideala placeringen av logistikverksamhet. Det som saknats har varit mark men i och med att Klinga nu är tillgängligt, kan vi tillsammans med Slättö och starka lokala aktörer som Almroths bilda ett kluster för hållbar och modern logistik, säger Pontus Lindblom, näringslivsdirektör i Norrköpings kommun. Hans Revenhorn, stadsbyggnadsdirektör kommenterar: – Genom Slättö tillförs projektet en gedigen erfarenhet av fastighetsutveckling och gen-

omförande. Dessutom är det roligt med lokalt förankrat företag. – Norrköping har ett myck-

et strategiskt logistikläge och detta blir en av de bästa och mest intressanta etableringarna i Norden på många år. Vi har redan kontakt med flera intressanta hyresgäster. Det är spännande att se hur Norrköping nu realiserar ambitionen att bli ett av Nordens ledande logistikcenter och vi ser fram emot samarbetet, säger Fredrik Palm som är projektledare för Klinga Logistikpark.

Almroths räknar med ett stort rekryteringsbehov genom den nya planerade etableringen med många nyanställningar som konsekvens. – Vi har sedan länge haft en stark tillväxt och har ett näst intill obegränsat behov av hållbara och moderna logistiklokaler. Allt fler inser Norrköpings unika och strategiska position för logistik, säger Carl Svensson, vd för Almroths som är Klingas första hyresgäst med en förhyrning om cirka 30 000 kvm. Slättö vill växa inom logistiksegmentet och målet är att

arbeta långsiktigt och hållbart. – Vi ser med glädje fram

emot etableringen i Norrköping och att få vara en del av logistikklustret. Det är en viktig etablering som följer vår uttalade strategi att växa inom logistiksegmentet säger Johan Karlsson vd Slättö. Detaljplanen för fastigheten om drygt 22 hektar, del av fastigheten Borg 17:6, har nyligen passerat samråd och beräknas vinna laga kraft under det första halvåret 2020.


VISION 2020 • december 2019

19

VISION 2020 Bild: KARIN WAHLSTRÖM

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

TA LT I D N I N G E N

Har du en anhörig eller vän med läsproblem? Känner du någon som har svårt att läsa tidningen? Ibland sviker synen, man kan vara dyslektiker eller ny i Sverige. Att läsa en vanlig tidning kan ibland kännas besvärligt, men att lyssna kan vara ett smidigt alternativ! Därför finns Länstidningen som taltidning. Det är enkelt att komma igång och kostnaden är densamma som för papperstidningen.

: 5 42 5 kr. nyår 47 du r e t f e Ord pris 50 kronor om 9. rar 201 Du spa ast den 16/12 ! n e lott bokar s r på en Triss e Vi bjud

Vill du veta mer? Ring oss på 0141-560 03 eller maila pren@lanstidningen.se eller skriv adress och telefonnummer nedan och skicka in så hör vi av oss!

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Telefonnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skickas till Länstidningen Östergötland, Drottninggatan 20C, Svarspost 580003400, 591 35 Motala. Märk kuvertet ”Taltidning”.


VISION 2020 December 2019

VISION 2020

VISION 2020 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Den nybyggda Hackelhallen i Rimforsa. Där de gula byggnaderna till höger i bilden ligger är planen att den nya skolan med plats för 430 elever byggas.

Lars Karlsson (L), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, var en av många kommunpolitiker som fanns på plats för att lyssna och svara på frågor.

Ett hundratal personer kom till Hackehallen för att diskutera framtidens Rimforsa. Kjell Holmström från nätverket Leva & Bo i Rimforsa hälsade välkommen.

Framtiden diskuterades i Rimforsa Antalet innevånare ska öka i Kinda kommun RIMFORSA (JB)

Rimforsa är Kinda kommuns tillväxtort. Samhället växer och ska fortsätta att växa, om politikerna får som de vill. Målet är att Kinda kommun ska ha 1 100 invånare 2023 och de flesta nya invånarna kommer att bo i Rimforsa. Men hur vill Rimforsaborna att deras samhälle ska se ut i framtiden? För att ta reda på det hade Leva & Bo i Rimforsa kallat till en medborgarträff den 28 november.

