”Det här är ingen quick fix”

Många ser äldreomsorgen som ett genomgångsarbete. Det vill vi ändra på. Men det kanske allra viktigaste för att höja statusen är att stärka ledarskapet.

Enhetschefer i äldreomsorgen har i genomsnitt 50 medarbetare att basa över. Behövs det en reglering för att minska antalet medarbetare per chef?

Vad är det viktigaste att göra för att höja kvaliteten i äldreomsorgen?

– Att lösa kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen av omsorgspersonalen. Det gäller att få fler att stanna i yrket och fler att söka sig dit. Vad kan staten göra för att det ska bli verklighet?

– Vi tittar just nu på hur vi kan skruva på stödet till kommunerna för att få mest utbildning och flest utbildade för pengarna. Det gäller att det statliga bidraget korrelerar med kommunernas behov som kan se mycket olika ut.

Bara 42 procent av pengarna till äldreomsorgslyftet användes av kommunerna 2021. Vad behöver göras för att nästa omgång ska blir mer träffsäker?

– Det är den analysen som pågår just nu. Men en ökad flexibilitet hur det kan användas och mer likvärdiga förutsättningar för privata och kommunala utförare är några saker som jag tror kan förbättra läget. Kommer det nya bidraget att finnas på plats när äldreomsorgslyftet tar slut vid årsskiftet?

– Det är min förhoppning, men precis som med allt annat som kostar blir det en förhandling inom regeringskansliet. Men på min prioriteringslista finns det här väldigt högt upp.

När tror du att all personal inom äldreomsorgen kommer att ha adekvat utbildning?

– Det kan jag inte säga. Det är kommunerna som har huvudansvaret för detta.

Hur och när kommer det att märkas i äldreomsorgen att Sverige har fått en ny regering?

– De utredningar vi har kickat i gång har ännu inte gett resultat. Det är ett långsiktigt arbete och ingen quick fix. Men vi har nyligen förstärkt stödet till Svenskt Demenscentrum och till Kompetenscentrum för välfärdsteknik.

Hur ska statusen för äldreomsorgens personal öka?

– Undersköterska blir snart en skyddad yrkestitel. Det tror jag kan ha stor inverkan på attraktiviteten i yrket. Det är också viktigt att renodla arbetsuppgifterna så att man jobbar med det man faktiskt är utbildad för.

Hur kan det göras?

– På många håll har man börjat anställa andra yrkesgrupper för att sköta städning och handling. Det tycker jag är en sund och bra prioritering. Jag ser också gärna fler karriärvägar med möjlighet att specialisera sig. Att man får större ansvar som också visar sig i lönekuvertet har visat sig lyckosamt för att behålla personal i andra yrken.

– Det utesluter jag inte, men där har vi inte landat ännu. Frågan finns med i utredningen om en äldreomsorgslag som vi nu tittar på. Men eftersom det ser så olika ut beroende på hur man organiserar sig i kommunerna så tror jag att man ska akta sig för att från statens sida ha en alltför rigid uppfattning om hur det ska vara. Men det är självklart så att man inte ska ha för många under sig. Då blir det svårt att utföra sitt ledarskap.

Så vad behöver göras för att stärka ledarskapet?

– Vi ska satsa på kompetens- och ledarskapsutbildningar. Inom en och samma kommun kan det skilja stort mellan hemtjänstgrupper och äldreboenden. På det ena stället fungerar det bra, personalen stannar och de äldre trivs, men inte på det andra. Det har sin grund i ledarskapet. Det sätter kulturen på arbetsplatsen, i bemötandet och hela upplevelsen.

Ett förslag om en äldreomsorgslag har nyligen varit ute på remiss. Behövs en sådan lag?

– Vi behöver stärka svensk äldreomsorg och det finns väldigt goda förutsättningar att göra det inom den befintliga socialtjänstlagen. Precis som de flesta remissinstanser svarat är jag inte intresserad av att få en dubbellagstiftning. Det skulle riskera att äldre hamnar mellan stolarna i än högre grad. Det finns många sätt att stärka svensk äldreomsorg utan en helt ny lag.

