Amenvisst - nr 1, 2023

AMEN VI SS T

Tema:

+------------------+

VÄCKELSE & FÖRNYELSE

Gustav Vasas bibel en kyrklig skatt +----------------------------+

Lauri lär sig det språk

Jesus talade +----------------------------+

Nora kyrktorn glänser efter restaurering

13

NOTISER OM MUSIKHÄNDELSER

Tusentals vallfärdade till Nora kyrka under det tidiga 1800-talet

EN TIDNING TILL VÅRA TIO FÖRSAMLINGAR I ÅDALEN & HÖGA KUSTEN NR 1, 2023

Tidningen Amenvisst ges ut av Kramfors pastorat, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora-Skog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.

Ansvarig utgivare:

Peter Forsberg, 0612-855 20

Redaktör:

Linus Ottosson, 0612-855 66

Redaktionsgrupp:

Redaktör, Ann-Charlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Lars Parkman

Omslagsbild: Nora kyrka i december 2022 vid slutbesiktning av tornets restaurering.

Foto: Mats Jonaeson

Tryck: Ågrenshuset, Bjästa

Distribution: Postnord

Årgång: 3

Nästa nummer: Juni

Läs Amenvisst digitalt: issuu.com/amenvisst

Kontaktuppgifter:

Kramfors pastorat

Jättestagatan 13

872 34 Kramfors

kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se

0612-855 00

Se hemsida för direktnummer och mejladresser till anställda.

Expeditionernas telefontider: Mån, tis, tors 10:00-12:00

Ons 13:00-15:00

Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors

Följ

Ljus som övervinner

mörkret

En lördagsmorgon i mars är jag ute i skidspåret. Det är hårdfrusen snö och en aning isigt, natten har varit kall men solen tränger genom diset och börjar värma ansiktet. Spåren över myrarna erbjuder skön åkning. Så hör jag som en signal från en skogsdunge. Ett klart och tydligt kvittrande från en talgoxe. Och från en till. Vårvinter! Den femte årstiden som är så njutbar. Både kyla och värme på en och samma gång! Dagsmeja och takdropp. Våren är på väg och vår Herre gör det igen. Låter solen lysa och locka på tidiga knoppar i vide och sälg.

Dagsmeja är ett vackert ord. Det talar om att trots minusgrader i luften så tinar solen is och snö, åstadkommer takdropp. Efterleden -meja är besläktat med ord som makt och förmåga och talar om kraft och styrka. Dagens förmåga eller kraft och styrka skulle man kanske kunna tänka. Dagens, ljusets eller solens kraft och styrka att tina och smälta det frusna. Att förvandla.

den, djuren lever med den, fågeln som kvittrar på högvarv vet det - att nu är det dags för livet! Ljuset, solen och Kristus är tecken som hör samman.

Och vårsolen är så på trots mot det mörker som råder i vår omvärld. Vi hör talas om det onda som sker i krigets Ukraina, om människor som får strida för livet. Vårsolen är på trots mot det kaos som uppstått i Turkiet efter jordbävningskatastrofen där. Men inte bara där vi hör talas om lidandet just nu. Runt om i vår värld så behövs insatser för att människor ska kunna äta sig mätta. På trots kan vi komma med ljus och hopp genom att stödja arbetet för alla drabbade. Stöd Act Svenska kyrkan genom att lämna en gåva. Hjälpen når fram genom kyrkornas samarbete.

Swish: 9001223

Plusgiro: 90 01 22-3

Bankgiro: 900 1223

Act Svenska kyrkan - 900 1223

Sv kyrkan i utlandet - 901 6031

Det är ingen slump att vi talar om påskens ljus som övervinner mörkret, livet som segrar över döden när Jesus Kristus uppväcks från de döda. Det är gammal kunskap att solen och ljuset ger liv. Den som odlar känner till

Kristus lever - underbara ord, som förvandlar tungt och sorgset mod.

I det här numret av Amenvisst är temat väckelse och förnyelse. Läs om väckelsen i Nora eller om hur Kristus ständigt förnyar. Och välkommen att möta påskens ljus och jubel i kyrkorna.

Herren välsigne dig!

Peter Forsberg, kyrkoherde

Väl är mörkret stort här på vår jord, men se, Kristus lever. Svensk psalm 152 vers 1

Foto: Linus Ottosson

Nya telefontider för expeditioner

Nu förändrar vi våra expeditioners telefontider. Fr.o.m. måndag 3/4 tar vi emot era samtal med frågor och bokningar oavsett vilken kyrkogård eller församling ärendet gäller, dessa tider; måndagar 10:00-12:00, tisdagar 10:00-12:00, onsdagar 13:00-15:00 och torsdagar 10:00-12:00.

Numret är som vanligt 0612-855 00. Söker du kontakt med en präst, diakon eller annan personal? Se kontaktuppgifter på hemsidan eller ring numret ovan för att bli kopplad vidare.

Nyhetsbrev ersätter prediktoturer

Under flera decennier har församlingarna informerat om sina gudstjänster och andra aktiviteter i lokala dagstidningen genom de så kallade predikoturerna. Sedan ett par år tillbaka är det bara Kramfors pastorat som fortfarande nyttjar denna möjlighet.

Nu gör också vi en förändring. Med ett digitalt nyhetsbrev som skickas via mejl når vi potentiellt fler och behöver inte begränsa vad från kalendern vi tar med, samtidigt som vi minskar kostnaderna drastiskt. Datum för när under våren skiftet sker meddelas i predikturen, via hemsida och facebook.

Akar mottagen som ny diakon

Nu har vi haft glädjen att få förstärka vårt diakonala arbete med en ny medarbetare, diakon Akar Holmgren. Genom henne stärks också vårt flerspråkiga arbete, då hon har kunskap och erfarenhet av arbete med samiskt kyrkoliv såväl som sverigefinsk och teckenspråkig verksamhet.

