IVL Årsredovisning 2020 by IVL Svenska Miljöinstitutet / IVL Swedish Environmental Research Institute

ÅRSREDOVISNING 2020 // IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

ÅRSREDOVISNING IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Världsunik textilsorteringsanläggning Klimatneutral, klimatpositiv och nettonollutsläpp – vad skiljer dem åt?

Minska matsvinnet

STOCKHOLM

GÖTEBORG

Box 21060 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00

Box 53021 400 14 Göteborg Tel 010-788 65 00

KRISTINEBERG MARINE RESEARCH AND INNOVATION CENTRE Kristineberg 566 451 78 Fiskebäckskil Tel: 010-788 65 00

www.ivl.se

MALMÖ

BEIJING, KINA

Nordenskiöldsgatan 24 211 19 Malmö Tel 010-788 65 00

InterChina Commercial Building No. 33 Dengshikou Dajie Dongcheng District Beijing city, China

Mistra SafeChem för en grön, säker och hållbar kemiindustri

INNEHÅLL Peter Nygårds, stiftelsens ordförande: Vi har lagt en viktig grund

Marie Fossum Strannegård, vd: IVL:s uppdrag har aldrig varit viktigare

Några nyheter från året

IVL i korthet

Det stärker varumärket att forska tillsammans med IVL

Hur påverkar Coronakrisen miljö- och klimatfrågorna? Så tycker några av våra forskare

Några av de uppdrag och forskningsprojekt vi arbetat med under 2020 och hur vi integrerat Agenda 2030

Miljöbedömningsmodell för läkemedel kan styra mot grönare alternativ

Några av våra erbjudanden inom Hållbar miljö

Livsmedelsbranschen går samman för att minska matsvinnet

Mistra SafeChem arbetar för en grön, säker och hållbar kemiindustri

Världsunik textilsorteringsanläggning tas i drift

Några av våra erbjudanden inom Hållbar omställning

”Det perfekta klimatkompensationsprojektet finns inte”

Klimatkrav till rimlig kostnad

Smart City Sweden visar upp svenska hållbara stadslösningar

Möbelfakta blir nytt dotterbolag till IVL

Möbelfaktas nya vd vill göra det enklare att välja hållbart

Några av våra erbjudanden inom Hållbart samhälle

Gränslöst arbete för ökad hållbarhet

Hela IVL hade roligt på vandringen från Stockholm till Beijing

Vår verksamhet är helt beroende av våra skickliga medarbetare

Etik och integritet

Miljöpåverkan från egen verksamhet

Förvaltningsberättelse

Koncernens och moderbolagets räkenskaper

Noter

Revisionsberättelse

Hållbarhetsnoter

GRI-index

Bolagsstyrning

Styrelse

Ledningsgrupp

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel

IVL Svenska Miljöinstitutet Årsredovisning 2020 Omslagsbilden: Erik Perzon, IVL Foto: Andreas Offesson Ansvarig utgivare: Marie Fossum Strannegård Grafisk form och produktion: IVL Svenska Miljöinstitutet Foto: Christin Philipson, Andreas Offesson, Anna Edlund, Jonas Tobin m fl

PETER NYGÅRDS, STIFTELSENS ORDFÖRANDE: VI HAR LAGT EN VIKTIG GRUND

Siktet ställt mot ett hållbart samhälle Aldrig har IVL:s arbete varit viktigare och att alla måste öka takten i sitt bidrag till de globala målen är tydligt. På IVL arbetar vi fokuserat med att hitta lösningar inom våra tre temaområden Hållbara samhällen, Hållbar produktion och konsumtion samt Hållbar miljö. Med ledord som nyttjande av digitaliseringens möjligheter, förändringsarbete med ett livscykel- och systemperspektiv samt styrning bidrar vi till de globala målen och Agenda 2030. De flesta vet att IVL bedriver kvalificerad forskning och konsultverksamhet på miljöområdet. Mindre känt är att vi har tillgång till en finansieringsform där staten skjuter till hälften av summan. Läs mer om hur ditt företag kan nyttja detta tillsammans med oss på sid 14-16. På uppslaget efter kan du även läsa vad våra kunder tycker och vilken miljönytta vi tillsammans uppnått. Vill du veta mer om hur vi integrerar med Agenda 2030 i våra uppdrag och forskningsprojekt både nationellt och globalt läser du om det på sid 19-21. Klimatneutral, klimatpositiv, nettonollutsläpp, CER, VER och Artikel 6. Begreppsfloran kan tyckas förvirrande. På sid 34-37 reder Kenneth Möllersten ut begreppen. Du får också veta mer om vilket det perfekta klimatkompensationsprojektet är. Visste du att varje år uppstår över 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige, motsvarande 133 kilo per person. Matsvinn ger upphov till en så otroligt onödig miljö- och klimatpåverkan. På sid 26-27 berättar Tova Andersson om hur hushållen kan spara flera tusen om året och livsmedelsbranschen många miljoner genom att minska svinnet, nu när livsmedelsbranschen går samman för att minska matsvinnet. Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten. Läs om projektet Klimatkrav till rimlig kostnad på sid 38-39. I samarbete med läkemedelsindustriföreningen Lif har vi tagit fram en modell för miljöbedömning av läkemedel. Om det läser du på sid 22-23. I november 2020 invigdes världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Med en sorteringskapacitet på 24 000 ton textil per år ska den få fart på svensk textilåtervinning och ge tonvis med kläder och tyger nytt liv. Läs reportaget på sid 30-32. Trots att 2020 var ett år med stängda gränser, reserestriktioner och minskad rörlighet var IVL:s internationella verksamhet fortsatt stark. På sid 46-47 ser du ett axplock av våra internationella projekt. Året som gått har varit turbulent med en världsomspännande pandemi men vi lyckades snabbt ställa om och har trots allt fortsatt leverera. Tack vare våra engagerade och kompetenta medarbetare blev även 2020 ett framgångsrikt år.

Några viktiga händelser 2020 Året var händelserikt för IVL med en världsomspännande pandemi och de anpassningar som det krävt. Pandemin slog i början hårt och en av våra största kunder pausade sitt kontrakt vilket ledde till att vi blev tvungna att korttidspermittera samt söka statligt stöd. Dock kom arbetet igång efter hand och vi behövde inte söka ytterligare stöd. Den 16 april tillträdde Marie Fossum Strannegård som ny vd. Marie kom närmast från EY där hon var partner. Pandemin ledde till stopp i allt resande vilket påverkade resultatet med väsentligt minskade kostnader. Den 31 juli 2020 gick IVL:s tidigare vd, Tord Svedberg, i pension vid 62 års ålder. Enligt avtal slutbetalade IVL premien för ålderspension som om vd arbetat fram till 65 års ålder. Slutbetalningen motsvarar 35 % av årslönen vid pensionstillfället inklusive värdet av bilförmån. IVL blev under året ny majoritetsägare till det oberoende märkningssystemet Möbelfakta, som sedan tidigare ägs av Trä- och Möbelföretagen. IVL ska driva och utveckla systemet framöver för att möta kraven i offentlig upphandling och kunna växa internationellt. I början av maj tillträdde Johan Söderqvist tjänsten som vd för IVL:s nya dotterbolag – märkningssystemet Möbelfakta.

Trevlig läsning!

MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD, VD

PETER NYGÅRDS, STIFTELSENS ORDFÖRANDE

Vi har lagt en viktig grund IVL Svenska Miljöinstitutets breda kompetens inom miljöområdet gör att vi kan vara en kraftfull spelare i samhällets omvandling mot hållbarhet. Pandemin har självklart påverkat årets arbete, men har även visat på nya möjligheter. Året har präglats av pandemin som begränsat oss alla på många sätt. Samtidigt har aktiviteten i näringslivet pågått i överraskande hög fart. Storföretag efter storföretag betonar hållbarhet och klimatnytta som strategiskt nödvändigt och i praktiken leder de utvecklingen mot koldioxidneutralitet. Det handlar om stålindustrin och cementindustrin. Det handlar om bilindustrin som har tryck på sig att bygga bilar i miljövänligt stål, bilar som kan återvinnas och som går på el. Det handlar om återvinning och cirkulär ekonomi. Alla går i samma riktning och ingen vågar vara sist. I den omvandlingen behövs forskning och konsulthjälp. IVL Svenska Miljöinstitutets breda kompetens inom miljöområdet gör att vi kan vara en kraftfull spelare. Vi är en helhet av kompetenser och vetenskapligt kunnande inom miljöområdet. Denna bredd är en av våra styrkor. Pandemin har påverkat allas rörlighet. IVL var tvunget att snabbt ställa om, på två dagar vara alla våra externa kurser och seminarier digitala. Effekten blev att vi har haft rekordsiffror i antalet anmälda till våra evenemang. Vi kan även dra slutsatser om hur denna förändring skulle kunna påverka klimatet på lång sikt. Hur det kommer att förändra vårt arbetsliv, våra resvanor och transporter. Denna omställning som vi alla tvingats till går det att lära sig mycket av. Pandemin har ökat vår digitala mognad. I V L Ä R EN MÖ T E SPL AT S F ÖR M Y N DIGH ET E R O CH NÄ R I NGSL I V

Vår ägarform är unik, där staten och näringslivet utövar sitt hälftenägande genom ägarstiftelsen SIVL. Vinster delas inte ut, de återinvesteras i mer forskning. Ägarformen gör också att vi

bättre än någon annan aktör kan föra samman de diskussioner som förs hos myndigheter och de som förs inom näringslivet. Vi hör vilka framtidsfrågor som är centrala och vi kan omvandla dem till insatser och affärsförslag. Det gör att vårt erbjudande blir annorlunda och relevant. Det finns en enorm potential att föra ut denna kunskap genom att visa på goda exempel. Sverige är ett relativt sektoriserat land, men IVL Svenska Miljöinstitutet är en mötesplats där myndigheter och näringsliv tillsammans tittar på och identifierar problem. ET T N Y T T, T Y DLIGT OCH NÄ RVA R A NDE LEDA R SK A P

Året har också präglats av ett nytt ledarskap då Marie Fossum Strannegård tillträdde som ny vd under våren. Det var samtidigt som restriktioner på grund av covid-19 trädde i kraft och det medförde utmaningar. Marie kom in med erfarenhet som managementkonsult och vana att leda stora internationella teknikprojekt. På ett engagerande sätt har hon involverat organisationen i ett strategi- och affärsplanearbete, vilket givit vårt arbete en ny dimension. Marie har också, trots nödvändig social distansering, lyckats skapa delaktighet hos personalen genom korta intensiva informationsmöten och att däremellan göra sig nåbar. Det har bidragit till ett tydligt och närvarande ledarskap. Detta lägger grunden för något som kan bli riktigt bra och som gör att IVL Svenska Miljöinstitutet blir ännu mer relevant i samhällsutvecklingen, vilket är ägarstiftelsen SIVL:s egentliga uppdrag.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD, VD

IVL:s uppdrag har aldrig varit viktigare När jag i november 2019 tackade ja till jobbet som vd på IVL Svenska Miljöinstitutet såg jag verkligen fram emot att få träffa alla nya kollegor, partner och kunder. Inte kunde jag ana att vi, när jag väl började, skulle vara mitt i en pandemi. När jag i november 2019 tackade ja till jobbet som vd på IVL Svenska Miljöinstitutet såg jag verkligen fram emot att få träffa alla nya kollegor, partner och kunder. Inte kunde jag ana att vi, när jag väl började, skulle vara mitt i en pandemi. Utöver att hålla oss friska behövde vi lösa utmaningen att flytta hem arbetsplatsen och hålla kundmöten i det digitala rummet. När jag summerar året kan jag med tacksamhet konstatera att vi har lyckats hantera utmaningar vi aldrig tidigare mött och vill uttrycka beundran för mina kollegor som behöll fokus på vårt viktiga uppdrag och våra kunder. Trots tappet genom korttidspermitteringen vi tvingades till i början av pandemin har vi lyckats bra. Vi har enligt våra kunder (Nöjd kund-index) fortsatt att leverera med hög kvalitet och har gjort ett starkt finansiellt resultat. Vi fortsätter växa inom många områden och jag kan med glädje konstatera att medarbetarna trivs och att personalomsättningen är fortsatt låg. Under året har vi kommit längre i arbetet med att skapa ett IVL. Genom att nu erbjuda möten och information på engelska inkluderar vi alla medarbetare oavsett land eller språk, något som verkligen varit uppskattat. Genom pandemin har allmänheten fått ett helt annat fokus på forskningen. Klimat- och miljöfrågor står högt på agendan hos näringsliv och offentlig sektor. IVL:s uppdrag har aldrig varit viktigare och under året har vi förfinat våra strategier för att bidra till ännu mer klimat- och miljönytta. Vår tillväxtstrategi är klar: ambitionen är både att bli starkare internationellt och att täcka hela Sverige bättre. Våra temaområden och innovationsområden skapar tydlighet i våra satsningar och vi strävar efter att visa omvärlden vilken nytta vi bidrar med.

ÅRSREDOVISNING 2020

Det är tillsammans med våra kunder och partner vi skapar klimat- och miljönytta samt arbetar för en hållbar värld. Genom nära partnerskap och kunskapsöverföring bidrar vi till våra kunders hållbarhetsutveckling. Med vår forskning som bas tar vi tillsammans vetenskap till verklighet. För att skapa ökad samhällsnytta behöver våra forskningsprojekt bli ännu mer synliga så att resultaten kan skalas upp och tillämpas. Trots att min start på IVL präglades av pandemirestriktioner har jag blivit välkomnad på ett bra sätt och kommit in i vår fina företagskultur. Genom att vi snabbt blev digitala kunde vi fortsätta hålla kontakt med medarbetare och kunder. Varje fredag har jag i ett direktsänt koncept, ”Marie möter…”, fått möjlighet att samtala med engagerade medarbetare, men även kunder. Programmet har både kunnat ses live och som en inspelning på intranätet. Det har varit mycket uppskattat att få ”träffa” sina kollegor och lära sig mer om vad andra jobbar med. En annan omtyckt aktivitet var ”Stockholm to Beijing”, som inte bara var en stegutmaning utan roliga upptåg, utmaningar och veckovisa sportsändningar. Den gjorde både att vi rörde på oss och kittade ihop oss i den ensamhet som corona skapat. Tack vare underbara medarbetare som bjöd på sig själva fick vi alla kraft att hålla fokus på vårt arbete vilket också ledde till ett mycket bra resultat. Nu ser jag fram emot ett nytt år och längtar efter att personligen få träffa medarbetare, partner och kunder.

Några nyheter från året Varje månad publicerar vi ett antal nyheter om aktuella projekt, rapporter och forskningsresultat. Här är några av årets nyheter i kortfattat format.

Intresset för återbruk av byggoch rivningsavfall ökar

Uppmärksammad rapport om kilometerskatt

Många kommuner vill samla in byggprodukter för återanvändning, men det finns också hinder på vägen. En rapport som IVL har gjort för Avfall Sverige har kartlagt vilka initiativ som pågår i kommunerna, vilka utmaningar kommunerna står inför, och vilka möjligheter det finns för att skynda på utvecklingen av ett ökat återbruk.

Forskare vid IVL och Chalmers presenterar i januari ett nytt förslag på kilometerskatt för personbilar. I studien har forskarna analyserat hur en avståndsbaserad och geografiskt anpassad vägskatt kan utformas. Resultaten visar att en sådan vägskatt kan ge en effektivare användning av vägar och en rättvisare fördelning av trafikens samhällskostnader.

Januari

Circular Electronics Day Den snabba konsumtionen av elektronikprylar ger upphov till stora mängder avfall och skadliga utsläpp. Den 24 januari är det Circular Electronics Day, ett initiativ som IVL ställer sig bakom och som vill få organisationer och konsumenter att ta ansvar för elektroniken de använder. Köp begagnat, hyr istället för att köpa nytt och kolla om det går att reparera trasiga produkter innan de lämnas till återvinning – det är huvudbudskapen i kampanjen.

Februari

Rent vatten i fokus när IVL öppnar kontor i Indien IVL fortsätter att växa internationellt, senast med ett kontor i mångmiljonstaden Mumbai i Indien. En stor del av verksamheten i Indien kommer att ha fokus på vattenrening, ett område där behoven är stora i Indien. Mumbai med över 18 miljoner invånare saknar till exempel, precis som många andra städer i Indien, fortfarande fungerande avloppsvattenrening. I ett av de större projekten ska IVL säkerställa att två avloppsreningsverk som byggs i Mumbai uppförs på ett bra sätt.

Dubbel vinst för IVL på Återvinningsgalan Det blev dubbel vinst för IVL på Återvinningsgalan 2020. Årets specialpris gick till det IVL-ledda projektet Siptex som tillsammans med Sysav bygger en fullskalig anläggning för automatisk textilsortering i Malmö. Anläggningen blir den första i sitt slag i världen. Det andra priset gick till IVL:s medarbetare Åsa Stenmarck som utsågs till Årets återvinningsinspiratör för sin förmåga att presentera forskningsresultat på ett lättillgängligt och inspirerande sätt.

Sveriges matavfall fyller Globen fyra gånger om Matavfallet som uppstår under ett år i Sverige skulle kunna fylla Globen fyra gånger om. Det visar rapporten Matavfall i Sverige, som IVL har varit med och tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Enligt rapporten som släpps i februari hamnar 13 kilo matsvinn i hushållens soppåse eller kompost varje år och så mycket som 26 kilo per person hälls ut i avloppet.

Årets specialpris tilldelades Siptex, ett projekt för automatiserad sortering av textil. Foto: Mikael Gustavsen

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Stor satsning för cirkulär och resurseffektiv processindustri I EU-projektet Retrofeed som koordineras av IVL ska sex tunga industrier inom bland annat stål- och cementindustrin energieffektiviseras och byta till förnybar råvara och energikälla. Det ska ske med hjälp av både förbättrad utrustning och utveckling av kontrollsystem. ”Digitala tvillingar” ska även utvecklas för beslutsstöd.

Ny beräkning av källorna till övergödning i Östersjön och Västerhavet Jordbruks- och skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en rapport från SMED-samarbetet som IVL är en del av. Rapporten bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.

Mars

April

Brister i säkerhetskulturen hindrar nollvision för arbetsolyckor Arbetet med att öka säkerheten och skapa en god arbetsmiljö inom stålindustrin och massa- och pappersindustrin har pågått i decennier och många förbättringar har skett. Trots det inträffar arbetsskador och allvarliga tillbud. En rapport från IVL har studerat orsakerna till detta. Resultatet visar att arbetsmiljöarbetet ofta brister när säkerhet blir en fråga om att prioritera upp eller ned de frågor som är kopplade till säkerhetsöverväganden i vissa situationer. En del arbetsplatser präglas också av en machokultur som lever kvar.

Många saker som slängs går att återanvända 1 000 ton möbler, 200 ton verktyg och 60 ton kläder – varje år lämnar hushållen en mängd saker på återvinningscentralen som egentligen går att återanvända. Två rapporter som IVL har tagit fram för Södertälje kommun visar att det finns en stor potential att öka återanvändningen. Men för att det ska gå behövs fler möjligheter till bostadsnära, arbetsplatsnära och konsumentnära återanvändning.

ÅRSREDOVISNING 2020

Vilken påse är bäst för miljön? En av årets återkommande konsumentfrågor var vilken påse som är bäst för miljön – papper, plast eller bomull. Svaret är dock inte alltid så enkelt. En studie som IVL har gjort på uppdrag av UNEP visar att geografiska skillnader kan avgöra. Hur mycket påsen belastar miljön beror på hur materialet produceras och på hur påsen behandlas när den har blivit avfall. I Sverige kan till exempel papperspåsen vara bättre för klimatet än plastpåsen eftersom våra plastpåsar är relativt tunga, och eftersom pappersproduktionen drivs med förnybar energi. Allra bäst för miljön är att använda den påse man redan har hemma och använda den många gånger. Då behöver ingen ny påse produceras.

Ny pilotanläggning för att utvinna kväve ur avloppsvatten I en ny pilotanläggning på Hammarby Sjöstadsverk ska kväve utvinnas ur avloppsvatten. Tillsammans med företaget Ekobalans testar och optimerar IVL en ny teknik som man hoppas ska komma till användning på fler reningsverk i Sverige. Att kunna återvinna och recirkulera näringsämnen från avloppsvatten är en högaktuell fråga i vatten- och avloppsbranschen.

Maj IVL blir huvudägare till Möbelfakta

Ny studie påvisar mikroplast i luften

I maj blir IVL ny majoritetsägare till det oberoende märkningssystemet Möbelfakta, som sedan tidigare ägs av Trä- och Möbelföretagen. Möbelfakta riktar sig till producenter, inköpare, formgivare och andra aktörer i möbelbranschen och bygger på tre delar; kvalitet, miljö och socialt ansvar. IVL ska driva och utveckla systemet framöver för att möta kraven i offentlig upphandling och för att kunna växa internationellt. Läs mer på sidan 41.

En studie från IVL visar att mikroplastpartiklar kan transporteras med luften till områden långt bort från utsläppskällorna. Prover samlades in från elva platser och tjugo provtagningspunkter, från Grankölen i Norrbottens län till centrala Malmö i sydväst. Även gummipartiklar från fordonsdäck återfanns i luftproverna, men luftspridningen av dessa verkar vara mer geografiskt begränsad.

Juni

Ojämn förberedelse på ett förändrat klimat På uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning har IVL kartlagt hur Sveriges kommuner, regioner och länsstyrelser förbereder sig på ett förändrat klimat. Hos länsstyrelserna, som har ett utpekat samordningsuppdrag, sker ett omfattande klimatanpassningsarbete medan det hos regionerna knappt finns något klimatanpassningsarbete alls. Hur mycket kommunerna gör på området går ofta att koppla till om de tidigare har drabbats av extrema väderhändelser och klimatförändringar.

Juli

Spillvärme i Europa – unik inblick i industriernas tänkesätt Flexiblare elnät kan geför stora minskningar Trots att det finns bra tekniker att använda industriell klimatutsläppen överskottsvärme ärav det bara en bråkdel av potentialen som

I samarbete företaget Blixt Tech So harWhat IVL presenterar tittat på används. Detmed IVL-ledda EU-projektet hurrapporter styrning av efterfrågan produktion i det elnätet kan två som visar vilkaoch förutsättningar finns för påverka energianvändningen och koldioxidutsläppen att använda industriell spillvärme i olika europeiska i bostadssektorn fyra EU-länder.som Potentialen är stor. Om länder, och vilkaiaffärsmodeller behövs. Den uppflexibiliteten i elnäten används att per minska peak-timskattade potentialen i EU är 300för TWh år, vilket mar eller för att styra förnybara energikällor kan det motsvarar ungefär tio mot procent av det totala värmebehovet ge utsläppsminskningar på mellanför 10överskottsvärme och 24 megaton finns för bostäder i EU. Störst potential varje år visar studien. ikoldioxid stålindustrin.

Spillvärme i Europa – unik inblick Flexiblare elnät kan ge i industriernas tänkesätt stora minskningar Trots att det finns bra tekniker för att använda industriell av klimatutsläppen

Biogasproduktionen kan flerdubblas – så når vi dit Det svenska biogassystemet kan byggas ut kraftigt, bland annat genom offentlig upphandling, lokala aktörsnätverk och politiska styrmedel. Det visar en rapport från Samverkansprogrammet för förnybara drivmedel och system, f3, som IVL deltar i.

överskottsvärme är det bara en bråkdel av potentialen I samarbete med företaget Blixt Tech har IVL tittat på hur som används. Det IVL-ledda EU-projektet So What prestyrning av efterfrågan och produktion i elnätet kan senterar två rapporter som visar vilka förutsättningarna påverka energianvändningen och koldioxidutsläppen i det finns för att använda industriell spillvärme i olika bostadssektorn i fyra EU-länder. Potentialen är stor. europeiska länder, och vilka affärsmodeller som behövs. Om flexibiliteten i elnäten används för att minska peakDen uppskattade potentialen i EU är 300 TWh per år, viltimmar eller för att styra mot förnybara energikällor kan ket motsvarar ungefär tio procent av det totala värmebedet ge utsläppsminskningar på mellan 10 och 24 megaton hovet för bostäder i EU. Störst potential för överkoldioxid varje år visar studien. skottsvärme finns i stålindustrin.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Samarbete ska minska mikroplast i Bohai och Gula havet

Arbetet för en grön, säker och hållbar kemiindustri sätter fart

IVL startar ett projekt i Kina som syftar till att förhindra och minska tillförseln av mikroplast från landbaserade källor till havet. I projektet kommer forskare att undersöka hur man kan minska spridningen av mikroplast från textilindustrier och avloppsreningsverk längst kustområdet vid Bohai och Gula havet. Projektet stöds av Naturvårdsverket.

I augusti drar arbetet inom Mistra Safechem igång. Forskningsprogrammet som koordineras av IVL bygger på ett nära samarbete mellan forskning och industri med målet att skapa en hållbar kemiindustri och minska exponeringen av farliga ämnen. Centrala delar av arbetet är att utveckla nya processer för industrin och ta fram en verktygslåda med modeller och metoder för att riskbedöma kemikalier.

Augusti

Hastighetsbegränsningar för fartyg Är globala obligatoriska fartsänkningar lösningen på sjöfartens klimatutsläpp? Det var fokus för en Lighthousestudie som IVL och Handelshögskolan vid GU utförde och som tittade på frågan ur ett svenskt perspektiv. Svaret är långt ifrån självklart men resultaten tyder på att nyttan med kraftiga fartsänkningar är överskattad. Det går att spara bränsle, men vid fartsänkningar långt under fartygs optimala hastighet riskerar bränsleåtgången istället att öka.

September Så ska avfallssektorn digitaliseras Smarta robotar, sensorer, drönare och molntjänster kan utveckla avfallssektorn. Det är slutsatsen av ett projekt som IVL och Avfall Sverige har genomfört. Resultaten presenteras i en serie skrifter som ska inspirera och vägleda avfallssektorns digitalisering genom att sprida kunskap, dela erfarenheter och visa goda exempel. Skrifterna visar också olika användningsområden för den nya tekniken, bland annat på återvinningsanläggningar.

ÅRSREDOVISNING 2020

Oktober

Transportplaneringen bidrar inte till klimatmålen

Östersjösamarbete om PFAS i avloppsvatten IVL startar med stöd av Svenska institutet ett projekt som ska öka kunskapen om PFAS i avloppsvatten och hur vi kan minska utsläppen till Östersjön. Universitet och forskningsinstitut från flera länder i Östersjöregionen deltar. PFAS-föroreningar i vattenmiljön kan minskas med bättre avlopps- och slamhantering men kunskapsnivåerna i länderna runt Östersjön varierar.

Sveriges ambitiösa miljö- och klimatpolitik får inte tillräckligt genomslag i infrastrukturplaneringen. Det visar en rapport från forskningsprojektet Stafetten som IVL, Trivector och Lunds universitet genomfört. Otydliga mål, expansiva nationella trafikplaner och gamla beslut om vägutbyggnader är några orsaker till att omställningen dröjer.

November

Världsunik textilsorteringsanläggning tas i drift I november invigs världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering i Malmö. Maskinen som finns på plats på Sysavs anläggning har en sorteringskapacitet på 24 000 ton textil per år och kan komma att revolutionera svensk textilåtervinning. Bakom innovationsplattformen står flera stora svenska textil-, mode- och möbelföretag, kommuner, välgörenhetsorganisationer, forskningsinstitut och myndigheter – totalt 19 aktörer under ledning av IVL. Läs mer på sidan 30.

Rapport om hållbar elektromobilitet Vad krävs för att eldrivna vägtransporter ska vara miljömässigt och socialt hållbara? En rapport som IVL har tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF Sverige visar vilka hållbarhetsaspekter som är viktiga och ger förslag på åtgärder. Industrin behöver fokusera mer på hållbara material i fordon och batterier, och dessa material måste återvinnas i mycket hög grad. För att påskynda en övergång till eldrift kan kommuner införa nollutsläppszoner i liten skala, i takt med att fler elfordon kommer ut på marknaden.

Säkrare bedömning av hormonstörande ämnen i byggvaror

Stor satsning på hållbar sjömat

IVL:s dotterbolag Basta har tillsammans med aktörer i byggbranschen tagit fram en metod för att identifiera hormonstörande ämnen i byggoch anläggningsprodukter. Metoden bygger på tre steg som alla finns beskrivna i en vägledning. Bastas databas är en av branschens största med mer än 160 000 artiklar. Att få in hormonstörande ämnen i bedömning av byggvaror är ett viktigt steg för ett hållbart byggande.

Mat från hav och sjö har framtiden för sig. I slutet av året inleds den nya satsningen Blå mat – Centrum för framtidens sjömat, där IVL deltar. Det är den hittills största satsningen på svensk sjömat med en finansiering på 48 miljoner från det statliga forskningsrådet Formas. Visionen är att branschen ska växa sig tio gånger större än idag och att andelen svenskproducerad sjömat ska dubblas.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Minskande halter av dioxiner inger hopp för småskaligt yrkesfiske En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på naturliga faktorer som skillnader i fetthalt och olika tillväxthastigheter hos fisken. Det är exempelvis högre halter av dioxiner och PCB i sik från Vänern än i sik från Vättern och Bottniska viken.

Åtgärder minskade farliga kemikalier på förskolor I samarbete med Stockholm stad har IVL undersökt hur halterna av hälsoskadliga kemikalier i förskolan kan minska genom olika åtgärder. Fokus har legat på hormonstörande ämnen som kan finnas i vardagsprodukter. Resultatet visar att det lönar sig att ställa krav på byggoch inredningsmaterial. På Stockholm stad hoppas man att studien ska ge vägledning till andra kommuner och förskolor i landet.

December

NETTO NOLL 2045 66 miljoner till Mistra Carbon Exit I december meddelar Mistra att det IVL-ledda forsknings programmet Mistra Carbon Exit får finansiering för en andra fas – närmare bestämt 66 miljoner kronor kommande fyraårsperiod. Programmet analyserar och identifierar tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar som Sverige står inför och föreslår hur svensk industri kan ställas om för att klara målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045.

IVL i media 2020 2 495 artiklar och inslag i dagspress, radio och tv 30 debattartiklar i rikspress 106 debattartiklar i länsmedia

Projekt ska visa vägen till storskalig återvinning av litiumjonbatterier Antalet elfordon ökar snabbt och inom några år kommer det att finnas en mängd uttjänta batterier på marknaden. I projektet Eliminate ska IVL tillsammans med Chalmers och universitetet Stellenbosch i Sydafrika titta på åtevinning av litiumjonbatterier för att se vilken teknik som är bäst ur miljö- och marknadsperspektiv. Enligt en tidigare IVL-rapport kommer runt 50 000 batterienheter i Norden att nå slutet av sin livslängd år 2030.

ÅRSREDOVISNING 2020

IVL i korthet VÅRA DOTTERBOLAG

VÅR ÄGARE SIVL Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) skapar tillsammans med näringslivet och statens myndigheter samarbete kring viktiga frågor inom området miljö och hållbar utveckling. SIVL är ensam ägare till IVL Svenska Miljöinstitutet AB och finansierar forskning och innovation med särskild inriktning på tillämpade frågeställningar med ett tvärvetenskapligt och systemorienterat angreppsätt.

Koncernen består, förutom av moderbolaget IVL, även av dotterbolagen: • Bastaonline AB • EPD International AB • IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd och joint venture-bolaget SEC i Kina • Pilot- och testanläggningen Hammarby Sjöstadsverk, som IVL äger tillsammans med KTH

VISION, SYFTE OCH VÄRDEGRUND IVL:s vision är ett hållbart samhälle. Vi driver på omställningen till det hållbara samhället genom att omvandla: • vetenskap till verklighet • miljöproblem till möjligheter • linjära processer till en cirkulär ekonomi Vårt syfte är att arbeta med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. Vår värdegrund bygger på trovärdighet, framsynthet, helhetssyn, engagemang och nytta.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

VÅRA TEMAOMRÅDEN IVL går från fyra temaområden till tre. De tre temaområdena tar sig an utmaningar med olika perspektiv och inriktning: Hållbara samhällen, Hållbar produktion och konsumtion samt Hållbar miljö.

I samtliga temaområden drivs och utvecklas verksamheten med övergripande ledord som nyttjande av digitaliseringens möjligheter, förändringsarbete med ett livscykel- och systemperspektiv samt styrning för att nå hållbara lösningar.

