Amenvisst - nr 4 2024

AMEN VISST

E N T I D N I N G T I L L VÅ R A T I O F Ö R S A M L I N G A R I Å DA L E N & H Ö G A K U S T E N

6

Värmande tankar om julen

NR 4, 2024

”När Cecilia tvivlar brukar hon sätta sig ner och fundera och innerst inne prata med Gud”

Grekiska gudinnor bytes mot apostlar +----------------------------+

Nya biskopen reflekterar kring lägereldskyrka +----------------------------+

Julens gudstjänster och musikstunder

Tema

+------------------+

VÄRME

LEDARE

Församlingstidningen Amenvisst ges ut av Kramfors pastorat 4 ggr/ år, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, NoraSkog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.

Ansvarig utgivare: Peter Forsberg, 0612-855 20 Redaktör: Linus Ottosson, 0612-855 66 Redaktionsgrupp: Redaktören, Ann-Charlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Annika Stockberg

Mänskan ska hålla freden och kärleken högst

Omslagsbild: Cecilia Hedlund i hemmamiljö.

Foto: Ann-Charlotte Agrell Distribution: Postnord Nästa nummer: april Läs Amenvisst digitalt: issuu.com/amenvisst Kontaktuppgifter: Kramfors pastorat Jättestagatan 13 872 34 Kramfors kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se 0612-855 00 Se hemsida för direktnummer och mejladresser till personal.

Expeditionernas telefontider: Mån, tis, tors 10:00-12:00 Ons 13:00-15:00 Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors Följ oss på sociala media: @svenskakyrkankramfors Swish-nr för kollekt/gåva: Bjärtrå - 123 271 73 95 Dal - 123 271 73 95 Gudmundrå - 123 124 94 99 Nora-Skog - 123 036 24 59 Nordingrå - 123 214 10 59 Nordingrå EFS - 123 615 25 81 Styrnäs - 123 271 73 95 Torsåker - 123 271 73 95 Ullånger - 123 346 28 84 Vibyggerå - 123 346 28 84 Ytterlännäs - 123 271 73 95 Diakonikretsen - 123 548 46 05 LP-kontakten - 123 34 74 194 Act Svenska kyrkan - 900 1223 Sv kyrkan i utlandet - 901 6031

2

AMENVISST NR 4 2024

I

slutet av november pågick det en debatt om när egentligen julen börjar, när det är advent och den absolut största frågan - den om pyntet och hur det ska tändas, när granen ska in och när den ska ut. Och ett nytt ord har kommit till. Det är ordet novent som är en sammansättning av november och advent. Man använder det för tidigt advents- och julfirande. Om det nu finns något sådant? I Venezuela har presidenten sedan några år bestämt att julfirandet ska börja redan i oktober. Det är kanske svårt att få till ett snyggt ord för!

Högtiderna har både kyrkliga och andra traditioner som grund och så är det också med julen.

Men kyrkoåret har vuxit fram ur kristen tradition som ett sätt att minnas och berätta berättelsen om Jesus Kristus. Kyrkoåret är ett slags pedagogiskt system. Över stora delar av världen firas julen därför ungefär samtidigt i kyrkorna. I Australien sker julfirandet i sommarvärme eftersom det är sommar där i december. Och midsommarsolståndet infaller där när midvintersolståndet infaller här i norr. Så djupaste mörker och kyla och klaraste solljus och värme kan så höra samman med julfirandet.

Mörker är det gott om just nu på norra halvan av jorden. För den som behöver ljus i mörkret tycker jag man ska tända ljus - oavsett om det är mitt i augusti när mörkret

r. . de , v 4

Årgång: 4

Di Ljus g

Tryck: Ågrenshuset, Bjästa

rrskensprakt och stjärneskru ud: i no d din G e lyk r him Her r, du våra fötters ta är, som oss i n , d atte mel s nä na r d e n le klä örk de kåda in et m r. S d t r v p r ne ä r in s5 e 18 iv bl

börjar komma på allvar, december då det är nermörkt eller början av februari då man firar ljusets fest på kyndelsmässodagen. Människan behöver ljus i livet och mår kroppsligt bra av det. Det är därför man vintertid ska passa på då det är lite dagsljus och gå ut och fylla dagsbehovet.

Men mörkret är stort på flera sätt.

I krigens skuggtillvaro lider många människor just nu. Och de skuggorna letar sig in i våra liv. En äldre dam sa till mig häromdagen: ”Världen har blivit alldeles galen”.

Det är svårt att begripa hur det kunde bli så här i världen. Men desto viktigare då med ljuspunkterna i livet.

Att få mötas, få fira högtiden på det sätt som går. Det betyder inte att glömma lidandet för det finns där samtidigt. Och på något vis fördjupas så meningen med julens budskap: Gud vill att mänskan ska hålla freden och kärleken högst, det är därför kyrkan berättar. Och i julnatten ber vi: Kärlekens Gud, som låter denna heliga natt upplysas av det sanna ljuset, hjälp oss, som vandrar i mörkret, att se ljuset från din Sons krubba och tillsammans med änglarna bära bud om fred på jorden för Jesu Kristi skull.

Amen.

Gud välsigne dig!

Peter, kyrkoherde

med dem. En nomineringsgrupp måste registrera sina kandidater senast den 15 april 2025.

Bilda en ny nomineringsgrupp För att bilda en ny nomineringsgrupp krävs det ett antal stöd­ personer som vill stödja er registrering. Ni behöver också kandida­ ter som vill ställa upp och som är valbara. Stödpersonerna måste vara röstberättigade i det val som ansökan gäller. Så här många stödpersoner behövs för att kunna bilda en ny nomineringsgrupp:

Foto: Fredrik Bengtsson/Ikon

Fira jul & nyår med

påverka

din kyrka!

gudstjänster i kyrkan • lokala val – minst 10 stödpersoner • stiftsfullmäktige – minst 100 stödpersoner • kyrkomötet – minst 300 stödpersoner.

Ansök om att bilda en nomineringsgrupp genom att registrera gruppbeteckning (namn), stöd­ personer och ombud senast 15 mars för grupper som ställer upp till val i kyrkomötet samt 15 april 2025 för grupper som ställer upp i övriga val.

Julkrubba / julspel 24 dec

Gudmundrå k:a 11.00 | Nordingrå k:a 11.00 | Ullångers k:a 11.00 Vibyggerå k:a Mer information: 11.00 | Ytterlännäs k:a 11.00 Läs mer om hur det går

Julnatten 24 dec

Julinsamlingen

Foto: Lars-Åke Wennstig

Gemensam jul Om du vill äta julbord (maten skänkt av Hotell Höga Kusten) och fira i gemenskap med andra, välkommen till kyrkans gemensamma julaftonsfirande i Kramfors. Kostnadsfritt och öppet för alla. Julafton 12:30-15:30, Mariakapellet, Kramfors.

