Chefstidningen nr 5, 2021 by akademssr

HR- och ledarskapsmagasin för akademiker

NUMMER 5/2021

LÄR AV TOPPLAGEN: SÅ SKAPAR MAN ETT VINNANDE TEAM

UTLANDSJOBB: ATT

ROBERT KUSÉN KAN INTE SLUTA

DAGS LÄMNA LANDET?

Utveckla ”INTENSITETEN I ARBETET GER MIG LUST”

ANNONS

VÄLKOMMEN TILL CHEFSTIDNINGEN

Svenska chefer är hetare än någonsin VÄLKOMNA} Visste ni att det vi kallar nordisk ledarskapsstil

HELENE CLAESSON JENNISCHE Chefredaktör

FOTO:

MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

är hetare än någonsin i USA? Fast där kallar man stilen ”followership” och man hittar den i de unga, hippa tech bolagen i Silicon Valley. Där är det nämligen ont om höga chefer i fräsiga hörn kontor, men gott om ledare med en kopp kaffe i lunchrum met. Eller vid pingisbordet kanske. Och de har alltid fler frågor, än svar. Och deras företag går inte sällan väldigt, väldigt bra. Pernille Hippe Brun som skrivit en bok om det nordiska ledarskapet pekar på särdrag som tillit och inkludering, om ledarskap som är syftesdrivna och icke-hierarkiska. – Amerikanska ledarskapsforskare försöker få det till att de hittat något nytt. De borde studera Ikea, Lego och Volvo istället, konstaterar hon. Med det sagt, är det kanske så att världen väntar på just dig och ditt ledarskap? Missa inte vårt tema om att jobba som chef utom lands. En erfarenhet för livet och en dörröppnare för andra jobb enligt en chef vi pratat med. Men så klart finns det också fallgropar att vara upp märksam på... Missa inte heller vår reporter Tim Anderssons möte med Robert Kusén, som gått från verkstads golv till toppjobb i Sveriges största företag. Hela tiden med tankar från "toyotanerna" i ryggen.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

Känner du någon som vill gå med? Vi är 75.000 akademiker och nästan 10.000 är chefer i Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening. Det är viktigt att vi är många och att du som chef har ett bra nätverk och ett professionellt stöd. Hos oss finns chefsförhandlare med egen chefserfarenhet som kan ge svar på frågor om din anställning och ditt avtal, arbetsrättsliga frågor och om din profession som chef. De har erfarenhet och kompetens som ger dig trygghet när du behöver förhandlingshjälp. Vi kan ge dig lönerådgivning, karriärstöd och kompetensutveckling. Akademikerförbundet SSR är en kraftfull part i arbetslivet. Vi tecknar kollektivavtal som garanterar schyssta villkor på jobbet. Vi driver dina frågor som chef och förbättringar av dina förutsättningar och villkor.

Ett HR- och ledarskapsmagasin för akademiker. Ägs av Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening och är ett oberoende forum för ledarskaps-, HR- och organisationsfrågor. www.chefstidningen.se

REDAKTIONEN CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Helene Claesson Jennische, redaktionen@chefstidningen.se 0709 – 216 429 ART DIRECTOR Lisa Sigebrand DESIGN & PRODUKTION A4 Text & Form, www.a4.se REPORTRAR Marika Sivertsson, Per Cornell, Tim Andersson, Monir Loudiyi, Martin Röshammar FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

Sara Johari, Björn Öberg, Alexander Donka (omslagsfoto) KORREKTUR Monika Lann PRENUMERATION & ADRESSÄNDRING

prenumeration@akademssr.se TRYCK Norra Skåne Offset

TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2019: 24 300 ISSN: 2000-3498 POSTADRESS:

Akademikerförbundet SSR, Box 12800, 112 96 Stockholm BESÖKSADRESS:

Mariedalsvägen 4, 112 96 Stockholm

Vi behöver vara många som står upp tillsammans. 9 av 10 medlemmar säger att de kan rekommendera någon annan att bli medlem. Känner du någon som behöver oss, så hittar du mer information på akademssr.se/bli-medlem.

Chefstidningen får du som chef, personalvetare eller egenföretagare och som medlem i Akademikerförbundet SSR

WWW.AKADEMSSR.SE VILL DU ANNONSERA?

Bengtsson & Sundström Media, 08-10 39 20 (vxl) chefstidningen@bs-media.se Allt material i Chefstidningen är skyddat enligt svensk och internationell upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Överträdelse beivras. Alla rättigheter förbehålles.

Chefer, egenföretagare, personalvetare samt beteendevetare med HR-inriktning inom Akademikerförbundet SSR får Chefstidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Det får även chefer inom Naturvetarna, DIK, Fysioterapeuterna, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter och Tjänstetandläkarföreningen.

ANNONS

9-10 november 2021 Stockholmsmässan

#socionomdagarna

Mötesplatsen för kvalificerat socialt arbete Vi laddar för

2021!

Ur programmet:

Mia Börjesson Hälsofrämjande samtal

Palle Storm Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag

Negin Amirekhtiar Hedersrelaterat våld och förtryck

Bo Hejlskov Elvén Npf och socialtjänsten – vad styr rollen & tänkandet?

Louise Nelson Hjärnsmart på jobbet – viktigare än någonsin!

Mehdi Adnan Mossa Min berättelse – vad var det som gick snett, egentligen?

Zandra Kanakaris Porr och prostitution i Sverige idag – unga tjejers erfarenheter

Stefan Einhorn Konsten att fördärva sitt liv – eller inte

Håll dig uppdaterad på www.socionomdagarna.se Arrangeras av:

Läs mer och boka din plats på: www.socionomdagarna.se

Organiseras av:

Tfn: 08 587 662 00

Anna Falk, idag inköpschef på Saint-Gobain Sverige, vågade ta språnget och ta ett chefsjobb i Tyskland.

12 SIDOR TEMA hefa Våga r du c ? utomla nds SIDAN 24

I DETTA NUMMER: VÄLKOMMEN!} SIDAN 3 SPANING} Viktigt med chefer på distans SIDAN 9 Pilotprojekt om vinster med hemarbete SIDAN 10 PÅ DJUPET} Så funkar samvetsstress SIDAN 12 FORSKNING} Stor satsning på pandemiforskning SIDAN 14 VERKTYGET} Våga tala inför publik SIDAN 18 BALANS} Var vänlig stör ej SIDAN 36 FENOMENET} Hur skapar man en vinnare? SIDAN 38 PORTRÄTTET} Robert Kusén - med lean i ryggen SIDAN 42

KULTUR} Våga lyssna på litteraturen SIDAN 52 Boktips SIDAN 54

SAR A JOHARI

CHEFSDAGBOKEN} SIDAN 56

FOTO

ARBETSRÄTT} Att tänka på när man plåtar personalen SIDAN 50 Chefsfrågan SIDAN 51

ANNONS

Finns här för dig 128 000 Saco-medlemmar har redan försäkringar hos oss. Vill du också ha rådgivning, guidning och försäkringar som följer dig hela livet? Välkommen in i gemenskapen på akademikerforsakring.se

spaning

Nytt om ledarskap

Distanschefen viktigare än någonsin LEDARSKAP} Vid distansarbete tycks che fens roll vara viktigare än vid ”vanliga” arbetsförhållanden. Det konstaterar Daniel Lundqvist, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet som tillsammans med kollegan Andreas Wallo gör en stor forskningsgenomgång om och hur distansledarskap påverkar medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsprestation. Det finns många risker med distans arbete, konstaterar forskarna. Med arbetare kan känna sig isolerade, det kan uppstå konflikter mellan dem som jobbar hemma och dem som jobbar på plats och det är svårare för chefen att upptäcka ohälsa hos medarbetare. Samtidigt visar forskningen att det finns ett antal saker som chefen kan göra för att främja medarbetarnas välbefinnande.

•

Chefer bör motivera, inspirera och föregå med gott exempel. De bör visa tillit och stöd (tro på att med arbetarna faktiskt gör sitt jobb).

•

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

KROPPEN TAR STRYK AV HEMMAJOBBET De som jobbar hemifrån under pandemin har sällan samma ergonomiska förutsättningar som på arbetsplatsen. Det tycks skapa problem. Enligt en undersökning från Viktväktarna och Sifo har 46 procent

av dem fått ont i kroppen. De vanligaste problemen är värk i rygg och nacke, följt av axlar. En del har även fått mer ont i armar och händer. Många önskar att chefen skulle engagera sig mer i deras välmående. Till exempel genom att uppmuntra till raster och fysisk aktivitet.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

•

De måste kommu nicera! Uppmuntra, berömma och ge feedback. Men kom ihåg att kom munikationen måste upplevas som en ”check in”. Inte en ”check on”.

•

100 år firar i år Sveriges HR förening. Kerstin Hesselgren, liberal politiker med stort engagemang i jämställdhet på arbetsmarknaden (också den första kvinnan i riksdagens första kammare) grundade föreningen.

spaning

Kan fortsatt jobb på distans rädda klimatet? VAD HÄNDER OM VI FORTSÄTTER ATT JOBBA HEMMA NÄR PANDEMIN ÄR ÖVER? EN KOMMUN I DALARNA VILL VETA. HELENE CL AESSON JENNISCHE

Sandra Sjöberg

Charlotta Olsson

NYSTART} Borlänge kommun vill i ett pilotprojekt ta reda på fördelarna med att fortsätta arbeta på distans även efter pandemin. – Om det är ett lyckat arbetssätt ser vi många fördelar. De anställda får en större frihet att kunna jobba från olika platser, vilket förhoppningsvis gör oss till en mer attraktiv arbetsgivare. Det kommer också att visa det framtida lokalbehovet. Distansarbete kan även minska pendling, vilket är bra för miljön eftersom det kan minska kol dioxidutsläppen, säger projektledare Sandra Sjöberg. Ett 80-tal medarbetare från kommu nen ska ingå i pilotprojektet med syftet

att ta reda på om det är möjligt för medarbetare att arbeta kontinuerligt, schemalagt, på distans och undersöka vad det får för konsekvenser. – Tidigare forskning visar att en framgångsfaktor är att kombinera distansarbete med fysiska möten. Därför kommer medarbetarna jobba 50 procent på distans och det gäller för de medarbetare som vill, kan och där chefen tycker det är lämpligt. Det är

IKEA ÄR BÄST I TEST – IGEN För andra året i rad har Ikea tilldelats utmärkelsen Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. På andra plats hamnar hygienföretaget Essity följt av Sveriges Radio som bland annat rankats högt för sin coronasäkrade arbetsplats.

Varje år ger tusentals svenskar sin syn på vad som är viktigast hos en arbetsgivare i Randstad Employer Brand Research, världens största oberoende employer branding-undersökning. I årets undersökning har över 4 700

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

svenskar svarat på vad de tycker om Sveriges 150 största bolag och myndigheter. Helt nya på årets tio-i-topp är Essity, Försvarets Materielverk, EY, Södra Skogsägarna, CGI och Systembolaget.

•

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES. FOTO: BORL ÄNGE KOMMUN

ANNONS

BLI CERTIFIERAD I

Ett verktyg för dig som konsult eller chef för att utveckla team Anmäl dig nu till höstens kurser 15–16 sep 13–14 okt

STHLM 18–19 nov 2–3 dec

alltså helt frivilligt att vara med, säger Charlotta Olsson, sektorchef för samhällsbyggnadssektorn. En förstudie har gjorts där man tagit del av tidigare forskning, vilka regel-verk som finns samt gjort en enkätundersökning. – Nästan 9 av 10 medarbetare uppger i den att det är lika effektivt, eller till och med mer effektivt, att arbeta hemifrån, säger Sandra Sjöberg.

GBG

17–18 nov 15–16 dec

•

STHLM

”En enda rapport, det är en för mycket. Det är oacceptabelt, det är min åsikt.”