• God kännedom om tillståndet i miljön • God biologisk mångfald • Hållbara areella näringar och ekosystemtjänster • Tillgång till rena hav och rent vatten • Hållbar blå ekonomi • Hållbar markanvändning • God luftkvalitet • God bullerstatus • Giftfri miljö

• Klimatneutralitet • Klimatanpassning • Socialt hållbar omställning • Hållbar samhällsplanering • Hållbart byggande, förvaltning och renovering • Hållbart energisystem och energibärare • Hållbara transport- och mobilitetslösningar • Hållbara finanser och investeringar

ÅRSREDOVISNING 2020

• Resurseffektiva och hållbara värdekedjor • Resurseffektiva industriella processer • Cirkulära vattenlösningar, effektiv rening och återanvändning av vatten • Effektiva resursflöden och avfall • Hållbar upphandling och konsumtion • Hållbar kemikaliehantering • Hållbart arbetsliv • Hållbar digitalisering

SAMFINANS – FÖRETAG FORSKAR MED IVL

”Det stärker varumärket att forska tillsammans med IVL” De flesta vet att IVL Svenska Miljöinstitutet bedriver kvalificerad forskning och konsultverksamhet på miljöområdet. Mindre känt är att IVL har tillgång till en finansieringsform där staten skjuter till hälften av summan. Det här borde fler företag använda, anser IVL:s forskningschef John Munthe i ett samtal med Kristina Jonsson, försäljningschef på IVL. – Det finns en potential i samfinansieringsprojekten som inte alla känner till. Det är en unik möjlighet för företag att få en frågeställning beforskad med hjälp av öronmärkta statliga pengar, säger John Munthe som är forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet. Samfinansierad forskning, eller samfinans som det också kallas, kan IVL Svenska Miljöinstitutet erbjuda via finansiering från ägaren, Stiftelsen IVL (SIVL), tack vare de statliga anslag som stiftelsen tilldelas och som ska gå till den delen av IVL:s verksamhet. Det betyder i praktiken att statliga pengar svarar för hälften av summan i ett samfinansprojekt medan företaget eller branchorganisationen står för den andra halvan. Kristina Jonsson, försäljningschef, IVL Svenska Miljöinstitutet: – Det brukar bli riktigt bra forskning som verkligen är til�lämpad. Ett färskt exempel är energibolaget Jämtkraft som utvecklat produktion av ett koldioxidneutralt flygbränsle. Det visar att ett regionalt energibolag kan ta tekniksprång med ett samfinansprojekt. Mycket intressant också för alla som vill utveckla nya bränslen. Forskningen i samfinansprojektet får inte vara för smal, där skiljer den sig från ett rent konsultuppdrag. Den ska vara intressant för en bransch och för samhället i stort. Resultaten ska kunna publiceras i en rapport som är fritt tillgänglig och resultaten ägs formellt av Stiftelsen IVL.

John Munthe: – Offentlig publicering är ett grundläggande krav. Det kan förstås finnas affärskritisk information som företaget tar med sig in i projektet och som de inte vill dela med sig av, den ska givetvis skyddas. I praktiken brukar det sällan bli ett problem, vi är erfarna med att dra upp gränser för vilken information som genereras i projektet och vad som är företagets egen. Kristina Jonsson: – Det är viktigt att tidigt etablera en förståelse för samfinansupplägget. Det är en skillnad mot ett renodlat konsultuppdrag. Men om resultaten blir publika för alla att ta del av, vad tjänar företaget på att vara med i ett samfinansprojekt? John Munthe: – Du kan utnyttja IVL:s kompetenta forskare under hela forskningsprojektet och själv delta aktivt i forskningen. Det innebär ett lärande som sträcker sig långt bortom att ta del av resultat eller läsa en rapport. Företaget sitter ofta med i en styrgrupp och påverkar forskningsfrågan, upplägget och följer forskningen nära. Att verka i en sådan miljö stärker kompetensen i företaget på många sätt. Kristina Jonsson: – Man vinner också tiden. Istället för att behöva vänta i två år på en rapport får man ett kompetenslyft från dag ett och

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

"Du kan utnyttja IVL:s kompetenta forskare under hela forskningsprojektet och själv delta aktivt i forskningen. Det innebär ett lärande som sträcker sig långt bortom att ta del av resultat eller läsa en rapport."

John Munth, forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet

under hela resan. Att personalen kan jobba så forskningsnära betyder en kompetensutveckling. Sedan behöver det inte vara en nackdel att resultaten sprids i rapporter, seminarier eller via branschorganisationer. Det stärker varumärket att man samarbetat med IVL i ett forskningsprojekt. John Munthe: – Det är också så att forskningen vinner på att ha företagets perspektiv med. De sitter på mycket kunskap och bidrar till att forskningen blir vass och relevant. IVL Svenska Miljöinstitutets samfinansprojekt handlar om vatten, infrastruktur, avlopp, transporter, smarta lösningar för el-effektivisering – ja, de omfattar alla de temaområden kring vilka IVL arbetar. I fjol delade staten ut 37 miljoner till SIVL för ändamålet, en summa som John Munthe menar borde vara större eftersom samfinansen är en så viktig del av grunduppdraget. Men i ett forskningsprojekt, som samfinans är, så vet man inte alltid vad resultatet ska bli. Finns det en risk att ni levererar resultat kunden inte tänkt sig? John Munthe: – Så kan det vara. Vi är alltid lyhörda för kundens behov men forskningen vi gör är en oberoende utredning och ger inga tillrättalagda resultat.

ÅRSREDOVISNING 2020

När det gäller Jämtkraft så medverkade många aktörer, bland annat Chalmers och Lunds universitet. Blir det inte krångligt för kunden med många inblandade? Kristina Jonsson: – Då är det bra att ha IVL att hålla i handen. Vi är vana att leda stora projekt med många intressenter. John Munthe: – Instämmer. Att koordinera och samordna komplexa projekt med många aktörer är en av våra styrkor. Det gäller oavsett om det handlar om ett samfinansprojekt, ett större forskningsprogram eller ett konsultuppdrag. John Munthe och Kristina Jonsson återkommer flera gånger under samtalet till ordet engagemang. Det är när kunden engageras i processen som samfinansprojektet har bäst förutsättningar att lyckas, och där resultaten blir lätta för kunden att tillämpa. Helst ska engagemanget väckas tidigt i samarbetet, säger Kristina Jonsson. Vad finns det för olika sätt att arbeta tillsammans med IVL? John Munthe: – Vi pratar om tre olika former av finansiering. Anslagsforskning, samfinans och konsultuppdrag – och alla varianterna kan involvera många aktörer. Jag brukar säga att

"En styrka vi har i våra konsultuppdrag är att vi har så bred kompetens i huset. Man får inte bara forskningen på köpet utan också alla relevanta perspektiv."

Kristina Jonsson, försäljningschef, IVL Svenska Miljöinstitutet

det första vi gör är att identifiera forskningsbehov och samhällsnyttor. Sedan avgör vi tillsammans vilken finansiering som är bäst lämpad. Kristina Jonsson: – En styrka vi har i våra konsultuppdrag är att vi har så bred kompetens i huset. Man får inte bara forskningen på köpet utan också alla relevanta perspektiv. Om det i ett tekniskt projekt uppstår frågor om exempelvis regleringar, eller om incitament och kundbeteende, så kan vi anropa våra egna experter under projektets gång . Vi behöver inte göra sökningar eller slösa tid på att leta fram den. Vi har kompetensen i huset. Kristina Jonsson: – Det är också så att våra konsulter är experter på sina områden. Vi skickar inte in en glad generalist som behöver två veckor på att sätta sig in i ett område. Vi är effektiva från första timmen. John Munthe: – Ofta är det samma experter i våra forskningsprojekt som i våra konsultuppdrag. De har gedigna kunskaper om det berörda området. Det är inte sällan här samfinansprojekt uppstår. Man gör ett konsultuppdrag, undersöker en fråga tillsammans och då dyker det upp nya frågor och idéer som det kan vara värt att gå på djupet med. Vi på IVL bygger långa relationer med våra kunder. Vi lär känna varandra och då är det lättare att träffa rätt med de insatser vi gör.

hjälp av IVL. Det stärker också varumärket och här tror jag att det faktum att vi återinvesterar vinsten spelar en roll. Hur gör då företag om de har en fråga de behöver hjälp med, antingen i ett konsultuppdrag eller som ett samfinansprojekt och de inte haft tidigare kontakt med IVL? Kristina Jonsson igen: – Man slår en signal eller mejlar. Eller via sociala medier. Det finns inga formkrav. Bara en ärlig ambition och en vilja att samarbeta. Man behöver heller inte ha sin fråga färdigformulerad. Det kan räcka med att man är nyfiken att samarbeta med IVL för att utveckla sitt klimatarbete så kan vi sätta oss ner och samtala.

KORT OM SAMFINANSIERAD FORSKNING • Ger en unik möjlighet för svenska företag och branscher att genomföra forskningsprojekt på IVL Svenska Miljöinstitutet, med finansiering från både stat och näringsliv. • Ett samfinansierat projekt utgår från ett miljöproblem eller en miljörelaterad utvecklingspotential. Projektet ska vara relevant för en bransch eller för samhället. • Både privata företag och branschorganisationer kan vara delaktiga.

Hur ser kunder på det faktum att IVL Svenska Miljöinstitutet inte är ett vinstmaximerande bolag?

• Forskningen drivs till hälften med statliga medel som förmedlas via Formas och Naturvårdsverket. Statliga medel används även för matchning av forskningsanslag från EU.

Kristina Jonsson: – När kunderna börjar fatta att det verkligen stämmer – det tar ibland ett tag innan polletten trillar ner- så växer en sorts stolthet fram. Det ska inte bara vara effektivt och nyttigt att ta

• Resultaten från samfinansierade projekt är alltid offentligt tillgängliga genom publicering i IVL:s rapportserie eller andra öppna kanaler.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

SÅ TYCKER VÅRA KUNDER

”Det ser bra ut för många av våra bolag. Målet om fossilfrihet kommer att nås snabbare än 2030. Det hade vi ingen aning om innan vi började detta arbete.” Patrizia Finessi, expert på miljöfrågor på Sveriges Allmännytta och som drev samfinansprojektet Klimatinitiativet tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet.

"Vi är det enda kollektivtrafikbolag i Sverige som gör så här. Det gör oss stolta. Vi är också stolta över att vi har kunnat hjälpa till att föra forskningen lite framåt. Vi använder resultaten i våra upphandlingar.” Hanna Björk, miljöstrateg på Västtrafik, Västra Götalands kollektivtrafikbolag som gjort utsläppsmätningar tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet i ett samfinansprojekt.

”Resultatet visar att det finns goda förutsättningar för att producera förnybart flygbränsle i Östersund till ett konkurrenskraftigt pris jämfört med andra förnybara flygbränslen. Det beror på att vi kan integrera produktionen med vårt befintliga kraftvärmeverk.” Ulf Lindqvist, enhetschef Värme Jämtkraft som drivit ett samfinansprojekt med IVL Svenska Miljöinstitutet.

ÅRSREDOVISNING 2020

Hur påverkar Coronakrisen miljö- och klimatfrågorna? Så tycker några av våra forskare.

Åsa Nyblom

Anders Roth

Vi är bra på att ställa om – när ramarna och begränsningarna är tydliga för oss • Krisen låter oss omvärdera vad som är viktigt • Krisen låter oss upptäcka nya saker om världen • Krisen låter oss också testa nya sätt att göra saker på

Nedstängningen ett tillfälle att skapa hållbar mobilitet • Åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna • Milano och Berlin gör om bilväg till cykelväg • Historiskt tillfälle att premiera gång och cykel

Tillväxtberoendet en uppenbar nackdel i situationer som denna • Tillväxt är inte det som gör vår ekonomi hållbar • Krisen visar på sårbarheten i vårt ekonomiska system • Det finansiella undantagstillståndet en möjlighet till en grön omställningel Mikael Malmaeus

Läs mer på ivl.se

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Pandemin har visat att det är möjligt att ställa om

Det är nu knappt 10 år kvar att nå målen i Agenda 2030. Många anser att omställningen går för långsamt och att takten behöver öka. Den globala utvecklingen som visualiseras genom agendans indikatorer ger en översikt över olika länders framsteg och utmaningar. Många aktiviteter och insatser pågår, men trots det är bilden dyster: ökad ojämlikhet, mer hunger, alarmerande erosion av ekosystem, fortsatt global uppvärmning och förlust av biologisk mångfald. Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling är centrala i IVL:s verksamhet. Vi integrerar dem i våra processer, det underlättar prioritering och utvärdering på både kort och längre sikt. Under 2020 har covid-19 drivit på en omställning och kraftsamling. Vi har alla behövt prioritera om och arbeta på ett nytt sätt. Många av de 169 delmålen i Agenda 2030 har påverkats direkt eller indirekt av pandemin. Det visar att de är sammanlänkade och att de globala målen kan användas som guide för att identifiera

synergier och målkonflikter. Pandemin visar också att det inte räcker med långsiktiga mål. Vi vet att det kommer fler kriser. Vi vet inte vad, var eller när men vi vet att vi behöver vara förberedda och kunna ställa om när det krävs. Hanteringen av pandemin visar att det är möjligt när samhällets aktörer samarbetar. IVL:s mål är att vara steget före, agera och kraftsamla. Vi gör det genom att integrera Agenda 2030 i våra uppdrag och forskningsprojekt samtidigt som vi arbetar för att bättre och snabbare kunna prioritera om och bidra till gränsöverskridande samarbeten både nationellt och globalt.

Carin Ström, Forskningskoordinator, IVL

IVL:s arbete präglas av helhetssyn och livscykelperspektiv. Vår ambition är att tidigt identifiera och att föreslå åtgärder och l ösningar som bidrar till att nå Agenda 2030. Carin Ström, Forskningskoordinator, IVL Svenska Miljöinstitutet

På nästa uppslag kan du läsa om några av de uppdrag och forskningsprojekt vi arbetat med under 2020 och hur vi integrerat Agenda 2030 i dessa.

ÅRSREDOVISNING 2020

Några av de uppdrag och forskningsprojekt vi arbetat med under 2020 och hur vi integrerat Agenda 2030

AquaVitae: Hållbart vattenbruk runt Atlanten Vattenbruk begränsas idag till ett litet antal högt efterfrågade arter. Det behövs en större mångfald och ett starkare bestånd för att minska sårbarheten för sjukdomar. IVL:s forskare ska utveckla tekniker för att odla både inhemska ostron och det främmande stillhavsostron i ett transatlantiskt EU-projekt. SDG 14 14.7

Livscykelanalys av skogsbruket – Mistra Digital forest IVL deltar i programmet Mistra Digital Forest som leds av Skogsindustrierna. Programmet är inriktat på digitalisering för effektivare skogsbruk och IVL bidrar med vidareutveckling av metoder för livscykelanalyser och hållbarhetbedömningar för biobaserade produkter. SDG 15: 15.1

IVL sammanställer kunskap för FN:s klimatpanel FN:s klimatpanel IPCC sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringarna, samt deras konsekvenser och lösningar. IVL Svenska Miljöinstitutet deltar genom flera medskribenter i rapporter som baseras på underlag från tusentals ledande forskare och experter från hela världen. SDG 13: 13.2

Hur ökar vi återanvändningen av byggoch rivningsavfall från hushåll? Projektet Resursbank: Öka återanvändning av byggoch rivningsavfall från hushåll fokuserar på centrala faktorer för att öka återanvändningen av byggmaterial. Projektet vill främja en ökad återanvändning av byggoch rivningsmaterial. SDG 11:11.6

Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan För att möta de kommande lagkraven om klimatdeklaration för nybyggnation 2022 tar vi i det här projektet fram digitala stöd som ska underlätta arbetet för byggbranschen. Projektet är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Sustainable Innovation, allmännyttans inköpscentral HBV och Ettelva Arkitekter. SDG 12: 12.1

Smart City Sweden – Sveriges exportplattform för hållbara städer Smart City Sweden syftar till att öka exporten av svenska lösningar och innovationer inom hållbara städer. Genom att lyfta upp företag och goda exempel från Sverige och med besöksmottagning på sex platser runtom i landet, bidrar Smart City Sweden till att sprida kunskap om svenska lösningar och hjälper samtidigt andra länder att nå de mål som är uppsatta inom ramen för Agenda 2030. SDG 9: 9.3 samt 17: 17.7

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Hållbar stadsodling Klimatförändringar, befolkningstillväxt, urbanisering och minskade ytor med odlingsbar mark kan öka behovet av alternativa och hållbara lösningar för att producera mat i framtiden. IVL driver två forskningsprojekt som undersöker hur stadsodling kan främja hållbar livsmedelsproduktion i urban miljö.

CityAirSim ska visa hur trafik, grönska och tätt byggande påverkar stadsluften Hur påverkar träd och buskar stadens luft? Och hur påverkar trafiken och dess utsläpp växtligheten? Hur ska man i så fall placera träd, hus och gator för att få bästa luften i staden? Ambitionen i projektet CityAirSim är att skapa en interaktiv miljö där man ska kunna ta reda på den saken. SDG 3: 3.9

SDG 2: 2.4

GRACE – ansvarsfull forskning och innovation GRACE är ett Science with and for Society-projekt som stödjer Europeiska kommissionens mål att sprida ”Responsible Research and Innovation” (RRI), inom den europeiska forskningen. IVL Svenska Miljöinstitutet har som uppgift att identifiera, utveckla och implementera åtgärder inom Öppen tillgång (Open Access) och Jämställdhet (Gender Equality).

SDG 5: 5.1 5.5, 10.2 och 10.3

Digitala tvillingar för innovationer inom vattenrening Många av Sveriges vattenreningsverk är i stort behov av upprustning. Anläggningarna måste dessutom tackla klimatförändringar och växande städer. Här kan digitaliseringen spela en viktig roll och spara kostnader i samband med nybyggnation och upprustning av vattenverken. SDG 6: 6.1

Offentlig upphandling som katalysator för cirkulär ekonomi

Pappersindustrins restprodukter blir bränsle

Offentlig upphandling omsätter nästan en femtedel av svensk BNP och är därmed ett kraftigt verktyg för att ställa om vårt samhälle i en mer hållbar riktning. Forskare från KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet ska i ett treårigt projekt undersöka hur en mer cirkulär offentlig upphandling kan stödja och driva på utvecklingen av cirkulär ekonomi.

EU-projektet Pulp and Fuel har som mål att tillverka biodiesel till en låg kostnad genom att ta tillvara på restprodukter från pappers- och massaindustrin. Detta görs genom förgasning och Fischer-Tropsch-syntes. Projektet ska bidra till att utveckla andra generationens biodrivmedel så att transportsektorns klimatgasutsläpp ska kunna minska på sikt.

SDG 8: 8.4

ÅRSREDOVISNING 2020

SDG 7: 7.2 och 7.a

HÅLLBAR MI LJÖ

Miljöbedömningsmodell för läkemedel kan styra mot grönare alternativ Hur kan vi minska miljöpåverkan från läkemedel ur ett livscykelperspektiv? I samarbete med läkemedelsindustriföreningen Lif har IVL under flera år arbetat med att ta fram en modell för miljöbedömning av läkemedel som man hoppas ska bli vägledande. 2020 togs nästa steg i arbetet och en rapport publicerades som visar hur olika aktörer kan använda modellen för att driva på miljöförbättringar. Information om hur läkemedel påverkar miljön kan användas till underlag vid olika förbättringsbeslut, till exempel för att premiera ”grönare” alternativ. Men hur vet man att ett visst läkemedel är ”grönare” än ett annat? – För att kunna prioritera och driva förbättringsarbete krävs tillgång till jämförbar, tillförlitlig och relevant information om läkemedels miljöpåverkan längs hela livscykeln, säger Ann-Christin Pålsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Den miljöbedömningsmodell som IVL och Lif har tagit fram innehåller två delar – en miljöriskdel som avser utsläpp av den aktiva läkemedelssubstansen vid tillverkning och användning, och en del som avser klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Modellen som beskrivs i en tidigare rapport är tänkt att leverera produktspecifik miljöinformation som ska göra det möjligt att jämföra miljöpåverkan mellan olika produkter som har samma aktiva substans. Informationen kan användas av olika aktörer – regioner, apotek, myndigheter och läkemedelsföretag – för att driva förbättringsåtgärder och minska miljöpåverkan längs produkternas hela livscykel. K A RT L ÄG GN I NG AV H U R I N F OR M AT ION EN K A N A N VÄ N DA S

Nästa steg i arbetet har handlat om att utvärdera behov, krav och användning av den produktspecifika informationen som modellen ska leverera. I den rapport som publicerades hösten 2020 har IVL tillsammans med Lif och andra aktörer kartlagt roller och ansvar, samt utvärderat vilka utmaningar, drivkrafter och möjligheter det finns för att både ta fram och använda informationen. Utvärderingen har fokuserat på fem huvudsakliga tillämpningar för modellen: vid bedömningar i samband med produktgodkännande, för produkt- och processförbättringsarbete, i läkemedelsförmånssystemet, vid

upphandling av läkemedel, samt för att vägleda val och användning av läkemedel för en viss behandling. Rapporten understryker att det behövs marknadsincitament för att ta detta till nästa steg. Det kan på kort sikt skapas genom regionernas upphandling av läkemedel, i kombination med apotekens hållbarhetsguide för receptfria läkemedel, samt på längre sikt i läkemedelsförmånssystemet. – Alla aktörer betonar behovet av produktspecifik miljöinformation för att kunna fatta väl underbyggda beslut och kunna driva ett förbättringsarbete. Det saknas dock fortfarande marknadsincitament för att dela denna typ av information. För att komma framåt kommer det att behövas en kombination av frivilliga initiativ och lagstiftning säger Bengt Mattson hållbarhetsexpert på Lif. NÄ STA ST E G F ÖR AT T BÖR JA A N VÄ N DA MODE L L EN

I nästa del av arbetet vill Lif och IVL ta steget mot faktisk tillämpning av modellen, genom att vidareutveckla och pilottesta miljöriskdelen av modellen i upphandling. Dessutom vill man skapa en strategisk färdplan för fortsatt utveckling och implementation. – För att vidareutveckla modellen och börja använda den kommer det att krävas samverkan. Studien visar att det finns ett starkt engagemang hos alla aktörer och en vilja till konstruktivt samarbete för att komma vidare. Det är dags att gå från ord till handling, säger Bengt Mattson. För mer information, kontakta: Ann-Christin Pålsson, ann-christin.palsson@ivl.se, tel. 010-788 66 14

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Namn: Ann-Christin Pålsson Ålder: 49 år Funktion på IVL: Senior projektledare på IVL:s Göteborgskontor. Arbetar i konsultuppdrag och projekt med fokus på hållbarhetsledning och hållbara värdekedjor, på både strategisk och operativ nivå. Bakgrund: Civilingenjör i teknisk fysik och teknologie doktor inom industriell miljöinformatik. Började på IVL i augusti 2017 och har tidigare drivit utveckling av miljö- och hållbarhetsarbete på olika företag och på Chalmers.

EN MILJÖBEDÖMNINGSMODELL FÖR LÄKEMEDEL • Miljöbedömningsmodellen ska leverera tillförlitlig, jämförbar och relevant information om läkemedels miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan hos produkter med samma aktiva substans. • Modellen täcker miljörisker vid utsläpp av aktiv läkemedelssubstans från produktion och användning samt klimatavtrycket ur ett livscykelperspektiv.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: • 3.9 Minska sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar • 6.3 Förbättra vattenkvalitet och avloppsrening samt öka återanvändning • 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion • 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall • 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning • 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. • 12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar • 13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering • 14.1 Minska föroreningarna i haven • 17.17 Uppmuntra effektiva partnersskap

• Informationen kan användas av olika aktörer och för olika tillämpningar. Till exempel för att premiera mindre miljöbelastande alternativ inom utbytessystemet för generika och vid offentlig upphandling inom regionerna, samt på apotek för att vägleda konsumenter vid val av receptfria läkemedel. • Modellen har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet och LIF.

2020 ÅRSREDOVISNING 2019

HÅLLBAR MI LJÖ

Några av våra erbjudanden inom Hållbar miljö

Vattenanalyser IVL är expert på vattenföroreningar och försurningsproblematik. Med kunskap från långa mätserier sedan 1980talet kan vi analysera effekterna och påverkan från skogsskötsel, luftföroreningars påverkan på vattensystem, industriella utsläpp till recipientområden och avloppsvatten. Analyserna och testerna görs i våra analyslaboratorium och skräddarsys för dina behov. Många av våra mät- och analysmetoder är ackrediterade av Swedaclänk till annan webbplats enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2005. För övriga metoder arbetar vi utifrån motsvarande kvalitetsrutiner.

V I H JÄ L PE R DIG M E D :

• Kartläggning av utsläpp och spridning av vattenföroreningar i skogsområden • Näring- och försurningsstatus i skogsområden • Analyser av effekter och påverkan från skogsskötsel, luftföroreningars påverkan på vattensystem, industriella utsläpp till recipientområden och avloppsvatten • Bestämning av oorganisk baskemi, grundämnesanalyser, låga halter av kvicksilver, PAH, PCB, PFAS, läkemedels rester, bekämpningsmedel, flamskyddsmedel, och mjuk görare i plastmaterial

Stöd kring lagkrav för kemikalier IVL hjälper industrier och verksamheter som utvecklar och hanterar kemikalier att tolka och uppfylla olika lagkrav och kundkrav. Vi har lång erfarenhet och bred expertis av om de lagkrav som reglerar marknaden för kemiska produkter, såväl nationellt som internationellt. Våra experter följer kontinuerligt nationell och internationell kemikalielagstiftning och bevakar olika kemikalie- och restriktionslistor. Det gör att vi kan kraven kring kemikalier i EU och vad som gäller i flera viktiga länder utanför EU, som USA, Kanada, Kina, Sydkorea, Japan och Ryssland.

24 24

V I H JÄ L PE R DIG M E D :

• Tolkning och rådgivning kring svensk och internationell kemikalielagstiftning som GHS, CLP och REACH • Kontroll av importrestriktioner för kemiska produkter • Produktregistreringar och notifieringar till olika myndigheter • Rådgivning kring att ta bort eller ersätta farliga kemikalier i produkter mot mindre farliga alternativ (substitution) • Hjälp med att skapa skydds- och säkerhetsdatablad (SDS, e-SDS, SDB) • Underlag för varningsetiketter för olika marknader • Expertstöd och specifika utredningar, registreringar eller dylikt

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Hållbar upphandling Minska er miljöpåverkan genom hållbar upphandling, som genomsyrar ditt företag och styr kraven mot dina leverantörer. IVL hjälper dig med frågor kring hållbar offentlig upphandling och upphandling inom olika branscher. Upphandlingslagstiftningen gör det möjligt att ställa mer effektiva miljökrav baserat på ett livscykelperspektiv. Genom att införa ett livscykeltänkande vid inköp och upphandling blir det naturligt att arbeta närmare leverantörer, sätta specifika leverantörskrav samt följa upp deras förbättringsarbete. Vi har lång erfarenhet av både hållbar offentlig upphandling och upphandling inom branscher som fastigheter, bygg, livsmedel och fordon.

V I H JÄ L PE R DIG M E D :

• Praktisk vägledning kopplat till inköpsprocesser, upphandlingslagstiftning, utvärderingskriterier samt uppföljningsrutiner • Leverantörskrav vid inköp och upphandling och uppföljning av leverantörers miljöarbete • Utbildningar i hur en leverantör kan bli mer konkurrens kraftig när miljökrav i ett livscykelperspektiv blir allt viktiga att tillmötesgå

Hållbar upphandling ska minska miljö- och sociala problem och samtidigt vara en drivkraft för att utveckla ny och innovativ miljöteknik.

Livscykelanalyser Livscykelanalys ger en helhetsbild av hur stor miljöpåverkan en produkt har i hela sin värdekedja. IVL gör livscykelanalyser på olika produkter och tjänster. Hur stor miljöpåverkan har ditt företags produkter och tjänster? Genom att ta reda på var i värdekedjan miljöpåverkan är som störst kan du identifiera vilka åtgärder som behöver göras för att minska den. Det går att göra livscykelanalyser på alla typer av produkter. Till exempel på förpackningar, livsmedel, elektronik, fordon, bränslen, byggnadsmaterial och byggnadsverk – men även på tjänster. I en livscykelanalys beräknar man miljöpåverkan för alla utsläpp och all resursanvändning i kärnprocessen, men även för råvaruutvinning, transporter, användningsfas och avfallshantering. Vi är experter sedan tidigt 1990-tal på livscykelanalyser. Vi utför dem dagligen i olika forsknings-, och konsultuppdrag, inom alla branscher, till exempel skogs- och processindustrin, fordonsindustrin, materialoch byggsektorn och tillverkningsindustrin.

V I H JÄ L PE R DIG M E D AT T:

• Beräkna miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv (som LCA, EPD) • Göra hållbarhets- eller kostnadsberäkningar (LCC) i ett livscykelperspektiv • Granska LCA-beräkningar och EPD (Environmental Product Declaration) • Implementera livscykelperspektiv i er organisation (Life Cycle Management, LCM) • Kartlägga klimatpåverkan enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) • Beräkna effekter av återbruk, återvinning, cirkulär ekonomi eller industriell symbios • Kravställa med ett livscykelperspektiv i upphandling

I en livscykelanalys beräknar man miljöpåverkan för alla utsläpp och all resursanvändning i kärnprocessen, men även för råvaruutvinning, transporter, användningsfas och avfallshantering.

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2020 2020

25 25

HÅLLBAR OMSTÄL L N IN G

Livsmedelsbranschen går samman för att minska matsvinnet Varje år uppstår över 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige, motsvararande 133 kilo per person. Under 2020 slöts en överenskommelse mellan en lång rad aktörer i livsmedelsbranschen som tillsammans ska arbeta för att minska matsvinnet. – Matsvinn ger upphov till en så otroligt onödig miljö- och klimatpåverkan. Ingen vinner på att vi slänger mat, tvärtom. Hushållen kan spara flera tusen om året och livsmedelsbranschen många miljoner genom att minska svinnet, säger Tova Andersson, projektledare för ”Samarbete för minskat matsvinn”, SAMS, på IVL Svenska Miljöinstitutet. Vad är poängen med överenskommelsen? – För det första är den frivillig. Det skapar ett driv och bra grund att stå på. Själva poängen är att aktörerna i livsmedelskedjan ska börja prata med varandra och hjälpas åt att identifiera var i ledet matsvinnet är som störst. Då kan hela ledet göra justeringar för att motverka svinnet, från primärproducent till slutkonsument. När till exempel potatisodlaren, grossisten, inköparen och restaurangen samarbetar kan de minska potatissvinnet genom att ta reda på vilken potatissort som bäst klarar resan ända fram till tallriken utan att bli ratad. Flera europeiska länder har redan infört liknande överenskommelser i livsmedelsbranschen med gott resultat. I Storbritannien har överenskommelsen lett till betydande minskningar i mängden matavfall. Hur ligger Sverige till jämfört med andra länder? – Frågan börjar ta fart här också även om England ligger långt fram. Det finns många goda exempel på aktörer som kommer långt genom ganska enkla rutiner och checklistor, inte minst skolkök och storkök. Det är väldigt hoppingivande, säger Tova Andersson. Samarbete i livsmedelskedjan är kostnadseffektivt, enligt en

stor studie utförd av World Resources Institute och brittiska WRAP. Företag som investerar i minskat matsvinn sparar i genomsnitt 14 gånger investeringen och besparingarna i samhället är mer än 250 gånger högre än investeringen. Det beror framförallt på minskade utgifter i hushållen. En övergripande målsättning i SAMS är att till 2030 halvera matsvinnet i Sverige och minska förlusterna i kedjan. Överenskommelsen bidrar därmed till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål 12.3 för hållbar konsumtion och produktion. Överenskommelsen består av tre delar: • att sätta upp mål för minskat matavfall och matsvinn • att mäta och samla in data för att följa upp målen och för att identifiera var matsvinnet uppstår och kunna sätta in åtgärder • ett samarbetsforum där arbetsgrupper kan genomföra mer riktade och branschövergripande projekt för att minska matsvinnet. I SAMS finns medlemmar från hela livsmedelsbranschen, vilket säkerställer att problemet inte skjuts över till en till en annan del av kedjan. De som har anslutit sig till överenskommelsen är Orkla Foods Sverige, Arla Foods, Martin Servera, Menigo, Sodexo, Visita, Livsmedelsföretagen, Compass group AB, Coor, Norrmejerier, Paulig, Coop, Linas Matkasse, Svenska köttföretagen, Potatisodlarna och LRF. Medverkar gör också Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Fler medlemmar är också välkomna att ansluta.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Namn: Tova Andersson Ålder: 34 år Funktion på IVL: Projektledare inom avfall och resurseffektivitet på IVL:s Göteborgskontor

Hushållen står för 75 procent av matsvinnet i Sverige. Så kan du minska ditt matsvinn: • Ta inte för stora portioner. Lägg upp mindre portioner och ta mer om du inte blir mätt istället för att ta för mycket från början. • Var matglad. Vi konsumenter blir allt mer kräsna. Lär dig att äta kantstött frukt och småtorrt bröd. • Bevara maten. Förläng hållbarheten på det du köper genom att frysa in, kyla ner, skölja av och förpacka rätt. • Motstå frestelsen. Köp bara det du behöver. Köp 2 betala för 1 slutar ofta i soporna.

