3. Peter Nygårds, stiftelsens ordförande: Vi har lagt en viktig grund

PETER NYGÅRDS, STIFTELSENS ORDFÖRANDE

Vi har lagt en viktig grund

IVL Svenska Miljöinstitutets breda kompetens inom miljöområdet gör att vi kan vara en kraftfull spelare i samhällets omvandling mot hållbarhet. Pandemin har självklart påverkat årets arbete, men har även visat på nya möjligheter.

Året har präglats av pandemin som begränsat oss alla på många sätt. Samtidigt har aktiviteten i näringslivet pågått i överraskande hög fart. Storföretag efter storföretag betonar hållbarhet och klimatnytta som strategiskt nödvändigt och i praktiken leder de utvecklingen mot koldioxidneutralitet. Det handlar om stålindustrin och cementindustrin. Det handlar om bilindustrin som har tryck på sig att bygga bilar i miljövänligt stål, bilar som kan återvinnas och som går på el. Det handlar om återvinning och cirkulär ekonomi. Alla går i samma riktning och ingen vågar vara sist.

I den omvandlingen behövs forskning och konsulthjälp. IVL Svenska Miljöinstitutets breda kompetens inom miljöområdet gör att vi kan vara en kraftfull spelare. Vi är en helhet av kompetenser och vetenskapligt kunnande inom miljöområdet. Denna bredd är en av våra styrkor.

Pandemin har påverkat allas rörlighet. IVL var tvunget att snabbt ställa om, på två dagar vara alla våra externa kurser och seminarier digitala. Effekten blev att vi har haft rekordsiffror i antalet anmälda till våra evenemang.

Vi kan även dra slutsatser om hur denna förändring skulle kunna påverka klimatet på lång sikt. Hur det kommer att förändra vårt arbetsliv, våra resvanor och transporter. Denna omställning som vi alla tvingats till går det att lära sig mycket av. Pandemin har ökat vår digitala mognad.

IVL ÄR EN MÖTESPLATS FÖR MYNDIGHETER OCH NÄRINGSLIV Vår ägarform är unik, där staten och näringslivet utövar sitt hälftenägande genom ägarstiftelsen SIVL. Vinster delas inte ut, de återinvesteras i mer forskning. Ägarformen gör också att vi bättre än någon annan aktör kan föra samman de diskussioner som förs hos myndigheter och de som förs inom näringslivet. Vi hör vilka framtidsfrågor som är centrala och vi kan omvandla dem till insatser och affärsförslag. Det gör att vårt erbjudande blir annorlunda och relevant.

Det finns en enorm potential att föra ut denna kunskap genom att visa på goda exempel. Sverige är ett relativt sektoriserat land, men IVL Svenska Miljöinstitutet är en mötesplats där myndigheter och näringsliv tillsammans tittar på och identifierar problem.

ETT NYTT, TYDLIGT OCH NÄRVARANDE LEDARSKAP Året har också präglats av ett nytt ledarskap då Marie Fossum Strannegård tillträdde som ny vd under våren. Det var samtidigt som restriktioner på grund av covid-19 trädde i kraft och det medförde utmaningar.

Marie kom in med erfarenhet som managementkonsult och vana att leda stora internationella teknikprojekt. På ett engagerande sätt har hon involverat organisationen i ett strategi- och affärsplanearbete, vilket givit vårt arbete en ny dimension. Marie har också, trots nödvändig social distansering, lyckats skapa delaktighet hos personalen genom korta intensiva informationsmöten och att däremellan göra sig nåbar. Det har bidragit till ett tydligt och närvarande ledarskap. Detta lägger grunden för något som kan bli riktigt bra och som gör att IVL Svenska Miljöinstitutet blir ännu mer relevant i samhällsutvecklingen, vilket är ägarstiftelsen SIVL:s egentliga uppdrag.

MARIE FOSSUM STRANNEGÅRD, VD

IVL:s uppdrag har aldrig varit viktigare

När jag i november 2019 tackade ja till jobbet som vd på IVL Svenska Miljöinstitutet såg jag verkligen fram emot att få träffa alla nya kollegor, partner och kunder. Inte kunde jag ana att vi, när jag väl började, skulle vara mitt i en pandemi.