Certifieringsutbildning Kursledare: Maria Åkerlund Henrysson Åkerlund AB Anmälan och frågor till: maria.akerlund@ henryssonakerlund.se Kostnad: 31 000 kr

Certifieringsutbildning Kursledare: Christian Jacobsson, Göteborgs Universitet och Maria Wramsten Wilmar, Treatis AB Anmälan och frågor till: info@treatis.se Kostnad: 31 000 kr

Certifieringsutbildning

Kursledare: Maria Åkerlund Henrysson Åkerlund AB Anmälan och frågor till: maria.akerlund@ henryssonakerlund.se Kostnad: 31 000 kr

www.gdq.se I samarbete med HenryssonÅkerlund AB och Treatis AB

Attendos vd Martin Tivéus apropå rapporter om att anställda tystats eller utsatts för repressalier efter att ha slagit larm om missförhållanden i äldrevården. I intervju i Dagens Nyheter.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

PÅ DJUPET SAMVETSSTRESS

ETT GNAGANDE SAMVETE KAN KNÄCKA VEM SOM HELST. MEN FORSKNING VISAR ATT DET FINNS SÄTT ATT MINSKA SAMVETSSTRESSEN PÅ JOBBET.

Gunilla Strandberg

ANSVAR} Samvetsstress är enkelt beskri vet den stress ett dåligt samvete ger. Samvetet i sig är inte problemet. Tvärtom. Men det dåliga samvetet kan i värsta fall göra både människor och organisationer sjuka. Gunilla Strandberg, professor på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, har i snart 20 år forskat runt samvetsstress.

– I grund och botten är samvete något bra, det är till för att varna oss så att vi inte skadar oss själva eller någon annan. Vi behöver verkligen inte människor utan samveten i arbetslivet, i vården eller omsorgen, säger hon. Forskningen om samvetsstress har i mångt och mycket handlat om vård och omsorg. Men egentligen kan den uppstå i vilka organisationer som helst. – Samvetsstress finns där människor finns. Vi känner oss alla otillräckliga då och då. Problematiken ligger i att vi när vi känner oss otillräckliga lägger skulden på oss själva som individer, trots att problemet inte alltid ligger på individnivå utan i kollektivet eller organisationen. Tänk dig en IVA-skö terska idag. Känslan av otillräcklighet är säkert tung att bära för många. Förutom den ansträngda vårdsituationen har de nu också en vardag där anhöriga inte får träffa sina svårt sjuka. Då ska du som sköterska vara länken mellan sjuk och anhörig. Otillräcklig heten ligger tung på dina axlar, men problemet ligger på en annan nivå. I organisationen (för lite personal), och i systemet (pandemin i sig och brist på IVA-personal i hela landet).

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

Farligt med dåligt samvete på jobbet

GUNILLA STRANDBERGS forskarteam har arbetat fram en metod för att minska samvetsstress. Den handlar om att till sammans i arbetsgruppen regelbundet prata om det dåliga samvetet. Gunilla Strandberg kallar det "att samveta". – Vi följde olika grupper av chefer och medarbetare i ett år, en gång i månaden satte de sig och pratade om det dåliga samvetet och problemen som bidrog till det. Hon poängterar att cheferna har en viktig roll i gruppen. – Vi såg att det var viktigt att chefen pratade i de här grupperna. Inte för att servera lösningar utan för att få igång en dialog, vad kan vi tillsammans göra för att det ska bli bättre? Forskarteamet kunde efter ett tag se hur dialogen i sig, känslan av att bli lyss nad på, få dela sin otillräcklighet i grupp och komma fram till vad som är möjligt och meningsfullt att göra gjorde att för bättring upplevdes. – Stödet för chefen ökade också. Och man upplevde att man hade högre i tak, säger hon.

får något stöd, säger Gunilla Strandberg och ger exempel där stöd till och med kan missuppfattas som det motsatta. - En gruppchef som lät sköterskor gå hem tidigare och själv tog över de sista uppgifterna för dagen trodde att hon avlastade och var snäll. Istället uppfatta des det som kritik, tror hon inte att jag klarar av det här eller? – Jag brukar säga att det är fantastiskt vilken skillnad en chef kan göra! Mitt råd till chefer är att fundera lite extra på vad det är för stöd som personalen egentligen efterfrågar. Och håll dialogen levande, "samveta" ofta. AV

•

HELENE CL AESSON JENNISCHE

ANNONS

EN ANNAN VIKTIG insikt var att givet stöd, och upplevt stöd inte är samma sak. Det fanns organisationer som hela tiden efterfrågade mer stöd från led ningen fastän de faktiskt fick mycket hjälp. Varför kände de ändå att de inte fick något stöd? – Det här är viktigt att tänka på som chef. Vad är det för stöd som persona len efterfrågar? Och vad ger vi? Om det enda personalen vill ha är tydliga rikt linjer, men det de får är peppande till rop och tillåtelse att gå hem tidigare, ja då upplever de ju fortfarande att de inte

TA ETT STEG I KARRIÄREN Certifieringsutbildningar och kurser inom ekonomi, juridik, HR, research och samhällsbyggnad. Studera online eller i klassrum.

”Cheferna har en viktig roll i detta”

Boka på www.phi.se 010-157 64 34

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

FORSKNING

FORSKARFOKUS PÅ PANDEMIN Miljoner i forskningsanslag ska ge arbetsmarknaden kunskap att klara nästa stora kris. AV

MARIK A SIVERTSSON

ILLUSTR ATION

BJÖRN ÖBERG

FORSKARMILJONER} Knappt hade Folk flera handlar inte överraskande om dis hälsomyndigheten gått ut med rekom tansarbete. Frida Pemer, forskare på mendationen om distansarbete förra Handelshögskolan i Stockholm, och våren förrän Afa Försäkring var på föt Svjetlana Pantic-Dragisic, forskare vid ter med en utlysning av Linköpings universitet, forskningsmedel. Runt har fått 3 143 000 kronor 100 miljoner kronor har för att studera hur det är Stor satsning på forskning under 2020 delats ut till Att leda och samarbeta i om hur arbetslivet påverkas 37 projekt. Satsningen team på distans – effekter av coronapandemin. är unik, inte bara för att av covid-19 i projektbase det är ovanligt mycket rade organisationer. pengar i potten: – Det finns många – Vi har aldrig tidigare ledarskapsutmaningar Afa Försäkring finansierar 37 projekt. gjort en temautlysning kopplade till det virtu som fångar in så många ella arbetssättet som vi olika områden. Tanken behöver fundera på. Man var att de forskare och får framför allt ha stor Det ger en unik chans att förbereda företag som befinner sig respekt för svårigheterna inför nästa kris. mitt i pandemin bäst ser i att fånga upp signaler vad som behövs. Vi var om hur medarbetare mår, också överlag väldigt säger Frida Pemer. snabba med att ge besked, vi hanterade Forskarna intresserar sig för ansökningarna löpande med extrain kunskapsintensiva och projektbaserade satta möten för att projekten snabbt organisationer. Samhörighet, lärande skulle komma igång, berättar Helena och produktivitet står i fokus, tillsam Jahncke, FoU-chef på Afa Försäkring. mans med onboarding och rekrytering. Bredden bland projekten är stor, – Övergången till hemarbete skapade

VAD?

HUR?

VARFÖR?

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

Flera pågående forskningsprojekt handlar om ledarskapsutmaningar i samband med distansarbete.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

FORSKNING

Helena Jahncke

Frida Pemer

Svjetlana PanticDragisic

helt nya förutsättningar att jobba i pro jekt. Jättemycket av lärande, kunskaps utveckling och innovationskraft sker när man fysiskt sitter bredvid varandra. Hur åstadkommer vi det på distans? De kommer att själva delta i sina del tagares digitala arbetsprocesser, samt göra intervjuer och dokumentstudier. Projektet avslutas i december nästa år, men lite vågar sig Frida Pemer på att säga: – Våra första studier pekar på att administrativa uppgifter, analyser och liknande går bättre att göra vid distans arbete i hemmet. Men de gruppbero ende processerna blir svårare, speciellt om man är ny eller inte känner sig trygg i gruppen. Det är svårt att fånga upp signaler på distans. KRISTINA PALM, FORSKARE vid KI, Karl stads universitet och KTH, har fått 3 916000 kronor. Hon ska tillsammans med Calle Rosengren vid Lunds univer sitet, samt Gisela Bäcklander vid KI, studera covid-19:s effekter på arbets miljön i digitalt medierat distansarbete – upplevt och faktiskt i kommunala verksamheter. De har tidigare forskat om digitala strategier, hur vi hanterar gränssätt ningen mellan fritid och arbetsliv i det privata näringslivet. – För deltagarna i den studien var gränshanteringsstrategierna ofta ett resultat av både egen vilja och yttre

krav. I och med pandemin kan detta ha förändrats vilket ger oss möjlighet att studera vad som händer med gränssätt ningsstrategierna när vi tvingas arbeta hemifrån, berättar Kristina Palm. Projektet ska vara klart nästa år. I metoden ingår att respondenterna tar fotografier på sin arbetsvardag. Det kan bli på en avokado. Eller en garderob full med snygga kläder. På det viset kommer frågor upp som forskarna annars inte tänkt på att ställa: – Avokadon symboliserade en pro blematik med lunchen. Och gardero ben handlade om att det var tråkigt att aldrig få använda de där fina kläderna. Samtidigt menar en del kvinnor att det är skönt att inte behöva lägga tid på att sminka sig på morgonen eller planera hur de ska klä sig nästa arbetsdag. Män har inte tagit upp den aspekten alls. Kristina Palm konstaterar att det finns utrymme att utveckla detta: när bör jar många kvinnors arbetsdag? Är det kanske redan kvällen före, när de fun derar över vilka kläder de ska ha på sig? Eller under halvtimmen de lägger på att sminka sig? – Man kan tycka att det är självpåta get. Men detta existerar i en kontext av vad vi förväntar oss av kvinnor och män. Det är intressant och absolut värt att borra mer i. MARINA HEIDEN ÄR docent i arbetshälso vetenskap vid Högskolan i Gävle, även

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

KORT OM FORSKNING Viktigt vila hjärnan mellan möten

”Vi måste lära oss att hantera ofrivilligt distansarbete.” hennes projekt handlar om tvånget att distansarbeta. (O)frivilligt distansar bete – hur påverkar det arbetshälsan är projektets titel. Hon har fått 2 599 000 kronor för att fram till september 2023 undersöka distansarbetets effekter på produktivitet, balans mellan arbete och fritid och välbefinnande. Bland annat kommer rörelsemöns ter och puls att mätas med en liten dosa som deltagarna får ha på sig i en vecka. – Vi vill titta på hur vi återhämtar oss efter distansarbete. Hjärtfrekvensva riabiliteten är en signal om hur det går med den fysiska återhämtningen. Vi använder också skattningar, men vill ha de objektiva måtten som komplement, säger Marina Heiden. Grundtanken är att det vi idag vet om distansarbete, att många känner att det underlättar livspusslet, exempelvis, är grundat på frivilligt distansarbete. Under pandemin behöver nya frågor ställas. – Vi har en unik chans nu, att under söka detta. Jag tror inte det är den sista pandemin vi möter och det är otroligt viktigt ur arbetsmiljösynpunkt att vi lär oss hantera ofrivilligt distansarbete.

•

Avverkar du mötesmaraton under dagarna? Går från det ena mötet direkt in i nästa? Ny forskning från Microsoft Human Factors Lab visar att det inte är så smart. Forskarna som jobbar med att undersöka hur människor interagerar med teknik, har undersökt personer i videomöten medan de bar EEG-utrustning – en slags hjälm som övervakar den elektriska aktiviteten i hjärnan. Resultaten visar att möten på rad utan paus skapar en stor stress i hjärnan. Men också att det går att minska stressen betydligt genom att ta korta pauser mellan mötena. Forskarnas råd är kort vila och meditation mellan varje möte! Forskningen visar också att pauser inte bara är bra för välbefinnandet, de förbättrar också vår förmåga att nå full potential när vi arbetar.

