EN TIDNING TILL VÅRA TIO FÖRSAMLINGAR I ÅDALEN & HÖGA KUSTEN NR 3, 2024
21
GODA SKÄL ATT VARA MEDLEM Tema:
Gamla mynt ger spännande insikter
Två nya askgravlundar görs nu i höst
Allhelgonas tider att notera
”Kyrkan är en viktig samlingsplats för hela bygden”
Tidningen Amenvisst ges ut av Kramfors pastorat 4 ggr/år, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora-Skog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.
Omslagsbild: Händer läggs på varandra för att visa tillhörighet. Foto: Shutterstock
Tryck: Ågrenshuset, Bjästa
Distribution: Postnord
Årgång: 4
Nästa nummer: December
Läs Amenvisst digitalt: issuu.com/amenvisst
Kontaktuppgifter:
Kramfors pastorat
Jättestagatan 13 872 34 Kramfors
kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se 0612-855 00
Se hemsida för direktnummer och mejladresser till personal. Expeditionernas telefontider:
Mån, tis, tors 10:00-12:00
Ons 13:00-15:00
Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors
Följ oss på Facebook och
Instagram: @svenskakyrkankramfors
Swish-nr för kollekt/gåva:
Bjärtrå - 123 271 73 95
Dal - 123 271 73 95
Gudmundrå - 123 124 94 99
Nora-Skog - 123 036 24 59
Nordingrå - 123 214 10 59
Nordingrå EFS - 123 615 25 81
Styrnäs - 123 271 73 95
Torsåker - 123 271 73 95
Ullånger - 123 346 28 84
Vibyggerå - 123 346 28 84
Ytterlännäs - 123 271 73 95
Diakonikretsen - 123 548 46 05
LP-kontakten - 123 34 74 194
Act Svenska kyrkan - 900 1223
Sv kyrkan i utlandet - 901 6031
Vetskapen om till
Guds att
höra
Iorostider har människor ofta sökt sig samman mer. Det kanske inte är så konstigt. En starkare gemenskap ger en ökad trygghet som kan underlätta hanteringen av oro och utmaningar. Under de första århundradena efter Kristus spreds kristen tro snabbt. Det bildades församlingar runt om i det romerska riket trots förföljelser av de kristna. Lärjungarna, både de första och senare efterföljare, hjälptes åt att resa runt och berätta om sin tro. I Apostlagärningarna i bibeln berättas det om Paulus som själv förföljt kristna men blev omvänd till kristen genom en händelse utanför Damaskus där Jesus visar sig för honom. En stor del av Apostlagärningarna handlar därefter om Paulus och den tidiga kyrkans strävanden som i sitt uppdrag att sprida tro samtidigt får hantera utmaningar som förföljelser och motsättningar - och den oro som följer med det. I Apostlagärningarna 18:9-10 berättas att Paulus en natt har en syn där Herren talar till honom: Var inte rädd utan fortsätt att predika och låt dig inte tystas. Ingen skall angripa dig och göra dig något ont; här i staden är det många som hör till mitt folk”. I en modern tolkning kan man nog förstå det som att det här sker i en dröm och att Paulus är mycket orolig. Men vetskapen om att Gud är med och att många hör till Guds folk kan minska Paulus oro och kanske ge en viss trygghet så att arbetet kan fortsätta.
Att ha ett tryggt sammanhang är
Lös oss ur ensamheten, att i varandras liv vi återfinner livet som det oss gavs av dig. Du som gör allting nytt.
Sv Ps 599, v 5
Text: A Frostenson, Musik: R Forsberg
viktigt för oss människor. I vår tid har vi länge levt trygga och tänkt att fred och säkerhet råder i vårt samhälle. Kanske har vi också tänkt att tekniken ska rädda oss från klimatproblemen så vi kan fortsätta att leva med den standard vi har. Nu är inget så enkelt längre. Vi anar problemen och försöker greppa dess omfattning, men att få en helhetsbild är svårt. I en bön finns en kort sentens som uttrycker det här: ”Ibland känns ansvaret tungt. Vi vet för litet och vårt perspektiv är kort”.
Men kyrkan är ett sammanhang där vi kan mötas för att få fundera över det här tillsammans - i samband med gudstjänster och i grupper. Och så finns själavårdens sammanhang med präster och diakoner som en möjlighet. Under nätterna kl 21-06 erbjuds telefonsjälavård med jourhavande präst på larmnumret 112 när oron är stor och sömnen långt borta.
Som tillhörig Svenska kyrkan är du med och stödjer det här och mycket annat. Det är ett sätt att göra samhället tryggare att vi har ett sådant sammanhang där man kan få känna sig tillhörig, oavsett vad som händer i livet och i världen. Kanske är det just därför som det juridiska medlemsbegreppet i kyrkan inte talar om medlemskap utan tillhörighet. Det har också aspekten av att höra till Guds folk som Paulus hörde Gud säga i natten.
I det här numret av Amenvisst är temat tillhörig. Vi tar upp vad det är att vara tillhörig, vad kyrkan gör tillsammans av sådant som gudstjänst, undervisning, diakoni och mission bland barn och vuxna samt sådant som vård av våra kulturmiljöer och begravningsverksamhet. Det finns många anledningar att höra till.
Gud välsigne dig!
Peter Forsberg, kyrkoherde
Foto:Terhi Saarela
Allhelgonahelgen
Under Allhelgonahelgen ordnar vi särskilt för att ta emot besök på våra kyrkogårdar. Det kommer vara öppna hus/kyrkor, levande musik, värmestationer och särskilda stationer för barnen, i lite varierande utbud på de olika platserna. Varmt välkommen under helgen när det så passar, att tända ljus, minnas och hedra de döda.
Foto: Linus Ottosson
Välkommen också till minnesgudstjänsterna.
Fredag 1/11
18:00 Ytterlännäs k:a
Lördag 2/11
11:00 Bjärtrå k:a
15:00 Dals k:a
18:00 Gudmundrå k:a
18:00 Nordingrå k:a
18:00 Skogs k:a
Söndag 3/11
15:00 Torsåkers k:a
16:00 Ullångers k:a
18:00 Nora k:a
18:00 Styrnäs k:a
18:00 Vibyggerå k:a
Håll dig uppdaterad om din församling & pastoratet genom att prenumerera på vårt digitala nyhetsbrev!
