Chefstidningen nr 7 2021 by akademssr

HR- och ledarskapsmagasin för akademiker

VÅGA DELA PÅ LEDARSKAPET NUMMER 7/2021

TEMA:

SÅ SKAPAR DU NYTÄNK PÅ GOLVET

Tryggast Fredrik Lindén, chef över Sveriges ubåtsflottilj

100-TALS METER UNDER HAVSYTAN

ANNONS

VÄLKOMMEN TILL CHEFSTIDNINGEN

Bra böcker för bättre chefer VÄLKOMNA) Veckans roligaste intervju var den med Tobias

Nielsén, vd och grundare av bokförlaget Volante. Medan vi pratar om svenska chefers läsvanor refererar han om och om igen till boktitlar och författare, på svenska och på engelska. Titlarna liksom trillar ur honom, som ett pärlband av slagkraftiga management-tips. Jag slutar anteckna efter ett tag, hinner verkligen inte med. – Du får skicka en lista, säger jag. På dina favoriter. Listan som dyker upp efter några dagar är minst sagt diger. Missa inte den på sidan 14! Har du kanske en egen lista (lång eller kort) på böcker (bok?) som hjälpt dig i ditt yrkesliv? Dela med dig av den till oss på redaktionen så fortsätter vi att tipsa om bra böcker för ledare.(Mejla oss på redaktionen@ chefstidningen.se) MISSA INTE HELLER Tim Anderssons intervju med

chefen för Sveriges ubåtsflottilj, Fredrik Lindén. Fredrik har en lång erfarenhet av ledarskap i trånga, riskfyllda utrymmen hundratals meter under havsytan. Vardagen i en ubåt bygger på såväl tillit som ren lydnad, berättar han. Men om något händer – då hänger allt på honom, och hans beslut.

HELENE CLAESSON JENNISCHE Chefredaktör

FOTO:

MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

Får du kräva vaccination? Nu ställer många organisationer om igen när pandemirestriktioner och råd förändras. En del går tillbaka till kontoren, andra kommer att arbeta med hybridmöten och delvis på distans. Många verksamheter jobbar som under pandemin på plats, men med nya förutsättningar och krav. Vilka krav gäller för dig och din verksamhet? Hur kan du ta ditt arbetsmiljö ansvar?

Ett HR- och ledarskapsmagasin för akademiker. Ägs av Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening och är ett oberoende forum för ledarskaps-, HR- och organisationsfrågor. www.chefstidningen.se

REDAKTIONEN CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Helene Claesson Jennische, redaktionen@chefstidningen.se 0709 – 216 429 ART DIRECTOR Christian Williamsson DESIGN & PRODUKTION A4 Text & Form, www.a4.se REPORTRAR

Tim Andersson, Carin Fock, Jenny Palmqvist, Johanna Kvarnsell, Monir Loudiyi, Jennie Aquilonius FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

Angående vaccination får du fråga, men inte dokumentera. Du kan inte kräva. Du måste vidta flera andra åtgärder, riskbedöma och anpassa utifrån kraven på en säker arbetsmiljö. Du har samtidigt ansvar för er produktivitet och de personer som er verksamhet är till för. Se till att du har rätt information och tar beslut som är väl avvägda, dokumenterade och har stöd i lagar och regler.

Johan Bergmark (omslagsfoto), Rickard Kilström, Margareta Bloom Sandebäck, Björn Öberg KORREKTUR Monika Lann PRENUMERATION & ADRESSÄNDRING

prenumeration@akademssr.se TRYCK Norra Skåne Offset

TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2019: 24 300 ISSN: 2000-3498 POSTADRESS:

Akademikerförbundet SSR, Box 12800, 112 96 Stockholm BESÖKSADRESS:

Våra chefsförhandlare har egen chefserfarenhet och kan ge dig stöd och råd. Chefsrådgivningen är öppen vardagar kl 08-17 och nås på chef@akademssr.se eller 08-6174400.

Chefstidningen får du som chef, personalvetare eller egenföretagare och som medlem i Akademikerförbundet SSR

Mariedalsvägen 4, 112 96 Stockholm WWW.AKADEMSSR.SE VILL DU ANNONSERA?

Bengtsson & Sundström Media, 08-10 39 20 (vxl) chefstidningen@bs-media.se Allt material i Chefstidningen är skyddat enligt svensk och internationell upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Överträdelse beivras. Alla rättigheter förbehålles.

Chefer, egenföretagare, personalvetare samt beteendevetare med HR-inriktning inom Akademikerförbundet SSR får Chefstidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Det får även chefer inom Naturvetarna, DIK, Fysioterapeuterna, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter och Tjänstetandläkarföreningen.

Rätt verktyg gör jobbet bättre

Upptäck verktyget Bättre möten Hos oss finns stöd för en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats för kommuner, regioner och kommunala företag. Kostnadsfritt såklart!

Suntarbetsliv drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

I DETTA NUMMER: VÄLKOMMEN!} SIDAN 3 SPANING} Bästa löneförmånen SIDAN 9 Nytt tänk om medarbetarsamtal SIDAN 10 RAKT PÅ} Volantechefen och alla hans böcker SIDAN 12 FORSKNING} När algoritmer tar besluten SIDAN 16 UTMANINGEN} Omtyckt – men inte populär SIDAN 20 BALANS} Mycket att göra – eller farlig stress? SIDAN 36 VERKTYGET} De väljer att chefa ihop SIDAN 38 PORTRÄTTET} Fredrik Lindén, chef över Sveriges ubåtsflottilj SIDAN 44 CHEFSPANELEN} Vilka är höstens stora utmaningar på jobbet? SIDAN 52 NYTT I BOKHYLLAN} SIDAN 55 ARBETSRÄTT} Få koll på nya las SIDAN 56 AD-domar SIDAN 58 CHEFSDAGBOKEN} SIDAN 60 Trond Bugge, co-creation ledare på Ikea, vet att det finns mycket kraft i personalens idéer. SIDAN 26

FOTO

NAMN

10 SIDOR TEMA Så skapa r du nytä n k på golvet SIDAN 26 CHEFSTIDNINGEN 7 2021

ANNONS

Konsten att inte missa ersättning En utställning om att prata med dina medarbetare om deras kollektivavtalade försäkringar. Så att de har koll om de blir sjuka. Eller skadade på jobbet.

Se konstverken och få stöd och tips på afaforsakring.se/ingen-missad-ersattning

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

ANNONS

1-2 december 2021 Kistamässan Fri entré

Hur kan vi säkerställa att våra medarbetare har det bra därhemma? Detta är något psykologen Anna Bennich kommer att beröra i sin föreläsning Mänsklig hållbarhet i en skakig tid på mässan Personal & Chef, den 1-2 december 2021. På plats finns ett brett program och ett stort antal utställare - allt för att du ska utvecklas i din roll som ledare och få en välmående organisation.

Läs mer här

personalchefsthlm.se CHEFSTIDNINGEN 7 2021

spaning

Nytt om ledarskap

Bästa löneförmånen glöms bort vid rekrytering FÖRMÅN} Vilken är den viktigaste löneförmånen? Frågan ställdes i en Sifo undersökning (beställd av aktörerna bakom Tjänstepensionens dag) och svaret var entydigt. En klar majoritet, 59 procent, av de yrkesarbetande tyckte att tjänstepensionen var den viktigaste förmånen. På andra plats kom friskvårdsbidrag (18 procent) och träning på arbetstid (9 procent). Men trots att många tycks uppskatta sin tjänstepension, och trots att det utan tvekan är den förmån många arbetsgivare lägger mest pengar på, så är det inget arbetsgivare pratar om när de rekryterar nya medarbetare. Knappt två av tio svarar i undersökningen ja på frågan om tjänstepensionen togs upp av arbetsgivaren senaste gången de satt i en anställningsintervju. – Arbetsgivare som betalar in till tjänstepension för sina anställda har allt

ILLUSTR ATION: GET T Y

att vinna på att prata mer om den med sina medarbetare, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten. Cirka nio av tio förvärvsarbetande svenskar har tjänstepension. En löneförmån kan vara allt från gratis kaffe till tjänstebil, det som särskiljer tjänste pensionen är att man inte ”ser” den förrän man slutat jobba.

•

ILLUSTR ATION: PIX ABAY

LÅNGVARIGT STILLASITTANDE FARLIGT FÖR HÄLSAN Var tredje sysselsatt upplever hälsoproblem kopplade till arbetet enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Trötthet och värk i kroppen är de vanligaste besvären. För hög

arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner. Där upplever fyra av tio hälso besvär till följd av jobbet.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

75 % … av chefer och vd:ar förlitar sig på magkänslan när de rekryterar enligt en enkätundersökning gjord av rekryteringsföretaget TNG.

spaning

Bättre snack med personalen om ni ses ofta ÄR MEDARBETARSAMTAL EN GÅNG OM ÅRET SÅ LYCKAT EGENTLIGEN? PÅ APOTEKSGRUPPEN TÄNKER MAN FRÅN OCH MED I ÅR ANNORLUNDA. AV

HELENE CL AESSON JENNISCHE

DIALOG} I stället för de traditionella medarbetarsamtal som tidigare hållits en gång per år har Apoteksgruppen nu infört kortare regelbundna dialogsamtal mellan medarbetare och ledare. Samtalen ska hållas vid minst sex tillfällen varje år. Målet är att stimulera en mer frekvent dialog för att öka motivationen och drivkraften hos medarbetarna. SAMTALEN INNEHÅLLER fyra huvudteman och tar cirka 30 minuter att genomföra. De få frågorna och den återkommande metodiken gör att samtalen lätt går att genomföra, till exempel under en promenad. Den första feedbacken från medarbetarna har varit positiv.

– Formen för samtalen upplevs mer öppen. Flera medarbetare menar att de nu berör områden som de kanske inte alltid pratat om tidigare, säger Sofie Almqvist Gärtner, people direktor på Apoteksgruppen och tillägger att de årliga medarbetarsamtal som man haft tidigare dessutom snabbt blev inaktuella i en så snabbrörlig bransch som deras. – Den nya processen med mer regel-

När kvinnor avancerar inom näringslivet ökar risken för skilsmässa. Det visar forskning från jämställdhetsforskaren Johanna Rickne, vid Stockholms universitet. – Det är väldigt olika mönster mellan kvinnor och män

som blir vd. När kvinnor blir vd så fördubblas sannolikheten att skilja sig inom de närmaste åren, säger hon till Dagens Nyheter. Exakt vad det här beror på vet inte forskarna. Inte heller om det är mannen eller

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

kvinnan som lämnar. Men faktum är att många kvinnor tycks leva i stressiga familjesituationer samtidigt som de klättrar i karriären. En skilsmässa föregås ju ofta av en längre tids jobbig vardag.

•

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

SKILSMÄSSA VANLIG BLAND KVINNOR SOM KLÄTTRAR

ANNONS

#socionomdagarna

Mötesplatsen för kvalificerat socialt arbete 9-10 november 2021, Stockholmsmässan

Få inspiration, knyt kontakter och fördjupa dig i frågeställningar som är viktiga för dig i din profession! Bland talarna:

Teres Hjärpe

Magnus Jägerskog

Jenny Rehnman

Bo Hejlskov Elvén

Helena Post Mårtensson

Mehdi Adnan Mossa

Mia Börjesson

Stefan Einhorn

bundna samtal gör att mål och framtidsplaner kan uppdateras och följas upp på ett enklare och mer naturligt sätt i vardagen, säger hon. SOFIE ALMQVIST GÄRTNER är övertygad

om att dialogbaserad kommunikation, transparens och öppenhet är viktiga nycklar för att lyckas med att få väl mående, motiverade och engagerade medarbetare.

•

”Hundzonen är en del av det vi valt att kalla ’back to office boost’.”

Arrangeras av:

3 Sverige vill underlätta återgången till kontoret genom att tillåta hundar (köpta under pandemin?) på jobbet. HR-direktör Cecilia Eriksson förklarar på Linkedin.

Organiseras av:

Läs mer och boka din plats på socionomdagarna.se • 08 587 662 00

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

RAKT PÅ

Ont om svenska chefer som vill snacka böcker LÄSER SVENSKA CHEFER FÖR FÅ BÖCKER? FÖRMODLIGEN, MENAR BOKFÖRLAGET VOLANTES GRUNDARE TOBIAS NIELSÉN.

dess har förlaget sålt nästan en och en halv miljon böcker.)