•

Ny handbok om lärande organisationer

Kristina Palm

Marina Heiden

Andrea Eriksson, docent i ergonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, har tillsammans med Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, skrivit handboken "Lärande för hållbar verksamhetsutveckling". Vill man skapa en lärande organisation som ständigt utvecklas kan man i boken hitta råd uppdelade på individnivå, arbetsgruppsnivå och organisationsnivå. En nyckelfaktor för lärande och utveckling på individnivå handlar om att vara öppen och vilja lära sig nya saker. På gruppnivå handlar det om att ha goda relationer i gruppen och tillit till såväl kollegor som chef. På organisationsnivå är en framgångsfaktor att cheferna vågar delegera ansvar och mandat att ta beslut. Tanken är att medarbetare ska växa med utökade uppgifter och utökat ansvar.

•

Vältränad talare blir man inte på en kvart. Räkna med många timmars träning. Helst inför en vän eller kollega.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

VERKTYGET

Lär dig fånga din publik Förmågan att göra lockande och tydliga presentationer inför grupp blir ett allt viktigare chefsverktyg. AV

TALFÖRMÅGA} Vad är det som gör att vissa fångar en åhörarskara med enkel het medan andra trevande staplar sig fram? Självförtroende och fallenhet? Nervositet och känsla av obehag? Ja, kanske till viss del. Men en hel del bygger på smart struktur, en tro på sig själv och övning som ger färdighet. Det menar retorikexperten Sofia Kacim. – Jag möter ofta kunder som vill ha fem tips på hur man blir bättre på att tala inför folk men det är samma sak som att gå till en PT och säga: ”Jag vill vara här en timme och gå härifrån vältränad”. Det går inte riktigt. Det är ett jättetrå kigt svar att ge men det krävs träning. Ett bra sätt att öva är att spela in sig själv. Men helst ska man träna inför en fysisk person, som man sen ber om feedback. – Och börja inte en eller två dagar innan presentationen utan gör det i god tid. Du gör dig själv en otjänst om du

MONIR LOUDIYI

skjuter upp det för att du tycker att det är jobbigt - ta tag i det! Man får investera lite tid för att bli mer trygg i sin talarroll, men får i gengäld ett fantastiskt verktyg. Om man är villig att lägga ner tid på att bli bättre, vad ska man då fokusera på? – Man ska identifiera sina styrkor och svagheter. Lägg krut på styrkorna och använd dem som ett verktyg. Många fokuserar istället på svagheterna men tänker sällan på det de är riktigt bra på. Utgå från att vässa styrkorna, och försök sedan tvätta bort de mest iögonfallande störningsmomenten.

”Investera lite tid för att bli mer trygg i din talarroll”

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

VERKTYGET

Kom ihåg! Alla inledningar ska vara manusfria.

Vad ska man göra om man blir nervös? – Först och främst behöver man förstå hur man blir nervös. Att bli nervös är inte likadant för alla. Får du darriga händer, blackouts eller något annat? Hitta därefter konkreta sätt att bli av med det som händer. – Har du darriga händer kanske du vill ha hårda talarkort eller inte hålla någonting alls i händerna? Får du black outs kan du planera in korta pauser eller frågor till publiken. Det absolut vikti gaste är att träna, träna, träna. Det finns tyvärr ingen genväg. FÖR DEN SOM ska tala är struktur både en trygghet och ett välbeprövat koncept. Inom retoriken talar man om en tri angel som består av ethos (auktoritet), logos (förnuft) och pathos (känslor). Genom att bryta ner presentationen i en distinkt inledning, mittdel och avslut

ning skapas en struktur som är enkel att arbeta med och där målet är att få åhö rarna att lyssna, förstå och agera. – Alla inledningar ska vara manusfria. Titta inte på din presentation eller ditt papper utan tala till publiken och få den att vilja lyssna till dig. Du har bara några sekunder på dig att få det här förtroen det. Därför är det viktigt att söka ögon kontakt, ha ett tydligt kroppsspråk och en närvaro. I mittendelen kommer logiken in, den ska göra att mottagaren förstår budska pet. Här kommer argumenten, stödet för vår tes och fakta in i bilden. Avslut ningen har till syfte att få åhörarna att agera och det görs genom att vädja till känslor. – Innan vi genomför en presentation behöver vi tänka på vad vi vill få ut av den. Vilken känsla vill vi att människor ska lämna rummet med? Är det hopp, förtvivlan, glädje, nyfikenhet? Oavsett

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

GLÖM INTE! * Börja öva i tid. * Använd digitala presentationer som stöd, inte som manus. * Skapa närvaro genom ögonkontakt, alternativt titta in i kameran. * Håll dig kort och koncis - framför allt om presentationen görs digitalt. * Be om feedback

Retorikexpert Sofia Kacim är också jurymedlem i tv-programmet “Retorikmatchen”, Sveriges största retoriktävling för barn.

vilken känsla det handlar om är det bra att ha tänkt ut det på förhand så att man därefter kan jobba mot det som ett mål. Då kan man fundera på hur man ska bära sig åt för att gruppen ska känna sig jäkligt pepp på att ta sig an den närmsta veckan, eller till och med känna sig förbannade om det är den drivkraften gruppen behöver. UNDER PANDEMIN har många övergått till att arbeta digitalt. Chefer förväntas plötsligt leda medarbetare på distans, något som varit ovant för många. Att leda på distans är enligt Sofia Kacim svårare än att leda på ett fysiskt kontor. Men det går att använda sig av hjälp medel för att få till den digitala kommu nikationen. – Den som presenterar något digitalt ska tänka att den står upp och presente rar något för en liten grupp. Man behö ver bygga en ståställning och försöka

titta in i kameran så att man ger känslan av att man tittar folk i ögonen. Annars tittar vi ner i ett hörn, på oss själva eller i presentationen och då skapar vi inte den närvaro som vi vill att mötesdeltagarna ska känna. Hur kan man jobba med inter aktivitet? – Det beror på gruppens storlek. Med färre deltagare är det enklare att vara interaktiv och ha ett samtal i presentationsform. Det blir mer intimt när det är en mindre grupp och därför behöver man anpassa tempo och talar stil utifrån det. Det går inte att använda sig av lika stora, högtravande ord eller ha lika stora gester som när man talar inför en större grupp. – I större grupper får man slänga in retoriska frågor så att man ger känslan av interaktivitet, men här finns inte utrymme på samma sätt att få in frågor och svar.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

VERKTYGET Någon som håller på med mobilen istället för att lyssna? Tilltala personen med namn!

Vad kan man göra om deltagarna inte är så aktiva som man önskar? – Tilltala personer med namn för att väcka deras uppmärksamhet. Hade det varit ett fysiskt tillfälle hade man kunnat använda sig utav rummet genom att gå runt eller närma sig en person. Det ger oss automatiskt uppmärksamhet och håller en person på med telefonen lägger den ner den och riktar blicken åt ens håll.

”Folk orkar högst 25 minuters dragning i ett digitalt rum”

Vad mer kan man tänka på som pre sentatör i ett digitalt rum? – Att anpassa innehållet efter forma tet! Folk orkar inte vara interaktivt när varande lika länge digitalt. Det är vik tigt att alltid korta ner presentationen när man kör digitalt. Om folk orkar en 45-minuters dragning i det fysiska rum met så orkar de 25 minuter i det digitala. Ett vanligt tekniskt hjälpmedel är PowerPoint. Det finns en drös olika på marknaden men hur ska man tänka kring tekniska hjälpmedel egentligen? – PowerPoints, och liknande verktyg för digitala presentationer, är jättevik tiga men de ska vara stöd, inte något du läser innantill från. Det ska vara mycket mindre information i bilderna än vad vi tror, och om man använder sig av text ska den vara i punktform. Tänk på tiden det tar att ta till sig varje bild!

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

•

ANNONS

HerbertNathan & Co ERP Strategies

HN_annons_Chef_146x121_Årets HR_210409.indd 2

2021-04-12 09:28

Vår inkomstförsäkring gäller även om du säger upp dig själv ● Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet utan extra kostnad. ● Kompletterar ersättningen från a-kassan till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. ● Ger ersättning även om du säger upp dig själv. ● Gäller 140 ersättningsdagar – cirka sju månader. ● Teckna tilläggsförsäkring för ytterligare 160 dagar – om du vill. ● Kvalificerad karriärcoachning ingår.

Som medlem i Akademikerförbundet SSR:s chefsförening får du också råd och stöd i frågor som rör management, löner och villkor, försäkrings- och pensionsfrågor samt förhandlingsstöd – direkt från våra chefsförhandlare och jurister i Stockholm. Alla våra chefsförhandlare har egen chefserfarenhet. Inte medlem än? Välkommen in på akademssr.se/chef eller ring oss på 08-617 44 99 så fixar vi det direkt.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

TEMA: UTLANDSJOBB

12 SIDOR OM

ATT CHEFA I ETT ANNAT LAND INKÖPSCHEFEN}

”Man får vara lite ödmjuk i början.” EXPERTEN}

”Nordiska ledare tenderar att lita på folk.” FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLAREN}

”Vem betalar din sjuklön om du blir sjuk.”

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

Lämna landet Vågar du ta ett chefsjobb utomlands? AV

PER CORNELL

FOTO

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

SAR A JOHARI

TEMA:

UTLANDSJOBB

Toppjobb i Tyskland gav mersmak När Anna Falk fick möjlighet att ta ett chefs jobb i Tyskland sa hon ja direkt. Erfarenheten har betytt mycket i hennes fortsatta karriär. EXPAT} Kanske hade hon inte varit där hon är idag om det inte vore för tiden i Tyskland. Och idag är hon, rent kar riärmässigt, inköpschef på Saint-Go bain Sverige med koordineringsansvar även för Norden och Baltikum. Platsen för dagen, rent fysiskt, är på Isovers stora anläggning utanför Helsingborg. Isover är ett av fyra varumärken inom Saint-Gobain som Anna arbetar med. Att vara på plats och dessutom ta sig tid att gå runt och få inblick i produktio nen känns nästan lite lyxigt såhär under pandemin. I vanliga fall reser hon ofta runt mellan de åtta fabrikerna som faller under hennes ansvarsområde. Den här dagen är det dock extra viktigt att vara på plats – en ny medarbetare i teamet gör sin första arbetsdag och Anna Falk vill att hon ska få en bra introduktion. Som svensk inköpschef på en stor fransk koncern med verksamhet över hela världen, har Anna Falk stor hjälp av att själv ha arbetat som chef i ett annat land. Frågan är om hon ens varit aktuell

för positionen utan den erfarenheten. – Det säger lite om ens personlig het om man har utsatt sig själv för den utmaning det innebär att vara chef utomlands,säger hon. FÖR ANNA FALK hade det alltid funnits en dröm om att jobba utomlands för att få nya infallsvinklar, lära sig språk, lära känna en ny kultur och få person lig utveckling. I samband med att hon skulle gå tillbaka till sitt arbete på Sca nia efter en föräldraledighet uppstod en möjlighet. Scania hade blivit uppköpt av Volkswagen och hon fick ett erbjudande om att bli inköpschef i Wolfsburg. – Jag tyckte det lät spännande. Men det var viktigt att det skulle funka för oss alla tre i familjen. För min man handlade det om att vara föräldraledig i Tyskland och kanske bli lite mer isolerad. Men vi ville det båda två. För hennes del handlade det om ett så kallat expat-uppdrag. Det vill säga, hon kunde behålla sin anställning på Scania,

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

TEMA:

UTLANDSJOBB

Isovers fabriksanläggning utanför Helsingborg tillv erkar bland annat isoleringsmaterial av returglas. Den är också en del av Saint Gobain Sverige. Vi träffar Anna Falk på besök på anläggningen. Till vardags jobbar hon i Stockholm.

men arbeta på Volkswagen. Därmed löste sig en hel del praktiska saker på ett smidigt sätt. Scania stod för flytt kostnader och hon kunde behålla många trygghetsförmåner som exempelvis tjänstepension. Bostaden på plats stod det mottag ande bolaget för. De fick också hjälp med diverse praktiska saker som att skriva in sig i kommunen och lista sig hos husläkare. Huset i Stockholm hyrde de ut. – Utresan och mottagandet var väldigt uppstyrt. När vi flyttade hem däremot var det mer att vi fick klara oss själva. Det var mycket vi inte hade tänkt på, till exempel att min SGI (sjukpenning grundande inkomst) hade sjunkit vilket

”Man får vara lite ödmjuk i början.”

påverkade min föräldrapenning. Det hade påverkat min sjukpenning också, om jag blivit sjukskriven. Bara en sån sak som att teckna ett telefonabonne mang var svårt när vi kom hem eftersom jag inte kunde redovisa någon inkomst i Sverige. Hemkomsten kan också bli en överraskning för arbetsgivaren, så mitt råd är att hålla kontinuerlig kontakt under utlandsuppdraget. ETT UTLANDSUPPDRAG är dock mer än bara praktikaliteter – att få arbeta i en ny miljö, på ett annat språk och i ett annat värderingssystem. – När jag kom trodde jag att engel ska skulle vara arbetsspråket, men det var tyska som gällde och jag fick försöka komma in i det så fort jag kunde. Men det var lite jobbigt att bli en så förenk lad version av mig själv som jag blev på tyska. Särskilt när man ska vara chef och knyta an till människor. I tyskt arbetsliv är hierarkierna väl digt mycket tydligare än i svenskt. Man

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

ANNAS BÄSTA RÅD!

