Bouchra Khalili / Stories Within Stories SVE

BILDMUSEET 16/10 202106/03 2022 SVENSKA

B K S W S

O H T I T

U A O T O

C L R H R

H I I I I

R L E N E

A I/ S S

16/1006/03

BOUCHRA KHALILI / STORIES WITHIN STORIES

INTRODUKTION

I Bouchra Khalilis verk är talakten central. Inför hennes kamera talar socialt marginaliserade personer om sina egna erfarenheter, om både historiska och dagsaktuella händelser, om det som de själva bevittnat eller varit med om. Verken i utställningen Stories Within Stories [Berättelser i berättelser] rymmer en mångfald av berättelser om medborgarskap, samhälle, motstånd, solidaritet och kollektiv frigörelse.

I sina filmverk sammanfogar konstnären de olika mikronarrativen med fotografier, rörlig bild, animationer och ljud från olika källor och tidsperioder till mångbottnade helheter.

Utställningen speglar också hennes intresse för gräsrotsmedier och hur tal, typografi, poesi och gatuteater har fört fram röster som annars inte skulle höras.

Bouchra Khalili (f. 1975, Casablanca, Marocko) är en franskmarockansk konstnär verksam i Berlin, Tyskland. Khalili arbetar framför allt med film, fotografi, installation och publikationer.

Hon har haft separatutställningar på bland annat MoMA, New York; MACBA, Barcelona; Jeu de Paume, Paris; Secession, Wien och deltagit i internationella festivaler som Venedigbiennalen, Documenta, Sharjahbiennalen och Sydneybiennalen. Hon undervisar vid Artistic Strategies Studies, Die Angewandte Universität i Wien och är en av grundarna till den konstnärsdrivna marockanska organisationen La Cinémathèque de Tanger.

Utställningen är producerad av Bildmuseet.

Med stöd från Institut français de Suède.

Bildmuseet / 40 år av internationell samtidskonst i Umeå

16/1006/03

BOUCHRA KHALILI / STORIES WITHIN STORIES

VERK I UTSTÄLLNINGEN

Twenty-Two Hours, 2018 [Tjugotvå timmar] Video, 45 min Filmverket Twenty-Two Hours [Tjugotvå timmar] skildrar den franske poeten och dramatikern Jean Genets [1910–1986] resa till USA våren 1970 med syfte att stödja Svarta pantrarna i deras kampanj för frigivandet av Bobby Seale, partiets ordförande som godtyckligt frihetsberövats i New Haven.

Filmen förmedlar historien genom de två unga aktivisterna Quiana Pontes och Vanessa Silva som ställer frågor och fördjupar sig i vad som hände. Fotografier, ljud, filmklipp, vittnesmål, reflektioner, frågor och svar formar berättelsen.

Douglas Miranda, ledare för Svarta pantrarnas Boston- och New Haven-avdelningar och den som organiserade Jean Genets besök i USA, medverkar i filmen med sina tankar om den revolutionära rörelsen och sin egen roll i dag.

Verket berör frågor om solidaritetens etik: att inte tala för någon annan, inte i stället för någon annan, utan att tala som vittne. Här väcks också frågor om vittnesmål – vem är ett vittne? Vad innebär det att bära vittnesmål?

Titeln Twenty-Two Hours refererar till Jean Genets möte med den unge frihetskämpen Hamza 1970 i Jordanien, en person som kom att inspirera honom litterärt och politiskt. Tjugotvå timmar tillsammans med Hamza var tillräcklig tid för att väcka Genets engagemang och för att han skulle välja att alliera sig med honom i stödet för palestiniernas kamp och vittna om deras svåra situation.

BILDMUSEET PLAN 3

The Tempest Society, 2017 [Stormsällskapet] Video, 60 min I The Tempest Society [Stormsällskapet] möter vi Isavella, Giannis och Elias, tre Aten-bor med sinsemellan olika bakgrunder, som möts på en teaterscen med en gemensam vilja att förstå mer om dagens Grekland och Europa. De kallar sig The Tempest Society som en hyllning till aktivist-teatergruppen Al-Assifa (Stormen på arabiska) som var verksam i Paris under 1970-talet. Al-Assifa grundades av nordafrikanska arbetare och franska studenter som tillsammans genom teatern lyfte frågor om migrantarbetares kamp för jämställda rättigheter och mot rasism.

I filmen framträder medlemmarna i The Tempest Society tillsammans med inbjudna gäster som vittnar om kampen för lika rättigheter och strävan efter gemenskap i ett nytt samhälle.

De för fram tankar om tillhörighet, ojämlikhet och solidaritet.

Berättelserna tar upp kollektiva proteströrelser som uppstått till följd av omvälvande händelser i landet – migrantarbetares protester, syriska flyktingars hungerstrejk och protester mot de ekonomiska åtstramningsåtgärder som Grekland ålades 2010– 2017 av EU och IMF (Internationella valutafonden). Tillsammans med litterära skildringar, fotografier, musik och anteckningar på svarta tavlan ger dessa röster en komplex bild av det samtida Grekland och Europa.

THE SPEECHES SERIES

The Speeches Series [Tal-serien] består av tre videoverk som alla fokuserar på talakten, självrepresentation, agens och synlighet för migrantgrupper i Europa och USA.

The Speeches Series [Tal-serien] Chapter 1: Mother Tongue, 2012 [Kapitel 1: Modersmål] Video, 23 min Inför inspelningen av verket Mother Tongue [Modersmål] bjöd Bouchra Khalili in fem personer som lever i exil i Paris.