Akar Holmgren är 58 år och bor på en liten hästgård i Ramvik tillsammans med maken Mats Hallin, även han medarbetare (präst) i pastoratet. Hon vigdes till diakon för Härnösands stift 2012 och har senaste sju åren jobbat som stiftsdiakon och samordnare för flerspråkigt arbete.

Akar har skrivit boken ”SJELTIE –

Fira påsken i kyrkan

Välkommen att dela en gudstjänstgemenskap kring påskens drama, som mynnar ut i det glada budskapet om livet som segrar över döden!

Skärtorsdag

Dals kyrka, 17:00

Ullångers kyrka, 17:00

Skogs kyrka, 17:00

Nordingrå kyrka, 19:00

Vibyggerå kyrka, 19:00

Ytterlännäs kyrka, 19:00

Gudmundrå kyrka, 20:00

Långfredag

Gudmundrå kyrka, 11:00

Nordingrå kyrka, 11:00

Kyrkplatser och kyrkoliv”, som gavs ut 2018 av Härnösands stift inför 100-års jubiléet av det första samiska landsmötet på svensk sida.

Akar började sin tjänst i Kramfors pastorat torsdag 26 januari och kommer att tjänstgöra i alla församlingar, där behov finns. Sitt kontor har hon i Gudmundrå församlingsgård.

- Jag hade en fantastisk första vecka på jobbet. Bland annat hann jag besöka Café Livslust i Ytterlännäs, där jag fick uppleva ett jättefint exempel på god diakoni.

Pastoratets officiella mottagande av Akar skedde i samband med Ljusmässan i Vibyggerå, söndag 5 februari kl. 18:00.

Akar tipsar: Palveleva puhelin päivystää numerossa 020-26 25 00 joka ilta klo 21-23

Samtalsjour för döva via bildtelefon: svenskakyrkan@ectalk.se (mån/fre 10-16, ons 10-19)

Styrnäs kyrka, 11:00

Ullångers kyrka, 11:00

Skogs kyrka 15:00

Påskafton

Bjärtrå kyrka, 22:00

Ullångers kyrka, 22:00

Gudmundrå kyrka, 23:30

Påskdagen

Gudmundrå kyrka, 11:00

Nora kyrka, 11:00

Nordingrå kyrka, 11:00

Ytterlännäs kyrka, 11:00

Torsåkers kyrka, 15:00

Annandag påsk

EFS-gården Nordingrå, 11:00

Hällsjögården, 11:00

Lugnviks missionskyrka, 11:00

Markoms kapell, 11:00

Mer info om respektive tillfälle finns på hemsidan:

Foto: Johannes Frandsen/Ikon

Foto: privat

Har du nångång avstått något för att vinna något annat?

Fastan inleds på askonsdagen och avslutas på påskafton och syftar till förberedelse och andlig förnyelse. Att tillämpa en fasta kan beskrivas som ”att avstå från något för att vinna något annat”. Vi hör med några församlingsbor om de provat på.

Intervju & foto: Ann-Charlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Lars Parkman

Justyna Gorzoch (från Polen)

Nyland

"kött"

- Askonsdag går vi till kyrkan och får aska på huvudet och den dagen äter vi inte kött.

Lördag innan påsk går vi till kyrkan med en matkorg och får den välsignad.

På långfredagen äter vi inte kött.

Marlen Goetzinger Palm

Nänsjö

- Hmm, låt mig tänka…

Jo, det har jag. Tex sociala medier nu under fastan för att hitta mig själv mer; höra mig själv och Gud bättre.

"sociala medier"

- Ja, det tror jag nog, men jag kommer inte på något exempel på rak arm.

"godis"

Klara

Westman

Bollstabruk

Min årliga tradition är att avstå ifrån godis mellan 1 januari till min födelsedag i februari.

Det är en kul grej, jag sparar pengar och på tänderna efter juletiderna.

Vännersta, Nordingrå

- Ibland har jag frestats

ljuga för egen vinning, men när jag vågat avstå från det har jag sett så goda effekter.

Färnsvik, Nordingrå

- När barnen var små och hade önskningar till jul och födelsedagar, avstod jag ofta för egen del för att se deras glädje.

Reflektion: Känner du ett styng av otillräcklighet ibland, att du borde ha…? Jo, Gud vill att vi ska göra gott, men varken det du åstadkommer eller dina tillkortakommanden påverkar ditt värde eller Guds kärlek till dig. Du är älskad - punkt. Att inte komma på något konkret exempel på frågan här ovan, kan kanske t.o.m. vara en del av det godas skönhet?! Poängen är ju knappast skrytets skorrande mistlur, utan kärlekens välljud - att vilja både sig själv och den andre väl, om det så sker liksom obemärkt. - Kristina Tosteberg, diakon

Marie Norlin

Britt Jensen

Anders Edin Kramfors

"att ljuga"

Birger Olsson, professor emeritus i bibelvetenskap och f.d. EFS missionsföreståndare, reflekterar över Guds förnyelsearbete i världen och i människan.

Foto: Lumina Obscura/Pixabay, Johannes Frandsen/Ikon, Budbäraren

Se jag gör allting nytt

Över målet för Guds stora projekt med oss människor och med hela sin skapelse står det med stora bokstäver SE JAG GÖR ALLTING NYTT.

Det är något som enligt Uppenbarelseboken hör framtiden till. Vi vet inte tid eller stund. Vi vet inte heller hur det ska ske. Men enligt Bibeln finns det ett löfte om en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor. Det finns skäl att påminna om det i dessa svåra tider.

