8 minute read
Generation Pep
RÖRELSE RUSTAR UNGA FÖR HELA LIVET
Levnadsvanor formas tidigt. Ju tidigare barn börjar utforska fysisk aktivitet, desto större är sannolikheten att rörelseglädjen följer med genom hela livet. För Generation Pep blev det tydligt att pandemin gjorde det svårare än vanligt för de unga att röra på sig i vardagen.
Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep – varför är det så viktigt att barn och unga rör sig?
– Det är väldigt viktigt för oss alla, både barn och vuxna. Våra kroppar är konstruerade för att vara i rörelse. Men den fysiska aktiviteten har blivit hårt utmanad i dagens samhälle. Stillasittandet och stillasittande aktiviteter påverkar vår hälsa negativt – både på ett individuellt plan och för samhället i stort. Många som annars inte skulle behöva bli sjuka löper nu större risk att bli det, eller åtminstone känna att livet blir lite jobbigare. Fysisk aktivitet minskar däremot risken för en rad sjukdomar. Den ger också ökat välbefinnande.
Anledningen till att vi på Generation Pep riktar oss till barn och unga är förstås att levnadsvanor formas tidigt. Ju tidigare barn börjar utforska och upptäcka olika former av fysisk aktivitet, desto större är sannolikheten att rörelseglädjen, självförtroendet och modet att utmana sin kropp följer med genom hela livet.
Dessutom har barn rätt till god hälsa enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige. Idag är det bara en del barn som får tillgång till det som behövs, tyvärr. Det är långt ifrån jämlikt.
Hur gör man då – rent konkret – för att barn och unga ska röra sig mer?
– Vårt primära uppdrag är att förändra samhället på en strukturell nivå. Vi lägger oss inte i vilka politiska beslut som ska fattas, men försöker lyfta sakfrågan och betydelsen av den. Det finns mycket man kan göra för att underlätta för barn och unga, och skapa mer jämlik hälsa. Dels arbetar vi väldigt brett med vägledning och kunskapsspridning genom förskolor och skolor. Bland annat genom digitala verktyg.
Dels jobbar vi med att påverka beslutsfattare, så att de förstår hur viktigt det är att prioritera fysisk aktivitet. Därför gör vi varje år en Pep-rapport, som redovisar aktuella fakta. Vi har också ett årligt
konvent – Pep Forum – för deltagare från offentliga sektorn, ideella föreningar och näringslivet. Det brukar vara ett tusental personer som samlas för att lyssna på föreläsare, lära sig och inspireras.
Men ni jobbar också direkt med de unga?
– Ja, på så sätt att vi försöker underlätta de hälsosamma valen och inspirera till fysisk aktivitet. Det kan handla om att bygga en Pep-park, en aktivitetsyta som är tillgänglig för barn och unga. Eller anordna en Pep-dag, alltså en aktivitetsdag då barn och deras familjer kan testa olika aktiviteter.
Vi stöttar också skolor och föreningar i att göra hälsosamma val, till exempel att byta ut sortimentet i skolkafeterian eller idrottskiosken. Utöver det har vi många samarbeten, till exempel med Fritidsbanken. Det är en fantastisk organisation, som arbetar med att låna ut fritidsaktivitetsprylar gratis på över hundra orter
runtom i landet. Vi hjälper dem att synas mer och sprida deras budskap.
Märker ni att ert arbete har effekt?
– På kort sikt kan vi tyvärr ännu inte se någon tydlig förbättring i våra mätningar. Men det är ett långsiktigt arbete. Dessvärre har vi ju också haft en lång period med pandemi. Många som redan suttit stilla mycket, har nu rört på sig ännu mindre.
Samtidigt kan vi se att pandemin delvis har inneburit att de här frågorna har fått, kanske inte ett genombrott, men mer uppmärksamhet. Både beslutsfattare och gemene man verkar ha funderat mer på levnadsvanornas betydelse.
Under året har regeringen tillsatt en kommitté för främjande av fysisk aktivitet. Det är positivt, även om vi ännu inte sett vad som kommer ur det. Vi har också fått ett regeringsinitiativ som tittar på hur livsmedelsbranschen skulle kunna medverka till en utveckling mot hälsosammare kost.
Även på lokal och kommunal nivå händer det saker. Flera kommuner har gått med i vårt pilotprojekt, Pep Kommun. Där samarbetar vi för att skapa ett bra stödmaterial, som ska hjälpa kommunerna att jobba mer effektivt med barn och ungas hälsa och rörelse.
Finns det något särskilt hinder, som står i vägen för att barn och unga ska kunna röra sig mer och må bättre?
– Det är klart att det finns krafter i samhället som faktiskt motverkar utvecklingen. Såväl normer som exempelvis utbudet av onyttig mat har ändrats mycket, under lång tid. Vi har sett hur rörelse i vardagen har minskat drastiskt. Nu pratar jag inte om träningstrender och sådant, utan att om att promenera och röra på sig naturligt på olika sätt. Förr cyklade många barn till och från skolan. Det har minskat med över 50 procent på bara 20 år.