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

FOTO: SOFIA RUNAR SDOT TER, STUDIO EMMA SVENSSON

FRÅGAR MAN Tobias Nielsén bör ledare leta böcker på andra hyllor än den märkt AV HELENE CL AESSON JENNISCHE ”Managementlitteratur”. Hellre styra mot psykologi, beteendevetenskap, teknisk utveckling, politik, filosofi – eller skönlitteratur... LÄSLUST} Tobias Nielsén är grundare – Jag talar hellre om böcker för ledare, och vd för bokförlaget Volante. Han har än ledarskapsböcker. Jonna Bornemark genom åren gett ut högvis med ledartill exempel, är en strålande ledarskapsskapstitlar. Också läst dem alla. Han är guru, men egentligen filosof. Jeff Bezos som han uttrycker det ”väldigt, väldigt lyfter alltid Kazuo Ishiguros Återintresserad”. stoden av dagen som viktig för – Jag tänker på de här böckhans företagargärning och både erna varje dag. När jag tränar Bill Gates och Barack Obama ungarna i friidrott eller bandy, läser mycket och kommer med när jag spelar tennis, är på jobmånga boktips. Och jag vet att bet... Böcker jag läst formar i Jonna många företagsledningar påverprincip allt jag gör. Också min Bornemark. kats av Kahnemans beteende organisation, säger han och nämner snabbt Daniel Kahnemans klassiker Tänka snabbt och långsamt. nya bok(Brus: det osynliga felet Viktig kunskap för ledare finns att som stör våra bedömningar – hitta i många genrer, säger han. och vad du kan göra åt det), Men läser svenska chefer svensk-amerikanen K Anders böcker? Nja, förutom några rikEricsson (Peak: vetenskapen om tiga storsäljare är väl inte böcker att bli bättre på nästan allt: för ledare det förläggare blir rika sanningen bakom 10 000-timmars på, och ni vet väl vad man brukar Micael regeln)och Cal Newport (Deep säga om svenska affärsmän på midDahlen. work: hur du finner fokus och djup dagar? jobbar i en distraherande värld) innan han – Att franska affärsmän undviker dem avslutar med ett resonemang om nödpå grund av torftiga samtalsämnen? Jo, vändigheten i att ständigt fokusera på jag vet. Pengar och golf, va? Eller kanske nästa slag – om det förra var dåligt. Och snarare Tesla och padel nuförtiden...? då pratar han plötsligt om tennis. Eller säger Tobias Nielsén och tillägger att det kanske inte... nog är ganska illa ställt med läsandet. (Förmodligen refererar han till Micael – Jag upplever att vi inte har ett samtal Dahlens bästsäljande bok Nextopia, om den här sortens böcker alls i Sverige. som på många sätt blev startskottet för Det finns ingen Bezos eller Gates som Volante för drygt tio år sedan. Sedan pratar böcker här.

F OTO: PETER JÖNSSON

Tobias Nielsén,grundare av förlaget Volante, drömmer om ett näringsliv där cheferna pratar om böcker.

Något som enligt Tobias Nielsén skulle kunna vara ett problem. – Jag brukar säga att det inte finns något så prisvärt som en bok. Hur mycket kunskap får du inte för 250 kronor? Kunskap som faktiskt kan omsättas till miljoner i ett företag. HAN BERÄTTAR OM PR-killen som sålde sitt företag för hundratals miljoner och när han frågade vad som egentligen var hemligheten kom svaret snabbt. – Visst, han hade jobbat hårt och envist och så, men hela upplägget för företaget, hela grundtänket, hade han hittat i en bok. En halvakademisk bok som gjord för konsultmodeller. Men sånt snackar man ju inte högt om. Så nej, vi får inte veta vem den beläste företagaren är. Men faktum kvarstår, facit finns därute. – Så det finns förstås saker att göra här, tillägger han och berättar om Volantes 1600-talshus i Gamla stan i Stock-

holm där han bygger vad han kallar ett litteraturhus med förlagskontor, bokhandel och nu också en litterär salong. – Där kommer vi ha samtal och föredrag. Vi har redan satt igång med några releaser och författarsamtal, men ordentlig invigning blir det i vinter. Och vem vet, kanske det också får bli bokklubbar och bildningsresor för näringslivet och entreprenörer. MEN HUR ÄR han själv som chef då? När han nu läst så många böcker. – Tyvärr är det ju så att även om man fångar upp mycket i det man läser, så ska man hinna genomföra det också. Jag gillar kanske böckerna för mycket, borde egentligen lägga mer tid på företagsbyggandet och mindre på produkterna och författarna. Då skulle jag bli en bättre chef, säger han.

•

NÄSTA SIDA: TOBIAS NIELSÉNS BOKTIPS

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

RAKT PÅ

F OTO: LEIF HÖGBERG

”Jag brukar säga att det inte finns något så prisvärt som en bok.” Tobias Nielsén.

BÖCKER SOM JAG TÄNKER PÅ VARJE DAG OM LEDARSKAP Peter Drucker: The effective executive. Simon Elvnäs: Effektfull: detaljerade studier av ledarskap – så ökar du effekten av din tid. Jan Carlzon: Riv pyramiderna! Jim Collins: Svänghjulseffekten: hur framgångsrika företag får upp momentum. OM TID & PLANERING Cal Newport: Deep work: Hur du finner fokus och djupjobbar i en distraherande värld Daniel H. Pink: När: Vetenskapen om perfekt tajmning. OM BESLUT OCH BETEENDEN Daniel Kahneman: Tänka, snabbt och långsamt, samt

Brus: det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det. Richard H. Thaler: Beslut och beteenden, och ihop med Cass Sunstein, Nudge: improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness. Nassim Taleb: The black swan: The Impact of the Highly Improbable. OM INDIVIDUELL UTVECKLING Martin Hägglund: Vårt enda liv: sekulär tro och andlig frihet. K Anders Ericsson: Peak. vetenskapen om att bli bättre på nästan allt (sanningen bakom 10 000-timmarsregeln). Carol Dweck: Mindset: changing the way you think to fulfil your potential. David Epstein: Bredd: därför lyckas generalister i en specialiserad värld. OM VANOR OCH LYCKA BJ Fogg: Mikrovanor: de minimala förändringarna som ger maximala resultat.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

Gary Keller: The ONE Thing: The Surprisingly Simple Truth About Extraordinary Results. Micael Dahlen: Kaosologi, En liten bok om lycka, samt En liten bok om meningen med livet. Arthur Schopenhauer: The wisdom of life. Marcus Aurelius: Självbekännelser. Walter Mischel: Marshmallowtestet: att bemästra självkontroll. Ryan Holiday: Hindret är vägen: den klassiska konsten att vända motgångar till segrar. OM MARKNADSFÖRING Robert Cialdini: Influence: the psychology of persuasion. Klas Hallberg & Per Kristensson: I kundens skor: att skapa värde utifrån mottagarens perspektiv. Simon Sinek: Fråga först varför (Start with why). Christian Grönroos: Tjänstefiering: i kundens ögon är alla företag tjänsteleverantörer.

Bli en av oss, få en av oss. När du ska anställa, söker du personal som skiljer sig från alla andra. Som bryr sig mer, alltid kommer i tid och engagerar sig lika mycket i lagerhyllan som i teamets samlade framgångar. Människor med bakgrund eller deltidsengagemang i Försvarsmakten har allt det – handlingskraften, samarbetsförmågan, ansvarstagandet och det större perspektivet. Ett samarbete med Försvarsmakten innebär att du får tillgång till bättre medarbetare samtidigt som du bidrar till försvaret av Sverige. Samarbeta med Försvarsmakten. Läs mer på forsvarsmakten.se/arbetsgivare

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

FORSKNING

VEM HAR KOLL NÄR ALGORITMER STYR? Modern teknik kan hjälpa chefer att fatta rättvisa, effektiva och smarta beslut. Men det kan också gå riktigt fel. AV

MONIR LOUDIYI

ILLUSTR ATION

BJÖRN ÖBERG

DIGITALISERING) Inför skolvalet 2020 vägen lirar inte med verklighetens valde Göteborgs stad att för första kollektivtrafiknät och infrastruktur. gången använda sig av digital teknik Så algoritmen gjorde minst sagt märksom hjälpmedel i arbeliga skolplaceringar. tet med att placera elever I vissa fall kunde skol på stadens olika skolor. placeringarna i praktiken Forskning om digitaliseringIndelningen sker enligt innebära att 12-åringar ens effekter och algoritmiskt närhetsprincipen och förväntades resa i över en beslutsfattande. algoritmen var kodad så timme enkel väg till skoatt eleven blev placerad lan. Systemet var desspå den närmaste skolan utom beskaffat på ett vis Genom fokus på caset med fågelvägen från hemsom ledde till en dominoskolplaceringar i Göteborg. adressen. effekt där varje barn likt Det visade sig inte vara en bricka i spelet knufså smart. Algoritmen fade till nästa som puttaAlgoritmiskt beslutsfattande, tog inte hänsyn till att des vidare till en annan speciellt inom det offentliga, Göteborg delas rätt itu av skola, och så där fortsatte kan i värsta fall innebära rätts Göta älv och för den med osäkerhet och allvarliga konse- det. någon som helst koll på kvenser för medborgarna. DET DRÖJDE INTE länge förlandets andra stad är det välkänt att sammankopprän mer än 1 000 överlingen mellan Hisingen och fastlandsklaganden från måttligt roade föräldgöteborg är ett högst påtagligt problem. rar damp ner hos grundskolenämnden Det som verkar nära på en karta fågel och beslutsfattarna sattes på prov – hur

VAD?

HUR?

VARFÖR?

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

FORSKNING

skulle cheferna hantera en situation där beslut delegerats från människa till maskin med ett mindre tillfredsställande resultat? FRÅGAR MAN FORSKAREN Charlotta Kron-

Charlotta Kronblad.

blad, som nyligen doktorerat vid Chalmers tekniska högskola på ämnet digitalisering och juridik, hanterades det inte särskilt bra. Hon och hennes familj drabbades själva hårt då deras barn placerades på skolor långt från hemmet. Och själv hamnade hon i en sits där hon både som medborgare och forskare fick borra djupt i vad som egentligen hänt. – Här ville ledarna i ett gott syfte effektivisera verksamheten genom att implementera digitala verktyg, men om man knappt förstår sig på tekniken och bara kör på utan att lyssna in vare sig leverantören av mjukvaran eller de egna medarbetarna när de flaggar upp varningar, då är något galet. Vad menar du att cheferna borde ha gjort annorlunda? – Våga erkänna fel om de uppstår. Alla kan göra fel, det är mänskligt att fela. Det går oftast att backa bandet om man erkänner att det skett ett misstag. Men här möttes många föräldrar – jag också – av ett ledarskap som var tondövt och utan medkänsla. Ledarna gömde sig bakom algoritmerna som fattat besluten. Efter en mediestorm vände sig staden inåt och valde att granska sig själv. I den internrevision som Stadsrevisionen lät genomföra konstaterades att man ”identifierat flera brister”. I SMS-form hade utlåtandet nog kort och gott låtit: Gör om, gör rätt. Så vad tycker Charlotta Kronblad att man som chef bör tänka på i samband

”I mina ögon krävs det ett multidisciplinärt team bestående av flera olika kompetenser.” med att man plockar in algoritmiskt beslutsfattande i en organisation? – Det gäller att säkerställa att det finns kompetens. I mina ögon krävs det ett multidisciplinärt team bestående av flera olika kompetenser. Det kan handla om juridik, etik, it eller andra fält där man måste samverka. Det är inte lätt för en enskild person att ha koll på alla delarna som finns att ta i beaktande. – Man ska inte vara rädd för ny teknik men om man inte är medveten om både möjligheter och begränsningar leder det till ett ledarskapshaveri. Det går inte att bara dra till på en höft, hoppas att det löser sig och sen skylla på algoritmen om det blir fel, säger Charlotta Kronblad. FÖR CHARLOTTA KRONBLAD väntar härnäst

en tjänst på House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm där hon ska fördjupa sig i frågor som rör gränslandet mellan juridik och digitalisering, I sin forskning kommer hon bland annat att titta på riskerna med algoritmiskt beslutsfattande och fallet med grundskoleplaceringarna i Göteborg.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

•

A AL NM IT ÄL ET SM DIG AS PÅ SA N. SE

Elaf A li

d la

Märta St e

Carin G

öt b

ANNONS

vi ne

VÄLKOMMEN TILL K VALITETSMÄSSAN –DEN SJÄLVKL AR A MÖTESPL ATSEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Jan Carlzo n

Anders

Lö öf

Yg e

Annie

Foto: Kristian Pohl, Petter Arvidson, Hugo Thambert, Fredrik Wennerlund, Volante.