Hon bad dem välja, översätta, memorera och framföra delar av texter om kolonialism, rasism och identitet skrivna av Malcolm X, Abdelkrim El Khattabi, Édouard Glissant, Patrick Chamoiseau, Aimé Césaire och Mahmoud Darwish. Texterna framförs på talarens eget modersmål med stor övertygelse. Trots att orden är någon annans är det lätt att ta dem för talarens egna.

The Speeches Series [Tal-serien] Chapter 2: Words on Streets, 2013 [Kapitel 2: Ord på gatorna] Video, 18 min I filmen Words on Streets [Ord på gatorna] presenterar fem invandrare i Genua, Italien, manifest som de själva författat om nationalitet, medborgarskap och tillhörighet. Framförandena sker på allmänna platser runtom i staden och deltagarna återaktiverar på det sättet förutsättningarna för ”civilpoeten” enligt

den italienske poeten och filmaren Pier Paolo Pasolinis definition: en subjektiv röst på allmän plats som hoppas kunna skapa en ny gemenskap.

The Speeches Series [Tal-serien] Chapter 3: Living Labor, 2013 [Kapitel 3: Levande arbetskraft] Video, 25 min Fem papperslösa migrantarbetare i New York beskriver och analyserar sina arbetsvillkor och klassamhället i USA i filmen Living Labor [Levande arbetskraft]. Verket sammanfattar huvudtemat i The Speeches Series: migranters inflytande och argumentation för social och politisk förändring.

The Typographer, 2019 [Typografen] 16 mm svartvit film utan ljud, 3.30 min I det poetiska verket The Typographer [Typografen] ser vi en text sättas med typer. I slutet framträder den färdig: ”Lägg alla språkets bilder på en säker plats och se till att använda dem, för de är i öknen, och det är till öknen vi måste gå för att leta efter dem.” Orden är hämtade från Jean Genets postumt publicerade bok Prisoner of Love, och påstås vara de sista han skrev i sitt liv.

Genet påbörjade som ung en utbildning till typograf. Det var en karriärväg som kunde erbjudas begåvade föräldralösa skolbarn från arbetarklassen. Typografernas yrke hade hög status som arbetaryrke och det kunde ge möjlighet att förmedla revolutionära idéer inom arbetarklassen. Jean Genet avbröt utbildningen tidigt men under hela sitt liv tillskrev han typografin stor betydelse och använde den som bildligt uttryck för litterärt skapande.

Bouchra Khalili valde att göra The Typographer som svartvit 16 mm film – en referens till filmskapandet som en teknik för att, likt typsättning av text, skapa ett ”positiv” av ett ”negativ”.

The Radical Ally, 2017 [Den radikala allierade] Konstnärspublikation Publikationen The Radical Ally [Den radikala allierade] undersöker material som Bouchra Khalili samlade in i samband med att hon skapade videoverket Twenty-Two Hours. Källmaterial kombineras med texter som reflekterar kring filmverkets centrala ämne – Jean Genets sätt att visa solidaritet genom att som vittne och allierad sätta fokus på andras berättelser i stället för att själv föra deras talan.

Publikationen innehåller reproducerat arkivmaterial som till exempel Svarta pantrarnas partiprogram och tidningsartiklar om Genets besök i USA samt texter som skrivits särskilt för denna publikation av black studies-forskaren Jackie Wang, curatorn och författaren Bonaventure Ndikung, Patricia J. Williams, professor i juridik och humaniora och Bouchra Khalili själv.

A Small Suitcase, 2019 [En liten resväska] Fotografier Fotografiserien A Small Suitcase [En liten resväska] visar fragment av arbetsmaterialet för Jean Genets sista bok, Prisoner of Love.

Här har Bouchra Khalili valt att fokusera på det revolutionära sammanhang där boken kom till, Svarta pantrarnas kamp för medborgerliga rättigheter i USA och palestiniernas kamp för ett eget land.

Seriens titel refererar till något som Jean Genet påstås ha sagt när han blev inbjuden av Svarta pantrarna till USA och som citeras i verket Twenty-Two Hours. Han sägs ha tackat ja på stående fot och sagt, ungefär ”Allt jag äger ryms i en liten resväska”.

2019 donerades två resväskor som tillhört Jean Genet och som efter hans död tagits om hand av hans advokat, till arkivet IMEC – Institut mémoires de l’édition contemporaine i Paris [Institutet för samtida publikationsarkiv]. Den ena av väskorna innehöll arbetsmaterialet för Prisoner of Love. Arkivet bjöd in Bouchra Khalili att fotografera materialet eftersom de kände till hennes stora intresse för Jean Genets verk och hans solidaritetsestetik.

Fotografiserien är inte minst en betraktelse av ”arkivmaterialets baksida” – en spöklik närvaro/frånvaro som leder till frågan: vad finns kvar som kan påminna om den fundamentala kopplingen mellan poesi och revolution?

ARCHITECTURES OF TRANSITION /

ZINEB SEDIRA / STANDING HERE WONDERING WHICH WAY TO GO

PETER ÖHRNELL / MÅLNINGAR

BOUCHRA KHALILI / STORIES WITHIN STORIES

BILDVERKSTAD

RECEPTION

HUVUDENTRÉ

NAEEM MOHAIEMEN / TWO MEETINGS AND A FUNERAL

ENTRÉ

P

211006