Denna gudomliga förnyelseprocess finns enligt kristen övertygelse redan här och nu. Den har blivit verklighet “i honom och i oss” som det står i Första Johannesbrevet, dvs i Jesus och i de kristna. Och Gud verkar också vid sidan av sin kyrka.

Vi 80-plussare har levt länge nog för att kunna berätta om hur världen förändras. Jag ser det tydligt i Nordingrå där jag vistas varje sommar. Det är inte som det varit förr. Det kan skrämma oss. Vi drar oss undan. Vi känner oss inte längre hemma i denna värld.

Men det finns många former av förnyelser i denna föränderliga värld. Somliga gör oss glada. De gör det trots allt lättare att leva. De ger mening åt livet. Förändringar skapar nya behov

och de täcks av förnyelser av olika slag. Jag ser det tydligt i EFS historia i Nordingrå som jag just nu håller på att försöka beskriva i en bok jag författar.

Vi är i olika mening delaktiga i Guds förnyelseprocess i världen. Jag blev ombedd att predika i Härnösands domkyrka på pingstdagen för femton år sedan, på min 70-årsdag. Helgens texter gav temat: Förnyelse för 70-plussare. Jag är fullt övertygad om att det finns förnyelser även för oss.

psalm nr 38). Vi kan sammanfatta Jesu väg med ordet kärlek.

Evangelisten Lukas har en annan beskrivning av Jesu väg som en förebild för hans lärjungar, en lång resa från Galileen upp till Jerusalem och upp till Guds tron. Resan börjar i kapitel nio, vers 51 och pågår till evangeliets slut. Nästan halva evangeliet. Påskdagen hos Lukas avslutas med Jesu himmelsfärd!

Vad vill evangelisten säga genom att berätta om Jesus på det sättet? Målet för Jesu gärning var “hans upptagande till himlen” och de följder som detta hade. Under den långa resan hinner han undervisa om hur hans efterföljare skulle leva. Målet för Jesu resa enligt Lukas är inte Golgata, uppståndelsen är bara en mellanstation, slutmålet är Guds tron, platsen på Guds högra sidan. Det gör det möjligt för Jesus att utgjuta Guds ande över människorna.

En av vår tids stora psalmförfattare, Olov Hartman, har sammanfattat vad som utmärker Guds förnyelse genom att berätta om Jesus: Han tog inte det gudomliga sig till en krona, han valde smälek och fattigdom, han steg ned hit till de plågade, hit till de dömda (Svensk

Jesus uppstår som den förste, han är ett löfte om alla dödas uppståndelse. Anden är en del av Gud själv. Den gör oss bättre rustade för att bli en del av Guds förnyelsearbete. Påsken och pingsten är löften om den stora förnyelsen. Det beskrivs vackert i Svensk psalm 517 ”Världen som nu föds på nytt”, läs den gärna eller lyssna här:

...ett löfte om en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor.

Tusentals lyssnade till Brandell i Nora

Jens Svensson, bilmekaniker i Järesta i Nordingrå, har i sin samling av antikviteter en uppbyggelsebok tryckt år 1664. I boken finns flera namnteckningar, bland annat av Pehr Brandell. Jens fann boken hos sin svärmors mamma, Berta Persson i Sund. Vem var denne Pehr Brandell, som kom att få en sådan avgörande betydelse för de andliga förnyelserna i Norrland? Nils Parkman, tidigare kyrkoherde i Nordingrå, skriver om denne väckelsepredikant som samlade tusentals åhörare.

Text: Nils Parkman, Lars Parkman. Foto: Lars Parkman, public domain

Hela Höga Kusten är en Brandell-kust. Pappan Pehr Brandell och sönerna Petrus och Simon har som präster tjänstgjort i alla dessa socknar: Petrus i Häggdånger, Härnösand, Säbrå och Nordingrå; Pehr i Högsjö, Nora, Skog, Bjärtrå och Ullånger; Simon i Vibyggerå och Själevad – endast Nätra fick inte träs på ”detta timotejstrå med smultron”.

Pehr Brandell föddes Nyårsdagen

1781 i Håkansö i Piteå landsförsamling. Han var bondson och läshungrig men hade inte möjlighet att studera. Nora var ett av de pastorat vars präktiga jordbruk gav lön åt biskopen i Härnösand (prebende-församling) och det är kraftkarlen biskop C G Nordin som byggt både kyrkan och prästgården i Nora mellan 1805 och 1810, trots motstånd. Men han bodde inte där utan placerade

Pehr Brandell som vice pastor 1813 att sköta tjänsten och med en betydligt lägre lön - åtminstone biskop Franzèn såg till att Brandell fick påökt.

Denne bondpojke från Piteå talade inte latin, men han måtte ha haft en förmåga att predika så personligt och inträngande att folk blev gripna.

Genom TV ser vi varje vecka rena folkhav i Globen eller Skandinavium eller sporthallar. Vi fascineras av två

hockeylag eller en lång rad artister i obeskrivbara kreationer, eller en skidstjärna på upploppet. Här står i stället en ensam präst i svart kappa och talar, utan koncept – obundet vänd direkt till en ensam människa som känner: han har sett mig i denna folkträngsel i denna 1000-platsers kyrka då: så dödstyst att prästens röst kunde höras ute på kyrkogården när man tagit ut fönstren och det inte blåste i lövträden – mig, en person som gått ett par mil eller suttit i en av de 90 hästskjutsarna som passerade Skuleskogen under samma timme, alla på väg till Brandell i Nora. Många stannade över helgen i prästgården (där jag själv vuxit upp) och stod i kö för att få personligt samtal. Då ströddes halm i den stora ”salongen” och de fick övernatta. Familjen fick dela med sig av maten med dem medan husbonden samtalade med nästa. ”Vi fick mest ölsupan” har sonen Petrus skvallrat om. (Ölsupa = välling på mjölk, mjöl och tillsats av öl eller svagdricka + kryddor).

