Sköndalsvillan är ett äldreboende som lever upp till branschens strängaste miljökrav – NollCO2 och Miljöbyggnad Guld. Sköndalsvillan ritades av Liljewall och var ett av sex pilotprojekt när SGBC utvecklade NollCO2. Bild: Liljewall
NOLLCO2 Det senaste och ur klimatperspektiv starkaste tillskottet i SGBC:s familj av certifieringssystem är NollCO2. Systemet tar sikte på klimatneutralitet 2045, det vill säga det år då Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Eftersom byggsektorn idag svarar för ungefär en femtedel av utsläppen är det viktigt att även denna sektor arbetar för det nationella målet. I SIN NUVARANDE VERSION gäller
certifieringssystemet NollCO2 för nybyggnationer. De byggnadstyper/verksamheter som för närvarande kan komma i fråga är kontor, äldreboenden, butiker, industrihallar, flerbostadshus och blandverksamhet. – Med nästa version av NollCO2 som kommer under våren blir det också möjligt att certifiera villor, radhus och kedjehus, så vi ser fram emot att hälsa småhusprojekt välkomna att inleda sitt certifieringsarbete, säger Pia Stoll, teknikansvarig för NollCO2 hos SGBC. Vår ambition är dessutom att det snart ska bli möjligt att också certifiera större renoveringar. Energiprestandadirektivets Artikel 2.10 (3.21 i remiss) innehåller en definition av större renovering som kommer att användas av NollCO2. Definitionen baseras på antingen kostnad av renovering av klimatskal och installationssystem eller andel klimatskal som renoveras. Huvudmän för projekt som avses att certifieras med NollCO2 kan vara entreprenörer, fastighetsägare, eller – med manual 1.1 – småhusproducenter. Certifieringssystemet täcker in byggnadens hela livscykel, från produktion av bygg34 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
delar, transporten av dessa, produktionen på byggplatsen och förvaltnings/driftsfas ända till sluthantering av byggnaden, det vill säga modulerna A1 till och med C4 i byggnadens livscykel enligt standarden SS-EN 15978. Gränsvärden sätts för växthusgasutsläpp vid produktion av byggdelar, A1-A3, av transport till byggarbetsplatsen och av byggprocessers påverkan, A4-A5 och byggnadens energianvändning, B6. Dessa gränsvärden kalkyleras specifikt för respektive byggprojekt. Arbetet med gränsvärdena blir incitament för projektet att konstruera, upphandla och producera byggnaden på ett sätt som minskar klimatbelastningen i alla skeden. Gränsvärdet för A1-A3 beräknas med hjälp av SGBC:s baseline-modeller, som utifrån ett antal nyckelparmaterar för projektet räknar fram baseline och gränsvärde som en 30-procentig reduktion av baseline. Gränsvärdet för A4-A5 är 55 kg CO2e/kvm BTA. För driftsfasen är gränsvärdet för energiprestandan att byggnaden ska klara Aeller B-klass enligt Boverkets definition av energiprestanda i energideklaration. De utsläpp som kvarstår efter att gränsvärden uppnåtts ska balanseras med klimatåtgärder. Här får man använda:
• Installation och nätleverans av förnybar el, on- eller off-site inom NordPools elmarknad, initierat av projektet. I de flesta fall görs solcellsinstallation på NollCO2-byggnaden eller på andra byggnaders tak inom fastighetsägarens bestånd. Vindkraft är möjlig, men ledtiderna kan vara för långa, då klimatåtgärden får påbörjas först efter projektets registrering för att garantera additionalitet. • Energieffektivisering i befintligt bestånd. • Klimatkompensation. Här har SGBC godkänt tre av de redan förekommande programmen för klimatkompensation som klarar SGBC:s krav. – Som klimatåtgärd kan det komma att bli aktuellt att köpa certifikat för kolsänkor. Kolsänkorna kan utgöras av biokolproduktion eller skapas i anläggningar med bio-CCS. Vi utvecklar inte själva någon kravmodell för hur sådana certifikat ska fungera, utan följer vad EU kommer att presentera på området. Det är viktigt med en vetenskapsbaserad och kvalitetsgranskad standard för kolsänkors certifikat för att garantera verklig nytta som inte dubbelräknas, betonar Pia Stoll. Principen för NollCO2 är att byggnadens kvarvarande klimatpåverkan balanseras med klimatåtgärder ner till en netto noll klimat-