•

Försök hitta en mentor eller ett bollplank när du är på plats. Välj gärna någon som själv arbetat i en främmande kultur eftersom hen lättare förstår din situation.

•

Be om feedback från din direkta omgivning. Kanske inte av din egen chef eller ditt team, utan snarare från någon av dina sidoordnade kollegor. De flesta vill hjälpa dig att passa in och blir smickrade av att du frågar just dem.

•

Tyvärr kan du inte köra ditt svenska ledarskap rakt av bara för att det fungerar bra hemma. Initialt måste du vara lyhörd för kulturen och gruppen. När du har din personals förtroende kan du förstärka det som är viktigt i ditt ledarskap. Ett bra tankeexperiment: Hur skulle du vilja att en tysk chef förändrade sitt ledarskap om hen kom till Sverige och tog över din grupp? Du måste vara beredd att göra motsvarande relativa förflyttning till just den kultur som du verkar i.

använder titlar och efternamn, har respekt för chefen och förväntar sig att hen ska peka ut riktningen. – Mitt team skulle presentera något för vår chef. På svenskt manér frågade jag dem vad vi skulle försöka få honom att besluta. ”Det måste han bestämma själv, det är inte vår sak”, svarade tea met. Jag tror att man får vara lite ödmjuk i början och inte maxa med sitt eget kul turella bagage. I många fall är det ju vi svenskar som är de extrema. Även om det fanns kulturella olikhe ter att hantera, tänker Anna Falk mer på likheterna. Hon anpassade sitt ledar skap efter den nya miljön, men fortsatte också att gå på sin magkänsla och utgå från öppenhet i mötet med människor. – Det jag skulle göra annorlunda i dag är att vara ännu mer öppen. Jag skulle prata mer om det jag tycker är svårt, för jag tror att det är bästa sättet att få

utväxling i en grupp. Jag har inget pro blem med att visa mina svagheter. Till exempel uppfattas vi nordiska chefer som ganska tystlåtna och därför oenga gerade. Sånt är vettigt att prata om med sin personal och förklara att det handlar om respekt för medarbetaren, inte om ointresse. På så sätt minskar man ris ken för kulturella missförstånd även om man samtidigt måste acceptera att ens beteende fortfarande kan ses som ”lite konstigt” av omgivningen. För Anna Falk är det viktigt att skapa en inkluderande kultur, ge mycket feed back och ha ett coachande förhållnings sätt – saker som ofta förknippas med ett nordiskt ledarskap. – Det gör mig glad att se att just den ledarskapsstilen är den som Saint-Go bain har baserat hela sin organisations kultur på. Det syns även i högsta led ningen i Paris.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

ILLUSTR ATION: GET T Y

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

TEMA:

UTLANDSJOBB

Världen efterfrågar svenska chefer Det nordiska ledarskapet är som gjort för en snabbrörlig värld. Men är de nordiska ledarna redo för de internationella bolagen?

Pernille Hippe Brun

OMVÄRLD} En tydlig trend inom inter nationellt näringsliv är jakten på ett visionärt, syftesdrivet och inkluderande ledarskap där medarbetarna är exper ter och ledarna faciliterar deras arbete. Genom en icke-hierarkisk kultur kan alla känna sig delaktiga. Ledarna står för visionerna och litar till medarbetarnas förmåga. Ansvar och inflytande flyttas utåt i organisationen. – Amerikanska ledarskapsforskare studerar techbolagen i Silicon Valley, kallar ledaskapsstilen ”followership” och försöker få det till att de hittat något nytt. De borde studera IKEA, Volvo och Lego i stället. För det de pratar om är det nordiska ledarskapet. Vi får passa oss så att de inte stjäl det, säger Pernille Hippe Brun, expert på nordiskt ledarskap, för fattare och ledarskapskonsult. Det är med glimten i ögat hon säger det där om att stjäla. Däremot är hon allvarlig när hon talar om ett speciellt nordiskt ledarskap. Hon beskriver i boken ”On the move” vad som utmärker

ett nordiskt ledarskap och hur det fung erar i olika miljöer. Boken baserar sig på intervjuer med 58 nordiska chefer, verksamma i olika länder. – Det finns skillnader mellan de nordiska länderna, men likheterna är slående, säger hon. De tydligaste dragen handlar om tillit, inkludering, syftesdrivet och icke-hie rarkiskt. Lönegapet mellan chefer och anställda är mindre än i alla andra län der och det gör något med självbilden. För en nordisk chef är det inte konstigt att prata med anställda ”på golvet”. Nordiska chefer är i allmänhet intresse rade av att lyssna på sin organisation för att kunna fatta informerade beslut. Det är också något som förväntas av dem. Så är inte fallet i många andra kulturer. Där förväntas chefen fatta beslut utan att lyssna på någon. Hon konstaterar att förmågan att lyssna är helt avgörande i en snabbrör lig värld där företagen måste kunna byta riktning snabbt.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

TEMA:

UTLANDSJOBB

”Man måste spela spelet även om man inte gillar det”

– Här har vi en stor fördel eftersom vi är tränade för det. Det finns redan naturligt i våra samhällen – medan andra måste lära sig.

– Jämfört med många andra är nord iska ledare mer öppna och transparenta.

GRUNDVÄRDERINGARNA I de nordiska samhällena ger, enligt Pernille Hippe Brun, företagen och ledarna här ett för språng. Inte minst när det gäller klimat omställningen. Våra stora bolag kanske kunde ha gjort mer och gjort det snabb are, men många av dem ligger i framkant. – Här finns också en tradition av att bolagen har som ett av sina syften att förbättra samhället. Kooperativa bolag är också vanliga. Som Arla till exempel där samarbete och partnerskap har varit framgångsrikt. Utmärkande för nordiska ledare är också transparens. Trycket på öppen het ökar idag i näringslivet. Det kom mer både från de yngre generationerna på arbetsmarknaden och från den väx ande mängden data bolagen har om sin verksamhet. Tillgången på mätbara data kring exempelvis företagens klimatav tryck förväntas kommuniceras på ett transparent sätt.

NU LÅTER DET kanske som att nordiska chefer bara kan ge sig ut och erövra värl den. Men riktigt så enkelt är det i regel inte. Det är sant att ett nordiskt ledar skap blir alltmer efterfrågat. Men det är också sant att nordiska chefer inte alltid klarar chefsrollen i ett annat land. – Det funkar bra på hemmaplan där våra värderingar råder. Men när vi läm nar landet krävs försiktighet annars ris kerar vi att uppfattas som väldigt naiva. Det gäller att anpassa sig efter den miljö man ska arbeta i. Vad är viktigast att tänka på? – Man måste spela spelet även om man inte gillar det. Är det ett mer auk toritärt ledarskap som efterfrågas är det inte längre en styrka att ställa en massa frågor och låta medarbetarna fatta beslu ten. Då blir det en svaghet. Hur ska man då kunna föra in de bra sakerna från det nordiska ledarskapet? – Det viktigaste för en nordisk ledare som tar ett uppdrag i ett annat land är att inse att man är gäst i ett annat

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

ILLUSTR ATION: GET T Y

normsystem. Det gäller att anpassa sig och försiktigt införa nya saker. De hundra första dagarna är alltid viktiga för en ny chef. De är ännu viktigare i ett annat land. Men efter en tid kan man börja vrida på volymen lite för att närma sig ”sitt” ledarskap. Få dem att lyssna på dig, gör förändringar efter det. Vilka typer av missförstånd kan uppstå? – Det blir ofta problem kring att vi är för mjuka. Vi tenderar att lita på folk vilket man inte alltid kan göra. Hur vi delegerar kan också skapa osäkerhet. Att säga ”Skulle du ha lust att titta lite på den här frågan, det vore intressant att höra vad du tror om det?” kan vara tydligt i en nordisk kontext där medar betarna är skolade att ta eget ansvar. I andra kulturer förstår man inte ens att det är en uppmaning att göra något. Hur ska vi bli bättre på att mixa nord iskt och internationellt ledarskap? – Vi har ibland en alltför ödmjuk stil. Och ett för tråkigt sätt att presentera saker på. Släpp jantelagen och börja tala mer till folks känslor. Vi tycker det är en för amerikansk stil, men den fungerar.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

TEMA:

UTLANDSJOBB

Frågorna som lätt glöms bort

Özlem Erdogan

Özlem Erdogan är chef för rådgivning och service på Akademikerförsäkring, en försäkringsförmedlare som erbjuder gruppförsäkringar och rådgivning till mer än 300 000 medlemmar från sju olika fackförbund. Många vänder sig, eller kan ske borde vända sig, till rådgivningen inför en utlandstjänstgöring. Vad är allra viktigast att ha koll på? – Ingen som reser ut planerar för att bli sjukskriven. Men det kan hända. Socialförsäkringarna är också svårast att förstå så många skjuter det ifrån sig. Det centrala är vem som betalar din sjuklön om du blir sjuk. Det kommer att se olika ut beroende på om du är utsänd men kvar som anställd i Sverige, om du jobbar i ett dotterbolag eller om du är helt lokalt anställd. Andra saker som påverkar är var du arbetar och hur länge. Det här måste du kolla upp med din arbetsgivare men också gärna med en professionell rådgivare. Vad tycker du mer att man ska tänka på? – Vad som gäller efter arbetstid. Är du försäkrad via jobbet utanför arbets tid? Annars finns det ett reseskydd i din

svenska hemförsäkring som kan täcka till exempel vårdkostnader. Det skyddet gäl ler vanligen 45 dagar men kan förlängas efter kontakt med försäkringsbolaget. Det måste ske före utresan. Har man inte koll på detta kan man gå miste om stora summor pengar om man skulle råka ut för en olycka som leder till invaliditet till exempel. – Tänk också på att en privat livför

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

ILLUSTR ATION: GET T Y

HAR DU KOLL PÅ DINA FÖRSÄKRINGAR? GLÄDJEN ÖVER ETT UTLANDSUPPDRAG KAN GÖRA ATT MAN GLÖMMER SE ÖVER SITT FÖRSÄKRINGSSKYDD.

BRA ATT TÄNKA PÅ Två former av utlandsuppdrag: Om du blir utsänd av din arbetsgivare för att jobba i ett annat land under en begränsad tid, kallas det expat, Global Mobility Contract eller International Assignment Contract. Du kan också bli anställd direkt av ett bolag utomlands. Det kallas localisation.