För anmälan: ring 0612-855 00 (må, ti, to 10-12, on 13-15) eller mejla gudmundra.exp@svenskakyrkan.se Bidra till en god jul? Hjälp till med det praktiska eller skänk julklappar.

Kontakta oss!

Gudmundrå k:a 22.00 Nordingrå k:a 23.00 | Styrnäs k:a 22.00 | Vibyggerå k:a 22.00

Juldagen 25 dec

Bjärtrå k:a 09.00 | Gudmundrå k:a 11.00 | Nora k:a 07.00 | Torsåkers k:a 07.00 | Ullångers k:a 07.00

Du kan påverka din kyrka

Dals k:a 15.00 | Gudmundrå k:a 17.00 Nordingrå k:a 11.00 | Skogs k:a 15.00 Ullångers k:a 11.00

Vill du vara med och göra skillnad? Då kan uppdraget som förtroendevald i Svenska kyrkan vara något för dig! Söndagen den 21 september 2025 är det val i Svenska kyrkan. Vill du ställa upp som kandidat kan du ansluta dig till en nomineringsgrupp som redan är aktiv eller skapa en ny nomineringsgrupp tillsammans med människor som vill arbeta med samma saker som du, senast 15/3 för nationell nivå och 15/4 för regional och lokal nivå. Läs mer om hur det går till att ställa upp i kyrkovalet på: svenskakyrkan.se/kyrkoval/stall-upp

Ekumeniska

Beställning av

Årets rubrik är "Tror du detta?" och anknyter till att det 2025 är 1700 år sedan det första ekumeniska kyrkomötet hölls i Nicea nära Konstantinopel. Högtidlighållandet av detta innebär ett unikt tillfälle att reflektera över och fira de kristnas gemensamma tro, som uttrycks i den trosbekännelse som formulerades under kyrkomötet år 325 e.Kr; en tro som alltjämt är levande och bär frukt. Böneveckans rubrik kommer från Joh 11:26 när Jesus frågar Marta: Tror du detta? Håll utkik i kommande annonsering för info om program!

Plantering av blomster vid grav för sommaren 2025 beställs senast 31 mars. I paketet "sommarplantering" ingår även grundskötsel och bevattning. Vi byter jord och band i era planteringslådor. Har ni inte planteringslåda så byter vi jorden i er rabatt. Inför midsommar planteras sommarblommorna, Begonior och Lobelia. Sen sköter och vattnar vi dessa under sommaren. På hösten tar vi sedan bort blommor men lämnar kvar jorden. Beställ via tfn eller mejl: 0612-85500 (må, ti, to 10-12, on 13-15) kramfors.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se

Annandag jul 26 dec

EFS-gården Nordingrå 11.00 Hällsjögården 11.00 | Skogs k:a 11.00 | Markoms kapell 11.00

Nyårsafton 31 dec

Gudmundrå k:a 17.00 | Vibyggerå k:a 16.00 | Ytterlännäs k:a 17.00

Nyårsdagen 1 jan

Gudmundrå k:a 15.00 | Nordingrå k:a 18.00 | Skogs k:a 15.00 | Ullångers k:a 18.00

Trettondedag jul 6 dec

Foto: Linus Ottosson

Act Svenska kyrkans årliga julinsamling har fokus på fred med kampanjen "Sprid ljus i mörkret". Vi lever alla under samma himmel men verkligheten ser olika ut. I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt.

Just nu pågår omkring 200 väpnade konflikter i världen. En fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktdrabbade områden.

Som världsvid kyrka och internationell biståndsaktör har Act Svenska kyrkan unika möjligheter att skapa förändring. Tillsammans med lokala kyrkor, organisationer och människorättsförsvarare agerar vi för fred.

Julinsamlingen pågår mellan första advent och trettondedag jul. Sprid ljus i mörkret! Swisha din gåva till 900 1223.

till att ställa upp i kyrkovalet på svenskakyrkan.se/kyrkoval/stall-upp

Ställ upp i kyrkovalet 2025

böneveckan 2025

sommarplantering

NR 4 2024 AMENVISST

3

TEMA - VÄRME

Vad i det stundande julfirandet

värmer mest att tänka på?

Den här gången riktar vi vår "fråga till församlingsbo" till personalen istället och stämmer av så här inför jul. Hur deras förväntningar på firandet i församlingarna ser ut helt enkelt.

Magnus Skoglund, kantor - För mig är julen så enormt mycket, med dess sånger som sprider budskapet om hur hela vår tro blev till.

Att få öva med mina underbara körer och sedan få sjunga budskapet om Kristi födelse som sedan tog på sig våra synder och dog för alla oss människor och våra synder är extremt stort.

Johanna All, diakon - Det är inte självklart för alla att ha någon och vara med under julen. Tänk då att få möjlighet att bjuda in till gemensamt firande. Jul är mer än bara högtid, det är firande av gemenskap.

Det ger mitt inre både värme och glädje att få dela denna högtid med andra.

Johnny Jonsson, kyrkvaktmästare - Julottan i Torsåkers kyrka (07.00 på juldagen)! Då tänder vi upp med alla levande ljus som finns i kyrkan, mycket stämningsfullt.

Masako Karlsson, kantor - Härlig och pampig församlingssång med trumpet och orgel. Jag tänker särskilt på ett arrangemang av David Willcocks på "Dagen är kommen", där ett speciellt ackord i sista versen gör mig tårögd varje gång. Ett av de roligaste styckena att spela!

Shahab Khalili, lagbas - Det som värmer mig mest att tänka på med det stundande julfirandet i kyrkan är gemenskapen och känslan av frid som sprider sig när människor samlas för att fira julens budskap. Att tända ljus, sjunga tillsammans och känna den värme och glädje som julen för med sig är något som alltid ger mig hopp och tacksamhet.

4

AMENVISST NR 4 2024

Annica Strindin, präst - Härlig fråga! Julfirandet, som andra traditioner är som att möta en god vän efter att inte setts på ett tag. Adventstiden är viktig hos oss, maken gör sin årliga julstädning, drar ut soffan och dammsuger ordentligt, så där som bara han kan göra. Även kylskåpet får en ordentlig genomgång och i fönstren ställs ljusstakar. Eftersom jag jobbar de flesta söndagarna i advent lever jag med texterna och psalmerna.

Själva julafton är en dag av ljus och värme, mys och mat och avslutas med musik i julnatten i någon av kyrkorna. Några timmars sömn, sen är det dags för julotta.

Att påminnas om gåvan Gud gav genom sin son ger mig hopp i en mörk och hård värld. Ljuset lyser i mörkret, oavbrutet, alltid och särskilt tydligt blir det i de mörkaste månaderna.