När jag i november 2019 tackade ja till jobbet som vd på IVL Svenska Miljöinstitutet såg jag verkligen fram emot att få träffa alla nya kollegor, partner och kunder. Inte kunde jag ana att vi, när jag väl började, skulle vara mitt i en pandemi. Utöver att hålla oss friska behövde vi lösa utmaningen att flytta hem arbetsplatsen och hålla kundmöten i det digitala rummet. När jag summerar året kan jag med tacksamhet konstatera att vi har lyckats hantera utmaningar vi aldrig tidigare mött och vill uttrycka beundran för mina kollegor som behöll fokus på vårt viktiga uppdrag och våra kunder.

Trots tappet genom korttidspermitteringen vi tvingades till i början av pandemin har vi lyckats bra. Vi har enligt våra kunder (Nöjd kund-index) fortsatt att leverera med hög kvalitet och har gjort ett starkt finansiellt resultat. Vi fortsätter växa inom många områden och jag kan med glädje konstatera att medarbetarna trivs och att personalomsättningen är fortsatt låg. Under året har vi kommit längre i arbetet med att skapa ett IVL. Genom att nu erbjuda möten och information på engelska inkluderar vi alla medarbetare oavsett land eller språk, något som verkligen varit uppskattat.

Genom pandemin har allmänheten fått ett helt annat fokus på forskningen. Klimat- och miljöfrågor står högt på agendan hos näringsliv och offentlig sektor. IVL:s uppdrag har aldrig varit viktigare och under året har vi förfinat våra strategier för att bidra till ännu mer klimat- och miljönytta. Vår tillväxtstrategi är klar: ambitionen är både att bli starkare internationellt och att täcka hela Sverige bättre. Våra temaområden och innovationsområden skapar tydlighet i våra satsningar och vi strävar efter att visa omvärlden vilken nytta vi bidrar med. Det är tillsammans med våra kunder och partner vi skapar klimat- och miljönytta samt arbetar för en hållbar värld. Genom nära partnerskap och kunskapsöverföring bidrar vi till våra kunders hållbarhetsutveckling. Med vår forskning som bas tar vi tillsammans vetenskap till verklighet. För att skapa ökad samhällsnytta behöver våra forskningsprojekt bli ännu mer synliga så att resultaten kan skalas upp och tillämpas.

Trots att min start på IVL präglades av pandemirestriktioner har jag blivit välkomnad på ett bra sätt och kommit in i vår fina företagskultur. Genom att vi snabbt blev digitala kunde vi fortsätta hålla kontakt med medarbetare och kunder. Varje fredag har jag i ett direktsänt koncept, ”Marie möter…”, fått möjlighet att samtala med engagerade medarbetare, men även kunder. Programmet har både kunnat ses live och som en inspelning på intranätet. Det har varit mycket uppskattat att få ”träffa” sina kollegor och lära sig mer om vad andra jobbar med. En annan omtyckt aktivitet var ”Stockholm to Beijing”, som inte bara var en stegutmaning utan roliga upptåg, utmaningar och veckovisa sportsändningar. Den gjorde både att vi rörde på oss och kittade ihop oss i den ensamhet som corona skapat. Tack vare underbara medarbetare som bjöd på sig själva fick vi alla kraft att hålla fokus på vårt arbete vilket också ledde till ett mycket bra resultat.

Nu ser jag fram emot ett nytt år och längtar efter att personligen få träffa medarbetare, partner och kunder.

Några nyheter från året

Varje månad publicerar vi ett antal nyheter om aktuella projekt, rapporter och forskningsresultat. Här är några av årets nyheter i kortfattat format.

