ner liksom en del naturläkemedel. Dessa produkter blir därmed olämpliga för personer med östrogenkänsliga tumörer. En god regel är därför att alltid höra med sin läkare om vad som är lämpligt. Även födoämnen kan påverka läkemedels funktion. Ämnen i grapefrukt konkurrerar t ex om samma enzymsystem i levern som tamoxifen, och kan inte tamoxifen omvandlas till sin aktiva metabolit, får man ingen effekt. Men, poängterade Helena, forskningen har inte givit några tvärsäkra svar på frågan om kombinationen är olämplig, men vill man vara försiktig väljer man apelsinjuice i stället. Försiktighetsprincipen bör gälla och den innebär att man bara tar bevisat oskadliga medel. Att forskningen inte kunnat visa att ett medel är farligt innebär definitivt inte att det är ofarligt. Här kom ytterligare en varning: vitaminer och mineraler kan störa cytostatika- och strålbehandlingen som då riskerar att få sämre effekt. Berätta för sjukvårdspersonalen vad du brukar ta – även laboratorietester kan påverkas av naturläkemedel. Forskning pågår och behövs, speciellt som vissa naturläkemedel visat sig vara skadliga för levern. De studier som hittills gjorts på KAM visade ingen skillnad mot skolmedicinen på fem års sikt. Ingen av de undersökta KAM-behandlingarna förlängde livet, men det är möjligt att man kan må bättre under dessa fem år, vilket ju är en poäng. Att korrekt forskning är svårt visade de försök som gjorts med akupunktur mot illamående. Med stor sannolikhet har akupunktur god effekt, men det är svårt att göra en korrekt studie, eftersom även de verkningslösa nålarna kan stimulera akupunkturens triggerpunkter. Dessutom är illamående en åkomma som har ett stort psykiskt inslag. Tror man att man blir sjösjuk, så blir man det med stor sannolikhet också. Likaså kan yoga ha en hel del poänger. Blir man lugn och avspänd, minskar risken för inflammationer, psyket stärks och därmed minskar risken för cancer. Alkohol är ett omtvistat ämne. Alkohol ökar risken för bröstcancer, men riskökningen beror på hur mycket man dricker. Studier på möss visar emellertid att om de hade tumörer så spred dessa sig i mindre grad om mössen fick alkohol i sitt dricksvatten. (Erfarenheter från djurförsök går dock inte att okritiskt överföra till människor eftersom olika djurslag fungerar olika). Om alkohol ökar eller minskar risken att få återfall är kontroversiellt, många faktorer kan påverka, bl a vilken typ av bröstcancer man har. Data från Helenas studie visar inte att alla bröstcancerpatienter bör bli helnykterister. Helena visade rekommendationer från USA som anses minska risken för cancer. De innebar inte något nytt, men förtjänar att upprepas: Det är positivt att vara smal men inte underviktig, vara fysiskt aktiv 30 min per dag, välja mat med omsorg, t ex mer frukt, grönsaker och helkorn,
Amazonabladet nr 4-2015
äta mindre rött kött, undvika korv och annat processat kött, undvika skräpmat med mycket socker och lite fibrer samt minska på saltet. Och låta bli kosttillskott i megadoser. Och självklart låta bli att röka. För den som vill läsa mer är följande länkar användbara. OBS att sidorna är skrivna på engelska. www.nccih.nih.gov/health och www.mskcc.org/cancercare/treatments/symtom-management/intergrativemedicine. Text: Eva Langlet
Faktaruta: Helena talade en hel del om interaktioner och att ämnen interagerade – ett självklart begrepp för medicinskt kunniga, men kanske inte för gemene man? Ordet interaktion/interagera består av två delar – inter betyder mellan och aktion och agera innebär att ”något händer”. Begreppets innebörd blir då: om man intar två ämnen samtidigt händer något man inte väntar sig och oftast menar man något negativt. Naturläkemedel och läkemedel som har effekt har också bieffekter och de kan då också interagera med varandra. Två vanliga vägar finns. Det första är att medlen ”hakar i” varandra i magsäcken och kroppen kan inte ta upp något av dem. Effekten uteblir. Exempel på detta är att järn och Levaxin klumpar ihop sig. Men obs! Detta endast om man tar järn tillfälligtvis, vid längre användning ställer man in dosen efter detta fenomen. Det andra är att medlen konkurrerar om samma nedbrytningssystem i levern. Levern är det organ i kroppen som omvandlar läkemedel/naturläkemedel antingen till aktiva ämnen (metaboliter) eller till ämnen som kan utsöndras med urinen eller avföringen. Enzymsystemet kallas CytokromP450 och finns i många varianter. Helena pratade om CYP 3A och CYP 2D. Detta har betydelse för effekten av Tamoxifen/Nolvadex, där den tablett vi stoppar i munnen inte ger effekt förrän levern omvandlat den till ett aktivt ämne (metabolit). Även anastrozol, letrozol och exemestan passerar genom leverns enzymsystem, och kan påverkas av andra läkemedel och naturläkemedel. Ytterligare ett begrepp som nämndes: in vitro innebär att försöket utförs i provrör (glas) till skillnad mot in vivo som innebär att försöket utförs i en levande kropp. Inte självklart att dra slutsatser mellan ett djur eller människa och ett provrör, där försöksbetingelser kan renodlas.
7