Skanna koden eller mejla kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se
NT på sydsamiska
Nya testamentet har nu översatts helt till sydsamiska, en edito princeps (1:a utgåva). Den nya bibelöversättningen, Orre testamente, togs emot av Norska kyrkan och Svenska kyrkan i gemensam högmässa 25 augusti i Östersund.
- En efterlängtad händelse för vår del av Saepmie, för sydsamiskt kyrkoliv & kultur och det sydsamiska språkets fortlevnad, kommenterade Eva NordungByström, då biskop i Härnösands stift.
Temadag 11 nov
Temat för årets psykiatrins dag, som Svenska kyrkan är medarrangör till, är "Hemmasittare – forskning, åtgärder och den egna erfarenheten". En av talarna är Frida Jonsson - Forskare och docent i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet. Måndag 11 november, Ådalsskolans aula. Öppet för alla. För anmälan eller mer info om dagen, se vår hemsida.
Expeditionsmejl
Våra tidigare församlingsexpeditioners mejladresser kommer att upphöra fr.o.m. årsskiftet. Vi hänvisar fortsatt begravning- & kyrkogårdsärenden till: kramfors.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se och alla övriga ärenden till: kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se
S:ta Clara på besök
Vi får besök av Mats Nyholm med team från S:ta Clara kyrka i Stockholm, under en möteshelg 19-20 oktober, som EFS och Svenska kyrkan ordnar i Nordingrå. Start med samling lör 15:00, "En timme om Nordingrå", samtal och vision för bygden. Vittnesbördsmöte lör 18:30 på EFS-Gården Nordingrå med teamet från S:ta Clara. Lovsångsmässa sön 11:00 i Nordingrå kyrka med Mats Nyholm, Lars Parkman, Jeanette Öhlén, lovsångsteam. Alla välkomna!
Kramfors pastorat kommer att arbeta med Regnbågsnyckeln 20242025, med start nu 2 oktober. Det är en hbtq-märkning som visar att kyrkoråd och anställda genomgått processmodell Regnbågsnyckeln för en mer inkluderande kyrka och har viljan att arbeta aktivt för mångfald och öppenhet. Processen består av utbildning, studiecirklar, visionsarbete och reflektion vilket leder fram till att församlingen efter utförd process och utarbetade mångfaldsvisioner får ta emot märkningen Regnbågsnyckeln. År 2013 beslutade Kyrkomötet att alla arbetsplatser inom kyrkan bör eftersträva att bli hbt-certifierade. Kyrkorådet beslutade 2019 om att genomföra processen men p.g.a. då ekonomiska läget sköts det upp. Regnbågsnyckeln ägs av Kristna regnbågsrörelsen - Riksförbundet EKHO och Studieförbundet Sensus. Läs mer: ekho.se/regnbagsnyckeln
Gemensam jul
Om du vill äta julbord (mat skänkt av Hotell Höga Kusten) och fira i gemenskap med andra, välkommen till kyrkans gemensamma julaftonsfirande i Kramfors. Kostnadsfritt och öppet för alla i pastoratet. Julafton 12:30-15:30, Mariakapellet, Kramfors. För anmälan: 0612-855 00 (må, ti, to 10-12, on 13-15) gudmundra.exp@svenskakyrkan.se Bidra till en god jul? Hjälp till med det praktiska eller skänk julklappar (som privatperson eller företag). Kontakta oss!
Foto: ekho.se
Foto: Lars-Åke Wennstig
Vad betyder kyrkan för dig?
Vi har precis som vi brukar stämt av med några församlingsbor kring en fråga relaterad till numrets tema. Den här gången har vi frågat om synen på vad det betyder att vara tillhörig Svenska kyrkan i praktiken.
- Det känns som viktigt och en gemenskap, att man har en plats att gå till. Man får komma med sina egna åsikter och värderingar, ja, tänka själv. Ingen som prackar på en nåt. Som kyrkan förr och nu: förr känns det som att det var mer synd och straff, nu mer betoning på kärlek, öppenhet och gemenskap. Undras om det är så att en del inte kommer till kyrkan p.g.a. hur man tror att det är, alltså sådär tungt?! Att sprida Bibeln och Jesus… att alla är välkomna!
Sen är kyrkan så mycket mer än bara det som sker i lokalen. Det händer ju en massa på Församlingsgården också.
Och egentligen är ju kyrkan vi, allihop, inte byggnaden.
Emma Engqvist, Styrnäs
- Kyrkan är en viktig samlingsplats för hela bygden. Där tar man stora steg i livet med beslut om dop och bröllop. Våra barn har gått i kyrkans barntimmar sedan Tuva var tre år och Malte var åtta månader. Det har varit en betydelsefull del av deras uppväxt. Och att få komma till församlingshemmet en kväll i veckan betyder även mycket för oss vuxna. Det är där vi träffas och pratar med varandra.
Siv Börlin, Ullånger
- Kyrkan eller församlingen för mig är trygghet, lugn och ro.
En från Gudmundrå:
- Trygghet. Omhändertagande för när människor hamnar i kris. Att stå upp för den som är svag. Det tycker jag är bra.
Själv gick jag ur Svenska kyrkan för flera år sedan. Tänkte att jag skulle spara pengar, alltså medlemsavgiften. Men sen…! Kom på att jag ju hela tiden sagt att kyrkan står på de svagas sida och det gör ju jag med, så då var det ologiskt att inte vara med. Så jag gick med igen, alldeles nyligen. Det är fin vänskap mellan människor i kyrkan. Och att man kan få hjälp på olika sätt när man behöver stöd. Och att vara välkommen. Det känns bra att vara tillbaka – skriv det!
Stefan Kanerva, Gudmundrå
- ”Kyrkan” har, för mig, mer med tro att göra generellt och ”församlingen” mer med tron i praktiken, hur vi är mot varandra. Det gör medlemskapet centralt. Församlingen är som en förlängning av familjen och det finns ett mervärde som medlem att känna den tryggheten när svårigheter uppstår (diakoni). Det är mer än att ”vara snäll i allmänhet”. Hur kan vi tillsammans utveckla diakoni i församlingen, men också undervisning och djup? Och hur skulle vi kunna ha en större kompletterande roll i samhället, som förr kring skola, sjukvård osv?