Den lilla sameflickan, fosterdottern (nära nog sockenlappen) Maria/Milla Clemensdotter från Föllinge f 1813 smög sig ner i golvhalmen sedan hon sanningssökande fått tala med den upptagne prästen. Hon bevarade hans ord

som ett bröd vid sitt hjärta, ett bröd som inte möglade eller torkade. Senare fick hon dela det Nyårsdagen 1843 med den lärde prästen Lars Levi Laestadius, på hemväg till Karesuando. Han blev då väckt till tro och därmed är också laestadianismen en följd av Pehr Brandells förkunnelse.

Vi får inte glömma pastorskan Anna Brita, dotter till kyrkobyggaren Simon Geting på Åbord. Om Brandell var så kunnig och modern i mångt och mycket, varför kunde han inte iaktta barnbegränsning? Kanske var hustrun positiv – och så barnadödligheten! 13 barn födde hon på 20 år, mellan 1816 och 1836. Fem pojkar och åtta flickor – och åtta gånger fick hon lägga spädbarn i kista. Hur orkade hon? Hon blev inte knäckt: hon odlade lin och beredde, och gödde vissa år ända upp till 15 grisar, båda produkterna för hushållet och salu. - Visst fanns det pigor och drängar som delförklaring: familjen och de anställda kunde räkna över 20 personer vid aftonbönen. En kyrkoherde var i praktiken en VD för ett jordbruksföretag med 40 kor, hästar och småboskap. Prästgården var också till en del gästgiveri. Hur orkade de. . .

Pehr Brandell var nog inte märkvärdig till det yttre men en personlighet av klokhet, myndighet, erfarenhet och Guds Ande, och folk blev gripna. De tycktes förstå nödvändigheten och miraklet i att komma till en tro på Jesus som vår försonare. Visst kunde han vara sträng - som Landgren i Delsbo.

Noraborna hade den tiden ett genant dåligt rykte som en supig socken, med påföljande ovänskap och processer inför rätta. Brandell kunde vända situationen på ett klokt sätt: han ransonerade antalet supar vid gravölen (minnesstunden efter begravningen) från tre till ett, säger ett glas. Och de lydde. Nu hade Nora socken fått ett annat rykte: Brandell i Nora blev känd över hela landet. Denne bondson med dålig skolutbildning hade en brinnande läslust och begåvning att brevväxla med högreståndsfamiljer i Stockholm som också gripits av väckelsen, och med en grupp av präster i Härnösands stift – Brandell var centralgestalt i en prästväckelse, och det är en god början. I Stockholm blev han god vän med C O Rosenius, som då var i tvekan om att liera sig med en anglosaxisk väckelse eller bli kvar på Kyrkans lutherska grund. Brandell invigde Betlehemskyrkan i Stockholm året innan han som komminister och svårt sjuk avled på sitt hemman i Ullånger 4:e maj 1843.

När vi ser vår landskapsbild med dess byar och centrets tre poler: skolan, affären och EFS- bönhuset – alla på upphällningen numera, så har vi här i nästa bild Brandells betydelse: hans verk fortsatte i EFS.

Affärer skötte Brandell inte men han hjälpte bönderna till nya sädesslag, och sjösänkningar, han föregick folkskolereformen 1842 och förbarmade sig över den skandalösa fattigvårdens värkbrutna backstugugummor och hemlösa gamla drängar.

Sonen Petrus Brandell i Nordingrå (1819-1919) är känd mest för att han dog på sin 100-årsdag 22:a juni. Han bar väckelsen vidare men mest inom sin egen socken: han levde här i nära 50 år och blev ett med sitt folk, talade inte latin men nyttjade sockenbornas idiom; man vördade honom som predikant och andlig fader. Återigen: väckelseförkunnelse och gedigna boställshus på prästjordbruket,

han ”avverkade” 21 hjälppräster som långtidspensionär i följd, sökte patriotisk medalj till sin rättare och en piga.

Sonen Simon Brandell (1822-1895) - var Simon nr 2 efter ett av de avlidna barnen). Om Petrus var axelbred och uppvisade en robust statur, var något tillbakasatt i kyrkolivet och ägnade sig helt åt sitt pastorat, var Simon mer sirlig i kropps- och ansiktsdrag men mer klen än brodern, sökte sig uppåt både i väderstreck och fina pastorat, (se ovan), talade latin och säkerligen också franska, hade personliga kontakter med adelsfamiljer söderut, promoverad till teologie doktor både i Lund och Uppsala, var kyrkomötesombud och stod på biskopsförslag 1888 efter Landgren, höll sina predikningar både akademiskt och folkligt men lär också ha varit skicklig som förkunnare för barn.

Han var alltså en av Svenska kyrkans mest framträdande präster och en arbetsnörd som fadern: Skellefte landsförsamling hade då över 18 000 tillhöriga och vissa byar krävde flera mils resa efter häst. Vid husförhören satt han gärna på ett bord i köket och hade folket omkring sig. Säkert blev han trött: hans dåvarande adjunkt Per Söderlind har berättat att en bonde som sökte honom på expeditionen, sa till adjunkten: Tror pastorn att jag törs tala med n´ Brandelln? Varför inte? Jo, han jär så hajt! ”(så het, så häftig). Annars titulerades han alltid Doktorn. Hade den store Brandell lämnat till trycket ett enda brev, publicerade Simon Brandell desto mer. Han avled 1895. Om Petrus Brandell fick två söner som båda dog ogifta, fick Simon 12 barn i sina tre äktenskap.