Intresset för återbruk av bygg- och rivningsavfall ökar Uppmärksammad rapport om kilometerskatt

Många kommuner vill samla in byggprodukter för återanvändning, men det finns också hinder på vägen. En rapport som IVL har gjort för Avfall Sverige har kartlagt vilka initiativ som pågår i kommunerna, vilka utmaningar kommunerna står inför, och vilka möjligheter det finns för att skynda på utvecklingen av ett ökat återbruk. Forskare vid IVL och Chalmers presenterar i januari ett nytt förslag på kilometerskatt för personbilar. I studien har forskarna analyserat hur en avståndsbaserad och geografiskt anpassad vägskatt kan utformas. Resultaten visar att en sådan vägskatt kan ge en effektivare användning av vägar och en rättvisare fördelning av trafikens samhällskostnader.

Januari

Circular Electronics Day

Den snabba konsumtionen av elektronikprylar ger upphov till stora mängder avfall och skadliga utsläpp. Den 24 januari är det Circular Electronics Day, ett initiativ som IVL ställer sig bakom och som vill få organisationer och konsumenter att ta ansvar för elektroniken de använder. Köp begagnat, hyr istället för att köpa nytt och kolla om det går att reparera trasiga produkter innan de lämnas till återvinning – det är huvudbudskapen i kampanjen.

Dubbel vinst för IVL på Återvinningsgalan

Det blev dubbel vinst för IVL på Återvinningsgalan 2020. Årets specialpris gick till det IVL-ledda projektet Siptex som tillsammans med Sysav bygger en fullskalig anläggning för automatisk textilsortering i Malmö. Anläggningen blir den första i sitt slag i världen. Det andra priset gick till IVL:s medarbetare Åsa Stenmarck som utsågs till Årets återvinningsinspiratör för sin förmåga att presentera forskningsresultat på ett lättillgängligt och inspirerande sätt.

Årets specialpris tilldelades Siptex, ett projekt för automatiserad sortering av textil. Foto: Mikael Gustavsen

Februari

Rent vatten i fokus när IVL öppnar kontor i Indien

IVL fortsätter att växa internationellt, senast med ett kontor i mångmiljonstaden Mumbai i Indien. En stor del av verksamheten i Indien kommer att ha fokus på vattenrening, ett område där behoven är stora i Indien. Mumbai med över 18 miljoner invånare saknar till exempel, precis som många andra städer i Indien, fortfarande fungerande avloppsvattenrening. I ett av de större projekten ska IVL säkerställa att två avloppsreningsverk som byggs i Mumbai uppförs på ett bra sätt.

Sveriges matavfall fyller Globen fyra gånger om

Matavfallet som uppstår under ett år i Sverige skulle kunna fylla Globen fyra gånger om. Det visar rapporten Matavfall i Sverige, som IVL har varit med och tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Enligt rapporten som släpps i februari hamnar 13 kilo matsvinn i hushållens soppåse eller kompost varje år och så mycket som 26 kilo per person hälls ut i avloppet.

Stor satsning för cirkulär och resurseffektiv processindustri

I EU-projektet Retrofeed som koordineras av IVL ska sex tunga industrier inom bland annat stål- och cementindustrin energieffektiviseras och byta till förnybar råvara och energikälla. Det ska ske med hjälp av både förbättrad utrustning och utveckling av kontrollsystem. ”Digitala tvillingar” ska även utvecklas för beslutsstöd.

Ny beräkning av källorna till övergödning i Östersjön och Västerhavet

Jordbruks- och skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en rapport från SMED-samarbetet som IVL är en del av. Rapporten bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.

Mars

Brister i säkerhetskulturen hindrar nollvision för arbetsolyckor

Arbetet med att öka säkerheten och skapa en god arbetsmiljö inom stålindustrin och massa- och pappersindustrin har pågått i decennier och många förbättringar har skett. Trots det inträffar arbetsskador och allvarliga tillbud. En rapport från IVL har studerat orsakerna till detta. Resultatet visar att arbetsmiljöarbetet ofta brister när säkerhet blir en fråga om att prioritera upp eller ned de frågor som är kopplade till säkerhetsöverväganden i vissa situationer. En del arbetsplatser präglas också av en machokultur som lever kvar.

Många saker som slängs går att återanvända

1 000 ton möbler, 200 ton verktyg och 60 ton kläder – varje år lämnar hushållen en mängd saker på återvinningscentralen som egentligen går att återanvända. Två rapporter som IVL har tagit fram för Södertälje kommun visar att det finns en stor potential att öka återanvändningen. Men för att det ska gå behövs fler möjligheter till bostadsnära, arbetsplatsnära och konsumentnära återanvändning.