Marlen Goetzinger Palm, medlem i Gudmundrå församling, reflekterar över begreppet församling och vad det är som "församlar" oss. Foto: Kristin Lidell/Ikon, Alex Giacomini/Ikon
Betydelsen av att tillhöra och mötas i församlingen
Företeelsen och begreppet församling har beskrivits så många gånger i olika sammanhang, så väl i predikningar som i kyrkliga blad som denna Amenvisst. Och det finns garanterat mängder av både forskning och djupa filosofiska avhandlingar på temat. Men vad innebär församlingen för mig? Och vad betyder den för mig?
Ordet församling är för mig först och främst en traditionell betydelse. Ofta förknippar jag det med något kyrkligt, men det kan också handla om något mer världsligt, som en grupp människor som är “församlade” av någon anledning. I det här sammanhanget tänker jag så klart inte helt osökt på min egen hemförsamling: Gudmundrå. Och när jag reser runt i landet, vilket jag gör ganska ofta genom arbetet, så ser jag väldigt många kyrkor längs vägen. Nyfiket följer jag de resliga huskropparna med blicken när tåget passerar genom landskapet och jag undrar ofta vilka som kommer till just den eller den kyrkan. Vilka utgör församlingen just där?
Jag har kommit att uppskatta min geografiska församling alltmer på senare år och mitt förhållande till den har vuxit
liksom min relation med Gud – inte nödvändigtvis i samma takt, men ändå. Visst skulle jag kunna välja att vara en passiv betalande medlem, och fortsätta att utforska min tro på egen hand. Men jag har också upptäckt genom livet att det är i mötet vi växer. Som människa. Som församling. I våra gärningar och i vår tro. I mötet med Gud. I mötet med varandra. I mötet med det svåra och med det goda.
En annan upptäckt genom åren är känslan av samhörighet med andra kristna, så väl i det virtuella universumet av sociala medier som i den verkliga världen. Att kunna skriva till någon på andra sidan Atlanten och kalla henne för “syster” utan att vi känner
...jag har också upptäckt genom livet att det är i mötet vi växer. Som människa. Som församling.
varandra kan verka märkligt, och jag skulle inte göra det med vem som helst. Men till den som uttalat bekänner sig som en följare till Jesus? Tveklöst. Det gör också att begreppet församling blir något annat. Något vidare. Större. Det har även hänt att jag på mina resor har funnit en syster i sätet bredvid mitt. En trevande men artig hälsning i början av resan som ledde vidare till en nyfikenhet för varandras resor, inte bara den vi var på samtidigt där och då utan även våra livs olika resor. Vi kom att tala om bokcirklar och att jag aldrig varit med i någon sån. Men så ändrade jag mig efter en kort eftertanke. Den bönegrupp som jag träffar nästan varje vecka är ju som en slags bokcirkel. Vi läser ju i bibeln var gång! Och vips så är tanken tillbaka i hemförsamlingen eftersom det var den som ledde mig fram till bönegruppen.
Ett annat sätt att definiera församling är att vända på det: Samling för något. Och i kyrkan är det inte det som omger oss som samlar oss; väggarna, golvet och taket, utan det är det som står i centrum. Som planeter i ett solsystem som kretsar kring det varmaste och starkast lysande, dvs stjärnan i mitten, dras vi till och samlas kring Jesus!
Vad innebär församling för dig?
Anledningar att vara tillhörig
Nästan alla som lever i Sverige kommer någon gång i sitt liv i kontakt med Svenska kyrkan. Det kan vara när livet känns som bräckligast eller absolut bäst – och allt däremellan. Oavsett när ska mötet med Svenska kyrkan stärka och ge hopp. Alla är välkomna i kyrkan – men i vissa fall behövs ett medlemskap. Här får du bättre koll!
Dop
- då behöver du inte vara medlem:
• Låta döpa ditt barn
• Påbörja konfirmation och sedan inför själva konfirmationshögtiden döpas (om du inte redan är döpt).
• Delta i gudstjänster och all annan öppen verksamhet.
Vigsel Begravning
- då behöver en av er vara medlem:
• För att du och din partner ska kunna ha en kyrklig vigselceremoni måste någon av er vara medlem. Då kan vigsel ske i kyrkan (eller på annan plats) med präst, kyrkomusiker och vaktmästare.
- då behöver du vara medlem:
• För att ha din framtida begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning, med präst och musiker, i en kyrka.
• Rösträtt i kyrkovalet.
• Kunna vara valbar om du kandiderar i kyrkovalet.
Tack till alla våra medlemmar
som genom sin kyrkoavgift bidrar till allt detta och mycket mer!
1. Öppna barngrupper och andra aktiviteter där små barn och deras föräldrar kan mötas.
2. Läger, ungdomskaféer och andra mötesplatser för ungdomar.
3. Hembesök och sjukhusbesök för att stötta sjuka eller människor i kris.
4. Gudstjänster, för alla, i glädje och sorg, förtvivlan och hopp.
5. Gemenskapsträffar för äldre och ensamma.
6. Jourhavande präst som människor i krissituationer kan kontakta under den tid på dygnet då många andra resurser är stängda.
7. Samtal med präst eller diakon när livet känns tufft och man behöver någon att prata med.
8. Arbete i krissituationer med lokala kriscentrum, samtalsstöd mm, själavårdssamtal för andlig vägledning eller när livet krisar.
9. Gratis eller subventionerad familjerådgivning.
10. Olika projekt för stöd till människor i arbetslöshet.
11. Ett rikt musikliv med konserter, körer och musiker.
12. Underhåll av våra kyrkobyggnader och kulturarv.
13. Stöd till människor på flykt, både i Sverige och utomlands.
14. Stöd till de som sörjer.
15. Lokaler att låna vid dopfika, bröllopsfest och minnesstund.
16. Stöd till människor som är nya i Sverige att lära sig svenska och att komma in i samhället.
17. Tillfälligt ekonomiskt stöd när det verkligen krisar.
18. Stöd till svenskar som befinner sig utomlands. Med församlingar på omkring 31 orter runt om i världen och svenska präster som regelbundet besöker ytterligare ett 100-tal platser.
19. Stöd inom vård, försvar, universitet och fängelser.
20. Klimatarbete i Sverige och världen.
21. Act Svenska kyrkan som bedriver utvecklingsarbete, internationella rättvisefrågor och katastrofinsatser.
Hur blir det med begravningen?
När vi möter sorg och förlust är det viktigt att förstå vad som skiljer en begravning för en medlem i Svenska kyrkan och från en som inte är det. Som medlem möjliggör du att dina nära och kära får extra stöd och hjälp under en svår tid. Kyrkan finns där för att erbjuda tröst och en värdig avskedsceremoni.
