Första Linjen 4/2020

Posttidning B

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning | #4/2020 | Årgång 7 | www.sekostockholm.se | stockholm@seko.se | www.första-linjen.se

Krönika. Det förhandlingsresultat som LO sagt nej till är ett nej man måste stå fast vid.

Kongress 2021.

Krönika: Stefan Granér, s. 16

Hotad på jobbet

Sandra tar strid mot trakasserier på jobbet Med ett uppmärksammat inlägg i Seko Postklubb Stockholms tidning har Sandra Lundin startat en debatt om hot och trakasserier.

Nyheter, s.8

Internationellt

Storstrejk i Indien Över 250 miljoner offentligt anställda i Indien deltog i den landsomfattande strejken 26 november.

Utblick, s.14

Karin Åkersten:

Känner mig hedrad av nomineringen

Reportage

Trots djup kris flyter Silja Line vidare Pandemin har drabbat färjetrafiken hårt.

Silja Line har redan varslat 450 anställda.

Under hösten vill de varsla ännu fler, efter förhandlingar med Seko sjöfolk blev åtgärderna något mjukare.

Karin Åkersten, Seko Stockholms ordförande, har blivit nominerad till förbundsordförande. Valet hålls på kongressen i början av juni nästa år.

Reportage, s.10-11

Kultur

Nyheter, s. 4–5

Ledare. Karin Åkersten skulle bli en utmärkt ordförande även för hela förbundet.

Ledare: Åsa Einerstam, s. 2

Höstmöte

Representantskap

Åkersten nominerad av Seko Stockholms höstmöte

Seko Infranord nominerar Åkersten till ordförande

Det digitala höstmötet beslutade enhälligt att nominera sin ordförande.

Mötet hade också långa diskussioner över motioner samt valde kongressombud.

På representantskapsmötet för Seko Infranords Förhandlingsorganisation beslutade ombuden att nominera Karin Åkersten till förbundsordförande.

Först, s. 2–3

Först, s. 2–3

Våra bästa tips på hårda julklappar Första Linjens Linnea Garli ger sina bästa tips för hårda paket att lägga under granen.

Kultur, s.12–13

Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

Posttidning B

FOTO: JOSÉ FIGUEROA, MATS WINGBORG, INDUSTRIALL/CC

Först

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år.

Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Linnea Garli, Stefan Granér, Kalle Holmqvist, Stefan Pagliarini, Charlotte Rinaldo, och Karin Åkersten. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Kalle Holmqvist, Stefan Pagliarini, Monika Roll och Mats Wingborg. Grafisk form: Petter Evertsén.

Tryck: Hall Media Tryck AB, 2020.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna.

Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00.

E-post: stockholm@seko.se.

Ledare.

Vi får många bra saker uträttade

P

å Seko Stockholms höstmöte den 12 november ställde sig ett enhälligt representantskap bakom nomineringen av Karin Åkersten till Sekos förbundsordförande.

Karin är sedan tre år tillbaka Seko Stockholms ordförande, en uppgift hon tagit sig an med fast och trygg hand – en facklig organisation av Seko Stockholms storlek kräver sin ordförande! Många områden ska täckas av styrelsens arbete. Seminarier och utbildningsdagar ska anordnas, kommittéer bildas och aktiveras, fackligt-politiskt arbete bedrivas, medlemsinformation spridas … Allt för att skapa en organisation med makt att påverka. Mycket har blivit gjort, och görs, med Karin vid rodret.

Trots att Seko är ett förbund bestående av nio branscher finns många gemensamma nämnare. Vi är till övervägande del verksamma i branscher som tidigare varit statliga. Utförsäljningar och avregleringar som påverkar vår vardag med ökad stress och sämre villkor förenar oss. Genom att vi sluter oss samman och ställer krav kan vi också förändra, som i Seko Stockholms olika kommittéer. I kommittéerna möts fackligt förtroendevalda från yrken av olika slag, och här kan vi fånga upp engagemanget hos lokalt förtroendevalda i klubbar och sektioner.

Den så kallade A-gruppen är ett bra exempel. A-gruppen arbetar med uppsökande verksamhet i syfte att öka organiseringen på våra arbetsplatser. De som engagerar sig i A-gruppen kan ha gått sin första fackliga medlemsutbildning eller nyligen engagerat sig fackligt på sin arbetsplats. Några ur A-gruppen har de senaste åren tagit steget in i rollen som handledare på fackliga kurser, vilket är mycket värdefullt i arbetet för att öka medvetenheten och kunskapen kring Sekos roll och kraft.

Det facklig-politiska arbetet är en självklar del av Seko Stock-

holms uppdrag. När politiker tar beslut som påverkar våra medlemmar negativt ska vi synas och höras – som med kampanjen Rör inte min Konduktör. Tidiga mornar har vi setts dela ut frukostpåsar vid tunnelbanestationer, brevterminaler och tågdepåer. Likaså syns och hörs vi i andra frågor som är viktiga för våra medlemmar. Som när postanställda protesterat mot nedskärningar och dålig arbetsmiljö eller när lokalvårdarna på MTR blev varslade om uppsägning. Att ständigt värna villkoren för våra medlemmar vid upphandlingar, ha en stark anställningstrygghet och säkra arbetsplatser är frågor som regionen envist driver. Genom att ta in åsikter från våra klubbar och på våra representantskap har vi påverkat politiker att lyfta frågor som rör vår vardag på arbetsplatserna i kommunerna, Stockholms regionfullmäktige eller i riksdagen. Några dagsaktuella exempel på det är åtgärder mot trängsel i kollektivtrafiken, hur avtalsdumpningen inom banunderhållet kan upphöra eller vikten av krav på kollektivavtal vid upphandlingar i telebranschen i Stockholm stad.

Allt detta och mer därtill har skett under Karins ledarskap. Hon samordnar vårt arbete i styrelsen med lyhördhet för allas våra olika styrkor och svagheter, och hennes ledarskap har bidragit till ett välkomnande och öppet klimat. Karin skulle bli en utmärkt ordförande även för hela förbundet. Åsa Einerstam Vice ordförande Seko Stockholm asa.einerstam@seko.se

Nominera till Ove Allanssons litteraturpris! l Priset delas ut till en författare som skildrar våra Sekomedlemmars vardag ute på arbetsplatserna. Prissumman är på 25 000 kronor och prisutdelningen sker på kongressen 2021. Vi tar tacksamt emot bidrag i alla litterära format. Inkom med din nominering före den 18/1 2021.

Nomineringar kan skickas till sammankallande för priskommittén stellan.elebro@seko.se

Klubb tar fram översikt om konflikten med MTR TRAFIK. I förra numret av Första Linjen rapporterades om att MTR anlitat företaget Efmab för att

Ur Första Linjen 3/2020

bedriva städning på pendeltåg och pendeltågsstationer. Efmab har i sin tur använt lokalvårdare som inte behärskar svenska, vilket är ett brott mot skyddsreglerna. Denna fråga rullar vidare. Efter sju månader har Pendelklubben fått ett svar från MTR på frågan om Efmab ska betraktas som ett företag som hyr ut personal, eller som en entreprenör.

Svaret är, enligt MTR, att Efmab hyr ut personal och därför ska betraktas som ett bemanningsföretag.

Höstmöte. Seko Stockholms höstmöte nominerade sin ordförande.

Långa debatter på Seko Stockholms höstmöte

Ett 40-tal ombud deltog i Seko Stockholms helt digitala höstmöte.

FOTO: CHRIS MONTGOMERY/UNSPLASH

ORGANISATION. Seko Stockholms höstmöte gick av stapeln den 12 november. Det tog över en halvtimme innan det digitala mötet kunde komma igång på grund av olika tekniska problem. Men sedan tog mötet fart och ofta blev diskussionerna heta, särskilt i debatten om en del av motionerna. Totalt deltog 41 röstberättigade ombud vid mötet, plus styrelse och mötespresidium. Mötet leddes av Ingela Edlund, aktiv i Seko och tidigare bland annat vice ordförande i LO. l Totalt hade 16 motioner kommit till höstmötet. I många fall antogs motionerna enhälligt efter korta diskussioner. Till de motioner som mötet snabbt ställde sig bakom hörde bland annat de om avskaffande av individuell lönesättning, att det behöver byggas fler hyresrätter i Stockholm, att järnvägen och järnvägsunderhållet bör förstatligas samt att intermittenta anställningar (en form av särskilt otrygga tidsbegränsade anställningar) bör tas bort.

Betydligt mer diskussion väckte ett antal andra motioner. En av dessa handlade om att hushållsarbete ekonomiskt bör jämställas med annat arbete. I debatten tyckte flera att motionens andemening var god men att förslaget var orealistiskt. Andra kritiker menade att betalt hushållsarbete skulle öppna för både utvidgad RUT-avdrag och skattefusk. Höstmötet avslog till sist motionen.

Nästa motion som skapade en

lång debatt var den om att antalet semesterdagar bör utökas. Flera debattörer betonade att det vore positivt med fler semesterdagar men att förslaget måste vägas mot andra viktiga förslag, inte minst om förslaget drivs i förhandlingar.

Jannis Konstansis från klubb 111 invände och menade det också är viktigt att ställa långsiktiga krav. Jenny Bengtsson höll med Konstansis men påpekade att det står i motionen att den utökade semestern bör införas till 2025.

Det ledde i sin tur till att de som skrivit motionen tog tillbaka den formuleringen. Efter fortsatt debatt antogs därefter motionen av höstmötet.

Debatten om att posten bör bli

ett statligt verk följde ungefär samma mönster. Några debattörer menade att förslaget inte var möjligt att realisera. Exempelvis menade Jenny Bengtsson att det idag finns flera konkurrerande postföretag och att dessa företag inte är möjliga att radera. Detta

VÄG & BAN. Förhandlingarna om ett nytt avtal mellan Seko Branschorganisation Väg- och Ban och Byggföretagen är inne i ett slutskede.

– Den stora låsningen gäller arbetstiden. Byggföretagen vill att arbetstiden ska bli mer flexibel. Ett yrkande från dem är att den ordinarie arbetstiden ska vara i genomsnitt 40 timmar under en beräkningsperiod om högst fyra veckor.

Det betyder att begränsningen om åtta timmar per dag skulle tas bort.

Med den ändringen skulle många medlemmar inte få livspusslet att gå ihop. Det kan vi inte bidra till, säger Andreas Forsberg, ordförande för Sekos Branschklubb Vägoch Ban.

Pierre von Rahmel nytt regionalt skyddsombud VÄG & BAN. Pierre von Rahmel har utsetts till nytt regionalt skyddsombud vid företaget Mantena i Hagalund, ett företag som levererar underhåll åt järnvägen.

FOTO: REUBEN KIM/UNSPLASH

Efter påtryckningar från Seko ändrar sig ISS om munskydd TRAFIK. Efter långvarig kritik ändrade sig arbetsgivaren ISS. Nu får biljettkontrollanter i Stockholms tunnelbana rätt att bära munskydd.

Enligt skyddsombudet fattades beslut om detta efter att en ny riskbedömning hade tagits fram med arbetsgivaren.

Till Sekotidningen säger biljettkontrollanten och skyddsombudet Ivana Evertsson att hon är jätteglad över beslutet: ”Det här har vi kämpat för länge. Redan i våras krävde vi att få.”

Fakta.

Aktivitetsplanen 2021 l Höstmötet antog även en aktivitetsplan för 2021. Centrala ledord i den är ”Organisera och rekrytera, Ett medlemsnära förbund, Ordning och reda, Arbetsmiljö och Studier” (det vill säga samma sak som drivs i hela förbundet). l Andra viktiga mål i planen är att öka antalet medlemmar (en värvarvecka i november), stärka studiearbetet på klubb- och sektionsnivå genom stöd till de studieansvariga, stötta och utveckla ungdomskommittén, utveckla klubbarna och samordna arbetsmiljöarbetet genom att bilda en regional arbetsmiljökommitté. l Seko Stockholm ska vidare bedriva facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna, samarbeta med Vänsterpartiet och i övrigt försöka påverka demokratiska partier.

föranledde mötesordföranden Ingela Edlund att komma med en sakupplysning, nämligen att även på tiden när Sverige hade ett statligt postverk var det endast posten med brev som staten hade monopol på. Även på den tiden fanns det andra företag som exempelvis levererade paket.

Detta fick Viktor Risling att argumentera för en uppfattning i linje med Edlunds beskrivning av hur det har sett ut. Till sist antogs motionen av mötet.