Jag minns en jul när jag var barn och pappa skulle ta oss till julottan. Vi hade inte bil och bussarna gick inte på juldagsmorgonen. Mamma, pappa och jag började gå mot stan och medan vi gick kom polisen i sin bil. Pappa, som var lite utanför boxen, stannade polisbilen och vi fick åka med dom in till kyrkan. Mamma bad dock polisen att stanna ett kvarter före kyrkan så att vi fick kliva ur polisbilen och gå den sista vägen.

Julen påminner oss om Gud som öppnar möjligheter för oss när vi inte själva förmår längre.

Genom att ge uttryck för sin längtan och oro ger vi Gud möjlighet att möta oss, så där som vänner möts.

I år finns Zackarias Topelius psalm 645 med som en bön för advents - och jultiden ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt i signad juletid.

Giv mig Guds ära, änglavakt och över jorden frid.

Giv mig en fest som gläder mest den konung jag har bett till gäst. Giv mig ej glans, en guld, ej prakt, giv mig en änglavakt.

Med önskan om en välsignad advents- och jultid!

TEMA - VÄRME

Teresia Derlén, ny biskop i Härnösands stift, reflekterar över kyrkan som en värmande plats som lockar till gemenskap. Foto Kerstin Stickler/Härnösands stift, Magnus Aronsson/Ikon

Varmt välkommen till lägerelden "

I jultid är lägereldskyrkan en levande gemenskap.

Vi samlas i kyrkor, vi sjunger julpsalmer och lyssnar till julevangeliet.

P

å bilden här intill kan du se Jesus sittande vid en lägereld.

Han är omgiven av karg ödemark, på natthimlen ovan glorian syns vintergatan. Jesus är här mitt i världen, men inbjuder samtidigt till gemenskap. När jag ser bilden vill sätta sig vid hans sida, lyssna till hans ord, dela mina tankar.

Bilden av Jesus vid lägerelden har namnet ”Christ in the Wilderness” och är målad av Kelly Latimore. För mig är det också en bild av vår kyrka, vad den redan är och än mer skulle kunna vara. En lägereldskyrka, som lyser upp världen med diakonal omsorg och evangelium. En värmande plats som lockar till gemenskap. Platsen där alla kan känna Guds kärlek, dela sin längtan och lyssna till de stora berättelserna.

I lägereldskyrkan är samlingsplatsen runt elden tydlig, samtidigt som ljuset och värmen förmår förändra världen. Det är också utmaningen för oss som kyrka: att vara en tydlig och varm gemenskap som alla kan söka sig till, och att samtidigt finnas i samhällets utsatta marginaler.

Vem får gå in genom kyrkdörren?

Jag hör från flera håll att unga vuxna uttrycker ängslan över att träda in

i kyrkorummet. Alla vet inte vilken församling de bor i och tillhör, att kyrkan är deras. En enkel gatupratare kan möjligen ge modet att öppna dörren. Men det behövs mer för att hitta till sin församling, och det behövs mer för att längta tillbaka dit.

Att fler delar ansvaret för gemenskapsbyggandet är en viktig

pusselbit för lägereldskyrkan.

Välkomnandet blir mer engagerat och personligt om det kommer från någon som är som en själv. Därför behöver vi arbeta mer tillsammans i kyrkan: anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare. Vi – ett

engagerat kyrkofolk – behöver hjälpas åt att bjuda in, känna igen, bygga relationer, vägleda, och att uppskatta engagemang.

I jultid är lägereldskyrkan en levande gemenskap. Vi samlas i kyrkor, vi sjunger julpsalmer och lyssnar till julevangeliet. Det är som att Jesusbarnet i krubban sträcker sina knubbiga händer mot oss likt han sträckte sig mot Maria och Josef.

I våra hem pyntar vi för julen. Med riter och traditioner är vi kyrka också i våra vardagsrum och kök. Så är det med Jesus och lägereldskyrkan, Gud bjuder in oss till sin gemenskap där vi lever våra liv.

Trons språk har många röster. Men alla språk behöver en gemenskap, för att uttryckssätt och röst ska kunna stärkas. Julens texter och sånger ger oss ord och bilder för vår andliga längtan. Julens budskap är att Guds kärlek är så stor att han blev människa. Att mänskligt liv är något oerhört stort och värdefullt, även när man är liten och sårbar. Att Gud är med oss.

Nu lyser ljusen, på våra köksbord, i våra kyrkor, i Guds ande som bor i oss. Jag ber om frid och fröjd denna julhelg, och om en god gemenskap med varandra och levande Gud. NR 4 2024 AMENVISST

5

TEMA - VÄRME

Frös herdarna den där första julnatten?

Värm bilen, inte planeten

I berättelsen om Jesus födelse möter vi några fåraherdar som vaktade sin hjord om natten. Inte helt osannolikt var de samlade kring en värmande brasa när de tog emot budskapet om Messias födelse. Hur hade det varit att sitta där tillsammans vid elden och lyssna till ängeln och den himmelska kören?

Att använda motorvärmare är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön.

"Julevangeliet" - Lukasevangeliet kapitel 2 vers 1-20

V

id den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: "Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt."

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Skanna QR-kod för att höra Julevangeliet på traditionellt vis läsas av biskop Karin Johannesson eller Julevangeliet ur Barnens bästa bibel läsas av Simon Larson.

Anledningen är att en varm motor drar mindre bränsle än en kall.

Lägre bränsleförbrukning ger lägre koldioxidutsläpp. En kall motor släpper dessutom ut stora mängder andra miljö­och hälsoskadliga ämnen. Eftersom vi ofta startar bilen i närheten av där vi bor påverkar utsläppen oss själva och vår närmiljö.

Det är utomhustemperaturen som ska styra hur länge en motorvärmare ska vara påslagen. Om det är kallare än -15° C bör motorvärmaren slås på 1,5 timme innan du ska åka iväg. Håller sig temperaturen runt noll grader räcker det att värma bilen i en timme. Ända upp till +10° C är det lönsamt att använda motorvärmaren då 30 minuters uppvärmning före start ger en märkbar bränslebesparing.

Genom att kombinera en motorvärmare med en kupévärmare kan även du få en varm start på resan.

Men smakar det så kostar det då en kupévärmare normalt drar tre gånger mer el än en motorvärmare. Det innebär att den ekonomiska vinsten, som du kan göra genom att använda en motorvärmare, snabbt kan vändas till en förlust. Det kan alltså vara en god idé att fundera på vid vilka tillfällen du verkligen behöver använda kupévärmaren och om det går att minimera tiden då den används.

Källa: Energimyndigheten +----------------------------------------------------+

Svenska kyrkans färdplan för klimatet Svenska kyrkans färdplan för klimatet initierades genom ett beslut av Kyrkomötet 2018. Färdplanen sträcker sig 2020-2030 och innebär att vi ska uppnå klimatneutralitet i den egna verksamheten, att vi ska lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatförändringarna och att vi ska verka för klimaträttvisa i ord och handling.