Vad täcker kyrkoavgiften?
(om den avlidne var medlem)
• Präst från Svenska kyrkan
• Begravningsgudstjänst
• Församlingskyrka eller kapell
Vad täcker begravningsavgiften? (om folkbokförd i Sverige)
• Gravplats i 25 år
• Gravsättning
Vad får dödsboet stå för?
• Kista eller urna
• Svepning
• Extra transporter
• Extra musik & sång
Anmälan om inträde i Svenska kyrkan
• Kyrkomusiker för musik i kapell och kyrka
• Bårtäcke (vid enkel kista)
• Vaktmästare
• Lokal för minnesstund
För- och efternamn
• Transporter inom huvudmannens förvaltningsområde
• Kremering
• Lokal för förvaring och visning av stoftet
Personnummer (för dig som saknar personnummer, fyll i födelsedatum)
• Tillgång till lokal för begravningsceremoni (i lokal utan religiösa symboler)
• Skötsel och underhåll av kyrkogård/begravningsplats
Gatuadress
Postnummer, postort, ev. land
Inträde?
E-postadress
Namnteckning
• Dödsannons
• Blommor
• Förtäring vid minnesstund
• Gravsten
• Bouppteckning
• Begravningsbyrå
Utträde?
Telefon
För att bli medlem kan du välja att fylla i och posta kortet nedan, alternativt meddela via 0612-855 00 eller kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se att du önskar få blankett och svarskuvert hemskickat. Mer om inträde: svenskakyrkan.se/medlem/bli-medlem
Ort och datum
Var vänlig markera de svar och uppgifter som du känner till eller lämna dessa obesvarade.
¨ Jag är döpt i Svenska kyrkans ordning, år.............månad.............dag
Som medlem är du viktig och bidrar på olika sätt till kyrkans liv och verksamhet. Vill du inte längre vara medlem fyller du i en utträdesblankett. Att gå ur kyrkan kostar ingenting. Läs mer om utträde på: svenskakyrkan.se/medlem/uttrade_ur_svenska_kyrkan
¨ Jag är döpt i en annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning, år.............månad.............dag .............
¨ Jag är döpt i en annan kristen kyrkas ordning, år.............månad.............dag ............. och önskar undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Jag vill bli medlem i Svenska kyrkan
Jag är döpt i Svenska kyrkan
¨ Jag är inte döpt men önskar undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop.
Jag är döpt i annan kristen kyrka
Jag är inte döpt men vill bli medlem och få undervisning om dop
Jag är konfimerad i Svenska kyrkan
¨ Jag är konfirmerad i Svenska kyrkans ordning, år.............månad.............dag
Jag är konfirmerad i annan kristen kyrka
¨ Jag är konfirmerad i en annan kristen kyrkas ordning, år.............månad.............dag .............
Namn:
Pers.nr:
Telefon:
Ett barn som inte tillhör Svenska kyrkan men har vårdnadshavare som tillhör kyrkan, kan finnas antecknat i avvaktan på dop eller meddelande i kyrkobokföringen, förutsatt att de folkbokförda i Sverige. Anteckning tas bort ur kyrkobokföringssystemet när barnet blir fyra månader eller vårdnadshavaren begär att anteckningen ska tas bort. Likaså kan det finnas anteckning för vårdnadshavare som inte tillhör kyrkan men har barn under 18 år som tillhör kyrkan, förutsatt att de folkbokförda i Sverige. Anteckningen tas bort ur kyrkobokföringssystemet när barnet blir 18 år eller vårdnadshavaren begär att anteckningen ska tas bort. För de som saknar svenskt personnummer finns inte uppgiften om tillhörighet i kyrkobokföringssystemet, den uppgiften finns i ett särskilt register hos kyrkostyrelsen.
Ort & datum:
Information om hur Svenska kyrkan hanterar dina personuppgifter och om dina rättigheter enligt dataskyddsförordningen finns på svenskakyrkan.se/personuppgifter.
Namnteckning:
(nedan är enbart för kyrkoherdens/pastorsexpeditionens anteckningar)
För kyrkoherdens/församlingsexpeditionens anteckningar
Inkom
Registrerat i kyrkobokföringen
Registrerat av
Kyrkoherdens beslut
Diarienummer
Bevis utsänt
Open Doors representant berättade i Ullångers kyrka om deras arbete för världens förföljda kristna.
Bollstaskolans åk 5 besökte Ytterlännäs gamla k:a för guidad tur.
Kyrkan hölls sedan stängd över sommaren för en restaurering.
Ljusmanifestation i Gudmundrå k:a på Suicidpreventiva dagen. Har du eller en anhörig självmordstankar? Hjälp finns att få! Akut? Ring 112! Självmordslinjen; 90101.
Bollstaskolans elever i åk 4 på en utflykt i juni, med guidning av Ytterlännäs k:a.
- Jag har drömt om att få jobba i den här kyrkan i flera år, säger Elin Lundmark, konservator. Under sommaren hölls Ytterlännäs gamla kyrka stängd för restaurering.
Enkelt förklarat har det utförts städning och lagning, med mycket nogranna metoder.
Konfirmander och Unga Ledare under en grillkväll på konfaläger
i hembygdsgården i Nordingrå när det firades gudstjänst i juli månad.
Musikklubben, för pastoratets orgel- & pianoelever, gjorde en dagsutflykt till Själevads k:a & organist Håkan Dahlén. Glass och minigolf bidrog också till mycket nöjda deltagare.
Ida Persson & Åsa Jönsson från Duo Vox, spelade i Kramfors kapell och fick en lysande recension av en konsertbesökare: "...denna konsert är helt utan anmärkningar. Underbart bra, två fantastiska röster som kompletterade varandra...".
Glatt gäng på sommaravslutningen med Liten & Stor, ute i lekparken vid Gudmundrå församlingsgård.
konfaläger vid Dekarsögården, Övik.
Liten & Stor i Styrnäs församlingshem tors 17:30-19, alltid populär mötesplats för både barn och vuxna.
En årlig tradition är att bjuda in Brukets förskola till Kramfors kapell, för kyrkvandring, sångsamling och såklart få prova att spela på kapellets flygel.
Foto: Anna Larsson, Annika Stockberg, Ann-Charlotte Agrell, Eva Nilsson, Kristina Tosteberg, Uno Nilsson
Fullsatt
”Om du, Gud, finns, måste du verifiera dig på något sätt.”