Bakgrund: Civilingenjör i ekosystemteknik. Innan jag började på IVL arbetade jag med kommunalt avfall samt så kallad disaster waste management.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: • 2.4 Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder • 8.4 Förbättrad resurseffektivetet • 9.5 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur • 12.3 Halvera matsvinnet i världen • 13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering

Branschen jobbar hårt med matsvinnsfrågan. Här är ett par exempel på åtgärder:

• Inventera dina lager. Särskilt viktigt i storkök, och planera tillagningen så att inget hinner bli för gammalt. • Tänk digitalt. Det kommer alltfler smarta verktyg för att minska matsvinnet. Kolla upp vad som funkar i din verksamhet. • Använd förpackningen. Bäst före men ofta bra efter – uppmana konsumenten att lukta och smaka även om varan har passerat bäst före-datum.

ÅRSREDOVISNING 2020

Vill du veta mer om den frivilliga överenskommelsen, kontakta: Tova Andersson, tova.andersson@ivl.se, tel. 010-788 67 96 Mer information finns också på www.ivl.se/sams 27

HÅLLBAR OMSTÄ L L N IN G

Mistra SafeChem arbetar för en grön, säker och hållbar kemiindustri

Målet för forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet, är att främja en hållbar kemiindustri och minska risken för både människor och miljö att exponeras för farliga ämnen. Förhoppningen är att detta ska bli basen för en permanent forskningsplattform inom grön kemi.

Grön kemi är ett tankesätt som innebär att kemiska föreningar och synteser bör designas så att de är så miljövänliga som möjligt. Det omfattar en helhetssyn på råvaror, kemikaliehantering, processer och slutprodukter, men även hänsyn till klimatpåverkan och energianvändning. Visionen för Mistra SafeChem är att främja en säker, hållbar och grön kemiindustri i Sverige. Det sker dels genom att utveckla nya syntesprocesser, dels genom att ta fram en verktygslåda med modeller och metoder för att riskbedöma kemikalier, både före och under produktionen samt i användarledet. Programmet samlar både akademi och industri och ska även utveckla en agenda för grön kemi kan bli grund för en permanent forskningsplattform. EN I NSAT S ÖV E R K EM I NS H E L A SPE K T RU M

En viktig komponent för att lyckas är samarbetet mellan materialoch organkemister, toxikologer och miljökemister samt industri- och produktspecialister. – Mistra SafeChem är en gruppinsats där olika grenar av grön och hållbar kemi går samman. Det ger industriparterna en möjlighet att samarbeta med den akademiska världen och få en fördel inom säker kemidesign. Det är viktigt, inte minst när EU och andra tillsynsmyndigheter ständigt ökar sina förväntningar på kemiföretag, säger Richard Lihammar på IVL, som är biträdande programchef. 28

H E L H ET S S Y N BE HÖVS F ÖR F R A MG Å NG

Mistra SafeChem arbetar utifrån en helhetssyn på kemikalier, därför är interaktion inom programmet avgörande för resultatet. – Vi går in i fabriken och tar fram nya metoder för att framställa kemikalier. Genom att använda enzymer och andra katalyssystem kan vi minska behovet av kemikalier som input. En annan huvuduppgift är att utveckla testmetoder för att tidigt identifiera potentiella problem och kunna ersätta produkter, säger John Munthe, forskningschef på IVL och programchef för Mistra SafeChem. FA L L ST U DI E R OM M I L JÖ I BI L A R O CH KOSM ET I K A

Samarbetet inom programmet är särskilt tydligt inom de fallstudier som pågår. En gäller ämnen som påverkar inomhusmiljön i personbilar. En annan fallstudie handlar om kosmetika. Silikon av olika typer används ofta i hudkrämer, smink och hårprodukter. Några av dessa ämnen har visat sig ha giftiga egenskaper. Fallstudien, som genomförs tillsammans med butikskedjan H&M, handlar om att hitta alternativa ämnen med lägre hälso- och miljöpåverkan som kan ersätta silikoner och cykliska siloxaner i kosmetiska produkter. Här kommer verktygslådan inom Mistra SafeChem till nytta. Den används för att kartlägga både nuvarande ämnen och IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Namn: Richard Lihammar Ålder: 36 år Funktion på IVL: Arbetar som projektledare på IVL:s Stockholmskontor. Är bland annat biträdande programchef för Mistra SafeChem men arbetar också i andra projekt med inriktning mot farliga kemiska ämnen och hållbar kemi. Bakgrund: Civilingenjör i bioteknik och disputerad inom organisk kemi. Började på IVL i maj 2020 och har tidigare jobbat som projektledare inom forskning, utveckling och produktion i polymer- och läkemedelsindustrin. möjliga alternativ när det gäller toxikologisk påverkan på människor och miljö, kartläggning av livscykeln och teknisk prestanda. EN DE L AV ÖK A D M I L JÖM E DV ET EN H ET

Finansiären Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har haft planer på att starta ett kemikalieprogram sedan 2013. Så frågan är varför Mistra SafeChem till slut fick startsignal? – Jag tror det beror på att miljömedvetenheten har ökat generellt. Allmänheten har fokus främst på klimatfrågan, men att minska farorna med kemikalier är också av stor betydelse. Vid den omvandling som krävs för att bekämpa klimatförändringarna är det naturligt att också se över processerna och välja säkrare ämnen där det är möjligt, säger Richard Lihammar. R E KOR DST OR SAT SN I NG AV M IST R A

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: • 3.9 Minska sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar • 6.4 Effektivisera vattenanvändning och säker • 7.3 Fördubbla ökningen av energieffektivitet • 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion • 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser • 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall • 13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering

Mistra finansierar Mista SafeChem med 70 miljoner kronor, vilket gör det till deras största satsning på ett enskilt program. Parterna bidrar med ytterligare 30 miljoner. Från industrin deltar tolv parter som representerar hela värdekedjan, allt från tillverkare till användare av kemikalier. IVL koordinerar programmet, som pågår från 2019 till 2024. Övriga forskningsparter är Stockholms universitet, Rise, KTH, Danmarks Tekniske Universitet och Chemsec.

ÅRSREDOVISNING 2020

HÅLLBAR OMSTÄL L N IN G

HÄR SKA TONVIS MED KLÄDER OCH TYGER FÅ E T T NYT T LIV

Världsunik textilsorteringsanläggning tas i drift I november 2020 invigdes världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Den trettio meter långa maskinen beskrivs som länken mellan insamlad textil och högkvalitativ återvinning. Med en sorteringskapacitet på 24 000 ton textil per år ska den få fart på svensk textilåtervinning och ge tonvis med kläder och tyger nytt liv. Varje år deponeras eller förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall i EU. Över 140 000 ton nya textilier sätts på den svenska marknaden, men bara knappt fem procent materialåtervinns. Det vill Siptex – Svensk innovationsplattform för textilsortering – ändra på. Bakom plattformen står flera stora svenska textil-, mode- och möbelföretag, kommuner, välgörenhetsorganisationer, forskningsinstitut och myndigheter – totalt 19 aktörer under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet. – Det här är pusselbiten som har saknats för att kunna materialåtervinna textil i stor skala. Vi är glada och stolta över att vi tillsammans med våra samarbetspartners har drivit på det här steget mot en mer hållbar textilhantering. Det kommer att ge miljövinster och stärka Sveriges position som föregångsland inom innovation och cirkulär ekonomi, säger Anna Jarnehammar, vice vd på IVL. Sorteringsanläggningen finns i Malmö och ägs och drivs av det skånska avfallsbolaget Sysav. – Bättre nyttjande av befintliga resurser är Sysavs drivkraft. Vi är stolta över att bidra till omställningen mot en mer hållbar textil- och modeindustri. Med Siptex-anläggningen kan andra aktörer skala upp sina processer och återvinningen av textil ta fart på riktigt. Det är en hållbar investering, både för Sysav och för miljön, säger Peter Engström, vd på Sysav.

För nästan allt hamnar i soporna och eldas upp. – Det är ett enormt resursslöseri. Förutom klimatpåverkan går det åt stora mängder vatten och kemikalier i textilproduktionen. Om vi kan undvika nyproduktion genom att ta vara på den textil som redan finns och hålla textilfibrerna i kretsloppet så länge som möjligt är mycket vunnet ur ett resurs- och hållbarhetsperspektiv, säger Erik Perzon, textilexpert på IVL. Förutom att samla in mer textil till återvinning måste också sorteringen bli bättre. I dag sker det i huvudsak manuellt, och det som kan sorteras ut och säljs framförallt som second hand.

STOR POTENTIAL

Potentialen att öka textilåtervinningen i Sverige är stor. Man räknar med att varje svensk i snitt slänger åtta kilo textil per år. Det blir nästan 200 ton textil om dagen som går till spillo. 30

Tekniken i Siptex-anläggningen bygger på optiska sensorer som med hjälp av nära-infrarött ljus kan sortera textil efter färg och fibersammansättning med hög precision

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

I full drift har anläggningen kapacitet att sortera 24 000 ton textil per år, vilket motsvarar ungefär 30 procent av de textilier som slängs i Sverige under samma period.

ÅRSREDOVISNING 2020

HÅLLBAR OMSTÄ L L N IN G

Namn: Erik Perzon Ålder: 44 Funktion på IVL: Textilexpert med fokus på resurseffektivitet på IVL:s Göteborgskontor Bakgrund: Tekn Dr i materialvetenskap. Tio års erfarenhet av att utveckla biobaserade textilmaterial, textilåtervinning och systemaspekter på cirkularitet i textil- och modebranschen.

Men för att effektivt kunna sortera stora mängder textilavfall krävs automatiserade sorteringsprocesser. Och det är här som Siptex-anläggningen kommer in i bilden. BLIR NY RÅVARA

Textilierna som kommer till anläggningen i Malmö är sådant som inte kan återanvändas. Det är textilspill från industrin, lakan och handdukar från sjukvård och hotell, trasiga plagg och annan utsorterad textil som inte kan säljas second hand. – Det som går in i maskinen är sådant som i nuläget betraktas som rent avfall, som är till besvär och som innebär en kostnad att bli av med, säger Erik Perzon. Av dessa textilflöden kan Siptex-maskinen skapa nya kvalitetssäkrade recycling-produkter som kan bli råvara i olika återvinningsprocesser. En ökande miljömedvetenhet i modebranschen har höjt efterfrågan på återvunnen textil men det har varit svårt för företagen att få tag i råvara av tillräckligt hög kvalitet. – Det här har varit en flaskhals, återvinningsteknikerna finns men de flöden som krävs har saknats. För att kunna återvinna textil i större skala krävs jämn kvalitet och stora volymer – just det som den automatiska sorteringen kan leverera. Det är länken mellan insamlat textilavfall och högkvalitativ fiber-till-fiberåtervinning, säger Erik Perzon.

OM SIPTEX Siptex står för Svensk innovationsplattform för textilsortering. Det är ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med svenska textil- och modeföretag, forskningsinstitut och myndigheter, bland andra H&M, Ikea, Kappahl, Stadium, Naturvårdsverket, Re:newcell och Myrorna. Sorteringsanläggningen i Malmö ägs och drivs av Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag.

Tekniken i Siptex-anläggningen bygger på optiska sensorer som med hjälp av nära-infrarött ljus kan sortera textil efter färg och fibersammansättning med hög precision. På så sätt får man fram stora volymer väldefinierad råvara som matchar textilåtervinnarnas behov. U N I K A N L ÄG GN I NG

I full drift har anläggningen kapacitet att sortera 24 000 ton textil per år, vilket motsvarar ungefär 30 procent av de textilier som slängs i Sverige under samma period. Siptex är den första anläggningen i sitt slag men Erik Perzon hoppas på fler framöver. Det behövs för att ta vara på textilavfallet och göra något bra av det. Erik Perzon lyfter också fram miljöfördelarna med att det nu finns en råvaruproduktion för textilbranschen i Sverige. – Man kan säga att den här anläggningen ersätter ett bomullsfält i Bangladesh eller en polyesterfabrik i Kina. Det är inte bara ett sätt att lösa ett avfallsproblem, utan också ett sätt att ersätta nyproduktion och det är den allra största vinsten sett ur miljöperspektiv, säger han.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: • 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion • 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser • 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall • 12.5 Minska mängden avfall markant

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Några av våra erbjudanden inom Hållbar omställning

Cirkulär ekonomi Hela samhället står inför stora utmaningar kring materialoch resursutnyttjande. IVL hjälper dig med möjligheterna inom cirkulär ekonomi. I den cirkulära ekonomin används material, produkter och andra resurser så länge och så effektivt som möjligt, vilket gör att behovet av nya resurser in till samhället minskar. Det kräver produkter och material som är utformade för att kunna uppdateras, repareras och användas om och om igen och återvinnas. V I H JÄ L PE R DIG M E D :

• Analyser av flöden av material och resurser kopplade till olika tekniska system • Kartläggning och kvantifierig av cirkularitet och resurseffektivitet • Utveckling av strategier för cirkularitet • Att ta fram KPI:er (Key Performance Indicators) för uppföljning • Utveckling av strategier, åtgärdsplaner och processtöd • Möjlighet till partnerskap kring forsknings och utvecklings insatser med andra i branschen • Utveckling av cirkulära affärsmodeller • Innovation, utveckling, tester och implementering av lösningar för ökad cirkuläritet

Strategiskt hållbarhetsarbete och hållbarhetsledning Företag förväntas att ta ansvar för hållbarhets- och miljöpåverkan längs hela värdekedjan. För att driva detta effektivt behövs ett strategiskt och systematiskt hållbarhets- och miljöledningsarbete, som genomsyrar alla delar av verksamheten. IVL hjälper er med det. Ett strategiskt och systematiskt hållbarhetsarbete kan bidra till att effektivisera och optimera resurser i hela värdekedjan. Det ökar riskmedvetandet och riskminimeringen och stimulerar nya innovationer och affärsmodeller. Samtidigt stärker det varumärket och hjälper till att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. V I H JÄ L PE R DIG M E D AT T:

• Identifiera hållbarhets och miljöaspekter i hela värde kedjan • Utveckla strategier och målsättningar för ert hållbarhets arbete på kort och lång sikt • Implementera strategier och målsättningar genom • Följa upp och kommunicera hållbarhetsarbetet internt och externt i företaget

Med vår hjälp kan du utveckla och stärka hållbarhets- och miljöarbetet både på strategisk nivå och i den operativa verksamheten

ÅRSREDOVISNING 2020

HÅLLBART SAMH ÄL L E

”Det perfekta klimatkompensationsprojektet finns inte”

I takt med att allt fler företag och länder strävar mot att bli klimatneutrala ökar intresset för klimatkompensation. Men vad är klimatkompensation egentligen och vem får tillgodoräkna sig koldioxidupptaget? Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet har genomlyst begreppet. Klimatneutral, klimatpositiv, nettonollutsläpp, CER, VER och Artikel 6. Begreppsfloran kan tyckas förvirrande, vad skiljer dem åt? – Man kan dela upp begreppen i två grupper. Den ena gruppen handlar om kommunikation kring produkter och tjänster som har klimatkompenserats. Här förekommer begreppen klimatneutral, nettonollutsläpp och klimatpositiv. Påståenden i marknadsföring där dessa begrepp används hanterar ofta begreppen slarvigt utan att lägga någon större vikt vid vilka definitioner som gäller. En tjänst eller produkt som har nettonollutsläpp är till exempel inte nödvändigtvis klimatneutral, eftersom klimatneutralitet egentligen omfattar mer än växthusgaser – även biogeofysiska effekter räknas med. Det kan till exempel handla om påverkan på albedo – det vill säga planetens reflektionsförmåga som påverkas till exempel av skogsplantering, som gör jordytan mörkare och därmed sämre på att reflektera solens strålning. Den andra gruppen av begrepp, CER, VER och Artikel 6, kommer från den värld där klimatkompensationsprojekt kommer till och genomförs. Det har utvecklats omfat-

tande system för att mäta och följa upp klimatkompensationsprojekt. Systemen är komplexa och det finns många förkortningar och tekniska begrepp som är svåra för icke-experter att förstå. Utsläppskrediter, hur fungerar det? – Klimatkompensation kan alltså ske genom att bidra till att det till exempel byggs vindkraft i Indien som ersätter elproduktion från kolkraft, eller plantering av träd i Afrika som tar upp koldioxid när de växer. För att klimatkompensation ska fungera har det utvecklats ett system som beräknar och mäter effekten av sådana projekt och utifrån det ger ut en sorts utsläppskrediter. Man brukar säga att utsläppsminskningar, eller upptag i sänkor, ska vara verkliga, mätbara och verifierade. Det är dessa utsläppskrediter man köper för att kunna kvitta sina egna utsläpp, ton för ton. Det är avgörande att klimatkompensationsprojekt uppstår genom de intäkter som tillkommer när projekten kan sälja utsläppskrediter. Men att föra i bevis att ett projekt kommer till just för att det finns en möjlighet att sälja utsläppskrediter är många gånger svårt.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

"Var och en måste fundera på vilka förändringar som faktiskt kan minska de egna utsläppen. Vi kan inte klimatkompensera oss ur klimatkrisen."

ÅRSREDOVISNING 2020

"Man kan inte tro att man räddar klimatet genom att äta en klimatpositiv hamburgare – det är köttkonsumtionen som måste minska."

Är investeringar i till exempel vindkraft bättre än trädplantering? – Det är viktigt att hålla isär klimatprojekt som bidrar till permanenta utsläppsminskningar och projekt som innebär ökat upptag av koldioxid och inbindning av kol i kolsänkor. Om man exempelvis destruerar den kraftfulla växthusgasen metan så är den åtgärden permanent. Men koldioxid som har tagits upp av träd släpps ut igen om träden fälls och veden eldas upp. Många forskare menar därför att upptag i sänkor inte är lämpligt som kompensationsåtgärd för att hävda nettonollutsläpp. För att kunna göra det måste man i så fall garantera att koldioxiden som lagras i träden förblir där under en längre tidsperiod än vad vi realistiskt kan planera för. Det perfekta klimatkompensationsprojektet finns egentligen inte. Projekt som gör att man kan vara säker på klimateffekten ger ofta mindre tydliga bidrag till hållbar utveckling i bredare bemärkelse och vice versa. Den som vill klimatkompensera får göra sin egen bedömning om vad som är högst prioriterat. Finns det klimatpositiva produkter? – Det är ett begrepp som har börjat användas i marknadsföring. Vad som menas är att produktens växthusgasutsläpp har överkompenserats. Det verkar ha utvecklats en viss praxis att man kompenserar 110 procent av utsläppen. Det är en godtycklig

nivå som det inte finns någon vetenskaplig grund för. Det är antagligen bättre att köpa en produkt som utger sig för att vara klimatpositiv än motsvarande produkt som inte är det. Men man kan inte tro att man räddar klimatet genom att äta en klimatpositiv hamburgare – det är köttkonsumtionen som måste minska. Var och en måste fundera på vilka förändringar som faktiskt kan minska de egna utsläppen. Vi kan inte klimatkompensera oss ur klimatkrisen.

Hur vet man att klimatkompensationen leder till faktiska utsläppsminskningar? – Det finns en stor variation när det gäller de standarder som certifierar och utfärdar utsläppskrediter. De standarder som har utvecklats inom FN-systemet har utsatts för mycket kritik. Det beror inte på att de är sämre än andra system, utan nog mest på att de har varit först och störst. De har satt en standard för branschen. Utanför FN-systemet finns olika så kallade frivilligstandarder. Bland dessa varierar kvaliteten avsevärt. Om man tittar lite närmare på de frivilligstandarder som finns så ser man att det inte alltid är lika transparent och uppstyrt som inom FN-systemet. Begreppet frivilligstandard har uppstått för att dessa standarder uteslutande vänder sig till marknaden för frivillig klimatkompensation (företag och enskilda individer) till skillnad från standarder som har utvecklats för att kunna

SÅ TYCKER VÅRA KUNDER Våren 2020 utförde Kenneth Möllersten tillsammans med kollegorna Lovisa Källmark och Sven-Olof Ryding en rapport om klimatkompensation på uppdrag av Konsumentverket. ”Konsumentverket är nöjda med den genomlysning av klimatkompensation som IVL gjorde på uppdrag av oss våren 2020. Rapporten har gett oss ökad kunskap om och förståelse för vad klimatkompensation innebär som begrepp, fenomen och marknadsföringsstrategi. Det gäller både den reglerade marknaden för klimatkompensationen och den frivilliga marknaden, dess utveckling, aktörer och arbetsprocesser. Rapporten är ett viktigt underlag i Konsumentverkets tillsynsarbetekring hur miljöpåståenden får användas i marknadsföring.” Anna-Carin Widmark, Konsumentverket

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Namn: Kenneth Möllersten Ålder: 54 år Funktion på IVL: Senior expert, arbetar i gruppen Politik och ekonomi, baserad i Stockholm Bakgrund: Teknologie dr. i kemiteknik från KTH. Har forskat i Sverige och utomlands inom energisystem och arbetat i 15 år på Energimyndigheten med internationell klimatpolitik och klimatprojekt i utvecklingsländer. Har också bidragit som sakkunnig expert i Sveriges delegation i de internationella klimatförhandlingarna och i ett flertal statliga utredningar.

användas av länder och delstater för att klara åtaganden. Generellt behöver nivån på transparens och uppföljning inom frivilligstandarder höjas. Hur ser framtiden för klimatkompensation ut? – Det är stora förändringar på gång i och med övergången från Kyotoprotokollet till Parisavtalet. Med Parisavtalet 2015 kom en hel del nyheter. En av de verkligt stora är att alla länder, även alla utvecklingsländer, nu sätter mål för hur de ska bidra till minskade utsläpp. Det innebär en ny situation för klimatkompensation. Klimatkompensation bygger ju på att utsläppsminskningar från ett projekt får räknas av någon annan, någon annanstans. Hittills har det varit lätt att genomföra kompensationsprojekt i utvecklingsländer eftersom de inte har haft något eget intresse av att få tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna själva. Men nu när även dessa länder behöver redovisa egna utsläppsminskningar förstår man att det kan bli svårare att genomföra projekt hos dem men låta någon annan tillgodoräkna sig resultatet. Och samma utsläppsminskning kan ju inte räknas tvågånger. Det pågår en diskussion om möjliga lösningar, en del ligger nära dagens klimatkompensation, en del bygger på helt nya idéer.

ÅRSREDOVISNING 2020

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: • 9.A främja utveckling av hållbar infrastruktur i utvecklingsländer • 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning • 13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering • 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimat förändringar • 17.3 Mobilisera finansiella resurser till utvecklingsländer • 17.7 Främja hållbar teknologi i utvecklingsländer

För mer information, kontakta: Kenneth Möllersten, kenneth.mollersten@ivl.se, tel: 010-788 68 79

HÅLLBART SAMHÄ L L E

Klimatkrav till rimlig kostnad Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan varav hälften kommer från byggverksamheten. För att bättre kunna påverka det har byggoch fastighetsbranschen allt oftare börjat använda sig av livscykelanalyser (LCA-beräkningar) som verktyg. Livscykelanalys är ju ett viktigt verktyg för att ställa klimatkrav i upphandling och att driva utvecklingen mot mer hållbara byggnader. I den svenska byggsektorn ligger fokus i LCA för byggnader främst på klimatpåverkan och i denna rapport likställs LCA avseende klimatpåverkan med termen klimatberäkning. För att en klimatberäkning ska kunna användas i upphandling på ett ändamålsenligt, kvalitativt och konkurrensneutralt sätt finns det behov av vägledning och kunskapsutbyte. Det pågår många pilot- och utvecklingsprojekt med erfarenheter som alla i branschen kan dra nytta av. Beställare har möjlighet att driva branschen i rätt riktning genom att ställa krav på klimatberäkningar och klimatprestanda. Detta är dock okänd mark för många så stöd och vägledning kan behövas för de nya moment som tillkommer i det interna arbetet utöver specifika kravställningar och upphandlingstexter. Nya sådana moment är till exempel utvärdering och granskning av levererade klimatberäkningar, eventuella nya sätt att tilldela entreprenader baserat på klimatprestanda samt dialog med entreprenören kring klimatberäkningen.

I ett projekt finansierat av Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och Stiftelsen IVL har IVL tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Framtagna kravformuleringar, processteg, anvisningar och kontroller ska möjliggöra upphandlingar med tydliga kravställningar och tillförlitliga klimatberäkningar. Vägledningen riktar sig främst mot beställare av byggprojekt men även entreprenörer. Den ska vara ett verktyg för både privata och offentliga beställare och den kan användas i framtagande av upphandlingsdokument, löpande arbete under ett byggprojekt och i slutskedet av ett projekt. Den är särskilt användbar för nybyggnationer när beställaren vill ställa krav på byggnationens klimatpåverkan eftersom förslag på rimliga gränsvärden anges. Den kan också användas vid ombyggnation. Vägledningen baseras på omfattande praktiska erfarenheter av upphandling och klimatberäkning där allmännyttiga bostadsföretag, entreprenörer och konsulter samarbetat.

Förslag på fyra steg för att införa klimatkrav i upphandlingsprocessen.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Huvudsyftet med vägledningen är att underlätta för bostadsföretag att ställa tydliga klimatkrav vid nyproduktion av bostäder.

Även i nyproduktion av bostäder ska detta verktyg hjälpa bostadsföretag att ställa tydliga klimatkrav. Vägledningen guidar kring rimliga gränsvärden för nybyggnation som också behövs vid ombyggnation och renovering. Vägledningen innehåller däremot inga referensvärden på klimatpåverkan för ombyggnation såsom den gör för nybyggnation. En övergripande processbeskrivning, beskrivningar av olika kravtyper samt konkreta upphandlingstexter, specifikationer och rutiner som kan nyttjas i en upphandling ingår. Utgångspunkten är att beställaren ska kunna ställa klimatkrav på ett kostnadseffektivt sätt. I framtagandet har man tagit hänsyn till lagförslag från Boverket och Finansdepartementet. Kommande lagkrav kan ses som den lägsta tänkbara och minst kostnadsdrivande kravnivån. Vägledningen visar även hur högre krav kan ställas samt anpassas utifrån beställarens egna förutsättningar. Då vägledningen baseras på omfattande praktiska erfarenheter av upphandling och klimatberäkning där allmännyttiga bostadsföretag, entreprenörer och konsulter är den lätta att använda för målgruppen. För att koppla på finansieringen som en ytterligare morot i omställningsarbetet har projektet även undersökt vilken efterfrågan det finns på kriterier för grön finansiering och givit exempel på kriterier för grön belåning som just nu utvecklats på den finansiella marknaden.

ÅRSREDOVISNING 2020

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: • 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion • 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet • 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser • 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning • 12.7 Främja hållbara metoder för offentlig upphandling • 13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering • 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar

HÅLLBART SAMH ÄL L E

Smart City Sweden visar upp svenska hållbara stadslösningar

IVL Svenska Miljöinstitutet driver sedan 2018 Smart City Sweden – en investerings- och exportplattform som ska hjälpa till att öka den svenska exporten av hållbara lösningar. På uppdrag av Energimyndigheten driver IVL plattformen Smart City Sweden. Via ett kansli hanterar IVL alla besöksörfrågningar, leder kommunikationsarbetet och tar besök vidare till affärer. Smart City Sweden visar upp det bästa Sverige har att erbjuda inom smarta och hållbara städer. Målet är att inspirera andra och främja svensk export. Med i uppdraget finns även fem regionala kontor som tar emot besökare, sju myndigheter som bidrar med expertkunskap inom sina områden samt Business Sweden. Drygt 100 besöksobjekt från hela Sverige är kopplade till plattformen, varav ett flertal kan besökas virtuellt. DIGITA L SAT SN I NG U N DE R PA N DEM I N

Under pandemin har verksamheten anpassats till omständigheterna och i mars lanserades ett digitalt Smart City Sweden. Sedan dess har plattformen haft hundratals digitala besök och webbinarier med sammanlagt över 2 000 deltagare. De har kommit från alla världsdelar, med länder som Kina, Nederländerna och Kanada i toppen. Intresseområdena från

delegationerna varierar stort –allt från energieffektivitet, transport och avfallshantering till social hållbarhet och digitalisering. Som en del i den digitala satsningen har Smart City Sweden tagit fram en film som visar svenska lösningar för mer hållbara städer. Webbinarier har hållits inom en rad områden och genom virtuella rundturer har besökarna fått en 360-gradersvy över några av de goda exempel som Sverige kan visa upp.

BE SÖK BL I R E X P ORTA F FÄ R E R

Genom Smart City Swedens verksamhet har samarbetet mellan Sverige och andra länder ökat och flera svenska företag har kommit ett steg närmare affärer. En inledande förstudie om avfall i Colombia, ett motbesök gällande smarta elnät i Tyskland och en förstudie kring hållbara transportlösningar i Marocko är bara några exempel på besök från det senaste året som lett vidare.

OM SMART CITY SWEDEN Pågår: 2018-2021 Finansiär och koordinator: Energimyndigheten Samarbetspartner: Energimyndigheten, Vinnova, Business Sweden, Trafikverket, Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Tillväxtverket, Boverket, Finansdepartementet, Business Region Göteborg, Sustainable Business Hub, North Sweden Cleantech, Dalarna Science Park, Cleantech Östergötland, Swedish Cleantech

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

H Å LLB A RT SA MHÄ LLE

Möbelfakta blir nytt dotterbolag till IVL

IVL Svenska Miljöinstitutet blev under året ny majoritetsägare till det oberoende märkningssystemet Möbelfakta, som sedan tidigare ägs av Trä- och Möbelföretagen. IVL ska driva och utveckla systemet framöver för att möta kraven i offentlig upphandling och kunna växa internationellt. Möbelfakta är ett referens- och märkningssystem som riktar sig till producenter, inköpare, formgivare, arkitekter och andra aktörer i möbelbranschen. Systemet bygger på tre delar; kvalitet, miljö och socialt ansvar och omfattar därmed såväl sociala, tekniska, miljömässiga som produktionsetiska krav. Det kan också användas som en guide vid olika typer av upphandling. – Möbelfakta har spelat en viktig roll för att på ett kostnadseffektivt sätt kunna garantera kraven på hållbara möbler vid upphandling. Genom att hemvisten nu blir hos en oberoende aktör som IVL kan systemet växa ytterligare och vi kan fortsätta att utveckla det utifrån ett vetenskapligt angreppssätt samtidigt som det fungerar praktiskt på marknaden. Frågor som rör klimat och cirkularitet kommer att vara viktiga komponenter framöver och där kan IVL:s kompetens komma till användning, säger Anna Jarnehammar, affärsutvecklingschef och vice vd på IVL. Systemet ska nu utvecklas för att möta de krav som ställs på miljömärkningssystem i offentlig upphandling. En annan sats-

ÅRSREDOVISNING 2020

ning som görs är att harmonisera Möbelfakta i en internationell kontext där Norge, men även Europa, är viktiga marknader för möbelföretagen. Märkningssystemet har i dagsläget närmare 60 aktiva företag med över 1 000 produkter och möbelserier. Det är framförallt inriktat på möbler som används i offentliga miljöer men även varumärken som är mer inriktade mot privatkonsumenter använder Möbelfaktas märkning för sina produkter. På IVL kommer Möbelfakta att samverka dels med den breda expertis som finns inom miljöområdet och även med dotterbolagen Basta och EPD International som fokuserar på kemikaliefrågor och klimatdeklarationer. Verksamheten ska vara icke vinstdrivande men generera ett överskott för att säkerställa en långsiktig utveckling av systemet. Ett kriterieråd har också etablerats som ska utgöra en resurs för omvärldsanalys av hur trender inom märkning utvecklas och förmedla relevanta och aktuella krav för märkningssystemet.

