9 minute read
23. Mistra SafeChem arbetar för en grön, säker och hållbar kemiindustri
Mistra SafeChem arbetar för en grön, säker och hållbar kemiindustri
Målet för forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet, är att främja en hållbar kemiindustri och minska risken för både människor och miljö att exponeras för farliga ämnen. Förhoppningen är att detta ska bli basen för en permanent forskningsplattform inom grön kemi.
Grön kemi är ett tankesätt som innebär att kemiska föreningar och synteser bör designas så att de är så miljövänliga som möjligt. Det omfattar en helhetssyn på råvaror, kemikaliehantering, processer och slutprodukter, men även hänsyn till klimatpåverkan och energianvändning.
Visionen för Mistra SafeChem är att främja en säker, hållbar och grön kemiindustri i Sverige. Det sker dels genom att utveckla nya syntesprocesser, dels genom att ta fram en verktygslåda med modeller och metoder för att riskbedöma kemikalier, både före och under produktionen samt i användarledet. Programmet samlar både akademi och industri och ska även utveckla en agenda för grön kemi kan bli grund för en permanent forskningsplattform.
EN INSATS ÖVER KEMINS HELA SPEKTRUM En viktig komponent för att lyckas är samarbetet mellan material- och organkemister, toxikologer och miljökemister samt industri- och produktspecialister. – Mistra SafeChem är en gruppinsats där olika grenar av grön och hållbar kemi går samman. Det ger industriparterna en möjlighet att samarbeta med den akademiska världen och få en fördel inom säker kemidesign. Det är viktigt, inte minst när EU och andra tillsynsmyndigheter ständigt ökar sina förväntningar på kemiföretag, säger Richard Lihammar på IVL, som är biträdande programchef.
HELHETSSYN BEHÖVS FÖR FRAMGÅNG Mistra SafeChem arbetar utifrån en helhetssyn på kemikalier, därför är interaktion inom programmet avgörande för resultatet. – Vi går in i fabriken och tar fram nya metoder för att framställa kemikalier. Genom att använda enzymer och andra katalyssystem kan vi minska behovet av kemikalier som input. En annan huvuduppgift är att utveckla testmetoder för att tidigt identifiera potentiella problem och kunna ersätta produkter, säger John Munthe, forskningschef på IVL och programchef för Mistra SafeChem.
FALLSTUDIER OM MILJÖ I BILAR OCH KOSMETIKA Samarbetet inom programmet är särskilt tydligt inom de fallstudier som pågår. En gäller ämnen som påverkar inomhusmiljön i personbilar.
En annan fallstudie handlar om kosmetika. Silikon av olika typer används ofta i hudkrämer, smink och hårprodukter. Några av dessa ämnen har visat sig ha giftiga egenskaper. Fallstudien, som genomförs tillsammans med butikskedjan H&M, handlar om att hitta alternativa ämnen med lägre hälso- och miljöpåverkan som kan ersätta silikoner och cykliska siloxaner i kosmetiska produkter.
Här kommer verktygslådan inom Mistra SafeChem till nytta. Den används för att kartlägga både nuvarande ämnen och
möjliga alternativ när det gäller toxikologisk påverkan på människor och miljö, kartläggning av livscykeln och teknisk prestanda.
EN DEL AV ÖKAD MILJÖMEDVETENHET Finansiären Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har haft planer på att starta ett kemikalieprogram sedan 2013. Så frågan är varför Mistra SafeChem till slut fick startsignal? – Jag tror det beror på att miljömedvetenheten har ökat generellt. Allmänheten har fokus främst på klimatfrågan, men att minska farorna med kemikalier är också av stor betydelse. Vid den omvandling som krävs för att bekämpa klimatförändringarna är det naturligt att också se över processerna och välja säkrare ämnen där det är möjligt, säger Richard Lihammar.
REKORDSTOR SATSNING AV MISTRA Mistra finansierar Mista SafeChem med 70 miljoner kronor, vilket gör det till deras största satsning på ett enskilt program. Parterna bidrar med ytterligare 30 miljoner.
Från industrin deltar tolv parter som representerar hela värdekedjan, allt från tillverkare till användare av kemikalier. IVL koordinerar programmet, som pågår från 2019 till 2024. Övriga forskningsparter är Stockholms universitet, Rise, KTH, Danmarks Tekniske Universitet och Chemsec. Namn: Richard Lihammar
Ålder: 36 år
Funktion på IVL: Arbetar som projektledare på IVL:s Stockholmskontor. Är bland annat biträdande programchef för Mistra SafeChem men arbetar också i andra projekt med inriktning mot farliga kemiska ämnen och hållbar kemi.
