3 minute read
Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer
Så kom den då, utredningen Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. Underlag till en nationell strategi. Just nu bearbetas den på Socialdepartementet för att sedan, troligen, gå ut på remiss till ett antal olika remissinstanser där AHR är en part. Trots pandemi och restriktioner för utredaren om att inte belasta kommunerna med enkäter, inte genomföra fysiska hearings eller intervjuer, har de lyckats få det ganska väl belyst hur anhöriga till äldre i Sverige har det. Effekter och konsekvenser för anhöriga har analyserats och problematiserats. Från individnivå till strukturell nivå. Komplexiteten mellan olika lagrum har synliggjorts. Den enskilde patientens vilja och samtycke i relation till att leva med någon i en hushållsgemenskap har påtalats. Både att vara anhörig och stå bredvid eller att oroa sig boendes i en annan del av landet, anhörigskap finns i en mängd olika variationer och får olika effekter eller konsekvenser. Även anhörigskapets mest grundläggande orsak nämns, att få finnas nära den som är viktig för en, och som man bryr sig om.
Advertisement
Utredningen genomsyras av att det behövs ett anhörigperspektiv på samtliga nivåer i samhällsapparaten och i offentlig verksamhet. Behovet av god kompetens hos personalen i verksamheterna både i sjukvården och den kommunala omsorgen lyfts. Likaså behov av ett mer systemiskt sätt att förhålla sig till patient/ brukare/ den hjälpbehövande äldre och dennes sociala nätverk. Detta som än mer viktigt, då en sammanboende part själv är äldre och där marginalerna för en hanterbar vardag minskat. Komplexiteten mellan arbetsmiljön för personalen och integriteten för de äldre och deras hem blir tydlig. När vardagen inte längre blir hanterbar, behoven krockar eller oron blir för påträngande, behövs många gånger stöd för egen del som anhörig. Dessa stödformer är ofta både dåligt utvärderade och beforskade, kring vilka effekter som faktiskt uppnås. Samtidigt som det antas finnas en stor samlad beprövad erfarenhet ute i kommunerna. Utredaren påtalar också brist på underlag kring etniska, kulturella och språkliga perspektiv på anhörigomsorg.
I utredningen saknas en fördjupad analys kring kostnader och ekonomiska konsekvenser på olika nivåer. Perspektiv på äldres olika socioekonomiska situationer tydliggörs inte. Samhällsekonomiska perspektiv berörs utifrån förvärvsarbetande anhöriga men ett djup saknas exempelvis kring kostnader och ekonomiska konsekvenser för äldre par där vården förflyttas till hemmet. Ökad förslitning på hemmet, inköp av förbrukningsartiklar och mediciner, olika kostnadsberäkning på service- och omvårdnadsinsatser, avgiftsbelagda avlösningstimmar, osv. Behovet av välfärdsteknik och utveckling av digitala tjänster diskuteras men vem som ska bära kostnaderna för skapande av de förutsättningar som behövs exempelvis dator, tillförlitlig internetuppkoppling och tekniksupport berörs sparsamt. Det konstateras i utredningen att ca en miljon svenskar lever i digitalt utanförskap och att en majoritet av dessa är 65 år eller äldre.
Mycket klokt har lyfts och synliggjorts i utredningen men jag har en fråga om vilka förväntningar vi faktiskt kan ställa på samhället? Den frågan ligger obesvarad som höljd i dimma. Även om mycket diskuterats finns det några grundläggande strukturella funderingar som är obesvarade som i hög grad påverkar frågan om anhörigskap och anhöriga till äldre personer. Bland annat: Behöver vi prata mer om äldre anhörigas (företrädelsevis kvinnors) ekonomiska situation? Finns det tillgängliga och funktionella bostäder för äldre? Och var finns diskussionen om den paradigmförändrande sjukvårdsreformen? Avslutningsvis citerar jag utredningsrapportens sista rader:
Dessa argument understryker vikten av att den kommande strategin utformas på ett sätt som inte enbart beaktar anhörigas möjligheter att vara delaktiga i vården och omsorgen eller att få stöd för att orka med sin anhörigroll, utan också värnar deras rätt att välja om, hur och i vilken omfattning de ger omsorg till sina närstående. (Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. Underlag till en nationell strategi. Socialstyrelsen 2020. Sid.118)
