Den svåra konsten att mäta kvalitet

Det finns många sätt att mäta kvalitet i äldreomsorgen. Man kan exempelvis fråga personalen vad som är bra och mindre bra på deras arbetsplats. Men får man ett helt ärligt och rättvisande svar när det råder ett anställningsförhållande?

Att personer som uttalar kritik mot sin arbetsgivare kan råka illa ut har vi sett många exempel på genom historien – och i närtid. Man kan också fråga de äldre själva, det som kallas brukarundersökningar. Varje år skickar Socialstyrelsen ut stora batterier av frågor till alla som har äldreomsorg. Förra året svarade 59 procent av dem med hemtjänst. På säbo var svarsfrekvensen 43 procent. Är det mycket eller lite? Om man betänker att bara 14 procent på säbo och 54 procent med hemtjänst svarade helt själva kan man fundera på vad svaren egentligen säger.

I en forskningsöversikt från FOU Väst påpekas att brukarundersökningar inte görs efter evidensbaserade arbetsmetoder. Därför är det svårt att dra några säkra slutsatser av svaren. Vi vet också att även hårt kritiserade enheter i äldreomsorgen kan få höga betyg när omsorgstagarna tillfrågas. Redan 2011 visade en granskning att flera vårdinrättningar som tvingats stänga på grund av låg kvalitet fått minst lika höga och i vissa fall till och med högre nöjdhetssiffror än andra. I boken Hemtjänstmaffian (2021) visar journalisterna Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson flera exempel på att dålig omsorg och rent fusk blir osynligt i undersökningarna. Tre av tio fuskföretag hade 100 procent nöjda brukare! Att gå på hårda fakta kan vara en säkrare väg. Varje år rapporterar varje kommun in 6000 uppgifter, så kallade nyckeltal, till Socialstyrelsens Öppna jämförelser och databasen Kolada. Där kan man exempelvis utläsa att en hemtjänsttagare i Hallsberg i snitt får hjälp av 25 personer under en 14-dagarsperiod. I Salem klarar man samma sak på 6 personer.

Det finns gott om liknande otvivelaktiga uppgifter som vittnar om gigantiska skillnader mellan kommunernas äldreomsorg. Även mellan enheter i samma kommun kan olikheterna vara osannolikt stora. Därför blir jag besviken när vår nya äldreminister Anna Tenje (M) i det närmaste blir svarslös när jag frågar henne vad hon tänker göra åt den usla likvärdigheten i äldreomsorgen. Några skärpta krav på huvudmännen har hon i alla fall i dagsläget inga planer på att ställa. Läs hela intervjun med henne på sidan 12.

CHEFREDAKTÖR: Karin Södergren karin.sodergren@ gothiakompetens.se

ANSVARIG UTGIVARE: Bo Westerdal bo.westerdal@ gothiakompetens.se

GRAFISK FORM: Content Innovation

TRYCKERI: Exakta, 2023

ISSN 1403-7025

OMSLAGSFOTO: Sara Winsnes

KONTAKTA OSS:

Redaktionen: 073-0223998

Prenumeration: 08-462 26 70 aldreomsorg@ gothiakompetens.se

Kundtjänst: 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se

ANNONSER:

Karin Westlund, 070-812 70 72 karin.westlund@ gothiakompetens.se

Växel: 08-462 26 60 Adress: Box 22543, 104 22 Stockholm E-post: info@gothiakompetens.se

BESÖKSADRESS: Kungsholmstorg 5, Stockholm

Tidningen Äldreomsorg vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorgen. Från 2023 kommer den ut två gånger per år.

Tidningen Äldreomsorg är en del av Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskaps förmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg.

Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Medlem i:

Chefredaktör