Bakgrund: Civilingenjör i bioteknik och disputerad inom organisk kemi. Började på IVL i maj 2020 och har tidigare jobbat som projektledare inom forskning, utveckling och produktion i polymer- och läkemedelsindustrin.
IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:
• 3.9 Minska sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar • 6.4 Effektivisera vattenanvändning och säker • 7.3 Fördubbla ökningen av energieffektivitet • 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion • 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser • 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall • 13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering
HÄR SKA TONVIS MED KLÄDER OCH TYGER FÅ ETT NYTT LIV
Världsunik textilsorteringsanläggning tas i drift
I november 2020 invigdes världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Den trettio meter långa maskinen beskrivs som länken mellan insamlad textil och högkvalitativ återvinning. Med en sorteringskapacitet på 24 000 ton textil per år ska den få fart på svensk textilåtervinning och ge tonvis med kläder och tyger nytt liv.
Varje år deponeras eller förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall i EU. Över 140 000 ton nya textilier sätts på den svenska marknaden, men bara knappt fem procent materialåtervinns. Det vill Siptex – Svensk innovationsplattform för textilsortering – ändra på.
Bakom plattformen står flera stora svenska textil-, mode- och möbelföretag, kommuner, välgörenhetsorganisationer, forskningsinstitut och myndigheter – totalt 19 aktörer under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet. – Det här är pusselbiten som har saknats för att kunna materialåtervinna textil i stor skala. Vi är glada och stolta över att vi tillsammans med våra samarbetspartners har drivit på det här steget mot en mer hållbar textilhantering. Det kommer att ge miljövinster och stärka Sveriges position som föregångsland inom innovation och cirkulär ekonomi, säger Anna Jarnehammar, vice vd på IVL.
Sorteringsanläggningen finns i Malmö och ägs och drivs av det skånska avfallsbolaget Sysav. – Bättre nyttjande av befintliga resurser är Sysavs drivkraft. Vi är stolta över att bidra till omställningen mot en mer hållbar textil- och modeindustri. Med Siptex-anläggningen kan andra aktörer skala upp sina processer och återvinningen av textil ta fart på riktigt. Det är en hållbar investering, både för Sysav och för miljön, säger Peter Engström, vd på Sysav.
STOR POTENTIAL Potentialen att öka textilåtervinningen i Sverige är stor. Man räknar med att varje svensk i snitt slänger åtta kilo textil per år. Det blir nästan 200 ton textil om dagen som går till spillo. För nästan allt hamnar i soporna och eldas upp. – Det är ett enormt resursslöseri. Förutom klimatpåverkan går det åt stora mängder vatten och kemikalier i textilproduktionen. Om vi kan undvika nyproduktion genom att ta vara på den textil som redan finns och hålla textilfibrerna i kretsloppet så länge som möjligt är mycket vunnet ur ett resurs- och hållbarhetsperspektiv, säger Erik Perzon, textilexpert på IVL.
Förutom att samla in mer textil till återvinning måste också sorteringen bli bättre. I dag sker det i huvudsak manuellt, och det som kan sorteras ut och säljs framförallt som second hand.
Tekniken i Siptex-anläggningen bygger på optiska sensorer som med hjälp av nära-infrarött ljus kan sortera textil efter färg och fibersammansättning med hög precision
Namn: Erik Perzon Ålder: 44
Funktion på IVL: Textilexpert med fokus på resurseffektivitet på IVL:s Göteborgskontor Bakgrund: Tekn Dr i materialvetenskap. Tio års erfarenhet av att utveckla biobaserade textilmaterial, textilåtervinning och systemaspekter på cirkularitet i textil- och modebranschen.
Men för att effektivt kunna sortera stora mängder textilavfall krävs automatiserade sorteringsprocesser. Och det är här som Siptex-anläggningen kommer in i bilden.
BLIR NY RÅVARA Textilierna som kommer till anläggningen i Malmö är sådant som inte kan återanvändas. Det är textilspill från industrin, lakan och handdukar från sjukvård och hotell, trasiga plagg och annan utsorterad textil som inte kan säljas second hand. – Det som går in i maskinen är sådant som i nuläget betraktas som rent avfall, som är till besvär och som innebär en kostnad att bli av med, säger Erik Perzon.