HÅLLBART SAMHÄ L L E

Möbelfaktas nya vd vill göra det enklare att välja hållbart

I början av maj tillträdde Johan Söderqvist tjänsten som vd för IVL:s nya dotterbolag – märkningssystemet Möbelfakta. I sin nya roll vill han på kort sikt göra Möbelfakta mer känt och på längre sikt ser han märkningen som ett viktigt verktyg för branschen att konkurrera på lika villkor och för kunderna att kunna välja mer hållbara möbler. – De här frågorna engagerar mig så jag ser verkligen fram emot det här uppdraget. Jag gillar att arbeta nära företagen där vi kan åstadkomma konkret affärs- och hållbarhetsnytta. Även att arbeta med något som alla kan relatera till, nämligen möbler. I en strävan mot ett mer hållbart samhälle ser jag att Möbelfakta blir ett system som möjliggör för fler företag att bli bättre på att göra medvetna val men det skapar också förutsättningar för konkurrens på lika villkor. Hur kommer det märkas att du tar över ledarrollen? – Möbelfakta kommer alltid att utvecklas i takt med branschen. Målet på sikt är att öka företagens möjligheter att använda märkningen på flera marknader och nyttja digitaliseringens möjligheter för att uppnå mer cirkulära flöden. Min för-

sta uppgift är att få Möbelfakta att synas mer och även ta vara på de synergier som finns med IVL:s andra dotterbolag som har närliggande verksamheter. Tidigare har du arbetet i olika roller, bland annat som teknisk konsult och hållbarhetschef inom byggmaterialföretag. Vilken nytta tror du Möbelfakta kommer att ha av dina erfarenheter från byggbranschen? – Det finns mycket att lära från byggbranschen. Den kan upplevas traditionell men med sina många leverantörer är den väldigt konkurrensutsatt, vilket ger starka incitament för att utveckla produkter med fokus på funktion och hållbarhet. Byggbranschen ligger också långt fram när det gäller att ställa miljö- och klimatkrav och många företag växlar upp inför

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Namn: Johan Söderqvist Ålder: 44 år Funktion på IVL: Vd för dotterbolaget Möbelfakta Sverige AB och projektledare på IVL:s kontor i Stockholm med fokus på affärsutveckling av verktyg och tjänster inom livscykelanalys. Bakgrund: Civilingenjörsutbildning och en teknisk licentiatexamen i brobyggnad från KTH/CBI Betonginstitutet. Arbetat med branschutveckling och hållbarhetsfrågor inom bygg genom olika roller hos både materialleverantörer och forskningsinstitut

OM MÖBELFAKTA Möbelfakta är ett referens- och märkningssystem som riktar sig till aktörer i möbelbranschen. I dagsläget har märkningen närmare 60 aktiva företag med över 1 000 produkter och möbelserier. Det är framförallt inriktat på möbler som används i offentliga miljöer men även varumärken som är mer inriktade mot privatkonsumenter använder Möbelfaktas märkning för sina produkter. Möbelfakta i Sverige AB ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet som majoritetsägare och Trä- och möbelföretagensom minoritetsägare.

den utmaningen, bland annat genom olika märknings- och bedömningssystem. Jag tror mina erfarenheter av det kan komma till nytta i arbetet med Möbelfakta. Vilka hållbarhetsutmaningar ser du att märkningen kan lösa och hur? – För möbelbranschen är kemikalier, bristande arbetsvillkor eller olaglig skogsavverkning exempel på utmaningar som direkt kopplar mot hållbarhet, men som också ger upphov till snedvriden konkurrens. Möbelfakta ger företag möjligheten att systematiskt hantera de här riskerna, både i sin verksamhet, produktion och leverantörskedja. Systemet ger förutsättningar för att långsiktigt göra rätt avvägningar mellan höga miljö- och hållbarhetskrav och vad branschen i sin helhet är kapabel till att leverera.

IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT: • 3.9 Minska sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar • 6.4 Effektivisera vattenanvändning och säker vatten försörjning • 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion • 12.5 Minska mängden avfall markant • 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning • 15.2 Främja hållbart skogsbruk, stoppa avskogningen och återställ utarmade skogar

Vill du veta mer om Möbelfakta, kontakta: Johan Söderqvist, johan.soderqvist@ivl.se, tel. 010-788 69 44 Anna Jarnehammar, anna.jarnehammar@ivl.se, tel. 010-788 65 76

ÅRSREDOVISNING 2020

HÅLLBART SAMHÄ L L E

Några av våra erbjudanden inom Hållbart samhälle

Klimatberäkning av byggnader Klimatpåverkan från byggnationen måste minska för att byggsektorn ska kunna bli klimatneutral. Finns det inte tillräcklig kvalitet i beräkningarna missar vi målet. Därför har IVL tagit fram verktyget Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för de som vill räkna själva och ett omfattande tjänstepaket för de som istället vill beställa klimatberäkningar eller införa klimatkrav vid upphandling. OM V E R K T YGET

BM innehåller en färdig databas med klimatdata för de byggresurser som används på den svenska marknaden. De byggresurser som hanteras i verktyget har valts ut för att klara krav enligt Miljöbyggnad 3.0, vilket innebär grundkonstruktion och bärande delar. Genom att utgå från mängdberäkningen av en byggnad erhålls indata för BM, som sedan beräknar klimatpåverkan från materialproduktion, transporter och byggproduktion för de material som ingår i byggnaden. Andra faser i en byggnads livscykel kan också beräknas för byggprojektet men görs då utanför BM. VA R F ÖR A N VÄ N DA BM ?

Verktyget baseras på det underlag som tas fram under en byggnads projektering. Verktyget innehåller en färdig databas med klimatdata för de byggresurser som används på den svenska marknaden. Det gör att man direkt kan få ett medelvärdesresultat som beskriver en byggnads klimatpåverkan i Sverige. Resultatet kan därefter användas för att göra förbättringar av den aktuella byggnaden.

Återbruk och cirkulära flöden IVL hjälper dig och din verksamhet att använda dina resurser så att du både sänker klimatpåverkan och ökar affärsnyttan. Ett cirkulärt arbetssätt är inte bara bra för miljön, det skapar även konkret värde för dig och din verksamhet och kan många gånger även skapa sociala värden genom ett mer hållbart samhälle och hållbara livsstilar. Våra experter hjälper dig att få igång de cirkulära processerna. Beräkning, värdering och analys – med anpassade metoder och modeller hittar vi sätt för just din verksamhet att bli mer kostnadseffektiv och cirkulär. V I H JÄ L PE R DIG M E D :

• Kartläggning, analyser och beräkningar på hur du kan minska ditt avfall genom att optimera dina utrymmen och din resursanvändning och återanvända eller återvinna dina resurser. • Värdering och analys för att skapa effektiviserade flöden och affärsmodeller för återanvänt material. • Innovation, utveckling, tester och implementering av lösningar för ökat återbruk. • Möjlighet till partnerskap kring forsknings och utvecklings insatser med andra i branschen. • Strategier, planering och processtöd för att ställa om verksamheten för återbruk. • Samverkan kring återbruk, genom den nationella samverkans plattformen Centrum för cirkulärt byggande, som leds av IVL. • Råd och praktisk vägledning kring hur återanvändning kan kompletteras med delning av till exempel tvättstugor, mötes rum och verkstäder, genom arbetssätt och affärsmodeller.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

H Å LLB A RT SA MHÄ LLE

Klimatmål enligt Science Based Targets Science Based Targets är en metod för företag att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet. Företaget behöver inventera utsläppen i hela sin värdekedja och ofta kopplas målet till investeringar där ekonomi, genomförbarhet och övriga effekter noga utreds. Allt fler företag sätter klimatmål enligt Science Based Targets. Det innebär att man förbinder sig till att vidta nödvändiga åtgärder för att temperaturökningen ska stanna vid 1.5. Det är ett initiativ av CDP, UN Global Compact, WRI och WWF. Det vetenskapliga underlaget är bland annat framtagna av IPCC och IEA. ST E GEN F ÖR AT T SÄT TA K L I M AT M Å L

Processen börjar med att företaget skickar in en avsiktsförklaring där de förbinder sig att ta fram ett klimatmål inom två år. När klimatmålet skickats in granskas det av organisationen bakom Science Based Targets utifrån de krav som är ställda.

Målet omfattar bland annat direkta utsläpp (scope1) och indirekta utsläpp från inköpt energi (scope2). Utsläpp i övriga värdekedjan (scope3) måste kartläggas noggrant och om de utsläppen är större än 40 procent av de samlade utsläppen ska ett klimatmål också tas fram för dem. IVL arbetar med denna frågeställning för företag inom olika delar av näringslivet, som fastighetsbranschen och tillverkande industri (fordonsindustrin, skogsindustrin, jordbruk med mera). V I H JÄ L PE R DIG M E D AT T:

• Ta fram klimatmål enligt Science Based Target-metoden för olika områden. • Förstå de underliggande strukturerna i Science Based Targets och hur det bland annat kan knytas till globala index och utvärdering av bolagens miljö- och hållbarhetsarbete. • Beräkna utsläpp i hela värdekedjan scope 1, scope 2 och de olika kategorierna i scope 3.

Spårbarhet av material IVL hjälper ditt företag med system för spårbarhet av material och värdekedjor. Det kan också vara ett brett samarbete över värdekedjan eller i branschen. Spårbarhet kan byggas utifrån både certifieringssystem, massbalansbokföring och blockkedjor som exempel. Vi hjälper dig med att bygga upp system för spårbarhet i branschen och kombinerar våra experter i värdekedjor och industriella livscykelanalyser med digitaliseringsexperter och experter i affärsmodeller. ÅRSREDOVISNING 2020

V I H JÄ L PE R DIG M E D :

• Bygga upp system för spårbarhet och stöd i de processer som behöver byggas • Bygga information om ursprung, resursanvändning och klimatavtryck

Gränslöst arbete för ökad hållbarhet Trots att 2020 var ett år med stängda gränser, reserestriktioner och minskad rörlighet var IVL:s internationella verksamhet fortsatt stark. Den stora merparten av våra uppdrag och projekt genomförs med parter från andra länder, det är helt avgörande för att komma framåt i stora miljö- och klimatfrågor. Kartan visar ett axplock av våra internationella projekt under 2020. Serbien Bioavfall – digital workshop med syfte att dela erfarenheter och kunskap om hanteringen av biologiskt avfall. IVL arrangerade workshopen på uppdrag av FN:s utvecklingsprogram UNDP och bjöd in svenska företag som har utvecklat innovativa lösningar för hantering av bioavfall.

Kuba

Biogas från avfall – ett expertutbytesprojekt mellan EU och Kuba för att främja förnybara energikällor och energieffektivitet på Kuba.

Marocko Biogasutveckling – IVL genomför en förstudie med fokus på substratanalys för potentiell biogasproduktion i tre städer i Marocko.

Colombia Etablering av produktionskedja för biogas. IVL har genomfört en förstudie över möjligheterna att bygga ut biogasproduktionen för busstrafik med stöd från bland annat Swedfund.

Brasilien Smarta städer – IVL är nationell kontaktpunkt för det svenska samarbetet med Brasilien inom utvecklingen av hållbara smarta städer. Arbetet bedrivs inom ramen för Smart City Sweden.

Chile Vattenförvaltning – återvinning av så kallat gråvatten från offentliga byggnader i staden Antofagasta som i genomsnitt har 1 mm nederbörd per år. Ett projekt inom Nordic innovation.

Nigeria Avfallshantering – virtuell delegation från Nigeria där IVL:s experter visade goda exempel från Sverige för att visa Sveriges resa mot minimerad deponering av hushållsavfall. Ett projekt inom Smart City Sweden.

Rwanda Elektrifiering – IVL deltar i projekt som ska främja elektrifieringen av fordon i Rwanda, ett land som redan har försök med elmotorcyklar i taxitrafik i huvudstaden Kigali.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Norge

Östersjön

Mikroplast i Arktis – forskning och analys av bland annat ejderägg från Svalbard inom ramen för Nordmar Plastics på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Analysen sker på IVL:s laboratorium i Stockholm.

PFAS – IVL startar med stöd av Svenska Institutet ett projekt som ska öka kunskapen om PFAS i avloppsvatten och hur utsläppen kan minska till Östersjön. Universitet och forskningsinstitut från flera länder i Östersjöregionen deltar.

Norden

Luftkvalitet –digital tvådagarskonferens, Air quality for all, – om luftkvalitet i de nordiska länderna. Arrangerad av IVL med totalt 200 deltagare från åtta länder.

Kina Moldavien Social hållbarhet – IVL deltar i genomförandet av Environmental and Social Impact Assessment (ESIA) för en kraftledning mellan Moldavien och Rumänien. IVL bidrar med expertkunskap kring påverkan på den sociala hållbarheten.

Mikroplaster från textilindustrin – IVL leder ett konsortium som ska undersöka möjligheterna att minska utsläppen av mikroplast från textilindustrin i Bohaibukten och Gula havet. IVL deltar också i två kinesiska projekt genom EU Horisont 2020 om hållbar avfallshantering och matavfall som resurs, samt nästa generations vattenförvaltning i den cirkulära ekonomin.

Turkiet Cirkulär ekonomi – IVL:s experter deltar i workshop om förflyttningen från linjär till cirkulär ekonomi med fokus på bästa praxis.

Thailand, Vietnam, Indonesien, Kina och Filippinerna Engångsplast – IVL deltar i ett projekt som handlar om att minska användningen av engångsplast i länderna. IVL bistår med expertis kring policy och regleringar för att minska engångsplast, men även främjandet av alternativa lösningar som till exempel pantsystem.

Indonesien Indien Vatten och avfall – utvärdering av anbud för uppförande av två avloppsreningsverk i Mumbai med återvinning av vatten. På uppdrag av Mumbai City utvärdera IVL också åtgärder för att minska föroreningsbelastningen på Mithifloden.

ÅRSREDOVISNING 2020

Avfallshantering – avfallsplaner med fallstudie för West Java. IVL undersöker lösningar för förbättrad avfallshantering från insamling till deponi med syfte att minska avfallsmängder och negativ miljö- och social påverkan.

MEDAR BETAR E OCH ARBE TSM IL JÖ

Hela IVL hade roligt på vandringen från Stockholm till Beijing Pandemins år 2020 krävde påhittighet på många områden, inte minst när det gällde bristen på kontakt och fysisk aktivitet under hemarbetet. Höstens aktivitetsutmaning piggade upp. 2020 har varit ett speciellt år och så även på IVL. När pandemin slog till uppmanades större delen av våra medarbetare att arbeta hemma. Allt arbete går inte att utföra hemifrån eftersom IVL:s laboratorieverksamhet gör att våra kontor måste vara öppna. Under våren och sommaren var känslan att hemarbetet fungerade relativt bra – lite av nyhetens behag. Efter sommaren, då det stod klart att vi hade en lång mörk höst av hemarbete framför oss, gjorde IVL en undersökning för att se hur hemarbetet fungerade. Resultatet var relativt gott men visade att 41 procent av våra medarbetare rörde mindre på sig när de arbetade hemifrån och att många saknade kontakten och interaktionen med sina kollegor. Utifrån detta började HR och våra två idrottsföreningar fundera på vad vi kunde göra för att öka den fysiska aktiviteten. Vi bestämde att göra en klassisk stegtävling – men med en twist. Vi startade en tävling med cirka tio personer per lag och målet var 10 000 steg per person och dag. Om alla gick så långt skulle laget komma fram till Beijing under de 42 dagar aktiviteten var igång. Vi ville även integrera sociala aktiviteter för att skapa en vi-känsla och öka kunskapen om våra olika kontor, projekt och kollegor. Därför startade vi aktivitetsutmaningen Stockholm to Beijing där vi skulle gå från kontoret på Valhallavägen i Stockholm till vårt kontor i Beijing via alla våra andra kontor.

Under resans gång hade vi olika uppdrag och aktiviteter samt visade en film från varje kontor så att alla fick se hur de ser ut. Längs vägen presenterades också olika projekt. Varje vecka fanns utmaningar som gav extra steg. De var dels fysiska, som att ta en lunch- eller morgonpromenad, dels av social karaktär, som ta en Teams-fika med en kollega. Vi hade också aktiviteter där man skulle presentera resultatet på intranätets Yammerfunktion, som att fotografera ett konstverk under en promenad. Dessa aktiviteter skapade ett otroligt engagemang, kommentarer och likes och vi har aldrig haft så många besökare på Yammer som under aktivitetsutmaningen. Varje vecka hade vi ett ”tv-program” på intranätet, IVLSporten, där vi delade ut priser, kommenterade prestationer samt visade roliga filmer och sketcher. Ett otroligt uppskattat inslag som verkligen lyfte hela aktiviteten. Som avslut delade vi ut priser till de tre lag som kom först i mål. Resultatet av Stockholm to Beijing var att vi fick en aktivitet att samlas kring och faktiskt få input från kollegor vi inte pratar med då vi sitter hemma. Aktiviteten var väldigt uppskattad och så många som cirka 75 procent av våra medarbetare deltog. En ny enkät i slutet av aktiviteten visade att fler hade blivit mer fysiskt aktiva och det är väldigt bra och roligt med tanke på en mörk och regnig höst!

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

S TO C K

- HÄN TÄVLIN GS

HOLM

G MED

PERIOD

: 19 OK

TO B E

PÅ RE SA

TOBER-

N MEL

IJING

LAN V ÅRA K ONTO

Den 19 29 NO oktobe VEMBE r starta R fokus på r IVL:s en aktiv aktivite aktivite vardag tsutman . Tillsa t motsv ing dä mman arande r vi sätte våra ko s ska vi 10 000 ntor. r med hjä steg om lp av dagen “gå” me LAGUTM llan ANING

MED KO Ju fler LLEGO desto RNA roligare! skapa Skapa r en eg lag och en pro utman rekom fil. När mendera a varan ni har skapa dra. Va r 2-8 me t en pro rje delta dlemm fil kan gare ar. ni gå iho SÅ HÄ p i lag R REGIS , vi TRERAR Målet NI AKTIV är att nå ITE en aktiv T aktivite itetsnivå ter räk na på 10 s! Delta aktivite 000 ste gare ka t direkt g om da n på ett i appe gen och n och på enkelt Tappa alla s appsätt reg webben Steg och istrera Deltagar . vardag all sin na kan sak

ladda tivitet man har ner tap fångas koppla pas app autom t till Ap app. atiskt i App Sto ple Hä upp av lsa och re och appen. Google Google Aktivit Fitness Play. All etstab förs aut aktivit ellen i aktivit omatiskt et som Utf ör man etstab över till elle andra aktivit Tappas aktivit eter. Exe n via appen ete eller tap r kan des mpel: steg. pa.se. 30 min sa enk Ni kan elt cykling reg välja bla istrera ger 3 90 s Fitbit, nd må 0 steg Polar elle nga olik och 30 a r Garm min sim profil så in - Int ning ger överfö egrera rs stegen 6 000 ditt akt autom ivitets atiskt. armban d inne på din person liga FÖ

LJ FRAM GÅNG EN Följ din och kol legorn med spä as framg nnande ång i vå stopp all aktiv r virtue längs vä itet kom lla karta gen. Ge mer ma komme nom att n närm r att kun registr are må na era virtuella följa va let. All a som randra kartan. deltar i toppli stor och i den IVL-UPP DRAG I tilläg g till fys isk aktiv att an itet ka ta olik n man a uppd få extra eller vä rag. Ch nner öve steg ge ecka in nom r ”Team med kol med ste s” eller legor, g. Ni öka familje ”Facet r er ak kontak n ime” och tivitetsn ten. belönas ivå sam tidigt som ni håller

Frågo

r? Konta

kta oss

på Info@

ANMÄ 1. 2.

LAN

Ladda Skapa

in med 3.

Skriv in

IVL20

ner Tap

pas ap

ett kon to elle r logga ett existe rande.

startkod

en:

För att logga in via vår till: ww hemsid w.tappa a gå .se/re g

tappa.s

"Resultatet av Stockholm to Beijing var att vi fick en aktivitet att samlas kring och faktiskt få input från kollegor vi inte pratar med då vi sitter hemma."

ÅRSREDOVISNING 2020

MEDAR BETAR E OCH ARBE TSM IL JÖ

Vår verksamhet är helt beroende av våra skickliga medarbetare IVL är ett kunskapsföretag, därför är det viktigt att vi är en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare. Vi arbetar aktivt med att behålla och utveckla våra kompetenta medarbetare samtidigt som vi attraherar nya IVL:are. Hos IVL finns möjligheten att hitta intressanta arbetsuppgifter inom hela hållbarhetsområdet, både nationellt och internationellt. Vi kan erbjuda våra medarbetare chansen att påverka och bidra till en hållbar samhällsutveckling och att arbeta med högaktuella klimatfrågor. Hos oss kan man kombinera forskning och uppdrag inom hållbarhetsområdet, det gör oss till en unik arbetsplats där stora utvecklingsmöjligheter finns. På IVL finns ett brett utbud av kompetenser – från ingenjörer, kemister, biologer och geologer till beteendevetare, statsvetare, jurister och ekonomer. Nästan en tredjedel av våra medarbetare har doktorerat vilket borgar för stor kompetens inom många områden. AT T A R BETA PÅ I V L

Hos IVL kan medarbetare använda sin kreativitet och utvecklas inom den stora variationen av projekt. Förutom att arbeta med sitt eget expertområde finns många tillfällen att prova andra områden. Det gör att medarbetare på IVL får stor möjlighet till personlig och professionell utveckling. IVL genomför många typer av uppdrag, som projekt för näringsliv och offentlig sektor, EU-projekt samt nationella och internationella uppdrag. IVL:arna arbetar dels i olika grupper, dels i tvärgående projekt med kollegor från andra grupper. De flesta grupper har medarbetare på olika kontor, så redan innan pandemin arbetade vi ofta digitalt via Teams, Zoom, Yammer och videomöten. Med hjälp av våra IT-verktyg har vi på ett smidigt sätt anpassat oss till arbete från hemmakontor, så vi har kunnat nätverka och samarbeta på ett mycket bra sätt under pandemin. Från och 50

med mars 2020 har nästan inga fysiska möten och resor skett. De som kan arbeta hemifrån har uppmanats av IVL att göra så. Som nyanställd på IVL har man möjlighet att delta i vårt interna mentorskapsprogram. Programmet startar en gång per år och vänder sig till medarbetare som är relativt nya på IVL och i arbetslivet. Tanken med programmet är att man ska få stöd av en erfaren kollega runt frågeställningar man har. Mentorskapsprogrammet är uppskattat och ett nytt digitalt program drar igång i januari 2021. H Ä L SA O CH VÄ L BE F I N NA N DE

För IVL är hälsa och välbefinnande viktigt, speciellt vid hemarbetet under pandemin. Företaget sponsrar idrottsklubb och konstförening som ordnar en mängd aktiviteter som kajakpaddling, beachvolleyboll, tryffelprovning och skidresa. Under 2020 har föreningarnas aktiviteter varit begränsade och fler har fått ställas om. Under hösten har vi bland annat haft digital yoga varannan vecka samt en aktivitetsutmaning – mer om denna på sid 48. På IVL är den sociala gemenskapen viktig och vi tror att den bidrar till att våra medarbetare trivs så bra och stannar länge. Under 2020 har det varit en utmaning men vi har skapat nya arenor. Vi har återkommande haft det livesända formatet Marie möter, där vår vd samtalar med olika medarbetare och kunder. Detta för att vi bland annat ska lära känna varandra och få ökad förståelse för hela vår verksamhet. Vi har även haft månatliga informationsmöten, digitala fikor och afterwork. Vi avslutade 2020 med en uppskattad digital uppesittarkväll med rimstuga, musikquiz och live-bakning.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

M Å NGFA L D O CH JÄ M STÄ L L DH ET

För att klara vår vision om ett hållbart samhälle krävs kunskap och kreativitet. Därför behöver vi en mångfald av medarbetare med olika bakgrund och erfarenhet. På IVL ser vi till kompetens då vi rekryterar och vi har under året knutit till oss nya medarbetare med olika nationaliteter och bakgrunder. Under 2020 har vi dock rekryterat sparsamt på grund av pandemin. Hos oss är det viktigt med utveckling, därför gör IVL det möjligt att doktorera och arbeta någon dag i veckan på universitet/högskola. Vi tror att den utvecklingen kommer IVL till godo längre fram. På jämställdhetsområdet ligger IVL i framkant. Vår vd, som tillträdde under året, är kvinna och så även vår styrelseordförande. Cirka 56 procent av våra medarbetare är kvinnor och detta återspeglar sig även i IVL:s ledningsgrupp där 67 procent är kvinnor. AT T R A H E R A , U T V E CK L A O CH BE H Å L L A M E DA R BETA R E

IVL får många spontana ansökningar men har under året även arbetat aktivt med att sprida kännedom om IVL på LinkedIn och Facebook. Vår verksamhet attraherar många kompetenta kandidater vilket är glädjande. Under 2021 kommer IVL att arbeta ännu mer med att sprida budskapet om IVL som arbetsgivare. För att IVL ska kunna leverera tillämpad forskning och uppdrag som motsvarar samhällets och kundernas behov samt behålla konkurrenskraften är medarbetarnas kompetens och skicklighet absolut avgörande. En stor del av kompetens-

ÅRSREDOVISNING 2020

utvecklingen sker utifrån utvecklingsplanen som görs i det årliga mål- och utvecklingssamtalet. Utvecklingen sker i vanliga fall genom att delta i seminarier, konferenser och olika typer av utbildningar men främst genom det dagliga arbetet. IVL driver interna projektledarutbildningar som genomförs flera gånger per år på olika nivåer. Under 2020 har vi lagt 837 timmar på interna utbildningar för att utveckla våra projektledare. Under 2020 har ett nytt HR-system från CatalystOne implementerats. Där görs digitala mål- och utvecklingssamtal, vilket gör processen mer levande och synlig. Vi tror på regelbundna uppföljningssamtal och även dessa görs i HR-systemet. Samtalen är oerhört viktiga för dialogen med våra medarbetare, speciellt under pandemin, så vi kan följa hur de mår och hur projekten går. A R BET SM I L JÖ

För IVL är det viktigt att erbjuda en arbetsmiljö som främjar den kreativitet och det engagemang som är nödvändigt för att kunna leverera forskning och konsultuppdrag i framkant. Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom IVL styrs av en arbetsmiljöpolicy och vår arbetsmiljöhandbok. Varje år sätts mål som beslutas i arbetsmiljökommittén, som består av huvudskyddsombuden och representanter från ledningsgruppen Arbetet leds av IVL:s vd (GRI 403-4). Arbetsmiljökommittén följer upp det systematiska arbetet (GRI 403-1). IVL:s arbetsmiljökommitté har möten en gång i kvartalet. Skyddsronder, riskanalyser och andra frågeställningar diskuteras och genomförs i samverkan med skyddsombudsorganisationen (GRI 403-4).

MEDAR BETAR E OCH ARBE TSM IL JÖ

En stor del av arbetsmiljöarbetet bedrivs av IVL:s chefer i den operativa verksamheten. De utmaningar IVL har i arbetsmiljön beror främst på stress och stillasittande arbete samt verksamheten i laboratorier och i fält. För stressrelaterade besvär använder vi samtalsstöd via företagshälsovården, som vi även anlitar för ergonomiska frågeställningar, provtagningar, vaccinationer och andra hälsorelaterade undersökningar (GRI 403-3). Alla anställda på IVL omfattas av företagshälsovården (GRI 403-8). IVL erbjuder vanligtvis medarbetarna massage och uppmuntrar fysisk aktivitet via idrottsföreningarna, men på grund av pandemin har detta varit begränsat under 2020. Friskvårdsbidraget har en hög nyttjandegrad. För våra laboratorier är det systematiska arbetsmiljöarbetet grundläggande och detta följs upp under bland annat årliga skyddsronder. För fältverksamheten arbetar vi aktivt med riskanalyser för vissa typer av projekt. Med dessa förebyggande insatser tror vi att vi minimerar tillbud, sjukdomar och olyckor. 2020 har varit ett speciellt år beträffande sjukfrånvaro på grund av covid-19 och reglerna om att stanna hemma vid minskad sjukdomssymptom. 2020 var sjukfrånvaron på IVL 3,4 procent (2,5 procent 2019). IVL arbetar systematiskt med anmälningar kring tillbud och

arbetsskador. Vi har ett anmälningsverktyg som är väl känt hos våra medarbetare. Under 2020 har sex typer av tillbud skett och sex arbetsolyckor (GRI 403-2 & 403-9). Under 2020 har stor del av IVL:s chefer genomgått en två dagars extern arbetsmiljöutbildning. Även flera av våra skyddsombud deltog där eller på liknande utbildning (GRI 403-5). Under 2020 har extra fokus varit på resultatet av medarbetarundersökningen som är ett av våra främsta verktyg för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön. Våra chefer har utbildats för att kunna förbättra sin verksamhet utifrån resultaten. IVL hade 2020 ett eNPS (Employee Net promotor Score) på 18 (benchmark 11) och ett psykosocialt arbetsmiljöindex på 75 (benchmark 73). Under 2020 har två undersökningar gjorts för att se hur bland annat hemarbetet har fungerat under pandemin. Resultaten var relativt goda, men IVL har ändå initierat åtgärder utifrån dem. Ergonomin vid hemarbete är en utmaning, därför har IVL har erbjudit hemlån av ergonomiska stolar samt IT-utrustning som skärmar och tangentbord. Under hösten 2020 hade IVL en aktivitetsutmaning (se text om Stockholm to Beijing, sid 48) där fokuset främst var fysisk aktivitet men även sociala aktiviteter.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

2-10 år 47 %

Från 50 år

60 %

ån 50 år

Utbildning

60 % 50 %

26 %

20 %

Från 50Upp år till 29 år 0% 9,4%

30,2%

60,4%

35 % (exkl. Kina).

Från 50 år

36 % Doktorsexamen 31 Civilingenjörsexamen %

7,9%

Övrig akademisk utbildning Gymnasial eller eftergymnasial utbildning

7 % 36 %

36Doktorsexame % 26% 35% Civilingenjörse 34% Övrig akadem 5% Gymnasial elle

26 % Övrig akademisk utbildnning Gym Civilingenjörsexamen

Doktorsexamen

30,2%

60,4%

31 %

Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pe visstidsanställningar (2019). 2019: 7,5% 36 % 3536 %% 2018: 11,4% Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer och visstidsanställningar (2019). 2019: 7,5% 100 % (exkl. Kina). 2018: 11,4% Doktorsexamen

90 %

Från 50 år

80 % Övrig Gymnasial eller eftergymnasial Övrig akademisk utbildnning akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial Civilingenjörsexamen Doktorsexamen Anställningstid Åldersfördelning 2020

31,8%

2020

,4% <2 år 29%

11,4%

36 %

Anställningstid 2020 (inkl Kina) Genomsnittlig anställningstid 2020 är 7,5 år (2019: 8,3 år) Civilingenjörsexamen Doktorsexamen (exkl visstidsanställningar)

58,6%

31 % 26 %

2626 %%

3431 %%

Upp till 29 år 9,4%

Från 50 år

57%%

10 %

10 % 34 %

p till 29 år 9,6%

70 %

2019

60 %

30-49 år 50 % Andelen anställda som slutat i förhållande Andelen till medelanställda anställda som exklusive slutat i förhållande pensionärer till ochmedelanställda exklusive pensionärer och

visstidsanställningar (2019). 2019: 7,5% >10 år <2 år 28 % 2018: 11,4% 26%

7,5% <2 år 21%

>10 år 23 %

visstidsanställningar (2019). 40 % 2019: 7,5% >10 år 30 %2018: 11,4% 31 %

<2 år 29%

20 %

2-10 år 56 %

år

2-10 år 47 %

Genomsnittlig anställningstid är 7,5 år (8,3 år 2019) Exkl visstidsanställningar. Inkl Kina. Doktorsexamen Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildning Gymnasial eller eftergymnasial utbildning

rån 50 år

20 %

30 %

30-49 år

34 % 2019

30 %

40 %

34 % 26 %

40 %

2020 30-49 år

30-49 år

50 %

70 %

Åldersfördelning Under 7 % 30 år 30-49 år 26 % 50 år och uppåt

26 %

70 %

80 %

56 %

80 %

100 % 90 %

Från 50 år

(exkl visstidsanstä <2år 21% 2-10 år 66% >10 år 13% 2-10

2-10 2-10årår 56 40%%

2-10 år år 2-10 4740 %%

100 % 90 %

2-10 år 40 %

(exkl. Kina).

10 % 0%

Upp till 29 år 9,6%

2-10 år 40 %

31,8%

58,6%

(inkl. Kina).