6

AMENVISST NR 4 2024

TEMA - VÄRME

Sotarn tipsar Över jul är det högsäsong på att elda mysbrasor hemma i kamin eller kakelugn. Vi ringde Fredrik Sjölin, skorstensfejaremästare på Ådalens Brandskydd & Sotning AB för att höra vad man bör tänka på när man är i färd med att tända brasan.

- Första grejen, eldstaden ska vara brandskyddskontrollerad! Jag brukar jämföra med bilbesiktning. Det måste vara godkänt innan man kan köra igång.

Systerskap, värme och medmänsklighet

Fredrik välkomnar den som är osäker kring sin eldstad att ta kontakt. Kommunen har register men de lokala sotningskontoren förvaltar dessa och har också koll på vad som är registrerat och godkänt.

- Sen ska det vara sotat med ett års intervall för den som eldar mer än 1 kubik (ca 500 kg ved) per år eller vartannat/var tredje år vid mer sparsam eldning.

Det finns bra med info på Räddningstjänstens hemsida hka. se där man kan läsa allt om lag och krav för brandskydd, sotning och tidsintervaller.

Sen när det är klart för att faktiskt tända brasan, vad ska man tänka på då?

- Använd torr ved, inget målat eller i plast. Vanlig ved med rätt fukthalt blir bäst. Kika gärna i eldstadens handhavandebeskrivning hur mycket du kan elda per timme, vanligtvis är det 2,5 kg-4,5 kg ved. En tumregel sen är att växla eldning med lika långt uppehåll, t.ex. elda fyra timmar, sen vänta fyra timmar. Kakelugn eldas lite annorlunda med två-tre brasor tills den är varm men inte skållhet, avslutar Fredrik.

Natalia (t.v.) har vigt sitt liv åt att hjälpa kvinnor som lever i utsatthet i krigets Ukraina.

Text Sara Holmberg, Linus Ottosson Foto Josefin Casteryd/Ikon

I

Foto: Isabell Sjölin

två år har hon bott på boendet tillsammans med sin sexåriga dotter. Hon beskriver rollen som administrator som ett mellanting mellan ett arbete och ett volontäruppdrag. Natalia finns tillgänglig dygnet runt för att stötta kvinnorna.

– De som kommer hit har upplevt svåra saker och i början när de är här känner de sig osäkra och är rädda för att något ska hända. Ibland hör jag någon som gråter på natten, då finns jag där. Jag berättar att vi som bor här är familj, att de är trygga här, säger Natalia.

Natalia och hennes kollega Valeria, som är verksamhetsansvarig på boendet i staden Ivano-Frankivsk, har skapat ett skyddsnät runt kvinnorna. Utöver Natalia och Valeria, finns en större cirkel av socialarbetare, advokater, psykologer och läkare som vid behov kan erbjuda professionell hjälp.

– Behoven varierar och olika individer behöver olika former av stöd.

Vi ser till att de här kvinnorna får den hjälp de behöver och har rätt till, men framför allt handlar det om att vara medmänniska och finnas där, säger Natalia med eftertryck.

Kvinnorna som bor här tar hand om och stöttar varandra. De lagar mat, tar hand om hushållet, hjälper varandra med barnen och utgör tillsammans en källa till kraft och trygghet. Och de firar varje liten seger.

– Vi gläds tillsammans över varje framsteg en kvinna eller hennes barn gör. När hon kommer ur en depression, får en egen lägenhet, får ett jobb. Eller när ett barn får möjlighet att gå i förskola, lär sig cykla, får nya kompisar, säger Natalia.

Insatserna på boendet förändrar liv. En av kvinnorna som bor här, Tanya, berättar att stödet hon fått från Natalia, Valeria och kvinnorna varit ovärderligt. Tanya kom hit efter att ha levt i terror under rysk ockupation i månader. Hon utsattes bland annat för våldtäkt och när hon kom till boendet var hon höggravid.

– Det är tack vare dem jag fattade mitt livs viktigaste beslut, att behålla mitt barn. De fick mig att tro på mig själv och min förmåga att älska min dotter. De fick mig att inse att jag kan vara en bra mamma till henne trots allt, berättar Tanya.

Systerskapet, värmen och medmänskligheten som finns mellan kvinnorna på boendet i Ivano-Frankivsk är ett bevis på styrkan i mänskliga band. Och det är människor som Natalia, som med sitt outtröttliga engagemang och sin ständiga kamp, som ingjuter hopp.

Act Svenska kyrkan stödjer hundratals småskaliga projekt såsom detta runtom i Ukraina. Swisha din gåva till 900 1223 och var med och bidra till katastrofhjälp runtom i världen, bl.a. Ukraina, Gaza och Sudan.

NR 4 2024 AMENVISST

7

BILDSVEP FRÅN FÖRSAMLINGARNA

Fo

Konfirmander och Unga Ledare hade övernattning i Ytterlännäs k:a med drama & lek på kvällen.

Ytterlännäs gamla kyrka återinvigdes 28/9 efter sommarens konservering, med gudstjänst och info om hela processen.

Kantor Ignatia Folcker efter avtackning i Ytterlännäs, med anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare från församlingar där hon arbetat.

Mathilda Lindgren, Jörgen Sundeqvist och jultomten var några av de medverkande på Kauneimmat joululaulut - de vackraste julsångerna, i Torsåkers kyrka 30 nov.

8

AMENVISST NR 4 2024

Tolv glada var på Finnmarkens bygdegård en oktoberlördag för ljusstöpning, inför adventsauktionen i Gudmundrå.

Dignande kakbuffé när Nordingrå sockenstuga återinv hiss för tillgänglighet till övervåningen, uppfräschade lo

oto: Ann-Charlotte Agrell, Gunnel Ersson, Sven Palmquist, Anna F Hansson, Peter Forsberg, Masako Karlsson, Terhi Saarela, Göran Omnell

Ny diakon Johanna All välkomnades i en mässa i Mariakapellet, här mellan kyrkoherden och diakonkollegorna Akar Holmgren och Kristina Tosteberg.

Pianotekniker Jens Brinkmann intonerar och fixar det sista på den nyrenoverade Steinway & Sons-flygeln i Bjärtrå kyrka.

vigdes efter renovering med bl.a. okaler för pedagogisk verksamhet.

Samtal och dekoration av gravljus vid allhelgona i Vibyggerå.

Kör med ca 70 skolbarn från hela kommunen och gästartister Dan Bornemark med döttrarna Signe och Hjördis, övar inför den välbesökta kvällskonserten i Gudmundrå kyrka 10 oktober.

Personal från polis, ambulans, begravningsbyrå och kyrkan höll gemensam temadag om döden, för högstadieklasser, i Skogs k:a och förs.hem.