Lönen? Lönen måste anpassas efter hur dyrt det är att leva i landet där du ska jobba, till inflation och eventuellt bortfall av sociala förmåner i Sverige. Uppdelad betalning, split pay, är vanligt. Det innebär att en del av lönen betalas ut i landet där du jobbar, och en del i Sverige. Tänk också på tillägg och förmåner, som till exempel fri bostad, tjänstebil, städhjälp, skolgång för barn m m.

Ledighet? Din ledighet styrs av helgdagarna i det land du jobbar, om det inte står något annat i ditt avtal. Semesterrätten och vad som ska hända med semester du inte tagit ut när uppdraget avslutas, kan regleras i ett avtal. En sak som det också kan avtalas om är rätten att åka hem om någon familjemedlem blir allvarligt sjuk. Det kallas ”compassionate leave”.

Trygghet? I vissa länder kan levnadsförhållandena vara väldigt annorlunda. Det går att få kompensation för till exempel säkerhetsfrågor, så kallat ”hardship-tillägg” eller ”quality of living”.

Ångerrätt? Vad gäller om du eller arbetsgivaren vill avbryta uppdraget i förtid? Ta med det i ditt avtal! Vad händer vid oförutsedda händelser i landet, förändrade familjeförhållanden eller allvarlig sjukdom i familjen som leder till att uppdraget behöver avslutas?

Familjen? Din familj kan få olika typer av stöd från arbetsgivaren som jobbcoachning, språkkurser eller läxhjälp. Arbetsgivaren brukar bekosta terminsavgifter till barnens skola. Om du har familjen med dig är det viktigt med planering inför hemkomsten, när det handlar om till exempel boende, skola och jobb. Fokus ligger ofta på flytten ut, det är lätt att glömma flytten hem. Har du inte haft inkomst i Sverige på flera år kan saker som SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och köplatser till förskola bli en oväntad utmaning när man kommer hem.

säkring är viktigt om man ansvarar för andra. Skulle du avlida under utlands tjänst där du har familjen med dig är de troligen extra utsatta. Din inkomst för svinner, partnern är kanske utskriven ur hemlandet och saknar både arbete och rätten till socialförsäkringar och det till kommer kostnader för resa och hem transport av kista. Min uppmaning är: se över ditt efterlevandeskydd!

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

balans

Hitta din jobbbubbla

CHEFSTIDNINGEN CHEFSTIDNINGEN 55 2021 2021

FOTO: GET T Y IMAGES

HAR DU SVÅRT ATT FOKUSERA PÅ JOBBET? BLIR DU STÄNDIGT STÖRD? I SÅ FALL BEHÖVER DU EN PLAN. AV

MARIK A SIVERTSSON

SÅ BLIR DU OSTÖRD

FOKUS} Det är som innehåll. Ofta lämnar förgjort. Som i den vi en koncentrations där drömmen då du krävande uppgift för att Minska på antalet distraktiovet vart du ska, men svara på mejl som hade ner! Stäng av mejl, lägg bort mobialdrig kommer fram. kunnat vänta. Och sen len, sätt datorn i fokusmode. Försök också lägga de tankar som Hindren hopar sig, är det klippt. Uppmärk inte behövs just nu åt sidan när målet försvinner i samheten söker ett nytt du ska fokusera. Skriv ner dem, fjärran. Men det här är mål. Är inte tvättkorgen och boka en tid när du ska oroa verklig, vaken arbets väldigt full? dig för de där sakerna. Det skapar vardag. Digitala möten, ett avslut för hjärnan. ringande mobil och ”OSTÖRD” SKREVS Prioritera tydligt vilka mejl i en oändlig ström. med arbete på kontor uppgifter som är viktigast innan – Många tjänstemän i åtanke. Men strate du börjar jobba. En till tre saker jag talat med tycker att gierna biter även på där du måste göra framsteg dagarna fylls av annat störningar som uppstår idag. Bryt ner större uppgifter än det som är deras vid arbete hemifrån, i mindre delar. jobb. Den viktigaste säger Gisela Bäcklander. Planera separata tider för tilluppgiften har man inte – För många innebär gänglighet och fokus och kommunicera dem till din omgivning. tid med. I vissa fall gör distansarbetet att arbe Lägg in så mycket tillgänglighetsman den efter arbetsda tet blir ännu lite lösare tid du behöver för att kunna vara gens slut, säger Gisela i konturerna. Man är otillgänglig på riktigt på din superBäcklander, arbetslivs dessutom utlämnad till fokustid. Chefer behöver också forskare vid GIH. den egna motivationen tid att tänka och vara ifred! Gisela Bäcklander har – på kontoret ser man skrivit boken ”Ostörd – andra som arbetar principer för en skärpt koncentrerat, och utan arbetsdag" i vilken hon ger verktyg för att tänka på det gör man då likadant. att hantera störningar. Utgångspunkten I hemmet finns inga sådana signaler är att våra kognitiva resurser är begrän att fånga upp. sade, och att vi behöver stöttning så att Enligt Bäcklander är lösningen att för vi får ut det mesta möjliga av dem under stå hur vår kognition fungerar. vår arbetsdag. – Forskning visar att personer vi Hon poängterar att det finns mycket uppfattar som viljestarka inte har mer vi kan påverka själva. Push-notiser impulskontroll än andra, de är bara som dyker upp på skärmen skapar bättre på att förutse i vilka situatio känslan av brådska – oavsett ner de behöver stötta sitt agerande. Att använda sig av proaktiva strategier är mycket effektivare än att förlita sig på viljestyrka. Hennes bästa knep är att göra detalje rade listor över de olika steg som finns i uppgifterna hon har att utföra. – Jag ser det som att jag, när jag är smart och skärpt, skriver en guide till den korkade person jag blir när jag förlo rar fokus. Det fungerar väldigt bra.

•

Gisela Bäcklander

•

CHEFSTIDNINGEN CHEFSTIDNINGEN 55 2021 2021

FOTO: GET T Y IMAGES

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

FENOMENET

Sikta på seger Säg den chef som inte vill ha ett vinnande lag vid sin sida. Kanske finns det något att lära från sportens värld? AV

MARTIN RÖSHAMMAR

VINNARE} ”Jag säger som Karin Boye, det är vägen som är mödan värd”. Så sa Pia Sundhage när jag intervjuade henne för fyra år sedan. Fotbollslands laget som hon var förbundskapten för hade då precis åkt ut i kvartsfinalen i EM. ”Som ledare har man makten att bestämma vilken väg laget ska gå och det gäller att få med sig laget på den vandringen. Ensam är jag oduglig, men tillsammans med andra kan jag vara bäst”, konstaterade Sundhage som nu är förbundskapten för Brasiliens fotbolls lag som förbereder sig för sommarens OS i Tokyo. På hemmaplan är det istället Peter Gerhardsson som är förbundskapten för det svenska landslaget och han säger sig sträva efter en kombination av egoism och empati i sin grupp. – Man pratar väldigt mycket om grup pen, om normer, regler och struktur. Men jag är en människa som gillar att fatta mina egna beslut. Jag tror att man måste börja med den enskilda individen, spelaren i det här fallet. Hon måste ta

sitt eget ansvar för att må bra och på så sätt bidra till gruppen. Man får som led are inte glömma bort individerna, säger Peter Gerhardsson. Han talar om vikten av tillit och menar att han hellre tar risken att bli sviken ibland för att han litar på människor, än att vara misstänksam och sträva efter att alla ska vara, tycka och bete sig som han. – Jag håller på med fotboll men successivt har själva ledarskapet blivit mer intressant för mig, att jobba med olika typer av människor och få dem att prestera tillsammans. Det där tror jag gäller för vilken arbetsplats som helst, säger han.

”Jag vill få människor att prestera tillsammans.”

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

FENOMENET

Peter Gerhardsson

Stefan Tengblad

När vi pratas vid på telefon ligger den allsvenska premiären ett par dagar till baka i tiden och han återger vad en jour nalist sa apropå en av matcherna, där det favorittippade laget inte var så bra i den första halvleken. ”Nu måste träna ren gå in och skälla ut dem så det blir lite bättring”. – Det är 2021 och man tror fortfa rande att man ska skrika och skälla ut ett lag, en samling med individer, om de inte har presterat. Jag hoppas att vi en dag kommer bort från det i idrotten. – När spelarna väl är ute på planen handlar det om att de ska våga ta sina egna beslut. Jag gillar spelare, och människor, som vågar säga ifrån. Jag omger mig med ledare som säger till mig och som på så sätt kan utveckla mig. Varför-människorna är viktiga, konsta terar Peter Gerhardsson. Han pratar om det betydelsefulla i att kunna delegera, han tar Caroline Seger som exempel, rutinerad lagkapten i Ger hardssons landslag. – När det gäller att peppa igång grup pen eller säga rätt saker i omklädnings rummet, då är hon bättre än vad jag

SKAPA ETT VINNANDE LAG! * Tillit! Lita på dina medarbetare! * Lär dig delegera. * Omge dig med människor som vågar ifrågasätta dina beslut. * Skapa en anda där alla på arbetsplatsen strävar mot samma mål * Få nya medarbetare att snabbt känna sig hemma och som en del i laget. * Ge löpande individuell feedback. Ofta. * Se till att ha högt i tak! Om gruppen känner varandras styrkor och svagheter, är det lättare att hjälpa varandra. * Ta in en mental tränare med jämna mellanrum. Individens mående och utveckling är viktig för laget.

är. Jag är kanske viktig för spelarna på andra sätt men jag är inte viktig där, och jag är inte heller särskilt viktig när matcherna väl är igång. STEFAN TENGBLAD ÄR professor i Human Resource Management vid Göteborgs universitet och har bland annat stud erat vad som utmärker framgångsrika elitidrottsföreningar. Han understry ker vikten av informella ledare, sådana som Caroline Seger, som blir positiva förebilder för de andra i laget. Professor Tengblad poängterar också att man i de lyckade klubbarna i hans studie jobbade tätt tillsammans, mot tydliga gemen samma mål. Han lyfter det som både Pia Sundhage och Peter Gerhardsson är inne på, att inom lagidrotten är man bra på att bygga lag, ofta på kort tid och med många nya spelare säsong efter säsong. – Man är duktig på att enas kring att man ska prestera bra tillsammans och man får ofta till ett välkomnande och öppet klimat där personer trivs och kän ner sig hemma, säger Stefan Tengblad som konstaterar att det i arbetslivet tvärt om kan ta rätt lång tid innan man som nyanställd kommer in i en verksamhet. En av de nyckelfaktorer som Tengblad och hans medförfattare Margareta Oud huis förde fram i sin bok ”Vinnande ledarskap” från 2019 var viljan att hela tiden förbättra sig och vinna. – De som har den här vinnarandan är beredda att göra uppoffringar. Kan man skapa den hängivenheten i arbetslivet är den en stor tillgång. Feedback är ett annat område där idrottens ledarskap utmärker sig, menar Tengblad. För 20 - 30 år sedan hade lag ofta en tränare som gjorde allting själv, idag har de framgångsrika lagen stora tränarteam där det gäller för huvudträ naren att lita på sitt team.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

FOTO: GET T Y IMAGES

– Tränarteamen gör att spelarna får mycket feedback. De får hela tiden höra vad de ska jobba med och tänka på. Den detaljnivån finns sällan i arbetslivet där man kanske har utvecklingssamtal en gång om året. Det man behöver för att prestera bra är mer löpande feedback, säger Stefan Tengblad som menar att ett utvecklingsorienterat ledarskap går att tillämpa överallt. EN SOM GÅTT från idrottsvärlden till näringslivet är Philip Haglund, i många år allsvensk fotbollsspelare i Bromma pojkarna, IFK Göteborg, Hammarby och Sirius. Den handelshögskoleutbildade Haglund startade 2015 appföretaget Gimi där han i dag är vd. – En god ledare försöker inte styra, utan ger riktlinjer. Hen hjälper och stöt tar medarbetarna. Jag tror på att vara mer lyssnare än talare, säger han. Haglund menar att i den tävlings inriktade fotbollsmiljön pratar man öppet om vad spelare borde förbättra, det handlar om feedback. Den Stefan Tengblad nyss pratade om. – I företag upplever jag tvärtom att det är mycket dold kritik och att man