7–9 mars 2022 på Svenska Mässan i Göteborg

Tema: Möjligheternas samhälle EUROPAS STÖRSTA KONFERENS- OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING KVALITETSMÄSSAN DEN 7–9 MARS 2022 • SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG • WWW.KVALITETSMASSAN.SE

Kvalitetsmässan arrangeras i samverkan med

Partners

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

UTMANINGEN

Konsten att bli omtyckt – men kanske inte populär

Som chef kan man ta obekväma beslut men förbli uppskattad. Professor Lars-Johan Åge har gått till botten med konsten att bli omtyckt. AV

TIM ANDERSSON

GILLAD} När polisen förhandlar med en gisslantagare gör de det utifrån en hemlighet, att det egentligen inte är någon förhandling. Gisslantagarens krav kommer inte att bli tillgodosedda. Kebabpizzor är en sak, som under sommarens drama på Hällbyanstalten i Eskilstuna. Men en helikopter – nej. Det berättar Lars–Johan Åge, professor i ekonomi och förhandlingsforskare som studerat FBI och svenska polisen. – Gisslanförhandlaren har egentligen bara ett bud, nämligen att gisslantagaren ska ge upp. Det är ett uselt förslag för någon som vill ha en helikopter. Så hur får man acceptans för det? Det enda man kan jobba mot är relation, omtyckthet. Du kan nämligen aldrig få till en beteendeförändring i en krissituation om du inte har en relation i botten. Man ser till att bli omtyckt alltså. Lättare sagt än gjort. Hur gör man egentligen? Gisslansituationen gjorde Lars-Johan Åge intresserad av frågan i bredare mening. Han satte sig in

i forskningen, kokade ned resultatet och presenterar nu slutsatserna i boken Omtyckt – superkraften i att vara äkta, positiv och relevant (Volante). – Äktheten är grunden. Det handlar om självkännedom och uppriktighet. Det man gör och det man säger måste hänga ihop, helst med det som man känner också. UR DENNA ÄKTHET kommer positivite-

ten, säger han, och poängterar att det inte handlar om någon ”hurtbullegrej”. Snarare en positiv energi, som inspirerar, eller ger hopp. Ur äktheten kommer också relevansen. ”Relevans” handlar här om att vara närvarande i situationen, med tydliga avsikter och mål. En person som i ett möte bara pratar om sig själv blir inte relevant, menar Lars- Johan Åge. – Om personen i stället är närvarande och fångar upp situationen ni två är i just då och bidrar till den, då är personen relevant.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

Popularitet är som snittblommor, vackra först men vissnar snabbt, Omtyckthet är mer som en pelargon, som blommar år efter år, säger professor Lars-Johan Åge.

De här tre sakerna, äkthet, positivitet och relevans, utgör grunden för omtyckthet generellt, menar Lars-Johan Åge. För chefer och ledare vill han dock lägga till en viktig egenskap: förmågan att hantera information på ett balanserat sätt. Det betyder att man inte är selektiv och har dolda agendor, utan att man är hyfsat objektiv till sakläget inför beslut. HAN VILL OCKSÅ passa på att reda ut ett potentiellt missförstånd kring chefer och omtyckthet. – Det handlar inte om att säga trevliga saker. Man kan faktiskt ta obekväma beslut, men på ett sådant sätt att det stärker relationen till medarbetarna. Man talar ibland om ett ”omtyckthetsgap”. Det vill säga: det är stor skillnad på vad medarbetare presterar om de har en genuin relation till sin chef, mot om de handlar bara för att de är tvungna. ”Omtyckthet” är inte samma sak som det mycket ytligare ”popularitet”, betonar han. I själva verket kan dessa två

saker stå i motsatsförhållande till varandra. Den bokstavliga eller metaforiska jakten efter likes kan ställa sig i vägen för djupare relationsbyggen. – Popularitet är som snittblommor – de är vackra i tre dagar och vissnar sedan. Omtyckthet är mer som en pelargon i en kruka: den blommar år efter år. Den är inte lika flashig kanske, men den har rötterna i jorden, vilket gör att den lever vidare. EN ORGANISATION som har tagit Lars- Johan Åges slutsatser på allvar och bestämt sig för att omsätta dem i praktiken är Postnord. Bakgrunden är att man står inför stora utmaningar. Förutom övergången till varannandagsutdelning, vilket förändrar organisationen radikalt, handlar det också om att anpassa sig till en paketmarknad som utvecklas i snabb takt. – Vi måste bli snabbare. Marknaden har jättekrav på all logistik just nu. Och det handlar om hållbar logistik, alltifrån

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

UTMANINGEN vilka drivmedel vi använder till hur en lantbrevbärare som ska lämna ett paket i Vittangi och har trettiofem mil till första brevlådan egentligen mår, berättar Patrik Ågren, chef för ledarskap och kompetensutveckling på Postnord.

Patrik Ågren.

FÖR ATT KUNNA hantera allt detta startade Postnord i början av förra året ett ledarskapsprogram, ”Leda i förändring”, genom vilket alla 1 700 chefer ska få sammanlagt sex dagars utbildning. I centrum av programmet står ”det goda samtalet”, och man har bland annat tränat sig i fyra olika ”samtalsformer”: hur man coachar, hur man ger feedback, hur man delegerar och hur man korrigerar negativa beteenden. Nu går ledarskapsprogrammet in i en fördjupande fas, och där kommer Lars-Johan Åges forskning in. – Ta som exempel det här med att korrigera negativa beteenden. Även om en medarbetare får sig en liten törn efter att

ha betett sig illa ska personen känna; chefen bryr sig om mig. Då är man äkta och relevant i situationen, säger Patrik Ågren. I DEN DEL AV programmet som hand-

lar om just omtyckthet kommer Lars- Johan Åge att ge en teoretisk introduktion. Sedan får deltagarna diskutera ämnet i workshop-form: Vad innebär ett omtyckt ledarskap? Hur är man äkta? Svaren ska sedan mynna ut i individuella handlingsplaner, som följs upp av chefernas egna chefer. Det är en stor satsning som Postnord gör, men i den stora förändringsprocess som pågår så går det inte att ”springa omkring och vara oomtyckt”, som Patrik Ågren säger. Särskilt inte om man ska få med sig medarbetarna på obekväma beslut. – Vi måste gå från ett ”transaktionellt” till ett ”transformativt” ledarskap. Det transaktionella ledarskapet är att man säger till medarbetaren: ”Nu utför

ANNONS

Högskoleutbildning för yrkesverksamma Vårens uppdragsutbildningar

Risk och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn, iRiSk, 7,5 hp Sorg, förlust och kris - psykosocialt stöd när livet är hotat, 7,5 hp Psykisk ohälsa hos barn och unga, 7,5 hp Socialrätt inom individ- och familjeomsorgen, 15 hp Socialrätt för arbetsledare, 7,5 hp Högskoleutbildning i LSS, 7,5 hp Ledarskapsutbildning för chefer i äldreomsorgen, 30 hp Civila samhället i samhället, 7,5 hp www.esh.se/uppdrag • 08-555 051 19 • uppdrag@esh.se CHEFSTIDNINGEN 7 2021

SÅ HANTERAR DU TUFFA MEDARBETARSAMTAL

du det här inom den här tidpunkten”. Det tranformativa: "De här sakerna behöver göras, hur vill du utföra dem, och hur lång tid behöver du?" I GRUNDEN FUNGERAR det på samma sätt i

en gisslanförhandling, säger Lars-Johan Åge. Tidigare brukade polisen hota gisslantagaren: ”Bara så du vet är vi hundra man med K-pistar och du är ensam med en pistol. Du får fem minuter på dig innan vi stormar in och skjuter dig.” Inte längre. På FBI:s femstegsmodell handlar de fyra första stegen bara om att bygga relation och trygghet. Endast det sista steget rör själva beteendeförändringen. – Nu låter det helt annorlunda: ”Om det är okej för dig att jag kommer med ett förslag skulle jag säga att du kommer ut, och jag möter dig, och så får vi försöka lösa det här på bästa sätt. Jag vet att det inte var vad du önskat dig, men det är det bästa vi kan göra.”

•

Lars-Johan Åges råd vid samtal i syfte att korrigera negativa beteenden: Inta ett positivt mindset. Det vill säga; säg ja till personen, men nej till det negativa beteendet. Understryk att det är ett viktigt samtal. Få ett ja till övergripande principer för arbetet i organisationen, som "hos oss är kundupplevelsen i centrum", "vi har kvalitet i leverans" eller "jämlikhet". Förklara sedan tydligt när en avvikelse från de här principerna kan vara aktuell – och när den inte är det. Vid negativa händelser: Förklara varför beteendet är oacceptabelt. Avstämning: Se till att budskapet i samtalet gått fram. Fokusera på nästa steg efter samtalet: Hur går vi vidare? Konkretisera och gör en plan för uppföljning. Glöm inte att avsluta samtalet positivt!

• • •

• • • • •

ANNONS

Plötsligt stod älgen framför bilen ... - Jag hann inte bromsa ...

Varje dag sker över 170 viltolyckor på svenska vägar!

Bli medlem för 150 kr/år

Som medlem i Älgskadefondsföreningen får du ekonomisk hjälp om du råkar ut för en kollision med något av det anmälningspliktiga viltet. Du kan få ekonomisk hjälp med upp till 7 500 kr/olyckstillfälle för självrisk, reparation, bärgning och hyrbil. Dessutom får du 500 kr/olyckstillfälle som extra kostnadsersättning. Detta får du även om du inte har någon självrisk vid viltolycka.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

TEMA: INNOVATIONSLEDARE

in·nov·at·ion substantiv ~en ~er • införande av nyhet; förnyelse

Grattis till den chef som lyckas skapa nytänk och innovation på golvet. För det är här kommande utmaningar kommer att lösas.

10 SIDOR

INNOVATIONSKRAFT INNOVATIONSLEDAREN:}

”Det är personalen som skapar morgondagens verklighet.” FORSKAREN:}

”Många börjar förstå att innovation inte händer av sig självt.” ÄNNU EN INNOVATIONSLEDARE:}

”Som chef behöver man hjälpa nya idéer att växa.” CHEFSTIDNINGEN 7 2021

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

TEMA:

INNOVATIONSLEDARE

Han hittar framtidens lösningar på golvet På Ikea är det personalen på golvet som känner kundernas behov och vardagens utmaningar bäst. Det är här innovation föds. AV

CARIN FOCK

FOTO

MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

IDÉER} – Jag har lärt mig att vara lite skeptisk till innovationsförfrågningar från toppchefer. De vill gärna bygga en innovationskultur, men vet inte hur inkommande idéer ska implementeras. Jag är mer entusiastisk när jag får förfrågningar om att genomföra innovationsaktiviteter från medarbetare som har ett befintligt eller kommande problem de vill lösa. Det är större chans att det blir något av en innovation när förfrågan om idéer kommer från den som faktiskt äger problemet. Det säger Trond Bugge, co-creation ledare på Ikea Inka-group, som bland annat driver Ikeavaruhusen. PÅ IKEA EFTERFRÅGAR man löpande idéer

från medarbetarna. Under en global idéinsamling då man efterfrågade idéer

om kostnadsmedvetenhet fick företaget in över 5 500 förslag från sina anställda, vilka sedan resulterade i 150 konkreta idéer och åtgärder. – Ett av medarbetarförslagen var att lansera onlinebeställning av mindre reservdelar, som till exempel skruvar, knoppar och pluggar till våra möbler – utan kostnad. Det blev otroligt lyckat och uppskattat, säger Trond Bugge. IKEA HAR OCKSÅ samlat över 2 200 idéer

på hur företaget kan förbättra upplevelsen för sina över 150 miljoner Ikea Family-medlemmar. – Vi har fem vinnande koncept som vi testar just nu på olika marknader, mer än så kan jag inte berätta, säger han och fortsätter: – Många av våra medarbetares idéer

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

Trond Bugge menar att innovation inte ska skötas av toppchefer eller särskilda innovationsavdelningar. Den ska uppstå bland de anställda på golvet.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

TEMA:

INNOVATIONSLEDARE

handlar om hållbarhet och hur vi kan ge våra kunder en säkrare och effektivare köpupplevelse. Vi får också in många förslag som handlar om hur vi kan använda oss av ny teknik, som till exempel Augmented Reality och 3D-printing. TROND BUGGE JOBBAR själv mycket med

tillit för att få medarbetare att vara innovativa. Och han tror att även dåliga idéer ska upp på bordet då de ju kan inspirera till nya och bättre idéer. – Som chef är det viktigt att utveckla medarbetarna. Ge dem utrymme att ta risker och utforska sin egen förmåga. Alla har olika talang, personlighet och färdigheter och kreativitet kommer i olika former. Någon kan vara bra på att identifiera problem, andra hittar lösningar. Bäst blir det om innovations arbetet sitter i ryggmärgen och drivs av alla i företaget, menar han. – En innovationsledares jobb är gjort när behovet av en sådan specifik roll är eliminerad. Viktigt på vägen är att slå fast företagets vision: – Har du inte förklarat visionen kommer du ha svårt att få med dig folk på ditt innovationståg. Får medarbetarna ett tydligt mål får du tillbaka en vilja och en kraft som gör att de vågar tänja på gränser och komma med idéer. Det är det som skapar morgondagens verklighet, säger han.

SÅ LYCKAS DU MED NYTÄNK PÅ GOLVET Sju framgångsfaktorer för att lyckas med innovation bland de anställda: 1. Synliggör visionen. Kommunicera visioner och mål

med innovationsarbetet i stort. Önskas det öppenhet och idérikedom bland de anställda så bör det synas och kommuniceras från högsta håll. 2. Känn din målgrupp. Förstå vardagen för dem du vill engagera. Vad motiverar dem? Hur ser deras arbetssituation ut? 3. Ge utrymme. Ge kalendertid och utrymme till

Att jobba tillsammans när det uppstår problem är ett av Ikeas kärnvärden, säger Trond Bugge.

