Övriga donationer

SAMSPEL MELLAN DIABETES OCH HJÄRNTUMÖR

Beatrice Melin, Umeå universitet 9 MKR / 3 ÅR

Maligna gliom eller maligna hjärntumörer är en av de allvarligaste tumörsjukdomarna med hög dödlighet. Förutom operation kan behandling med cytostatika (cellgifter) och strålbehandling bromsa förloppet men prognosen är ofta dålig, trots försök att individualisera behandlingen med stöd av nya genetiska rön rörande sjukdomen.

Beatrice Melin med kollegor vid Umeå universitet har observerat att personer med diabetes har en minskad risk att insjukna i gliom. En hypotes är att diabetesläkemedlet metformin kan utgöra den skyddande faktorn. Hypotesen stöds av preliminära analyser från nationella register där man bekräftat att personer som fått metformin utskrivet har en lägre risk att insjukna i gliom. Man vill nu göra en grundlig kartläggning av skyddseffekten och i vilken av undergrupperna av gliom som metformin har bäst effekt. Här utnyttjas stora biobanker i Västerbotten där det finns blodprover före och efter en person har insjuknat i gliom respektive diabetes. Man undersöker mönster i metabolismen hos dessa personer (eftersom metformin påverkar metabolismen) och kombinerar med resultat från tidigare studier av genetiska undergrupper av gliom.

Gruppens mål är att identifiera undergrupper av gliom som skulle kunna behandlas med metformin och kanske i vissa fall förebygga gliom. Sambandet mellan metformin och cancer är tidigare känt och prövningar inom andra cancerformer pågår.

FÖRHINDRA LEVERCANCER GENOM BEHANDLING AV INFLAMMATION

Margit Mahlapuu, Göteborgs universitet 1,96 MKR / 3 ÅR

Levercancer är den näst vanligaste cancerformen ur ett globalt perspektiv och uppvisar en tilltagande förekomst och dödlighet. Kraftigt bidragande till detta är fettansamling i levern som i sin tur är starkt kopplat till den ökning av förekomsten av fetma som ses i en stor del av världen. Leverförfettning kan leda till en kronisk inflammation i levern som i nästa steg kan övergå i levercancer. Det finns därför ett stort behov av att hitta sätt att minska risken för uppkomst av cancer när levern blivit inflammerad.

I projektet vill Margit Mahlapuu utveckla läkemedel som kan hindra utvecklingen av kronisk inflammation i levern till följd av fetma. Mahlapuu har tidigare gjort banbrytande experimentella studier inom området och har identifierat ett enzym som är kopplat till inlagring av fett i levern och som verkar vara en nyckelfaktor för utveckling av svår inflammation. Med enzymet som måltavla hoppas man kunna ta fram en ny läkemedelstyp och en behandling som kan hjälpa miljontals människor världen över.

NANOTEKNOLOGI FÖR SNABB UPPTÄCKT AV ANTIBIOTIKARESISTENS

Fredrik Westerlund, Chalmers 9 MKR / 3 ÅR

Antalet infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier ökar världen över. För att motverka utvecklingen av resistens och minska överanvändning av antibiotika är det viktigt att snabba, säkra och kostnadseffektiva metoder för att diagnostisera bakterieinfektioner tas fram. I ett tvärvetenskapligt projekt som leds av Fredrik Westerlund vid Chalmers Tekniska Högskola har en helt ny metod att diagnostisera bakteriella infektioner etablerats med hjälp av ett tidigare stöd från Erling-Perssons Stiftelse.

Metoden bygger på nanoteknologisk infärgning och avläsning av bakteriens DNA istället för traditionell sekvensering. I projektets nästa fas kommer teamet att utvidga metoden till ett antal bakteriella infektioner som skapar problem i den kliniska verkligheten såsom infektioner i nedre luftvägarna eller i buken men också infektioner orsakade av tarmbakterier som Ehec.

Tiden från provtagning till diagnos förväntas med den nya metoden kortas avsevärt så att rätt antibiotika kan sättas in tidigare. Det kommer både att minska risken för patienten och risken för att fler antibiotikaresistenta bakterier utvecklas.

KOLL PÅ SOCKER VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Lars Rydén, Karolinska Institutet 1,5 MKR / 1 ÅR

Störningar i omsättningen av sockerarten glukos (dysglykemi) beror på en nedsatt förmåga såväl att känna av som att producera insulin (nedsatt insulinkänslighet respektive bristande beta-cell funktion). Störningarna kan leda till nedsatt glukostolerans och, om de förvärras, till typ 2 diabetes. Både nedsatt glukostolerans och typ 2 diabetes ökar risken för hjärt-kärlkomplikationer och båda tillstånden finns tidigt under utvecklingen mot dysglykemi. Att upptäcka tecken på dysglykemiska tillstånd är viktigt, inte minst hos personer med etablerad hjärt-kärlsjukdom. Utvecklingen av glukossänkande läkemedel med hjärt-kärlskyddande egenskaper har gjort detta än mer betydelsefullt.

Bortemot två tredjedelar av patienter med kranskärlssjukdom har, utan att det tidigare upptäckts, nedsatt glukostolerans eller utvecklad typ 2 diabetes. Många av de här patienterna skulle alltså ha nytta av glukossänkande läkemedel, men trots det görs få analyser av patienternas förmåga att omsätta glukos. En anledning kan vara att traditionella analyser är tidsödande för patienten.

I projektet vill Lars Rydén och kollegan Giulia Ferrannini undersöka om man genom ett snabbt blodprov kan mäta markörer för insulinresistens tillsammans med ett mått på insulinproducerande förmåga och därigenom få en enklare och mer träffsäker screening. Projektet kommer att undersöka en stor grupp patienter med etablerad kranskärlssjukdom men utan känd dysglykemi.

Undervisning

& utbildning