Här är Ellen Viklund, en leende eldsjäl från Ullånger, som pratat allvar med Gud både en och två gånger genom livet och upplevt att hon fått gensvar.
Text: Annika Stockberg
Foto: Annika Stockberg, Emmeli Lindström, Lena Norberg
Ellen är känd för att oftast ha ett leende på läpparna och en kram till hands. Som mamma till två, sambo med Micke och med två barnbarn älskar hon att umgås, sticka, göra utflykter och sjunga. Hon föddes i byn Bräcke i Ullånger som familjens sjätte barn. En “sladdis” (som man brukar säga) då det skiljer 13 år till barn nummer fem och hela 21 år till äldsta syskonet. Mamman var med i olika kyrkliga sammanhang, såsom bönhuset i Bräcke dit hon tog med sig Ellen för att det skulle vara “lugnt” hemma. Pappan besökte sällan kyrkan. Hon tyckte som liten att det var lite tråkigt med gudstjänster, men hon satt där ändå och pysslade på med något handarbete. FG/PG (EFS barngrupper) fanns också med en fin gemenskap och läger som hon var med på. Med glimten i ögat säger hon att det egentligen inte fanns något val om att ta till sig tron eller inte. Men vid 13 års ålder sa hon plötsligt ”Tack och adjö” till kyrkan.
"
Jag behöver inte vara någon annan, utan kan vara Ellen fullt ut. Älskad för den jag är.
fick hon en stegrande häst över sig som tappade balansen och formligen satte sig på henne. Höften spräcktes på två ställen och hon landade på ryggen. Som 21-åring var hon så plågad av smärtan att hon funderade på att avsluta sitt liv. Två år senare såg läkarna ingen annan lösning än att steloperera tre kotor i ryggen och därefter sjukpensionera henne, men Ellen tackade nej. Hon hade varit på Rygginstitutet i Sundsvall och där sett effekten av en sådan operation. Tiden gick och hon fick sina båda barn vid 27 respektive 30 års ålder. Några år senare sa en person till henne: ”Dina pusselbitar finns omkring dig och det är upp till dig att börja plocka upp dem.” Där och då väcktes någon form av tro på att det ändå skulle kunna finnas någon typ av gudsrelation. I sitt dåliga mående sprang hon ut i skogen och ropade ut sin förtvivlan.
- Jag skrek: ”Om du, Gud, finns, måste du verifiera dig på något sätt”.
med om ett psykiskt trauma som fått henne att tappa förtroendet för vuxna.
- Så när den här pusselbiten föll i mina händer visste jag att det här är på riktigt och att jag vågar berätta om det för andra. Under några år drev hon en skoaffär och hon fick där ”Stå i ett ljus ljusare än ljust”. Någon finns som bryr sig! Gud sa till henne att sluta med affären och att hon skulle göra något annat. Hon kämpade emot en tid, vilket resulterade i att hon blev utbränd och hamnade på sjukhus. Ellen kapitulerade och affären avvecklades. Under samma tidsperiod hade de ansvariga på Gårdsbutiken bett om Guds ledning angående vem de
- ”Det är bara ett hittepå, det finns ingen sanning i kyrkans budskap”. Så uttryckte jag det då.
Visst konfirmerades hon, men det var vad alla gjorde på den tiden. En dag
En tid senare fick hon ett Gudsmöte hemma i köket där hennes ena dotter fick vara förmedlaren av Gudstron. Ellen gav sig. Det var alltså sant! Gud och Jesus finns verkligen och den Helige Ande är en kraft att lita på. Ellen hade som barn varit
skulle anställa. Bönesvaret blev SkoEllen, utan att de egentligen visste vem hon var. Ellen råkade komma på deras julmarknad och då frågade Göte om hon skulle börja jobba hos dem. Hon var då helt sjukskriven, men efter ca två månader började hon jobba där två dagar i veckan. På sommaren serverade hon i restaurangen, men allt bärande var belastande för hennes rygg. Hon hade väldigt ont!
- En dag sa jag bara ”Jag klarar inte detta” och lämnade restaurangen.
Ellen kände att hon inte ens skulle klara av att köra bil hem, så hon gick in i Götes och Berits hem. Där möttes hon av en Kristusbild i hallen och sa högt: ”Jag orkar inte leva en dag till”. Så satte hon sig på kökssoffan och bara grät.
Då hör hon någon i rummet intill. Det visar sig vara Göte som kommit in. ”Är det så illa?”, frågar han. ”Ja”, svarar Ellen. ”Du känner Jesus och vet vem han är, men vet du vad han har sagt? Att vi ska lägga händer på de sjuka så de blir friska. Tror du på det?”. ”Ja, idag vill jag tro det”, säger Ellen. Göte sätter sig i soffan, lägger händerna på hennes rygg och ber.
Vad han bad minns inte Ellen, men 20 minuter senare var hon smärtfri! Det
Ellen i en trädgård på Gotland, dit hon gärna gör resor med några väninnor.
tog två år innan hon vågade berätta vad hon varit med om. Detta hände för 20 år sedan. Hon har fortfarande ont i kroppen, men kotorna som förr var trasiga är nu hela. Hon har gjort en magnetröntgen och fått se det själv med egna ögon. De är hela!
Jag frågade henne vad kyrkan betyder för henne och svaret kom snabbt:
- En familj, en trygg familj, där jag får vara Ellen. Jag behöver inte vara någon annan, utan kan vara Ellen fullt ut. Älskad för den jag är. Man tillhör ett större sammanhang. Det är samma tro, samma Gudsrelation. Berättas det nåt från till exempel Indien eller något annat land, så kan man känna igen sig! Värdet av den kyrkliga familjen kan vi nog inte förstå. Det handlar inte om prestation som i det övriga samhället. Utan om en tydlig gemenskap och ett “ETT” tillsammans.
När jag frågar varför man ska vara medlem i kyrkan, säger hon att många nog inte förstår vikten av att vara med.
- Det är en traditionsbärare och oftast går man dit för vigsel, dop eller begravning eller när livet känns jobbigt och svårt. Men jag önskar att fler skulle gå dit för att verkligen få del av det som presenteras. Det är som en livscoach där vi kan dela med oss av vad vi själva har upplevt och vara nyfikna på vad andra har i sitt “bagage”. Varje tillfälle har ett budskap och skulle man gå på en föreläsning skulle man nog få betala dyra pengar för samma sak. Här är det en ny livsberättelse, ett delande av tro och liv varje vecka.