HAN TROR ATT framtiden för innovation, både på Ikea och andra företag, ser ljus ut. Han säger också att han fått en tankeställare kring hur innovation måste se ut under pandemin. – Jag har lärt mig att färgglada post-it-lappar inte behöver vara det enda sättet att kläcka idéer på. Sedan

innovation, kan du stoppa in 30 minuter till en kickoff eller en timme för idétänk i medarbetarnas scheman? Låt meningar flöda, ju fler idéer som kastas runt desto mer sannolikt att samskapande ger guld. 4. Använd rätt kanal. Idélåda, post-it-lappar på blädderblock, onlineformulär eller break-out ses-

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

sions. Välj rätt kanal för att samla in och samverka kring idéer. 5. Var öppen och transparent. Samskapande innovation skall vara genuint öppen och transparent. Det öppnar upp för annorlunda bidrag och kopplingar på tvärs av kompetenser, enheter och funktioner. 6. Belöna deltagande. Du

10 VERKTYG SOM IKEA ANVÄNDER FÖR INNOVATION Vill du veta mer om verktygen? Googla! Några av dem finns i gratisversioner på webben.

•

IDoARRT. (Intention, Desired Outcome, Agenda, Rules, Roles and Responsibilities, and Time.) Ett program som hjälper team att strukturera möten och workshops. Scope Canvas. En aktivitet som hjälper chefen/teamet att definiera omfattningen av ett nytt projekt med hjälp av en frågemall för att titta på detaljerna i projektet. TrendWatch. Ett utifrån-in perspektiv på din organisation är alltid användbart. Detta verktyg hjälper till att få en samlad bild av vad framtiden kan innebära. Re-Ko matris. Skapa unika idéer från insikter på 20 minuter. Används vid identifiering av trender, kundbehov eller organisatoriska styrkor för att rekombinera och skapa nya starka idéer. The Carousel. En idégenererings aktivitet som hjälper team att bygga på varandras idéer och komma upp med oväntade koncept. Round Robin. En aktivitet för kollaborativ brainstorming. Hjälper teamet att stresstesta idéerna, vilket gör dem bättre och starkare. 3 Step Story Canvas. En aktivitet som syftar till att strukturera och kommunicera en möjlig konceptidé till dig själv och andra. Används när du redan har börjat formulera en tydlig lösning. Impact/Effort axel. När vi försöker lösa ett problem kan vi komma på många olika lösningar. Genom att använda Impact / Effort -axeln får chefen/teamet en tydlig överblick över potentiella lösningar och förstår vilka som har störst potential att lösa din utmaning, vilka som kräver lägsta ansträngning. Team Charter Canvas. När man arbetar tillsammans i team kommer det säkert att finnas intressekonflikter, olika värderingar och mål. Detta verktyg hjälper dig att hitta den gemensamma grunden och målen för effektivt lagarbete. Stinky Fish. En snabb aktivitet som fokuserar på att dela rädslor, frustrationer och osäkerheter relaterade till att arbeta i team eller projekt. Stinky Fish är en metafor för ”den saken som du bär på men inte gillar att prata om; men ju längre du döljer det, desto mer illaluktande blir det.”

• • • • • •

tror jag att många har insett att de inte är så kreativa i ett konferensrum. Många har nog upplevt en kreativitetsboozt av att kunna sova en halvtimme till, ta en lunchpromenad i skogen eller ha mer flexibla arbetstider. Det tror jag är framtiden för innovations arbete.

•

ska inte tro att du kan få massor av idéer utan att ge något tillbaka. Belöningarna behöver inte vara monetära eller materiella. Möjligheten att få mer tid och resurser för kompetensutveckling eller en inbjudan till att vara med att realisera idéen tillsammans med experter från andra enheter är oftast mer motiverande.

7. Säkra åtagande. Det måste bli något av din idéinsamling. Se till att goda lösningar landar i konkreta åtaganden. Delade succéer – och floppar – lägger grunden för ett ännu högre engagemang och skapar til�lit, som igen formar den önskvärda innovationskulturen.

•

• •

TEMA:

INNOVATIONSLEDARE

Nya utmaningar ökar behovet av innovation Intresset är stort men det är inte alltid så lätt. Forskare påminner om att innovation är ett hårt arbete, och det tar tid att bli riktigt duktig. AV

CARIN FOCK

ILLUSTR ATION

GET T Y

PROBLEMLÖSNING} Innovation brukar definieras utifrån tre delar: Något nytt, nyttigt och nyttiggjort. Det ska alltså vara en ny lösning, skapa ett värde och komma till användning. – Vi innoverar när vi ser något som inte fungerar som det ska. Då börjar vi utforska andra möjligheter, arbetssätt och lösningar, säger Peter Johansson, universitetslektor och docent i innovationsteknik vid Mälardalens högskola.

Peter Johansson.

DE SENASTE ÅREN har han märkt att intres-

set för att arbeta med innovation har ökat – och att bilden av innovation har förändrats. Tidigare var synen att innovation behövde vara radikal, en idé som helt bröt mot det som redan fanns. – Innovation skulle vara en Iphone eller Uber, som båda förändrade sin marknad helt. Idag har vi en bredare syn. Det har gjort att fler känner att tröskeln är lägre, att de kan vara en del av innovationsarbetet på ett företag eller

en organisation, säger Peter Johansson. Förutom radikal innovation finns också inkrementell innovation, då man jobbar med ett ständigt förbättrings arbete. Det kan till exempel vara företag som förändrat sin affärsmodell genom att tidigare bara producera nytt till att även jobba på en second hand-marknad. – Ikea har till exempel öppnat en butik i ReTuna återbruksgalleria i Eskilstuna där de säljer sina gamla möbler, vilket är en typ av affärsmodells innovation, säger Peter Johansson. HAN SÄGER ATT det går att bygga upp en

verktygslåda med olika strategier för att lyckas med innovation. Samtidigt menar han att det inte finns någon mall för hur arbetet kan eller måste se ut. Det finns en uppsjö av verktyg och det som funkar inom en bransch eller ett företag kanske inte funkar i en annan. – Man måste pröva sig fram och ta reda på vad som fungerar bäst för just

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

: ON

där du tränar och bygger upp kunskap och kompetenser för att bli bra – precis som en muskel, säger han.

den platsen man jobbar på, säger Peter Johansson. ATT INNOVATION blivit ett prioriterat område för många syns bland annat i att det nu finns en vägledningsstandard för innovationsledningssystem (ISO 56002 Innovationsledning) och det är också möjligt att certifiera sig som innovationsledare, något som bidragit till att det skett en ökad professionalisering av innovationsarbetet. – De flesta har börjat förstå att innovation inte bara händer av sig självt. Innovation är ett hårt arbete och det tar lång tid att bli duktig. Du måste tänka på det som att du går till ett innovationsgym

PETER JOHANSSON TROR att det krävs två delar för att skapa förutsättningar för innovation: Ett systemperspektiv och ett träningsperspektiv. – Om man som organisation vill bygga upp en förmåga att innovera måste man förstå att det inte bara är en person eller en grupp som ska göra detta. Det är hela verksamheten som berörs. Sedan måste det också finnas tålamod inom organisationen för att detta kommer att ta tid och byggas upp över tid. Det går inte att göra för avancerade saker direkt. Börjar man på en för hög nivå bäddar det för besvikna med arbetare och missnöjda chefer, säger Peter Johansson. Han berättar att det finns flera samhällstrender och fenomen som påverkar hur vi kommer att innovera i framtiden, och pekar på att många organisationer redan tar hänsyn till bland annat miljö, klimat och hållbarhet. – Jag tror att vi kommer se mer av så kallad ansvarsfull innovation. Flera olika branscher ställs inför utmaningar som de inte haft förut och nu måste hitta lösningar på, till exempel fordons industrin som måste ställa om från bensin till el. Även digitaliseringen påverkar och innebär att företag och organisationer måste ställa om för att hänga med, säger Peter Johansson och fortsätter: – Sedan har också pandemin påverkat oss. Innan handlade innovation mycket om globalisering, men nu pratar vi också om hur vi minskar sårbarheten som globalisering skapar. Det här tror jag att framtidens innovationer kommer att fokusera på.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

•

TEMA:

INNOVATIONSLEDARE

Hur bäddar man för nya idéer på arbetsplatsen?

Hur kan man som chef skapa innovationsk raft bland de anställda? Vi bad tre innovationsledare om råd. AV

CARIN FOCK

PER ENGLUND, certifierad innovationsledare i Region Stockholm: – Det är framför allt tre saker: För det första ska det vara kul att hålla på med innovation, vilket är svårt om man sitter med negativa tankar. Som chef måste du därför skapa en miljö där det är roligt med innovation – annars blir det inget. För det andra är innovation en lagsport och en riktigt bra idé går inte att härleda till bara en person. Det är i samarbetet med andra som vi utvecklar våra idéer. För det tredje måste man arbeta systematiskt. Det kan låta lite motsägelsefullt, men lyckas man med det så gör det att också de två föregående punkterna faller på plats. Jag tänker själv på dessa punkter varje dag.

”Det är i samarbetet med andra som vi utvecklar våra idéer.”

ELISABET SPROSS, innovationsledare Sweco: – Först och främst så måste man som chef skapa incitament för innovation. Vill ni stärka ert varumärke, förflytta er inom ett visst område eller ta nya marknadsandelar så måste man som chef kunna förklara varför det här ska göras och sedan kommunicera det till hela organisationen. Det kan göras genom att skapa en innovationsplattform där man visar att man vill ha medarbetarnas idéer. Men det kan också handla om att det finns rätt stöd och expertis inom företaget, som gör att det finns en samlad verktygslåda med metoder och modeller för att jobba med innovationsprojekt. Glöm inte att jobba systematiskt med att bygga upp en innovationskultur, där kan ISO-standarden för innovationsledning vara bra hjälp eftersom du då får ett bra ramverk och gemensamt språk för ert innovationsarbete. Det är också viktigt att ha med sig högsta ledningen för att få tillräckligt med resurser och gehör för frågan.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

1 Per Englund, certifierad innovationsledare i Region Stockholm.

”Ge fröet rätt förutsättningar, men se också till att växthuset går att växa i.” Lyckas man bygga upp en tillåtande kultur för medarbetarna med en tydlig struktur har man goda förutsättningar att lyckas.

2 Elisabet Spross, innovations ledare, Sweco.

3 Malin Boman, innovationsledare, Hemsö.

MALIN BOMAN, innovationsledare Hemsö: – En viktig grund är att få medarbetarna att lära känna varandra och känna sig trygga tillsammans, för då både vill och vågar de dela idéer med varandra. Det är också viktigt att lära känna sina kunder på djupet eftersom förståelsen för hur de använder företagets produkter eller tjänster blir en drivkraft till att komma på nya idéer. Det skapas ett starkt engagemang för innovationer där det är tydligt vad som blir bättre för vem. Som chef be höver man hjälpa nya idéer att växa, för alla stora innovationer har från början varit små. Så glöm inte att uppmuntra och heja på nya initiativ! Ge fröet rätt förutsättningar, men se också till att växthuset går att växa i. Sista medskicket blir att vara gränslös, bredda bilden av den egna verksamheten och hämta inspiration av andra branscher för att se vad som funkar hos er. Det gäller även när det kommer till mångfald och blandade perspektiv hos medarbetarna.

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

•

balans

PRESSAD VI HAR ALLA MYCKET ATT GÖRA IBLAND, MEN IHÅLLANDE STRESS BLIR TILL SLUT SKADLIG. LÄR DIG KÄNNA IGEN VARNINGSSIGNALERNA. AV

JENNIE AQUILONIUS

FOT

GET T Y

Andra tecken på allvarlig stress är RL att du börjar göra misstag på jobbet, glömmer saker eller tappar humöret. All kraft går åt till arbetet och ingen energi finns över till hobbyer eller vänner. Många slarvar också med mat och träning eller isolerar sig. Vissa självmedicinerar med alkohol. – Ofta får man höra att man är svår att ha att göra med hemmavid. Om man har familj är de vanligtvis de första som märker att något inte stämmer.

OHÄLSA} Arbetslivet är inte sällan hektiskt och under stressiga perioder är det vanligt att man blir irriterad och rastlös. Man kan få hjärtklappning eller svårt att sova. Men hur vet jag om jag sitter på expresståget mot utbrändhet eller bara har lite för mycket att göra? Det beror på varningstecknen och hur de beter sig över tid, berättar Giorgio Grossi, psykoterapeut och docent i medicinsk psykologi på Stressmottagningen i Stockholm. – Om du är lite grinig ibland, en vecka eller två, när det är extra utmanande på jobbet, då brukar det inte vara några större problem, säger han.

FOTO

Giorgio Grossi.