En motion som vållade en lång

diskussion handlade om möjligheten för medlemmar i Seko att poströsta i viktiga omröstningar för att öka tillgängligheten. Många aspekter på frågan fördes fram i debatten. Kritiker menade att förslaget hotar den fysiska mötesformen (som förhoppningsvis kommer tillbaka efter pandemin), andra menade att Seko Stockholm inte borde lägga sig i vilka beslutsmetoder som ska användas och att det behövs en stor flexibilitet. De

Infranord hotar med avtalsshopping VÄG & BAN. – Infranord ägnar sig åt avtalsshopping. Syftet är att spara pengar genom att ge sämre villkor åt de anställda. Men nu finns det risk att Infranord blir avtalslöst. Det oklara läget kan få en särskild betydelse för Stockholm eftersom Infranord också har ansvaret för underhållet av Tvärbanan, Nockeybybanan och Saltsjöbanan, säger Håkan Englund, ordförande i Sekos Förhandlingsorganisation Infranord.

som försvarade motionen hävdade att enklare sätt att rösta skulle leda till att fler blev involverade och inte bara de som idag har tid och lust att gå på mötena. Ytterligare andra hänvisade till ensamstående föräldrar och personer med funktionshinder som idag ofta hamnar utanför. De som försvarade motionen menade att den inte skulle tolkas som ett tvång att använda poströster utan snarare som en möjlighet som ska kunna användas. Höstmötet antog till sist den centrala att-satsen i motionen, det vill säga mötet beslutade i enlighet med styrelsens förslag.

l Den 21 oktober fattade Infranord beslut om att byta arbetsgivarorganisation. Idag är Infranord medlem i Almega, men VD:s plan är att inom 12 månader gå över till Byggföretagen (BF).

– Företagets plan är att det nuvarande medarbetareavtalet, som gäller för både arbetare och tjänstemän, ska ersättas med två separata avtal. Det betyder ökade skillnader i villkor mellan arbetare och tjänstemän. Det handlar om kortare semester, sänkta sjuklöner och minst en halvering av tjänstepensionen, Håkan Englund säger Håkan Englund.

När Banverket blev bolaget Infranord och då bytte avtalsområde, under alliansregeringen, ställde Infranord krav på medarbetaravtal där alla anställda bland annat skulle ha samma tjänstepension.

– Men med en S-ledd regering ställer inte Infranord detta krav, man kan undra vad ägarna har för värderingar?

Höstmötet valde kongressleda-

Seko Infranord kräver

möter till Sekos kongress i juni 2021. Följande personer valdes till ordinarie ombud: Åsa Einerstam (Post), Viktor Risling (Trafik), Lina Yafi (Trafik), Ove Skagerström (Väg och Ban), Linnea Garli (Trafik), Alexander Petersson (Vård), Jenny Bengtsson (Civil) och Peter Karlsson-Eriksson (Civil). Och följande valdes till ersättare: Sofie Vestling (Post), Elias Cataño Cayetano (Trafik), Stevan Mihajlovic (Post), Nicole Leiringer (SIS), Mattias Åberg (Vård), Natalia Espinoza (Trafik), Simon Uppgren (Försvar) och Sandra Lundin (Post).

Höstmötet nominerade också

enhälligt Karin Åkersten till ny förbundsordföranden. Flera ombud begärde ordet och argumenterade för att Karin skulle bli en bra förbundsordförande. Karin avslutade mötet och sade att hon var rörd över det starka stöd hon har i Stockholm.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

att de nuvarande villkoren ska behållas.

– Om Infranord inte går med på det är risken stor att vi inte tecknar något avtal med företaget. Det kommer att få stora konsekvenser för verksamheten. Utan ett företagsavtal tillåts inte nattarbete, beredskap och helgarbete.

När det tidigare Banverket bolagiserades och blev Infranord skedde ett byte av arbetsgivarorganisation från Arbetsgivarverket till Almega. Då tog det två år att förhandla fram ett nytt avtal.

– Den erfarenheten borde få Infranords ledning att tänka efter. Idag saknas en seriös riskanalys.

Ytterst, menar Håkan Englund, har bytet av arbetsgivarorganisation drivits fram på grund av Infranords dåliga lönsamhet.

– Ledningen har blivit desperat och tanken är nu att de ska kunna spara stora pengar. Det ska ske genom sämre villkor för arbetarna. Med tanke på att avgiften till arbetsgivarorganisationen blir högre måste de summor som ska sparas vara ännu större.

Fakta.

Avtal Infranord l Det avtal som nu reglerar villkoren för Seko-medlemmar vid Infranord är Järnvägsinfrastrukturavtalet. Om Infranord istället blir medlem i Byggföretagen kommer de förmodligen vilja att Seko skriver under Väg- och Banavtalet. Det nuvarande avtalet är ett så kallat medarbetaravtal som gäller för både arbetare och tjänstemän. Det nya avtalet skulle endast gälla för arbetare.

Covid-19.

FOTO: JENNIE AQUILONIUS

Avtal.

FOTO: PRIVAT

Byggföretagen vill ha ”flexibla” anställda

Arbetsgivare ger dubbla budskap om covid-19 – Åtgärderna för att förhindra spridningen av covid-19 på arbetsplatserna är både reella och symboliska. Ibland handlar det om åtgärder som verkligen påverkar. I andra fall om åtgärder för att visa handlingskraft, det säger Erika Parmsund, som skriver en B-uppsats i etnologi om vad som sker i arbetslivet under pandemin.

l En annan iakttagelse som Erika Parmsund gjort är att många arbetsgivare agerar inkonsekvent. Det kan handla om att man ibland är väldigt strikt men i andra sammanhang tillåter att anställda jobbar fysiskt nära varandra. Denna dubbelhet finns bland annat inom posten, menar Erika. Som ett led i arbetet med uppsatsen har hon pratat med postanställda.

Erika har själv arbetat som brevbärare under åren 2007–2017. Då var hon också aktiv i Seko Stockholm.

Intresset för vad som sker i arbetslivet är stort.

Flera aktörer samlar in berättelser, däribland både Nordiska Museet och Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek (ARBARK).

Utbrott av covid-19 vid postkontor i Årsta POST. Ett utbrott av covid-19 har skett vid brevbärarkontoret i Årsta. Flera av varandra oberoende uppgifter har kommit till Första Linjen om smittan.

Som mest var 47 anställda vid kontoret sjukskrivna i mitten av november. Det betyder inte att alla dessa hade covid-19. Det är inte heller alla som testats.

Det finns därför ingen säker kunskap om hur många som varit sjuka i covid-19. Samtidigt finns flera konstaterade fall av sjukdomen och även bland dem som inte testats har många vittnat om typiska symptom som bortfall av lukt- och smaksinne.

Utbrottet av covid-19 vid kontoret har lett till åtgärder för att förhindra att personal arbetar alltför nära varandra, däribland vid morgonens försortering av klumpar och i lunchrummet. Restriktioner har även införts vid samarbete med andra enheter inom posten, däribland när post lastas på kaj.

Postkontoret distribuerar post till ett knappt tiotal äldreboende. Ibland lämnas posten i receptioner, men i ibland i postboxar och brevinkast inne på boendena. Utbrottet av covid-19 har lett till en ny rutin. Posten ska alltid lämnas utanför äldreboendena.

4

Nyheter

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Nominerad. Seko Stockholms ordförande har nominerats till ordförande för hela förbundet.

Karin Åkersten:

Känner mig hedrad ORGANISATION. Seko Stockholms höstmöte nominerade enhälligt Karin Åkersten till ny förbundsordförande i Seko. Sekos kongress hålls i Stockholm, den 8–10 juni 2021. Karin är stolt över det breda förtroendet från Stockholm.

– Många har uppmanat mig att ställa upp.

Det gjorde att jag också valt att ställa upp.

Med stöd följer också ett demokratiskt ansvar.

l Karin föddes i Nacka, men familjen flyttade snart till Kopparmora på Värmdö. Hennes pappa arbetade på SSU, Hyresgästföreningen, ABF, partidistriktet och så småningom på Skärgårdsstiftelsen. Mamman jobbade som förskollärare. Båda var aktiva i rörelsen på olika sätt.

– Det var en stor släkt. Mamma var ett av åtta syskon och jag har 25 kusiner. Det var alltid en massa vuxna omkring mig som ofta dis-

En hög facklig organisationsgrad är avgörande. Men det räcker inte.

Det behövs också en lokal facklig förankring.

Karin Åkersten

kuterade politik. Samtalen om samhället var en naturlig del av vardagen.

jag jobbat på Roslagsbanan i halva mitt liv. För mig har det varit lite av ett familjeföretag. Jag träffade min man där och även min svärmor arbetar på Roslagsbanan.

också en rad andra uppdrag. Jag är bland annat vice ordförande i LO-distriktet och deltar i samordningen med de andra förbunden inom 6F.

med i facket och ganska snart fick hon uppdrag i Sekoklubben. Hon kom med i styrelsen och blev studieansvarig.

Sedan fick hon bland annat ansvaret för att förhandla om personalens scheman.

– Men jag var olika mycket aktiv under olika perioder. Jag har tre barn, idag 5, 10 och 13, när de var små var jag föräldraledig och borta från det fackliga arbetet.

Karin är särskilt

Karin gick direkt

en av de fackliga ledstjärnorna vid klubben för Roslagsbanan. Han drog också in Karin i kretsen kring Seko Stockholm, även om han själv lämnade det fackliga arbetet i samma veva.

– Där blev jag ersättare i styrelsen, sedan ordinarie ledamot och 2017 valdes jag som ordförande för Seko Stockholm. Med det följde Länge var Ulf Brandt

började Karin jobba på tunnelbanan. Hennes äldre bror arbetade redan där och det var han som övertalade henne att söka ett jobb. Sedan började hon som förare vid Roslagsbanan.

Där arbetar hon fortfarande.

– När jag började var jag 20 år, nu fyller jag 40. Det betyder att Efter

gymnasiet

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

nöjd med att Seko Stockholm har lyckats bli en stark röst i debatten i Stockholm. Inte minst i frågor som handlar kollektivtrafiken. I de frågorna sker också en samordning med andra LO-förbund, särskilt med Kommunal som organiserar busschaufförerna. Karin månar också om den fackliga-politiska samverkan. Hon är själv aktiv socialdemokrat och tycker det är viktigt att medlemmar i Seko tar på sig politiska uppdrag.

– Det är avgörande att personer med erfarenhet av LO-yrken finns inom politiken. I annat fall är risken stor att politiken ensidigt präglas av tjänstemännens perspektiv. engagemang har Karin fått starkt engagemang för en rad frågor. En sådan är anställningstryggheten.

Genom sitt fackliga

Nyheter

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

5

av nomineringen

allra närmast om hjärtat är kanske samtidigt att bygga den egna organisationen.

– Det handlar om att organisera, utbilda förtroendevalda och stärka det lokala fackliga arbetet.

En hög facklig organisationsgrad är avgörande. Men det räcker inte.

Det som ligger Karin

Seko är väldigt tydliga i LAS-frågan.

Vi accepterar inte några försämringar av anställningstryggheten, säger Karin Åkersten.

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Karin skulle bli en utmärkt ordförande även för hela förbundet.

→

– Seko är väldigt tydliga i LASfrågan. Vi accepterar inte några försämringar av anställningstryggheten. Samtidigt sitter arbetarrörelsen i en rävsax. Jag är glad över att vi slapp en M-KD regering som skulle styra med stöd av SD. Det är också centralt att hålla ihop LO i synen på arbetsrätten. Ett splittrat LO skulle försvaga vår möjlighet att påverka. En annan fråga som är viktig för mig är dragkampen på EU-nivå om minimilönerna. Där är det viktigt att Sverige får undantag från de direktiv som nu planeras. Skulle Sverige tvingas att införa minimilöner skulle den svenska modellen, som bygger på att parterna sluter avtal, undermineras.

Läs Åsa Einerstams ledare om Seko Stockholms nominering av Karin på förra uppslag.

Seko Infranord nominerar Karin Åkersten till ny förbundsordförande för Seko.

Läs om Seko Infranords nominering av Karin Åkersten på nästa uppslag.

→

Det behövs också en lokal facklig förankring.

På flera av de typiska Sekoarbetsplatserna i Stockholm finns också en sådan lokal förankring.

Karin har mött många av de personer som bär upp verksamheten.

– Ja, det finns verkligen lokala klippor som drar ett enormt lass och skapar trygghet för många andra. De tar ett jätteansvar, inte bara för det fackliga arbetet utan för hela arbetsplatsen.

Karin med i förbundsstyrelsen. Det har vidgat perspektivet. Ibland har det lett till att hon tycker att frågor blivit mer komplexa.

– Jag inser att det ibland också måste fattas tuffa beslut. Det går inte att alltid göra alla nöjda. Då krävs mod för att fatta beslut.