Den digitala utvecklingen är självklart en utmaning. Idag hittar många äventyret stillasittande under långa perioder. Vi vill verkligen inte slita skärmarna ur barnens händer, men vi måste börja prata om baksidorna. Att det får konsekvenser för folkhälsan. Det handlar såklart också om socioekonomiska faktorer. Föreningslivet är inte alltid tillgängligt, man får inte sin fysiska aktivitet tillgodosedd i skolan, otrygga miljöer som gör att man inte kommer ut och det kan finnas kulturella hinder som gör att det inte är så enkelt att vara aktiv.
Det är också ganska stora skillnader på barn och ungdomar. De yngre rör på sig mer. Sedan kommer en brytpunkt, framåt slutet av mellanstadiet eller i högstadiet, där tappet är väldigt stort.
Jag möter ofta unga som inte känner sig hemma i träning eller idrott. Idrottsrörelsen, som ändå är fantastisk, kan kännas väldigt exkluderande för vissa.
Vi har just gjort en studie om detta, där en forskare på Karolinska Institutet har intervjuat tonåringar. Syftet är att undersöka vad ungdomarna upplever som hinder för fysisk aktivitet, men också vad de upplever som nycklar. Slutrapporten är inte färdig ännu, men vi hoppas få en hel del svar som kan hjälpa oss att se lösningar och initiativ. Även om vi försöker skapa systemförändring i samhället, där ansvaret ligger på oss vuxna, måste vi lyssna på och förstå målgruppen; våra barn och unga.
Kan du berätta lite om ”Projekt Assist”, er satsning på ledarskap inom basketsporten?
– Väntelistorna till basketklubbar växer i hela Sverige. Tillsammans med Svenska Basketbollförbundet ska vi utbilda 500 nya ledare i åldern 15–25 år. Tanken från vår sida är att de här unga ska hjälpa klubbarna att ta emot fler barn, men också att deras utbildning ska ge effekt på längre
sikt. Oavsett om de stannar kvar inom basketen eller inte så hoppas vi att de fortsätter att använda sina idrotts- och ledarkunskaper på ett sätt som ger ringar på vattnet i framtiden.
Vad betyder stödet från Erling-Perssons Stiftelse för Generation Pep?
– Generation Pep har haft stöd från Erling-Perssons Stiftelse som founding partner sedan starten 2016. Stiftelsens engagemang och stöd har varit oerhört betydelsefullt. Med en solid och stabil finansiering behöver vi inte ägna värdefull tid åt att jaga medlemmar eller bedriva insamling. Istället kan vi lägga all kraft på att skapa systemförändring.
En del av pengarna kommer att gå direkt till ”Projekt Assist”, alltså basketprojektet jag berättade om nyss. Det är extra spännande, eftersom basket är den mest jämställda idrotten i Sverige. Basket finns överallt och många barn och unga tycker att den är mer som en livsstil än bara en idrott, där man spelar matcher och jagar poäng. Det ska bli oerhört spännande att följa det projektet och vad det kan få för långsiktiga effekter.
Hur ser du själv på framtiden?
– Om jag får drömma personligt och stort, så tänker jag att fysisk aktivitet ska vara en helt naturlig del i vårt samhälle. Sänkta trösklar gör att alla kan röra sig utifrån sina förutsättningar. Var du är född, vilken utbildning dina föräldrar har, en funktionsvariation eller plånboken ska inte spela någon roll – alla barn och unga ska att möta gemenskap och rörelseglädje, både i förskolan, i skolan och på fritiden. Jag önskar ett samhälle som rustar oss, och som ger oss goda möjligheter att hantera livets utmaningar.
Nu sitter jag här själv som gammal elitidrottare, men det handlar inte ett dugg om att vi ska skapa förutsättningar för nya idrottsstjärnor. De som vill får gärna bli idrottsstjärnor, men det här handlar om att lägga grunden för ett liv där man orkar med toppar och dalar, och kan gå till sitt arbete och hantera konflikter eller stress och annat som dyker på.
I framtiden behövs inte Generation Pep, helt enkelt. Då har vi kunnat avveckla oss.
2 av 10
Så många barn och ungdomar når rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag.
30%
I Pep-rapporten 2021 framgår att 30% av barn och unga uppger att deras skärmtid ökat under pandemin.
>50%
Drygt hälften av tillfrågade barn och ungdomar vill ha mer idrottsundervisning i skolan än vad de har idag.
OM PROJEKTET Mottagare: Generation Pep – en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att hela samhället ska engageras i barn och ungas hälsa. Målet är att skapa den förändring som behövs för att alla ska få möjlighet, och ha viljan, att leva ett aktivt och hälsosamt liv.
Namn: ”Hälsosam start i livet” med delprojektet ”Projekt Assist” i samarbete med Svenska Basketbollförbundet.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 2,5 miljoner kronor under ett år.
Pandemin har hindrat många från att röra på sig. Elever från Alhanko Academy of Ballet.