DET GÅR INTE heller att köra på i 180

under höst och vår för att sedan vila upp sig under jul och sommar, enligt Giorgio Grossi. Den ledighetseffekten håller bara i sig i några dagar eller veckor. Vi behöver daglig återhämtning. Sömnen är viktig givetvis, men på dagen behöver vi också växla mellan olika aktiviteter. Generellt handlar det om att gå från knopp till kropp, eller tvärtom. Om du varit i gång mentalt, planerat och löst problem, då är det dags att aktivera sig

FARLIG BLIR STRESSEN först när symto-

men blir fler, och sitter i under veckor, månader eller år. När det blir svårare att fungera i vardagen. Var också uppmärksam på beteendeförändringar. Har du plötsligt svårt att sitta still och håller dig konstant upptagen? Är du rastlös och plockig? Har det blivit jobbigare att lyssna på människor?

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

fysiskt, till exempel genom att gå en promenad. – Är man känslomässigt trött, om det har varit mycket gnäll, tjat och konflikter, kan man behöva prata ut med någon som är duktig på att lyssna eller få vara för sig själv en stund.

VANLIGA VARNINGSSIGNALER PÅ STRESS

• • • • • • • • •

Känslor av oro, ångest, trötthet och otillräcklighet. Sömnstörningar. Svårigheter att koncentrera sig, fatta beslut och ta itu med problem. Störningar i mage och tarmkanal, som förstoppning, diarré och illamående. Högt blodtryck. Huvudvärk. Hudutslag. Tennisarm och musarm. Ökad konsumtion av alkohol och tobak.

Ofta kan smällen komma först när man tillåter sig att slappna av. OM DU ÄR OROLIG över din stress-

nivå är det bra att sätta sig ner och reflektera över vad som pågår i ditt liv. Gärna med papper och penna, på egen hand eller tillsammans med någon du har förtroende för. – Om du inte kan reda ut vad roten till stressen är och hitta lösningar är det klokt att söka hjälp, i första hand på vårdcentralen eller företagshälsovården och i andra hand på en specialistmottagning, säger Giorgio Grossi.

LÅNGVARIG STRESS smyger sig på. Det kan vara lätt att tänka att jobbet bara är stressigt just nu, att det blir bättre sedan. – Ibland är det så, men ofta är det en livslögn. Se det som en varningssignal om hjärnan tänker på det sättet.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

Anna-Karin Hennig och Johan Pettersson delar på rollen som Scouternas generalsekreterare.

Niklas Larsén och Venke Osnes delar på vd-rollen på MER arkitekter. CHEFSTIDNINGEN 7 2021

VERKTYGET

Fler vågar chefa ihop Hos Scouterna och på MER arkitekter delar cheferna på ledarskapet. Möt fyra ledare som gillar sällskap på toppen. AV

JENNY PALMQVIST

DUO} Det riktigt lyser om scouternas två generalsekreterare Anna-Karin Hennig och Johan Pettersson när de tar emot i kontorslandskapet i Örnsberg, i södra Stockholm. Ute skiner solen och efter månader av restriktioner och distansarbete är eleverna på scouternas folkhögskola äntligen på plats. Båda konstaterar att det delade uppdraget som generalsekreterare för Scouterna fortfarande är nytt och spännande. – Vi är nog lite inne i en förälskelsefas, säger Anna-Karin Hennig. LÄNGS EN VÄGG hänger porträtt på Scouternas styrelseordförande – två ansikten på varje. En ledarskapstradition som nu också ska implementeras på verkställande och operativ nivå och som förhoppningsvis ska leda till att flaskhalsar och långa beslutsprocesser reduceras. Anna Karin Hennig har lång erfarenhet av både näringsliv och scoutrörelsen,

FOTO

RICK ARD KILSTRÖM

och var tillförordnad generalsekreterare under tio månader innan hon 2019 tillträdde tjänsten som generalsekreterare. Johan Pettersson gjorde sin första dag i början av augusti. Han kommer närmast från biståndsorganisationen Oxfam där han var generalsekreterare under sex år. Han har också arbetat med marknadsföring och fund-raising för Läkare utan gränser. ATT LYSSNA OCH stötta är centralt i Scouternas ledarskapsfilosofi och något alla scouter får lära sig från start. Redan i åttaårsåldern delas barnen in i mindre grupper, så kallade patruller, där barnen växelvis får öva på att vara patrulledare och leda en grupp enligt scoutmetoden. Samma synsätt präglar de båda generalsekreterarna. Ledare är ett uppdrag du väljer att ta på dig, och du måste kunna kliva fram och dra när det behövs, men även kunna ta ett steg tillbaka och stötta. – Jag brukar likna det vid att föra ett

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

Två scoutledare ska så klart lära känna varandra i skogen! Johan Pettersson och Anna-Karin Hennig har redan hunnit konstatera att de båda har ganska dåligt lokalsinne. Första turen ihop gick de vilse!

hundspann, förklarar Anna-Karin Hennig. Exakt hur den här växelverkan ska fungera i praktiken har de inte kommit fram till ännu. – Vi har ingen färdig manual, förutom att våra tjänster är ett samledarskap med samma mandat. Båda rapporterar till styrelsen och medverkar på styrelse möten, säger Anna-Karin Hennig. – Scouterna står på flera ben, och vi har lite tankar på vem som ska ta lead i vilka frågor, fortsätter Johan Pettersson. ATT LEDA TILLSAMMANS med sin företrädare kan tyckas utmanande, men ett av de främsta kriterierna under rekryteringsprocessen var att hitta någon som inte var marinerad i Scouterna och som kunde se på organisationen med friska ögon. Det var också viktigt att rekrytera en förändringsvillig ledare. – Jag är glad att styrelsen vågar välja

två individer med viljan att förändra – jag hade överhuvudtaget inte gått in i ett delat ledarskap med en förvaltare. Och det har varit viktigt att ha en rak och öppen dialog från start, säger Johan Pettersson. Hur kompletterar ni varandra? – Vi har kompletterande erfarenheter på det professionella planet. Rent personligt gillar jag struktur och planering, medan Anna-Karin är bra på att hålla brandtal och entusiasmera, säger Johan Pettersson. – Våra personligheter har inte testats i skarpt läge än, men vi är inga Yin och Yang, det blir svårt när ledarskapet är så centralt, säger Anna-Karin Hennig. Vad ser ni för utmaningar med sam ledarskapet? – Vi behöver prata väldigt mycket med varandra, så det finns en risk för viss tidsåtgång. Att ha två general sekreterare är också förenat med en större kostnad så det kräver verkligen

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

VERKTYGET

”Jag är glad att styrelsen vågar välja två individer med viljan att förändra.” leverans. Det finns även en risk att det blir ”för många kockar”, summerar de.

ANNONS

VID MÜNCHENBRYGGERIET med utsikt över

Kompetenssäkra dig och dina medarbetare

Söder Mälarstrand i Stockholm ligger arkitektkontoret MER Arkitekter som skapar inomhusmiljöer åt företag och kontor. Här delar Venke Osnes och Niklas Larsén på vd-rollen vilket man hoppas ska leda till ett mer inkluderande och modernt bolag i en förändrings benägen tid. Duon har haft olika roller på kontoret innan de tillträdde sina vd-poster tidigare i år. Venke i sex år som HR-ansvarig och arbetsplatsstrateg medan Niklas anställdes för tio år sedan som inredningsarkitekt, för att några år senare klättra vidare och bli företagets kreativa chef. Båda har suttit i ledningsgruppen sedan 2016. Det var Cecilia Bejdén, bolagets tidigare vd sedan 20 år, som väckte idén om ett delat ledarskap när hon klättrade vidare till posten som koncern-vd. Sedan dess har allt gått i ett rasande tempo. I samband med vd-bytet minskade man också ner från sju till fyra ledningsgruppsmedlemmar och lyfte in ekonomi och hållbarhet i ledningen.

Studera online. När och var du vill. Starta två dagar efter bokning. Ny som ledare – praktiskt personalansvar Redovisningsengelska Retorik och presentationsteknik Excel för säljare, ekonomer eller inköpare och logistiker Fler utbildningar och kurser hittar du på www.phi.se Boka direkt på webben eller ring 010-157 64 34

ANNONS

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

VERKTYGET

Niklas Larsén beskriver sig själv som orolig och kollegan Venke Osnes som vd-ig. "Jag kan vara lite avundsjuk på det", säger han.

För att få till den inkludering och transparens som bolaget står för, införde de båda ganska omgående ”forum” som fungerar som ett slags remissorgan för vd-duon. I forumen får de anställda möjlighet att tycka till om vägval och viktiga frågeställningar. – Vi är båda glada och stolta att ha fostrats in i Cecilia Bejdéns ledarskap, men det var viktigt att göra det tydligt att något har hänt, att vi inte är Cecilia. Forumgrejen är en symbolhandling som visar att något är nytt samtidigt som det ger oss värdefull input inför beslut. Vem gör vad? – Venke fokuserar på HR-frågor, ekonomi, medarbetarsamtal och ser till att

”Det ställs så jäkla mycket krav på en vd, men ingen kan kunna allt.”

det finns rätt resurser till alla projekt. Jag kör marknad, sälj och det digitala. Sen är vi inne och tallar på varandras områden hela tiden, säger Niklas Larsén. Hur kompletterar ni varandra på det personliga planet? – Jag är så himla orolig och tror alltid att allt ska gå åt helvete medan Venke är så himla vd-ig, förtroendeingivande och lugn. Jag kan vara lite avundsjuk på det, säger Niklas Larsén. – Om vi pratar klassiska vd-egenskaper kan jag verkligen imponeras av Niklas förmåga att prata med kunder på ett både förtroendeingivande och inspirerande sätt. Han kan verkligen konsten att äga ett rum, säger Venke Osnes. Det här med delat ledarskap, kan det vara en trend tror ni? – Det ställs så jäkla mycket krav på en vd, men ingen kan kunna allt. Det är en win att vi kompletterar varandra så väl. För att det ska funka handlar mycket om personkemi och att man delar värderingar och tankar. Samtidigt har vi fått rådet att fortsätta odla våra olikheter, säger Niklas Larsén.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

FÖ

LÄ

Henrik Frimodig

Anna Bennich

- systemexpert HerbertNathan & Co. Hur väljer man rätt affärssystem för sin verksamhet?

- psykolog Mänsklig hållbarhet i en skakig tid

Pontus Christoffersen

Petter Askergren

- retoriker Prata ekonomi med icke ekonomer

- artist och entreprenör Artisten, varumärket och entreprenören

ÅRETS VIKTIGASTE MÖTESPLATS FÖR EKONOMER OCH FÖRETAGARE Få de senaste uppdateringarna inom digitalisering och automatisering av ekonomihanteringen och hitta ert nya affärssystem bland 80 utställande företag! KO

SE HELA PROGRAMMET HÄR

ST EN NAD TR SFR É I Huvudpartner

Silversponsor

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

PORTRÄTTET

Sista utposten

Är du chef ett par hundra meter under havsytan finns ingen plats för osäkerhet. Det vet Fredrik Lindén, chef över Sveriges utbåtsflottilj. AV

TIM ANDERSSON

FOTO

JOHAN BERGMARK

CV:

1991 Inryck ubåt Läser ubåtslära, om ubåtens anatomi, och inser hur komplex den här tingesten är. Det fascinerar mig. Det blir en utmaning att behärska den här farkosten under vatten, att förstå dynamiken, tekniken och havets nyckfullhet. Nu känner jag mig alltid trygg i ubåten. Jag har aldrig haft klaustrofobi eller nojor ombord.