Syskonen Brandell: Maria (f 1836), Petrus (1819-1919), Anna (1820-1899), Simon (1822-1895), Karin (1816-1905)

Pehr Brandell var nog inte märkvärdig till det yttre men en personlighet av klokhet, myndighet, erfarenhet och Guds Ande, och folk blev gripna.

Några av de ca 50 deltagarna i årets Sportlovsröj, som efter en rolig förmiddag på församlingsgården i Kramfors gick till hembygdsgården där det bjöds grillade burgare & korv och pulkaåkning.

Kring 130 besökare kom till 15:e KakKalaset på Gudmundrå församlingsgård, denna "fest före fastan" med gemenskap & kakbuffé. God eftersmak med över 12.000kr insamlade till världens svältande, krigs- & jordbävningsdrabbade.

Konfirmanderna i Höga Kusten-gruppen gör julgodis till julinsamling "Bryt en tradition", i syfte att motverka bl.a.

Vuxna och barn vid Julavslut i Dals sockenstuga.

Iza Bylund, Ronja Edlund, Oscar Gidlöf och My Djupenström från Kyrkans Unga bakar.

Fikadags i Torsåkers församlingshem.

Foto: Ann-Charlotte Agrell, Eva Nilsson, Lars-Åke Wennstig, Linus Ottosson, Birgitta Eriksson, Pasi Lappalainen

Tisdagsträff på Kaptenen med underhållning av Markus Molin, Ubbe Byström och 15 voices, som är en del av Musik i Särklass.

en söndagsgudstjänst.

till förmån för Act Svenska kyrkans tvångsäktenskap & könsstympning.

Juniorergänget fixar med smarriga semlor till fikat på en februariträff i Bollstakyrkan.

Quattro Cantores (fyra sångare) kallades en Alla hjärtans dag-konsert i Ytterlännäs kyrka med Annika Stockberg, Ignatia Folcker, Jeanette Öhlén och Masako Karlsson. Kollekt till Hjärt-Lungfonden.

Luciatåg i Styrnäs kyrka i samband med

Stjärnhimmel efter julnattsgtj i Ytterlännäs.

Vackra fönster på övervåningen i Vibyggerå församlingshem, med skön utsikt mot Skuleberget.

Har en längtan att fördjupa sig i det språk Jesus talade

Här är Lauri Råberg, språkintresserad stockholmare som flyttade till Vibyggerå församling för en lugnare miljö och fick fin kontakt med kyrkan i samband med sonens begravning.

Text: Mats Hallin. Foto: Mats Hallin, David Mark/Pixabay, Manil Tebibel/Pixabay, Dangelo/ Wikimedia Commons.

- Lauris son dog blott 35 år gammal. Begravningen blev en kontakt med kyrkan, som lett till kyrkvärdsuppdrag.

IVibyggerå kyrka hörs med jämna mellanrum söndagens textläsningar på klingande stockholmska. Det är Lauri Råberg, med rötterna i Sundbyberg som sedan några år är kyrkvärd i församlingen. Lauri berättar att han växte upp Krubbanhuset i Sundbyberg omgivet av kyrkor i flera väderstreck. Det kom dock att ta ett tag innan Lauri på allvar hittade hem i kyrkan även om det blev ett och annat besök i de omkringliggande kyrkorna under uppväxten.

Som ung blev Lauri och hans respektive Agneta engagerade i 68-rörelsen med bland annat torgmöten till stöd för Vietnam varje lördag. Något som Lauri minns var att Frälsningsarmén ofta stod i andra änden av torget och spelade och sjöng. Under åren 1974-75 besökte Lauri och Agneta både Algeriet

och Afghanistan. När jag frågade vad som väckte intresset för att besöka just dessa länder blev svaret Jan Myrdal, hans reseskildringar och politiska engagemang. Resan till Afghanistan gick via Ryssland till Teheran med bara ett stopp och så vidare in till Afghanistan. Det var rigorösa kontroller vid gränsen som även innebar en omfattande läkarundersökning av någon anledning. Lauri minns det afganska folket som mycket vänligt och samtidigt kändes det som en resa tillbaka flera hundra år tillbaka i tiden.

Lauri har ett stort intresse för mellanösterns kultur och särskilt det arabiska språket. När han för första gången vid 25-årsåldern lade märke till skriven arabiska tyckte han att det nästan var som ett konstverk. Lauri ville själv prova att skriva men kalligrafipennan

som inköptes var vinklad för att skriva från vänster till höger så det fungerade dåligt att skriva på arabiska som skrivs från höger till vänster. Senare blev det också universitetsstudier i arabiska och intresset har följt med hela livet. Med det arabiska språket följde även ett intresse

Afghanistan (t.v.) och Algeriet (t.h.) besökte Lauri med sin Agneta under 70-talet. Inspirerande reseskildringar lockade till dessa resmål med sina höga berg & djupa dalar respektive öknar, berg & grönskande oaser. Främst lockade kanske ändå människor, kultur och språk.

Lauri träffade

Agneta som är uppväxt här.

Herrens bön på arameiska, det språk som Jesus talade. Läses från höger till vänster.

för Islam och då speciellt Sufismen som i mycket präglas av mystik. Utöver arabiska har han även fattat intresse för Jesu modersmål arameiska.

Anknytningen till Vibyggerå har funnits alltsedan Lauri träffade Agneta som är uppväxt här. Hennes föräldrahem har varit familjens sommarboende sedan 90-talet men för åtta år sedan flyttade Agneta och Lauri hit permanent tillsammans med sin son Ola. Ola hade brottats med psykisk ohälsa en längre tid och de ville söka en lugnare miljö för honom. Tyvärr gick Ola bort endast 35 år gammal till stor sorg för Lauri och Agneta. I samband med begravning uppstod en fin kontakt med kyrkan och de började allt oftare besöka gudstjänsterna. Efter en tid fick Lauri frågan om att bli kyrkvärd vilket han till vår stora glädje tackade ja till.