”Jag fattar inte varför bolag inte jobbar mer med mental träning.” inte kan prata öppet om en persons svag heter. Jag har velat ta med mig fotbollens tänk in i min startup. Jag tror mycket på transparens och om alla känner till var andras styrkor och svagheter så kan alla hjälpa till, säger Philip Haglund. Som han ser det handlar det inte bara om viljan att vinna utan mer om att sträva efter att utvecklas. Han säger att han jobbat med mental träning hela sin proffskarriär. – Jag fattar inte varför bolag med stora resurser inte jobbar mer med mental träning. I ett fotbollslag med tjugo spe lare finns alltid minst en mental tränare. Så tror jag inte att det ser ut i affärsvärl den. Jag tror att mental träning skulle få många att tänka på varför de gör det de gör, och vad de egentligen motiveras av, säger Philip Haglund.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

Philip Haglund

PORTRÄTTET

”Var inte en idiot!” Robert Kusén har tagit sig från verkstadsgolv till toppjobb på Sveriges största företag. Ständigt med en japansk ledarskapsfilosofi i ryggen. AV

TIM ANDERSSON

FOTO

LEAN} Var inte en idiot. Se där, ett hand fast ledarskapstips från Robert Kusén, tidigare hög chef på SSAB och Scania, nu platschef för läkemedelsdistributören Tamro i Stockholm. Han har blivit något av en svensk apologet för den ”lean”-filosofi som först utvecklades i Japan efter kriget, av ”toyotanerna”, som han själv säger. Dess grunddrag är väl rätt kända nu: att ”maximera kundnyttan och samti digt minimera slöseri av resurser genom olika typer av effektiviseringar och rationaliseringar”, för att ta den krassa Wikipedia-versionen. Den är inte direkt fel, enligt Robert Kusén, men bara halv. För att den verk liga lean-transformationen ska kunna förverkligas krävs också en viss män niskosyn, en respekt för individen. Kort sagt: var inte en idiot.

ALEX ANDER DONK A

– Man måste överge det gamla ”con trol och command”-tänkandet. Har man en reprimandkultur där man utgår från att människor är inkompetenta och där för måste kontrolleras blir de drivna av rädsla, och då får man ingen utveckling av vare sig verksamhet eller människor. Lean bygger på ett genomgående ana lysarbete, där man identifierar organisa tionens svaga punkter och utvecklings möjligheter. I detta ska alla involveras, menar Robert Kusén, inte bara någon förment tänkande grupp i pyramidens topp. – Som chef ska du tro på medar betarna, kanske mer än de tror på sig själva, och pusha dem att hela tiden ta lite mer ansvar, att testa nya grejer. Om något skiter sig ska du säga: Okej, det här gick käpprätt åt helvete, gud vad intressant – vad kan vi lära av det?

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

ROBERT KUSÉN GÖR: Platschef på läkemedelsdistributören Tamro i Kungens Kurva i Stockholm. BOR: I Södertälje. ÅLDER: 45 år. FAMILJ: Sambon Aurora, döttrarna Lova och Vilda samt katterna Cookie, Kalle och Sol. GÖR PÅ FRITIDEN: Lagar mat och hejar på SSK.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

PORTRÄTTET

”Jag har alltid varit mer av en konstnärssjäl.”

CV:

Robert Kusén är själv ett exempel på vad den typen av led arskap kan göra med en person.

1990 Plockade upp gitarren första gången. Hittade hårdrocken och elgitarren. Drömmen om att bli rock star föddes.

Det värsta av allt var kanske att han inte förstod syftet med det han fick lära sig, och utan det följde en ”motivationspunka” HAN SKULLE ALDRIG jobba på samt en motsvarande punka för 1994 Montör på Scania Scania. Om mycket annat i hans självförtroendet. Han lämnade Får viktiga lärdomar ungdom var osäkert var detta ett gymnasiet med 1–2 i alla basäm om hur det är på golvet odiskutabelt faktum. Båda för nen och underkänt examensar när traditionellt manaäldrarna och två äldre bröder var bete. gement tillämpas. anställda av buss- och lastbils En vecka innan han skulle ha 1995 tillverkaren, men själv var han ju tagit studenten började han som Teamledare på Scania rebell med en strålande, om än montör på Scania. Första mötet med en tills vidare imaginär, rockkarriär – Man klev in på jobbet, tog en ledarroll. framför sig. lastbärare som gick på en sådan 1999 Hans föräldrar var delvis inne här luftkudde, dockade på ett Lean koordinator på samma spår. Kanske inte motorblock, och så byggde man på Scania nödvändigtvis vad gäller hård kanske 60-70 procent av motorn Första mötet med Toyotas ledningsfilosofi rocken, men vad gäller Scania. innan man skickade den vidare i och den Scaniachef som Han lämnade grundskolan med kedjan. Man jobbade på beting. hade en helt livsavgöbra betyg, och det fanns för Efter sex varv var man klar och rande betydelse för min hoppningar om att han som den ledig, vilket ledde till att alla utveckling som yrkes utövare och människa. förste i familjen skulle studera körde på som galningar. vidare på universitet. Varför Han såg sig själv som ”en arbe 2001 inte till ingenjör? Han började tarklassgrabb från Södertälje Chef på Scania på teknisk linje på gymnasiet – som misslyckats med skolan” Vi var 55 personer på V8-monteringen ödesdigert, skulle det visa sig. och behandlades som ”armar som skapade en riktigt – Jag har alltid varit mer av en och ben i en monteringsslang”. bra verksamhet. konstnärssjäl än en ingenjörs Jobbet var utan utveckling och Fortsättning på sidan 46 personlighet, har alltid sysslat stimulans. När han hade skru med musik och tyckt om att rita. vat dagens skruvar kunde han Tre år på teknisk linje var nog så långt fördriva resten av tiden med kaffe och ifrån konst man kunde komma. Det var kortspel. Han tröstade sig med att Sca en ganska hög nivå av linjärt tänkande nia-jobbet bara var en tillfällig lösning där, med matte, fysik, kemi, och låt mig tills rockkarriären tagit sig. säga så här: min vänstra hjärnhalva vak Tio år senare var han chef för de 270 nade långt senare i livet. medarbetarna på verkstaden, tidigare CHEFSTIDNINGEN 5 2021

PORTRÄTTET

kallad ”apberget” av dem högre upp i hierarkin. Hur gick det till?

2004 Verkstadschef på Scania Vi var 270 personer som skapade ”världens bästa motorverkstad” av det som hade kallats "apberget". 2008

Efter tiden på Scania gick Robert Kusén vidare. I nästan tio år var han på SSAB, där han ledde lean-transformationen för det globala stålbolagets 15000 anställda. En annan period till bringade han på Södertälje kommun, en helt väsensskild organisation med andra förut sättningar. – Passar lean för alla sorters organisationer? Jag kan inte tänka mig en verksamhet där det inte passar, men man måste förstå tänkandet bakom och använda det i den specifika verk samheten. 70–90 procent av alla som försöker göra en lean-trans formation misslyckas, därför att man tror att det bara är att applicera verktyg från färdiga modeller.

Pris av Kungen DEN AVGÖRANDE vändpunkten Som kronan på verket kom i mötet med en ny chef, en ville Kungen ge mig pionjär i den väldiga lean-trans (och indirekt alla som gjorde resan på motorformation som Scania då hade verkstaden) utmärkelsen gett sig in i. ”Kompassrosen”. Robert Kusén hade tidigare varit kritisk mot ledningen. 2009 Ledningsstrateg Plötsligt låg hans idéer helt i och Lean-chef linje med den ”respekt för indi i Södertälje kommun viden” som nu proklamera Extremt lärorik tid om des, och den här nya chefen såg hur samhället, tjänstemannaorganisationer potentialen i montören, tryckte och det politiska sysböcker i famnen på honom och temet fungerar. skickade honom på ledarskaps kurser. 2012 Vice president SSAB – Jag gick från att ses som brå Ansvarig för SSAB:s kig till att plötsligt vara i en miljö lean-resa. Ännu mer lämed extremt höga, extremt posi rorik tid i ny bransch tiva förväntningar på vad jag och globalt scope. kunde klara av. DET HAR VARIT en lång väg från Fortsättning på sidan 48 Han klättrade i företaget. verkstadsgolvet. Robert Kusén Fick först rollen som ”koordi har hyllats i ledarskapssamman nator”, med uppgift att träna cheferna hang och tagit emot pris ur kungens i lean-förändringens arbete. Med tiden hand. uppgraderades han till att själv, i chefs Men vad hände egentligen med den position, ansvara för det. där ”arbetarklassgrabben från Södertälje – Nu var jag tvungen att knäcka koden som misslyckades i skolan”, som den och försöka lösa verkliga problem, iden gamla självbilden löd – finns han kvar? tifiera medarbetare med motivations Eller har han förlorat kontakten med punka och hitta ett sätt att involvera honom? dem på ett meningsfullt sätt. Det var det Han funderar en stund, och berät bästa träningsprogram man kan få. tar sedan om sitt nuvarande jobb – som CHEFSTIDNINGEN 5 2021

Robert Kusén är nära medarbetarna. Han vill ge dem ansvar och utrymme att utvecklas.

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

PORTRÄTTET

”Att vara en del av ett uträknat lag är det bästa jag vet”

2013 Boken ”Respekten för människan” Efter fyra år av bokskrivande tillsammans med vännen och mentorn Arne Ljung blir det releasefest. Boken ges ut på Vulcan förlag.

platschef på Tamro i Stockholm. det någonting vi kan göra för att – När jag kom till Tamro var hjälpa dig? Och så ser vi till att verksamheten i ett dåligt läge, vara lite extra snälla mot perso väldigt dåligt, där bilden från nen den kommande perioden. omgivningen var ett uträknat Det handlar om enkla medel. 2019 lag. Den utgångspunkten är den Är svaret rött så tar jag det inte Kusén Consulting AB absolut bästa jag vet: att vara en i plenum ens, då bokar jag ett Dags att testa vingarna som egen företagare och del av ett uträknat lag och sedan möte. konsult. ta revansch. Den här drivkraf ten till upprättelse tror jag del ROBERT KUSÉN HAR själv en his 2020 vis kommer från min egen bak toria av psykisk ohälsa. När han Interim – Produktionschef för Logistik grund. var nitton slog en depression till, apoteket på Tamro Som ledare försöker han och sedan dess dyker den upp Coronan slår till och behandla sina medarbetare så ibland. Det börjar med en känsla jag tänker att jag kan som han själv blev behandlad av obehag, trots att livet i övrigt hoppa in som interim chef i 6 månader tills av den där chefen på Scania – ge är lyckligt. När det har varit som det är över. dem ansvar och utrymme att värst har han kraschat och per utvecklas, pusha dem ut ur kom soner i hans närhet har fått över 2020 fortzonen. tala honom att söka professio Platschef Tamro Stockholm Men det här pushandet av sig nell hjälp. Hänger det ihop med Helt förälskad i Tamro själv och andra – finns inte också press i arbetslivet? så konsultandet en risk att det går för långt? Jo, Visst, han jobbar mycket, sva får vänta oavsett och Robert Kusén menar att man rar han. Och som den analytiker corona – nu ska vi göra verklighet av målbilden måste bygga upp rutiner för att han är har han gjort sin research: ”Drömfabriken”. kunna identifiera varningar. långvarig stress kan utlösa peri Själv jobbar han med något oderna. Samtidigt är det just han kallar för ”läget i laget”, punkt ett intensiteten i arbetet som ger honom på de dagliga pulsmötena med lednings lust och mening. gruppen. Där får alla gradera sitt fysiska – Man kan inte hela tiden vara och psykiska välmående i en skala av hundra mil utanför sin komfortzon. tre färger. Grön betyder att man mår Vi människor behöver balans mellan bra och har kontroll över sin arbetssi anspänning och återhämtning. Men en tuation, och gul att någonting spökar, i sak vet jag: utan ett högt tempo, höga privatlivlivet, eller på grund av för hög förväntningar och ständig utveckling arbetsbelastning. skulle mina depressioner vara mycket – Är det gul så ställer jag frågan: är svårare – av brist på stimulans.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