DJUPT} Fienden strävar alltid tidigare, och det vore en ogärefter någon form av överraskning om vi inte förberedde oss. ning – ett snabbt och oväntat I kortärmad arbetsuniform anfall. Man kommer att vilja ta och med långa ben visar han kontroll över Östersjön för att oss runt på ovansidan av ubåskapa ett operativt fördelaktigt ten HMS Uppland, som idag utgångsläge och hindra oss från tillfälligt ligger och guppar vid att röra oss till sjöss. 80–90 Skeppsbron i Stockholm. Den procent av all vår import komser ut som en svart val i det förmer på köl, så det är ett effektivt sta solglittret på veckor, med sätt att lamslå vårt land... bara ryggen och tornet som fena Scenariot är inte omöjligt, ovanför vattenytan. Oväntat Fortsättning på sidan 47 enligt Fredrik Lindén, chef över smärt, med tanke på att omkring Sveriges utbåtsflottilj. Och han 30 personer verkar där nere. vill inte svara ja eller nej på frågan om VAD DEN HAR för syfte? För det första Sverige verkligen kan hamna i krig? – Det är för kategoriskt. Jag säger som fungerar den avskräckande, berätstatsvetarna: ”Det beror på.” Vi lever tar Fredrik Lindén. Sveriges fyra ubåi en bra mycket osäkrare värld nu än tar höjer tröskeln för det där anfalls CHEFSTIDNINGEN 7 2021

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

PORTRÄTTET

scenariot han nyss tecknade. De verkar under ytan, dolda och med hemliga förmågor. Om olyckan är framme har de möjlighet att sänka motståndarens fartyg. Det är någonting man tränar på året runt. I en sådan situation skulle Fredrik Lindéns chefskap ha en avgörande roll för allas vår framtid. – Då är det förtroendeskapande att jag tidigare gjort samma sak som den personal som jag då beordrar ut – de vet att jag inte skulle skicka dem på omöjliga uppdrag eller ta onödiga risker, säger han. VI LÄMNAR HMS Uppland och går

2005 Sjöbefälsskolan i Kalmar Första gången jag kommer i kontakt med akademin på allvar. Det är en ”happening” att få läsa på civila högskolan – ett krav på den tiden för att bli fartygsskeppare. 2006 Fartygschef på ubåten HMS Gotland, i San Diego. USA hyr ubåten HSM Gotland för ett samarbete med den amerikanska ubåtsflottan, och den 4 juli, 4th of July, blir jag fartygschef där. Jag lär mig mycket – bland annat att man aldrig ska lova något. När jag var ung hade jag nämligen en kompis som brukade säga att han skulle bli kung av Nato när han blev stor. Jag svarade att jag skulle bli chef över svenska stillahavsflottan, och att jag då aldrig skulle servera fisk ombord. Det första jag blev bjuden på ombord var en silltallrik från Ikea.

in i det ubåtsräddningsfartyg som ligger bredvid, HMS Belos. På väggen i Fredrik Lindéns kajuta hänger vapensköldar, ett obligatoriskt porträtt på kungen och drottningen och, som om det inte räckte med den fuktiga, böljande marina verkligheten: inramade bilder på skepp. – Det blir så löjligt filosofiskt när man ska tala om kärleken till havet. Men det handlar om balansen mellan att behärska och respektera det, och att ta reda på vad som finns på andra sidan horisonten. Det finns också en tjusning i själva hantverket, att vara sjöman. Även om jag nuförtiden bara får segla skrivbord. Att ”segla skrivbord” innebär strate-

giska och analytiska uppgifter. Fredrik Lindéns arbete går ut på att undersöka hur karaktären på de internationella konflikterna förändras över tid, för att se till att ubåtsvapnet håller sig uppdaterat. Det handlar både om att utveckla bättre teknik och farkoster samt att producera framtida besättningar. – Det är ett mångfacetterat och stimulerande arbete, men jag saknar livet på ubåt. Varje dag.

HAN ÄR FRÅN MALMÖ. Hans far jobbade på sjön, och Fredrik Lindén växte upp med historier därifrån. Eftersom han själv gärna ville bidra med några inpass vid söndagsmiddagarna såg han till att få göra värnplikten inom flottan. Han kallades in som sonar operatör på ubåt, det vill säga den som fungerar som fartygets ögon och öron. Egentligen hade han inte tänkt sig en karriär i det miliFortsättning på sidan 49 tära, men tonårens veterinärplaner (”jag tyckte jag hade mer gemensamt med djur än med människor – kanske för att jag är ensambarn”) fick han lov att kasta överbord under värnplikten. Han var nämligen till sjöss och missade ansökan till universitetet. – Det var kanske lika bra. Jag hade nog ägnat lite för mycket tid åt seglingen och lite för lite åt skolan för att kunna komma in på veterinärprogrammet. Och vad viktigare var: han hade insett

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

ANNONS

Upptäck fördelarna med en sömlös helhetslösning Med Flex HRM samlar du hela personaladministrationen på ett och samma ställe.

www.flexapplications.se

•

Bemanning av arbetspass

•

Tidrapporter

•

Reseräkningar

•

Lönehantering

•

HR-stöd

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

PORTRÄTTET

att han gillade livet på ubåt. Inte minst kamratskapet. Att vara ett trettiotal personer på en trång yta under vattnet utan dagsljus och frisk luft i veckor, ibland upp mot en månad, skapar ovanliga band, berättar han. – Man lär känna varandra fort och på djupet. Det är en utsatt situation, man måste lita väldigt mycket på sina kollegor. Det skapar en sammanhållning som ibland sträcker sig utanför landets gränser. Ubåtscommunityn över världen är ett kollegialt syskonskap. Han hade heller ingenting emot den kantiga kulturen. – Flottan var ruffigare på den tiden. Det var ett annat ledarskap. Jag vill inte kalla det pennalistiskt, men det var tuffare än i dag. Det tilltalade mig att det var lite hardship. Han blev kvar, alltså, och åren gick. Han skalade potatis och skurade toaletterna och 15 år senare var han fartygschef.

2009–2012 Högre stabsutbildning Jag läser en magister i krigskunskap, och får möjlighet att göra det andra året på U.S. Naval War College, den amerikanska marinens skola för högre militär utbildning. Samtidigt får jag ett stipendium för att läsa international relations på Salve Regina University i Newport. Det är tre intensiva, fantastiska år med mycket studier. En helt ny värld öppnas för mig. Den sista inlämningsuppgiften skickar jag från Mazar-e-Sharif i Afghanistan, där jag var på ett uppdrag. 2012 Commanding Officer, Swedish National Intelligence Cell/ National Intelligence Support Team Arbetar som chef för en underrättelseanalysfunktion i Afghanistan. Stimulerande arbete där den stora utmaningen ligger i att skapa en sammanhållen bild av kausaliteten och konfliktdynamiken i regionen. Intressant ledarskapsutmaning då personalen är blandad militär och civil.

ubåtschefer gäller det särskilt. – Man är de facto den sista utposten. Oavsett vad som händer på ubåten ska det mycket till innan vi väljer att kontakta land, för när vi sticker upp över ytan och sänder brukar vi säga att vår position är röjd. Och all osäkerhet som kan uppstå tar man med sig in i sin hytt. Han refererar till en film, U–571, om en kritisk ubåtsjakt under andra världskriget. I en stressad situation står fartygs chefen handfallen. Då sätter underofficeraren honom på plats: som chef på en ubåt får man aldrig, aldrig säga att man inte vet. – Jag tycker den scenen är väldigt talande för hur det är att vara chef på en ubåt. Chefens hytt är världens ensammaste plats. SÅ HUR TÄNKER han kring sitt eget

ledarskap? Har han förvaltat den där hårda stilen som han själv mötte en gång och tyckte om? – Nej. Det är en sak att vara DET ÄR SÅ HAN kort brukar ung och inte veta något annat. beskriva det. I själva verket avanDär jag kom ifrån i Malmö var cerade han genom graderna, tills det inte heller guld och gröna Fortsättning på sidan 50 han skaffat sig gedigen erfarenskogar, och när man möter en het och kunskap och plötsligt var miljö som liknar den där man den som ytterst bestämde – och därmed växte upp så känner man sig hemma. inte längre riktigt en del av det övriga Men jag ska säga så här, och det säger jag gänget. inte för att vara ”chefig”: Jag är väldigt I det militära är väl cheferna aldrig glad för den resa vi har gjort i Försvarshelt en del av gänget, säger han, men för makten under de trettio åren jag varit CHEFSTIDNINGEN 7 2021

PORTRÄTTET

2016–2018 Försvarets materielverk Tjänstgör vid en ny myndighet där det råder en annan kultur än den som jag är uppväxt med i Försvarsmakten. Skiftet från den operativa aspekten av yrket till ett fokus på anskaffning och vidmakthållande av materiel är lite av en motvillig lärdom initialt. I dag är min absoluta uppfattning att jag blev en mer komplett yrkesman.

här. Det är en bra mycket trevlibaserad ryggmärgsreaktion, gare, klokare och mer inkludesom minimerade skadorna. rande arbetsplats idag. VI LÄMNAR HYTTEN och går ut på Ja, precis som i samhället i övrigt har ledarskapsfilosofin däck. Gröna Lund blänker långt i försvaret förändrats över tid. borta. Någon sightseeingbåt Samtidigt, säger Fredrik Lindén, puttrar lojt förbi. Ett krig känns kommer man inte ifrån att tydsvårt att ens föreställa sig. lig auktoritet krävs i en bransch Även när hotfulla signaler där man potentiellt ansvarar för ibland riktats mot Sverige från andras liv och död. nationer som Ryssland och Kina Det gäller dock att balansera är det nog få som kan föreställa 2019 stunderna av allvar då ”ren sig ett militärt angrepp. HandChef över ubåtsflottiljen lydnad” krävs, med en i övrigt lar inte konflikterna i vår del av Året då jag får Marinöppnare kultur av frihet till världen numera om it-attacker, chefens förtroende och kreativitet och eget ansvar. desinformation och annat på förmånen att ta över – Det kräver att man är lite lagom abstrakt nivå? befälet över det förband där jag militärt ”kameleontig”. Om man ska – Dagens hybridkrig innebär växt upp. Fantastiskt in i en allvarlig övning eller ett att man slår mot nationskritiska roligt och utmanande moment som innefattar risk, sårbarheter. Och det kan vara att få komma ”hem” måste man spänna bågen och få så att det är Försvarsmakten till förbandet en sista gång. med besättningen, så att de märsom är den kritiska sårbarheten. ker på ens ton och hur man rör sig Då kanske man faktiskt väljer att nu är det allvar. I en annan situation väpnat våld som metod, säger Fredrik har man kanske en lättsammare ton. Lindén. Likväl, fred råder sedan mer än 200 år SAMTIDIGT FÅR HAN själv aldrig tappa så hur är det att ägna ett yrkesliv fokus. Han berättar att han misslyckats i förberedelse för en situation som med det någon gång. Han har hamnat i en kanske aldrig kommer? onödigt riskabel situation, därför att han – Du menar som ett fotbollslag som har haft tankarna på annat håll. När det bara tränar och aldrig får spela match? verkligen har gällt har det dock gått bra. Det är en av poängerna med det De värsta scenarierna i en ubåt är han gör, säger han – att kriget inte ska brand och vattenintrång. Fredrik Lindén komma. har upplevt både och, men kan av sekreFreden är i själva verket hela ”ingångstesskäl inte gå in på detaljer. värdet” för honom, säger han. – I det ena fallet krävdes ren lydnad – Ju bättre jag är på det jag gör, desto för att lösa problemet. I det andra fallet högre blir tröskeln för en väpnad konså handlade det mer om en erfarenhetsflikt.

•

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

FREDRIK LINDÉN GÖR: Kommendör och chef över första ubåtsflottiljen. FÖDD: 1972. FAMILJ: Gift med Annika och vi har tillsammans två döttrar, Tove och Siri. BOR: I Karlskrona. PÅ FRITIDEN: ”När jag inte är simmarförälder så snickrar och seglar jag. Hade den stora turen att få vara med och vinna Europamästerskapen 2019 i klassen Vintage 12mR på båten VIM från 1939. Samma gäng bärgade även Världsmäster skapen i Helsingfors i år.” CHEFSTIDNINGEN 7 2021

CHEFSPANELEN

Vi ställer aktuella frågor till tre chefer.

Vilken är din största utmaning på jobbet just nu?

IL L U S T R AT IO N : GETT Y

EDIT KÜNSTLICHER, vd och grundare av editK AB: ”Generellt sätt – att räcka till! Som chef i ett litet företag är läget alltid aningen ansträngt, men under pandemin har det blivit värre. Vi har inte samma muskler som de stora företagen, inga HR- eller ekonomiavdelningar, utan mycket hamnar på mig. Sedan pandemin drog igång har operativa HR-frågor tagit enormt mycket av min tid. Att ta hand om personalen helt enkelt. Mer specifikt är den stora utmaningen i höst att som litet företag vara konkurrenskraftigt vid rekrytering. Jag skulle säga att det stora trendordet nu är FLEXTRYGG. Kandidater förväntar sig både flexibilitet och trygghet. De vill jobba var och när de vill, med tryggheten i en anställning i ryggen. Som litet företag är det svårt att erbjuda detta. Vårt fokus måste ligga på kunden. När vill kunden ses? När behöver kunden oss? De stora företagen som har överlappande kompetenser kan vara betydligt mer flexibla vilket betyder att vi har svårt att konkurrera med deras villkor vid rekrytering. Jag blir nästan arg när Spotify och Klarna slår sig för bröstet och pratar om all flexibilitet de kan erbjuda. Omkring 90 procent av Sveriges företag är små eller mellanstora och för oss innebär kandidaternas krav på distansarbete inte sällan utmaningar.”

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

MARTIN KYLBERG, sälj- och marknadschef på Mindset: ”För att sätta frågan i sitt rätta sammanhang – jag är ny på jobbet. Det vill säga ny arbetsplats, ny bransch och nya kollegor. Förutom att överleva en social överdos, är min största utmaning just nu att tillåta mig själv att hålla käft och lyssna. Vilket jag givetvis har svårt för att göra i min roll som sälj- och marknadschef. Jag är anställd för att, med mitt team, sälja våra tjänster samt utveckla bolagets kommersiella kapacitet, förmåga och strukturkapital. Men, jag försöker hårt, varje dag att inte komma med tankar, omdömen, vad som är bra och vad som kan utvecklas. Anledningen är att jag ännu inte vet hur företaget fungerar, vilken kultur som finns mellan alla människor på arbetsplatsen, varför kunderna köper det vi erbjuder och varför saker och ting är som de är. Det kanske låter banalt men det är svårare än vad man kan tro. Under årens gång har jag givetvis samlat på mig massor av erfarenhet i min ryggsäck. Samtidigt som jag gärna vill visa framfötterna och snabbt leverera resultat, behöver jag just nu ha is i magen för att lyssna och förstå. Detta innebär att jag måste öva mig i den underskattade konsten att hålla käft.”

