PORTRÄTTET} Fredrik Lindén, chef över Sveriges ubåtsflottilj SIDAN

Sista utposten

Är du chef ett par hundra meter under havsytan finns ingen plats för osäkerhet. Det vet Fredrik Lindén, chef över Sveriges utbåtsflottilj.

AV TIM ANDERSSON FOTO JOHAN BERGMARK

CV:

DJUPT} Fienden strävar alltid efter någon form av överraskning – ett snabbt och oväntat anfall. Man kommer att vilja ta kontroll över Östersjön för att skapa ett operativt fördelaktigt utgångsläge och hindra oss från att röra oss till sjöss. 80–90 procent av all vår import kommer på köl, så det är ett effektivt sätt att lamslå vårt land...

Scenariot är inte omöjligt, enligt Fredrik Lindén, chef över Sveriges utbåtsflottilj. Och han vill inte svara ja eller nej på frågan om Sverige verkligen kan hamna i krig? – Det är för kategoriskt. Jag säger som statsvetarna: ”Det beror på.” Vi lever i en bra mycket osäkrare värld nu än

1991 Inryck ubåt

Läser ubåtslära, om

ubåtens anatomi, och tidigare, och det vore en ogärinser hur komplex den här tingesten är. Det fascinerar mig. Det ning om vi inte förberedde oss. I kortärmad arbetsuniform blir en utmaning att och med långa ben visar han behärska den här far- oss runt på ovansidan av ubåkosten under vatten, att förstå dynamiken, tekniken och havets ten HMS Uppland, som idag tillfälligt ligger och guppar vid nyckfullhet. Nu känner Skeppsbron i Stockholm. Den jag mig alltid trygg i ser ut som en svart val i det förubåten. Jag har aldrig haft klaustrofobi eller nojor ombord. sta solglittret på veckor, med bara ryggen och tornet som fena

Fortsättning på sidan 47 ovanför vattenytan. Oväntat smärt, med tanke på att omkring 30 personer verkar där nere. VAD DEN HAR för syfte? För det första fungerar den avskräckande, berättar Fredrik Lindén. Sveriges fyra ubåtar höjer tröskeln för det där anfalls-

scenariot han nyss tecknade. De verkar under ytan, dolda och med hemliga förmågor. Om olyckan är framme har de möjlighet att sänka motståndarens fartyg. Det är någonting man tränar på året runt.

I en sådan situation skulle Fredrik Lindéns chefskap ha en avgörande roll för allas vår framtid. – Då är det förtroendeskapande att jag tidigare gjort samma sak som den personal som jag då beordrar ut – de vet att jag inte skulle skicka dem på omöjliga uppdrag eller ta onödiga risker, säger han.

2005 Sjöbefälsskolan i Kalmar Första gången jag kommer i kontakt med akademin på allvar. Det är en ”happening” att få läsa på civila högskolan – ett krav på den tiden för att bli fartygsskeppare.

2006 Fartygschef på ubåten HMS Gotland, i San Diego. USA hyr ubåten HSM Gotland för ett samarbete med den amerikanska ubåtsflottan, och den 4 juli, 4th of July, blir jag fartygschef där. Jag lär mig mycket – bland annat att man aldrig ska lova något. När jag var ung hade jag nämligen en kompis som brukade säga att han skulle bli kung av Nato när han blev stor. Jag svarade att jag skulle bli chef över svenska stillahavsflottan, och att jag då aldrig skulle servera fisk ombord. Det första jag blev bjuden på ombord var en silltallrik från Ikea.

