Så kan personer förflyttas säkert

ARBETSMILJÖ. Kommunicera med den som ska flyttas, ta reda på vad personen kan göra själv, säkerställ tid och utrymme. Det är några av råden i Säkra personförflyttningar, en guide som Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram för att förebygga arbetsskador i vård och äldreomsorg. Guiden som är på 84 sidor bygger på forskning och har utarbetats av Charlotte Wåhlin, ergonom och forskare vid Arbets- och miljömedicin i Region Öster- götland. Hon och hennes forskargrupp har forskat länge om personförflyttningar och hur man kan göra en bra riskbedömning före förflyttningen. Guiden består av en kunskapsdel och en praktisk del som bland annat innehåller tips på hur detta kan bli en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. – Vi behöver skapa en säkerhetskultur för både medarbetare och brukare. Arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop. Det är väldigt viktigt att se systemperspektivet och väva in riskbedömningar i vardagen och på flera nivåer, säger Charlotte Wåhlin till nättidningen Sunt arbetsliv. Arbetsskador som uppstår efter illa förberedda lyft är en vanlig orsak till sjukskrivningar och långvariga ryggproblem för personalen.

UNDERSÖKNING. Av alla som är 85 år eller äldre besväras 40 procent av kvinnorna och nära 30 procent av männen av ensamhet och isolering. Det visar den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som görs årligen av Folkhälsomyndigheten. Förra året var första gången som frågor om ensamhet fanns med. Resultatet visar att det är bland de allra äldsta som den största andelen ofrivilligt ensamma och isolerade finns. Näst vanligast är upplevd ensamhet bland de allra yngsta, de mellan 16 och 29 år.

Studien bygger på 44 000 slumpvis utvalda svenskar över 16 år.

Guiden går att ladda ner från myndighetens hemsida: mynak.se Sök på säkra personförflyttningar.

Stora könsskillnader i anhörigvården

JÄMSTÄLLDHET. Omkring 40 procent av landets cirka 1,3 miljoner anhörigvårdare har svårt att kombinera yrkeslivet med den hjälp de ger till sina anhöriga, vilket främst drabbar kvinnor. Det visar en avhandling i hälsovetenskap från Linnéuniversitetet som undersökt könsskillnader för anhöriga.

Var sjätte kvinna som vårdar en familjemedlem eller hjälper en sjuk som står dem nära går ner i arbetstid. Sju procent slutar jobba helt. För män är den siffran tre procent.

De flesta yrkesverksamma anhörigvårdare lägger mellan en och tio timmar i veckan på vård. Även här syns skillnader mellan könen. Kvinnor är överrepresenterade i gruppen som ägnar mest tid åt anhörigvård.

– En möjlig förklaring är att män generellt har mer flexibel arbetstid och därför kan anpassa schemat bättre efter behov. En annan är att kvinnor är de i familjen som tar på sig ansvaret när behov för anhörigskap uppstår och på grund av det slutar arbeta eller går ner i arbetstid, säger forskaren Joana Vicente till forskning.se.

Multisjuka får oftare demens

GENETIK. Den som drabbas av flera sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke, löper också en ökad risk att drabbas av en demenssjukdom. Det visar en studie från Karolinska institutet som jämfört tvillingar som är över 60 år under 18 års tid i det så kallade tvillingregistret.

– Resultaten tyder på att det kan vara samma genetiska faktorer som bidrar till både kardiometabola sjukdomar och demens, säger forskaren Abigail Dove i ett pressmeddelande.