8,6 MKR / 2 ÅR
GAPMINDER UPPGRADERAR VÅR VÄRLDSBILD Ola Rosling är ordförande i stiftelsen Gapminder. Deras sätt att presentera fakta på ett lättillgängligt och begripligt sätt har fått stor internationell uppmärksamhet. Med hjälp av Erling-Perssons Stiftelse har de nu skalat upp sin verksamhet ytterligare. Bland annat ser de att företag börjar förstå nyttan med att faktakontrollera sin världsbild. Gapminder har fått stor uppmärksamhet. Bill Gates sa att ”Factfulness” är en av de viktigaste böcker han har läst, och bestämde sig för att dela ut den gratis till alla collegestudenter i USA 2018. Går det att komma längre? – Ja, för grundproblemet finns fortfarande kvar: Folk hänger inte med i världens snabba förändring, eftersom människans hjärna inte är särskilt väl lämpad för att hantera data. Det gör att nästan alla har en bild av världen som ständigt ligger 50–60 år efter verkligheten. Gapminder behövs så länge folk använder sig av felaktiga uppfattningar eller förlegade fakta för att förstå nutiden.
Det finns väl många som är duktiga på att sprida aktuella fakta idag? – Jag konstaterar krasst att det här är ett reellt problem. Det finns kvar för att ingen marknadskraft verkar ha incitament att ändra det. Nyheter som CNN eller BBC skulle kunna fixa det här, de kommunicerar ju väldigt mycket med folk hela tiden. Ändå verkar de bidra till att cementera. När vi träffar journalister på stora mediaföretag har de också fel om hur världen faktiskt ser ut.
”För att kunna nå fram med en faktabaserad världsbild, måste man ha en respektfull relation med den inlärande parten.”
Men det låter som en mer eller mindre omöjlig uppgift, att ”uppdatera den mänskliga hjärnan”? – Det handlar otroligt mycket om psykologi. För att kunna nå fram med en faktabaserad världsbild, måste man ha en respektfull relation med den in-
Så alla har fel? – Om det finns några som inte har fel om världen, är det ofta ledarna för internationella företag. De stora kommersiella krafterna, de på allra högsta toppen i globala företag, blir framgångsrika på att ha rätt. De har incitament. Men resten av samhället verkar snarare vilja ha fel om världen. Då kan man försköna sin egen roll, man cementerar fornstora dagar. Förr i tiden låg Europa före alla andra. Det mår vi så bra av att gå runt och tro, så vi vill liksom inte höra något annat. I vår cement erade bild av oss själva och omvärlden har ingenting hänt i exempelvis Afrika på många decennier.
”Nästan alla har en bild av världen som ligger 50–60 år efter verkligheten.” lärande parten, så att säga. Människor har ju en ovilja att erkänna sina misstag. Så fort någon på visar en okunskap, tar folk till alla möjliga knep för att försvara varför det inte är något fel att ha fel, och varför de egentligen inte alls hade fel. Och så vidare. Det är egentligen det stora hindret.
49