Av dessa textilflöden kan Siptex-maskinen skapa nya kvalitetssäkrade recycling-produkter som kan bli råvara i olika återvinningsprocesser. En ökande miljömedvetenhet i modebranschen har höjt efterfrågan på återvunnen textil men det har varit svårt för företagen att få tag i råvara av tillräckligt hög kvalitet. – Det här har varit en flaskhals, återvinningsteknikerna finns men de flöden som krävs har saknats. För att kunna återvinna textil i större skala krävs jämn kvalitet och stora volymer – just det som den automatiska sorteringen kan leverera. Det är länken mellan insamlat textilavfall och högkvalitativ fiber-till-fiberåtervinning, säger Erik Perzon.
OM SIPTEX
Siptex står för Svensk innovationsplattform för textilsortering. Det är ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med svenska textil- och modeföretag, forskningsinstitut och myndigheter, bland andra H&M, Ikea, Kappahl, Stadium, Naturvårdsverket, Re:newcell och Myrorna. Sorteringsanläggningen i Malmö ägs och drivs av Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag. Tekniken i Siptex-anläggningen bygger på optiska sensorer som med hjälp av nära-infrarött ljus kan sortera textil efter färg och fibersammansättning med hög precision. På så sätt får man fram stora volymer väldefinierad råvara som matchar textilåtervinnarnas behov.
UNIK ANLÄGGNING I full drift har anläggningen kapacitet att sortera 24 000 ton textil per år, vilket motsvarar ungefär 30 procent av de textilier som slängs i Sverige under samma period. Siptex är den första anläggningen i sitt slag men Erik Perzon hoppas på fler framöver. Det behövs för att ta vara på textilavfallet och göra något bra av det.
Erik Perzon lyfter också fram miljöfördelarna med att det nu finns en råvaruproduktion för textilbranschen i Sverige. – Man kan säga att den här anläggningen ersätter ett bomullsfält i Bangladesh eller en polyesterfabrik i Kina. Det är inte bara ett sätt att lösa ett avfallsproblem, utan också ett sätt att ersätta nyproduktion och det är den allra största vinsten sett ur miljöperspektiv, säger han.
IVL BIDRAR TILL DE GLOBALA MÅLEN GENOM ATT:
• 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion • 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser • 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall • 12.5 Minska mängden avfall markant
Några av våra erbjudanden inom Hållbar omställning
Cirkulär ekonomi
Hela samhället står inför stora utmaningar kring material- och resursutnyttjande. IVL hjälper dig med möjligheterna inom cirkulär ekonomi.
I den cirkulära ekonomin används material, produkter och andra resurser så länge och så effektivt som möjligt, vilket gör att behovet av nya resurser in till samhället minskar. Det kräver produkter och material som är utformade för att kunna uppdateras, repareras och användas om och om igen och återvinnas.
VI HJÄLPER DIG MED:
• Analyser av flöden av material och resurser kopplade till olika tekniska system • Kartläggning och kvantifierig av cirkularitet och resurseffektivitet • Utveckling av strategier för cirkularitet • Att ta fram KPI:er (Key Performance Indicators) för uppföljning • Utveckling av strategier, åtgärdsplaner och processtöd • Möjlighet till partnerskap kring forsknings och utvecklingsinsatser med andra i branschen • Utveckling av cirkulära affärsmodeller • Innovation, utveckling, tester och implementering av lösningar för ökad cirkuläritet
Företag förväntas att ta ansvar för hållbarhets- och miljöpåverkan längs hela värdekedjan. För att driva detta effektivt behövs ett strategiskt och systematiskt hållbarhets- och miljöledningsarbete, som genomsyrar alla delar av verksamheten. IVL hjälper er med det.
Ett strategiskt och systematiskt hållbarhetsarbete kan bidra till att effektivisera och optimera resurser i hela värdekedjan. Det ökar riskmedvetandet och riskminimeringen och stimulerar nya innovationer och affärsmodeller. Samtidigt stärker det varumärket och hjälper till att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.
VI HJÄLPER DIG MED ATT:
• Identifiera hållbarhets och miljöaspekter i hela värdekedjan • Utveckla strategier och målsättningar för ert hållbarhetsarbete på kort och lång sikt • Implementera strategier och målsättningar genom • Följa upp och kommunicera hållbarhetsarbetet internt och externt i företaget
Med vår hjälp kan du utveckla och stärka hållbarhets- och miljöarbetet både på strategisk nivå och i den operativa verksamheten