giska och analytiska uppgifter. Fredrik Lindéns arbete går ut på att undersöka hur karaktären på de internationella konflikterna förändras över tid, för att se till att ubåtsvapnet håller sig uppdaterat. Det handlar både om att utveckla bättre teknik och farkoster samt att producera framtida besättningar. – Det är ett mångfacetterat och stimulerande arbete, men jag saknar livet på ubåt. Varje dag. HAN ÄR FRÅN MALMÖ. Hans far jobbade på sjön, och Fredrik Lindén växte upp med historier därifrån. Eftersom han själv gärna ville bidra med några inpass vid VI LÄMNAR HMS Uppland och går söndagsmiddagarna såg han till in i det ubåtsräddningsfartyg att få göra värnplikten inom flotsom ligger bredvid, HMS Belos. tan. Han kallades in som sonarPå väggen i Fredrik Lindéns operatör på ubåt, det vill säga kajuta hänger vapensköldar, ett den som fungerar som fartygets obligatoriskt porträtt på kungen ögon och öron. och drottningen och, som om Egentligen hade han inte det inte räckte med den fuktiga, tänkt sig en karriär i det miliböljande marina verkligheten: tära, men tonårens veterinärinramade bilder på skepp. planer (”jag tyckte jag hade mer – Det blir så löjligt filosofiskt när gemensamt med djur än med människor man ska tala om kärleken till havet. – kanske för att jag är ensambarn”) fick Men det handlar om balansen mellan han lov att kasta överbord under värnatt behärska och respektera det, och att plikten. Han var nämligen till sjöss och ta reda på vad som finns på andra sidan missade ansökan till universitetet. horisonten. Det finns också en tjusning – Det var kanske lika bra. Jag hade i själva hantverket, att vara sjöman. nog ägnat lite för mycket tid åt seglingen Även om jag nuförtiden bara får segla och lite för lite åt skolan för att kunna skrivbord. komma in på veterinärprogrammet.

Att ”segla skrivbord” innebär strate- Och vad viktigare var: han hade insett

Fortsättning på sidan 49

att han gillade livet på ubåt. Inte minst kamratskapet. Att vara ett trettiotal personer på en trång yta under vattnet utan dagsljus och frisk luft i veckor, ibland upp mot en månad, skapar ovanliga band, berättar han. – Man lär känna varandra fort och på djupet. Det är en utsatt situation, man måste lita väldigt mycket på sina kollegor. Det skapar en sammanhållning som ibland sträcker sig utanför landets gränser. Ubåtscommunityn över världen är ett kollegialt syskonskap.

Han hade heller ingenting emot den kantiga kulturen. – Flottan var ruffigare på den tiden. Det var ett annat ledarskap. Jag vill inte kalla det pennalistiskt, men det var tuffare än i dag. Det tilltalade mig att det var lite hardship.

Han blev kvar, alltså, och åren gick. Han skalade potatis och skurade toaletterna och 15 år senare var han fartygschef.

DET ÄR SÅ HAN kort brukar beskriva det. I själva verket avancerade han genom graderna, tills han skaffat sig gedigen erfarenhet och kunskap och plötsligt var den som ytterst bestämde – och därmed inte längre riktigt en del av det övriga gänget.

I det militära är väl cheferna aldrig helt en del av gänget, säger han, men för ubåtschefer gäller det särskilt. – Man är de facto den sista utposten. Oavsett vad som händer på ubåten ska det mycket till innan vi väljer att kontakta land, för när vi sticker upp över ytan och sänder brukar vi säga att vår position är röjd. Och all osäkerhet som kan uppstå tar man med sig in i sin hytt.

Han refererar till en film, U–571, om en kritisk ubåtsjakt under andra världskriget. I en stressad situation står fartygschefen handfallen. Då sätter underofficeraren honom på plats: som chef på en ubåt får man aldrig, aldrig säga att man inte vet. – Jag tycker den scenen är väldigt talande för hur det är att vara chef på en ubåt. Chefens hytt är världens ensammaste plats.

SÅ HUR TÄNKER han kring sitt eget ledarskap? Har han förvaltat den där hårda stilen som han själv mötte en gång och tyckte om? – Nej. Det är en sak att vara ung och inte veta något annat. Där jag kom ifrån i Malmö var det inte heller guld och gröna skogar, och när man möter en miljö som liknar den där man växte upp så känner man sig hemma. Men jag ska säga så här, och det säger jag inte för att vara ”chefig”: Jag är väldigt glad för den resa vi har gjort i Försvarsmakten under de trettio åren jag varit

2009–2012 Högre stabsutbildning Jag läser en magister i krigskunskap, och får möjlighet att göra det andra året på U.S. Naval War College, den amerikanska marinens skola för högre militär utbildning. Samtidigt får jag ett stipendium för att läsa international relations på Salve Regina University i Newport. Det är tre intensiva, fantastiska år med mycket studier. En helt ny värld öppnas för mig. Den sista inlämningsuppgiften skickar jag från Mazar-e-Sharif i Afghanistan, där jag var på ett uppdrag.