Vilken påse är bäst för miljön?

En av årets återkommande konsumentfrågor var vilken påse som är bäst för miljön – papper, plast eller bomull. Svaret är dock inte alltid så enkelt. En studie som IVL har gjort på uppdrag av UNEP visar att geografiska skillnader kan avgöra. Hur mycket påsen belastar miljön beror på hur materialet produceras och på hur påsen behandlas när den har blivit avfall. I Sverige kan till exempel papperspåsen vara bättre för klimatet än plastpåsen eftersom våra plastpåsar är relativt tunga, och eftersom pappersproduktionen drivs med förnybar energi. Allra bäst för miljön är att använda den påse man redan har hemma och använda den många gånger. Då behöver ingen ny påse produceras.

April

Maj

Ny pilotanläggning för att utvinna kväve ur avloppsvatten

I en ny pilotanläggning på Hammarby Sjöstadsverk ska kväve utvinnas ur avloppsvatten. Tillsammans med företaget Ekobalans testar och optimerar IVL en ny teknik som man hoppas ska komma till användning på fler reningsverk i Sverige. Att kunna återvinna och recirkulera näringsämnen från avloppsvatten är en högaktuell fråga i vatten- och avloppsbranschen.

IVL blir huvudägare till Möbelfakta

I maj blir IVL ny majoritetsägare till det oberoende märkningssystemet Möbelfakta, som sedan tidigare ägs av Trä- och Möbelföretagen. Möbelfakta riktar sig till producenter, inköpare, formgivare och andra aktörer i möbelbranschen och bygger på tre delar; kvalitet, miljö och socialt ansvar. IVL ska driva och utveckla systemet framöver för att möta kraven i offentlig upphandling och för att kunna växa internationellt. Läs mer på sidan 41.

Ny studie påvisar mikroplast i luften

En studie från IVL visar att mikroplastpartiklar kan transporteras med luften till områden långt bort från utsläppskällorna. Prover samlades in från elva platser och tjugo provtagningspunkter, från Grankölen i Norrbottens län till centrala Malmö i sydväst. Även gummipartiklar från fordonsdäck återfanns i luftproverna, men luftspridningen av dessa verkar vara mer geografiskt begränsad.

Juni

Ojämn förberedelse på ett förändrat klimat

På uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning har IVL kartlagt hur Sveriges kommuner, regioner och länsstyrelser förbereder sig på ett förändrat klimat. Hos länsstyrelserna, som har ett utpekat samordningsuppdrag, sker ett omfattande klimatanpassningsarbete medan det hos regionerna knappt finns något klimatanpassningsarbete alls. Hur mycket kommunerna gör på området går ofta att koppla till om de tidigare har drabbats av extrema väderhändelser och klimatförändringar.

Biogasproduktionen kan flerdubblas – så når vi dit

Det svenska biogassystemet kan byggas ut kraftigt, bland annat genom offentlig upphandling, lokala aktörsnätverk och politiska styrmedel. Det visar en rapport från Samverkansprogrammet för förnybara drivmedel och system, f3, som IVL deltar i.

Juli

Spillvärme i Europa – unik inblick i industriernas tänkesätt

Flexiblare elnät kan ge stora minskningar av klimatutsläppen Trots att det finns bra tekniker för att använda industriell överskottsvärme är det bara en bråkdel av potentialen som I samarbete med företaget Blixt Tech har IVL tittat på används. Det IVL-ledda EU-projektet So What presenterar hur styrning av efterfrågan och produktion i elnätet kan två rapporter som visar vilka förutsättningar det finns för påverka energianvändningen och koldioxidutsläppen i att använda industriell spillvärme i olika europeiska bostadssektorn i fyra EU-länder. Potentialen är stor. Om länder, och vilka affärsmodeller som behövs. Den uppflexibiliteten i elnäten används för att minska peak-tim-skattade potentialen i EU är 300 TWh per år, vilket mar eller för att styra mot förnybara energikällor kan det motsvarar ungefär tio procent av det totala värmebehovet ge utsläppsminskningar på mellan 10 och 24 megaton för bostäder i EU. Störst potential för överskottsvärme finns koldioxid varje år visar studien. i stålindustrin.