Vid ett tillfälle fick Lauri på ett särskilt sätt ge uttryck för sitt språkintresse då han i en gudstjänst bad Herrens bön på arameiska. Lauri har en längtan efter att fördjupa sig mer i arameiska, det språk man talade i Israel på Jesu tid. Han menar att det inte är oväsentligt för förståelsen av Jesu liv och undervisning. Kanske skulle det kunna bli så att han med tiden får möjlighet att undervisa andra i språket.

Den senaste tiden har Lauri haft ett uppehåll från sitt kyrkvärdsuppdrag på grund av en cancerbehandling. Nu känner han sig dock bättre och vi hoppas och ber att tillfrisknandet ska fortgå och att vi snart får se Lauri i sin uppgift igen.

" Anknytningen till Vibyggerå har funnits alltsedan

Kyrktornet i Nora glänser igen

Projektet med att restaurera Nora kyrkas torn pågick mellan februari och december 2022. Kostnaden landade på 8,5 mkr. Här är ett axplock från dokumentationen som gjorts på plats.

Foto: Henrik Östlund, Anders Björklund, Peter Foresberg, Mats Jonaeson

Utgångsläget med en del fukskadat virke och väderslitage, här blottlagt.

Redo för måleriarbete av lanternin, tornets topp.

Gammal byggteknik används igen. En ordentlig träplugg drivs ner i virket.

Nytt virke ersätter skadat. Det gamla som är okej bevaras.

Putsarbeten ingick också i projektet.

Tornspiran efter diverse plåtarbete och förgyllning.

Restaurerade tornet i all sin prakt, fotat med drönare vid slutbesiktning 6 dec.

Grovt virke fodrar grova maskiner, cirkelsåg modell större.

Inspektion av plåtslageri och den nya fina kopparplåten.

Du fattas mig!

Det gör så ont att mista någon. Den stora tomheten ekar… Borta är fikastundens gemenskap, ja, bara vetskapen om att du fanns där?! Närheten har blivit hemlös.

Text: Kristina Tosteberg

Foto: Lars-Åke Wennstig

Vi sörjer för att vi har älskat. När någon ”dör ifrån oss”, blir avsaknaden av beröring märkbar och ”Kärleken har helt enkelt fått ett nytt namn. Nu heter den sorg.”

Har sorg någon gång överraskat dig? Att någons bortgång berörde dig mer än väntat? Som för många när kramforsprofilen Patrik Näsström (fotot) somnade in före nyår? ”Allas våran Patrik” som oftast befann sig vid kassorna på Willys och som gick i kyrkan nästan varje söndag. Den lille mannen med det stora avtrycket.

Vi är liksom varandras medvandrare på ett stycke livsväg, och när vi delar både smärtan och de vackra minnena sker något vackert. Kärleken lever!

och genom alla tårar och sorgen och smärtan

kommer den enda tanken som kan få mig att le i mitt inre: jag har älskat

(Peter McWilliams)