Fullt fokus hos dessa två när gravljus dekorerades i Styrnäs kyrka i samband med allhelgona.

NR 4 2024 AMENVISST

9

PERSONPORTRÄTT

”Jag tror att vi har en mening.

Jag och du är viktiga.”

Möt Cecilia Hedlund, som i ett samtal med sin gamla konfirmationsledare AnnCharlotte Agrell reflekterar över uppväxt, tro och tvivel.

Text & foto Ann-Charlotte Agrell, privat

J

ag träffar Cecilia hemma i sitt och sambons hus i Kramfors. Hon är delvis uppvuxen här men kommer ursprungligen från Skellefteå.

- Där föddes jag för 26 år sedan. Både mamma och pappa var missbrukare och jag hamnade i fosterhem då mamma flyttade till ett behandlingshem här i Kramfors.

Jag hade det jättebra hos mina fosterföräldrar och växte upp med deras pojkar. När mamma hade varit ren tillräckligt länge så fick jag flytta hem till henne i Kramfors. Först kändes det jobbigt att flytta men jag kände snart att jag hade kommit hem. Då var jag nio år och gick på Skarpåkersskolan. Jag fick vänner och trivdes jättebra! Mamma träffade en ny man och vi flyttade till Lugnvik, så i femman började jag i Lugnviksskolan.

Där trivdes jag också. Jag hade fått en lillasyster, Julia, som då var två-tre år.

Det var fint eftersom jag var uppväxt med så många killar i fosterhemmet.

I Skellefteå spelade jag ishockey och fotboll men i mellanstadiet slutade jag med sport och började ta pianolektioner fram till första året på gymnasiet. Jag lyssnar mycket på musik och musiken är otroligt viktig för mig.

- Många i min släkt är troende och jag tror att de flesta är konfirmerade.

10

AMENVISST NR 4 2024

Det var nog självklart att jag skulle konfirmera mig men jag gjorde det inte för att jag var troende. Nej, jag visste att man fick fina presenter, så det var därför jag gjorde det från början, säger Cecilia och ler. Under konfirmandtiden fick jag lära mig väldigt mycket men även efteråt när jag blev ung ledare.

Vi fick hålla i andakter, gå utbildningar och satt och pratade om vad det betydde för var och en. Jag funderade väldigt mycket över vad det betydde för mig. Jag hade tänkt att tron ska uppfattas på ett visst sätt, att det bara finns en väg. Så hände det något den där gången när jag åkte hem, kanske från en ung ledarutbildning i Vålådalen, det var iallafall en längre bussresa. Jag satt och lyssnade på musik. Jag är en människa som har mycket stress inom mig efter allting som har hänt i min uppväxt och så.

Jag kollade ut genom fönstret och såg att solen var högt stående, det var fint väder och jag kände mig väldigt harmonisk och lugn. Det var typ det bästa lugn jag hade känt på länge. Jag kunde andas och bara vara där jag var. Det var då jag kände att, ja, det känns rätt att tro på det jag gör. Jag behövde inte göra som andra gör. Om en person tror på ett sätt och gör på ett sätt så har jag ändå rätten att välja min egen väg. Det var också skönt att

jag lärde mig att det inte finns något rätt eller fel. Man har all möjlighet att fritt utforska, lära känna sig själv och vad som känns bäst. Det var en frihet att inse att jag inte behöver vara som alla andra. Alla är ju unika. Jag fick vara mig själv och känna min koppling till Gud. Jag duger verkligen som jag är. Återkommer du till den känslan nu när det snart gått tio år, undrar jag.

- Det gör jag verkligen, säger Cecilia. Jag lyssnar på gospel, men jag är rockfantast och många låtar har bibliska budskap i sig. Jag lyssnar, känner, relaterar och förstår. Jag gillar

Bön i Försoningskyrkan, Taizé. Foto: Maciej Biłas

CECILIA HEDLUND

Bild t.v: Unga Ledare & Kyrkans Unga på laserdome i Sundsvall, med Cecilia tredje fr.v på övre raden. Bild t.h: Ett av Cecilias foton från resan till Assisi. +-------------------------------------------------------------------------------------------------------+

"

När jag tvivlar brukar jag sätta mig ner och fundera och innerst inne prata med Gud.

+--------

Minne från en gudstjänst på Unga Ledare-utbildning i Vålådalen. På banderollen står "Nu är Guds tid."

ju verkligen musik och det får mig att känna mig trygg även i det större.

Tvivlar du någon gång, undrar jag.

- Det gör jag! Jag tror att det är ganska naturligt att göra det också.

Det finns mycket orättvisa i världen.

Om Gud vill alla väl, varför finns det lidande och sorg? Jag tror ändå att man måste lita på det man känner själv och ha en tillit till att allt har en mening i livet. Vi kan söka meningen i livet men det är ju inte precis så att en röst säger till oss att nu ska du göra så här. När jag tvivlar brukar jag sätta mig ner och fundera och innerst inne prata med Gud. Jag tror att det är viktigt att tvivla ibland. Jag stannar upp, tänker, ifrågasätter och utforskar. Jag lär mig.

Precis som man lär sig av sina misstag.

Jag tror att vi har en mening. Vi kan göra världen till en bättre plats. Jag och du är viktiga, menar Cecilia.

Hennes minnen från en "livsresa" till Assisi i Italien, som Härnösands stift ordnade för Unga Ledare, är starka.

- Vackert är det ord jag kommer på.

Vi gick och kollade på alla kyrkor och kloster. Det var mäktigt och stort. Jag tyckte att det var så coolt att ta del av den historien. Vi var på föreläsningar i olika kloster och fick prata med nunnor. Vi fick guidade turer och lärde oss om Franciskus av Assisi.

Jag minns speciellt när vi gick in i de

större klostren och kyrkorna och fick se alla statyer, målningar och färgade fönsterglas. Resan var fantastisk och många av dem jag träffade på den är fortfarande mina vänner som jag håller kontakt med än idag.

Cecilia gick ut med gymnasieexamen i beteendevetenskap. Hon har jobbat inom handel och är sedan fyra år tillbaka anställd hos webbhotellet Loopia. Hon började med IT/ Tekniksupport men numera jobbar hon främst med ekonomisupport för kunder med 10% kvar i IT/Teknik för att inte mista kompetensen. Både Cecilia och hennes sambo Jonathan jobbar väldigt mycket.

- Jag gillar att jobba men hänger gärna i soffan och kollar film med sambon i myskläder efter en avslutad arbetsdag. Vi trivs här hemma, säger hon.

Avslutningsvis undrar jag om hon har några särskilda drömmar eller framtidsplaner.

- Jo, jag vill utbilda mig till socionom så småningom. Jag vill resa till Italien igen och visa Jonathan Assisi. Men störst av allt så vill jag och Jonathan bli föräldrar inom några år.