Spillvärme i Europa – unik inblick i industriernas tänkesätt Flexiblare elnät kan ge stora minskningar Trots att det finns bra tekniker för att använda industriell av klimatutsläppen överskottsvärme är det bara en bråkdel av potentialen som används. Det IVL-ledda EU-projektet So What presenterar två rapporter som visar vilka förutsättningarna det finns för att använda industriell spillvärme i olika europeiska länder, och vilka affärsmodeller som behövs. Den uppskattade potentialen i EU är 300 TWh per år, vilket motsvarar ungefär tio procent av det totala värmebehovet för bostäder i EU. Störst potential för överskottsvärme finns i stålindustrin. I samarbete med företaget Blixt Tech har IVL tittat på hur styrning av efterfrågan och produktion i elnätet kan påverka energianvändningen och koldioxidutsläppen i bostadssektorn i fyra EU-länder. Potentialen är stor. Om flexibiliteten i elnäten används för att minska peaktimmar eller för att styra mot förnybara energikällor kan det ge utsläppsminskningar på mellan 10 och 24 megaton koldioxid varje år visar studien.

Samarbete ska minska mikroplast i Bohai och Gula havet

IVL startar ett projekt i Kina som syftar till att förhindra och minska tillförseln av mikroplast från landbaserade källor till havet. I projektet kommer forskare att undersöka hur man kan minska spridningen av mikroplast från textilindustrier och avloppsreningsverk längst kustområdet vid Bohai och Gula havet. Projektet stöds av Naturvårdsverket.

Arbetet för en grön, säker och hållbar kemiindustri sätter fart

I augusti drar arbetet inom Mistra Safechem igång. Forskningsprogrammet som koordineras av IVL bygger på ett nära samarbete mellan forskning och industri med målet att skapa en hållbar kemiindustri och minska exponeringen av farliga ämnen. Centrala delar av arbetet är att utveckla nya processer för industrin och ta fram en verktygslåda med modeller och metoder för att riskbedöma kemikalier.

Augusti

Hastighetsbegränsningar för fartyg

Är globala obligatoriska fartsänkningar lösningen på sjöfartens klimatutsläpp? Det var fokus för en Lighthousestudie som IVL och Handelshögskolan vid GU utförde och som tittade på frågan ur ett svenskt perspektiv. Svaret är långt ifrån självklart men resultaten tyder på att nyttan med kraftiga fartsänkningar är överskattad. Det går att spara bränsle, men vid fartsänkningar långt under fartygs optimala hastighet riskerar bränsleåtgången istället att öka.

Så ska avfallssektorn digitaliseras

Smarta robotar, sensorer, drönare och molntjänster kan utveckla avfallssektorn. Det är slutsatsen av ett projekt som IVL och Avfall Sverige har genomfört. Resultaten presenteras i en serie skrifter som ska inspirera och vägleda avfallssektorns digitalisering genom att sprida kunskap, dela erfarenheter och visa goda exempel. Skrifterna visar också olika användningsområden för den nya tekniken, bland annat på återvinningsanläggningar.

September

Oktober

Östersjösamarbete om PFAS i avloppsvatten

IVL startar med stöd av Svenska institutet ett projekt som ska öka kunskapen om PFAS i avloppsvatten och hur vi kan minska utsläppen till Östersjön. Universitet och forskningsinstitut från flera länder i Östersjöregionen deltar. PFAS-föroreningar i vattenmiljön kan minskas med bättre avlopps- och slamhantering men kunskapsnivåerna i länderna runt Östersjön varierar.

Transportplaneringen bidrar inte till klimatmålen

Sveriges ambitiösa miljö- och klimatpolitik får inte tillräckligt genomslag i infrastrukturplaneringen. Det visar en rapport från forskningsprojektet Stafetten som IVL, Trivector och Lunds universitet genomfört. Otydliga mål, expansiva nationella trafikplaner och gamla beslut om vägutbyggnader är några orsaker till att omställningen dröjer.