2020

26 %

Åldersf Under Anställningstid 2020 (inkl Kina 30-49 å Genomsnittlig anställningstid (2019: 8,3 år) 50 år o

26%

30-49 år

11,4% 7,9%

34 %

7,5% <2 år 26% 36 %

p till 29Gymnasial år eller eftergymnasial dnning 30,2% 60,4% 9,4% (exkl Kina)

2-10 år 47 % Doktorsexamen

(exkl visstidsanställningar)

2019 26 %

>10 år 28 % Från 50 år

Anställ Genom 7,5 år (2 (exkl vi Do <2år 2-10 år >10 år

35% Personalomsättning 34% 5%

Från 50 år

Siffror t (läggs a förvaltn

26 % 31 %

>10 år >10 23 %år >10>10 år år <2<2 år år Anställningstid Genomsnittlig anställningstid 31är % 7,5 år (8 2831 %% 29% 26% visstidsanställningar 2020. Inkl Kina). 36 % 2020 <2 21%, 2-10 år 56%, > 10 år 23%

2-10 år år 2-10 4740 %%

2-10 2-10 år 56 40 % %

Civilingenjörsexamen Övrig akademisk utbildnning Gymnasial eller eftergymnasial

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer och visstidsanställningar.

100 % exklusive pensionärer och Från 50 år n 50 år ÅRSREDOVISNING 90 % 2020 80 %

Andelen anställda som slutat i förhållande till medelanställda exklusive pensionärer och Doktorsexamen visstidsanställningar (2019). Civilingenjörsexa 53 2019: 7,5% Övrig akademisk Gymnasial eller e 2018: 11,4%5 % 7% 5% 7%

MEDAR BETAR E O CH ARBE TSM IL JÖ

Etik och integritet För IVL Svenska Miljöinstitutet är vårt oberoende grundläggande för hela verksamheten. Oberoendet garanteras genom vår ägarstruktur, en stiftelse bildad gemensamt av staten och näringslivet. IVL grundades med uppdraget att leverera oberoende och trovärdiga beslutsunderlag som alla parter kunde stå bakom. Det globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG) som vi främst arbetar med är SDG 16, Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.5 och 16.6). Som en av de viktigaste delarna i våra kärnvärden har vi trovärdighet, där vi i vår oberoende ställning ska leverera resultat som skapar hållbarhetsnytta för våra kunder.

vara anonym och inte riskera efterräkningar är garanterad. Under 2020 har en anmälan inkommit, utretts och åtgärdats. R ISK BE D ÖM N I NG

IVL:s ledning genomför kontinuerligt en bedömning av risker kopplade till bolagets verksamhet. Det inkluderar risker som gäller korruption, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö. Riskbedömning är också integrerat i IVL:s projektprocess och genomförs i samband med anbud och ansökningar. Syftet är att fånga upp möjliga risker med projekt, identifiera åtgärder samt ta ställning till om IVL kan utföra uppdraget utifrån vår uppförandekod och våra grundprinciper om trovärdighet och oberoende.

U PPF ÖR A N DE KOD

Våra medarbetare är vår viktigaste resurs, och det är viktigt att vi i vårt arbete och våra relationer agerar etiskt och ansvarsfullt. IVL har som grund för detta sedan många år en uppförandekod som bygger på FN:s Global Compacts tio principer samt på IVL:s värdegrund. Den gäller för alla IVL:s medarbetare och styrelseledamöter och styr IVL:s uppförande i förhållande till medarbetare, kunder, leverantörer, affärspartners och andra intressenter. Introduktionen av nyanställda innehåller en genomgång av vad uppförandekoden innebär och hur den til�lämpas. Under 2020 har en uppdatering av uppförandekoden påbörjats. I anslutning till uppförandekoden har IVL en visselblåsarfunktion, som ger medarbetare en kommunikationsväg för att lyfta misstankar om eventuella överträdelser av uppförandekoden, såväl internt som externt. Genom detta system ger IVL sina medarbetare möjlighet att göra en anmälan där rätten att

Som en av de viktigaste delarna i våra kärnvärden har vi trovärdighet, där vi i vår oberoende ställning ska leverera resultat som skapar hållbarhetsnytta för våra kunder.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

MI LJ Ö PÅV E R K A N F R Å N E G E N VER KSA MHET

Miljöpåverkan från egen verksamhet Miljöhänsyn genomsyrar allt IVL gör, och vår egen verksamhet ska naturligtvis bedrivas med lägsta möjliga miljöpåverkan. Vårt arbete bidrar främst till dessa globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG): SDG 2: Ingen hunger, SDG3: God hälsa och välbefinnande, SDG7: Hållbar energi för alla, SDG8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, SDG12: Hållbar konsumtion och produktion samt SDG13: Bekämpa klimatförändringarna. Det gör vi genom vårt miljöarbete inom främst följande områden, baserat på vilka miljöaspekter som är mest betydande för vår verksamhet: • Klimat och energi (delmål 7.2, 13.2 och 13.3) • Resurseffektivisering och cirkularitet (delmål 2.4, 8.4, 8.7, 12.2, 12.4 och 12.5) • Hållbar kemikalieanvändning (delmål 3.9 och 12.4) Läs mer på sidan XX om hur IVL arbetar med de globala målen när det gäller kunder och partner. IVL har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001, som omfattar verksamheten i Sverige. Redovisningen nedan omfattar verksamheten i Stockholm, Göteborg, Malmö och Kristineberg, inklusive Hammarby Sjöstadsverk som är unik forskningsanläggning för vattenrening som ägs gemensamt av IVL och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

ÅRSREDOVISNING 2020

K L I M AT O CH EN E RGI

Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor och energianvändning i IVL:s verksamhet uppgick till totalt 94 (241) ton CO2e, varav 56 (196) ton CO2e kommer från tjänsteresor och 38 (45) ton CO2e från energianvändning. Majoriteten av utsläppen, 45 procent, kommer från tjänsteresor med flyg. Utsläppen per anställd uppgick till 299 (801) kg CO2e. Tjänsteresor Under 2020 har tjänsteresorna minskat drastiskt på grund av effekterna av pandemin. Antalet personkilometer är endast en fjärdedel (25 procent) av 2019 års nivå och klimatpåverkan (CO2e ) har minskat till 28 procent av 2019 års nivå. Resorna har ersatts med videokonferenser. IVL:s mål att minska utsläppen från tjänsteresor, bland annat genom att alltid överväga om resande är nödvändigt och att välja tåg framför flygresor, kvarstår. En del resor är dock ofrånkomliga för att driva verksamheten och utföra uppdragen. Under 2020 har resepolicyn uppdaterats ytterligare och konkretiserats. Övergången från flyg till tåg för inrikes resor har fortsatt öka, dock har den relativa andelen bilresor ökat på grund av pandemins konsekvenser.

MI LJÖPÅVER KAN F RÅ N E GE N V E RKSAM H E T

2018 2017 2016 KLIMAT 0

000

OCH ENERGI - TJÄNSTERESOR 50 000

100 000

150 000 ()*+

Tjänsteresor Sträcka personkm

,-+

200 000

Tjänsteresor

2020 Utsläpp av växthusgaser

2020

2019

2018

2017 2018

2017

2016

ton CO2-ekvivalenter

2017

300 000

Tjänsteresor Tjänsteresor Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av växthusgaser ton CO2-ekvivalenter ton CO2-ekvivalenter

./)

Tjänsteresor Sträcka personkm

2019

3 500 000

250 000

1 000 000

3 000 0002 000 000 4 000 0003 000 000 0 2 000 0001 000 000

100

Flyg Flyg

Tåg Tåg

Bil

Flyg

150

Tåg

200

0 4 000 000

250

Bil

50 000

100 000 0

150 000 50 000

200 000 100 000

250 000 150 000

300

()*+

,-+

./)

()*+

,-+

./)

Bil

Den drastiska minskningen för IVL:s klimatpåverkan av resor är huvudsakligen en effekt av pandemin.

Utsläpp av växthusgaser från inköpt energi, ton CO2e

1800

eberg

Energianvändning i verksamheten Den totala energianvändningen för IVL:s verksamhet uppgick till totalt 1 811 (1 734) MWh varav 54 (42) procent var el och 2019 46 (58) procent fjärrvärme. Ökningen beror på nya energikrävande pilotprojekt inom försöksverksamheten vid Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm, samt brister i tidigare års 2018 mätningar. Huvuddelen av energiförsörjningen är förnybar energi. 0 10 20 30 40 50 60 70 Andelen av fjärrvärmen som används i Stockholm från icke Produktion av bränslen till Generering av inköpt energi förnybara källor har reducerats ytterligare då kolkraftverket är inköpt energi (scope 3) - el och fjärrvärme (scope 2) avvecklat. Leverantören klimatkompenserar för återstående fossil del. Under 2020 tecknades så kallade grönt avtal med våra fastighetsförvaltare för att gemensamt identifiera och utföra energibesparingar och åtgärder för att minska energianvändningen. Utvärdering och implementering av åtgärderna pågår löpande.

långt det är möjligt. Inredning och utrustning som IVL inte längre har behov av säljs vidare för återbruk och fortsatt användning. För hållbara inköp prioriterar IVL att köpa in miljöanpassade alternativ av förbrukningsmaterial. Catering vid möten, konferenser och andra IVL-arrangemang är vegetarisk, ekologisk och anpassad efter säsong, fairtrade och närproducerad mat väljs när de är tillgängligt, och matsvinnet ska minimeras. Den totala mängden avfall från IVL:s kontor, mät- och analysverksamhet samt Hammarby Sjöstadsverk uppgick till 21,5 (22,3) ton, varav 19,3 (17,8) ton gick till återvinning, farligt avfall från mät- och analysverksamheten- samt processverksamheten uppgick till 3,8 (3,0) ton varav 3,0 (2,6) återvanns (R-kod) och 0,8 (0,3) bortskaffades (D-kod). H Å L L BA R K EM I K A L I E A N VÄ N DN I NG

Kemikalier används främst i IVL:s mät- och analysverksamhet, Klimatfond där valet av kemikalier i hög grad styrs av de analysmetoder Sedan 2016 avsätter IVL medel till en klimatfond som används Produktion av bränslen till inköpt energi (scope 3)och den utrustning som används. Vid utveckling av analysför att kompensera koldioxidutsläpp från tjänsteresor. metoder och inköp av utrustning arbetar IVL därför systemKlimatkompensationen görs genom trovärdiga standarder, som atiskt med att minska kemikalieanvändningen och byta ut säkrar verklig och långsiktig utsläppsminskning, och dessutom farliga kemikalier till alternativ som har lägre påverkan på bidra till andra globala mål i Agenda 2030. miljön och ger säkrare arbetsmiljö. Under 2020 har IVL bytt ut Från och med 2019 beslutade IVL att avsätta ytterligare instrument i analysverksamheten som minskar förbrukningen medel till fonden, motsvarande de externa kostnaderna för av gas. utsläppen, samt att fonden också ska inkludera utsläpp från Kemikalier används även vid vattenrening i forskningsenergianvändning. Dessutom beslutades att medlen även ska verksamheten i Hammarby Sjöstadsverk. Där utvecklas användas till klimatväxling, för att möjliggöra ytterligare åttekniker för att kunna återanvända och nyttiggöra renat gärder för att minska utsläppen från IVL:s verksamhet, medavloppsvatten för att bidra till att fler ska få tillgång till renare arbetare och samhället i stort. En modell för klimatväxling är vatten, samtidigt som både kemikalie- och resursanvändningen framtagen under 2020, implementering pågår. i vattenreningen optimeras. R E SU R SE F F E K T I V ISE R I NG O CH CI R K U L A R IT ET

IVL:s verksamhet ska drivas resurseffektivt, där återbruk och återvinning är en självklar del. Återbruket av IT-utrustning och mobiltelefoner har ökat, även inredning återanvänds så

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

300 000 200 000

250

2019

2018

2017

2017 0

500 000

Flyg

Tåg

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

MI LJ Ö PÅV E R K A N F R Å N E G EN VER KSA MHET 0

Bil

100

Flyg

Tåg

150

200

250

300

Bil

2018

JÄMFÖRELSE KLIMATINTENSITET 2018-2020 2017 2017

2016 2016 Utsläpp av växthusgaser: Lokaler Tjänsteresor Totalt Total energiförbrukning lokaler, MWh Utsläpp av växthusgaser från inköpt energi, ton CO2e 2020

2019

1 000 000

2 000 000

Per anställd Per nettoomsättning

Flyg

Tåg

3 000 000

111

Bil

4 000 000

0,08

50 000

289

178

0,22

0,14

2019

2019 Per anställd 150 636 788

Per nettoomsättning 0,12 Tjänsteresor Sträcka personkm 2018 Per anställd 196 818 1 014 2019

Per nettoomsättning

0,16

200

400 2018

Stockholm

600

800

Göteborg 2017 0

1000

1400

Hammarby sjöstadsverk

Malmö 500 000

1200

1 000 000

1 500 000

2 000 000

ENERGI OCH KLIMAT LOKALER Flyg

1600

1800

200 000

()*+

,-+

250 000

300 0

250

./)

kg CO2-ekvivalenter/kSEK kg CO2-ekvivalenter/anställd

3 000 000

3 500 000

Tåg Bil Avfallsfördelning återvinning och förbränning, ton

kg CO2-ekvivalenter/kSEK 40

Tåg

Produktion av bränslen till inköpt energi (scope 3)

100

Flyg

Total energiförbrukning lokaler, MWh

kg CO2-ekvivalenter/anställd

2018 Generering av inköpt energi - el och fjärrvärme (scope 2) 2017

Kristineberg 2 500 000

0,68

2019 0,52 0

150 000

kg CO2-ekvivalenter/anställd

Tjänsteresor 0,52 Utsläpp av växthusgaser 0,64 kg CO2-ekvivalenter/kSEK ton CO2-ekvivalenter 2018

2018

100 000

150

200

Bil

Utsläpp av växthusgaser från inköpt energi, ton CO2e

0,3 4,4

2020

Total energiförbrukning lokaler, MWh

Produktion av bränslen till inköpt energi (scope 3) Utsläpp av växthusgaser från inköpt energi, ton CO2e

2019 2019 2019

2019

2018 17,6

200

500 400

600

Förbränning

Återvinning

Stockholm

1000800

Göteborg

Malmö

1500 1200

1000

2018

2018 2018 2000

1400

Övrigt

Hammarby sjöstadsverk

1600

Generering av inköpt energi - el och0 fjärrvärme10(scope 2)

2500 1800

Produktion av bränslen till inköpt energi (scope 3) 50 30 40

Kristineberg

Produktion av bränslen till inköpt energi (scope 3)

Generering av inköpt energi - el och fjärrvärme (scope 2)

RESURSEFFEKTIVISERING OCH CIRKULARITET – AVFALL Avfallsfördelning återvinning och förbränning, ton

Avfall kontor, mät/analys &0,3 processverksamheten (kg) Avfall kontor, mät/analys & processverksamheten (kg)

4,4

Produktion av bränslen till inköpt energi (scope 3) Farligt avfall mät/analys & process – bortskaffning (D-kod)

Avfall – kontor återvinning

Farligt avfall mät/analys & process – återvinning (R-kod)

17,6

Farligt avfall mät/analys & process – återvinning (R-kod)

Farligt avfall mät/analys & process – bortskaffning (D-kod)

Återvinning

Avfall – kontor återvinning

Förbränning

Övrigt 0

5000

2020

10000

15000

20000

25000

2 000

2020

4 000

6 000

8 000 10 000 12 000 14 000 16 000

2019

Avfall från all verksamhet, totalt 21,5 (22,3) ton

ÅRSREDOVISNING 2020

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för IVL Svenska Miljöinstitutet AB får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2020– 31 december 2020, bolagets trettioåttonde räkenskapsår.

ÅRSREDOVISNING 2020

FÖRVALTNINGS B ERÄT T EL S E

Allmänt om verksamheten IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) bedriver forskning och konsultverksamhet inom hela miljö- och hållbarhetsområdet. Kundkretsen återfinns inom alla branscher, myndigheter och organisationer. Basen för verksamheten är Sverige och Europa men kunderna finns i hela världen, inte minst i Kina där IVL har haft verksamhet i över 30 år. IVL har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Beijing, Mumbai och Fiskebäckskil. IVL, som bildades 1966, ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning. Bolagets och stiftelsens styrelser sätts samman av staten och näringslivet.

Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform sedan 1982. Koncernen består, förutom av moderbolaget IVL, av de delägda dotterbolagen Bastaonline AB, eBVD i Norden AB, Möbelfakta Sverige AB,och joint venture-bolaget Sino–Swedish Environmental Technology Development Center, SEC, i Kina samt de helägda dottterbolagen EPD International AB, IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd samt IVL India Environmental R&D Private Limited i Mumbai. IVL:s verksamhet bedrivs i allt väsentligt inom moderbolaget.

Översikt över resultat och ställning OMSÄTTNING OCH R ESULTAT 2020

Koncernen Koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret ökade med 10 (9) % och uppgick till 419 966 (383 309) kSEK med ett resultat efter finansiella poster om 29 067 (20 299) kSEK. Årets resultat efter skatt uppgår till 21 805 (15 436) kSEK. Avkastningen på eget kapital blev 19,9 (16,5) % och avkastning på totalt kapital 11,2 (8,7) %. Genomsnittlig avkastning på eget kapital den senaste fem åren är 8,5 (5,5) %. Koncernens balansomslutning ökade till 276 436 (253 242) kSEK och det egna kapitalet ökade med 21,1 % till 125 535 (103 605) kSEK. Kassaflödet blev positivt med 32 966 (43 812) kSEK. Moderbolaget IVL:s nettoomsättning under räkenskapsåret ökade med 8 (8) % och uppgick till 405 885 (376 037) kSEK med ett resultat efter finansiella poster på 16 341 (11 363) kSEK. Årets resultat efter skatt uppgick till 9 771 (1 029) kSEK. De huvudsakliga förklaringarna till resultatförbättringen 2020 är omkostnadsminskningar hänförliga till effekter av coronapandemin, avtalade löneökningar som är senarelagda och delar av statliga bidrag för coronaeffekter. En något lägre debiteringsgrad 2020, 65,3 (65,9) % kompenserades väl av högre medeltimpriser samt fler årsanställningar. Balansomslutningen uppgick till 261 627 (238 016) kSEK och det egna kapitalet till 67 594 (57 824) kSEK. Justerat eget kapital beräknas till 82 235 (70 377) kSEK. Avkastningen på justerat eget kapital blev 16,8 (13,4) % och avkastning på totalt kapital 6,6 (5,0) %. Genomsnittlig avkastning på eget kapital den senaste fem åren är 4,3 (2,6) %.

L I K V I DI T E T O CH K A S SA F L ÖDE

Kassaflödet under året blev positivt med 33 885 (38 195) kSEK och orsakades av lägre investeringsnivå och ökning av fakturering av förskott. Koncernen Årets investeringar i materiella och immateriella anläggningar uppgick till 2 259 (5 912) kSEK. Soliditeten ökade till 45,4 (40,9) %. Moderbolaget Årets investeringar i materiella och immateriella anläggningar uppgick till 3 652 (6 110) kSEK. Soliditeten ökade något till 31,4 (29,6) %. För en mer detaljerad flerårsöversikt och nyckeltalsdefinition hänvisas till Not 2. MEDA R BETA R E

Antal årsanställda män och kvinnor (exkl Kina och Indien) se detaljerad översikt och definition i Not 7. FÖR DELNING MELLAN FORSKNING OCH KONSULTUPPDR AG I V ER KSA MHETEN

Under året upparbetade arvoden och utlägg fördelar sig mellan IVL:s forsknings- och uppdragsverksamheter med 49,4 (51,0) procent respektive 50,6 (49,0) procent. Med forskningsverksamhet avses i detta sammanhang dels den mellan staten och näringslivet samfinansierade forskningen genom Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, dels verksamheter som anslagsfinansieras genom statliga forskningsorgan, forskningsstiftelser, EU och motsvarande. Samfinansierad verksamhet uppgår till 12,5 (15,4) procent av under året upparbetade arvoden och utlägg och anslagsfinansierad verksamhet till 36,9 (35,6) procent. IVL:sKoncernföretag

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

FÖ RVA LTN I N GS BER ÄT TELS E

U T DE L N I NG SP OL IC Y

IVL drivs i aktiebolagsform och ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform sedan 1982. IVL Svenska Miljöinstitutet AB är icke vinstdrivande i den meningen att ingen vinst delas ut till ägarna utan återinvesteras i bolagets FoU-verksamhet. Ägarstiftelsen, SIVL, ansvarar för de medel som staten ställer till förfogande för samfinansierad miljöforskning vid IVL Svenska Miljöinstitutet. SIVL har en partssammansatt styrelse där näringslivet utser hälften av ledamöterna och regeringen hälften. Styrelsens ordförande utses av regeringen. D O T T E R BOL AGE N

BASTAonline AB BASTAonline AB (org.nr. 556719-5697) ägs till 60 procent av IVL Svenska Miljöinstitutet och till 40 procent av Byggföretagen (tidigare Sveriges Byggindustrier).Bastasystemet har varit i drift sedan 2005 och Bastaonline AB som äger och driver systemet bildades i januari 2007. Systemet syftar till att stödja arbetet med substitution av icke önskade ämnen i byggoch anläggningsprodukter. Tillverkare och leverantörer registrerar de produkter som kvalificeras utifrån systemets egenskapskriterier med fokus på kemiskt innehåll. Produkterna publiceras i en öppen databas med en publik sökfunktion. Registreringarnas kvalitet verifieras genom regelbunden revision av anslutna företag. Systemet tillhandahåller även digitala verktyg för loggbok samt utbildningar och seminarier. Vid starten var 55 leverantörer anslutna till systemet och i slutet på år 2020 var cirka 500 stycken anslutna. Antal produkter registrerade produkter var vid årets slut drygt 50 000 stycken (motsvarande cirka 170 000 enskilda artiklar). Under året implementerades nya kriterier för hormonstörande ämnen, efter ett branschgemensamt utvecklingsprojekt, samt möjlighet att registrera information kopplat till Cirkularitet. Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 7 932 (7 743) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 546 (614) kSEK. Eget kapital uppgår till 3 323 (2 922) kSEK. Bolaget har inga personer anställda. Möbelfakta Sverige AB Möbelfakta Sverige AB (org.nr 559252-0810) är sedan 2020 ett bolag som ägs till 51% av IVL Svenska Miljöinstitutet och 49% av Trä- och Möbelföretagen (TMF). Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 2 966 kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 163 kSEK. Eget kapital uppgår 146 kSEK. Bolaget har inga personer anställda. EPD International AB EPD International AB (org.nr. 556975-8286) är sedan 1 juli 2014 ett helägt dotterbolag till IVL. Det har sitt säte i Stockholm och verksamheten är förlagd till IVL:s kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Beijing samt genom internationella sam-

ÅRSREDOVISNING 2020

arbetspartners. Under 2020, slöts avtalen med EPD Egypt for Sustainable Development som ny licenstagare. Bolaget driver och förvaltar EPD-systemet (the International EPD® System) som är ett program för tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer, EPD:er. En EPD (Environmental Product Declaration) är ett frivilligt verktyg för att kommunicera varor och tjänsters miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv på ett jämförbart och trovärdigt sätt. Informationen används i en rad olika branscher och tillämpningar såsom miljökommunikation mellan företag, grön offentlig upphandling och miljöcertifiering av byggnader. Bolaget verkar globalt och har kunder i alla kontinenter. EPD International kommunicerar globalt om systemet, upprätthåller och utvecklar regelverket, internationella samarbeten, och registrerar och publicerar godkända miljövarudeklarationer. Totalt har EPD International över 1650 giltiga EPD:er från cirka 475 företag i över 45 olika länder publicerade på www.environdec.com; under 2020 över 450 nya EPD:er registrerades. Under 2020 fortsatte bolaget framgångsrikt sin tillväxtstrategi. En ny «business imperative» med fokus på automatisering och digitalisering för fortsatt tillväxt introducerades. Bland annat utvecklades en ny digital EPD portal och en ny hemsida. Ett avtal med en ny strategisk partner ingicks för att förbättra tillgängligheten samt sänka kostnaden av EPD information. S. Stiller tillsattes som CEO för EPD International, två styrelsemedlemmar/ styrelseledamöter, G. L. Baldo och S.-O. Ryding, valde att avsluta sina mandat, och Anna Jarnehammar utsågs till ny styrelseledamot. På grund av Covid-19 restriktioner arrangerades den nittonde EPD International Stakeholder Conference virtuellt med över 200 deltagare från världens alla hörn. Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 9 524 (6 895) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 781 (1 268) kSEK. Eget kapital uppgår till 3 098 (2 620) kSEK. Bolaget har inga personer anställda eBVD i Norden AB eBVD i Norden AB (org.nr 559093-5390) är sedan 2017 ett bolag som ägs till 51 procent av IVL Svenska Miljöinstitutet samt 49 procent av Byggmaterialindustrierna. I Sverige har det funnits ett frivilligt ansvar inom byggsektorn i mer än 20 år att deklarera byggprodukter ur miljösynpunkt. IVL genomförde under 2013-2015 flera utvecklingsprojekt för att uppdatera byggvarudeklarationen samt ta fram ett digitalt format i samarbete med branschen. Därefter bildades bolaget med syftet att effektivisera och minska kostnaderna för att upprätta och använda byggvarudeklarationer enligt branschstandarden för digitala byggvarudeklarationer samtidigt som man bidrar till ett spårbart digitalt flöde av aktuell miljöinformation från materialtillverkaren. Bolaget hade vid årsskiftet 2020/2021 241 (211) licensanvändare av systemet. Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 1 302 (1 159) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 267 (146) kSEK. Eget kapital uppgår till 347 (190) kSEK.

FÖRVALTNINGS B ERÄT T EL S E

IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd IVL har sedan 2014 ett helägt dotterbolag i Kina som erbjuder forsknings- och konsulttjänster inom miljöområdet samt tekniköverföring från svenska miljöteknikföretag till den kinesiska marknaden. Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 1733 (2 536) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 11 (-61) kSEK. Eget kapital uppgår till 1 024 (1 078) kSEK. Bolaget har 6 (5) personer anställda. Sino-Swedish Environmental Technology Development Center Ltd (SEC) Tillsammans med TAES (Tianjin Academy of Environmental Sciences) har IVL sedan mer än tio år tillbaka det gemensamt ägda företaget SEC (Sino-Swedish Environmental Technology Development Centre Ltd) med säte i Tianjin. Via SEC har ett stort antal svenska miljöteknikföretag hjälpts in på den

kinesiska marknaden. Nettoomsättningen under räkenskapsåret var 5 636 (1 653) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 32 (136) kSEK. Eget kapital uppgår till 1 606 (1 658) kSEK. Bolaget har 9 (9) personer anställda. IVL India Environmental R&D Private Ltd IVL har sedan 2019 ett helägt dotterbolag i Indien som huvudsakligen arbetar med projekt inom rening av avloppsvatten på den indiska marknaden. Under 2020 har arbetet exapanderat och fler avloppsreningsprojekt har startats upp. Nettoomsättningen under räkenskapsåret 9005 (2 353, 9 månader) kSEK och resultatet efter finansiella poster uppgick till 2 142 (189) kSEK. Eget kapital uppgår till 2 229 (204) kSEK. Bolaget har 18 (5) personer anställda.

Förväntad framtida utveckling Våra frågor har aldrig varit viktigare för omvärlden och våra kunder därför är vår strategiska resa inför 2025 en tillväxtstrategi. Klimat och hållbarhetfrågor är affärskritiska för näringsklivet Vi har under året utvecklat en långsiktigt strategi med

tydliga delmål hur vi kan ta en störrre roll inom forskning och växa vår affär. Delaktigheten i organisationen har varit uttalad och vi är rustade för genomförande.

Risker och riskhantering IVL-koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker, det vill säga fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker; sammantaget är dock de finansiella riskerna relativt sett små. Dock uppgår valutarisker relaterade till förändringar i förväntade och kontrakterade betalningsflöden i EU-projekt till 4,5 (4,6) MEUR. En förändring av SEK-kursen med 10 öre ger en effekt på resultatet om 0,4 (0,6) MSEK inkluderat matchningen av projekten. Bolaget gör löpande bedömning huruvida flödena

ska valutasäkras men valde att även under 2020 inte valutasäkra. Under året uppgick valutaeffekten till netto -0,3 (0,5) MSEK. Bolagets kreditrisker utgörs av utestående och icke fakturerade konsultuppdrag. IVL:s 30 största kunder, som står för cirka 75% av omsättningen, är samtliga stora internationella företag, EU-kommissionen, svenska eller utländska statliga institutioner och ägaren SIVL.

Övrigt om verksamheten U PPDR AG

IVL har, förutom uppdrag åt näringsliv, kommuner och organisationer, stora uppdrag för Naturvårdsverket och har bland annat ansvar för merparten av den nationella övervakningen av luft och nederbörd samt, tillsammans med övriga parter inom SMED, för insamling och rapportering av Sveriges samlade utsläpp avseende luft, vatten, avfall och farliga ämnen.

EU-projekt Den totala forskningsbudgeten minskade något för beviljade projekt 2020 jämfört med 2019 och IVL var under året delaktiga i 24 forskningsprojekt inom Horizon 2020-programmet. Övriga aktuella forskningsprogram IVL har under 2020 inlett arbetet inom programmet Mistra SafeChem och även beviljats finansiering för en andra fas av Mistra Carbon Exit, i båda fallen är IVL programvärd.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

FÖ RVA LTN I N GS BER ÄT TELS E

Samfinansierad forskning Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL, är ägare till bolaget och huvudman för IVL:s samfinansierade verksamhet. SIVL erhåller statliga medel för samfinansierad forskning och utveckling på IVL. Samfinansieringen är villkorad och kräver en motsvarande andel från näringslivet och forskningen har under 2020 bedrivits inom fyra temaområden: Naturresurser, klimat och miljö, Resurseffektiva kretslopp och konsumtion, Hållbar produktion och miljöteknik samt Hållbar stadsutveckling och transporter. SIVL har under 2020 disponerat sammanlagt 37 (37) MSEK för samfinansierad forskning genom regeringens anslag till Naturvårdsverket 17 (17) MSEK och Formas 20 (20) MSEK. Den statliga finansieringen lägger grunden för en total forskningsbudget på 83 (84) MSEK genom samfinansiering av projekt med 21 (19) MSEK från näringslivet och 26 (28) MSEK från EU. Under 2020 erhölls, via Formas, 10 (10) MSEK till basfinansiering för utveckling av kompetens och forskningsverksamhet, som komplement till den samfinansierade forskningen. Fiskebäckskil Bolaget bedriver huvuddelen av sin marina verksamhet på forskningsstationen Kristineberg i Fiskebäckskil. IVL har idag omfattande forskning om marina föroreningar, undervattensbuller samt utveckling och utvärdering av nya former av akvakultur. Kristineberg är också basen för Kristineberg Research and Innovation Centre som är ett samarbete mellan GU, IVL, Chalmers, KTH, RISE, Lysekils Kommun och Innovatum. Ambitionen är att skapa ett nationellt och internationellt ledande centrum för marin forskning, innovationer och hållbar blå tillväxt. Under 2020 har samarbetet intensifierats i en rad nya forskningsprojekt bland annat kompetenscentra Blå mat - Centrum för framtidens sjömat med en finansiering på 48 miljoner från Formas. Europeiska nätverk och samarbeten med universitet och högskolor IVL:s roll är att agera brobyggare mellan forskning och näringsliv och skapa arenor för samverkan mellan olika samhällsaktörer. Det är en av anledningarna till att IVL har en aktiv roll i olika typer av nätverk och andra samarbeten. Som en viktig del

av detta deltar IVL i en lång rad europeiska teknologi plattformar som exempelvis Water Europe (vatten), FBST (skog), ECTP (bygg) och SPIRE. Andra exempel på internationella nätverk är: ENERO – European Network of Environmental Research Organisations och NORMAN. Det är ett nätverk av referenslaboratorier och forskningsorganisationer som arbetar med utveckling av metoder och verktyg för analys och screening av nya miljöstörande kemikalier. SusChem SE – IVL driver tillsammans med IKEM den nationella noden av EU-plattformen SusChem med inriktning på en hållbar kemiindustri. Inom Sverige samarbetar IVL bland annat inom: LIGHTHOUSE - centrum för nordisk sjöfartskompetens och ett samarbete mellan Chalmers, Handelshögskolan i Göteborg och Sveriges Redarförening. SMED – Svenska Miljöemissionsdata – ett konsortium bildat 2001 av IVL, SCB, SMHI och SLU, för att långsiktigt samla och utveckla kompetensen i Sverige inom emissionsstatistiken kopplat till åtgärdsarbete inom områdena luft- och vattenföroreningar, avfall samt farliga ämnen. Sedan 2006 levererar SMED alla underlag till Sveriges internationella rapportering inom dessa områden och det befintliga ramavtalet löper till 2022. Swedish Electromobility Center – som arbetar för ökad kunskap inom området elektromobilitet för att bygga en grund för ett hållbart samhälle och en hållbar mobilitet. IVL har även strategiska samarbetsavtal med KTH och CHALMERS för utveckling av forskningssamarbeten och ökat nyttiggörande av forskningen. IVL har även sedan 2018 ett samarbetsavtal med Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, om forskning på framtidens bioekonomi.