Vi vill ha två barn. Gärna en pojke och en flicka, men det får Gud bestämma avslutar Cecilia.

NR 4 2024 AMENVISST

11

BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN

Här startar hela processen, när en mekanisk arm lyfter och skjuter in kistan i ugnen.

Daniel & Rickard vid ugnens styrenhet.

Krematoriet i Gudmundrå servar hela Ångermanland Text & foto Linus Ottosson

Å

ngermanlands enda krematorium finns i Gudmundrå, närmare bestämt vid Mariakapellet i Kramfors. Hit transporteras kistor för kremering från Örnsköldsvik, Härnösand, Sollefteå och förstås Kramfors. Antalet har ökat för varje år, inte minst under pandemin.

- Ifjol utförde vi 1161 kremationer, att jämföra med 2003 då det var 711 st. Så det har varit en ganska kraftig utveckling de senaste tjugo åren, konstaterar Rickard Schavon krematoriemästare.

Nuvarande ugn byggdes 2009 och helrenoverades 2017. Den går för så gott som maximal kapacitet nu med det antal som utförs. Under en dag hinner Rickard tillsammans med kollegorna Daniel Ekström och Eije Viström genomföra sex, eller i bästa fall sju kremationer. Rickard och Daniel bemannar krematoriet 06-16, måndag till fredag och turas om att jobba 50 respektive 30 timmar i veckan. Eije täcker upp så det inte blir något glapp där de blir ensam på plats.

- Det är viktigt att vi alltid är två, inte minst när en kista ska in i ugnen.

Säkerheten har förstås väldigt hög prioritet, både vad gäller det tekniska men också kring vår hantering av kista och aska. Vi måste vara säkra på att alla papper är i ordning innan en kista 12

AMENVISST NR 4 2024

körs in i ugnen och att askan hanteras korrekt efteråt, säger Eije.

På morgonen när personalen kommer in har ugnen redan gått igång för uppvärmning. Då läggs planen för dagen vilka kremationer som ska genomföras. Dels handlar det om datum, en prioritering utifrån vilka som är mest bråttom men sen påverkar även en sån sak som kroppsvikt.

- Tiden för kremationen hänger mycket ihop med vikten på en person.

Snittiden för en kremation låg för några år sedan på 1 timme och 25 min och ifjol hade den stigit till 1 timme och 31 min, informerar Rickard.

Ugnen uppnår temperaturer på drygt 1100 grader när det blir som varmast. Överskottsvärmen från rökgaskylaren leds vidare ut till fjärrvärmenätet. Vid dagens slut stängs ugnen ner och en automatiserad process för sotning startar. Det är ett enormt kolfilter i intilliggande maskinrum som samlar sotet med de miljöfarliga partiklarna.

Filtren skakas och blåses rena med tryckluft där sot hamnar ner i en 220 liters tunna. Totalt fylls tio tunnor per år och skickas iväg för slutlagring.

- Varje tunna har en liten behållare för provtagning och visar det sig att det är för höga gifthalter så skickas avfallet till Tyskland, berättar Eije.

Eije med skyddsutrustning på för att klara den höga strålningsvärmen.

Enhet med det stora kolfiltret, som fångar upp sot och giftiga partiklar i rökgaserna.

Foto: Agne A Andersson

Noterat om sång och musik » I oktober hade vi ett samarbetsprojekt med skolorna i Kramfors och ”Skapande skola” som musiklärarna på kulturskolan jobbat hårt med. Det hela avslutades underbart med en fullproppad Gudmundrå kyrka 10 oktober. Barnkören med ca 70 barn från hela kommunen och gästartister Dan Bornemark med döttrarna Signe och Hjördis, kända från ”Mello”, bidrog till stämning på topp. Vi tror att alla gick hem glada efter konserten. Med inspiration från evenemanget och dess namn startade dessutom en barnkör (7-12 år) i Gudmundrå som nu kallar sig ”Tutti Frutti-kören”. » 19 okt Ignatia Folcker bjöd på örongodis tillsammans med kollegor, i en "Tack å hej-konsert" inför sin pension, i Ytterlännäs kyrka. » 24 okt Ullånger/Vibyggeråkören hade sin traditionella kakfest med sång. » 17 nov Gabriel Faurés Requiem med en projektkör på ca 50 sångare från

Västernorrland, Umeå & Hudiksvall och 14 musiker i orkester med blåsare och stråkar, Masako Karlsson på orgel.

Klas Norberg och Jeanette Öhlén var solister och även denna gång blev Gudmundrå k:a fylld med 350 besökare. Både programblad och psalmböcker tog slut. Viktigast var ändå musiken och dess budskap.

Vi blev alla berörda av orden och tonerna som klingade om vårt evighetshopp om en ljus framtid och en förlåtande Gud, som älskar oss och har berett en plats för oss i paradiset. (foto ovan från detta tillfälle) » 7 dec Nora-Skogkören, popup-Luciakör och spelelever höll gemensam adventskonsert i Nora k:a. » 8 dec Bjärtråkören höll adventskonsert i Bjärtrå k:a. » 12 dec Adventskonsert i Torsåker med Kaprifol Salongsorkester och solist Åsa Jönsson. » 15 dec Barnkör sjöng julsånger på gudstjänsten i Vibyggerå k:a. Och Ytterlännäs kyrkokör medverkade vid ”Älskade psalmer i jul och adventstid” i Ytterlännäs k:a.

Kommande » 21 dec 16.00 ”Kristus är kommen” Julmusik i Vibyggerå k:a med Ullånger/ Vibyggeråkören, Sotto Voce och solister. » 24 dec 22.00 Musik i julnatten i Styrnäs k:a med solist Åsa Jönsson. » 28 dec 18.00 ”En klassisk jul tillsammans med dig” i Nordingrå k:a. Julkonsert med Nordingrå julkör, solist Anna Hanning Häggström och instrumentalister. Entré 150 kr (barn & ungdom gratis)

Avlidna

medlemmar Bjärtrå 24 09 21 24 10 31

Ulf Söderström Kjell Söderkvist

Dal

24 09 23

Gunnel Lindström

Gudmundrå

I backspegeln » 7 sep Gospeldag med gästande Gerald T Smith (USA). Det var fjärde gången han besökte Kramfors och det var lika fantastiskt även i år.

KUNGÖRELSER

» 29 dec 18.00 Sinnesromässa med julgospel i Gudmundrå k:a.

Gudmundrå Gospel medverkar. » 6 jan 11.00 ”Kristus är kommen” Julens sånger i Ullångers k:a. Ullånger/ Vibyggeråkören, Sotto Voce och solister. » 6 jan 17.00 Julens sånger i Gudmundrå k:a. Gudmundrå kyrkokör, ensemble och Klas Norberg medverkar. » 29 jan 18.00 ”Pianoafton” i Bjärtrå k:a med Anna Larsson och Masako Karlsson som sjunger & spelar.