ANNA WALLERT, regionchef, Cygate: ”Det här kommer att bli en höst präglad av helt nya och utmanande situationer. När restriktionerna nu har släppts kör vi en hybridlösning på Cygate. Vi säger ’Office first’ och kommer att ha personal på plats, men också medarbetare som arbetar hemma. Vi har gjort en undersökning bland våra mellanchefer och vet att många av dem ser det som en jätteutmaning att klara ledarskapet i det här nya hybridlandskapet. Inte minst hur man ska kunna ge samma uppmärksamhet till alla i personalen oavsett var de befinner sig. Vi kommer att lägga mycket tid på att coacha och stötta mellancheferna. Jag tror att mycket handlar om att vara nära sina medarbetare och ha en öppen dialog. Situationen är ju ny både för chefer och medarbetare. Jag tror också att vi kommer att möta en del känslor runt det här med vaccineringar. Vi har redan fått frågor om vi kommer att kräva vaccinering för att få komma in på kontoret. Många amerikanska företag vi har relationer med har det ju så. Vi har sagt att vi rekommenderar alla att göra vad de kan för att minska smittspridningen, och kontoret är fortfarande en plats där vi håller avstånd. Men vi följer rekommendationerna och därför kräver vi inte vaccinering för att få vara på plats just nu.”

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

ANNONS

Måste du veta din nästa månadslön? Självklart. Och det borde vara lika självklart att veta vad du får i pension. Ta hjälp via ditt fackförbund. Gör kloka val och ordna sparandet. Börja här: akademikerforsakring.se/pension

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

NYTT I BOKHYLLAN

HELENE CLAESSON JENNISCHE

Kursen. Tio lektioner för ett hållbart näringsliv

Tillitsbaserat ledarskap. Från pinnräknande till samskapande

Av Erica Treijs och Lisen Schultz (Natur & Kultur)

Louise Bringselius (Komlitt)

Den här boken bygger på det Executive-program som Stockholm Resilience Centre håller och som toppchefer köar till. (Vi skrev om utbildningen i nr 3, 2021) Syftet - och förhoppningen - med utbildningen är att få några av de mest inflytelserika företagsledarna i Sverige att accelerera omställningen till en mer hållbar verksamhet. Bland de ägare och vd:ar som i boken berättar om sin trans formation finns Henrik Henriksson, Scania, Marcus Wallenberg, SEB, Caroline Berg, Axel Johnson, och Eva Karlsson, Houdini.

Det finns få som brinner så för tillitsbaserat ledarskap som Louise Bringselius. Förutom att hennes forskning ofta fokuserar på just tillit var hon forskningsledare för statliga Tillitsdelegationen 2017–2019. Den här boken är en forsknings baserad ledarskapsbok med konkreta råd och diskussionsfrågor till chefer som vill arbeta tillitsbaserat, för att stärka medarbetare och klienter. Den riktas särskilt till chefer i offentlig sektor. Boken följer den arbetsbok i samma ämne som släpptes i augusti förra året.

Upskill och reskill. Smart kompetensutveckling för medarbetaren, teamet och organisationen

Etisk stress

Pär Lager (Sanoma utbildning)

Samvetsstress, moralisk stress eller etisk stress är ord som används för att beskriva upplevelsen av att i sin yrkesroll inte kunna handla på det sätt som man själv uppfattar som det moraliskt rätta. Fenomenet framträder särskilt inom vård, skola och andra människovårdande verksamheter där man kan känna sig tvingad att agera på ett sätt som står i konflikt med de egna värderingarna. Här presenteras den så kallade STOPP- modellen som steg för steg beskriver ett funktionellt och konkret sätt att bemöta etisk stress.

Lisa Bengtsell, Anna Thoursie, Henrik Åstrand Freidlitz (Studentlitteratur)

Behovet av kompetensutveckling är enormt där ute. Pär Lager visar här hur man kan ta vara på de nya möjligheter till lärande som finns idag, från gratis onlinekurser på världens främsta universitet till nya pedagogiska verktyg och smart omvärldsbevakning. Allt för att skapa en kultur av lärande i din organisation. Boken vänder sig till dig som är chef eller ledare och vill lyfta kompetensutvecklingsarbetet i din organisation eller ditt team. Men den kan med fördel läsas av alla som vill boosta sitt eget lärande.

TIPSET}

Fira 100 år av demokrati genom att kolla på ”Första fem - pionjärerna som tog plats i riksdagen". Lisa Wahlboms film om de första kvinnorna i Sveriges riksdag finns att se på SVT Play. Sevärd! CHEFSTIDNINGEN 7 2021

ARBETSRÄTT

saker du måste ha koll på med nya las

NÄSTA SOMMAR TRÄDER FÖRMODLIGEN NYA LAS I KRAFT. HÄR ÄR NÅGRA NYHETER ATT HA KOLL PÅ . AV

JOHANNA KVARNSELL

NY LAG} I de förslag till en omarbetad las, lagen om anställningsskydd, som varit ute på remiss finns flera skillnader mot hur lagen ser ut i dag. Här är de viktigaste: 1. Ingen lön vid tvist om ogiltigförklaring av uppsägning. I dag har den som inleder en tvist med sin arbetsgivare om en uppsägnings giltighet rätt till lön under hela tiden processen pågår. Den möjligheten föreslås nu slopas. Den som tvistar kommer att få rätt till a-kassa under tiden, men arbetsgivaren behöver inte betala lön medan rättsprocessen pågår. 2. Allmän visstid försvinner. Anställningsformen ”Allmän visstid” tas bort och ersätts med ”Särskild visstid”. Allmän visstid har kritiserats för att möjliggöra långa tidsbegränsade anställningar med

små möjligheter för den anställde att få ett fast jobb. Med den nya anställningsformen blir det lättare att kvalificera sig för en tillsvidareanställning. Extra stor skillnad kommer detta göra för behovsanställda, där även tiden mellan uppdrag ska räknas som anställningstid. 3. Fler kan undantas. Enligt svensk arbetsrätt är det principen sist in-först ut som gäller när en arbetsgivare behöver säga upp personal på grund av arbetsbrist. Med den nya lagen får alla arbetsgivare, oavsett organisationens storlek, undanta tre personer från turlistan. 4. Saklig grund blir sakliga skäl. En stötesten i förhandlingarna mellan

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

fackförbund och arbets givareorganisation har varit frågan om ”saklig grund”. Nu föreslås den ordalydelsen ändras till ”sakliga skäl”. I dag behöver en arbetsgivare kunna visa att det finns saklig grund till en uppsägning. Det innebär att man ska kunna visa på dels vad arbetsgivaren gjort som är klandervärt, men också göra en prognos för framtiden, om huruvida beteendet kan förväntas fortsätta. Med ändringen till sakliga skäl tas den delen bort. I den nya lagen behöver man alltså bara ta hänsyn till på vilket sätt arbetstagaren faktiskt har betett sig. 5. Heltid som norm. Heltid ska bli norm. Det innebär inte att alla har rätt till heltid, utan att man vid oklara

ILLUSTR ATION: GET T Y

CHEFSFRÅGAN:

”Ska jag tvinga in alla till kontoret nu?” DILEMMA: ”Hur ska jag tänka nu när restriktionerna hävs. Ska

jag bestämma vilka som får fortsätta jobba hemifrån, och vilka som måste in till kontoret?” SVAR: I och med att restriktionerna hävdes den sista september

kan ingen längre tvingas att jobba hemifrån. Och visst kan du tvinga tillbaka din personal till kontoret – men fråga dig först om det verkligen är det bästa för verksamheten? Sätt verksamheten i fokus, lyssna in personalens önskemål och se om ni tillsammans kan hitta en lösning alla är nöjda med. NÄR KONTOREN NU ändå fylls på med ”Lyssna in folk är det viktigt att se över lokalerna personalens ur ett arbetsmiljöperspektiv. Restrikönskemål tionerna är borta men pandemin är inte över. Sitter personalen för tätt och se om ni i det öppna kontorslandskapet? Är tillsammans fikarum och sammanträdesrum för kan hitta en trånga? Många kommer säkert känna obehag inför allt för trånga utrymmen lösning.” lång tid framöver. Vi kan också räkna med att vi även i framtiden kommer att ha många digitala möten. Hur är dina lokaler lämpade för det? Kan många ha digitala möten samtidigt i kontorslandskapet? Eller var ska de ha sina möten?

anställningsförhållanden kan förutsätta att det är en heltidsanställning som åsyftas. Vid fall där man till exempel inte skrivit ett anställningskontrakt, men muntligen kommit överens om en anställning utan att specificera formerna, är det alltså heltid som gäller.

NÄR DET GÄLLER vaccin kan du inte tvinga någon att vaccinera

•

Att förändra las, lagen om anställningsskydd, var en del av Centerpartiets och Liberalernas krav i januariavtalet 2019. Under 2020 har fackförbund och arbetsgivare fått ge sin syn på hur det nya systemet ska se ut och i juni 2021 presenterades tre statliga utredningar med förslag till förändringar, baserade på parternas överenskommelse. Om förslaget går igenom i riksdagen väntas den nya lagen träda i kraft till sommaren 2022.

FOTO: AK ADEMIK ERFÖRBUNDET SSR

FAKTA

sig, men du får fråga om en medarbetare är vaccinerad. Har du medarbetare som säger att de måste jobba hemifrån eftersom de inte är vaccinerade så håller ju inte det som argument. Likväl måste du ta ett arbetsmiljöansvar och göra en risk- och konsekvensanalys utifrån den situation som gäller. Personal som inte är vaccinerade ska kanske inte vara med på fysiska möten – de kan vara med på länk i stället. Det är bra om ni arbetar in dessa frågeställningar i er arbetsmijlöpolicy – helst tillsammans med skyddsombuden och/eller det lokala facket!

Helena Nicklasson CHEFSFÖRHANDL ARE, SVENSK CHEFSFÖRENING/ AK ADEMIKERFÖRBUNDET SSR

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

nytt från AD

ARBETSRÄTT // Sjöfartsverket bröt mot avtal när lots fick jobba kvar // Kraftigt förändrade arbetsuppgifter ok enligt AD // Juristbyrå försökte kvitta gamla lönemissar

och andra domstolar

Jourdygn efter fyllda 60 var avtalsbrott Lotsar som är anställda av Sjöfartsverket omfattas av ett lokalt kollektivavtal kallat LOTSARB. I det finns utrymme för att förlägga arbetstiden i jourdygn, där den anställde under 24 timmar i sträck ska vara tillgänglig för att utföra lotsarbete. Enligt avtalet ska lotsar inte fortsätta tjänstgöra efter att de fyllt 60 år. Då ska den anställde ha rätt att gå i pension, eller om hen vill fortsätta arbeta, erbjudas omplacering till en annan tjänst. Är det inte möjligt finns det möjlighet att fortsätta arbeta som lots, men då utan den typ av jourtjänstgöring som til�låts i LOTSARB. I februari 2020 fyllde en av Sjöfarts verket anställd lots 60 år. Han ville fortsätta sitt arbete som vanligt, och arbetsgivaren lät honom göra det. Ett argument från Sjöfartsverkets sida är att det kunde vara diskriminerande att neka mannen att fortsätta sin anställning. Den tolkningen instämmer dock inte Arbets domstolen i eftersom åldersgränsen fyller syftet att tillgodose äldres ökade behov av vila. Det bryter

heller inte mot rätten att få kvarstå i anställning eftersom möjligheten finns att fortsätta vara anställd men med andra arbetsuppgifter och arbetstider. Rättens slutsats blir att Sjöfartsverket brutit mot kollektivavtalet. (AD 38/21)

Tvingades undervisa i stället för att forska Två anställda vid Stockholms universitet arbetade som adjunkter vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. 30 procent av arbetstiden var avsatt till forskning och kompetensutveckling, men i maj 2020 fick de besked om att den tiden från och med höst terminen skulle ersättas med undervisning. De båda anställda och deras fackliga företrädare menar att förändringen av villkoren är så grundläggande att beskedet är att betrakta som en uppsägning. Nu har saken prövats i Arbetsdomstolen. Domstolen poängterar att arbets givare har stora befogenheter att bestämma vilka arbetsuppgifter en arbetstagare ska utföra. Rätten kommer därför fram till att beslutet inte inneburit att arbetstagarnas anställningar ändrades i grunden. Det har därför inte varit fråga om en uppsägning. (AD 37/21)

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

För sen kvittning godkändes inte av AD En jurist arbetade mellan 2015 och 2018 på en advokatbyrå, med provisionsbaserad lön. Hon sade upp sig i januari 2018 och lämnade in underlag för de fakturerade summor som skulle utgöra underlag för hennes provision. Men arbetsgivaren betalade bara ut en mindre del av den summa hon begärt. Argumentet var att resterande delar var avräknade på grund av att domstolar och myndigheter tillerkänt juristen ett lägre belopp än hon yrkat enligt kostnadsräkningar som utgjort löneunderlag mellan mars 2016 och december 2017. Arbetsdomstolen konstaterar att advokatbyrån inte har justerat lönen i efterhand med regelbundenhet. Därför är avdraget att betraktas som en kvittning. Domstolen konstaterar vidare att det inte funnits skäl för tvångskvittning, samt att den anställda juristen inte samtyckt till kvittningen. Alltså har advokatbyrån gjort sig skyldig till otillåten kvittning. (AD 40/21)

JOHANNA KVARNSELL

UTE 1 DEC

NÄSTA NUMMER

Små företag – stora chefer

LEDARSKAPSUTMANINGAR FÖR CHEFER I MINDRE FÖRETAG. ANNONS

Översikt över HR-system i Sverige Nu lanseras marknadsanalysen ”HCM systems in Sweden” av HerbertNathan & Co - Skandinaviens ledande experter inom strategi, upphandling och implementering av HR-system inom privat och oﬀentlig verksamhet. Rapporten är en oberoende och heltäckande analys av den svenska marknaden för HR-system och innehåller information om de 29 främsta HR-systemen på den svenska marknaden. Innehållet är en komplett sammanställning över de aktuella leverantörerna och deras system inkluderat fakta om processtöd, priser, partners, driftsalternativ samt övergripande trender på HR-systemmarknaden.