Väsentliga händelser under året • Pandemin slog i början hårt och en av våra största kunder pausade sitt kontrakt vilket ledde till att vi blev tvungna att korttidspermittera samt söka statligt stöd. Dock kom arbetet igång efter hand och vi behövde inte söka ytterligare stöd. • Pandemin ledde också till stopp i allt resande och har har alltså lett till väsentligt minskade kostnader.

ÅRSREDOVISNING 2020

• Den 16 april 2020 tillträdde ny vd för IVL AB, Marie Fossum Strannegård • Den 31 juli 2020 gick den tidigare vd i pension vid 62 års ålder. Enligt avtal slutbetalade IVL premien för ålderspension som om vd arbetat fram till 65 års ålder. Slutbetalningen motsvarar 35% av årslönen vid pensionstillfället inklusive värdet av bilförmån.

FÖRVALTNINGS B ERÄT T EL S E

Verksamhetsbeskrivning Syftet med IVL:s verksamhet är att genom forskning och uppdrag arbeta för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. Verksamheten är organiserad i tre operativa enheter, liksom enheter för forskning, affärsutveckling och internationella affärer, HR, administration och ekonomi som verkar tvärs genom organisationen. Arbetssättet inom IVL präglas av tvärvetenskaplighet och helhetssyn. Företaget verkar brett inom hela hållbarhetsområdet, därför finns, förutom den traditionella miljökompetensen, även kompetens inom beteendevetenskap, ekonomi, kommunikation och samhällsvetetenskap. Verksamheten spänner över alla branscher och kunderna återfinns i hela svenska samhället; från småföretag till internationellt verksamma storföretag, branschorgan, myndigheter – där Naturvårdsverket är den största enskilda anslags och uppdragsgivaren – samt kommuner och organisationer. ÄG A R E

IVL är sedan 2004 helägt av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) med org.nr. 802006-2611 och säte i Stockholm. Stiftelsens ändamål är att främja långsiktiga förutsättningar för miljöforskning på IVL och genom ägandet garantera IVL en oberoende ställning. SIVL har en partssammansatt styrelse där regeringen förordnar ordförande och sex ledamöter medan näringslivet utser sju ledamöter. SIVL är ensam ägare till IVL och SIVL föreslår leda-

möter i IVL:s styrelse genom att dels inhämta förslag från näringslivets representanter, dels genom att inhämta förslag från regeringen. ORG A N ISAT ION O CH VÅ R A OPE R AT I VA E N H E T E R

IVL:s verksamhet är organiserad i tre operativa enheter som i sin tur är indelade i ett antal grupper med gruppchefer som leder personal och beläggningsplanering. Vidare finns enheter för forskning, affärsutveckling och internationella affärer, HR, ekonomi och administration; de senare verkar tvärs genom hela organisationen. Samtliga enheter samverkar i en matrisorganisation med tre temaområden; dessa är Hållbara samhällen, Hållbar produktion och konsumtion samt Hållbar miljö. Tre verksamhetsråd med externa intressenter är knutna till respektive fokusområde. Deltagare i verksamhetsråden är utsedda av IVL:s ägarstiftelse SIVL KONCE R N L E DN I NG O CH L E DN I NG S GRU PP

IVL:s verkställande ledning utgörs av verkställande direktör, vice verkställande direktör, administrativ chef och forskningschef. I bolagets ledningsgrupp ingår även tre enhetschefer, HR-chef, kommunikationschef, försäljningschef och en senior advisor. Kvalitets- och miljöchefen är adjungerad till ledningsgruppen.

Samtliga enheter samverkar i en matrisorganisation med tre temaområden; dessa är Hållbara samhällen, Hållbar produktion och konsumtion samt Hållbar miljö.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

FÖ RVA LTN I N GS BER ÄT TELS E

ORG A N ISAT IONSPL A N

Marie Fossum Strannegård

Forskning John Munthe Affärsutvec kling, marknad oc h internationellt Anna Jarnehammar • • • • •

Af f ä rs u tvecklin g o ch ko mmers ia lis erin g Ver ks a mhets u tvecklin g M a rkn a d o ch ko mmu n ika tio n I n tern a tio n ellt K va litet o ch miljö

Försäljning Kristina Jonsson

Miljötillstånd oc h åtgärdsstrategier Karin Sjöberg • • • • • •

Va tten Urb a n ma r ka n vä n d n in g M iljö kemi Eko s ys t em Luft An a lytis k kemi

HR Anna Amgren

Hållbart samhälle Patrik Isaksson • • • • •

Sta d s b yggn a d En er gi P o litik o ch eko n o mi T ra n s p o rt o ch mo b ilitet L if e Cycle M a n a gemen t

Hållbar verksamhet oc h konsumtion Mona Olsson Öberg • • • • • •

Hå llb a r ko n s u mtio n o ch res u rs f lö d en Avf a ll o ch res u rs f lö d en M iljö tekn ik, va tten o ch a vlo p p Hå llb a r t a r b ets liv o ch hå llb a rhets led n in g P r o ces s mo d eller in g o ch d igita lis er in g K emi o ch la gkr a v

Administration Mats Ridner • Eko n o mi • IT • Ad min is tra tio n

IVL |

U T L Ä N DSK A F I L I A L E R

IVL:s verksamhet i Kina hade vid utgången av 2020 6 anställda vid Beijing kontoret. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på forskning och uppdrag, utbildning och kunskapsöverföring, relationsbyggande med kinesiska myndigheter, företag och organisationer samt tekniköverföring. IVL har sedan många år en samarbetspartner, TAES, Tianjin Academy of Environmental Sciences. IVL har sedan 2015 en medarbetare från IVL:s kinakontor stationerad i Wuhan i Hubeiprovinsen i centrala Kina. OM VÄ R L DSA NA LYS

IVL:s genomgripande viktigaste område är hur verksamheten bidrar till miljö- och hållbarhetsnytta hos kund och en hållbar samhällsutveckling vilket är grunden för IVL:s vision. Den 12 december 2020 var det fem år sedan världens länder enades om ett nytt klimatavtal, det så kallade Parisavtalet. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år. Avtalet har också skapat en ram för den fortsatta internationella dialogen där varje land måste ta ansvar för omställningen och hela tiden minska sina utsläpp, samtidigt som fattigare länder får stöd. En så global miljöfråga måste ha en fungerande global dialog så den processen är viktig. Det innebär en ny situation för klimatkompensation. Något våra forskare arbetar med för att stötta näringsliv och offentlig sektor. En förutsättning för tillväxt är ju att det finns ekonomiska förutsättningar. Det behöver inte bli mycket dyrare om vi ska

ÅRSREDOVISNING 2020

leva koldioxidneutralt men forskningen behöver stötta industrin och omställningen. Forskning och utveckling är basen i vår verksamhet och utgör hälften av vår samlade verksamhet, vid sidan av vår uppdragsverksamhet. En del av vår forskning är så kallad samfinansierad forskning som finansieras av staten och näringslivet. Syftet med denna forskning är att driva frågor som är av stort intresse för näringslivet och som har generell relevans för samhället. EU-finansierad forskning är en annan viktig del av vår verksamhet. IVL deltar i EU-projekt inom områden som är relevanta för svenska samhället och vi bygger därmed upp nätverk och kompetens i ett internationellt perspektiv. Även anslagsforskning är en viktig del av vår verksamhet. Utöver detta utför vi uppdragsforskning på uppdrag av externa kunder som kan vara företag eller hela branscher. JÄ M STÄ L L DH E T O CH M Å NGFA L D

För att klara vår vision om ett hållbart samhälle läggs stor vikt på jämställdhets och mångfaldsfrågor. Av koncernens årsanställda är 55 (56) procent kvinnor, och På IVL ser vi till kompetens då vi rekryterar och vi har under året knutit till oss nya medarbetare från olika nationaliteter och bakgrunder. I IVL:s styrelse är 50 (50) procent kvinnor och i IVL:s ledningsgrupp där 67% är kvinnor. Mer information om arbetet med jämställdhet och mångfald lämnas i koncernens årsredovisning 2020 på ivl.se.

FÖRVALTNINGS B ERÄT T EL S E

Hållbar utveckling E T T H Å L L B A RT I V L

IVL redovisar information om företagets hållbarhetsarbete tillsammans med verksamhetens utveckling samt finansiella resultat. IVL rapporterar enligt GRI (Global Reporting Initiatives) senaste riktlinjer GRI Standards och rapporterar på nivå CORE. IVL har genom intressentdialog och väsentlighetsanalys identifierat de områden som är väsentliga för bolaget. Det vill säga: • Kund- och miljönytta, dvs hur IVL bidrar till förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle • Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet • Jämställdhet, likabehandling och mångfald • Kompetens och ledarskapsutveckling • Etik och integritet • Klimat och energi • Kemikaliehantering • Resurseffektivisering och cirkuläret • Redovisning av princip och GRI-indikatorer presenteras i årsredovisningen under avsnittet GRI index. I styrelsens uppgifter ingår bland annat att identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter. I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har IVL valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en integrerad del i årsredovisningen. Fullständig hållbarhetsredovisning återfinns i Årsredovisning 2020 som publiceras på ivl.se. H Å L L B A R H E T SM Å L

IVL:s styrelse har antagit hållbarhetsmål 2020: • Nöjd kund -Vi bidrar till förbättrad miljöprestanda hos våra kunder och till ett hållbart samhälle (SDG:er) • Nöjd ägare - Vi ska genomföra en fördjupad intressentdialog för att få en ökad förståelse om kundernas och övriga intressenters behov • Nöjd ägare - Vi ska minska IVLs miljö- och klimatpåverkan avseende resor, kemikalier och energiförbrukning • Kompetens och attraktiv arbetsplats med underliggande mål • Affärsmässighet och säkrad finansiering med underliggande mål

M I L JÖ - O CH K VA L I T E T SL E DN I NG

IVL arbetar med hållbarhets, miljö- och kvalitetsfrågor inom ramen för ett integrerat ledningssystem. Systemet och tillämpningen inom IVL är certifierat enligt ISO avseende miljö- respektive kvalitetsledning, SS-EN ISO 14001:2015 respektive SS-EN ISO 9001:2015. Dessa certifikat underhålls årligen och certifieras periodiskt av ackrediterat certifieringsföretag. Större delen av den verksamhet som omfattar provtagning, fältmätningar och analyser är ackrediterad och granskas regelbundet av SWEDAC, enligt SS-EN ISO/IEC 17025:2018. K VA L I T E T

IVL:s kvalitetsarbete har fokus på kundrelationen och det görs återkommande uppföljning för att säkerställa att kunderna är nöjda med företagets arbete. Kunderna representerar näringsliv, kommuner och statliga myndigheter. Nöjd Kund Index (NKI) på 5-gradig skala blev 4,15 (4,0) för 2020. Analysen av resultatet från intervjuerna används till underlag i utvecklingen av IVL:s verksamhet och kontinuerliga förbättringsarbete. Intervjuerna visar att kunderna har en positiv bild av IVL som professionell och viktig samarbetspart och leverantör. ST Y R E L SE NS A R BE T E O CH SA M M A NSÄT T N I NG U N DE R Å R E T

Under verksamhetsåret 2020 hade styrelsen fem ordinarie sammanträden, utöver ett konstituerande sammanträde. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, bokslut samt större investeringar och förvärv. Styrelsen får en regelbunden redovisning för utveckling av bolagets verksamhet och ekonomi. I samband med ordinarie möten görs en presentation av någon av bolagets verksamheter. Vd är föredragande på styrelsemötena. Styrelsen utser inom sig en ersättningskommitté som lämnar förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen. Ersättningskommittén ska bestå av minst två ledamöter som utses för en period om två år.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

FÖ RVA LTN I N GS BER ÄT TELS E

Specifikation eget kapital koncern moderbolag KONCERNEN Belopp vid årets ingång Omräkningsdifferens Årets resultat Belopp vid årets utgång

MODERBOLAG Belopp vid årets ingång Vinstdisposition enligt årsstämma Upplösning fond för utvecklingsutgifter Årets resultat Belopp vid årets utgång

Aktiekapital 7 000

7 000

Aktiekapital 7 000

Reservfond 1 400

7 000

1 400

Annat eget kapital inkl årets resultat 96 605 125 21 805 118 535

Fond för utvecklings utgifter 1 220 -301

Balanserat resultat 47 175 1 029 300

919

48 504

Totalt 103 605 125 21 805 125 535

Årets resultat 1 029 -1 029 9 771 9 771

Totalt 57 824 -1 9 771 67 594

Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står (kSEK): Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt

48 504 9 771 58 275

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen (kSEK) disponeras så att i ny räkning balanseras

58 275

Totalt

58 275

Beträffande bolagets och koncernens redovisade resultat för räkenskapsåret samt ställning i övrigt per 2020-12-31 hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar, kassaflödesanalys, bokslutskommentarer och noter.

ÅRSREDOVISNING 2020

FÖRVALTNINGS B ERÄT T EL S E

KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS FÖ RVA LTN I N GSRÄKENSKAPER BER ÄT TELS E

Resultaträkningar kSEK Rörelsens intäkter Nettoomsättning Förändring pågående arbeten Övriga rörelseintäkter

KONCERNEN 2020 Not 3 Not 4

2019

MODERBOLAGE T 2020 2019

419 966 -26 706 2 986 396 246

383 309 -390 193 383 112

405 885 -35 725 2 986 373 146

376 037 -7 418 193 368 812

-45 883 -69 389 -242 750

-46 127 -71 236 -237 475

-44 265 -65 712 -238 133

-46 127 -68 836 -234 869

-9 931 -367 953

-9 344 -364 182

-9 471 -357 581

-8 997 -358 829

28 293

18 930

15 565

9 983

848 -74

1 540 -171

847 -71

1 539 -159

29 067

20 299

16 341 -2 655

11 363 -9 400

-7 262

-4 863

-3 915

-934

21 805

15 436

9 771

1 029

Rörelsens kostnader Projektkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar

Not 6 Not 7 Not 8

Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT

ÅRSREDOVISNING 2020

Not 9 Not 9

Not 10 Not 11

FÖRVALTNINGS B ERÄT T EL S E KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER

Balansräkningar kSEK TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvaruutveckling Goodwill Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Upparbetad men ej fakturerad intäkt Förutbetalda kostnader Summa kortfristiga fordringar

Not 12

KONCERNEN 2020

2019

5 162 33

6 447 223

30 008

36 219

46 35 249

46 42 935

63 586 9 088 1 445 6 983 9 129 8 790 99 021

67 275 9 936 4 676 2 416 8 325 9 462 102 090

Not 13 Not 14

Not 5 Not 15

Kortfristiga placeringar

Not 20

30 497

29 653

Kassa och bank

Not 19

111 669

78 564

Summa omsättningstillgångar

241 187

210 307

SUMMA TILLGÅNGAR

276 436

253 242

7 000 118 535

7 000 96 605

125 535

103 605

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Annat eget kapital inkl. årets resultat

Not 21

Summa eget kapital Avsättningar

Not 16

14 127

11 019

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

Not 18

1 423

2 388

Not 18 Not 4

1 718 73 257 19 419 16 451 5 384 19 122

2 178 72 587 24 007 15 136 3 256 19 066

Summa kortfristiga skulder

135 351

136 230

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

276 436

253 242

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Pågående arbeten för annans räkning Leverantörsskulder Övriga skulder Fakturerad men ej upparbetad intäkt Upplupna kostnader

Not 5 Not 17

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

FÖ RVA LTN I N GSRÄKENSKAPER BER ÄT TELS E KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS

Balansräkningar MODERBOLAGE T 2020 2019

kSEK TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvaruutveckling Goodwill Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Upparbetad men ej fakturerad intäkt Förutbetalda kostnader Summa kortfristiga fordringar

Not 12 4 212 33

5 060 223

26 789

31 570

1 304 46 32 384

1 278 46 38 177

58 525 14 905 1 822 2 973 9 129 8 784 96 138

65 703 12 899 4 720 610 8 325 9 206 101 463

Not 13

Not 14 Not 14

Not 5 Not 15

Kortfristiga placeringar

Not 20

30 497

29 653

Kassa och bank

Not 19

102 608

68 723

Summa omsättningstillgångar

229 243

199 839

SUMMA TILLGÅNGAR

261 627

238 016

7 000 1 400 919 9 319

7 000 1 400 1 220 9 620

48 504 9 771 58 275

47 175 1 029 48 204

67 594

57 824

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fond för utvecklingsutgifter Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital

Not 21

Summa eget kapital Avsättningar

Not 16

557

Obeskattade reserver

Not 10

18 627

15 971

Not 4

116 113 19 274 15 076 5 384 19 002

106 424 23 985 11 696 3 256 18 860

Summa kortfristiga skulder

174 849

164 221

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

261 627

238 016

Kortfristiga skulder Pågående arbeten för annans räkning Leverantörsskulder Övriga skulder Fakturerad men ej upparbetad intäkt Upplupna kostnader

Not 5 Not 17

ÅRSREDOVISNING 2020

KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER

KONCERNENS OCHB MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER FÖRVALTNINGS ERÄT T EL S E

Kassaflödesanalys

kSEK (Direkt metod)

KONCERNEN 2020

2019

MODERBOLAGE T 2019 2019

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt

29 067 15 091 -4 031

20 299 12 420 -4 812

16 341 11 916 -1 017

11 363 8 734 -625

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

40 127

27 907

27 240

19 472

KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Minskning + Ökning - av fordringar Minskning - Ökning + av leverantörsskulder Ökning + Minskning - av övriga skulder Ökning + Minskning - av förskott pågående arbeten Kassaflöde från den löpande verksamheten

-30 -4 588 855 670 37 034

22 071 -5 718 2 708 4 822 51 790

2 809 -4 711 3 380 9 689 38 407

20 709 -5 726 -490 11 970 45 935

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Förvärv av kortfristiga placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten

-2 259 -844 -3 103

-348 -5 564 -11 -1 603 -7 526

-3 652 -26 -844 -4 522

-6 110 -27 -1 603 -7 740

-965 -965

-452 -452

Årets kassaflöde

32 966

43 812

33 885

38 195

Kassa och bank vid årets ingång

78 564

34 512

68 723

30 527

139

240

111 669

78 564

102 608

68 723

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Kursdifferens i likvida medel Kassa och bank vid årets utgång

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

N OTER

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Not 1 REDOVISNINGSPRINCIPER ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). I de fall då vägledning inte har kunnat hämtas i K3-regelverket har vägledning hämtats i Årsredovisningslagen (1995:1554). Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa K3 i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen samt i vissa fall av skatteskäl. FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPR ÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA R APPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med K3 kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden bedöms vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Vanligvis sker dessa uppskattningar och bedömningar vid upprättande av hel - och halvårsbokslut. Ändrade uppskattningar och bedömningar kan bli aktuella vid uppkomna händelser inom företaget eller dess omvärld. ÄNDR ADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGSKR AV

Under 2020 har inga nya redovisningsprinciper trätt ikraft som haft någon påverkan på koncernen. KLASSIFICERING MM

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

ÅRSREDOVISNING 2020

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från IVL. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt klyvningsmetoden. Metoden innebär att så stor andel av det gemensamt ägda företagets intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder tas upp i koncernredovisningen. Skälet till den valda konsolideringsprincipen är att IVL deltagit i den ursprungliga etableringen av koncernföretag och inte förvärvat dessa till över- eller undervärde. Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan med den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Funktionell valuta är valutan i de länder där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, omräknas till svenska kronor med den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor med en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas i övrigt totalresultat.

NOTER

INTÄKTER

Vinstavräkning tillämpas på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Uppdrag som utförs på löpande räkning varvid intäkterna redovisas när arbetet utförs och faktureras normalt kunderna påföljande månad, upparbetade ej fakturerade intäkter redovisas som upplupen intäkt. Tjänsteuppdrag till fast pris redovisas som intäkt när arbetet väsentligen är fullgjort, så kallad färdigställandemetod. Pågående, ej fakturerade tjänsteuppdrag värderas i balansräkningen till direkta nedlagda utgifter med tillägg för indirekta utgifter samt med avdrag för fakturerade dellikvider. Om det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala uppdragsintäkten, redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad i sin helhet. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning eller vidhängande kostnader sker ingen intäktsföring. I anslagsprojekt där IVL står som avtalspart mot forskningsfinansiären och distribuerar projektmedel mot övriga deltagare i projekten redovisas dessa medel inte som intäkt utan bokförs direkt i balansposten pågående arbeten för annans räkning. Detta medför att faktureringen och kostnader för utlägg minskar motsvarande de medel som erhålls och sedan utbetalas till andra projektparter. RÖRELSEKOSTNADER OCH FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Kostnader i moderbolaget avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Minimileaseavgifterna i finansiella leasingavtal i koncernen fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, kortfristiga placeringar och fordringar och räntekostnader till leverantörer och övriga kreditgivare. FORDRINGAR OCH SKULDER

Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Övriga fordringar klassificeras som långfristiga fordringar om innehavstiden är längre än ett år och om de är kortare som övriga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad. Leasade tillgångar Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagare, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över löptiden. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och grupper av kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill värderas således till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Balanserade utgifter för programvaruutveckling Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

N OTER

NEDSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. IVL til�lämpar inte förmånsbestämda pensionsplaner. En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. För att företaget ska vara förpliktigat att avsluta en anställning krävs bland annat en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt, BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) och enligt Årsredovisningslagen (1995:1554). Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper: Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Leasing i koncernredovisningen redovisas som materiella anläggningstillgångar med kortfristig och långfristig skuld till kreditinstitut. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I koncernen redovisas pågående arbete till fast pris enligt huvudregeln med successiv vinstavräkning. Vinstavräkning beräknas då utifrån upparbetning till kundpris med en viss reservering av försiktighetsskäl. I moderbolaget redovisas pågående arbete enligt färdigställandemetoden. Vinstavräkning sker när projekten är väsentligen färdigställda, vid en färdigställandegrad på 95%.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och

ÅRSREDOVISNING 2020

NOTER

Not 2 EKONOMI OCH NYCKELTAL I SAMMANDRAG

kSEK OMSÄTTNING OCH RESULTAT Nettoomsättning Rörelseresultat efter avskrivningar Rörelseresultat efter finansnetto Vinstmarginal % KAPITALSTRUKTUR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Obeskattade reserver Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Avsättningar Balansomslutning Justerat Eget kapital Eget kapital årsmedelvärde Totalt kapital årsmedelvärde Soliditet, % Balanslikviditet, ggr LÖNSAMHET Avkastning justerat eget kapital, % Avkastning justerat eget kapital medeltal 5 år, % Avkastning på totalt kapital, % ÖVRIGT Investeringar anläggningstillgångar Fakturering/anställd inkl. utlägg Fakturering/anställd arvoden och analyser Debiteringsgrad, % Årsanställda Lönekostnad per anställd

2020

KONCERNEN 2019 2018

2017

2016

2020

MODERBOLAG 2019 2018 2017

2016

419 966 383 309 352 227 327 664 28 293 18 930 2 437 3 721 29 067 20 299 1 763 4 663 6,9 5,3 0,5 1,4

294 741 405 885 376 037 349 115 323 273 292 570 -287 15 565 9 983 -6 176 -1 545 -494 256 16 341 11 363 -6 840 -606 46 0,1 4,0 3,0 Neg Neg 0,0

35 249 42 935 46 343 38 777 241 187 210 307 183 765 186 848 125 535 103 605 87 916 86 932

35 591 32 384 170 030 229 243 83 722 67 597 18 627 112 497 177 849 2 227 7 175 557 205 621 261 627 82 235 83 811 76 306 201 208 249 822 40,7 31,4 1,51 1,31

135 351 136 230 131 749 127 989 1 423 2 388 2 840 2 903 14 127 11 019 7 603 7 801 276 436 253 242 230 108 225 625 114 570 95 761 87 424 85 327 264 839 241 675 227 867 215 620 45,4 40,9 38,2 38,5 1,78 1,54 1,39 1,46

38 177 41 037 33 674 30 985 199 839 178 237 182 681 166 929 57 824 56 795 56 717 56 647 15 971 6 571 14 092 15 292 164 221 155 908 145 546 125 975

238 016 219 274 216 355 197 914 70 377 61 920 67 709 68 575 66 149 64 815 68 142 68 754 228 645 217 815 207 135 194 397 29,6 28,2 31,3 34,6 1,22 1,1 1,26 1,33

19,9 8,5 11,2

16,5 5,5 8,7

1,6 4,8 1,1

4,3 7,0 2,2

0,2 8,1 0,2

16,8 4,3 6,6

13,4 2,6 5,0

Neg 3,1 Neg

Neg 8,2 Neg

0,1 11,1 0,1

2 259 1 232 1 075 341

5 923 1 190 1 190 65,9 322

15 294 1 177 1 100 64,1 300

9 872 1 150 1 086 65,8 285

10 551 1 160 1 055 63,6 255

3 677 1 299 1 126 65,3 313

6 137 1 221 1 120 65,9 308

14 870 1 200 1 120 64,1 291

9 162 1 159 1 093 65,8 279

9 710 1 175 1 067 63,6 249

702

716

702

665

669

746

742

721

676

680

Vinstmarginal Resultatet efter finansnetto i förhållande till nettoomsättning. Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansnetto med återläggning av kostnadsräntor i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Justerat eget kapital Eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för 21,4 % schablonskatt. Debiteringsgrad Mot kund debiterad tid i förhållande till total närvarotid.

Årsanställda Antal anställda under året omräknade till helårstjänster. Det verkliga antalet anställda är högre på grund av deltidstjänster samt att vissa anställda arbetar under del av året. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto och avdrag för 21,4% schablonskatt i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital. Balanslikviditet Omsättningstillgångar genom kortfristiga skulder.

Soliditet Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

N OTER

Not 3

Not 4

NETTOOMSÄTTNING

FÖRÄNDRING PÅGÅENDE ARBETEN/PÅGÅENDE ARBETE FÖR ANNANS RÄKNING

KONCERNEN kSEK

2020

2019

MODERBOLAG 2020

2019 KONCERNEN

Nettoomsättningen fördelas på Fakturerade arvoden och analyser Fakturerade utlägg Total nettoomsättning

366 468 53 498 419 966

347 987 352 387 340 715 35 322

53 498

35 322

383 309 405 885 376 037

Av årets nettoomsättning avser 20,6 (23,8) % fakturering till andra företag i koncernen, utgörande ersättning för samfinansierad forskning, som bolaget utfört på uppdragsbasis. Vidare erhålls ersättning från koncernbolag för utförda personaltjänster och utlägg.

kSEK

2020

Uppdragskostnader Förskottsfakturering

73 257

Resultaträkningen

26 706

390

35 725

7 418

Balansräkningen

-26 036

4 432

-26 036

4 552

670

4 822

9 689

11 970

Årets totala förändring pågående arbete

ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

2019

Upparbetad men ej fakturerad intäkt 52 443

54 311

52 443

54 311

Förskottsfakturering

-43 314

-45 986

-43 314

-45 986

9 129

8 325

9 129

8 325

Fakturerad men ej upparbetad intäkt Uppdragskostnader

45 723

41 584

45 723

41 584

-51 107

-44 840

-51 107

-44 840

5 384

3 256

5 384

3 256

ÅRSREDOVISNING 2020

MODERBOLAGET

2020

2019

2020

2019

Revisionsuppdraget

410

316

350

274

Övriga tjänster

183

141

183

141

Övriga revisorer Revisionsuppdraget Totalt

Förskottsfakturering Bokfört värde

KONCERNEN kSEK R3 Revisionsbyrå KB

Uppdragskostnader Bokfört värde

Ersättning till revisorer

MODERBOLAG 2020

72 587 116 113 106 424

Förändring redovisad i

UPPARBETAD MEN EJ FAKTURERAD INTÄKT/FAKTURERAD MEN EJ UPPARBETAD INTÄKT 2020

2019

-833 488 -799 264 -833 488 -799 264

Bokfört värde

Not 6

kSEK

2020

760 231 726 677 720 844 692 840

Not 5 KONCERNEN

MODERBOLAG

2019

623

488

540

428

Leasingkostnader koncern och moderbolag Leasingavgifter för operationella leasingavtal under året uppgick till 24 953 (26 005) kSEK. I leasingavgifter ingår hyresavtal för fastigheter, förmånsbilar till personalen, datorer samt viss kontorsutrustning. Kostnader för framtida leasingavgifter för dessa avtal fördelas på följande år: kSEK

2021

2022

2023

2024

Leasingavgifter övrigt

1 718

1 147

276

2025 -

Lokalhyror

21 099

21 415

21 737

22 063

22 394

Totalt

22 817

22 562

22 013

22 063

22 394

NOTER

Not 7 PERSONALKOSTNADER KONCERNEN 2020 Löner och andra ersättningar

kSEK Styrelse och VD Övriga medarbetare

2019

Sociala kostnader (varav Löner och pensionsandra kostnader) ersättningar

4 825 (3 153) 72 667

3 083 158 909

Sociala kostnader (varav pensionskostnader)

1 734 (779) 74 347

2 676 152 390

(25 034)

Totalt

161 992

ANTALET ANSTÄLLDA I FÖRETAGETS LEDNINGSGRUPP (varav i verkställande ledning):

(26 968)

77 492

155 066

76 081

(28 187)

2019 MÄN KVINNOR

TOTALT

Stockholm

135

134

Göteborg

145

144

Fiskebäckskil

Malmö

Beijing

Tianjin

155

186

341

142

180

322

Mumbai Totalt

PERSONALKOSTNADER MODERBOLAG 2020 Löner och andra ersättningar

kSEK Styrelse och VD

3 083

Övriga medarbetare

155 265

2019

Sociala kostnader (varav Löner och pensionsandra kostnader) ersättningar

4 825 (3 153) 71 668

Sociala kostnader (varav pensionskostnader)

1 734 (779) 73 473

2 566 150 858

(25 034) Totalt

158 348

(26 968)

76 493

153 424

75 477

(28 187)

(27 747)

SJUKTALET MODERBOLAG 2020

2019

3,24 %

2,19%

MEDELANTALET ANSTÄLLDA* I MODERBOLAGET UPPGICK UNDER ÅRET TILL: 2020 MÄN KVINNOR

2019 TOTALT

MÄN KVINNOR

TOTALT

Stockholm

135

134

Göteborg

145

144

Fiskebäckskil

Malmö

Beijing Totalt

Kvinnor

STYRELSELEDAMÖTER 2020

2019

Män

Kvinnor

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

2020 TOTALT

2019

(27 747)

MEDELANTALET ANSTÄLLDA* I KONCERNEN UPPGICK UNDER ÅRET TILL: MÄN KVINNOR

2020 Män

137

176

313

134

174

308

Moderbolaget I enlighet med årsstämmans beslut kostnadsfördes totalt ett styrelsearvode inklusive sociala kostnader om 613 (621) kSEK. Av detta belopp tillföll styrelsens ordförande 125 (106) kSEK exklusive sociala kostnader. För vd i moderbolaget gäller en uppsägningstid från företagets sida på 12 månader samt ett avgångsvederlag med ett belopp som motsvarar 6 gånger den fasta månadslönen. Pension kostnadsförs enligt ITP 2 plan. Den 31 juli 2020 gick den tidigare vd i pension vid 62 års ålder. Enligt avtal slutbetalade IVL premien för ålderspension som om vd arbetat fram till 65 års ålder. Slutbetalningen motsvarar 35% av årslönen vid pensionstillfället inklusive värdet av bilförmån. Koncernen Verkställande direktören i Joint venture-bolaget har ett anställningsförhållande om 1 år räknat från 2020-07-01. Rätt till pension utöver lagstadgad utgår ej.

Not 8 AVSKRIVNINGAR AV IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen och Moderbolag Avskrivningar enligt plan av balanserade utgifter för programutveckling sker årligen med 10 till 33,3 % på anskaffningsvärdet från tidpunkten av färdigställandet under året. Avskrivningar av rörelsegoodwill sker årligen med 20 % på anskaffningsvärdet. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms med hänsyn till nuvärde av framtida överskott. Avskrivningar enligt plan av inventarier och utrustning sker årligen med 10 till 20 % på anskaffningsvärdet från tidpunkten för anskaffningen under året i moderbolaget. Avskrivningar enligt plan av inventarier och utrustningar sker även med utgångspunkt från tillgångens kvarstående ekonomiska livslängd enligt särskild gjord värdering för utländsk joint venture.