Ellen berättar och sjunger för barnen på "Äventyret" på EFS i Ullånger.
nedanför Ytterlännäs k:a för att få en plan yta.
Nya askgravlundar tillkommer
i Gudmundrå och Ytterlännäs
Behov för fler gravplatser i en så kallad askgravlund finns på pastoratets två största kyrkogårdar. Nu pågår arbetet med att utöka med två nya.
Text: Linus Ottosson Foto: Linus Ottosson, Björn Lundgren
Arbetet med de två nya askgravlundar i Gudmundrå och Ytterlännäs har inletts.
Det är ordinarie personal tillsammans med säsongsarbetare som förbereder markytorna, murar upp och planterar.
I Gudmundrå har man kommit ganska långt med arbetet och bör kunna bli helt klara i oktober. Det byggs åtta enheter inom askgravlunden med uppmurade planteringsytor i kvadratisk form och med en pelare av granit i mitten. På den finns det plats att sätta graverade skyltar med namn på de avlidna som gravsätts där. Totalt kommer det att finnas 448 platser i nya askgravlunden på Gudmundrå kyrkogård.
- Nu när vi får en till här på
Gudmundrå kyrkogård så behöver vi kunna skilja dem åt med namn. Det vore kul med en namntävling med kreativa bidrag, så det inte bara blir t.ex. gamla & nya eller lilla & stora. Läsarna får gärna skicka in förslag, hälsar kyrkogårdsföreståndare Leif Lindström.
I Ytterlännäs har arbetet precis inletts med markförberedelser och initial uppmurning. Placeringen blir i slänten strax nedanför kyrkan med vacker utsikt över Edsfjärden. Det blir fyra rundlar med pelare i och totalt 184 platser. Om arbetet löper på helt enligt plan står den klar innan sommaren.
- Det kommer bli fantastiskt fint, en pärla i pastoratet, säger Björn Lundgren, fastighets- & kyrkogårdschef.
Lennart Korén har anlitats för att rita de nya askgravlundarna och planera
för all plantering av träd (bl.a. Pelarrönn Fastigiata), buskar, perenner och sommarblommor (bl.a. Malus Rubin).
När nya askgravlundarna invigs och sedan kan tas i bruk är i skrivande stund ännu inte fastställt.
Vad är en askgravlund?
Det är en upplåten plats på kyrkogården där aska i urna kan begravas. Här finns inga markerade gravar och det upplåts ingen gravrätt. Inga ljus eller dekorationer får sättas ut på gravområdet, utöver de gemensamma smyckningsplatserna. Till skillnad från minneslunden, som är ett helt anonymt gravskick, så är anhöriga välkomna att närvara vid gravsättning i askgravlunden.
Bild t.v: Säsongsarbetare murar i Gudmundrå. Bild t.h: Kyrkvaktmästare Jonny Fritz gräver
Döpta, konfirmerade, avlidna medlemmar
DÖPTA
Bjärtrå
2024 06 01 Noui Sten Vilhelm Djupenström
2024 06 29 Lars Vincent Olle Sjölander
Gudmundrå
2024 06 01 Lilly Persson
2024 06 08 Esther Norberg
2024 06 29 Herman Lindfors
2024 07 20 Alicia Rydén Engdahl
2024 07 20 Luna Rydén Engdahl
2024 08 03 Ludvig Nyberg
Nordingrå
2024 07 13 Tess Mona Mi Edholm
VIGDA
Bjärtrå
2024 06 15 Lee Selggren
Daniel Eliasson
Gudmundrå
2024 06 22 Mejken Hansson
Gunnar Andersson
2024 07 06 Cecilia Näsholm
Johan Öberg
2024 07 13 Malin Erika Lundin
Magnus Lundholm
2024 07 14 Kristina Aronsson Per Bjuhr
2024 07 26 Siv Pettersson
Kenneth Brolin
2024 07 27 Kim Källström
Mikael Jansson
Nora-Skog
2024 07 06 Caroline Åkerlund
Nils Lindholm
Ullånger
2024 07 13 Anna Westergren
Emil Forsgren
Ytterlännäs
2024 07 13 Frida Söderlund
Joakim Edström
AVLIDNA
Bjärtrå
2024 08 14 Ingeborg Birgitta Bonell
Dal
2024 07 18 Ingrid Birgitta Nordlander
Gudmundrå
2024 05 18 Sixten Lennart Kock
2024 05 24 Bo Johan Emanuel Viklander
2024 05 26 Monika Ingeborg Hulting
2024 06 00 Jan Siwert Bertil Strandberg
2024 06 05
Edit Anna Margareta Johansson
2024 06 11 Birgitta Molander
2024 06 22 Per Georg Kjell Lundin
2024 06 24 Anett Marie Sjödin
2024 07 02 Ernst Lennart Hägglund
2024 07 04 Jan-Henrik Wikman
2024 07 05 Tryggve Gunnar Melander
2024 07 07 Hilmer Alfred Bergström
2024 07 15 Rolf Rune Johansson
2024 07 20 Emma Kristina Söderlund
2024 07 22 Margit Ingeborg Östberg
2024 07 25 Bernt Ove Viktor Bergqvist
2024 07 26 Barbro Sylvia Johansson
2024 08 15 Marie Ingeborg Tiger
Nora-Skog
2024 06 02 Kjell Stefan Gerdin
2024 06 04 Lars Börje Lindström
2024 08 04 Bengt Arne Sjölander
Nordingrå
2024 07 15 Nils Sune Vidmark
Styrnäs
2024 06 23 Lars Erik Sjödin
2024 07 18 Nils Ove Nordén
Torsåker
2024 06 03 Per Ola Sahlin
2024 07 01 Stefan Torgny Johansson
2024 07 25 Birgit Elisabet Gunilla Börlin
Ullånger
2023 11 07 Clare Vivian Sandin Lindström
2024 05 23 Börje Mathias Wiklund
2024 05 27 Maj Lis Hansson
2024 07 07 Bengt Olof Sahlén
2024 07 14 Gull Maj Jonsson
2024 07 15 Gunborg Maria Viberg
2024 08 11 Lasse Hans-Ola Gradin
Vibyggerå
2024 05 16 Harriet Mariann Sundström
2024 07 06 Göran Martin Sundqvist
Ytterlännäs
2024 06 07 Erik Anders Gustaf Fälldin
2024 06 11 Bo Hans Forsman
2024 06 13 Gustaf Häggqvist
2024 06 21 Gullan Vivi-Ann Vallin
2024 07 13 Diana Margareta Elisabet Nordin
2024 07 17 Nils Olof Anders Gradin
2024 07 21 Leif Åke Edfors
2024 07 24 Erik Lage Eriksson
2024 07 25 Bernt Ove Viktor Bergqvist
2024 07 25 Leif Ove Lundholm
2024 08 03 Erik Bo Hugo Ström
2024 08 09 Ritva Anneli Pitkänen
2024 08 09 Per Erik Christer Westin
2024 08 14 Per Allan Westman
Jubilarer i Gudmundrå
Ett härligt gäng samlades till vårens 80-årsfest den 4 juni på Gudmundrå församlingsgård. Festen inramades av smarrig smörgåstårta, härlig musik av Sune & Eva-Britt Johansson och varm gemenskap som bara växte allteftersom jubilarerna delade glimtar ur sina liv. Tacksamhet! Jubilarerna (från vänster): Pirkko Leppänen Montonen, Britt-Louise Mellberg, Jan Edholm, Mona Öberg, Maud Melin, Erling Ulfsparre, Inger Berglund, Jan Sterner, Lennart Torsbrink, Kjell Bostedt och Åke Sjölander.