2012 Commanding Officer, Swedish National Intelligence Cell/ National Intelligence Support Team Arbetar som chef för en underrättelseanalysfunktion i Afghanistan. Stimulerande arbete där den stora utmaningen ligger i att skapa en sammanhållen bild av kausaliteten och konfliktdynamiken i regionen. Intressant ledarskapsutmaning då personalen är blandad militär och civil.

Fortsättning på sidan 50

här. Det är en bra mycket trevligare, klokare och mer inkluderande arbetsplats idag.

Ja, precis som i samhället i övrigt har ledarskapsfilosofin i försvaret förändrats över tid. Samtidigt, säger Fredrik Lindén, kommer man inte ifrån att tydlig auktoritet krävs i en bransch där man potentiellt ansvarar för andras liv och död.

Det gäller dock att balansera stunderna av allvar då ”ren lydnad” krävs, med en i övrigt öppnare kultur av frihet till kreativitet och eget ansvar. – Det kräver att man är lite ”kameleontig”. Om man ska in i en allvarlig övning eller ett moment som innefattar risk, måste man spänna bågen och få med besättningen, så att de märker på ens ton och hur man rör sig att nu är det allvar. I en annan situation har man kanske en lättsammare ton. SAMTIDIGT FÅR HAN själv aldrig tappa fokus. Han berättar att han misslyckats med det någon gång. Han har hamnat i en onödigt riskabel situation, därför att han har haft tankarna på annat håll. När det verkligen har gällt har det dock gått bra.

De värsta scenarierna i en ubåt är brand och vattenintrång. Fredrik Lindén har upplevt både och, men kan av sekretesskäl inte gå in på detaljer. – I det ena fallet krävdes ren lydnad för att lösa problemet. I det andra fallet så handlade det mer om en erfarenhets-

2016–2018 Försvarets materielverk Tjänstgör vid en ny myndighet där det råder en annan kultur än

den som jag är uppväxt baserad ryggmärgsreaktion, med i Försvarsmakten. som minimerade skadorna.

Skiftet från den operativa aspekten av yrket

till ett fokus på anVI LÄMNAR HYTTEN och går ut på skaffning och vidmakt- däck. Gröna Lund blänker långt hållande av materiel borta. Någon sightseeingbåt är lite av en motvillig lärdom initialt. I puttrar lojt förbi. Ett krig känns dag är min absoluta svårt att ens föreställa sig. uppfattning att jag Även när hotfulla signaler blev en mer komplett ibland riktats mot Sverige från yrkesman. nationer som Ryssland och Kina 2019 är det nog få som kan föreställa Chef över sig ett militärt angrepp. Handubåtsflottiljen lar inte konflikterna i vår del av Året då jag får Marinchefens förtroende och världen numera om it-attacker, förmånen att ta över desinformation och annat på befälet över det för- lagom abstrakt nivå? band där jag militärt – Dagens hybridkrig innebär växt upp. Fantastiskt roligt och utmanande att man slår mot nationskritiska att få komma ”hem” sårbarheter. Och det kan vara till förbandet en sista så att det är Försvarsmakten gång. som är den kritiska sårbarheten. Då kanske man faktiskt väljer väpnat våld som metod, säger Fredrik Lindén.

Likväl, fred råder sedan mer än 200 år så hur är det att ägna ett yrkesliv i förberedelse för en situation som kanske aldrig kommer?

– Du menar som ett fotbollslag som bara tränar och aldrig får spela match? Det är en av poängerna med det han gör, säger han – att kriget inte ska komma. Freden är i själva verket hela ”ingångsvärdet” för honom, säger han. – Ju bättre jag är på det jag gör, desto högre blir tröskeln för en väpnad konflikt. •

FREDRIK LINDÉN GÖR: Kommendör och chef över första ubåtsflottiljen. FÖDD: 1972. FAMILJ: Gift med Annika och vi har tillsammans två döttrar, Tove och Siri. BOR: I Karlskrona. PÅ FRITIDEN: ”När jag inte är simmarförälder så snickrar och seglar jag. Hade den stora turen att få vara med och vinna Europamästerskapen 2019 i klassen Vintage 12mR på båten VIM från 1939. Samma gäng bärgade även Världsmästerskapen i Helsingfors i år.”