*definierat som antalet avlönade årsarbeten

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

N OTER

Not 9

Not 10

RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER KONCERNEN OCH MODERBOLAG

BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

I koncernen redovisas ränteintäkter och avkastning kortfristiga placeringar om 848 (1 540), och i moderbolaget 847(1 539)) kSEK. I koncernen redovisas räntekostnader om -74 (-171), och i moderbolaget 71 (-159) kSEK, av räntekostnaden i moderbolaget avser 37 (76) kSEK koncernföretag.

MODERBOLAG kSEK

2020-12-31 2019-12-31

Ingående obeskattade reserver Förändring av ack. avskrivningar över plan (Maskiner-Inventarier)

KONCERNEN BERÄKNING AV EFFEKTIV SKATTESATS, kSEK

2019

2020

2019

29 067

20 299

13 686

1 963

6 220

4 344

2 929

420

Ej skattepliktiga intäkter

-46

Ej avdragsgilla kostnader

734

318

733

316

Schablonintäkt periodiseringsfonder

Schablonintäkt fonder

Skatt från tidigare år Utländsk skattekostnad Uppskjuten skatt

204

216

152

169

-45

Redovisad effektiv skatt

7 262

4 863

3 915

934

Redovisad effektiv skattesats

25,0%

24,0%

28,6 %

47,6%

Totala bokslutsdispositioner

2 655

9 400

18 627

15 971

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR UTVECKLINGSU TGIFTER KONCERNEN, kSEK Ingående anskaffningsvärde

10 771

10 424

2 919

347

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

10 771

2 919

Ingående avskrivningar

-4 324

-3 153

-2 696

-2 489

Årets avskrivningar

-1 285

-1 171

-130

-207

Utgående ackumulerade avskrivningar

-5 609

-4 324

2 886

-2 696

5 162

6 447

223

Årets anskaffningar

Utgående planenligt restvärde

Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN

MODERBOLAG

2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 106 601

101 026

101 671

95 561

2 251

5 567

3 652

6 110

-6 704

Kursdifferens Årets utrangeringar

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

102 148

106 601

98 619

101 671

Ingående avskrivningar

-70 382

-62 419

-70 101

-62 159

-7

-3

Årets utrangeringar

6 704

Årets avskrivningar

-8 455

-7 960

8 433

-7 942

Utgående ackumulerade avskrivningar för inventarier

-72 140

-70 382

71 830

-70 101

Utgående planenligt restvärde

30 008

36 219

26 789

31 570

ÅRSREDOVISNING 2020

8 589

2 919

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

8 589

2 919

Ingående avskrivningar

-3 529

-2 681

-2 696

-2 489

-848

-130

-207

-4 377

-3 529

2 886

-2 696

4 212

5 060

223

Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

8 -6 704

Kursdifferens

GOODWILL

MODERBOLAGET, kSEK 2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31

Not 13

Årets inköp inkl. finansiella leasingavtal

GOODWILL

2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31

UTVECKLINGSUTGIFTER

Ingående anskaffningsvärde

9 400

MODERBOLAGET

2020

Skatt enligt gällande skattesats 21,4%

kSEK

2 655

Not 12

SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

Resultat före skatt

6 571

Förändring av periodiseringsfond Utgående obeskattade reserver

Not 11

15 971

Finansiell leasing Inventarier som innehas under finansiella leasingavtal ingår i koncernen med ett redovisat värde om 3 141 (4 566) kSEK. Under korta respektive långfristiga skulder i koncernens balansräkning redovisas framtida betalningar avseende skuld förda leasingförpliktelser. Se även not 18 ”Skulder till kreditinstitut”.

NOTER

Not 14

Not 15

KONCERNFÖRETAG OCH ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERINNEHAV

FÖRUTBETALDA KOSTNADER KONCERNEN

KONCERNEN

kSEK

MODERBOLAG

2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31 Ingående anskaffnings värde aktier och andelar

1 324

1 297

1 350

1 324

Årets anskaffningar Utgående ackumelaerade anskaffningsvärden

Företag , kSEK Andel i IVL Svenska Miljöinstitutet AB:s personalstiftelse

Antal

Andel

MODERBOLAGET Bokfört

Kvotvärde

60 %

EPD International AB

500

100 %

Sino-Swedish (Tianjin) Environmental Technology Development Co., Ltd

50 %

581

IVL Environmental Technologies (Beijing) Company Ltd

100 %

546

IVL India Environmental R&D Private Limited

100%

510

51%

510

51%

RD Rent Dagvatten AB

245

11%

Totalt

1 350

Årets resultat, Eget kapital, säte och organisationsnummer framgår i förvaltningsberättelsen

Not 18

2 988

3 669

2 982

3 413

9 462

8 784

9 206

kSEK Uppskjuten skatteskuld

KONCERNEN 2020-12-31

2019-12-31

Långfristiga skulder

Belopp vid årets utgång

2 388

2 840

-965

-452

1 423

2 388

2 178

2 327

Förändring skulder till kreditinstitut

-460

-149

Belopp vid årets utgång Samtliga skulder har förfallodatum kortare än 5 år

1 718

2 178

13 570

557

14 127

13 570

557

IVL bedömer att förfall av latent skatt under 2021 är låg då IVL kommer att ha en fortsatt hög nivå på investeringar samt att en låg räntenivå gör det lönsamt att fortsatt nyttja periodiseringsfonder för konsolideringsändamål. Under efterföljande fem-årsperiod kommer i varje fall periodiseringsfonden för 2015 att upplösas om sammanlagt 1 434 kSEK.

Not 17 UPPLUPNA KOSTNADER KONCERNEN kSEK

MODERBOLAG

2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31

Semesteroch övertidsskulder

6 593

7 378

6 593

7 378

Upplupna sociala kostnader

9 487

9 303

9 487

9 303

3 042

2 385

2 922

2 179

19 122

19 066

19 002

18 860

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER, KONCERNEN OCH MODERBOLAG kSEK

2020-12-31

2019-12-31

6 502

Ställda säkerheter avseende skuld till kreditinstitut Spärrade bankmedel

Kortfristiga skulder Belopp vid årets ingång

13 570

Klimatfondering Belopp vid årets utgång

MODERBOLAG

2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31

Not 19

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Förändring skulder till kreditinstitut

5 793

8 790

Belopp vid årets utgång

Belopp vid årets ingång

5 802

Belopp vid årets utgång

Övriga upplupna kostnader

kSEK

5 793

KONCERNEN

600

Möbelfakta i Sverige AB

5 802

Övriga förutbetalda kostnader

AVSÄTTNINGAR

Bokfört

Basta Online AB

eBVD i Norden AB

Hyror kontor och lokaler

Not 16

Aktier och andelar KONCERNEN

MODERBOLAG

2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31

Företagsinteckningar

22 800

10 000

Totalt

22 800

16 502

inga

Eventualförpliktelser

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

N OTER

Not 20

Not 21

KORTFRISTIGA PLACERINGAR, KONCERNEN OCH MODERBOLAG

UPPLYSNINGAR OM AKTIEKAPITAL, MODERBOLAG 2020-12-31

KONCERNEN kSEK

MODERBOLAG

2020-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2019-12-31

Ingående balans

29 653

28 050

29 653

28 050

Värdeförändring

844

1 603

844

1 603

30 497

29 653

30 497

29 653

Belopp vid årets utgång

2019-12-31

Antal

Kvotvärde per aktie

Antal

Kvotvärde per aktie

Värde/Antal vid årets ingång

7 000

1 000

7 000

1 000

Värde/Antal vid årets utgång

7 000

1 000

7 000

1 000

kSEK

Not 22

Not 23

DISPOSITION AV VINST ELLER FÖRLUST, MODERBOLAG

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

2020-12-31 2019-12-31 Balanserade vinstmedel

48 504

Årets resultat

47 175

9 771

1 029

Totalt

58 275

48 204

Balanseras i ny räkning

58 275

48 204

Även när Coronapandemin fortsätter under Q1-Q2 2021 så bedömmer vi inte att det kommer att påverka IVL i någon högre grad.

Stockholm 2021-03-10 Annika Helker Lundström Styrelsens ordförande Marie- Louise Erbing Falkland

Peter Nygårds

Måns Nilsson

Karin Byman

Henrik Sundström

Pär Larshans

Lena Callermo

Mikael Malmaeus Arbetstagarrepresentant

Hanna Ljungkvist Nordin Arbetstagarrepresentant

Marie Fossum Strannegård Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits 2021-04-26 R3 Revisionsbyrå KB Tomas Nöjd Auktoriserad revisor

ÅRSREDOVISNING 2020

Christina Kallin Sharpe Auktoriserad revisor

REV ISIONS B ER ÄT T EL S E

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr. 556116-2446

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen U T TA L A N DE N

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för IVL Svenska Miljöinstitutet AB för år 2020. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 59-81 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. GRU N D F ÖR U T TA L A N DE N

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. A N NA N I N F OR M AT ION Ä N Å R SR E D OV ISN I NGE N O CH KONCE R N R E D OV ISN I NGE N

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av Årsredovisning IVL Svenska Miljöinstitutet AB 2020 (men innefattar inte årsredovisningen, koncernredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna). Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsent-

lig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.. ST Y R E L SE NS O CH V E R K STÄ L L A N DE DI R E K T ÖR E NS A NS VA R

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. R E V IS OR NS A NS VA R

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

R E V I SI ON S BER ÄT TELS E

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen i enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

ÅRSREDOVISNING 2020

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. R A PP ORT OM A N DR A K R AV E N L IGT L AG A R O CH A N DR A F ÖR FAT T N I NG A R

Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för IVL Svenska Miljöinstitutet AB för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden ST Y R E L SE NS O CH V E R K STÄ L L A N DE DI R E K T ÖR E NS A NS VA R

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

REV ISIONS B ER ÄT T EL S E

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Stockholm den 26 april 2021 Tomas Nöjd Auktoriserad revisor

Christina Kallin Sharpe Auktoriserad revisor

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

R E V I SI ON S BER ÄT TELS E

ÅRSREDOVISNING 2020

B ERÄT HFÖRVALTNINGS ÅLL B AR H ETSNOT ER T EL S E

Hållbarhetsnoter IVL:s vision, det hållbara samhället, innebär att hållbarhet ska genomsyra alla delar i vår verksamhet, både i relationen till våra kunder och andra intressenter samt i vårt interna arbete. IVL:s hållbarhetsarbete är uppbyggt kring policys, strategier, ledningssystem, och verksamhetsplaner. Arbetet leds av IVL:s ledningsgrupp, som beslutar strategi, inriktning och mål för hållbarhetsarbetet. Utveckling och implementation av arbetet sker i enheterna. VD rapporterar regelbundet status för arbetet till bolagsstyrelse och stiftelsens styrelse. Bolagsstyrelsen är övergripande ansvarig för IVL:s hållbarhetsstrategi och långsiktiga mål, samt godkänner den årliga hållbarhetsredovisningen. Fokusområden och ansvar IVL:s hållbarhetsarbete har delats in i fem fokusområden inom vilka olika delar av arbetet utvecklas och drivs. Fokusområdena har definierats baserat på verksamhetens väsentliga områden. De ska säkerställa att hållbarhet är integrerat i alla delar av vår verksamhet. Strukturen och fokusområdena definierades år 2018, som en del i arbetet med att förtydliga och stärka IVL:s hållbarhetsarbete. För varje fokusområde har fokusområdessansvariga definierats, som ansvarar för att driva utvecklingen av respektive fokusområde, inklusive mål, handlingsplaner och uppföljning, samt för att koordinera implementationen i enheterna. Enheterna ansvarar för implementation samt för utveckling inom ramen för respektive enhets ansvarsområde. Styrelse (bolag och stiftelse) Ledningsgrupp Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle VD & enhetschefer

Enheter

Attraktiv arbetsplats HR-chef

Etik och integritet VD

Miljöpåverkan Kvalitets- och miljöchef

Sund ekonomi Administrativ chef

De fem fokusområdena är: Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle: IVL ska genom uppdrag och forskning bidra till att uppfylla både de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) och de svenska miljömålen. Kund- och hållbarhetsnytta skapas i uppdrags- och forskningsprojekt tillsammans med kunder och andra samarbetspartners. Attraktiv arbetsplats: Medarbetarna är IVL:s viktigaste resurs för att uppnå IVL:s vision. Därför ska IVL vara en bra och attraktiv arbetsplats,

som har en sund arbetsmiljö, och som främjar jämställdhet, likabehandling och mångfald samt där kompetens- och ledarskapsutveckling kontinuerligt sker. Etik och integritet: Etik och integritet är centrala komponenter i IVL:s anseende som ett oberoende och trovärdigt institut. Verksamheten ska drivas i enlighet med IVL:s uppförandekod och värdegrund. IVL arbetar också aktivt med att identifiera och hantera hållbarhetsrisker för verksamheten. Miljöpåverkan: Som Sveriges ledande miljöinstitut är det viktigt att IVL tar ansvar för och minimerar både direkt och indirekt miljöpåverkan från egen verksamhet. Det interna miljöarbetet drivs inom främst tre områden - Klimat och energi, Resurseffektivisering och cirkularitet samt Hållbar kemikalieanvändning, Sund ekonomi: För att driva och utveckla vår verksamhet och vara konkurrenskraftiga krävs en sund ekonomi. Den vinst som IVL gör återinvesteras i vår egen forskning och utveckling. Här ingår även att hållbarhetsaspekter integreras i beslutet då IVL finansierar något, t ex vid investeringar i utrustning och vid inköp. Policys Grunden för IVL:s hållbarhetsarbete beskrivs i IVL:s uppförandekod, som bygger på FN:s Global Compacts tio principer samt på IVL:s värdegrund. Uppförandekoden gäller alla IVL:s medarbetare och styrelseledamöter, och styr IVL:s uppförande i förhållande till medarbetare, kunder, leverantörer, affärspartners och andra intressenter. IVL:s hållbarhets- och miljöpolicy beskriver innehåll och inriktning för hållbarhetsarbetet, och inkluderar jämställdhet och mångfald, arbetsmiljö, kompetensutveckling, miljö och kvalitetsaspekter, samt krav på leverantörer och samarbetspartners. IVL har även en övergripande arbetsmiljöpolicy som mer i detalj beskriver IVL:s ambitionsnivå för IVL som arbetsplats och arbetsförhållanden inom organisationen, samt en jämställdhets- och likabehandlingspolicy. Utöver detta finns en resepolicy samt en representationspolicy som beskriver principer avseende hänsyn till miljö, säkerhet och etik vid tjänsteresor och representation. Rese- och representationspolicyerna uppdaterades. Ledningssystem och systematiskt arbetssätt IVL har ett integrerat ledningssystem som ger ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för verksamheten och alla delar av hållbarhetsarbetet. Systemet är certifierat i enlighet med standarderna för miljö- och kvalitetsledning, ISO 14001 och 9001. Inom ramen för ledningssystemet arbetar IVL med ständiga förbättringar, där mål sätts och följs upp enligt en fastställd ordning. Arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt en arbetsmiljöplan som innefattar ansvarsfördelning, mål, arbetsmetoder och en

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

FÖ RVAHLTN I N GSRBER ÄTNTELS Å LLBA H ETS OTERE

handlingsplan för områdena organisatorisk och social arbetsmiljö. Samtliga leverantörer och samarbetspartners uppmanas att följa IVL:s uppförandekod. Vid utvärdering av nuvarande och framtida leverantörer ska principerna i IVL:s uppförandekod tillämpas. Utveckling av hållbarhetsarbetet Arbetet med att förtydliga och stärka IVL:s hållbarhetsarbete har fortsatt. Inom ramen för detta interna projekt genomförs förbättringsaktiviteter inom prioriterade områden. Arbetet med att förtydliga målsättningar, roller och ansvar för hållbarhetsarbetet har fortsatt, delvis inom ramen för den omorganisation som genomförts. Dessutom har specifika förbättringsaktiviteter påbörjats inom två fokusområden i IVL:s hållbarhetsarbete samt avseende intressentdialog: • Inom fokusområdet ”Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle” utvecklas stöd för att baserat på FN:s globala hållbarhetsmål och delmål. identifiera och säkerställa miljö- och hållbarhetsnytta i alla led av IVL:s verksamhet • Inom fokusområdet ”Miljöpåverkan” har utredningar genomförts för att kartlägga nuläge och definiera förslag till fler åtgärder för att minska IVL:s egen miljöpåverkan. IVL:s klimatfond har också vidareutvecklats. • Avseende intressentdialog har arbete påbörjats för att identifiera hur vi kan ytterligare stärka dialogen med IVL:s olika intressenter, genom att förbättra systematik, planering och samordning av dialogen. Utöver de specifika förbättringsaktiviteter som genomförs inom ramen för detta interna projekt genomförs även kontinuerligt förbättringsarbete i de olika fokusområdena i IVL:s hållbarhetsarbete inom ramen för ordinarie linjeverksamhet. DIALOG OCH SAMVERKAN MED INTRESSENTER Samverkan med olika intressenter är en central komponent i arbetet med att uppnå IVL:s vision: Ett hållbart samhälle. För att hålla verksamheten uppdaterad om olika intressenters förväntningar och behov, för IVL en kontinuerlig dialog med kunder, medarbetare, samarbetspartners, leverantörer, intresseorganisationer, politiker och myndigheter samt styrelser och ägare. Dessa grupper har identifierats som IVL:s viktigaste intressenter baserat på verksamhetens natur.Dialogen sker i olika kanaler, genom kund- och medarbetarundersökningar, inom projekten som IVL driver, samt genom de nätverk som IVL leder och deltar i. Verksamhetsråden En viktig del av dialogen sker inom IVL:s fyra tematiskt inriktade verksamhetsråd. Dessa är: Naturresurser, klimat och miljö, Resurseffektiva kretslopp och konsumtion, Hållbar produktion och miljöteknik samt Hållbar stadsutveckling och transporter. Inom verksamhetsråden samlar IVL intressenter från olika grupper, såsom kunder, myndigheter, ägare och samarbetspartners. Verksamhetsråden har det dubbla syftet att identifiera kunskapsgap och forskningsbehov samt informera om intressanta resultat av pågående projekt. Inom verksamhetsråden diskuteras bland annat omvärldsfrågor, branschers övergripande

ÅRSREDOVISNING 2020

behov, nya projektidéer och utveckling av IVL:s forskningsagenda. Fördjupade undersökningar Utöver den löpande dialogen genomförs även fördjupade undersökningar av vilka förväntningar de har på IVL samt vilka hållbarhetsområden som IVL:s intressenter anser är viktigast. Den första strukturerade och fördjupade undersökningen genomfördes under 2016 genom en enkätundersökning där medarbetare, medlemmar i respektive verksamhetsråd samt styrelserna fick ranka olika fördefinierade hållbarhetsaspekter utifrån väsentlighet. De hade även möjlighet att lyfta fram ytterligare frågor som inte redan definierats i listan över hållbarhetsaspekter. Därefter har riktade intervjuer med utvalda intressentgrupper genomförts under 2017 och 2018, med syfte att bättre förstå deras uppfattning av IVL:s hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. Några specifika frågor kring hållbarhetsarbetet har också integrerats i ordinarie kundundersökning. Förstudien inom ramen för arbetet med att förtydliga och stärka IVL:s hållbarhetsarbete för att kartlägga hur intressentdialog genomförs via olika kanaler, pågår. Syftet med studien är att identifiera förbättringspotential och möjligheter till att ytterligare fördjupa dialogen, samt stärka hur resultat från dialogen används till underlag för utveckling av vårt hållbarhetsarbete och vår verksamhet VÄSENTLIGHETSANALYS Resultaten från dialogen med IVL:s intressenter i företagets olika kanaler används som grund för IVL:s väsentlighetsanalys och rapporteringen enligt GRI Standards. Det styr vilka områden som belyses i hållbarhetsredovisningen, i linje med principen om väsentlighet. Vid utvärdering av väsentlighetsanalysen, bedömdes de åtta väsentliga områden som definierats tidigare, vara fortsatt relevanta. Dessa väsentliga områden har delats in i fem fokusområden enligt tabell nedan. IVL:s genomgripande viktigaste område är hur verksamheten bidrar till miljö- och hållbarhetsnytta hos kund och en hållbar samhällsutveckling vilket är grunden för IVL:s vision. Fokusområde

Väsentlig aspekt

Förbättrad miljöprestanda hos kunder och ett hållbart samhälle

Kund- och hållbarhetsnytta

Attraktiv arbetsplats

Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet Jämställdhet, likabehandling och mångfald Kompetens- och ledarskapsutveckling

Etik och integritet

Miljöpåverkan

Klimat och energi Hållbar kemikalieanvändning Resurseffektivisering och cirkularitet

Sund ekonomi

Kund- och hållbarhetsnytta

FÖRVALTNINGS GR I-IND EX B ERÄT T EL S E

GRI-index – innehåll och sidhänvisningar IVL Svenska Miljöinstitutet redovisar information om företagets hållbarhetsarbete tillsammans med verksamhetens utveckling och finansiella resultat i årsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen, liksom årsredovisningen, avser verksamhetsåret 2020 och omfattar moderbolaget där inget annat anges. Den hållbarhetsrelaterade informationen i årsredovisningen är inte granskad av tredje part. IVL avser att rapportera årligen och avger för verksamhetsåret 2020 sin femte

redovisning enligt GRI och sin fjärde redovisning enligt GRI Standards, nivå Core. IVL:s senaste hållbarhetsredovisning publicerades i maj 2020. Vi redovisar samtliga generella standardupplysningar. Avseende specifika standardupplysningar redovisar vi det som har definierats som väsentligt för verksamheten. Detta GRIindex hänvisar till var i års- och hållbarhetsredovisningen informationen presenteras.

GRI-INDIKATORER MED SIDHÄNVISNING OCH KOMMENTARER Upplysningsnr. | Upplysning

Sida

Kommentarer och utelämnanden

GENERELLA UPPLYSNINGAR ORGANISATIONSPROFIL

102-1 Organisationens namn 102-2 Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster 102-3 Huvudkontorets lokalisering 102-4 Länder där organisationen är verksam 102-5 Ägarstruktur och bolagsform 102-6 Marknader som organisationen är verksam på 102-7 Organisationens storlek Information om anställda och andra medarbetare 102-8 102-9 Leverantörskedja 102-10 Väsentliga förändringar gällande organisationen och dess leverantörskedja 102-11 Försiktighetsprincipen 102-12 Externa initiativ 102-13 Medlemskap i organisationer och nätverk

Omslag, 6 12, 19-21, 60-65 60 60-65 12,60, 90-91 60-65, 65 Not 2 50-53, Not 7 12-13, 17, 60-62

Redovisningens framsida

3, 63 54, 62, 66 60-61 62-63

STRATEGI 102-14

Uttalande från vd

3-5

ETIK OCH INTEGRITET

102-16

Bolagets värdegrund, principer, standarder och normer för uppförande

12-13, 54, 88

STYRNING

102-18

Styrning och ägarstruktur för organisationen

60-65, 88, 90-91

INTRESSENTDIALOG

102-40 Intressentgrupper 102-41

14-17, 87 97% av alla anställda omfattas av kollektivavtal. Anställda i Kina saknar kollektivavtal.

Anställda som omfattas av kollektivavtal

102-42 Identifiering och urval av intressentgrupper 102-43 Metoder för dialog med intressenter 102-44 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter

14-17, 87 87 87

RAPPORTERINGSPRAXIS

102-45 102-46 102-47 102-48

Delar av organisationen som ingår i redovisningen Definition av rapportinnehållet och avgränsningar Lista av väsentliga områden Justeringar av tidigare lämnad information

102-49

Förändringar i rapportering

Not 1.5 86-87 86-87 Data för energiförbrukning i lokaler och utsläpp av växthusgaser från inköpt energi har kompletteras med Hammarby sjöstadssverk och Kristineberg 88

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

FÖ RVA LTN I N GS BER TELS E GRÄT I-IN D EX Upplysningsnr. | Upplysning

Sida

102-50 Redovisningsperiod

88 88 88

102-51

Datum för senaste redovisningen

102-52 Redovisningscykel 102-53

Kontaktinformation för frågor kring rapporten

102-54

Påståenden kring rapportering i enlighet med GRI Standards

102-55

GRI Index

102-56

Extern granskning

Omslag

Kommentarer och utelämnanden

Redovisningens baksida

88 88-89 88

VÄSENTLIGA OMRÅDEN Sociala standarder ARBETSMILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET 103-1

Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2

Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 403-1

Utvärdering av hållbarhetsstyrning Ledningssystem för arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Identifiering av faror, riskbedömning, samt utredning av incidenter Hälso- och sjukvård på arbetsplatsen. Arbetstagares deltagande, rådgivning och kommunikation kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Utbildning i arbetsmiljö, hälsa och säkerhet Hälsofrämjande åtgärder Arbetstagare som omfattas av ett arbetsmiljöledningsystem Arbetsrelaterade skador

403-2 403-3 403-4 403-5 403-6 403-8 403-9

50-53 50-53 50-53 51-52 51-52 51-52 50-53 50-53 50-53 51-52 51-52

JÄMSTÄLLDHET OCH LIKA MÖJLIGHETER 103-1

Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2

Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 405-1

Utvärdering av hållbarhetsstyrning Mångfald i styrande organ och bland anställda

51,65 50,88 50,88 50-51, Not 7

TRÄNING OCH UTBILDNING 103-1

Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2

Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 404-1

Utvärdering av hållbarhetsstyrning Genomsnittlig utbildningstid per år per anställd

50-52 50-52 50-52 51

Endast redovisad som total per medarbetare

57, 68, 90 57, 90 57, 90 57

Del av utbildning i IVL:s uppförandekod

Ekonomiska standarder ANTI-KORRUPTION 103-1

Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2

Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 205-2

Utvärdering av hållbarhetsstyrning Kommunikation och utbildning om anti-korruption

Miljöstandarder ENERGI 103-1

Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2

Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3 302-1 302-3

Utvärdering av hållbarhetsstyrning Energianvändning inom organisationen Energiintensitet

55-57, 88 55-57, 66, 88 55-57 56-57 56-57

UTSLÄPP 103-1

Förklaring av väsentligt område och dess avgränsningar

103-2

Hållbarhetsstyrning och dess komponenter

103-3

Utvärdering av hållbarhetsstyrning

305-1 305-2

Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1) Indirekta utsläpp av växthusgaser från energiförbrukning (scope 2) Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3) Intensitet avseende växthusgasutsläpp

305-3 305-4

ÅRSREDOVISNING 2020

55-57, 88 55-57, 88 55-57 55-57

Utsläpp från bilar som leasas av verksamheten ingår i redovisning av tjänsteresor

55-57 55-57 Inkluderar tjänsteresor samt produktion av bränslen till inköpt energi 55-57

BOL AGS STYR NING

Bolagsstyrning Bolagsstyrningen i IVL Svenska Miljöinstitutet AB utgår från svensk lagstiftning och god praxis med hänsyn tagen till ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Att koden inte följs fullt ut beror på att den huvudsakligen är riktad mot börs noterade bolag och bolag med spritt ägande. I styrelsens uppgifter ingår bland annat att identifiera hur hållbarhets frågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter. ÄG A R E

IVL Svenska Miljöinstitutet är sedan 2004 helägt av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning (SIVL). När verksamheten i dåvarande Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning överfördes till aktiebolagsform 1982 ställdes det ursprungliga aktiekapitalet till lika delar till SIVL:s förfogande genom avtal mellan staten och näringslivet. SIVL:s ändamål är att främja långsiktiga förutsättningar för miljöforskning och genom ägandet garantera IVL en oberoende ställning. SIVL ansvarar för de medel som ställs till förfogande för mellan staten och näringslivet samfinansierad miljö- och hållbarhetsrelaterad forskning inom IVL. ST Y R E L SE

IVL har en partsammansatt styrelse där regeringen förordnar ordförande och sex ledamöter medan näringslivet utser sju ledamöter. Ordförande har utslagsröst. Å R S STÄ M M A

Ordinarie bolagsstämma hålls normalt i av maj månad. Kallelse till årsstämman skickas med post till ledamöterna. Ägaren, SIVL, företräds vid bolagsstämman av SIVL:s ordförande. NOM I N E R I NG SF ÖR FA R A N DE

SIVL är ensam ägare till IVL och SIVL föreslår ledamöter i IVL:s styrelse genom att dels inhämta förslag från näringslivets representanter gällande fyra ordinarie ledamöter och en suppleant i IVL:s styrelse, dels genom att inhämta förslag från regeringen till styrelseordförande samt tre ordinarie statliga ledamöter och en suppleant i IVL:s styrelse. IVL:s styrelse ska bestå av minst fyra och högst åtta ledamöter samt minst en och högst två suppleanter. Därutöver har de fackliga representanterna rätt att utse två ledamöter och två suppleanter. Ledamöterna i IVL:s styrelse består av fem kvinnor och fem män och de presenteras på sidan 92-94.

STYRELSEN OCH STYRELSEARBETET UNDER 2020 Styrelsen är inom ramen för aktiebolagslagen och bolagsordningen ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Årligen fastställer styrelsen en arbetsordning. Till den fogas en arbetsinstruktion för verkställande direktören som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören. Under 2020 har styrelsen, enligt arbetsordningen, haft fyra ordinarie sammanträden, utöver det konstituerande sammanträdet som hölls i maj i samband med bolagsstämman samt ett extra möte i november. De ordinarie styrelsesammanträdena ägde som vanligt rum i anslutning till att helårs- eller delårsbokslut redovisades, det vill säga i mars, maj, september och december. Vid samtliga ordinarie styrelsesammanträden följs en dagordning som alltid innehåller rapport från vd, ekonomirapporter, strategiska frågor samt risk- och konsekvensanalys. Vid styrelsens sammanträde i mars fastställdes förvaltningsberättelse och förslag till vinstdisposition samt diskuterades en bearbetad omvärldsanalys. Vid sammanträdet i maj fastställdes bland annat arbetsordning för styrelsen, liksom instruktion till verkställande direktören; vidare gavs särskild information om bolagets risker, konsekvensanalys samt åtgärder eller rutiner för riskkontroll. Vid ett förlängt styrelsesammanträde i september diskuterades bolagets långsiktiga strategi. Vid styrelsens sammanträde i december behandlades bland annat bolagets budget för 2021 samt mål och strategidokument. Ersättningskommitté Enligt arbetsordningen för styrelsen i IVL Svenska Miljöinstitutet AB ska bolagets styrelse utse en ersättningskommitté för att hantera frågor om anställnings- och lönevillkor. Ersättningskommittén föreslår lön, andra ersättningsformer och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören, som sedan fastställs av styrelsen. För övriga ledamöter i den verkställande ledningen i bolaget föreslår verkställande direktören motsvarande, vilka sedan fastställs av ersättningskommittén. Det förekommer inga incitamentsprogram inom bolaget.

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

B O LA GS ST YR N IN G

Ersättning till styrelsen Vid bolagsstämman 2020 fastställdes arvode till ordförande och ledamöter i styrelsen. Arvodet till ordförande fastställdes till 125 (64) kSEK i fast ersättning och 50 (16) kSEK i fast ersättning. till ordinarie ledamöter samt 20 kSEK i fast ersättning till suppleanter i enlighet med årsstämmans beslut kostnadsfördes totalt ett styrelsearvode inklusive sociala kostnader om 613 (621) kSEK. Av detta belopp tillföll styrelsens ordförande 125 (106) kSEK exklusive sociala kostnader. Till personalrepresentanterna utgår inget arvode. E X T E R N R E V ISION

Revisorernas uppdrag är att på ägarens vägnar oberoende granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisning och bokslut. R3 Revisionsbyrå KB, med Tomas Nöjd och Christina Kallin Sharpe som huvudansvariga, är vald till revisor för perioden fram till årsstämman 2019. Tomas Nöjd och Christina Kallin Sharpe är auktoriserade revisorer och har lett revisionsppdraget för IVL sedan 2014. BOL AG SL E DN I NG

Verkställande direktören ansvarar för bolagets löpande förvaltning enligt de riktlinjer och övriga anvisningar som styrelsen meddelar. Vd:s instruktion fastställdes den 14 maj 2020 i samband med styrelsens konstituerande sammanträde. Bolagets verkställande ledning utgörs av verkställande direktören, vice verkställande direktören, administrative chefen, chefen för enheten forskning, affärsutveckling och internationella affärer, I bolagets ledningsgrupp ingår även tre enhetschefer, kommunikationschefen, forskningschefen, HR-chefen samt försäljningschef, senior advisor och dit är även kvalitets- och miljöchefen adjungerad. • Marie Fossum Strannegård, född 1973, B.Sc, System Analysis 1995, Karlstad Universitet och MBA Strategic Management 2005, Norwegian School of Economics är verkställande direktör i IVL Svenska Miljöinstitutet sedan 2020. Tidigare hade hon olika ledande befattningar inom Fortum (2008-2014), Ericsson (2014-2017) och EY (2018-2020) bland annat som partner. Sitter som styrelseordförande i PEAK Region och styrelsemedlem STI - Stockholm Institute of Technology • Anna Jarnehammar, född 1965, civilingenjör Maskinteknik 1991, Luleå tekniska universitet, är vice vd och chef för affärsutveckling och internationella affärer. Hon är anställd i bolaget sedan 2005, först som enhetschef och sedan 2014 som chef för affärsutveckling och marknad. Anna Jarnehammar är ordförande i dotterbolagen Bastaonline AB och Möbelfakta. • Mats Ridner, född 1955, civilekonom Handelshögskolan Stockholm, är administrativ chef sedan 1994.