Kyrkskatten
Gamla mynt, ett titthål in i historien
Text & foto: David Tosteberg
Hundratals urgamla mynt hittas vid en utgrävning av en gammal kyrkoruin – vad kan vara mer en sinnebild av ordet ”kyrkskatt” än det? 1938 grävde arkeologer ut Gudmundrå kyrkoruin och fann inte mindre än 357 mynt från hela kyrkans historia. De äldsta mynten härrör från ca år 1200 och de yngsta från slutet av 1700-talet och mynten hittades spridda över nästan hela ruinens yta. Här är det alltså inte fråga om en nedgrävd silverskatt, utan om tappade småmynt som inte återfunnits förrän hundratals år senare. Såvitt jag kunnat utröna är det närmast unikt med så många småmynt i en och samma kyrka. Av 150 granskade kyrkor har exempelvis Gudmundrå kyrka fyra gånger fler mynt från tiden 1521-1611 (reformationstiden) än Hagby kyrka i Småland på andra plats. Frågan är varför och här finns en spännande teori. Kyrkoruinen står på lerjord i en sänka, en mark som inte alls lämpar sig för en stor och tung byggnad. Dåliga jordförhållanden kan ha lett till stora markförskjutningar som kan ha lett till sprickor i golvbeläggningen där tappade kollektpengar kan ha trillat ner. Men varför har man byggt kyrkan där? Kyrkor brukar byggas på noga utvald plats och runt ruinen finns otaliga åsar som hade passat betydligt bättre. Möjligen kan det vara så att kyrkan ursprungligen byggdes som en så kallad missionskyrka ännu tidigare än vad dagens ruiner visar, alltså redan när kyrkobyggande inte var ett påbud uppifrån. Kanske byggdes
den första kyrkan på privat mark ägd av någon tidig kristen i bygden och då fick man ju ta den mark man hade.
Hur kommer det sig att hela tolv 2-öresmynt från 1573 hittats i kyrkan? Finns det en koppling till kyrkoförordningen från 1571 som angav att det varje helgdag skulle tas upp kollekt till de fattiga? Att många var fattiga i Gudmundrå vid den tiden vet vi av att man begärde statlig hjälp för att renovera kyrkan eftersom ”kyrkan begynner flux förfalla och att de för fattigdomens skull ingen råd hafa samma deras kyrka igen upprätta”. År 1576 beviljade kung Johan III 4 pund spannmål som bidrag.
Delar av myntskatten finns i tornmuseet i Gudmundrå kyrka och där har jag fascinerats av denna inblick in i historien. De äldsta mynten där är från Albrekt av Mecklenburgs regeringstid (1364–89) strax före Kalmarunionen och det är spännande att försöka leva sig in i hur livet kan ha tett sig för människorna här då – och hur det kan ha förändrats när sjörövarsällskapet Vitaliebröderna byggde fogdeborgarna Styresholm och Pukeborg uppe i Prästmon. Eller under Gustav Vasas tid. Eller drottning Kristinas. Eller Gustav III:s tid.
"Jesus och lärjungarna betalade skatt och handlade med mynt som vi idag kan identifiera.
Det som är praktiskt med mynt som inblick i historien är att de är så påtagliga och ofta så daterbara. Gestalter som
nästan kan kännas som sagofigurer träder fram när man ser deras nunor på ett slitet gammalt mynt. En vag känsla av ”förr i tiden” blir konkret när man tänker att myntet varit nytt och i omlopp vid en speciell tidpunkt i historien. Här i Sverige kommer vi inte mer än drygt 1000 år tillbaka med präglade mynt, men i andra delar av världen lätt det dubbla. Och här sammanfaller faktiskt myntens värld med Bibelns! Hur ofta tänker man på det? Jesus och lärjungarna betalade skatt och handlade med mynt som vi idag kan identifiera. Den kejsare Augustus vars skattskrivning fick Josef och Maria att bege sig till Betlehem gav ut mynt och detsamma gjorde kungen i Jerusalem, Herodes. När Jesus bad om att få se ett mynt med kejsarens bild så vet vi hur dessa mynt såg ut. Vi har gott om dem från otaliga fyndplatser. Till och med Pontius Pilatus själv, den romerske ståthållaren som dömde Jesus att korsfästas, lät prägla mynt. I min egen samling har jag mynt av Herodes den Store (37–4 f Kr), kejsaren Tiberius (14–37 e Kr) och Pontius Pilatus (26-36 e Kr). Jag har också ett exemplar av vad man kallat ”änkans skärv” präglat någon gång 103–76 f Kr. Ett sådant mynt var värt 1/128 av en denar (som motsvarade en dagslön), vilket inte låter så imponerande. Ändå gav hon mer än alla andra, enligt Jesus. För hon gav allt hon hade.