Döpta, vigda, avlidna medlemmar

DÖPTA

Gudmundrå

2022 11 26 Mira Grenmyr Viklund

2022 12 10 Sam Strömberg Norlin

2023 02 25 Emanuel Lindkvist

2023 03 11 Axel Wallin

Nordingrå

2022 11 26 Alva Gerdin

VIGDA

Gudmundrå

2023 03 11 Malin Forsberg Daniel Vallin

AVLIDNA

Bjärtrå

2022 11 23 Lars Erik Sahlberg

2022 12 13 Stig Lennart Björklund

2023 01 00 Paavo Auvinen

2023 02 06 Sven Roland Jonsson

2023 02 07 Mona Viola Kristina Julin

2023 02 19 Anne-Marie Grönstedt

Dal

2022 12 00 Bror Urban Åkermark

2022 12 17 Inger Kristina Tallberg

Gudmundrå

2022 11 13 Ernst Sune Sjöberg

2022 11 21 Mona Elisabet Byström

2022 11 23 Gun-Britt Larsson

2022 11 25 Britt Margot Agneta Östlund

2022 12 01 Gudrun Mariann Fahlén

2022 12 07 Elisabet Margareta Mähler

2022 12 10 Louise Monika Forsberg

2022 12 22 Hans Torbjörn Johansson

2022 12 22 Ove Ingemar Lundström

2022 12 26 Bernt Benny Gustavsson

2022 12 28 Hans Lennart Olsson

2022 12 30 Hans Patrik Näsström

2023 01 04 John Sigurd Nordin

2023 01 04 Sven Gunnar Selander

2023 01 05 Lars Bertil Viklund

2023 01 07 Lars Allan Edvin Karlsson

2023 01 09 Set Uno Söderlund

2023 01 11 Kurt Edgard Westerlund

2023 01 16 Vera Margareta Hellman

2023 01 17 Karl Hjalmar Enroth

2023 01 19 Gerd Viola Söderström

2023 01 25 Karl Jonas Bertil Näsman

2023 01 30 Lars-Erik Vik

2023 02 03 Ulla Marianne Blad

2023 02 04 Hans Holger Viberg

2023 02 05 Alf Enar Jonsson

2023 02 06 Iris Elise Eriksson

2023 02 11 Agneta Kristina Johansson

2023 02 11 Hans Erik Häggkvist

2023 02 12 Inger Elisabeth Gunilla Lundin

2023 02 21 Stig Helmer Viklund

2023 02 24 Barbro Linnéa Sundqvist

2023 02 24 Jan Holger Tjernlund

2023 03 00 Karl Arne Eriksson

2023 03 02 Maud Margareta Stenberg

2023 03 03 Knut Erik Jonas Brundin

2023 03 04 Elly Vilhelmina Björk

2023 03 05 Eva Monica Kanon

2023 03 07 Ewa-Marie Wiberg

2023 03 07 Anna Brita Maria Jansson

2023 03 08 Gun Eivor Viklund

Nora-Skog

2022 11 15 Ingrid Marianne Jonsson

2022 11 28 Bo Harry Westin

2022 12 04 Johan Olof Ivar Andersson

2022 12 14 Per Åke Norgren

2023 01 09 John Erik Hörling

2023 02 15 Johan Henrik Isomäki

Nordingrå

2022 12 00 Max Greger Lidén

2022 12 05 Karl Erik Nordlander

2022 12 19 Rolf Erik Henry Melander

2023 01 10 Nils Morgan Sjödin

2023 01 29 John Erling Lundholm

2023 02 04 Bengt John Erik Gerdin

2023 02 25 Signe Margareta Lundberg

Torsåker

2023 01 03 Karin Elsi Stattin

Ullånger

2022 11 26 Bernt Jonas Bölenius

202211 26 Lars Göran Sundin

2022 12 10 Karin Helén Gustafsson

2022 12 12 Kurt Verner Forsgren

2022 12 15 Folke Eugén Bohman

2022 12 18 Rut Kristina Viklund

2023 01 08 Svea Barbro Gunvor Nylén

2023 01 09 Gunvor Karolina Näsholm

2023 01 23 Viola Kristina Wik

2023 01 30 Bror Tage Birger Uhlin

2023 02 03 Bengt Göran Sundlöf

2023 02 07 Karin Hildi Gunilla Viberg

2023 02 20 Inga Britt Lindström

2023 02 22 Peder Ruthger Erlander

Vibyggerå

2022 11 13 Olof Sören Nordin

2022 11 19 Lars Gunnar Svensson

2022 12 21 Karl Erik Paul Fahlén

Ytterlännäs

2022 12 02 Ingrid Elisabet Östberg

2022 12 04 Kjell Tore Fahlén

2022 12 08 Annika Christina Andersson

2022 12 10 Gunvor Maria Åkerlund

2022 12 17 Leif Rune Holger Hoppstadius

2022 12 17 Ulla Britt Hansson

2022 12 29 Erik Lennart Vahlgren

2023 01 05 Ulf Åke Lennart Karlsson

2023 01 08 Irma Gudrun Almgren

2023 01 14 Rolf Bertil Persson

Inga kungörelser för Styrnäs detta nummer

Kyrkskatten

Svenska skriftspråkets mest betydande bok

Så har Gustav Vasas bibel omnämnts. Ett exemplar av denna snart 500 år gamla bok finns bevarad i Gudmundrå kyrka.

Text: David Tosteberg

Foto: Linus Ottosson

Noterat

...om sång & musik

�� Vi bär med oss mycket fin musik och härliga upplevelser från alla julkonserter och julgudstjänster. Julens Sånger i Ullångers k:a & Gudmundrå k:a på trettondan både avslutade julen och startade nya musikåret.

�� Quattro Cantores på alla hjärtans dag blev välbesökt och uppskattad konsert i Ytterlännäs.

- Det är så roligt att få samarbeta med kollegor och skapa en konsert i kärlekens tecken.

�� Två insamlingskonserter för Operation Smile blev lyckade tillställningar som inbringade en bra summa till det viktiga arbetet för barn och vuxna med läppkäk-och gomspalt i fattiga länder.

�� Kördag i Nora kyrka var också en tilldragelse som gav oss ny inspiration tillsammans med Jonas Nyström och sångare från hela Västernorrland.

Silver och guld, det har jag ej… Den verkliga skatten i Gudmundrå kyrka är bokstavligen Guds ord: ett exemplar av Sveriges första tryckta helbibel, Gustav Vasas bibel från 1541. Rikets finanser var urusla och kung Gustav avkrävde 1548 Gudmundrå socken en delvis förgylld monstrans, en liten låda för överblivet nattvardsbröd.

Som tack fick kyrkan denna bibel som enligt uppgift kostade lika mycket som en häst. På initiativ av komminister John Westin restaurerades den i början av 1900-talet och är nu i skick att försiktigt lyftas fram för beskådan. Alldeles enkel att läsa är den nu inte. Dels är typsnittet (frakturstil) ovant för ögat och dels är språket förstås ålderdomligt, särskilt i sin stavning. Här är ett exempel: ”J haffuen hördt at thet är sagdt Ögha för ögha Tand för tand. Men iagh sägher idher att j skolen icke stå thet

onda emoot Vthan är thet så at någhor slåår tigh widh thet höghra kindbenet så wendt honom ock thet andra til.”.

Ingen annan bok har betytt så mycket för det svenska skriftspråket som Gustav Vasas bibel, men bibelns största betydelse är naturligtvis att den är Guds ord. Eller som försättsbladet säger: Thet är All then Helgha Scrifft på Swensko. Från att ha varit en ”stängd” bok på latin blev bibeln begriplig för var och en. Så småningom börjar den läsas också i hemmen och under 1800-talet kom de stora ”läsarväckelserna”, med ett bibelläsande som i sin tur banade väg för folkrörelserna och demokratin. Idag finns flera moderna lättförståeliga svenska översättningar och kanske är det nu vår tid att låta oss förvandlas av Guds ord. Gud vet att vi behöver hopp i dessa dagar. Saknar du en egen bibel kan du höra av dig till din församling så hjälper vi dig att hitta en översättning som du kan ta till dig.

�� "Jazzorgel" var en välbesökt konsert med Akiko från Japan (nu i Halmstad) och Pär-Åke Stockberg på saxofon. Alla gick hem uppfyllda av härliga toner.

�� Musikkafé 26 april 19:00 i Ytterlännäs sockenstuga.