RAPPORTEN GER DIG INSIKT I FÖLJANDE: • Påverkansfaktorer för HCM-marknaden

HCM syste – An inde

• De senaste trenderna inom HR-system

ms in Swed

pendent anal

ysis, mark

et overview

• Beskrivning av de 29 främsta HR-systemen i Sverige

and summary

of HCM syste

ms and vend

ors in Swe

den

• Vägledning vid urval och upphandling av ett HR-system • Kostnadsaspekter vid upphandling av nytt HR-system

HerbertNath an & Co Copenhagen , Aarhus, Stockholm, www.herbe Gothenburg rtnathan.co , Karlstad, m

Lund, Oslo

Mer info och beställning via www.herbertnathan.se GÖTEBORG:

STOCKHOLM:

KARLSTAD:

LUND:

Mässans gata 10 402 24 Göteborg Tel. 0707-970044

Barnhusgatan 4 111 23 Stockholm Tel. 072-3320075

c/o Karlstad Business Center AB Tynäsgatan 10, Magasin 2, Inre Hamn 652 16 Karlstad Tel. 0731-834107

Östra Mårtensgatan 19 223 61 Lund Tel. 0760-334702

HN_annons_Chef_146x121_210709.indd 1

HerbertNathan & Co ERP Strategies

2021-08-03 08:10

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

TEMA:

CHEFSDAGBOKEN

ANB

ERG

FOT

I varje nummer ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka. Personen skriver om motgångar och glädjeämnen och får sedan feedback av en ledarskapskonsult på saker att förändra, reflektera kring eller vara extra nöjd med.

Fredag

straffar och det är svårt att sluta le när man ser henne fira målen och stolt hålla upp medaljen.

FOTO: FÖR- ORTEN

DANMARK OCH JÄRVA

Det känns som första riktiga NICKLAS WALLBERG dagen tillbaka efter semestern trots att jag varit i gång ÅLDER: 38 år. Lördag i två veckor. Jag arbetar fortGÖR: Sverigechef på den gloTURNÉN ÄR IGÅNG farande hemifrån vilket har bala organisationen Reach for Change som sedan 2010 arbegjort det till en utmaning Eventet gick bra igår tat med fler än 1200 sociala att komma igång ordentligt vilket var skönt. Min entreprenörer, som i sin tur efter en härlig sommar. kollega, tillika projektgjort livet bättre för över 4,3 Första kalenderbokningen ledare, känns taggad miljoner barn och unga. blir dock en skön start där och vi pratar om värdet TJÄNST: Ansvarig för strategi min kollega har förberett för oss och våra samoch verksamhet i Sverige. Tre en workshop med danska arbetspartners att tävanställda. samarbetspartners på ett lingen nu är live och att BAKGRUND: Kommunikaexemplariskt sätt. Det blir vi kan träffas på riktigt tions- och entreprenörsbakspännande samtal och utan skärmar. Våra grund. Har drivit inkubatorer reflektioner om vår kartorganisationer har fakför sociala entreprenörer. läggning av danska sociala tiskt inte arbetat ihop entreprenörer och innovatörer. Som i skarpt läge tidigare, något som stress projektägare är jag imponerad av hur testades när vi under fredagen fick höra min kollega och tillika projektledare att den bokade lokalen i Göteborg fått tagit sig an uppgiften och hur vi kan ha en vattenskada. Efter diskussioner och snabba avstämningar digitalt för att förpåtryckningar löser vår projektledare bereda oss inför genomföranden. Känns tillsammans med våra partners situasom om våra snabba meddelanden via tionen. Noterar att vi stärks som grupp chat sätter en fin grund med humor och och att jag kan slappna av i vetskapen att kvalité. situationen hanteras av min kollega. Efter workshopen är det dags att förEfter ett snabbt coronatest bär det bereda inför kvällens event, lanseringen iväg till Göteborg tillsammans med våra av tävlingen För- samarbetspartners och det är en skön orten, där målet stämning och förväntan i luften inför är att lyfta entreresten av turnén. Har nog aldrig hört så prenörer i orten. mycket skratt under en hel tågresa! Innan det bär i väg Väl i Göteborg är fokus på att lära till eventet hinner känna våra partners innan dagens event jag titta till avslutdrar i gång på eftermiddagen. Tävlingen ningen av dotterns handlar om att engagera och identifiera fotbollsskola. Henpotentialen i orten och det är otroligt Äntligen event där vi ses – på riktigt! nes lag vinner på värdefullt för mig att se och lyssna på CHEFSTIDNINGEN 7 2021

vad som sägs och diskuteras. Jag är glad att vi bestämde att jag skulle med på hela turnén. Det hade varit svårt att greppa sammanhanget fullt ut annars, hur vi som organisation kan skapa positiv förändring trots att vi inte finns på plats i orten. Efter eventet, urladdningen på scen och samtal med en massa gäster blir det en timmes promenad till hotellet för att skingra tankarna, ringa familjen och ta in Göteborg.

Söndag MYCKET TÅG BLIR DET Drar i gång tidigt för att hinna med tåget till Malmö och känner att jag kan ha använt frasen “det kan jag ta på tåget” för mycket i mitt huvud. Arbetsuppgifterna som inte har hunnits med de senaste dagarna har lagts på hög. Så även om det har varit värt att fokusera på eventen och framför allt personerna jag reser med, finns det mycket som ligger i bakhuvudet och skrapar. Därför är det en extrem tillfredsställelse att på tågresan till Malmö tömma inboxen och dela upp uppgifterna i ordning för de kommande veckorna. På resan hem till Stockholm, efter ett lyckat event i Malmö, ger jag mig tid att reflektera över hur jag och Reach for Change på ett genuint, effektivt och respektfullt sätt tar oss an uppgiften att främja socialt entreprenörskap i orten. Det kom upp många tankar under eventen och samtalen som jag skriver ned för att inte tappa bort när det vardagliga arbetet kommer i gång igen. Vi har utmanat oss själva och det gäller att til�låta sig själv att stanna upp, reflektera och ställa sig tuffa frågor innan fokus blir på nästa steg. Det visar sig vara en lyckosam tajming att jag har en stående tid med

Energiboost när stolt dotter firar mål på fobollsskolan!

en ledarskapscoach under resan tillbaka till Stockholm. Det är skönt för hjärnan och kroppen att prata av sig vad som har hänt, bena ut situationer och hitta steg framåt.

Måndag PAUS MED BARN Efter två fulla helgdagar har jag en heldag med barnen då skolan och förskolan har planeringsdagar. Även om det ibland kan kännas rörigt med en två-åring och en sex-åring tillsammans är den här dagen underbar och välbehövlig.

Tisdag ÄNTLIGEN TRÄFFAS VI FYSISKT Idag är första dagen på över sex månader som jag fysiskt möter partners på ett kontor. Otroligt energigivande! På två timmar lyckas vi, förutom att ha en härlig lunch med privata samtal, också utarbeta en projektplan, ta ett antal viktiga och stora beslut samt reflektera på arbetet hittills. Det är talande hur jag uppskattar det personliga mötet och att inte behöva skynda mellan online-möten som jag tenderar att stapla på varandra.

•

FEEDBACK FRÅN VÅR EXPERT PÅ NÄSTA SIDA!

CHEFSTIDNINGEN 7 2021

CHEFSDAGBOKEN

MÅNADENS EXPERT ROLF SOLLI

NICKLAS DAGBOK stimulerar till flera reflektioner. En reflektion handlar om det nya normala som bland annat innebär att vi lär oss hantera nya paradoxer. Här betyder paradoxer att en handling kräver dess motsats om det ska bli något gjort, om du vill spara måste du spendera. En reflektion handlar om hur angelägna projekt och verksamheter – till exempel att underlätta för sociala entreprenörer att göra livet bättre för barn och unga i allmänhet – handlar om verksamhetens drivkraft i sig. Sysslar vi med saker vi känner starkt för blir vi engagerade och då blir det vi gör bra. ”The show must go on” – något alternativ finns inte. Att arbeta hemma är helt rimligt i pandemi-tider och i många andra avseenden bra. Ensamarbetet hemma begrän-

FOTO: HILLEVI NAGEL

Professor i företagsekonomi med fokus på styrning, organisering och ledarskap vid Högskolan i Borås. Forskar bland annat om ledarskap i offentlig sektor och om välfärdens organisering.

”Paradoxen blir att ska man bli bra på att jobba med andra måste man vara bra på att jobba ensam.” sar smitta av allehanda slag, inga resor behövs, ostörd arbetsplats ger arbetsro (om man får vara ensam hemma) och det är möjligt att fixa privata småsaker på raster och så vidare. Förvisso kräver ensamarbetet självdisciplin. Mycket talar för att arbeta hemifrån är här för att stanna. Våra arbetsplatser både hemma och på jobbet behöver anpassas, bara det tål att fundera på.

SKRIV DAGBOK!} Brottas

Det har länge varit bekant att viktiga idéer och beslut kommer till vid tillfälliga möten så som till exempel i kaffehörnan, på gemensamma lunchraster och inte minst på event av olika slag. Den sortens möte är knappast kännetecken för digitala möten eller i ensamheten hemma. Paradoxen blir att ska man bli bra på att jobba med andra måste man vara bra på att jobba ensam.

•

du med dilemman på jobbet som du vill ha hjälp att reda ut? Då kan du skriva dagbok i Chefstidningen och få feedback av en ledarskapskonsult. Hör av dig till oss! redaktionen@chefstidningen.se CHEFSTIDNINGEN 7 2021

ANNONS

FÖRTJÄNAR INTE DINA ANSTÄLLDA EN BELÖNING? De justerade och förvandlade sina hem till kontor förra året. För de flesta har det inte varit en idealisk situation, men dina anställda gjorde det ändå. När vi äntligen börjar komma tillbaka till kontoret är det hög tid att ge dina anställda en riktigt hälsosam kontorsplats. Contour Design hjälper kontorsarbetare till en bättre kontorsplats och säkerställer god ergonomi på jobbet. RollerMouse är en prisbelönt mus som hjälper anställda att uppnå god ergonomi och att säkerställa en hälsosam kontorsplats. RollerMouse hjälper dig att förhindra och lindra smärtor i nacke och rygg på grund av överansträning, vilket lätt uppstår efter långa dagar framför datorn. Unna dina anställda en ny och hälsosam kontorsplats och upplev gladare anställda. Prova vår RollerMouse gratis idag. www.contourdesign.se

Posttidning B

CHEFSTIDNINGEN Box 12800 112 96 Stockholm

Vi skräddarsyr gärna för ditt företag!

Gör arbetsmiljöarbetet enklare – gå SAM i praktiken Minska riskerna och öka trivseln på arbetsplatsen. Har du gått vår grundutbildning BAM är SAM – Systematisk arbetsmiljö i praktiken ett naturligt nästa steg. Under utbildningen lär du dig tolka kraven från Arbetsmiljöverket och får ta del av smarta mallar och metoder att använda i det det dagliga arbetsmiljöarbetet. SAM i praktiken ﬁnns nu även som webbutbildning! Anmäl dig på prevent.se/samutbildning

Chefstidningen nr 7 2021

Articles inside

CHEFSDAGBOKEN} SIDAN

BALANS} Mycket att göra – eller farlig stress? SIDAN

ARBETSRÄTT} Få koll på nya las SIDAN

VERKTYGET} De väljer att chefa ihop SIDAN

FORSKNING} När algoritmer tar besluten SIDAN

SPANING} Bästa löneförmånen SIDAN

NYTT I BOKHYLLAN} SIDAN

Nytt tänk om medarbetarsamtal SIDAN

PORTRÄTTET} Fredrik Lindén, chef över Sveriges ubåtsflottilj SIDAN