ANVÄNDS FÖR ATT VRIDA RUNT
DELA UPP ETT ORD
NÄTADRESS
ANKOMST
KORT TVEKAN
FÖRFLYTTA
KRAMFORS PASTORAT FÖRVALTAR KYRKOGÅRDAR
GÅ OCH
HÄRD SOM ÄR GULD VÄRD
CYKLA DJUR BAKOM ÖRAT
FALLA SAMMAN
BEREDVILLIGT
TYGSKADA
HÅLLS I FLERA AV VÅRA KYRKOR UNDER ALLHELGONAHELGEN
UNDERSTA DEL HJÄRNPRODUKT PÅ
BE SVENSKAKYRKAN SE KAN DU TÄNDA ETT DIGITALT
HÖRS GNÄLLSPIK
PLATS FÖR HANDLINGAR ROSETTER
MARKERAR GRÄNS ORESONLIG FÅR VIMSIG OFTA
KAN PRÄSTER OCH DIAKONER GE
FLÄSKKÖTT
BRUTEN LÖMSK
OINTRESSERAD MAMMA TILL SET
HIMLAFENOMEN
I HÖGT OCH HETSIGT TEMPO
TITTAR UTAN AVBROTT
SAKNAR ORIGINALITET PINNLIK
NÄSPLÅGAN AVSLAGEN LEEDS
ÄKTA HÄLFT DU HAR FLERA INRE
SE EN SKYMT AV SÄGER PASS URANIA VAR EN AV?
SISTA DELEN AV RÖRA
BEHÅLLAREN TYSKLAND
VARA PÅ BENEN
SVENSK FORM AV PETRUS
INGEN PÅ ISEN
FARLIG ATT GÅ IGENOM
ANDEFATTIG
BIFALL I OMSK
SYSTER TILL RAKEL
SPRÄNGÄMNE
MJUKGÖRARE
600
KONFESSION
KRISTEN ENIGHET
HÖRS FRÅN REPETITIV
SKAKIGT TRÄD
FRAMSIDA PERSONALGRUPP
HÖRS FRÅN UPPTAGEN
TAR SKROCKFULL I
ERBIUM
HÖRS MED BENE
INGALUNDA
Skicka in - Vi drar 3 + 1 vinnare bland korrekta lösningar & bildsvar. Skicka in senast 15/11 via post; Jättestag. 13, 872 34 Kramfors, eller mejla fotokopia; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.
Grattis till våra vinnare från förra numret! Korsord: Märtha Söderlund (Bollnäs), Eva Eurenius (Nordingrå), Lars Ljungdahl (Kramfors). Bildfråga: Sonja Wiberg (Nordingrå). Vi skickar er ett litet vinstpaket med en bok av Tomas Sjödin och en Fairtrade choklad.
Namn:
Adress:
Ort:
Var i vår vackra bygd är detta foto taget? Skriv din gissning: Rätt svar förra numret: Sörleviken, Nordingrå
Korsordsmakare: Hanna Fredholm
Foto: Henrietta Warnke
Med hj rta för församlingen
Från textläsning som barn till kyrkvärd som vuxen
Text & foto: Ann-Charlotte Agrell
Jag träffar Monica Klintbo, utanför Bjärtrå kyrka en varm och solig förmiddag i augusti. Hon är född i Bjärtrå. Föräldrarna drev lanthandel och där ingick även begravningsbyrå. Monica övertog senare begravningsbyrån efter sin farmor och mamma.
Nu är hon alltså den tredje generationen kvinnor som drivit verksamheten. Monicas livsvandring har flätats ihop med Bjärtrå församling på olika sätt genom åren. Hon berättar mer:
- När jag var barn var min farbror vaktmästare i Bjärtrå kyrka. Jag gick ofta med fika till honom och tyckte att det var roligt att hjälpa till. Min mamma var engagerad i kyrkan och jag följde gärna med dit.
Vi bodde nära kyrkan och det var tradition att gå i gudstjänst på söndagar. Den barnverksamhet som fanns i Bjärtrå, anordnades av kyrkan. På söndagsmorgnarna var det söndagsskola i kyrkan, där vi fick lyssna till bibelberättelser.
När Monica blev några år äldre deltog hon i barngruppen Juniorerna.
- Jag minns att vi fick fläta band och göra nyckelringar och så var det förstås undervisning ur Barnens bibel.
Vid Julkrubban-gudstjänsten fick man läsa någon text ibland. Jag minns än idag ett av de bibelord som jag läste: ”Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus. De som bor i dödsskuggans dal ska se ett ljus lysa över dem”.
Hennes engagemang fortsatte under tonåren upp i vuxen ålder.
- När jag konfirmerats var jag med i Kyrkans Unga och några gånger åkte vi på skidläger och träffade andra ungdomar från stiftet. Jag sommarjobbade även som vaktmästare i kyrkan några säsonger. Som vuxen har jag varit med i Bjärtrå Församlingskedja som var en diakonikrets. Vi ordnade bl.a. ”De gamlas dag”, som det påstås att vi var en av det första församlingarna att göra. Jag är sedan några år tillbaka kyrkvärd i Bjärtrå och ordförande i församlingsrådet, som är förtroendefullt och för vilket jag känner engagemang, avslutar Monica.
Vill du också engagera dig i en församling?
Prata med andra som redan är engagerade (kanske du känner någon?).
De hjälper gärna till, om du också vill vara med. Eller använd någon av de anställda som bollplank för att hamna rätt. Välkommen med!
I vår bönegrupp i Nordingrå som träffas till bön, samtal och lovsång en gång i veckan, bad vi under våren för en svårt psykiskt sjuk kvinna på en annan ort. Hon var också självmordsbenägen och behövde vaktas dygnet runt. Bad också för en böneduk som skickades till henne. När vi nu i höst träffas igen får vi ta del av ett fantastiskt bönesvar. Kvinnan är idag frisk och befriad från det som plågat under lång tid, och maken har berättat att han fått en helt ny fru.
Detta är ett av många svar på bön som vi i bönegruppen fått se under åren, både vad gäller helande till kroppen, men också på många andra områden både i stort och smått.
Gud hör bön och svarar på bön. För bönegruppen /Pelle Sjölander
Bön är ett samtal med Gud. Du kan be hur som helst och om vad som helst, med ord eller tyst i hjärtat. Det är lika mycket en bön om du ber i en kyrka, i naturen eller på bussen. Om du har svårt att formulera en bön, kan du ta hjälp av de tre orden tack, hjälp och förlåt. De flesta har ju något att tacka för, något som vi känner att vi behöver hjälp och stöd i, och något vi ångrar att vi har sagt eller gjort mot en annan människa.