�� Nordingrå kyrkokör sjunger med Tommy Nilsson, 28 april 19:00 i Nordingrå kyrka.

�� Elevkonsert 10 maj 18:00 i Gudmundrå kyrka.

�� Morsdag och finaste vårsångerna på finska 14 maj 18:00 i Torsåkers kyrka.

�� Schlagermässa 21 maj 18:00 i Nora kyrka där flera körer medverkar.

�� Allsångs- och körkafé 23 maj 19:00 i Bjärtrå församlingshem.

�� Vår-Kör-Fest med Dan Bornemark 25 maj 18:00, Gudmundrå kyrka.

�� Klassiska körpärlor, ett körprojekt med 5 övningar. Anmäl dig till Jeanette Öhlén senast 2 maj. Konserten äger rum 7 juni i Ytterlännäs kyrka.

/Pastoratets kyrkomusiker

"

Från att ha varit en ”stängd” bok på latin blev bibeln begriplig...

Skicka in - Vi drar 3 + 1 vinnare bland korrekta lösningar & bildsvar. Skicka in senast 15/5 via post; Jättestag. 13, 872 34 Kramfors, eller mejla fotokopia; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.

Senaste korsordet - Alla utom en föll på; nyare pcdisk/bibelman, rätt; SSD/DATAN, fel; SSN/NATAN.

Grattis till våra vinnare från förra numret!

Korsord: Lena Sellin (Kramfors). Bildfråga: Anita

Hedman (Svanö). Vinsten i form av något läsvärt & Fairtrade choklad kommer att skickas till er.

Rätt svar förra numret: Ytterlännäs k:a/kyrkogård

Var i vår vackra bygd är detta foto taget?

VILKEN

Leif Söderström

Med hj♥rta för församlingen

Text: Ann-Charlotte Agrell, foto: Frida Helgesson

Anita Öhman började 2007 i Ytterlännäs församling som praktikant hos diakon Ragnhild Pelo. Det ledde till församlingsarbete tio timmar i veckan, genom Samhall. Anita var med vid uppstarten av Café Livslust för daglediga och fortsätter arrangera det varannan tisdag. En mycket uppskattad mötesplats där musikquiz, bingo, underhållning och fin gemenskap bjuds. Tillsammans med Ragnhild arrangerade hon födelsedagsfester för äldre, anordnade soppluncher i Nylands folkets hus och Ytterlännäs sockenstuga, hade andakter med fikastund på Nybo och gjorde hembesök hos gamla, sjuka och ensamma.

När Ragnhild slutade 2012 fortsatte Anita med alla verksamheter och fick hjälp av en ideell kraft - Eva Wångdahl från Kramfors. Anitas engagemang går långt utöver veckans tio arbetstimmar. Förutom regelbunden gruppverksamhet arrangerar hon församlingsresor, ideellas resor, RullatorRallyt i Nyland, den traditionella julgröten i Ytterlännäs och ordnar fika vid julspelen för skolorna i Bollstabruk och Nyland. I alla sammanhang har hon gott stöd av andra ideella som hjälper till med det praktiska. Den senaste resan för ideella gick till Timrå församling med besökt på deras Café InBetween, guidning av Timrå kyrka och lunch på Bakgården. Givetvis hade Anita ordnat med att boka buss, fika och lunch. Under pandemin pausades gruppverksamheterna, som så mycket annat i samhället. Anita och prästerna började uppvakta de äldre församlingsborna på deras högtidsdagar med chokladaskar som överlämnades vid dörren. Då fick även många äldre telefonsamtal, till stöd i den isolerade situation de befann sig i. Anita håller fortfarande kontakt med de som vill.

I januari nästa år blir det tomt efter Anita, då hon går i pension.

- Jag känner att jag har gjort mitt efter 16 år i kyrkan. Det är med dubbla känslor jag slutar. Det har varit en fantastisk tid med kamrater och möten med alla människor. Jag kommer att sakna de varierade verksamheterna som jag deltagit i och alla människor, avslutar Anita.

Vill du också engagera dig i en församling?

Prata med andra som redan är engagerade (kanske du känner någon?). De hjälper gärna till, om du också vill vara med. Eller använd någon av de anställda som bollplank för att hamna rätt. Välkommen med!

BÖNE SV��RET

Miraklernas och bönesvarens tid är inte förbi...

För en vecka sedan berättade jag på söndagens gudstjänst i Gudmundrå kyrka om upplevelser kring ångest och psykisk ohälsa som plågat mig i över fyrtio år, sedan tonåren.

Har haft och h a r ett fantastiskt innehållsrik liv på alla plan, fin kontakt med nära och kära samt en oerhörd mängd enormt värdefulla upplevelser. Dock har dessa besvär påverkat och försvårat livsvandringen i princip på alla plan.

Har dock fått hjälp och stöd från individer på både privat samt professionell nivå senaste två decennierna, som varit till stor hjälp framåt och underlättat till viss del.

Under föregående år 2022 hade jag förmånen att få en serie själavårdsamtal vid en kristet center i Västerbotten. Där fick jag uppleva saker som jag inte trodde var möjliga. Efter ett visst antal samtalsessioner under loppet av nästan ett år fick jag hjälp att bli helt frisk och fri från ångest samt psykisk ohälsa!

Det är väl endast Gud Fader själv, tillsammans med Jesus och den Helige Ande som kan göra sådana under även idag!

Tack Jesus, för att jag fått ett nytt ä n n u bättre liv och är djupt tacksam för varje ny dag som jag numera kan njuta av!

Kram /Helen

Har du ett bönesvar att dela?

Skriv via mejl till diakon Kristina: kristina.tosteberg@svenskakyrkan.se

"En fantastisk tid med kamrater och möten med alla!"