ARBETSRÄTT

Att tänka på när du plåtar personalen HAR NI BILDER PÅ PERSONALEN PÅ ER HEMSIDA? ETT MODELLAVTAL KAN HJÄLPA ER ATT NAVIGERA BLAND GDPR, REKLAMLAG OCH UPPHOVSRÄTT. AV

HELENE CL AESSON JENNISCHE

BILDBEVIS} Det är tre rättsliga områden som aktiveras när du lägger upp bilder på personalen på ditt företags, eller organisations, hemsida. Dels GDPR eftersom bilder och filmer är att betrakta som personuppgifter, men också reklamlagen och upphovsrätten. GDPR är krångligast. Så krånglig att det skrivits tusentals sidor text om detta. Men i grunden finns två huvudsakliga krav. Behandling av personuppgifter, och därmed också bilder, ska ske på ett korrekt sätt och det ska ha laglig grund. Enligt GDPR finns det sex lagliga grunder: Fullgörande av avtal Intresseavvägning Fullgörande av rättslig förpliktelse Skyddande av intressen Allmänt intresse Samtycke

• • • • • •

Många företag går på muntligt samtycke. ”Visst, det är okej, använd min bild.” Men enligt Jakob Lindholm på arbetsrättsbyrån MBL11 är det en dålig idé. Ett samtycke kan enkelt återkallas och tenderar dessutom ofta att vara muntligt, vilket kan vålla problem för företaget/organisationen. Det finns dessutom de som hävdar att det inte går att hävda samtycke i relationen arbetstagare/ arbetsgivare. Kan eller vågar verkligen en arbetstagare vägra samtycke när man är beroende av sitt jobb? – Jag rekommenderar alltid ett modellavtal istället. Varför? För att det är bra att vara tydlig, framförallt i skrift. Det

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

är alltid det bästa. Och kom ihåg att vara väldigt precis i vad bilden ska användas till. När det kommer till reklamlagen säger den att det krävs samtycke om du ska använda en bild på en person i ett säljande syfte. – Se därför till att få in en formulering om detta också i ditt modellavtal, säger Jakob Lindholm. UPPHOVSRÄTTEN ÄR förhållandevis entydig i sammanhanget. Den som tagit bilden, har upphovsrätten till den. Använder ni en fotograf står det säkert i avtalet er emellan att upphovsrätten i och med avtalet är er. Problem kan däremot uppstå om personal plåtar annan personal. På ett event kanske?

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

CHEFSFRÅGAN:

Agera alltid vid misstanke om våld DILEMMA: Jag misstänker att en av mina medarbetare far illa

De här reglerna om bildpublicering gäller inte bara vid publicering på hemsida. Sociala medier och intranät eller liknande omfattas av samma regler. – När det kommer till GDPR krävs ju laglig grund så fort bilderna är tagna och lagras på en server eller liknande. Du får inte lagra personuppgifter, vilket bilder räknas som, utan laglig grund. Men vad kan då hända om man slarvar? – Att inte följa GDPR kan stå en dyrt. Maxboten ligger på fyra procent av företagets årsomsättning, maximalt 20 miljoner euro... Fast jag tror att Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) skulle varna först om de hittade något vid en kontroll, säger Jakob Lindholm.

•

FOTO: AK ADEMIK ERFÖRBUNDET SSR

hemma. Att hon utsätts för våld i sin relation. Vad ska jag göra? SVAR: Det finns inga regelverk som säger att du som chef är skyldig att utreda om en medarbetare utsätts för våld hemma. Även om situationen blir mer komplicerad om man nu – i och med pandemin – arbetar hemma. Då kan det ju faktiskt bli ett reellt arbetsmiljöansvar. Men jag tycker att man har både ett mänskligt ansvar, och ett ansvar som chef. Utsätts en person för våld i en nära rela tion är det också något som påverkar arbetet, och på så sätt blir det ju ett arbetsmiljöproblem. Det här är ingen enkel fråga men det finns stöd och riktlin jer att få för dig som chef, till exempel hos Sveriges kommuner och regioner (SKR.se), och hos Suntarbetsliv (suntarbetsliv. se). Gå in och sök på "våld i nära relationer". Jag tycker att ni ska ta upp frågan i er ledningsgrupp och se till att ni har riktlinjer om hur ni ska agera. Det här ska man inte bära ensam som chef. Det ska finnas riktlinjer och rutiner att luta sig mot. Se också till att prata om rutinerna med alla medarbetare, ”Jag tycker att man på t ex arbetsplatsträffar. Om har både ett mänskalla känner till rutinerna blir ligt ansvar, och ett det inte konstigt att ställa frågor om detta. ansvar som chef.” Det är inte enkelt att ställa frågor om våld. Det krävs lite lyhördhet men min erfarenhet är att det är få som tar illa upp av att få frågan. Den bottnar ju trots allt i omtanke. Så våga fråga. Var också uppmärksam på signaler. Förändring i beteende, mycket korttidsfrånvaro och blåmärken är saker du ska rea gera på. Och om en med arbetare blir utsatt för våld i hemmet måste du agera genom att se till att hon får kontakt med relevanta myndigheter. Socialtjänst, polis, sjukvård och kvinno jourer har alla personer som arbetar med våld i nära rela tioner. Där finns hjälp att få.

Helena Nicklasson CHEFSFÖRHANDL ARE, SVENSK CHEFSFÖRENING/ AK ADEMIKERFÖRBUNDET SSR

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

kultur AV

TIM ANDERSSON

Ljudboken vänder upp och ner på vår läsupplevelse. Att höra litteratur är trots allt inte samma sak som att läsa den.

Läsning som hörs - och känns sängen så att jag ligger med ändan i väd ret, och så klatschar han till mig hårt. Innan jag hinner reagera tränger han in i mig, och jag ropar högt (...) och det går för mig omedelbart." Att läsa det där stycket, som kommer från romanen Femtio nyanser av honom, är väl en sak – vill man kan man skumma det, eller kisa lite mentalt. Att få det upp läst för sig är en helt annan sak. – Det kommer så oerhört mycket när mare. Hemma i soffan framför en bok bestämmer du själv över situationen. När ljudet strömmar in i ditt öra förlorar du kontrollen – och det är något lite häf tigt med det, säger journalisten Soraya Hashim. Hon har startat den nya Ljudbokspod den på Aftonbladet. I första avsnitten avhandlas just sexskildringar. De utgör ett bra exempel på hur ljudboken, som förra året gick om den tryckta boken i försäljning i Sverige, påverkar läsningen kvalitativt. – Om du sitter där på bussen och upplever något riktigt jäkla snuskigt – det är en väldigt speciell upplevelse. Samtidigt finns det en dubbelhet här, menar Soraya Hashim: ljudboken kan komma närmare än en tryckt text, men den kan också snabbt förpassas till med vetandets periferi. – Du vet, du ska betala i kassan, eller

blippa ditt kort på bussen. Oj, nu gick någon nästan in i mig på gatan. Världen har en förmåga att tränga in i litteratu ren och distrahera på ett annat sätt när vi lyssnar på den. Ja, med ljudboken har platserna där vi tar till oss litteraturen skiftat, från sof fan till gatan, gymmet, tåget. Men också tidpunkterna är andra än för läsningen

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

FOTO: GET T Y

LJUDLIGT} ”Han trycker ned mina knän i

AKTUELLA LJUDBÖCKER FÖR LEDARE

”Ljudboken har frigjort ny lästid”

Stenbeck – En biografi över en framgångsrik affärsman Per Andersson (MODERNISTA)

Per Anderssons biografi kom redan 2012 och fick då fina recensioner. Nu har den släppts som ljudbok, och som sådan har den en konkurrensfördel gentemot det gamla tryckta formatet: Johan Rabeus, en av landets bästa inläsare. Låt honom leda dig genom Stenbecks närmast mytiska livshistoria, hur han ärvde ett traditionellt stål- och skogsföretag och, med lika mycket humor och värme som hänsynslöshet, förvandlade det till ett medieimperium.

av tryckt text. Det berättar Elisa Tatter sall Wallin, doktorand vid Biblioteks högskolan i Borås, som undersöker hur ljudböckerna på olika sätt påverkar våra läspraktiker. Hon har tittat närmare på en av de stora ljudbokstjänsterna. – Jag kunde se där att man lyssnar mest på dagtid under arbetsdagar eller skoldagar, och mycket mindre på efter middagar, kvällar och helger, då vi kan ske skulle ha gissat att folk ägnar sig åt bokläsning. Det här indikerar att ljudboken har frigjort ny lästid, ljudbokslyssnaren lyss nar i genomsnitt 90–100 minuter om dagen, enligt Elisa Tattersall Wallin. Den har dessutom hittat nya läsare, som personer med olika typer av lässvårighe ter eller synnedsättningar, förstås, men också ett gäng som helt enkelt inte upp skattat den traditionella bokupplevelsen. – En del har lättare att ta del av infor mation med hörseln. Att någon läser texten för dem, med en viss intonation, gör att de får en djupare förståelse för boken. Framåt då – hur kommer ljudböck erna att förändra vår upplevelse av läs ningen framöver? Elisa Tattersall Wallin menar att själva läsbegreppet i sig kan komma att förändras i takt med att grän sen mellan ljudböckerna och poddarna, som ju också är ett inspelat berättande, luckras upp. Journalisten Soraya Hashim är inne på något liknande. Det finns redan en utveckling där ljudböckerna öppnar sig mot andra genrer, berättar hon. – Man börjar ta ett större grepp om boken: hur presenteras den här bäst i ljud? Det kanske inte är en rak upp läsning, man kanske kan göra något annat av den, något som närmar sig dokumentären med intervjuer, eller radioteatern.

Det är nog nu – Röster om jämställdhet för att förändra arbetslivet Fanny Widman (LIBER)

”Fick höra på samtal med chef att jag inte log tillräckligt i korridoren.” ”Jag får ständigt höra sexistiska skämt.” ”Generellt mycket kommentarer om mitt utseende och hur jag borde/inte borde se ut.” I boken Det är nog nu har poddaren Fanny Widman samlat ett gäng framgångsrika kvinnliga ledare, som Amelia Adamo, Annie Lööf, Anna Kinberg Batra och Hélène Barnekow, för att låta dem berätta om det manliga motstånd och förminskande som de har mött i sina karriärer – och hur de har över vunnit det.

Magkänslans intelligens Alexander Norén (VOL ANTE)

Vi fattar tydligen över 30 000 beslut varje dag. Hur många av dessa tar vi efter noggrann överläggning? Hur många av dem är det önskvärt att vi i förväg analyserar konsekvenserna av? Finns det något sådant som magkänsla – och framför allt: hur skiljer vi den äkta magkänslan från den falska? Sådana frågor tar ekonomijournalisten Alexander Norén sig an i den här boken. För att hitta svaren har han inte bara läst in sig på, utan också intervjuat, ett flertal Nobelpristagare.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

NYTT I BOKHYLLAN

HELENE CLAESSON JENNISCHE

Vägra väggen.

Härskarteknik.