Intresset var stort och ett hundratal Rimforsabor hade kommit till Hackelhallen för att diskutera framtiden och ställa frågor till kommunpolitikerna. Och det var många politiker på plats. Nätverket Leva & Bo i Rimforsa höll i kvällen på uppdrag av Kindas politiker och det var Leif Ihreskog som fungerade som moderator. – Vi i Leva & Bo älskar fram-

tiden och vi tänker positivt. De senaste fem åren har det köpts över 100 tomter i Rimforsa och nu behövs ytterligare 20-40. Bara sedan 2016 har invånarantalet ökat med mellan 100 och 200 personer. Ganska mycket har hänt den senaste tiden, vi har till exempel invigt Hackelhallen, men mer kan hända, sa Leif Ihreskog och släppte sedan ordet fritt. Och den första frågan kändes relevant i sammanhanget: – Varför måste Rimforsa växa så mycket? – Vi tror att Rimforsa måste växa i en lagom takt, det är bra för hela kommunen, svarade kommunalrådet Conny Forsberg (S) och oppositionsrådet Christer Segerstéen (M) fyllde i: – Tillväxten innebär ökade skatteintäkter som behövs för att vi ska klara välfärden. Fö-

retagen vill växa så det behövs arbetskraft. Claes Brandén (MP) konstaterade att för att en kommun ska vara livskraftig behövs mellan 20 000 och 30 000 invånare. Om Rimforsa ska växa behövs både bostäder och mark för företag och flera frågor handlade om detta. – Vi behöver mer industrimark och kommunen jobbar för detta och vill gärna köpa mark, sa Lars Karlsson (L), ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Maj-Lis Persson från Hållbart Rimforsa tog upp frågan om bostäder. – Det byggs mycket villor men det behövs hyreslägenheter för att vi ska ha en varierad befolkning. Lars Karlsson berättade att det finns intresse från privata byggföretag och stiftelsen Kindahus att bygga och att åtta lägenheter är på gång på Högabacksvägen. Pierre Ländell (Lpo) menade att fler bostäder är en förutsättning för tillväxt och att äldre personer som bor i villor och vill flytta behöver få tillgång till mindre lägenheter. Magnus Lidén menade att anledningen till att det byggs få lägenheter är att hyran blir väldigt hög. – Det är lika dyrt att bygga i Rimforsa som i Linköping, men i Linköping kan man ta ut högre hyror. Conny Forsberg berättade om planerna på att bygga en ny skola på Hackelområdet och att mark för bostäder då frigörs där den nuvarande skolan ligger. Därmed kom samtalet att handla en del om skolan. PerAnders Bönner undrade om marken där den nya skolan ska byggas är ordentligt sanerad och hur trafiksituationen kring Hackelområdet ska lösas. – Vore det inte bättre att bygga om och nytt där skolan ligger idag?

Leif Ihreskog från Leva & Bo i Rimforsa var kvällens moderator. Frågorna handlade om boende, trafiksituationen, attraktivitet och mycket annat.

– Det blir cirka 20 miljoner billigare att bygga nytt än att bygga om, och innan den nya skolan är klar ska trafiksituationen vara löst, svarade Lars Karlsson och tillade: – Vi bygger självklart inte

förrän vi vet att marken är ren. Trafiksituationen i samhället i stort diskuterades också. Thomas Fransson (M), samhällsbyggnadsnämnden, berättade att behovet av gångoch cykelvägar utreds och att en ny avfart från riksväg 23/34 till södra delen av Rimforsa diskuteras med Trafikverket. Men vi vet att deras handläggningstider är cirka 20 år. Flera personer tog upp frågan om sänkt hastighet i samhället. I de flesta tätorter är hastigheten 40 km, varför inte i Rimforsa? Det konstatera-

des att det är kommunen som bestämmer hastighetsgränserna, men något svar på frågan kunde politikerna inte ge. Frågan om miljön i centrala Rimforsa har varit på tapeten i många år. Torget används mest som parkeringsplats. Lars Karlsson berättade att en centrumutredning är på gång där totalplaneringen med affärer, bostäder och trafiksituationen ska tas upp. Rimforsaborna kommer att få säga sitt om detta i vår. – Utredningen syftar till att

ge en vision av hur Rimforsa centrum blir attraktivt, sa Conny Forsberg. – Om vi ska ha kvar service på orten så måste vi också utnyttja den handel och de tjänster som finns här, sa Leif Ihreskog.

Mötet avslutades med att de närvarande fick skriva ner en sak som de önskade angående Rimforsas framtid. Här är det Veine Kederstedt och Claes Brandén som lägger sina lappar i lådan.

Johan Henriksson (L), framhöll vikten av att Kinda utvecklar de fina naturtillgångarna och Christer Segerstéen berättade att det pågår ett arbete med hur Kinda kanal, som fyller 150 år 2020, ska utvecklas. – Och vi satsar nu en halv miljon kronor på att marknadsföra Rimforsa, sa Lars Karlsson. Många fler frågor kom upp under de nästan två timmar

mötet pågick. Flera talare efterlyste mer långsiktighet och ett helhetstänk i planeringen. Leif Ihreskog kunde avslut-

ningsvis konstatera att medelåldern på de församlade denna kväll var relativt hög. – När vi planerar framtiden ska vi tänka på hur våra barnbarn vill ha det. Text och bild: JAN HULTMAN