November

Världsunik textilsorteringsanläggning tas i drift

I november invigs världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering i Malmö. Maskinen som finns på plats på Sysavs anläggning har en sorteringskapacitet på 24 000 ton textil per år och kan komma att revolutionera svensk textilåtervinning. Bakom innovationsplattformen står flera stora svenska textil-, mode- och möbelföretag, kommuner, välgörenhetsorganisationer, forskningsinstitut och myndigheter – totalt 19 aktörer under ledning av IVL. Läs mer på sidan 30.

Rapport om hållbar elektromobilitet

Vad krävs för att eldrivna vägtransporter ska vara miljömässigt och socialt hållbara? En rapport som IVL har tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF Sverige visar vilka hållbarhetsaspekter som är viktiga och ger förslag på åtgärder. Industrin behöver fokusera mer på hållbara material i fordon och batterier, och dessa material måste återvinnas i mycket hög grad. För att påskynda en övergång till eldrift kan kommuner införa nollutsläppszoner i liten skala, i takt med att fler elfordon kommer ut på marknaden.

Säkrare bedömning av hormonstörande ämnen i byggvaror

IVL:s dotterbolag Basta har tillsammans med aktörer i byggbranschen tagit fram en metod för att identifiera hormonstörande ämnen i bygg- och anläggningsprodukter. Metoden bygger på tre steg som alla finns beskrivna i en vägledning. Bastas databas är en av branschens största med mer än 160 000 artiklar. Att få in hormonstörande ämnen i bedömning av byggvaror är ett viktigt steg för ett hållbart byggande.

Stor satsning på hållbar sjömat

Mat från hav och sjö har framtiden för sig. I slutet av året inleds den nya satsningen Blå mat – Centrum för framtidens sjömat, där IVL deltar. Det är den hittills största satsningen på svensk sjömat med en finansiering på 48 miljoner från det statliga forskningsrådet Formas. Visionen är att branschen ska växa sig tio gånger större än idag och att andelen svenskproducerad sjömat ska dubblas.

Minskande halter av dioxiner inger hopp för småskaligt yrkesfiske

En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på naturliga faktorer som skillnader i fetthalt och olika tillväxthastigheter hos fisken. Det är exempelvis högre halter av dioxiner och PCB i sik från Vänern än i sik från Vättern och Bottniska viken.

December

Åtgärder minskade farliga kemikalier på förskolor

I samarbete med Stockholm stad har IVL undersökt hur halterna av hälsoskadliga kemikalier i förskolan kan minska genom olika åtgärder. Fokus har legat på hormonstörande ämnen som kan finnas i vardagsprodukter. Resultatet visar att det lönar sig att ställa krav på bygg- och inredningsmaterial. På Stockholm stad hoppas man att studien ska ge vägledning till andra kommuner och förskolor i landet.

NETTO NOLL 2045

66 miljoner till Mistra Carbon Exit

I december meddelar Mistra att det IVL-ledda forsknings programmet Mistra Carbon Exit får finansiering för en andra fas – närmare bestämt 66 miljoner kronor kommande fyraårsperiod. Programmet analyserar och identifierar tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar som Sverige står inför och föreslår hur svensk industri kan ställas om för att klara målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045.

Projekt ska visa vägen till storskalig återvinning av litiumjonbatterier

Antalet elfordon ökar snabbt och inom några år kommer det att finnas en mängd uttjänta batterier på marknaden. I projektet Eliminate ska IVL tillsammans med Chalmers och universitetet Stellenbosch i Sydafrika titta på åtevinning av litiumjonbatterier för att se vilken teknik som är bäst ur miljö- och marknadsperspektiv. Enligt en tidigare IVL-rapport kommer runt 50 000 batterienheter i Norden att nå slutet av sin livslängd år 2030.

IVL i media 2020

2 495 artiklar och inslag i dagspress, radio och tv

30 debattartiklar i rikspress

106 debattartiklar i länsmedia