Maria Ergül (SANOMA UTBILDNING)

Anna-Karin Nyberg & Erica Dahlgren (LIBER)

Eftersom utmattningssyndrom är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige finns all anledning att lära sig känna igen tidiga stressignaler hos medarbetare. Repetera i den här handboken som är full med verktyg, mallar och metoder för att skapa en hållbar arbetsmiljö som främjar hälsa, engagemang, motivation och prestation. Författare är Maria Ergül, HR-chef som grundat och driver Vägra väggen, en av Sveriges största digitala plattformar som arbetar förebyggande mot stress.

Hur skiljer man egentligen det vi kallar härskarteknik från relevant kritik? I den här boken tittar författarna Anna-Karin Nyberg (internetforskare och föreläsare) och Erica Dahlgren (journalist) närmare på härskarteknikens vetenskapliga grunder och de har också träffat Berit Ås, den norska professor och politiker som genom sju handfasta begrepp gjorde det lättare att upptäcka härskartekniker i vardagen. Vill man på riktigt förstå och hantera de sociala makt- och positioneringsspel som finns på jobbet kan det här vara en bra början.

Transformativ förändring och agilt ledarskap – guiden till framgångsrik förändring.

Brus. Det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det.

Eva Norrman Brandt (SANOMA UTBILDNING)

Att förändringsresor kan vara utmanande känner de flesta ledare till. I den här boken menar författaren att riktiga förändringar - transformationer - måste ta tid då det är först när vi vågar gripa in i sanningar och antaganden om hur saker måste vara eller hur man måste göra som förändring sker på allvar. En trans formation utmanar oss som individer och ledare och kräver en beredskap att släppa taget om allt vi byggt. Författaren Eva Norrman Brandt är socionom, leg. psykoterapeut och verksam som organisationskonsult inom såväl privat som offentlig sektor.

Daniel Kahneman & Olivier Sibony & Cass R. Sunstein (VOL ANTE)

Läste du bästsäljaren "Tänka, snabbt och långsamt"? Här är nobelpris belönade Daniel Kahneman tillbaka med en bok om slumpmässiga störningar i mänskligt tänkande som gång på gång orsakar felbedömningar. Han kallar det brus (noise i original.) Medicinska diagnoser, rättsliga påföljder, ekonomiska och finansiella prognoser, politiska beslut och strategiska vägval för företag - det är mycket som kan gå fel. Och effekterna blir inte sällan chockerande stora både för individer och organisationer.

TIPSET}

En recensent kallar den en "skräckbibel i managementteori där vikten av teambuilding ställs på sin spets". Höj pulsen med Mats Strandbergs skräckroman "Konferensen".

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

NÄSTA NUMMER KOMMER DEN 1 SEPT

TEMA:

Talangjakten!

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

HUR HITTAR MAN DEM? HUR BEHÅLLER MAN DEM?

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

CHEFSDAGBOKEN

I varje nummer ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka. Personen skriver om motgångar och glädjeämnen och får sedan feedback av en ledarskapskonsult på saker att förändra, reflektera kring eller vara extra nöjd med.

Måndag BOCKAR AV KONTAKTLISTAN

enkla problem är det ju väldigt sällan. Veckan börjar med ett Istället pratar vi en EMMA SUNDBERG avstämningssamtal med stund, och vrider och några av medarbetarna för vänder på problemet. GÖR: Avdelningschef på Tyréns, miljö & klimat väst. att checka av deras arbets Vilka möjligheter finns Avdelningen består av situation. De flesta av mina att ta hjälp från che 12 personer. medarbetare är väldigt själv fen, företagshälsovår TIDIGARE ERFARENHET: gående, arbetar i egna och den och privat håll? Ett Sju år som miljökonsult på andras projekt och behöver problem kommer säl Tyréns, innan dess konsult på inte mycket arbetsledning i lan ensamt, och många andra företag i cirka 5 år. det dagliga arbetet. Men just gånger hänger arbets därför, att jag faktiskt inte liv och privatliv ihop, arbetar med alla dagligdags, eller åtminstone påver gör att det är en utmaning under pande kar varandra. Här tycker jag att det är mitider att få alla medarbetare att känna utmanande att vara ett bra stöd när man att jag är närvarande och stöttande. inte har hela bilden. Alla vill inte dela Varje dag har vi en drop-in digitalfika personliga saker med sin chef (vilket för dem som önskar, men beroende man har rätt till), men jag uppskattar de på hur ens arbetsdag ser ut är det inte gånger man får det förtroendet. säkert att alla har möjlighet att delta. Därför ser jag till att ha en liten lista där Onsdag jag bockar av när jag pratat och stämt av DIGITAL REKRYTERING enskilt med alla under arbetsveckan. Ett Startar dagen med att följa 9-åriga dot sätt för mig att ha regelbunden kontakt. tern till skolan, trots att hon egentligen klarar det själv. Jag tycker att det är ett Tisdag bra sätt att börja dagen när man arbe MEDARBETARSAMTAL OCH tar hemifrån. Man skickar en signal VATTENAVVIKELSER till kroppen att nu börjar vi! En ganska mötesfri förmiddag fylls snabbt med Tidig start på morgonen med avstäm arbetsuppgifter som rekryteringsin ning gällande anläggningsprojekt där en tervju och anbudsamordning. Inför avvikelse i vattenhanteringen uppstått intervjun funderar jag mycket på hur under natten. Vi kommer överens om mycket av tillgängligt presentations hur det ska åtgärdas samt hur dokumen stöd jag faktiskt ska använda, då inter tation ska ske. Nästa puck blir ett sam vjun är digital. Då vill man ju fokusera tal från en medarbetare som är påtagligt på att försöka lyssna på den andra och låg och kämpar för att få arbetsdagen att vad den önskar i jobbsammanhang, kan fungera. Här vill man ju kunna gå in och ske känns en Powerpoint mest i vägen? bara lösa personens situation, men så CHEFSTIDNINGEN 5 2021

Jag skrotar presentationen men har den som påminnelse om vad jag kan berätta om företaget, om särskilda frågor skulle dyka upp.

Torsdag LÖNESAMTAL MED FD KOLLEGOR Laddar mentalt för lönesamtal, mina första. Då jag är ganska ny som chef, ca ett halvår på posten, är det med mina tidigare kollegor. Det känns extra ner vöst. Första samtalet går hyfsat, även om det finns en underton av bitterhet. Medarbetaren är luttrad i lönerevision ens begränsade handlingsutrymme. Får mig att fundera på om jag har bedömt efter rätt kriterier och om de behöver justeras. Jag bollar frågan igen med mina chefskollegor och landar i en mindre justering. Därefter blir det att ändra mind-set för ett digitalt produktionsmöte för ett av Göteborgs största anläggningspro jekt, där jag är teknikansvarig för föro renad mark och vatten. En utmaning jag har, med många andra, är att balansera chefsrollen med andra roller i operativa uppdrag mot kund. Men genom att ha en bra laguppställning lyckas vi i pro jektteamet oftast hantera de mer arbets intensiva perioder som sammanfaller med exempelvis lönerevision, med arbetarsamtal osv. På lunchen lurar jag med mig min man, som också arbetar hemifrån, på en välbehövlig promenad i det ruggiga vårvintervädret. Eftermiddagen ägnas åt ett samordningsmöte med andra linjechefer inom mitt kompetensom

”Laddar mentalt för lönesamtal. Då jag är ganska ny som chef är det med mina tidigare kollegor”

råde för att se över beläggning, resurser, gemensamma ange lägenheter och för frågningar.

Fredag AVHOPP I SISTA STUND På fredagar försöker Typisk oplanerad vattenavvikelse. jag arbeta halvdagar, för att hinna åter hämta mig under hel gen. Men det är ändå en del saker som ska klaras av. Idag var det ett anbud för ett upp drag som varit klurigt att få ihop organisa tionen på, där flera avhopp i sista sekund kommit. Men med draghjälp från andra kollegor fick vi ihop det. Åtta minuter innan jag skulle gå för dagen kunde jag trycka på ”sänd”-knappen. Nu tar vi helg!

FEEDBACK FRÅN VÅR EXPERT PÅ NÄSTA SIDA!

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

CHEFSDAGBOKEN

MÅNADENS EXPERT STEFAN TENGBLAD

STEFAN TENGBLADS REFLEKTION: Tack för en trevlig dagbok. Det låter som om du har ett lagom antal medarbetare vilket gör att du hinner med att vara ledare. Samtidigt verkar det finnas förväntningar på att du skall medverka i olika projekt och här är det en balansgång som kan vara svår. Det finns en risk att man tar på sig för mycket operativt ansvar, och även att man fortsätter att agera i expertroll snarare än i en ledarroll, då det är lätt att känna sig mer trygg i den förstnämnda rollen. Det gäller här att kunna ta ett steg tillbaka och låta medarbetare kliva in i expertrollen. Att du har möjlighet att jobba halvdag på fredag tyder på att du har funnit en god balans i det nya chefsuppdraget, liksom att du hinner

FOTO: MALIN TENGBL AD

Professor i HRM på Centrum för Global HRM vid Göteborgs universitet. Forskar om ledarskap och medarbetarskap i olika arbetslivssektorer.

”Genom att leda individ anpassat går det att få ut mer engagemang och resultat ur en grupp.” med dagliga promenader. Det verkar vara en stor tillgång att medarbetarna är så självgående. Samtidigt, som du själv säger, i tider av hemarbete finns alltid risken att de inte riktigt får det stöd de kan behöva för att må bra. Det är utifrån denna bakgrund bra att du har avstämningsmöten regelbundet, liksom digitalt fika. Medar-

SKRIV DAGBOK!} Vill

betare har olika behov av stöd, det är bra om man hinner lära känna dem som personer med delvis unika behov. Genom att leda individanpassat går det att få ut mer engagemang och resultat ur en grupp utan att detta upplevs som pressande av medarbetarna. Jag önskar dig avslutningsvis lycka till med ditt chefsuppdrag framöver!

•

du berätta om din arbetsvecka i Chefstidningen? Och få feed-back av någon av våra experter? Hör av dig till oss! redaktionen@chefstidningen.se

CHEFSTIDNINGEN 5 2021

Så når du ut i Almedalen! 5 TI P S F R Å N OSS PÅ A LTITU D E M E ETI N GS 1. INNEHÅLL ÄR GRUNDEN FÖR ALLT.

4. GÖR EN PLAN.

Börja med att sätta dina mål och vad det är som du vill uppnå med ditt seminarium.

Vad sker före, under och efter din programpunkt? Ta in kommunikationen i den här planen.

2. ARBETA I RÄTT ORDNING.

Välj aldrig talare först, utan börja med ämne och välj sedan vinkel, ta talaren sist. 3. INRAMNING OCH MODERERING.

För att få leverans krävs en insatt moderator och en fin inramning.

5. ANDRAS SEMINARIER.

Tänk på att du även kan nå dina resultat genom att vara en aktiv deltagare under andras seminarier. Lär dig mer själv och dela med dig av den kunskap du besitter. Var öppen för nya kontakter och snabba möten!

I år sänder vi Istället för i Almedalen 5-7 juli från topputrustade studior med teknikproffs bakom spakarna och med landets bästa innehållsproducenter som samordnare. Vi ger dig mer interaktivitet, mer fokus på dina mål och genomtänkta programpunkter som levererar på riktigt. Du hittar oss och all information om digitala Almedalen på www.altitudemeetings.se Yasemin Arhan Modéer, vd Altitude Meetings

Arrangör:

2020 fick vi utmärkelsen:

Mediepartner:

Posttidning B

CHEFSTIDNINGEN Box 12800 112 96 Stockholm

När något brister i arbetsmiljön, har du koll på vad som krävs? Riskbedömningar, kriser, stress och konflikter. Idag upplever många chefer med personalansvar att det är svårt att hinna med frågor kring arbetsmiljön. I den digitala utbildningen Arbetsmiljö för chefer får du kunskap om kraven i arbetsmiljölagen och vilket ansvar du har som chef. Du får också veta hur du kan lägga upp arbetet för att skapa en bättre arbetsmiljö för både dig och dina medarbetare. Kom igång direkt på prevent.se/chefer