”Sjung till Herrens ära en ny sång”, Psaltaren 33 - Kyrkomusikerna genom Annika Stockberg & Anna Larsson

24 08 17 24 08 22 24 09 05 24 09 07 24 09 11 24 09 16 24 09 19 24 10 03 24 10 10 24 10 10 24 10 12 24 10 13 24 10 17 24 10 17 24 10 19 24 10 19 24 10 26 24 10 25 24 11 01 24 11 05 24 11 05 24 11 05 24 11 07 24 11 08 24 11 09 24 11 11 24 11 11 24 11 11

Nora-Skog 24 08 20 24 08 20 24 11 05

Styrnäs 24 08 28 24 10 12 24 10 26

Ullånger 24 09 01 24 08 28 24 09 22 24 09 25 24 10 03 24 10 25 24 11 04

Vibyggerå 24 08 27 24 10 07

Pia Kihlberg Ivan Hägglund Anders Nordin Barbro Vestin Lars Lind Karin Hellström Elna Bergquist Margareta Pejryd Anna Kristina Hansson Bertil Ramstedt Bo Hägglund Anto Kurkinen Monica Pettersson Bertil Sålders Part Tiger Rolf Sundin Margareta Högberg Bjarne Dahllund Hans Olof Dahlberg Kajsa Bylund Hans Holmvall Kjell Ingvar Vallin Gullan Dahlin Rut Hyddén Taito Aatos Pyykölä Åsa Appelqvist Lars Ola Fahlén Nikanor Vallin Hans Bodin Sture Nordin Sören Lundblad Sven Henry Sjöström Kurt Kringberg Sven Erik Sundmark Ingrid Haugen Magnus Jonsson Ing-Marie Hägglund Anna Lisa Nordlöf Nils Öberg Astrid Sundqvist John Bergström Anna-Lisa Sundström Ulla-Britt Lundin

Ytterlännäs 24 08 29 24 09 02 24 09 11 24 09 13 24 10 20 24 10 25 24 10 27 24 11 02

Anita Åkerstedt Åke Falk Birger Englund Ove Fahlén Anders Nilsson Per Ingemar Eriksson Anna Eriksson Karl Lygdman

NR 4 2024 AMENVISST

13

Kyrkskatten

KULTURARV & HISTORIA

Grekiska gudinnor

byttes mot apostlar Text Tore Ramström, Annika Stockberg Foto Annika Stockberg

80-årsfest Tänk vilken gemenskap det kan bli av något så enkelt som att mötas, äta tillsammans och berätta lite från sitt liv! Så var känslan för mig efter Gudmundrås 80-årsfest den 16 oktober, trots att jag på förhand inte kände alla så väl: Förundran, tacksamhet, glädje. Och det blev sannerligen inte sämre av att Sune och Eva-Britt Johansson sjöng, spelade och delade från sina förråd.

Jubilarerna fr v: Karin Svedin, AnnaLena Nyberg, Yvonne Åkerström, GullBritt Svensson och Karin Lodin.

I

Nora kyrka och församlingsgård finns det tavlor och en del konstverk av den lokale konstnären och träsnidaren Hans Halfdan Svanberg (1883-1961), kallad "Hampe".

Han har snidat de två apostlarna, Johannes och Paulus, som står i nischerna på altarväggen i Nora kyrka.

De sattes in i kyrkan 1914. Innan dess fanns två gipsfigurer av grekiska gudinnor. De ansågs inte lämpliga så kyrkorådet beslöt att samla in pengar till nya apostlabilder. Insamlingen inbringade 1000 kr, 12 tunnor korn, 9 tunnor potatis samt havre, morötter

och kålrötter. Biskopen fick i uppdrag att köpa in nya figurer i Stockholm eller Köpenhamn. Detta misslyckades då figurerna var för små för nischerna! Då frågade man Hampe om han kunde göra figurerna. Några sakkunniga hade synpunkter på hans figurers anatomi och drapering samt att Hampe var självlärd och okänd. Han hade studerat 14

AMENVISST NR 4 2024

på konstfack i Stockholm samt även i Tyskland och Italien. Kyrkorådet och många församlingsbor ville anlita Hampe så skulptören Carl Eld fick Figurerna lämna ett yttrande om är snidade figurerna. Han intygade att de var konstnärligt ur varsin godkända. Johannes trädstam. med sina dopsymboler (dopkärl, handduk) och Paulus kristna symbol (boken).

Inköp och ansökan om godkännande från Kungl. Överintendentsämbetet gjordes. Figurerna är snidade ur var sin trädstam. På baksidan av dem ser man att det är barkad trädstam kvar.

Hampe fick för detta jobb 1500 kr.

Säkert har många Norabor tavlor eller konst av Hampe Svanberg hemma. Det var populärt att ge bort hans konst när någon fyllde jämnt. Längst ner i Nora kyrka hänger en oljemålning som heter Golgata. Den skänkte Hampe 1941, några år efter att hans fru Allfina dött.

Den hittades för ca 10 år sedan bakom altaret i Nora kyrka. Lite kuriosa var att 1938 skrev han ett brev till kyrkoherde Oscar Parkman med en begäran om att få köpa en gravplats. Det fick han göra och gravstenen är utformad efter ritningar av Hampe själv. Hans målningar prydde även under flera år framsidan av Härnösands stifts julbok "Från Ådalar och fjäll".

"

Motionslopp

i egen takt

Denna strålande höstdag, den 21 september var RullatorRallyts deltagare på Kramfors torg ivriga att få ge sig iväg på (kanske) ett av Sveriges kortaste motionslopp där alla tar sig runt i egen takt. Vid målgång kunde man på sina håll ana vinnarskallar som fightades, omgärdat av stor värme och glädje. Och Sylvia Sandins välljudande musik under och efter loppet värmde atmosfären ytterligare. När deltagarna kom i mål väntade välförtjänt tårtfika och diplomutdelning i solskenet. Loppet genomfördes ungefär på samma vis i september även i Nyland & Ullånger.