I den fackliga världen finns detta inbyggt. Kollektivavtalen är alltid en kompromiss med arbetsgivaren. Vi får aldrig helt som vi vill, även om vi förstås ska driva våra krav så långt det går.

Sedan 2017 sitter

Sedan är det först inte bara tufft att vara facklig ledare, det är också roligt. Hade Karin inte haft den inställningen skulle hon knappast ha kandiderat till förbundsordförande.

– Och det roliga är när man lyckas. När vi värvar fler medlemmar och när nya klubbar bildas.

I Seko Stockholm har det därför varit väldigt uppiggande med Agruppen, det vill säga de som besöker arbetsplatser och organiserar anställda. Sådana satsningar är en investering för framtiden. Det vinner vi på i längden.

Den svenska fackföreningsrörelsen

har ett långt och fantastiskt arv.

Utan organiserade anställda hade Sverige varit ett annat land. Samtidigt är inte Karin en person som nostalgiskt tittar tillbaka.

– Nej, det är nödvändigt att förnya sig. Vi kan inte snegla på hur det var för 100 år sedan. Lyckas vi inte förnyas oss finns risk för att de fackliga organisationerna till sist dör svältdöden. Exempelvis

måste vi utveckla vår kapacitet att organisera digitala utbildningar och mötesplatser, en utveckling som drivits på nu under pandemin. Vi måste också hitta fler och nya former för kommunikation och för att också få med anställda som har en svag ställning på arbetsmarknaden, som dem med allmän visstid. att gå i valet till förbundsordförande återstår att se. Allt talar för att det kommer att finnas flera kandidater. Om Karin blir vald kommer hon fortsätta att driva den politik som Seko står för idag. Det kommer med andra ord inte att bli några tvära kast.

– Men det första jag kommer att göra, om jag skulle bli vald, är att ha möten och dialog med olika konstellationer inom Seko, både med regioner och företrädare för olika branscher. För att kunna göra ett bra jobb är det viktigt att lyssna på andra och vad de vill.

Hur det kommer

Mats Wingborg stockhom@seko.se

6

Nyheter

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Fullt upp. Pandemin och överbeläggningar pressar kriminalvårdare.

FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

Kronobergshäktet:

Personal fick ha skyddsmask när intagna skulle transporteras

l Några gånger har det funnits intagna vid Kronobergshäktet med misstänkt coronasmitta. Då har det ställts stränga krav på att de anställda ska bära skyddsutrustning. Det har handlat om visir, skyddsmasker och skyddskläder.

– Visir har använts exempelvis vid kontakt med misstänkt smittade personer genom luckan till rummen. När städpersonal har städat cellen efter en misstänkt smittad person har det krävts en mer omfattande skyddsutrustning, en full mundering med täckande kläder. Skyddsmask har använts när det varit tvunget med närmare kontakter med intagna, som när de ska transporteras.

Vid ett tillfälle har Alexander Petersson själv varit fått använda skyddsmask. Där det var när en misstänkt smittad intagen skulle flyttas från ett rum i en korridor till ett annat rum i en annan korridor.

Ett skäl till att det behövs skyddsmask är att ven-

tileringen är dålig på Kronobergshäktet. Det är en gammal byggnad som visserligen har renoverats, men trots det har genomströmningen av luft inte blivit bättre.

Hur upplevde då den intagne att blir transporterad av anställda med skyddsmask?

– Han blev inte skrämd. Snarare tyckte han att det var lite lustigt. Senare visade sig att han inte var coronasmittad. Han hade bara varit förkyld.

Hittills har det trots allt enbart handlat om enstaka fall av intagna med misstänkt coronasmitta.

En betydligt allvarligare situation skulle uppstå om smittan florerade och spred sig på häktet. Den risken ökar genom att häktet nu förbereder dubbelbeläggningar av rum. Bristen på platser i landets häkten har kommit olägligt. Ökad trängsel är inte bra under en pandemi. Alexander Petterson är orolig för vad som skulle kunna hända.

– Då skulle det bli allvar på riktigt. Jag hoppas vi slipper en sådan situation.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Fakta.

Kronobergshäktet l Kronobergshäktet heter formellt Häktet Kronoberg.

Det är beläget på Bergsgatan 52 i kvarteret Kronoberg på Kungsholmen. Häktet har 280 ordinarie platser, av dessa är 20 särskilda kvinnoplatser.

FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

VÅRD. – För det mesta har vi vid Kronobergshäktet varit ganska fredade från effekter av pandemin. Vårt arbete har fortsatt ungefär likadant som tidigare. Vanligen ser arbetsdagar likadana ut som de gjorde innan coronasmittan blev ett samhällshot.

Men det som blivit annorlunda är rutinerna när vi har intagna med misstänkt smitta, säger Alexander Petersson, aktiv i Seko och anställd vid Kronobergshäktet.

Överbeläggning på häkten och anstalter pressar personalen VÅRD. – Det råder överbeläggning och brist på platser inom kriminalvården, något som också påverkat villkoren för de anställda negativt, säger Ylva Borelid, regional samordnare för Seko kriminalvårdsfacket i Stockholm. l Överbeläggningen har ökat både på häkten och anstalter.

Totalt saknas omkring 400 platser i Sverige, varav många i Stockholm. En konsekvens har blivit dubbelbeläggningar i allt fler rum.

– Läget är akut. Kriminalvården har fått gå ifrån kravet på att alla intagna ska ha rum med minst åtta kvadratmeter. På flera anstalter har det också blivit nödvändigt att göra om besöksrum till rum för intagna.

Ett problem, menar Ylva Borelid, är att det tar tid att bygga ut befintliga anstalter eller bygga nya för att ordna fler platser. Inom kriminalvården ställs en rad specifika krav på fastigheterna. Det gör att förändringar tar tid. I Stockholmsområdet har också ett antal platser försvunnit. Under 2016 stängdes en avdelning i Österåker på grund av mögel. Nu har den avdelningen rivits helt. Att få klar en ny byggnad kommer att ta tid.

– Och det är panik. Kriminalvården är skyldig att ta emot de som ställer in sig för att avtjäna sitt straff. Ibland händer det att det saknas plats när någon kommer.

Då måste det ordnas fram. Under

tiden får personen ”dagvandra” på en avdelning för att sedan sova i ett besöksrum under natten. finns det flera orsaker till det ökade trycket på platser inom kriminalvården. Lagändringar har lett till att fler döms till fängelse och till längre fängelsestraff. När straffen skärps blir konsekvensen också att fler blir häktade. I dag sker häktningar när någon misstänks för brott som kan ge minst två års fängelse. Med längre fängelsestraff blir det också fler som kommer över den gränsen.

– Som när en polis stoppar en bil och det visar sig att det finns olagliga vapen i den. I dag leder det utan undantag till häktningar. Så var det inte tidigare. Även flera sexualbrott leder i dag till längre straff, vilket också betyder att fler blir häktade.

Sedan kan bristen på plats i fängelser göra att fler blir kvar längre i häkten när de blivit dömda. Totalt har den genomsnittliga häktningstiden ökat med sju dagar per år.

Enligt Ylva Borelid

För de anställda har överbeläggning-

arna skapat en ökad stress och press.

Fakta.

Kriminalvården i Stockholmsregionen Kriminalvården har 9 anstalter i Stockholmsregionen och 3 häkten.

Anstalterna har säkerhetsklassificering från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.

Följande anstalter ligger i regionen: l Asptuna, säkerhetsklass 3. l Beateberg, säkerhetsklass 2, samt 6 platser klass 3. l Färingsö, säkerhetsklass 3. l Hall, säkerhetsklass 1. l Storboda, säkerhetsklass 2. l Svartsjö, säkerhetsklass 3. l Täby, säkerhetsklass 2, samt 6 platser klass 3. l Österåker, säkerhetsklass 2.

Häkten: l Kronoberg, säkerhetshäkte. l Sollentuna, säkerhetshäkte.

– Det har blivit mer trångt i alla utrymmen. I dagrum som är byggda för fem personer vistas i dag ofta åtta till tio personer. Samma sak med duschutrymmen. I stället för att fem personer ska dela på en dusch är det ofta tio personer. Eller när de intagna ska få ringa telefonsamtal. Möjligheten att få prata i fred med anhöriga har minskat. Ju mer man klämmer ihop folk på det här sättet, desto mer ökar riskerna för irritation och frustration. I värsta fall kan det övergå i våld, mellan intagna eller mot personal. som också skapar slitningar, är att intagna tvingas att mot sin vilja dela små rum med andra intagna.

– Det spelar ingen roll hur missnöjda de är eller om de klagar på att den andra i rummet snarkar.

Det finns helt enkelt inte fler platser. I nästa led går detta missnöje ut över personal. Hela arbetsplatsen blir mer otrygg.

Det ingår i personalens uppgifter att göra riskbedömningar.

Sannolikheten för att våld och bråk uppstår ska minimeras. Men möjligheten att kunna påverka har blivit minimal på grund av överbeläggningarna.

– Konsekvensen har blivit en sämre arbetsmiljö för de anställda, avslutar Ylva Borelid.

En annan konsekvens,

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Nyheter

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Notiser.

FOTO: MATS WINGBORG

Osäkert. Den som fuskar kan spara stora pengar.

7

Ali Esbati, riksdagsledamot (V) gästade Seko Infranords representantskapsmöte.

Seko Infranord ger ekonomiskt stöd även till Vänsterpartiet FOTO: TMA ÖREBRO

System för upphandling gör arbetet farligt vid väg- och banarbeten VÄG & BAN. För närvarande pågår ett 50-tal vägarbeten i Stockholm. Vägarbeten innebär ofta att anställda jobbar mycket nära trafiken. Särskilt vid motorleder där bilarna har hög hastighet är riskerna stora. Samma sak gäller vid banarbeten. Risken för olyckor är stor om banarbetet pågår nära pågående tågtrafik.

– Det som oror mig är hur upphandlingarna går till. Det är alltid lägsta pris som gäller, vad man får för pengarna är sekundärt.

I dag är det möjligt för entreprenören som vinner anbudet att pruta på säkerheten. Systemet ökar riskerna för dem som ska utföra arbetet, säger Andreas Forsberg, ordförande för Sekos branschklubb Väg- och Ban.

l Det finns många sätt att öka säkerheten för dem som utför vägarbeten. Det klart bästa är omledning av trafiken. Förutom att det skapar säkerhet får entreprenören jobba ostört vilket gör att jobbet kan genomföras snabbare och mer kostnadseffektivt.

Andra möjligheter är att bygga barriärer, hyra in TMA-bilar, att sätta ut skyltar och så kallade sergeanter (röd-gul-randigt vägmärke).

– Allt detta är dyrt. Den som fuskar kan spara stora pengar och pressa kostnaderna och dessvärre vinna anbud.

Andreas Forsberg menar att upphandlingarna borde gå till på ett annat sätt. Redan från början

ska en rimlig summa för säkerhetsarbetet vara avsatt. Den summan ska det inte gå att ändra på.

– Då skulle upphandlingen främja att lagar och regler följs.

I dag finns en motsättning mellan systemet för upphandlingar och regelverket. Det ska vara omöjligt att pruta på säkerheten för att vinna ett anbud. regionalt skyddsombud inom Seko, håller helt med Andreas Forsberg.

– När man gör en upphandling borde säkerheten lyftas ut från själva upphandlingen. Den ska inte vara utsatt för konkurrens.

Ulf Andersson konstaterar vidare att vägarbeten i StockholmsomUlf Andersson,

Fakta.

TMA-bilar l TMA-bilar brukar också kallas för ”kuddbilar”.

De används som krockskydd vid bärgning, vägarbeten och olyckor. TMA är förkortning för Truck Mounted Attenuator, fritt översatt Lastbilsmonterad dämpare. Skyddet sitter oftast monterat på en lastbil.

Bakpå bilen finns också oftast en LED-tavla som kan visa olika budskap.

rådet skiljer sig en del från övriga landet.

– Det är många stora arbeten på lederna ut från Stockholm. I mindre kommuner är också vägarbetena mindre. har arbetet med skyddet kring vägarbetena förändrats under de senaste åren.

– När stora företag, som Skanska eller Peab, har ansvar för vägarbeten lägger de i sin tur ut skyddsarbetet på underleverantörer som är specialiserade på skyddsarbeten.

Vid dessa arbetar på personer som väldigt tidigt på morgnarna sätter ut barriärer och skyltning. Att sätta upp dessa säkerhetsskydd är ett farligt jobb. Då befinner man sig i vägbanan innan några skydd finns. Det betyder att riskerna till en del förflyttats från beläggningsarbetare till dem som är specialiserade på att sätta upp skydden.

Enligt Ulf Andersson

Hur är det då med dessa säkerhetsarbetare, är de med i Seko?

– Ja, förhoppningsvis. De har ett tufft jobb och väldigt många har tillfälliga sms-anställningar, säger Ulf Andersson. stockhom@seko.se

Ovisst. Flygplatsanställda går en osäker framtid till mötes.

Omplaceringar den stora frågan på Arlanda TRAFIK. – För tillfället råder ett lugnt läge i förhandlingarna, säger klubbordföranden Cecilia Hagstedt på Sekos Klubb Menzies. Orsaken är att gällande avtal, på grund av pandemin, är förlängt från årsskiftet till slutet av juni. Men mycket kan hända i det osäkra läget. Avtalet kan sägas upp med två veckors varsel.

Anställda av flygplatsbolaget Menzies har drabbats hårt av pandemin. Redan i våras blev huvuddelen av personalen varslad. Av den ursprungliga personalen på knappt 1 000 anställda finns i dag ungefär hälften kvar och av de som arbetar är många permitterade på deltid. Av dessa jobbar ungefär hälften på Arlanda och hälften på Landvetter.

Cecilia Hagstedt, ordförande Sekos Klubb Menzies

– Jag själv jobbar 60 procent. Det beror lite på vilka arbetsuppgifter vi har.

De stora frågorna i de förhandlingar som nu pågår handlar om omplaceringar, det vill säga vilka nya arbetsuppgifter som kan ordnas för personalen.

– Men läget för hela flygbranschen är minst sagt osäkert. Det kan bli fortsatta neddragningar.

Bland Sekos medlemmar finns ett missnöje med det nuvarande sjuklönen. Det handlar om hur den beräknas.

– Tanken var att vi skulle ta upp den frågan i förhandlingarna. Men det är något vi skjutit på. Allt handlar nu om hur vi ska klara jobben och omplaceringarna.

l Seko Infranords Förhandlingsorganisation höll representantskapsmöte den 11 november.

I salen i Sekos lokaler på Barnhusgatan satt sex personer, bara män, ytterligare 23 personer deltog digitalt. Dagordningen var späckad. Röstlängden skulle spikas, budgeten slås fast och aktivitetsplanen fastslås. Det var med andra ord mycket formalia. Men några gånger brände det till. Vid mötet antogs de ekonomiska ramarna för stöd till politiska partier. Styrelsen fick i uppgift att senare bestämma hur pengarna ska fördelats. Men av föredragningen av ordföranden Håkan Englund framgick att Vänsterpartiet kommer att få en del av stödet denna gång. Enligt Englund har partiet drivit en bra linje både när det gäller synen på järnvägsunderhållet och Las. I det läget begärde Johnny Nadérus ordet. Han argumenterade för att styrelsen borde överväga att även ge ett ekonomiskt bidrag till den socialdemokratiska föreningen Reformisterna, förslagsvis 10 000 kr.

Nästa punkt på dagordningen var val av ombud

till Sekos kongress nästa år. I samband med valen beslutade mötet att nominera Karin Åkersten, Seko Stockholms ordförande, till ny förbundsordförande för Seko.

Ett huvudnummer på repskapet var föredragningen av Håkan Englund om att Infranord tagit beslut om att byta arbetsgivarorganisation och därför också vill byta avtal. Englund hävdade att detta skulle innebära att villkoren för de anställda skulle bli sämre och kallade upplägget för ”avtalsshopping” (läs mer om detta på sida 3).

Seko Infranords protester i denna fråga har redan skapat avtryck, bland annat i form av l en interpellation i riksdagen skriven av Vänsterpartiets riksdagsledamot Ali Esbati. Interpellationen har redan behandlats och svar har givits av näringsminister Ibrahim Baylan. Men med anledning av detta var Ali Esbati (V) inbjuden till repskapet. Esbati menade att riskerna för avtalshopping är mycket oroande. Han passade också på att tala om Las-frågan och förklarade att Vänsterpartiet aldrig kommer att ställa sig bakom en lösning som inte LO har accepterat.

Unga inom Seko har träffats l Seko Stockholms ungdomskommitté höll en Ungträff den 10 november. Tillställningen blev ganska avskalad på grund av rådande pandemi.

Men programmet var det inget fel på. Deltagarna fick bland annat lyssna på Johan Danielsson (S) från Europaparlamentet och riksdagsledamoten och Teres Lindberg (S, tidigare aktiv i Seko), Kajsa Ekis Ekman som talade om kapitalismens kris och Erik Persson, studieombudsman på förbundet, som pratade om Sekos satsning på fackliga studier. Under den andra dagen talade Lisa Bengtsson, vice ordförande i LO och Viktor Risling, som tidigare lett ungdomskommittén. Hans ämne för dagen var fackligt solidaritetsarbete och fackligpolitisk samverkan.

8

Nyheter

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Fått nog. Med ett uppmärksammat inlägg har Sandra startat en debatt om hot på jobbet.

Klimatet har blivit tuffare både för män och kvinnor, men det slår ännu hårdare mot kvinnor, påpekar Sandra Lundin. FOTO: MATS WINGBORG

Sandra tar strid mot hot och trakasserier på jobbet POST. ”Respekten mot olika yrkeskategorier är inte länge vad den en gång varit, blåljuspersonal och även vi som jobbar på PostNord märker av det.” Så skriver Sandra Lundin i ett uppmärksammat inlägg i Seko Postklubb Stockholms tidning. l Sandra tycker att klimatet i samhället blivit tuffare och att det påverkar villkoren för dem som arbetar på posten. Själv arbetar hon vid PostNords anläggning för distribution och insamling i Södertälje. Där bedrivs in- och utkörning av paket och leverans på pall, det vill säga försändelser som väger minst 35 kilo.

– Nu har jag arbetat som chaufför i 13 år. Jag levererar paket och tunga laster. Nästan dagligen mötts jag av någon form av gliring.

Ofta handlar det om att andra bilister klagar på att jag blockerar deras framfart. De kan skrika ”Jävla idiot här kan du inte stå” eller ”Måste du stå just här?”. Jag försöker förklara att jag bara gör mitt jobb och att jag snart kommer att åka vidare. Men de vill ofta inte lyssna. När jag började jobba på Posten var tonläget inte lika hårt. Något har hänt.

vittna om mer hotfulla händelser.

– Vid ett tillfälle när jag tutade på en personbil som stod i vägen hoppade chauffören ur bilen och började skrika att jag inte hade någon rätt att vara där över huvud taget. Det var obehagligt. Jag blev chockad över beteendet.

Sandra berättar också om en man som kom till postterminalen för att hämta ut ett paket och som blev förbannad därför att han blev expedierad av en kvinna.

– Hon blev rädd och en manlig anställd fick ta över ärendet. I efterhand insåg vi att det inte var en bra strategi. Vi borde ha förklarat att han inte kan styra vilka som ska dela ut paketen.

Sandra kan också

slumpmässigt.

Sandra har noterat att kvinnor Exemplet var inte

oftare än män blir utsatta för nedsättande kommentarer och i värsta fall hot.

– Klimatet har blivit tuffare både för män och kvinnor, men det slår ännu hårdare mot kvinnor. En effekt har blivit att många inte längre vågar säga ifrån. Många är rädda för att få stryk eller bli knivskurna.

Då är det säkrare att sitta tyst.

Sandra har funderat mycket på vad den hårdare attityden beror på. Hon tror att det hänger samman med förändringar i samhället.

– Vi har fått ett jagsamhälle. Jag ska fram. Jag ska ha först. Jag har rätt. styrelsen i Sekos Postklubb. Där är hon ansvarig för arbetet med integration och jämställdhet. Det har gjort att hon också blivit en del av Seko Stockholms mångfaldsgrupp.

– På alla dessa nivåer har vi diskuterat det hårdnande klimatet. Det finns en oro för vad som sker. Samtidigt har vi i dialog med PostNord blivit bättre utbildade. Nu vet vi hur vi ska agera. Vid allvarliga hot ska vi alltid larma polisen. Sedan ska vi kontakta närmsta chef.

Sandra sitter i

Vad som blir nästa steg i arbetet vet inte Sandra.

– Jag är nöjd med att jag lyckats dra igång en diskussion. Det behövs en öppenhet kring frågor om hot

och trakasserier. Då blir vi bättre förberedda. Och det är väldigt roligt att min text väckt uppmärksamhet.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Uttdrag ur Sandra Lundins text i klubbtidningen: Klimatet ute i vårt samhälle har blivit tuffare, och det märks lite överallt. Respekten mot olika yrkeskategorier är inte längre vad den en gång varit, blåljuspersonal och även vi som jobbar på PostNord märker av det. Och vi måste fundera på om vi tycker det är ok! [ … ] Om en säger till riskerar en att bli påhoppad, utfryst och nedslagen till och med knivskuren eller skjuten. Ingen vill riskera sitt eget liv och välmående bara för att en ser något som inte är okej, vilket leder till att en sitter tyst. Om en är modig kanske en tar fram sin mobil och filmar lite i smyg. Men vi måste säga ifrån, annars visar vi kollektiv i samhället att vi accepterar beteendet och det blir aldrig bättre för någon grupp. Ska det verkligen ha att göra med i vilket land en är född om en ska bli respekterad, vår hud-

färg, religion och vilket språk en talar? Vi lever och rör oss i samma värld och borde bli respekterade. [ … ] Har sett och även själv blivit utsatt, i det läget känner en sig inte stor. Jag tycker inte att det är okej att bara för att en är kvinna inte ska bli respekterad, ska vårat kön verkligen bestämma om vi ska bli respekterade? Det spelar ingen roll i vilket yrke en är, alla har en yrkeskompetens och är lika kompatibla.

Könet har inget med kompetensen att göra.

Jag vågade säga ifrån och ta dialogen med min närmsta ledning och vill nu belysa problematiken.

Vill höja min röst inte bara för min egen skull utan även för dom som inte riktigt vågar. Vi finns och mörkertalet är stort. Oavsett vilken grupp en tillhör så är det ALDRIG okej med diskriminering.”

Nyheter

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Corona. Svårt för personalen på Roslagsbanan att skydda sig.

9

Postnord.

PostNord omorganiserar:

”Tur att turordningsreglerna inte redan har luckrats upp” POST. – Varannandagsutdelning av posten testas i Lund. Tanken är att systemet sedan ska föras in i hela landet efter ett rullande schema. Stockholm ska börja med varannandagsutdelning under hösten 2021.

Mycket är ännu oklart, men förändringen skapar oro. Det kommer att leda till neddragningar av personal. Det är tur att det ännu inte införts någon uppluckring av turordningsreglerna, säger Andreas Asp, ordförande i Seko Postklubb Stockholm.

Länge var Arriva motståndare till att personalen skulle ha munskydd. Men i början av hösten tänkte man om, även om det inte är något som arbetsgivaren rekommenderar, säger Thomas Åkesson, skyddsombud. FOTO: MATS WINGBORG

Trångt i Arrivas personalmatsal

l Vid bordet längst in i matsalen sitter tågvärden Thomas Åkesson ensam vid ett bord. Sedan en tid tillbaka är stolarna vid borden utglesade. Allt i syfte att åtminstone något minska trängseln. På hyllor efter väggen står rummets två mikrovågsugnar och på väggarna efter rummets långsida hänger tre skärmar med uppgifter om tågens avgångstider.

– Ja, här inne är det aningen trångt, men vad ska vi göra, kommenterar Thomas. Han har jobbat på som tågvärd sedan 2004 och sitter sedan länge med i den fackliga styrelsen och är skyddsombud.

Nu är klockan tre på eftermiddagen och han har precis öppnat sin matbox. Han ska jobba tre timmar till och behöver påfyllnad av mer energi.

Många i personalen är oroliga.

Flera har också blivit sjuka i covid-19 och vi har många som tillhör riskgrupperna.

Thomas Åkesson, tågvärd och skyddsombud

trängseln i personalmatsalen utan om överfulla tåg.

– Mest folk är det i rusningstrafiken. På morgonen och från tre till sex på eftermiddagen. Då är det väldigt fullt på tågen. För att minska risken för smitta sitter tågvärdarna kvar i sin hytt och förflyttar sig inte genom tåget. Däremot ger

blivit vanligare att tågvärdar och förare bär munskydd.

– Länge var Arriva motståndare till att personalen skulle ha munskydd. Men i början av hösten tänkte man om. Då blev det tillåtet för personal att bära munskydd, även om det inte är något som arbetsgivaren rekommenderar, säger Thomas.

Snöflingorna utanför fönstren har blivit större. I personalmatsalen konstaterar flera att det inte längre är snöblandat regn, utan bara snö. Vintersäsongens första snö. Det ser inte så mysigt ut att kliva ut. Ännu mindre att ta med sig maten ut och sätta sig och äta på en bänk. Betydligt trevligare att sitta kvar i personalmatsalen. Även om det är trångt.

Det har också

vi information till passagerarna via högtalarsystemet. Vi kliver också ut på perrongen vid varje station och ger klartecken till föraren när dörrarna kan stänga och tåget åka vidare.

I hytterna där tågvärdarna arbetar står cylindrar med desinficerande servetter som används för att torka rent när arbetspasset är slut. Hittills har det varit snålt med utrustning, menar Thomas, framöver ska det emellertid finnas stora dunkar med servetter. Alla ska också ha rätt till engångshandskar.

– Ändå är många i personalen oroliga. Flera har också blivit sjuka i covid-19 och vi har många som tillhör riskgrupperna. Exempelvis de som har underliggande sjukdomar. När det inte är rusningstrafik går de flesta tågvärdarna som vanligt genom tåget, men de som är mest oroliga kan välja att vara kvar i personalhytterna även då. Sedan har jag, som är skyddsombud, köpt in arbetshandskar i Goretex som räcker till alla. Det ger ett bättre skydd. passagerare är också oroliga. Många använder munskydd. Det finns till och med passagerare som har gasmask på sig, berättar Thomas.

– Självklart måste vi ha respekt för passagernas oro. Många av dem tillhör förstås också olika riskgrupper. Vår roll är att hjälpa dem så gott det går. Någon gång har det hänt att jag bett passagerare flytta En stor grupp

Men den stora oron handlar inte om

sig för att de inte ska sitta för tätt.

Varje dag får jag också tala om för passagerare att inte sätta sig i första vagnen utan fortsätta längre bak i tåget. Där finns det mer plats.

I rusningstrafiken har det till och med hänt att tågvärdar tvingats be passagerare att vänta och ta nästa tåg istället för att kliva på ett överfullt tåg.

stockhom@seko.se

Fakta.

Roslagsbanan l Roslagsbanan är en smalspårig järnväg i Stockholms nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg. Den är en del av den tidigare Stockholm-Roslagens järnvägar och den sista kvarvarande smalspåriga järnvägen i Sverige med reguljär tågtrafik. Spårvidden är 891 millimeter eller tre gamla svenska fot. Roslagsbanan hade innan pandemin omkring 50 000 påstigande resenärer varje dag. Banan sträcker sig från Stockholms östra och delar sig norrut med tre linjer mot Kårsta, Österskär respektive Näsbypark. På den totala sträckan som är 65 kilometer finns 38 stationer. När sträckningen till Arninge öppnar 2021 kommer det att vara banans 39:e station. Roslagsbanan passerar genom sex kommuner: Stockholm, Solna, Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker.

FOTO: ERIK ARDELIUS

TRAFIK. – Titta, årets första snöflingor. Ja, visst är det någon form av snöblandat regn, säger en av de kvinnliga tågvärdarna som spanar ut genom fönstret från Arrivas personalmatsal vid Östra station.

För tillfället är det 12 personer i rummet, trots att regeringen i dagarna krävt att det aldrig får vara större folksamlingar än 8 personer.

Men vart ska personalen vid Roslagsbanan ta vägen när de ska ta sin matpaus? Det finns en annan mindre matsal, men den är redan full och i de två andra personalrummen går det inte att värma mat.

l Varannandagsutdelningen kommer att leda till neddragningar inom posten. Hur stor den så kallade övertaligheten blir är samtidigt oklart.

– Om det handlar om en neddragning på mellan 10 till 20 procent borde PostNord kunna klara det genom naturlig avgång. Om det i stället kommer att handla om 20–30 procent blir det en annan femma.

Ett krav från arbetsgivaren är att alla som jobbar inom distributionen ska ha körkort, men i Stockholm finns många brevbärare som inte har körkort. Det kan komma att påverka vilka som får jobba kvar.

– Nu kommer arbetsgivaren erbjuda brevbärare att ta körkort på arbetstid. Det är också ett krav som vi från Seko drivit på. Sedan ska det göras undantag för dem som är 60 plus eller har någon sjukdom. De kommer inte att få körkortsutbildning. Det betyder inte att dessa kommer att kunna sägas upp. För att det ska vara möjligt måste det finnas ett behov av att använda bil. Det gör det inte för alla brevbärare. I city är det många som använder cykel för att dela ut brev eller som till

och med sköter utdelningen genom att gå.

En annan avgörande fråga är, menar

Andreas Asp, är hur den ska kal�lade ”kretsningen” kommer att se ut. Frågan handlar om hur turordningskretsarna ska vara organiserade vid eventuella uppsägningar.

– Kommer det att göras turordningskretsar per enhet, per region eller per område? Det vet vi inte ännu.

Stockholm består för närvarande av sex områden, varav några är rena brevbärarområden. Det är i dessa som neddragningarna kommer att bli störst. Många brevbärare som arbetat länge och sprungit i trapphus är i dag utslitna och kan ha svårt att konkurrera med yngre brevbärare. Fler undantag från turordningsreglerna skulle hota denna grupp.

– Men som tur är tror jag inte att det hinner att bli någon uppluckring av LAS innan övergången till det nya utdelningssystemet. I annat fall skulle oron definitivt varit större. Särskilt oroande är förslaget i överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv om att 15 procent av arbetskraften skulle kunna undantas vid uppsägningar.

Hade ett sådant förslag redan varit genomfört skulle risken vara stor att fler av dem som varit anställda länge skulle ha kunnat bli av med sina jobb.

Fakta.

Varannandagsutdelning l Projektet inom PostNord med att gå över till varannandagsutdelning av post kallas för Solo. PostNord har tagit fram ett särskilt dokument som bedömer riskerna med Solo. Av det framgår att projektledare ska följa upp Solo var sjunde vecka och rapportera om risker, däribland hur personalen påverkas. Se även artikel i förra numret av Första Linjen om detta.

10

Reportage

Silja Line flyter vidare trots djup kris

Det är öde i Värtahamnen.

På den gigantiska planen framför terminalen är det tomt. Strålkastare och lampor lyser starkt, men inga människor syns till och inga bilar är i rörelse.

Plötsligt blir det ändå lite liv. Tallink Siljas färja M/S Galaxy anländer till hamnen. Färjan kommer från Åbo och ska snart återvända dit. Den andra färjan som annars används, Silja Symphony, är upplagd på varv för reparation.

Text: Mats Wingborg l Foto: José Figueroa

l Även på nedervåningen i terminalen är det tomt.

Dubbla rulltrappor leder upp till den övre våningen.

I den stora hallen sitter utspridda personer som snart ska gå igenom biljettspärrarna och äntra Galaxy för att resa till Åbo. Totalt väntar 48 personer i hallen. Men ytterligare personer kan tillkomma, det är fortfarande 25 minuter till avgång. En majoritet av resenärerna bär munskydd. På flera ställen sitter skyltar med uppmaningen att hålla två meters avstånd till andra personer.

Att det kommer att bli gott om plats på färjan är uppenbart. Totalt sett rymmer den 2 800 passagerare.

Normalt brukar det vara full fart i hamnen. Den är en knutpunkt för färjetrafik till Finland och Baltikum.

Det brukar också vara överfullt i terminalens vänthall när en avgång närmar sig. Men nu är det pandemi och färjetrafiken är hårt drabbad. Pandemin har också slagit hårt mot personalen och de som tillhör Seko sjöfolk. Ett av de drabbade företagen är Silja Line AB. I början av sommaren varslade företaget 450 anställda, varav 350 ombordanställda. Nu under hösten vill företaget varsla ännu fler, men efter förhandlingar med Seko sjöfolk blev åtgärderna något mjukare.

I stället för fler varsel kommer personal permitteras enligt de utökade permitteringsreglerna.

Folke Matrosow, klubbsektionsordförande i Seko

sjöfolk, och Jeanette Ganesjö, fackligt huvudskyddsombud, ser allvarliga och aningen trötta ut. Det har varit en tuff period med neddragningar, oroliga medlemmar och långa förhandlingar.

– Jo, jag har jobbat från 6 på morgonen till 9 på kvällen under senare tid, säger Folke Matrosow.

kockarna. Arbetsgivaren ville göra undantag för den gruppen. Många av sushikockarna har anställts under de senaste fem åren och skulle ha förlorat sina jobb vid en rak tillämpning av turordningsreglerna. Arbetsgivarna menade att färjorna inte längre skulle kunna erbjuda sushi åt passagerarna om kockarna sades upp.

– Vår grundinställning har varit att säga nej till undantag från turordningsreglerna. Från det utgångsläget startar vi förhandlingarna. Samtidigt stämde det att andra kockar på färjorna som fått erbjudande om att vidareutbilda sig till sushikockar hade tackat nej till utbildningarna. Det försvagade vår position. Det hela slutade med att vi accepterade att göra undantag för några av sushikockarna.

Folke Matrosow säger att det visserligen funnits oenig-

heter när parterna har mötts, men att det samtidigt rått enighet om att det har varit tvunget med neddragningar av personalen om företaget ska överleva.

– Det har varit en god ton under förhandlingarna.

Det är många olika kategorier av anställda på färjorna. Det har också inneburit att det funnits flera olika kretsar med turordningslistor.

– Det har handlat om de som jobbar inom Catering Assistant, det vill säga hotell, städ med mera; de inom Catering Host, som jobbar med buffé, taxfree med mera; Catering Steward, servering i restauranger och barer, Galley Steward, kockar och kallskänkor och driftspersonal som säkerhetsbemanning, matroser, reparatörer och maskinister. För alla dessa avdelningar har det varit olika listor i samband med att företaget varslat personal.

En av oenigheterna i förhandlingarna gällde sushi-

För skyddsombudet Jeanette Ganesjö har arbetsuppgif-

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

terna ändrats radikalt på grund av pandemin. Den stora frågan när det gäller arbetsmiljön har blivit oron för att bli uppsagd och oron bland dem som blivit uppsagda.

– Samtidigt råder stora variationer bland de anställda. En del är väldigt oroliga och mår dåligt. Andra tar situationen mer med ro och satsar på ett nytt jobb och en ny utbildning. Det är ofta svårast för dem som jobbat länge på färjorna och kanske inte har någon annan yrkeserfarenhet.

11

Vår grundinställning har varit att säga nej till undantag från turordningsreglerna.

Från det utgångsläget startar vi förhandlingarna.

Folke Matrosow, klubbsektionsordförande i Seko sjöfolk

Enligt Jeanette Ganesjö råder också stor variation när det gäller vad de uppsagda planerar att göra härnäst.

– Nej, det finns inget mönster. De går vidare till alla möjliga typer av utbildningar, jobb eller fortsatt arbetslöshet.

En viktig fråga för fackklubben är att ge stöd till dem

som mår dåligt på grund av neddragningar.

– Jag pratar själv med många. Sedan hänvisar jag och de förtroendevalda ombord på fartygen vidare till enheter inom sjukvården som erbjuder stöd och samtal. Och då handlar det både om den svenska och finska sjukvården. Hälften av vår personal bor i Finland.

Men en sak är var personalen bor. En annan sak är vilka lagar och avtal som ska gälla. Den frågan hänger samman med företagets ägarstruktur. Under de senaste decennierna har ägandet ändrats flera gånger.

I början av 2000-talet köptes rederiet av det brittiska företaget Sea Container. Men efter några misslyckade investeringar hamnade företaget i ekonomisk kris och 2006 såldes verksamheten till det estniska företaget AS Tallink Grupp. Det företaget äger i sin tur det svenska dotterföretaget Silja Line AB. Det betyder att svensk lag gäller för företaget, däribland den svenska lagen om anställningstrygghet. Det betyder också att

svenska kollektivavtal gäller för personalen. I detta fall avtal som slutits av Seko sjöfolk.

Ledningen för rederiet hoppas att färjorna ska gå som vanligt inom två år. Alla är inställda på att det kommer att ta tid. Planen var också, som nämnts tidigare, att säga upp den återstående delen av personalen under hösten. Men varslet om uppsägningar drogs tillbaks efter förhandlingar, och att permitteringsstödet förlängdes.

– I stället blir personalen permitterad på deltid. Det betyder arbete motsvarande 40 procent av arbetstiden och permittering 60 procent, även om det kan finnas individuella variationer. Konstruktionen bygger på att företaget får statligt permitteringsstöd. Men det var enormt skönt att vi slapp fler uppsägningar. Det hade varit betydligt värre, säger Folke Matrosow. Ändå är det tungt på många sätt. Tanken var att Silja

Line AB skulle fortsätta med den kryssningstrafik till Visby som inleddes under sommaren, men när smittspridningen av coronaviruset ökade igen fick de planerna skrinläggas.

– Det var verkligen synd. Det var fantastiskt fina resor till Gotland i somras. Ja, det var faktiskt första gången som jag var där, säger Jeanette Ganesjö.

Jeanette Ganesjö, huvudskyddsombud och Folke Matrosow, klubbsektionsordförande i Seko sjöfolk har haft en tuff period med neddragningar, oroliga medlemmar och långa förhandlingar.

– Och vilken tur vi hade med vädret. Det var sol varje gång fartyget anlände till Visby, fyller Folke Matrosow i.

En sak är säkert. Det kommer att bli en fortsatt tuff period för Seko sjöfolk. Hela färjetrafiken skakas i sina grundvalar på grund av pandemin. Den enda verksamhet som fortsätter intakt är frakt av gods, men Tallink Silja har inga renodlade godsfartyg. Den ökande aktiviteten inom Seko sjöfolk skapar också vågor inom Seko, det förbund som Seko sjöfolk tillhör. I mångt och mycket sköter dock Seko Sjöfolk verksamheten för sig själv. Fram till 1996 var Seko sjöfolk ett eget förbund som hette Svenska sjöfolksförbundet, sedan gick det upp i Seko (som hette Statsanställdas förbund till 1995), men fram till i dag har Seko sjöfolk i stor utsträckning fortsatt att vara en organisation inom organisationen.

Plötsligt öppnas grindarna och passagerarna som ska resa till Åbo kan kliva ombord. Det är en ytterst liten rännil av människor som passerar biljettkontrollen. Det är stora mellanrum mellan människorna som rör sig framåt. Det blir inte någon kö. Snart kan de slå sig ner i färjans restaurang. Den håller öppen trots den lilla gruppen av passagerare. Även butikerna är öppna, men bara under några få timmar. stockholm@seko.se

12

Kultur

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Julklappstips. Första Linjen tipsar om hårda klappar att lägga under granen.

Hårda paket för isolering och gemenskap Decembertid. Den här gången är tiden märkligare än vanligt, för de flesta.

En del har massor att göra och sliter hårt, som vårdpersonal på lasarett och boenden. Andra är permitterade eller har helt förlorat jobbet, som på många hotell och restauranger. Inom Sekos branscher ser det också olika ut. Tågen rullar, kriminalvården kräver fortfarande personal, vägarbeten pågår. Dystrare för museerna och sjöfarten. Mest av allt har man kanske att göra inom postverksamheten. Förhoppningsvis blir det tid för lite återhämtning i anslutning till de röda dagarna, även för en brevbärare.

Här följer tips på böcker och spel, antingen för eget bruk eller till någon annan, på egen hand eller tillsammans med andra. … och naturligtvis går alla böckerna också att låna på biblioteket.

Linnea Garli Lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm stockholm@seko.se

Böcker Roman

Roman

Roman

Roman

Brudar i svart

De afghanska sönerna

Så höjer sig landet

Sirpa Kähkönen

Elin Persson

Hur mår fröken Furukura

Lind & Co

Bonnier Carlsen

Finland, 1930tal. Anna har vuxit upp på den fattiga landsbygden, tämligen okunnig om det politiska läget i omvärlden. Sedan modern dött flyttar hon till staden Kuopio för att arbeta. I Kuopio träffar hon sjömannen Lassi, som har politiska åsikter Anna helst inte vill låtsas om. Det går som det lätt går där preventivmedel lyser med sin frånvaro, och brått att ordna bröllop. Men trots att kärlek och omtanke finns, bjuder tillvaron på hinder av både litet och fruktansvärt stort format. Lassi gömmer förbjudna papper om demonstrationer i deras hem, och på Annas 21-årsdag kommer polisen.

Det här är en roman om livet som måste pågå och tas itu med trots allt jävligt som kommer i vägen. Om människor som hjälper varandra, om motstånd. Om vänskap. Om en del av Finlands historia, upplevd genom tanken och kroppen hos en arbetarkvinna.

Brudar i svart kom på svenska 2019, och uppföljaren Järnnätter tidigare i år. På finska utgörs serien av hela sju böcker. Lyckliga du som är finskspråkig! Vi andra får längta tills hela serien finns på svenska – för Kähkönens språk och människoskildringar vill man ha mer av.

Spelplatsen för De afghanska sönerna är ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn.

Rebecka är ny på jobbet och varje dag ska hon följa tydliga instruktioner för hur ungdomarna ska behandlas och arbetsuppgifterna skötas. Rebecka är bra på att följa instruktioner. Hon värmer mat, slänger sopor, felanmäler sådant som gått sönder. Hon väntar på besked från Migrationsverket, hon ordnar födelsedagskalas, hon pratar med socialsekreterare.

Men hur länge kan man hålla känslorna utanför, och följa kyliga instruktioner, när det är m ä n n i s k o r man träffar varje dag, inte döda ting? Ahmed, Hamid och Zaher, tre helt olika pojkar men sammanlänkade via krig, flykt, en oviss framtid och platsen de förvaras på. Rebecka och hennes arbetsplats som nu är deras närmaste anhörig.

Den här romanen ger en inblick i en värld som många av oss aldrig varit i, inte ens på besök. För andra kan den betyda igenkänning och synliggörande, vilket dedikationen i boken visar: ”Till pojkarna.

Tack för dagarna, de ljusa och de mörka.” Nu är den med rätta nominerad till årets ungdomsbok av Adlibris.

Sayaka Murata Lind & Co

I omvärldens ögon har Keiko Furukura alltid varit annorlunda. Nu är hon 36 år och har jobbat i en liten närbutik i 18 av dem. Hon har aldrig haft någon kärleksrelation, hon bor i en pytteliten lägenhet. Hennes familj vill att hon ska skaffa sig »ett riktigt jobb«, hennes vänner vill att hon ska gifta sig. Keiko vill något annat. För henne är det viktigare att varorna i närbutiken står på rätt hylla, att det är rent på golvet och att rätt repliker sägs i kassan. Närbutiken är som en del av hennes själ. Eller – är det hon som är en del av närbutikens själ?

Vad är att leva ett normalt liv?

Varför blir folk så glada när någon som varit annorlunda faller in i fållan och blir ”som alla andra”? Och varför vill så många lägga sig i?

Det här är en liten, lättläst och rolig bok om en person som stundtals försöker anstränga sig att förstå omvärlden och göra den till lags, men mestadels struntar blankt i det. Och, trots att lönearbete ibland (ofta) kan kännas som ett nödvändigt ont, kan nog många av oss få en liten igenkänning över nördighet i jobbet. Den där känslan, när allt fungerar som det ska, av att vara en del i en välsmord maskin.

Svante Bäckström Atlas

Drängen Anders Andersson blir hemmansägare någonstans i Västerbotten, kring sekelskiftet 1700-1800. Han är dåligt lämpad för mark som ska plöjas och djur som ska köpas och tas om hand. Han är dåligt lämpad för mycket, i en tid där arbete behövs nästan dygnet runt för att maten ska komma på bordet och svagåren med sitt barkbröd bekämpas. Desto bättre är han på att skjuta upp saker till morgondagen. Rovlandet ligger oplöjt ännu en dag, och hustrun Magdalenas blickar blir ett ok över Anders axlar, mestadels ditlagt av honom själv. Men det är ju så lockande att ströva i skogen, att förundras över det storslagna hos djurliv, växter, norrsken och solnedgångar! En drömmare är han, skulle man kunna säga. En bakåtsträvare, enligt andra. För när folk i byn säljer skogen sin till bruket och sågen, låter Anders träden stå kvar.

1800-talet känns plötsligt inte långt borta – där fanns människor med svagheter, grupptryck, tragedier och trauman, familjebestyr och grubblerier, precis som nu – även om bekymren i Sverige idag inte stavas oäkta barn, krig mot ryssen och dödsstraff.

Några bonustips vi själva inte hunnit läsa men är nyfikna på: Roman

Paradiset ligger under mammas fötter Gina Dirawi Norstedts

Om två tonåringar, Mona och Mila, som varit bästisar sedan barndomen. Om frigörelse, vänskap och världens orättvisor.

Sundsvall, skönhetssalong och palestinskt flyktingläger i Beirut.

Kritikerrosad för sin frispråkighet: ”Hur fuck ska en kvinna kunna skina när livet bara dumpar khara på en?”

Roman

Dalenglitter Wanda Bendjelloul Weyler

En ung kvinnas uppväxt i Enskededalen. I Gamla Enskede intill ligger de tjusiga tjugotalsvillorna. I Dalen hyreshusen. Huvudpersonen jobbar på en hamburgerrestaurang, får brännmärken av fritösen och sparar pengar för att kunna ta körkort. Om arbete och klass och vad ursprung gör med en.

Kultur

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Krönika.

13

Strejk.

Brädspel Ålder 8+

Ticket to ride

Ålder 12+

Power grid 2-6 spelare, Rio Grande Games

För att bygga järnväg och sedan få tågen att gå behövs förstås el. Och varför då inte fortsätta spelkvällen med ett spel om elproduktion! Det kan tyckas vara ett torftigt tema för ett spel, men nej nej. Det finns ju så mycket att fundera på – kol eller olja? Brännbart avfall? Kärnkraft?

Eller är vindkraft ändå det bästa? Elnätet dras upp över en karta, men nu gäller det istället för järnvägsbygge att förse flest städer med ström. Det är dyrt att dra ledningarna långa sträckor, och det gäller att ha pengar kvar så att man har råd att köpa nya (och bättre) kraftverk innan någon annan slår till.

Fackbok

Ålder 12+

Arbetarlitteraturens återkomst

Terraforming Mars

Rasmus Landström

Gick det åt skogen med elförsörjningen, järnvägarna och jordklotet? Bäst då att dra vidare ut i universum.

Dags att se till att göra Mars beboelig! Med hjälp av olika vetenskapliga metoder för att höja syrehalten, öka temperaturen och se till att det finns vatten, tar man sig sakta men säkert (via spelkort och att samla resurser som järn, titan, el och grönska) mot målet.

För den ovane kan reglerna ta ett tag att sätta sig in i, och första spelomgångarna kan bli långa, men sedan har ni (eller du, Terraforming Mars går att köra på egen hand!) många roliga timmar framför er. Spelet är svenskt och har slagit stort internationellt. Det belönades med Guldtärningen 2020 för Årets Vuxenspel, och finns både på svenska och engelska.

Verbal

Ända sedan början av 1900talet har den svenska arbetarlitteraturen gjort sig ett namn över världen. Skildringar har gjorts från fabriker, statarlängor och byggen.

De senaste åren är det fler kvinnor som berättar, och arbetarlitteraturen kommer allt oftare från vården, storkök och butiker. En bok om arbetarlitteraturens förvandling.

1-5 spelare, Fryxgames

Bonustips Bio

Fackbok

Herrarna satte oss hit Elin Anna Labba Norstedts

Tvångsförflyttningen av renskötande samer påbörjades 1919, och är ett mörkt kapitel i Sveriges (och Norges) historia. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev, tidningsartiklar, dikter och jojktexter. Tillsammans utgör hennes arbete rösterna från de som då tvingades bort. Boken belönades nyligen med Augustpriset.

Drama

Rocks Regi: Sarah Gavron

Zita, Folkets Bio i Stockholm är en liten medlemsdriven biograf. Just nu är den helt stängd till följd av covid-19. Men, att bion tillfälligt är stängd hindrar inte att man skaffar presentkort på biobiljetter (de räcker i fem år), i väntan på uppskjutna premiärer. Som den brittiska filmen Rocks. Det är London och nutid. En dag efter skolan upptäcker 15-åriga Rocks att hon och hennes lillebror blivit övergivna av den psykiskt instabila mamman. En kamp för att överleva och undvika myndigheter till varje pris börjar. Som tur är har Rocks sitt tjejgäng. ”En passionerad, rå och rolig film om systerskap av Sarah Gavron som gjorde Suffragette”, skriver Zita. Något sådant vill man förstås se!

Boka dina biljetter på zita.se/stotta-zita

Den tolfte spelaren l Det finns händelser man aldrig glömmer. Ögonblick som fastnar i tid och rum, som etsar sig fast i din hjärna och blir en del av dig.

Din första kärlek, dina barns födsel eller första gången du ser ditt lag vinna Allsvenskan. Om någon tio år senare skulle väcka dig mitt i natten skulle ditt minne vara lika klart som när det hände. Ditt minne är inte endast ett minne, utan en del av din själ och du har levt det i alla dina sinnen.

Känslan är stark även hemma i tv-soffan men mångdubblas när du befinner dig mitt i vimlet. När du är en av tusentals som firar segern på arenan. 2020 har inte varit ett vanligt år och plötsligt är allt annorlunda. En flamma som jag trott aldrig skulle dö har krympt till en ynklig liten låga som kämpar desperat för att överleva en lång kall vinter. Fan vet om den klarar det. Vi har visserligen sport på tv igen. Europas fotbollsligor rullar på som vanligt med ett viktigt undantag. En spelare saknas, den tolfte spelaren.

Om någon frågat mig innan pande-

min startade hur viktig publiken var hade jag aldrig kunnat gissa det. Självklart påverkas klubbarnas ekonomi, men det jag talar om är mitt intresse och min kärlek för sporten. En tom arena aspirerar inte till stordåd och de stordåd som ändå utförs känns futtiga och utan betydelse. Utan den tolfte spelaren blir de elva övriga endast män som springer och jagar en boll. Och hur roligt är det?

Zlatan sa det själv nyligen, ”jag kan inte avsluta min karriär inför tomma läktare”, då han hintade om att fortsätta ännu ett år. Låt oss hoppas att 2021 i alla fall delvis blir ett riktigt år och inte ett som vi väntar på ska passera. Ett år då jag kan älska mitt lag igen, då sport återigen blir viktig för mig. Ett år då min låga åter brinner klar som en fyrbåk i natten och Djurgården vinner Allsvenskan.

Stefan Pagliarini

Stängda bibliotek en klassfråga En dansk studie visar att ojämlikheten ökade när biblioteken stängde på grund av pandemin. Även under stängningen var det möjligt att låna böcker digitalt, men den möjligheten utnyttjades främst av de med längre utbildning. Den danska studien handlade specifikt om utlåning av barnböcker. Studien utfördes av Köpenhamns universitet.

ILL: KALLE HOLMQVIST

En modern klassiker, åtminstone i kretsar av brädspels-spelande järnvägare… Ni ska helt enkelt bygga järnväg. Med hjälp av att dra kort samlar du på dig lok och vagnar som sedan placeras ut som järnvägslinjer på en karta. Vill du satsa på de långa sträckorna som ger många poäng, som Palermo-Moskva, eller klämma in flera korta som ParisWien? Vad händer när konkurrens uppstår till de större städerna, eller någon knycker linjen mitt framför näsan på dig? Spelet finns med olika varianter på kartor, som Europa, är lätt att förstå, och passar för hela familjen. Ticket to ride har varit med ett tag, är fortfarande populärt, och fick International Gamers Award 2005.

FOTO: SAMI GRAHN/CC

2-5 spelare, Days of wonder

Spräng porten!

När facket strejkade för demokrati 1902 och en grupp kvinnor vägrade vara instängda År 2021 är det 100 år sedan svenskarna för första gången fick välja sina lagstiftare.

Riksdagsbeslutet om allmän och lika rösträtt togs 1918, de första demokratiska valen hölls 1919–20 till kommuner och landsting och 1921 till riksdagens andra kammare.

l Vi fick knappast rösträtt automatiskt, utan tack vare att människor kämpade för den.

När fackföreningsrörelsen växte fram i slutet av 1800-talet var de viktigaste politiska kraven åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt. Några av de mest aktiva fackföreningarna bildade 1889 ett eget parti – Socialdemokraterna – för att kunna driva frågorna mer effektivt. I maj 1902 utlyste LO och Socialdemokraterna en tre dagars politisk storstrejk för rösträtt. Sammanlagt strejkade ungefär 120 000 personer. I Stockholm strejkade 43 000. Krogarna var stängda, fabrikerna och spårvägarna stod stilla. Tidningarna beskrev hur arbetarna gick runt på stadens gator i helgkläder trots att det var en vanlig vardag. Nu var staden deras!

Facket hade valt att inte ta ut vattenlednings-

arbetarna i strejk, så att alla skulle kunna få vatten som vanligt. Det var helt plötsligt arbetarnas egna organisationer som bestämde vilka verksamheter som skulle hållas i gång. Hos många fackmedlemmar väckte det nog funderingar. Tänk om det vore så här jämt … att det var vi som bestämde …

I Malmö strejkade 13 000. Tidningen Arbetet rapporterade om vad som hände på Malmö yllefabrik (även kallad Doffeln). Där var de flesta anställda kvinnor. Fabriksledningen ville hindra dem från att delta i strejken. Portarna låstes för att de inte skulle kunna lämna arbetsplatsen.

– Spräng porten! ropade någon.

Yllefabriksarbetarna bröt upp porten och hund-

ratals kvinnor strömmade ut på gatan för att ta sig till strejkmötet i Folkets Hus. Dagen därpå gick 21 000 personer i en rösträttsdemonstration genom Malmö. Kvinnorna på yllefabriken hade en egen sektion i tåget. När demonstrationen gick förbi deras arbetsplats ropade de: – Leve friheten!

Yllefabriksarbetarna i Malmö fortsatte att ha det ganska slitit. Långa arbetsdagar, dålig lön.

Och det skulle dröja nästan 20 år innan de fick rösta. Men efter den där dagen i maj 1902 var nog ändå ingenting som vanligt. De hade rest sig från maskinerna, rätat på ryggarna, brutit upp porten och gått ut i den fria vårluften. På måndagen var de tillbaka på jobbet. Men de skulle aldrig böja på ryggarna igen.

Kalle Holmqvist Författare och Sekomedlem stockholm@seko.se

14

Utblick

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Notiser.

Laglös. Kina tystar kritiker med hjälp av juridik.

Protesterna i Hongkong har blivit kända som paraplyprotesterna då demonstranterna under sina paraplyn både är skyddade mot vädrets makter men också mot den kinesiska statens övervakning och övervåld.

FOTO: ETAN LIAM/CC

Snabbmatsarbetare strejkar för att höja minimilönerna i Minnesota, USA till 15 dollar/timme.

FOTO: FIBONACCI BLUE/CC

USA

Amerikansk strejkskola l Flera fackliga organisationer i USA har tagit initiativ till en strejkskola. Det är en konkret utbildning om hur strejker bör organiseras. Ansvarig för strejkskolan är den fackliga aktivisten Jane McAlevey.

– När missnöjet ökar, då ökar också intresset för strejker, säger McAlevey.

Centrala frågor i strejkskolan är behovet av mobilisering, sex steg för en framgångsrik Jane McAlevey, strejk och strejker på olika tyfacklig aktivist per av arbetsplatser.

– De som deltar på utbildningen är fackliga förtroendevalda från arbetsplatser där det finns planer på strejk eller där strejker redan har ägt rum, säger McAlevey.

Hongkong

Ny lag används för att slå ner protesterna

USA

Fack välkomnar Biden

l Under sommaren 2020 röstade den Nationella folkkongressen i Kina igenom en ny säkerhetslag för Hongkong. Lagen har därefter signerats av den kinesiska presidenten Xi Jinping. Lagen innebär att personer som sprider information som ger stöd för att Hongkong bör vara självständigt kan gripas och åtalas. Bara timmar efter att lagen trädde i kraft den 1 juli skedde ett första gripande. Enligt polisen hade mannen som greps hållit upp en flagga med texten ”självständighet för Hongkong”. Därefter har arresteringarna fortsatt.

Under hösten har det första fallet där en person anklagats för att bryta mot den nya lagen blivit ett ärende i domstol. Anklagelserna är riktade mot aktivisten Tam Tak-chi. Domstolen hävdar att han har fört fram olagliga slagord som ”Fem krav – inget mindre” (De fem kraven är utredning av polisvåldet,

l Den amerikanska fackföreningsrörelsen AFLCIO välkomnar Joe Biden och Kamala Harris seger i det amerikanska presidentvalet. Enligt ett uttalande från den fackliga organisationen står Biden och Harris för en politik som är långt mer positiv till facklig organisering. Nu kommer AFLCIO att presentera en lång lista med förslag som Biden och Harris bör genomföra. Det handlar både om förslag om hur coronasmittan ska kunna stoppas och om åtgärder för att stärka de fackliga rättigheterna. Idag är det vanligt att arbetsgivare betalar för antifackliga kampanjer i samband med att anställda vill starta facklig verksamhet, så kallad union busting. Ett första steg vore att Biden skriver under lagförslaget Protecting the Right to Organize (PRO). AFL-CIO har 12,5 miljoner medlemmar uppdelade på 56 medlemsförbund.

FOTO: MARCO FIEBER/CC

Belarus

42 fackligt aktiva gripna l Den 13 november arresterade polis i Belarus 42 fackliga aktivister i samband med att de besökte ett museum. När aktivisterna lämnade museet viftade de med den belarusiska flaggan. Då slog polisen till. En del av de gripna var strejkande arbetare från fabriken Belaruskali, där det tillverkas gödsel och olika kemikalier som används i jordbruket. Bland de strejkande arbetarna fanns också fackliga ledare som nyligen frisläppts och som nu arresterades igen. Enligt polisen kommer flera av de arresterade att åtalas och hålls därför kvar i väntan på rättegång.

att nya lagen om ökad kinesisk kontroll dras tillbaka, att demonstranter inte klassas som upprorsmakare, att arresterade demonstranter släpps fria samt en ny demokratisk konstitution införs). Domen mot Tam Tak-chi kommer att falla före årsskiftet.

Kombinationen av covid-19 och den nya repressiva lagstiftningen har slagit hårt mot demokratirörelsen. Trots det fortsätter protesterna och missnöjet jäser under ytan. Det politiska läget är explosivt. Den oberoende fackliga rörelsen HKCTU (Hongkong Confederation of Trade Unions) har formellt inte deltagit i några protester, men det är välkänt att många av aktivisterna är medlemmar i den fackliga rörelsen. Både svensk fackföreningsrörelse och Palmecentret har under lång tid gett stöd åt HKCTU.

Fakta.

5 krav från demokratirörelsen 1. Utredning av polisvåldet.

2. Att den nya lagen om ökad kinesisk kontroll dras tillbaka.

3. Att demonstranter inte klassas som upprorsmakare.

4. Att arresterade demonstranter släpps fria.

5. En ny demokratisk konstitution införs.

stockhom@seko.se

Indien

250 miljoner arbetare strejkade l Över 250 miljoner offentligt anställda i Indien deltog i den landsomfattande strejken och aktionen den 26 november. I ett gemensamt uttalande konstaterar de berörda fackliga organisationerna att anställda inom offentlig sektor har slitit extra hårt under pandemin men utan att få någon rimlig kompensation. Istället har regeringen drivit igenom lagändringar som försvagat anställningstryggheten. Enligt demonstranterna har regeringen använt pandemin som en ursäkt för att besluta om ökad repression mot fackliga organisationer och bondeorganisationer. Ytterligare andra grupper av offentligt anställda har förlorat sina jobb på grund av nedskärningar i kölvattnet av pandemin.

Flera av de fackliga organisationer som arrangerade protesten tillhör den fackliga internationalen Public Service International (PSI), det vill säga samma fackliga international som Seko är medlem i. Protesten stöddes också av 250 olika organisationer för småbönder. Upprördheten bland bönderna handlar om att regeringen dragit in det tidigare statliga grundstödet till jordbrukare. Det skulle garantera att mindre bönder

överlever och att tillräckligt med livsmedel produceras i landet.

De protesterande organisationerna

Strejk bland textilarbetare i Indien.

FOTO: INDUSTRIALL/CC

ställde också en rad andra krav, däribland ett extra ekonomiskt kontantstöd, motsvarande cirka 900 kronor, och matransoner till de mest utsatta grupperna, en arbetslöshetsförsäkring som täcker fler, höjd pension, ett slut på att med tvång låta grupper av statligt anställda gå tidigt i pension (och med en minimal pension). Flera av demonstranterna krävde också ett slut på privatiseringarna av drift och underhåll av järnväg och hamnar.

De fackliga organisationerna och bondeorganisationerna har i efterhand även kritiserat polisen för att den attackerat demonstranter på flera håll i landet.

Bland annat använde polisen våld mot personer utanför huvudstaden New Delhi som var på väg till stadens centrum för att delta i demonstrationen.

K

Första Linjen 4/2020 sekostockholm.se

Kamraten. Krister Saarela

15

Krister Saarela:

FOTO: MATS WINGBORG

Jag ser aldrig på skräckfilm

Krister Saarela slår sig ner i soffan på ovanvåningen i Nybodadepån. Genom de stora fönstren ut mot verkstadshallen syns uppradade tunnelbanevagnar som tagits in för underhåll.

– Jag började jobba här 1988. Tänk, det har redan blivit 32 år. Tiden rusar i väg. l

Krister har haft många sysslor vid Nybodadepån.

2014 fick han en guldklocka av företaget för lång och trogen tjänst. Det året blev han också lagbas över svarven. Den används för att svarva utslitna hjulaxlar.

Tunnelbanevagnarna plockas inte isär, hela fordonet körs fram till svarven.

– Ganska snart började jag komma med olika förslag om hur jobbet kunde förbättras. Jag skickade också ut en del mejl med förslag. Det ledde till att någon föreslog att jag borde bli skyddsombud. Så började min fackliga bana.

Nästa steg kom 2016, då föreslog valberedningen för Seko Klubb 124 att Krister skulle bli ersättare i styrelsen.

– Så blev det och snart jobbade jag fackligt en dag i veckan. En av mina uppgifter blev att ta hand om nya medlemmar och ge dem introduktion. Men jag blev mer och mer intresserad av att ägna mig åt arbetsmiljön. I styrelsen tog jag själv upp att jag gärna ville bli huvudskyddsombud. Jag ville öppna för något nytt.

Jag vill inte tappa min yrkeskompetens. I dag har jag verkstadskläderna på mig tre dagar i veckan och jobbar fackligt två dagar. Det är en lagom balans. Fortfarande är jag kvar vid svarven. Vid den har jag jobbat i dag också.

Krister Saarela

Året efter blev Krister huvudskyddsombud och sedan

dess samordnar han samtliga skyddsombud. Men plötsligt blev ordföranden i klubben sjukskriven och även andra i styrelsen försvann. Krister fick ta ett allt större fackligt ansvar och några föreslog att han borde bli facklig på heltid.

– Men nej, det vill jag inte. Jag vill inte tappa min yrkeskompetens. I dag har jag verkstadskläderna på mig tre dagar i veckan och jobbar fackligt två dagar, även

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua?

Mejla stockholm@ seko.se

om de gränserna kan variera en aning mellan olika veckor. Det är en lagom balans. Fortfarande är jag kvar vid svarven. Vid den har jag jobbat i dag också.

Inte sällan blir det stressigt för att både hinna med jobbet och de fackliga uppdragen. I slutet av förra året var Krister med och arbetade fram ett nytt kollektivavtal i nära samverkan med Verkstadsklubben 110, vars medlemmar sköter underhållet av pendeltågen.

Vid förhandlingarna deltog också en ombudsman från förbundet.

– I december 2019 undertecknades avtalet av oss och vår motpart MTR Tech, ett dotterbolag till MTR. Det blev bra, anser vi från verkstadsklubben på tunnelbanesidan, men det var ett jättejobb att ha koll på alla detaljer.

I Kristers skyddsområde ingår både depån i Nyboda

och den i Norsborg. Han är på ständigt resande fot mellan de två depåerna för att kontrollera skyddsutrustning och rutiner i säkerhetsarbetet.

– Mitt skyddsarbete involverar personal som reparatörer, rangerare och arbetsledare. De gör alla ett toppenjobb.

Vid depåerna finns också lokalvårdare och klottersanerare. De har länge tillhört Tunnelbaneklubben men ska nu få en egen fackklubb. Det tycker Krister är ett steg i rätt riktning.

Men allt är inte bara frid och fröjd. Krister berättar att missnöjet bland många anställda vid Nybodadepån har vuxit. Orsaken är att arbetsgivaren drivit igenom en schemaförändring som ogillas av många.

– Tidigare hade de anställda vid Nyboda ett bättre schema än vid de andra depåerna. Så kommer det inte längre att vara. Det har gjort många irriterade. Ibland går irritationen även ut över fackklubben, men det är inte vi som drivit igenom förändringen.

Krister reser sig ur soffan, går till arbetsrummet och sät-

ter på sig ytterkläderna. Arbetsdagen är slut. Höstkylan har kommit och Krister drar ner mössan över öronen.

Vid depåns utgång öppnas gallergrinden automatiskt.

Han går med långa steg mot Midsommarkransens tunnelbanestation. Därifrån är det bara fyra stationer med röda linjen för att komma till Fruängen där Krister bor.

Varannan vecka har han hand om döttrarna som i dag är 13 och 15 år och varannan vecka går han hem till en tom lägenhet.

– De har fått var sin bra kastarm. Vi brukar träna amerikansk fotboll tillsammans eftersom jag gillar NFL. Men vi lirar bara boll och ingen kontaktsport.

Nu under coronapandemin har det blivit mycket stillasittande framför hemmabion för Krister.

– Jag ser på mycket drama och inte bara på amerikanska filmer utan också på franska, italienska, japanska och koreanska. Så har jag mina favoriter. Det bästa film som någonsin gjorts är Lawrence of Arabia med Peter O’Toole i huvudrollen. Men egentligen kan jag se på det mesta med undantag för skräckfilmer, de är alldeles för otäcka och ger negativ energi.

På somrarna brukar Krister resa till Satakunda i Fin-

land. Där har han en stuga och därifrån kommer hans föräldrar.

– Men själv föddes jag i Sverige, även om jag länge var finsk medborgare. Det var först när jag riskerade att behöva göra militärtjänst i Finland som jag bytte till ett svenskt medborgarskap.

I somras blev det dock ingen resa till Finland, pandemin gjorde det omöjligt. Nu hoppas Krister på att kunna göra resan sommaren 2021. Då får han också möjlighet att träffa sina finska släktingar.

– Döttrarna brukar också tycka om att resa dit, även om de inte lärt sig någon finska. De har inte varit tillräckligt intresserade, säger Krister.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

16

Sist

!

Håll dig uppdaterad

Kontakt Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna.

Postadress: Box 1032, 171 21 Solna.

Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Besök oss på www.första-linjen.se

Stefan Granér: Fyrkantig så att klockorna stannade

K

apten Bölja, som fått sitt smeknamn för att han i en sekunds obetänksamhet hade sagt att han gillade att titta på Rederiet på TV, stod och gastade på medlemsmötet som vanligt. Det hade inte funnits en förhandling i klubbens historia som inte kaptenen funnit vara en produkt av gummiryggar som inte kunde förhandla.

Han hade en imposant kroppshydda och kunde gradvis jobba upp sin egen vrede så att huvudet blev illrött, en för många skräckinjagande syn. Klubbordföranden tänkte att nu får det fan vara slut på det här. Snabbt vände han sig till mötet och föreslog att kapten Bölja som var en så rakryggad klasskämpe skulle adjungeras till nästa förhandling. Medlemmarna som var med på noterna svarade snabbt ja.

Dagen därpå var det dags. I hissen på väg upp till förhandlingen i direktionsrummet stod en påfallande blek kapten. Vi hade förklarat för honom att han skulle spela rollen som bandhund det vill säga blåsa upp sig, bli röd i huvet och skälla och gå på och kräva det omöjliga, precis som han gjorde på medlemsmötena. Tanken var att efter ett sånt utbrott så skulle vi andra i delegationen framstå som själva essensen av måttfullhet och kompromissvilja.

V

i hade krävt överlappning på 20 minuter mellan skiften på tryckeriet så att vi på ett schyst sätt kunde lämna över jobbet. Vd:n, som visste att vår yrkesstolthet gjorde att vi ändå stannade kvar på jobbet för överlämning, började presentera siffror på vad dessa minuter skulle betyda i produktionstapp på årsbasis. Plötsligt reste sig kaptenen med ett ryck, röd i nyllet skrek han, samtidigt som han växelvis pekade på en trasig vägg-

vissa förhandlingstillfällen sparkade jag honom på smalbenen under bordet för att han var alltför tillmötesgående. Vi var chockade! Han hade letts ut av ett vaktbolag, och man hade tagit hans nycklar och puttat ut honom utanför entrén.

Vi inledde med en strejk på några timmar för att markera vår enighet och fortsatte med att kontakta press och TV. Förbund, avdelning och andra arbetsplatser kopplades in. Det gick bra, till och med Lökens fru Mona intervjuades av tv och press. Varje måndag samlades en demonstration med deltagare från Stockholms Tryckerier. I täten fanns avdelningens fana och delar av Bajens rytmsektion med virveltrumma och baskagge när man under cirka en timme gick varv på varv runt vårt företag. Demonstrationen avslutades med att klubben hade ställt upp ett soppkök utanför entrén, och tryckarna delade ut rosor till deltagarna (jag fick tvinga kapten Bölja som tyckte det var omanligt).

H

klocka och på Vd:n: Du tänker så jävla fyrkantigt så klockorna stannar härinne.

Förhandlingen ledde till framgång efter att klubbens mer moderata förhandlare sagt sitt.

Företaget försökte senare bli kvitt kapten Bölja, vars humör riktades mot både basar och arbetskamrater. Men det gick naturligtvis inte, vi var alldeles för välorganiserade.

ur det gick? Jo vi vann förstås, det blev förlikning, skadestånd och Lasse kom tillbaka på jobbet. Med sammanhållning, facklig medvetenhet och med LAS i ryggen kan man försvara sig mot det mesta.

Men nu är LAS under attack. Det förhandlingsresultat som LO sagt nej till är ett nej man måste stå fast vid. Det är fackligt harakiri att välja en annan väg. Att svälja kraftigt utökade undantag i turordning, skippa saklig grundbegreppet vid personlig uppsägning och skriva in ovärdiga skitanställningar i ett gemensamt avtal går inte.

Om regeringen kör över facket så får vi hoppas att Vänsterpartiet kör över regeringen.

V

ärre blev det ett par år senare då man plötsligt avskedade klubbens sekreterare Lasse, Löken kallad, på grund av illojalitet.

Han hade bett en grafiker som sökt jobb på företaget att avvakta då det fanns en konflikt runt den tjänsten. Lasse var en resonerande och mjuk kille. Vid

Sudoku.

Stefan Granér

stockholm@seko.se

Julquiz.

Rätt svar: 1, X, X, 1, 2, X, 1, 1, X, 1

3

6

4

5

9 1

9

5

8 5

8

3

6

2

3. I vilket land har julgranen sitt ursprung?

1. Storbritannien. x. Tyskland.

2. Frankrike.

3

8

4

1

3

1 2 4 6 3 7 9 5 8

6 8 5 1 2 9 4 7 3

4 9 2 8 7 3 1 6 5

7 3 1 4 6 5 2 8 9

Vänd och se om du fick alla rätt!

6

9 7 8 5 4 1 3 2 6

Sudoku – lösning

4. Vad säger Anders Tegnell om julen?

1. Det är inte lämpligt med stora släktkalas. x. Ha inte levande ljus i granen.

2. Stora julbockar kan skrämma små barn och mindre hundar.

8

3 5 6 9 8 2 7 4 1

7

2. Vad brukar ingå i typisk polsk julmat?

1. Gädda. x. Karp.

2. Hummer.

8

1 2

1. Vad brukar ingå i typisk amerikansk julmat?

1. Kalkon. x. Ostkaka.

2. Musslor.

1

2 6 9 3 5 4 8 1 7

7

Snart är det jul igen

7

6

5 1 7 2 9 8 6 3 4

3

5

8 4 3 7 1 6 5 9 2

8

5. I Stockholm startade en rörelse 1968 som protesterade mot kommersialiseringen av julen. Rörelsen ordnade också egna julfiranden.

Vad hette den?

1. Röd jul. x. Facklig front – vi ger fan i julen.

2. Alternativ jul.

6. På julafton visar SVT traditions-

enligt den tecknade filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Filmen bygger på en berättelse av Tage Danielsson. Men vem har tecknat och regisserat filmen?

1. Gullan Bornemark. x. Per Åhlin.

2. Tina Tedelius.

7. Efter jul, närmare bestämt den 13 januari, kommer ”Tjugondag Knut”. Men vem var Knut?

1. Knut Knutasson, svensk bonde som drunknade 1132 efter att ha sett en ängel och som senare blev helgonförklarad av påven. x. Knut ”Paddan” Kristianssen, en skånsk skriftlärd som försvann under mystiska omständigheter 1121 och som senare blev helgonförklarad av påven.

2. Knut Lavard, en dansk prins som mördades 1131 och som senare blev helgonförklarad av påven.

8. Vem har skrivit den kultförklarade julnovellen ”Granen”?

1. Tove Jansson. x. Margareta Strömstedt.

2. Astrid Lindgren.

9. I en rad kollektivavtal statueras att anställda har rätt till helglön om de arbetar under julafton. En annan dag räknas däremot numera

som vardag, vilket betonas i flera avtal. Vilken dag då?

1. 1 maj. x. Annandag pingst.

2. Midsommardagen.

10. ”Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattsstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.” Så inleds en berömd juldikt av Viktor Rydberg.

Men vilken färg har tomten i dikten?

1. Grå. x. Röd.

2. Röd, men med gröna skor.