Chef kommunikation och kvalitets- och miljöchefen rapporterar till verkställande direktör vad avser funktionsansvar (”dotted line”). Ledningen har stabsfunktioner för ekonomi, HR, kommunikation, affärsutveckling samt ledningssystem för kvalitet och miljö till stöd. I N T E R N KON T ROL L

Basen för den interna kontrollen inom bolaget är IVL:s verksamhets- och ledningssystem. Detta utgör samtidigt bolagets integrerade kvalitets- och miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO 9001 respektive ISO 14 001. Ledningssystemet har fokus på kärnverksamheten, det vill säga ”att erbjuda/sälja och genomföra forskning och uppdrag inom miljöområdet” och innehåller styrande dokument, rutiner och verktyg för samtliga processer inom bolaget. Den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Alla styrande dokument, rutiner och verktyg finns tillgängliga på företagets intranät. Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning som reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt den ekonomiska redovisningen till styrelsen. Vid varje sammanträde får styrelsen ekonomiska rapporter. Dessa omfattar utfall, budget och jämförelse med föregående år samt orderstock, investeringar och ett antal nyckeltal. U T VÄ R DE R I NG AV ST Y R E L SE N O CH V E R K STÄ L L A N DE DI R E K T ÖR E N

Styrelsens arbete utvärderas årligen och det gjordes 2016 genom en enkät, genomförd av Styrelseakademien, som redo-visades vid decembersammanträdet. Styrelsen utvärderar fortlöpande vd:s arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot uppställda mål. En gång per år, i samband med styrelsesammanträdet i mars, görs en mer formell utvärdering som diskuteras med verkställande direktören. . A NA LYS O CH H A N T E R I NG AV R ISK E R

I ledningssystemet ingår även rutiner och en metodik för årliga riskanalyser avseende allt från ekonomiska risker och förhållanden, IT-säkerhet, omvärldsfaktorer och kundrelationer till kompetensförluster och risker förknippade med image och varumärke. Riskanalyserna åtföljs av åtgärdsplaner. Ledningssystemet är föremål för intern revision två gånger per år samt en löpande kontroll av oberoende kvalitets- och miljörevisorer. Även detta arbete redovisas för styrelsen.

Till verkställande direktören rapporterar enhetschefer, administrativ chef, forskningschef, affärsutveckling och internationella affärer, HR-chefen och försäljningschef.

ÅRSREDOVISNING 2020

BOL AGS STYR NING

Styrelse

ANNIKA HELKER LUNDSTRÖM

PETER NYGÅRDS

KARIN BYMAN

LENA CALLERMO

MARIE LOUISE FALKLAND

PÄR LARSHANS

MÅNS NILSSON

HANNA LJUNGKVIST

MIKAEL MALMAEUS

VD, FÖREDRAGANDE, MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD

HENRIK SUNDSTRÖM

ANDERS BJÖRK

TINA SKÅRMAN

JOHAN GISTORP

ANNA FORSBERG

Ej med på bild

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

B O LA GS ST YR N IN G

ANNIKA HELKER LUNDSTRÖM Ordförande Ledamot sedan 2010 Nationell miljömålssamordnare

MARIE LOUISE FALKLAND Ledamot sedan 2017 Forskningschef Outokumpu Stainless

PETER NYGÅRDS Ledamot sedan 2008 Ordförande i Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

PÄR LARSHANS Ledamot sedan 2017 Hållbarhetschef Ragn-Sells

LENA CALLERMO Ledamot sedan 2017 Chef avdelningen för resurseffektivt samhälle, Energimyndigheten,

MÅNS NILSSON Ledamot sedan 2019 Vd SEI

KARIN BYMAN Ledamot sedan 2016 Energiexpert IVA

HENRIK SUNDSTRÖM Hållbarhetschef Electrolux

HANNA LJUNGKVIST Personalrepresentant MIKAEL MALMAEUS Personalrepresentant SUPPLEANTER ANDERS BJÖRK Personalrepresentant TINA SKÅRMAN Personalrepresentant JOHAN GISTORP Administrativ chef Stockholm Resilience Center ANNA FORSBERG Marknadsområdeschef Skanska

STYRELSELEDAMÖTERNAS VÄSENTLIGA UPPDRAG UTANFÖR IVL:S STYRELSE ANNIKA HELKER LUNDSTRÖM

MÅNS NILSSON

PÄR LARSHANS

• Ordförande Återvinningsindustrierna

• Styrelseledamot i Blekinge Tekniska Högskola

• Styrelseledamot i SIWI

PÄR LARS

• Hållbarhe

KARIN BYMAN

• Expert i miljömålsberedningen, Miljödepartementet

• Ordförande Miljömärkning Sverige AB • Ordförande forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption • Vice ordförande Delegationen för Cirkulär Ekonomi

• Styrelseledamot i Energiekonomiska föreningen Styrelseledamot i Energinätverk Sverige

• Ledamot i kemikalieinspektionens insynsråd, Miljödepartementet

• Ordförande i Miljömärkning Sverige AB

• Styrelseledamot i WEC Sverige (World Energy • Ledamot i samverkansprogram för näringslivets klimatomställning, Council) Näringsdepartementet

PETER NYGÅRDS

MARIE LOUISE FALKLAND

• Styrelseordförande för Mittuniversitetet • Styrelseordförande för Almi Green Tech AB • Styrelseordförande för Ecoclime Group AB • Styrelseordförande för Mistra Carbon Exit

• Styrelseledamot i Outokumpu PressPlate AB • Styrelseledamot i Outokumpu Prefab AB

• Förordnad Miljömåls

• Förordnad samverka klimatom

ANNA FORSBERG Styrelseledamot i Ikigai Leadership AB

• Insynsråd Länsstyrelsen Dalarna

• Ledamot i Elmarknadsinspektionens insynsråd

LENA CALLERMO • Ledamot i Upphandlingsmyndighetens insynsråd

ÅRSREDOVISNING 2020

• Styrelsem Cradlenet

BOL AGS STYR NING

Ledningsgrupp

MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD Verkställande direktör

KARIN SJÖBERG

Enhetschef, Miljötillstånd och åtgärdsstrategier

ANNA JARNEHAMMAR

Vice vd, Enhetshef,Forskning, affärsutveckling och internationella affärer

PATRIK ISAKSSON

Enhetschef, Hållbart samhälle

MATS RIDNER

KRISTINA JONSSON

JOHN MUNTHE

Administrativ chef

Försäljningschef

Forskningschef

MONA OLSSON ÖBERG

Enhetschef, Hållbar verksamhet och konsumtion

ANNA AMGREN

LOUISE GAUFFIN

HR-chef

Kommunikationschef

ADJUNGERAD

ÖSTEN EKENGREN

JOAKIM TORÉN

Senior advisor

Kvalitets- och miljöchef

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel

ÅRSREDOVISNING 2020

VETENS KAPL IGA ART IKL AR

Temaområde: Resurseffektiva kretslopp och konsumtion Computational material flow analysis for thousands of chemicals of emerging concern in European waters Jos van Gils, Leo Posthum, Ian T. Cousins, Werner Brack, Rolf Altenburger, Hans Baveco, Andreas Focks. Janek Greskowi-ak, Ralph Kühne, Stela Kutsarova, Claudia Lindim, Arjen Markus, Dik van de Meent, John Munthe, Rudy Schueder, Gerrit, Schüürmann, Jaroslav Slobodnik, Dick de Zwart, Annemarie van Wezel Journal of Haz-ardous Materials Volume 397, 5 October 2020, 122655

Evaluating the environmental performance of producing soil and surfaces through industrial symbiosis Michael Martin Journal of Indus-trial Ecology, Volume 4 (23), 626-638, 2020 A Sustainable Revolution: Let Us Go Sus-tainable to Get Our Globe Cleaner D’Adamo, I., Falcone, P.M., Martin, M., Rosa, P. Sustainability 12 (11), 4387, 2020

The LCA Modelling of Chemical Companies in the Industrial Symbiosis Perspective: Allocation Approaches and Regulatory Framework Emanuela Viganò, Carlo Brondi, Simone Cornago, Antonio Caretta, Letizia Bua, Lino Carnelli, Giovanni Dotelli, Michael Martin, Andrea Ballarino Springer. Life Cycle Assess-ment in the Chemical Product Chain, 75-98., 2020.

Making use of life cycle assessment and environmental product declarations: A survey with practitioners Bruno Menezes Galindro, Sebastian Welling, Niki Bey, Stig Irving Olsen, Se-bastião Roberto Soares, Sven-Olof Ryding Journal of Indus-trial Ecology, Volume 24, Issue 5

Industrial symbiosis networks: application of the circular economy for resource efficiency Michael Martin Edward Elgar. Handbook of the Circular Economy. 50-60, 2020.

Temaområde: Hållbar produktion och miljöteknik Identification of behavioural model input data sets for WWTP uncertainty analysis Erik U. Lindblom, Ulf Jeppsson och Gurkan Sin Water Science and Technology, vol. 81, no. 8, pp. 1558-1568, 2020

Matched trade at the firm l evel and the micro origins of international businesscycle comovement Friberg, Richard, Sanctuary, Mark Fending off waste from the west: The impact of China’s Operation

Productlevel inherent circularity and its relationship to environmental impact Marcus Linder, Robert H.W. Boyer, Lisbeth Dahllöf, Emanuela Vanacore, Agnieszka Hunka Journal of Clean-er Production, Volume 260, 1 July 2020, 121096 , 2020

Green Fence on the international waste trade Balkevicius, A, Sanctuary, M, Zvirblyte, S The World Economy

The framing of a sustainable development goals assessment in decarbonizing the construction industry – Avoiding “Greenwashing”. Johnsson, Filip, Ida Karlsson, Johan Rootzén, Anders Ahlbäck and Mathias Gustavsson Renewable and Sustainable Ener-gy Reviews 131: pp 110029, 2020

Social life cycle assessment of brine treatment and recovery technology: A social hotspot and site-specific evaluation. Tsalidis, G.A., Gallart, J.J.E., Corberá, J.B., Blanco, F.C., Harris, S., Korevaar, G Sustainable Production and Consumption 22, 77-87. 2020

Evaluation of environmental impacts for future influent scenarios using a model-based approach S. Andersson , M. Rahmberg, Å. Nilsson, C. Grundestam, R. Saagi and E. Lindblom Water Science and Technology, Vol 81 (8): 1615–1622

Temaområde: Hållbar stadsutveckling och transporter Review of the Eﬀects of Developments with Low Parking Requirements Frances Sprei, Cecilia Hult, Åsa Hult, Anders Roth Sustainability 2020, volume 12 (5), 1744 Crossing Borders and Expanding Modal Shift Measures: Effects on Mode Choice and Emissions from Freight Transport in the Nordics Daniel Ruben Pinchasik, Inger Beate Hovi ,Christian Svendsen Mjøsund ,Stein Erik Grønland, Erik Fridelland Martin Jerksjö Sustainability 2020, 12(3), 894

Model for leisure boat activities and emissions - implementation for the Baltic Sea Lasse Johansson, Erik Ytreberg, Jukka-Pekka Jalkanen, Erik Fridell, K. Martin Eriksson, Maria Lagerström, Ilja Maljutenko, Urmas Raudsepp, Vivian Fischer and Eva Roth Ocean Science 16, 1143 (2020) Emissions to air from a marine engine fueled by methanol Erik Fridell, Håkan Salberg and Kent Salo J. Marine. Sci. Appl. (2020)

Valuating environmental impacts from ship emissions - the marine perspective Erik Ytreberg, Stefan Åström, Erik Fridell Journal of Environmental Mana-gement, 282, 111958 (2020) Comparative Analysis of Web of Science and Scopus on the Energy Efficiency and Climate Impact of Buildings LF Cabeza, M Chàfer, É Mata Energies 13 (2), 409

Ambition meets reality Modeling renovations of the stock of apartments in Gothenburg by 2050 Mata, É., Wanemark, J., Österbring, M., and F. Shadram Energy & Buil-dings, 110098, 2020 Climate Mitigation from Circular and Sharing Economy in the Buildings Sector Érika Mata, Steve Harris, Aleksandra Novikova, André F. P. Lucena, Paolo Bertoldi Resources, Conservation and Recycling, 158, 2020, 104817

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

V E T E N SK A P LIGA A RTIK LA R

A review of flexibility of residential electricity demand as climate solution in four EU countries Mata, É., J Ottosson, J Nilsson Environmental Research Letters, 2020

Exploring the tradeoff in life cycle energy of building retrofit through optimization Farshid Shadram, Shimantika Bhattachar-jee, Sofia Lidelöw, Jani Mukkavaara, Thomas Olofsson Applied Energy, Volume 269, 2020

Developing a common approach for classifying building stock energy models Langevin J., J.L.Reyna, S.Ebrahimigharehbaghi, N.Sandberg, P.Fennell, C.Nägeli, J.Laverge, M.Delghust, É.Mata, M.Van Hove, J.Webster, F.Federico, M.Jakob, C.Camarasa Renewable and Sustainable Ener-gy Reviews (2020) 133, 110276

Effects of Marine Exhaust Gas Scrubbers on Gas and Particle Emissions Winnes, H., Fridell, E., Moldanová, J. J. Marine Sci. Amd Engineering, Vol. 8, 299 Field performance of a lowcost sensor in the monitoring of particulate matter in Santiago, Chile Tagle, M., Rojas, F., Reyes, F., Vásquez Y., Hallgren F., Lindén, J, Kolev D., Watne Å., Oyola, P. Environmental Monitoring Assessment, 192:171, 2020

A map of roadmaps for zero and low energy and carbon buildings worldwide É Mata, A K Korpal, S H Cheng, J P Jimé-nez Navarro, F Filippidou, J Reyna and R Wang Environmental Research Letters, Volume 15, Number 11, 2020

Key actors in communitydriven social innovation in rural areas in the Nordic countries Leneisja Jungsberg, Andrew Copus, Lise Byskov Herslund, KjellNilsson, LiisaPerjo, LindaRandall, AnnaBerlin Journal of Rural Studies Volume 79, October 2020, Pages 276-285 Low carbon cities in 2050? GHG emissions of European cities using production-based and consumption-based emission ac-counting method Harris, S., Weinzettel, J., Bigano, A., Källmén, A Journal of Cleaner Production 248, 119206. 2020 Implications of Low Carbon City Sustaina-bility Strategies for 2050. Harris, S.; Weinzettel, J.; Levin, G Sustainability 2020, 12, 5417

Distancebased emission factors from vehicle emission remote sensing measurements Jack Davison, Yoann Bernard, Jens Borken-Kleefeld, Naomi J. Farren, Stefan Hausberger, Åke Sjödin,James E. Tate, Adam R. Vaughan, David C. Carslaw Science of the Total Environment 739 (2020) 139688 A transition of atmospheric emissions of particles and gases from onroad heavyduty trucks Zhou, L., Hallquist, Å. M., Hallquist, M., Salvador, C. M., Gaita, S. M., Sjödin, Å., Jerksjö, M., Salberg, H., Wängberg, I., Mellqvist, J., Liu, Q., Lee, B. P., and Chan, C. K. Atmospheric Chemistry and Physics, 20 (1), 1701-1722, 2020

Temaområde: Naturresurser, klimat och miljö Monitoring biofouling as a management tool for reducing toxic antifouling practic-es in the Baltic Sea. Anna-Lisa Wrange, Francisco R. Barboza, Joao Ferreira, Ann-Kristin ErikssonWiklund, Erik Ytreberg, Per R. Jonsson , Burkard Watermann, Mia Dahlström Journal of Environmental Mana-gement, 264, 110447, 2020 Topmost trees and foremost species underlie tropical forest structure, diversity and biomass through opposing mecha-nisms Arshad Ali, Eskil Mattsson, S.P Nissanka, Li-Qiu Wang 473, 2020 MAGIC library – A tool to assess surface water acidification Filip Moldan, Johanna Stadmark, Sara Jutterström, Veronika Kronnäs, Håkan Blomgren, Bernard J. Cosby Ecological Indica-tors 112 (2020) Positive response of soil microbes to long-term nitrogen input in spruce forest: Results from Gårdsjön whole-catchment N-addition experiment. Tahovská K, Choma M, Kaštovská E, Oulehle F, Bárta J, Šantrůčková H, Moldan F Soil Biology and Biochemistry 143 (2020) 107732

ÅRSREDOVISNING 2020

The long-term fate of deposited nitrogen in temperate forest soils. Veerman L., Kalbitz K., Gundersen P., Kjønaas J., Moldan F, Schleppi P., Van Loon E.E., Schoorl J., Wessel W., Tietema A Biogeochemistry, 150, 1-15 Review of life-cycle based methods for absolute environmental sustainability assessment and their applications Anders Bjoern, Chanjief Chandrakumar, AnneMarie Boulay, Gabor Doka, Kai Fang, Natacha Gondran, Michael Zwicky Hauschild, Annemarie Kerkhof, Henry King, Manuele Margni, Sarah Mclaren, Carina Mueller, Mikołaj Owsianiak, Greg Peters, Sandra Roos, Serenella Sala, Gustav Sandin, Sarah Sim, Marcial Vargas-Gonzalez, Morten Ryberg Environmental Research Letters, Volume 15, Number 8, 2020 Hydrological model calibration with uncer-tain discharge data Ida K Westerberg, Anna E Sikorska-Senoner, Daniel Viviroli, Marc Vis, Jan Seibert Hydrological Sciences Journal Buffering effects of soil seed bank on plant community composition in response to land use and climate Jan Plue, Hans Van

Calster, Inger Auestad, Sofia Basto, Renee M. Bekker, Hans Henrik Bruun, Richard Chevalier, Guillaume Decocq, Ulf Grandin, Martin Hermy, Hans Jacquemyn, Anna Jakobsson, Malgorzata JankowskaBlaszczuk, Rein Kalamees, Marcus A. Koch, Robb H. Marrs, Bryndis Marteinsdottir, Per Mil-berg, Inger M. Måren, Robin J. Pakeman, Gareth K. Phoenix, Ken Thompson, Vigdis Vandvik, Markus Wagner, Alistair G. Auffret Global Ecology and Biogeo-graphy, 2020 Functional rather than structural connec-tivity explains grassland plant diversity patterns following landscape scale habitat loss Adam Kimberley, Danny Hooftman, James M. Bullock, Olivier Honnay, Patricia Krickl, Jessica Lindgren, Jan Plue, Peter Poschlod, Anna Traveset, Sara A.O. Cousins Landscape Ecology, 2020 Grazing livestock increases both vegetation and seed bank diversity in remnant and restored grasslands Rozalia E. Kapas, Jan Plue, Adam Kimber-ley, Sara A.O. Cousins Journal of Vegetation Science The impact of ship emissions on air quality and human health in

the Gothenburg area – Part I: 2012 emissions Tang, L., Ramacher, M. O. P., Moldanová, J., Matthias, V., Karl, M., Johansson, L., Jalkanen, J.-P., Yaramenka, K., Aulinger, A., and Gustafsson, M. Atmos. Chem. Phys., Vol. 20, 7509 – 7530, 2020 The impact of ship emissions on air quality and human health in the Gothenburg area – Part II: Scenarios for 2040 Ramacher, M. O. P., Tang, L., Moldanová, J., Matthias, V., Karl, M., Fridell, E., and Johansson, L. Atmos. Chem. Phys., Vol. 20, 10 667-10686 Resonance-Enhanced Detection of Metals in Aerosols using Single Particle Mass Spectrometry Passig, J., Schade, J., Rosewig, E. I., Irsig, R., Kröger-Badge, T., Czech, H., Sklorz, M., Streibel, T., Li, L., Li, X., Zhou, Z., Fallgren, H., Moldanova, J., and Zimmermann, R.Atmos. Chem. Phys., 20, 7139–7152 Browning of freshwaters: Consequences to ecosystem services, underlying drivers, and potential mitigation measures Kritzberg, ES:, Eliza Maher Hasselquist, Martin Skerlep, Stefan Löfgren, Olle Olsson, Johanna Stadmark, Salar

FÖRVALTNINGS V ETENSKAPLIGA B ERÄT ART TIKL ELAR SE

Temaområde: Naturresurser, klimat och miljö (forts.)

Valinia, Lars-Anders Hansson, Hjalmar Laudon.Ambio, 49, 375390, 2020 The NORMAN Association and the Euro-pean Partnership for Chemicals Risk As-sessment (PARC): let’s cooperate! Dulio, V., Koschorreck, J., van Bavel, B. ...... Munthe, J. et al. Environ Sci Eur 32, 100 (2020). The Potential Role of Ammonia as Marine Fuel – Based on Energy Systems Modelling and MultiCriteria Decision Analysis Julia Hansson, Selma Brynolf, Erik Fridell, Mariliis Lehtveer Sustainability 12(8), 3265, 2020 Criteria and decision support for a sustainable choice of alternative marine fuels Karin Andersson, Selma Brynolf, Julia Hansson, Maria Grahn Sustainability 12(9), 3623, 2020 Multidecadal surface ozone trends at globally distributed remote locations. Cooper, OR, Schultz, MG, Schröder, S, Chang, K-L, Gaudel, A, Benítez, GC, Cue-vas, E, Fröhlich, M, Galbally, IE, Molloy, S, Kubistin, D, Lu, X, McClure-Begley, A, Nédélec, P, O’Brien, J, Oltmans, SJ, Pet-ropavlovskikh, I, Ries, L, Senik, I, Sjöberg, K, Solberg, S, Spain, GT, Spangl, W, Steinbacher, M, Tarasick, D, Thouret, V and Xu, X Elem Sci Anth, 8: 23. 34 pages, 2020 Occurrence of tire and bitumenwear microplastics on urban streets and in sweepsand and washwater Ida Järlskog, AnnMargret Strömvall, Kerstin Magnusson, Mats Gustafsson, Maria Polukarova, Helen Galfi, Maria Aronsson, Yvonne Andersson-Sköld Science of the Total Environ-ment, 729, 2020 5 118 SESS Report 2020 -The State of Environmental Science in Svalbard Microplastics in the realm of Svalbard: current knowledge and future perspectives (MIRES) Singh N, Granberg ME, Collard F, Caruso G, Lu Z, Kögel T, Gabrielsen GW In book: SESS report 2020 –The State of Environ-mental Science in Svalbard – an annual reportPublisher: SIOS KC Summer sea ice melt and wastewater are important local sources of microlitter to Svalbard waters von Friesen LW, Granberg ME, Pavlova O, Magnusson K, Hassellöv M, Gabrielsen GW Environment International, 139, 105511, 2020 Trends and source apportionment of atmospheric heavy metals at a subarctic site during 1996–2018

Kyllönen K, Vestenius M, Anttila P, Mak-konen U, Wängberg I, Nerentorp Mastromonaco M, Hakola H Atmospherice Environment, 236, 117644 First direct observation of sea salt aerosol production from blowing snow above sea ice Frey M, Norris SJ, Brooks IM, Anderson PS, Nishimura K, Yang X, Jones AE, Neren-torp Mastromonaco MG, Jones DH, Wolff EW Atmos. Chem. Phys., 20, 2549– 2578, 2020 The significance of different realms of value for agricultural land in Sweden Erika Öhlund, Mikael Malmaeus, Eléonore Fauré Land Use Policy, Volume 96, 104714, 2020 Summer sea ice melt and wastewater are important local sources of microlitter to Svalbard waters Lisa W. von Friesen, Maria E. Granberg, Olga Pavlova, Kerstin Magnusson, Martin Hassellöv, Geir W. Gabrielsen Environment International 139 (2020) 105511 The European heat wave of 2018 and its promotion of the ozone climate penalty in south-west Sweden Julia M. Johansson, Ågot K. Watne, Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, He-lena Danielsson, Camilla Andersson and Håkan Pleijel. Boreal Environ-ment Research 25, 39–50. 2020. Nitrogen deposition is the most important environmental driver of growth of pure, even-aged and managed European for-ests. Etzold, Sophia, Ferretti, Marco, Reinds, Gert Jan, Solberg, Svein, Gessler, Arthur, Waldner, Peter, Schaub, Marcus, Simp-son, David, Benham, Sue, Hansen, Karin Ingerslev, Morten, Jonard, Mathieu, Karlsson, Per Erik, Lindroos, Antti-Jussi, Marchetto, Aldo, Manninger, Miklos, Meesenburg, Hennin, Merilä, Päivi, Nöjd, Pekka, Rautio, Pasi, Sanders, Tanja GM, Seidling, Walter, Skudnik, Mitja, Thi-monier, Anne1, Verstraeten, Arne, Vesterdal, Lars, Vejpustkova, Monika, de Vries, Wim. Forest Ecology and Manage-ment, 458, 117762. 2020. Acid rain and air pollution: 50 years of progress in environmental science and policy Peringe Grennfelt, Anna Engleryd, Martin Forsius, Øystein Hov, Henning Rodhe & Ellis Cowling Ambio 49, 849–864, 2020 A chronology of global air quality David Fowler, Peter Brimblecombe, John Burrows,

Mathew R. Heal, Peringe Grennfelt, David S. Stevenson, Alan Jowett, Eiko Nemitz, Mhairi Coyle, Xue-jun Lui, Yunhua Chang, Gary W. Fuller, Mark A. Sutton, Zbigniew Klimont, Mike H. Unsworth and Massimo Vieno Phil. Trans. R. Soc. A 378: 20190314. Emerging Per- and Polyfluoroalkyl Sub-stances (PFAS) in Human ilk from Swe-den and China Raed Awad, Yihui Zhou, Elisabeth Nyberg, Shahla Namazkar, Yongning Wu, Qianfen Xiao, Sun Yaije, Zhi-Liang Zhu, Åke Bergman and Jonathan P. Benskin Environmental Science: Processes & Impacts, 22, 19, 2020 Bioaccumulation of Per- and polyfluoroal-kyl substances (PFASs) in a tropical estua-rine food web Daniele A. de Miranda, Jonathan P. Ben-skin, Raed Awad, Gilles Lepoint, Juliana Leonel, Vanessa Hatje. Science of The Total Environment, 2020 The Use of Polyurethane Foam (PUF) Passive Air Samplers in Exposure Studies to PAHs in Swedish Seafarers Bo Strandberg, Cecilia Österman, Hatice Koca Akdeva, Jana Moldanová, Sarka Langer Polycyclic Aroma-tic Compounds, 2020

D., Percival, C., Bannan, T. J., Priestley, M., Hallquist, Å. M., Kleist, E., Kiendler-Scharr, A., Hallquist, M., Berndt, T., McFiggans, G., Wildt, J., Mentel, T. F., and Ehn, M Atmospheric Chemistry and Physics, 20 (1), 515-537, 2020 Approaching Change: Exploring Cracks in the Eco-Modern Sustainability Paradigm Hagbert, Pernilla; Nyblom, Åsa; & Isaks-son, Karolina . . . Environmental Values, 2020 The Swedish Climate Policy Framework Including the Climate Act Romson, Å., Forsbacka, K National Climate Change Acts the Emergence, Form and Nature of National Frame-work Climate Legislation; ed Muinzer, T. Hart 2020 pp 153-174 EU ETS – Reform needs in the light of national policies Elkerbout, M., Zetterberg, L, 2020.Book for Europe-an Liberal Forum, published by FORES, available on fores.se Assessing the aggregated environmental benefits from by-product and utility syn-ergies in the Swedish biofuel industry Michael Martin, Elisabeth Wetterlund, Roman Hackl, Kristina M. Holmgren & Philip Peck Biofuels, 11:6, 683-698, 2020.

Impacts of fuel quality on indoor environment onboard a ship: From policy to prac-tice Sarka Langer, Cecilia Österman, Bo Strandberg, Jana Moldanová, Håkan Fridén Transportation Research Part D, 83, 102352, 2020 The Indoor Chemical Human Emissions and Reactivity project (ICHEAR): Overview of experimental methodology and preliminary results. Bekö G., Wargocki P., Wang N., Li M., Weschler C.J., Morrison G., Langer S., Ernle L., Licina D., Yang S., Zannoni N., Williams J. Indoor Air, 30, 1213–1228, 2020 Deaths Attributable to Air Pollution in Nordic Countries: Disparities in the Esti-mates Heli Lehtomäki, Camilla Geels, Jørgen Brandt, Shilpa Rao, Katarina Yaramenka, Stefan Åström, Mikael Skou Andersen, Lise M. Frohn, Ulas Im, Otto Hänninen Atmosphere (vol 11., Iss. 5, pp.467-482 Multi-generation OH oxidation as a source for highly oxygenated organic molecules from aromatics Garmash, O., Rissanen, M. P., Pullinen, I., Schmitt, S., Kausiala, O., Tillmann, R., Zhao,

IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

INNEHÅLL Peter Nygårds, stiftelsens ordförande: Vi har lagt en viktig grund

Marie Fossum Strannegård, vd: IVL:s uppdrag har aldrig varit viktigare

Några nyheter från året

IVL i korthet

Det stärker varumärket att forska tillsammans med IVL

Hur påverkar Coronakrisen miljö- och klimatfrågorna? Så tycker några av våra forskare

Några av de uppdrag och forskningsprojekt vi arbetat med under 2020 och hur vi integrerat Agenda 2030

Miljöbedömningsmodell för läkemedel kan styra mot grönare alternativ

Några av våra erbjudanden inom Hållbar miljö

Livsmedelsbranschen går samman för att minska matsvinnet

Mistra SafeChem arbetar för en grön, säker och hållbar kemiindustri

Världsunik textilsorteringsanläggning tas i drift

Några av våra erbjudanden inom Hållbar omställning

”Det perfekta klimatkompensationsprojektet finns inte”

Klimatkrav till rimlig kostnad

Smart City Sweden visar upp svenska hållbara stadslösningar

Möbelfakta blir nytt dotterbolag till IVL

Möbelfaktas nya vd vill göra det enklare att välja hållbart

Några av våra erbjudanden inom Hållbart samhälle

Gränslöst arbete för ökad hållbarhet

Hela IVL hade roligt på vandringen från Stockholm till Beijing

Vår verksamhet är helt beroende av våra skickliga medarbetare

Etik och integritet

Miljöpåverkan från egen verksamhet

Förvaltningsberättelse

Koncernens och moderbolagets räkenskaper

Noter

Revisionsberättelse

Hållbarhetsnoter

GRI-index

Bolagsstyrning

Styrelse

Ledningsgrupp

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel

ÅRSREDOVISNING 2020 // IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

ÅRSREDOVISNING IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET

Världsunik textilsorteringsanläggning Klimatneutral, klimatpositiv och nettonollutsläpp – vad skiljer dem åt?

Minska matsvinnet

STOCKHOLM

GÖTEBORG

Box 21060 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00

Box 53021 400 14 Göteborg Tel 010-788 65 00

KRISTINEBERG MARINE RESEARCH AND INNOVATION CENTRE Kristineberg 566 451 78 Fiskebäckskil Tel: 010-788 65 00

www.ivl.se

MALMÖ

BEIJING, KINA

Nordenskiöldsgatan 24 211 19 Malmö Tel 010-788 65 00

InterChina Commercial Building No. 33 Dengshikou Dajie Dongcheng District Beijing city, China

Mistra SafeChem för en grön, säker och hållbar kemiindustri

IVL Årsredovisning 2020

Articles inside

51. Vår verksamhet är helt beroende av våra skickliga medarbetare

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel

50. Hela IVL hade roligt på vandringen från Stockholm till Beijing

Hållbarhetsnoter

46. Gränslöst arbete för ökad hållbarhet

23. Mistra SafeChem arbetar för en grön, säker och hållbar kemiindustri

16. Miljöbedömningsmodell för läkemedel kan styra mot grönare alternativ

20. Livsmedelsbranschen går samman för att minska matsvinnet

7. Det stärker varumärket att forska tillsammans med IVL

10. Så tycker några av våra forskare

3. Peter Nygårds, stiftelsens ordförande: Vi har lagt en viktig grund

18. Några av våra erbjudanden inom Hållbar miljö

12 Några av de uppdrag och forskningsprojekt vi arbetat med under 2020 och hur vi integrerat Agenda 2030

6. IVL i korthet