Under pandemin blottlades stora brister i landets äldreomsorg. Hur ska äldreomsorgen klara nästa pandemi bättre?

– Kommunerna, regionerna och även staten är väldigt mycket bättre förberedda nu inför en eventuell ny pandemi. Krismedvetenheten har

Anna Tenje

Ålder: 45

Aktuell: Äldre- och socialförsäkringsminister

Bakgrund: Kommunstyrelsens ordförande i Växjö 2017–2022, riksdagsledamot 2006–2010, sitter i Moderaternas partistyrelse sedan 2015, magisterexamen i statsvetenskap Bor: I Växjö ju ökat markant. Men det gäller att kommunerna övar på olika scenarier med de mest utsatta – barn och äldre – i åtanke.

Familj: Maken Jonas Tenje, två barn 11 och 14 år.

Fritid: Familjen, skogspromenader med hunden, en labradoodle.

Håller du med Coronakommissionen om att äldreomsorgen behöver högre grundbemanning?

– Det viktigaste är att ha rätt bemanning och fler med rätt utbildning. Sedan måste man jobba på nya sätt och välkomna välfärdstekniken som ett komplement. Den kan bygga upp trygghet och öka självständigheten för äldre och även öka möjligheten att bo kvar hemma längre. Det lättar också trycket på bemanningen.

En högre grundbemanning kan ge en bättre arbetsmiljö som kan locka fler till yrket. Hur ser du på den möjligheten?

– Givetvis behöver arbetsmiljön i äldreomsorgen bli bättre, man behöver vara en attraktiv arbetsgivare. Fler behöver också få möjligt att gå från deltid till heltid.

Det skulle lösa bemanningsfrågan i hög utsträckning enligt SKR. Man behöver jobba på många olika sätt. Vad tänker regeringen göra för att öka den medicinska kompetensen i äldreomsorgen?

–Vi vill se över och utreda möjligheten att ha kommunala läkare. Om vi sedan landar i att vi ska ha det eller göra på något annat sätt är sekundärt. Det viktigaste är att man stärker den medicinska kompetensen. Och det gäller inte bara läkare utan även sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Enligt Tidöavtalet ska språkkrav införas för personal i äldreomsorgen. Hur ska det gå till?

– Vi ska utreda hur ett eventuellt språkkrav kan se ut och hur det kan lösas på ett smart och smidigt sätt.

Många kommuner jobbar redan med detta. Det gäller att hitta de goda exemplen där man lyckats väl med både att ge personalen utbildning och höja nivån på språkkunskapen. Det är oerhört angeläget att våra äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda. I dag är skillnaderna i äldreomsorgens kvalitet stora över landet. Vilka krav behöver ställas på kommunerna från statens sida för att likvärdigheten ska öka?

– Det handlar väldigt mycket om att jobba med ledarskapsfrågan. När det gäller personalkontinuitet handlar det mycket om schemaläggning och att vara en attraktiv arbetsgivare. Men framför allt gäller det att fler måste utbilda sig inom yrket.

Så att ställa krav på kommunerna för att få en mer likvärdig äldreomsorg är inte aktuellt?

– Den delen får vi återkomma till lite längre fram. Jag är inte beredd att här och nu säga hur det skulle se ut i sådana fall.

Hjälpmedel missar målet

DEMENS. Personer med demensdiagnos som bor hemma är inte lika delaktiga i valet av hjälpmedel som andra med hjälpmedel. De har heller inte lika stor nytta av sina hjälpmedel. Det visar en studie från Högskolan Dalarna som bland annat undersökt erfarenheter av minnesstöd, hörapparater, kommunikationstavlor, talboksskrivare, spisvakter, toalettförhöjare, rullstolar och rullatorer.