Foto: Lars-Åke Wennstig

KLURIGHETER - KORSORD & BILDFRÅGA KAN MAN BOKFÖRA

RÄTTESNÖRE BOTADE JESUS

KERSTIN OCH HASSE

RYSSJA

STÖD FÖR ÄLDRE

ÖVERSKOTT

HAR VIKTIG ROLL I KYRKAN

GER OSS NYHET

FEST METUSELAS FAR

STRÖMVIRVEL

POVEL

NYTTJA KAM

GUD ÄR MED OSS

KORT PARTI DRIVMEDEL GLATT BUDSKAP

TÄTTING

EFTER EN ANDERSSON

SES EFTER BÄVER

SÅG

KVARLÅTENSKAP

STOJA MED OM TRÄNARE

FÖRDEL TABLETT PALATS

STOR SAL AV GUD GIVEN LIVSUPPGIFT

ACKORD

STYRDE

VINKADE PÅ TV

ATLAS

BARON KORT HJÄLPORGANISATION

SATSSTART

MEN

BEGRAVS I

ELAKA

BABA I SAGAN

FÖR BOLAG

FÖR EURO STYR I CELL

TVÅ L

RIKTNING FICK BREV

HAR VÅR KYRKA

TETITEL

FÖR FD. REGEMENTE

KAMELSTOPP GÖR VI

TIDIGA JULTIDEN

ANTI

SKOJOBB

OM

FÖRMÅR KAN DELAS FÖRBUNDNA

TILL FIKA OCH I PC LUKTA

MUSIKVERK

GÖDSEL KORT

ASKAR BIBELHÖJD YTTRADE

BIBELDJUR UTGAV NYHET

HANDELSBRUK HÄNGKÄRL FÖR VÄXT

KALIUM

KRAMFORS

BRIE

SKIVA PLACERADE KORT

LITEN VIKT

FISK

LÅSBOLAG

BIBELDEL

FÖRE KISENS BANA

SOM TV NUMERA

Var i vår vackra bygd är detta foto taget?

VILKEN VY!?

Skriv din gissning: _________________________ Rätt svar förra numret: Gudmundrå kyrka

Skicka in - Vi drar 3 + 1 vinnare bland korrekta lösningar & bildsvar. Skicka in senast 28/2 via post; Jättestag. 13, 872 34 Kramfors, eller mejla fotokopia; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.

SPEL PÅ PUB

Korsordsmakare: Anders Nordmark

AVISA

BIBELDEL HÅLSORTERARE

Grattis till våra vinnare från förra numret!

Korsord: Siw Norberg (Ullånger), Lena KramforsSandin Amenvisst nr 4 2024 Arial 6 pkt, lösning Times Roman 18 pkt lev 20241125 Skoglund (Kramfors), Lars Eurenius (Nordingrå).

Bildfråga: Pim Hedlund (Sundsvall). Vi skickar er ett litet vinstpaket med en bok av Tomas Sjödin och en Fairtrade choklad.

___________________________________

Adress: ___________________________________ Ort:

___________________________________

Foto: Lisa Hellström

Namn:

NR 4 2024 AMENVISST

15

Med hjärta för församlingen

Låt oss

"Viktigt att det finns en gemenskap att komma till"

Gud, du är källan till fred och frid. I en värld av krig och oro ber vi om en rättvis fred för jordens alla folk. Med änglarna vid herdarnas äng sjunger vi vår längtan till fred och enhet.

Text David Tosteberg

D

Foto Kristina Tosteberg

et är en lång och successiv process han beskriver för mig, Stefan, när jag frågar om hur engagemanget började. En enstaka, halvhjärtad, mandatperiod som förtroendevald för mer än 30 år sedan, lite kontakt med vigselprästen Hans Malmehed, konfirmation av barnen i början av 00-talet och sporadiska kyrkobesök, ledde så småningom fram till nya uppdrag inom kyrkopolitiken. Riktigt allvar blev det när Stefan tackade ja till rollen som ordförande i kyrkofullmäktige i Gudmundrå församling sisådär 2011 och framför allt efter kursen Utrustad och delaktig som handlar om just gåvoupptäckande.

- En viktig start på ett större engagemang och ingången till att tacka ja till aktiviteter.

Tillsammans med sin Maria fixar han kyrkfika efter gudstjänster, deltar i Skapande samtal, följer visningarna av TV-serien The Chosen om Jesus liv och har gått Alphakurs (med fokus på trons innersida och relationen till Jesus). Och viljan att ta ansvar med styrning och ledning finns kvar.

- Inför senaste kyrkovalet tog jag en diskussion med mig själv.

För mig är det viktigt att ha en fri roll gentemot övriga i fullmäktige, att få lyssna in argument och sedan ta ställning. Skulle vara intressant om hela fullmäktige fungerade så, utan koppling till partier.

Med utflugna barn blir det naturligt att vissa helger bokas upp för besök, men är de bara hemma kommer Stefan och Maria gärna till söndagens gudstjänst. Stefan tänker här inte bara på sig själv utan också på solidariteten med andra, att det är viktigt att det finns en gemenskap att komma till och att få bli en del av den. Inte minst tänker han på kyrkfikat som en naturlig del av kyrkobesöket och han tycker det är roligt att många vill stanna och umgås också när gudstjänsten i sig är slut.

Efter mitt korta samtal med Stefan tänker jag att det nog ser ut så här för många. Man kommer med lite på ett bananskal, finner sin plats i gemenskapen och upptäcker, kanske nästan till sin egen förvåning, att ett verkligt engagemang och en egen bärande tro växer fram nästan obemärkt. +-------------------------------------------------------------------------------------------+

Vill du också engagera dig i en församling?

Prata med andra som redan är engagerade (någon du känner?). De hjälper gärna till om du också vill vara med. Eller prata med någon av de anställda för att hamna i rätt sammanhang. Välkommen med!

be...

För vår skull lät du din son födas i armod, mitt i fattigdom, konflikt och ockupation. I livets alla skiften är du hos oss. Hjälp oss att se dig i kärleken, skönheten och medmänskligheten.

Som din kyrka ber vi om nåden att finna och samverka med världens alla goda krafter mot splittring, oförsonlighet och krig. Vi ber om din vägledning och styrka, om hjälp att se djupet och styrkan i insikten att vi alla lever under samma himmel. Hjälp oss att, i gemenskapen, finna hopp till handling.

Vi ber om fred mellan människor, mellan länder och stater, mellan trosriktningar och religioner. Vi ber om fred för hela skapelsen.

Vi ber om barmhärtighet och omsorg för alla som lider av krig. Vi ber för alla som lever under rädsla, förtryck och förstörelse. Vi ber om din tröst och om hopp.

Vi ber om visdom och kraft för alla som arbetar för rättvisa och fred i världen. Vi ber för Act Svenska kyrkans arbete tillsammans med systerkyrkor och människor runt om vår planet.

Låt din frid genomsyra våra tankar, ord och handlingar. Hjälp oss att likt Maria ta det till våra hjärtan så att också vi får nåden att bära ljuset i mörkret.

Led oss likt de vise från österns länder med ljuset av din rättvisa, din kärlek och din försoning. Hjälp oss att bygga en värld där din frid råder i alla hjärtan och i hela skapelsen.

Amen.

En bön av ärkebiskop Martin Modéus för Julinsamlingen, advent-trettondan +----------------------------------------------+

Skriv din egen bön eller tänd ett ljus: