Chefstidningen nr 5, 2020

HR- och ledarskapsmagasin för akademiker

CYBERHYGIENEN BRISTER NÄR ALLA JOBBAR HEMMA

NUMMER 5/2020

99 SEK

REDO ATT BERÄTTA OM DINA

FUCKUPS PÅ JOBBET? Caroline Wetterberg, reservofficer och omvårdnadschef på Karolinska.

Rustad TEMA: FÖRSVARET

FÖR LEDARSKAP I KRIS

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

1

ANNONS

Boka en rådgivning 0771-111 999

Vissa försäkringar behövs inte – andra kan vara livsviktiga Vi är ditt fackförbunds egen försäkringsförmedlare. Hos oss kan du prata med licensierade rådgivare som hjälper dig att hitta rätt försäkringar.

Rådgivningen är inget säljsamtal – den är en viktig del i vårt uppdrag från Akademikerförbundet SSR. Välkommen att ringa oss på 0771-111 999.

VÄLKOMMEN TILL CHEFSTIDNINGEN

Har vi något att lära från försvaret?

INTRO} Beredskap hade vi inte pratat om på länge när

HELENE CLAESSON JENNISCHE Chefredaktör

FOTO:

MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

coronapandemin drabbade landet i våras. Både företag och samhälle tycktes ett tag stå oförberedda när krisen slog till.

Nu vet vi att det nog inte hade skadat med ett par bergrum fulla av andningsskydd och skyddskläder. Några av er vet också att det hade varit bra med en krisplan på jobbet.

För vad gör vi om mer än halva personalstyrkan är sjuk?

Om hela verksamheten tvingas ställa om på en vecka?

Om allt vi planerat och gjort – blir irrelevant på en dag.

För den som arbetar med ledarskap inom Försvars­ makten är omfallsplanering vardag. Inget blir någonsin som man planerat. Man måste alltid ha en plan B. Och C. Kris är anspänning, ovisshet och människor under hård fysisk och psykisk stress. Och i det måste man också kunna leda.

I det här numret av Chefstidningen tittar vi närmare på ledarskapet som praktiseras av Försvarsmakten. Vi har också träffat Caroline Wetterberg, reservofficer och omvårdnadschef på Karolinska universitetssjukhuset. I vårt tema om att leda i kris kan ni läsa hur hennes militära erfarenheter kom till nytta när covid-19 förändrade allt på sjukhuset. Missa inte det!

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

3

Vi möts digitalt!

I höst kommer alla våra utbildningar att ges digitalt. Det blir möjligt att se det var som helst – några när du själv har tid, några ges bara live.

Ett HR- och ledarskapsmagasin för akademiker. Ägs av Akademiker­förbundet SSR och Svensk Chefsförening och är ett oberoende forum för ledarskaps-, HR- och organisations­frågor. www.chefstidningen.se

REDAKTIONEN CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Helene Claesson Jennische, redaktionen@chefstidningen.se 0709 – 216 429 VIKARIERANDE ART DIRECTOR Ulrika Sandh LAYOUT Sofia Wixner DESIGN & PRODUKTION A4 Text & Form, www.a4.se

Chefsfredagar 11 september 25 september 16 oktober 6 november 27 november

REPORTRAR

Karin Persson, Annika Sjöberg, Tim Andersson, Johanna Kvarnsell, Jennie Aquilonius FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

Martin Stenmark, Felicia Yllenius, Christian Gustavsson, Björn Öberg, KORREKTUR Monika Lann

Frukostwebbinarier 26 augusti – Chefen efter corona 7 oktober – Chefen och lönen 11 november – Chefen och lönen Utbildningar 15 september – Arbetsmiljö 17 november – Arbetsrätt

PRENUMERATION & ADRESSÄNDRING

prenumeration@akademssr.se TRYCK Norra Skåne Offset

TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2016: 22 500 ISSN: 2000-3498 POSTADRESS:

Akademikerförbundet SSR, Box 12800, 112 96 Stockholm

Mentorprogrammet live och digital 26 augusti start i Stockholm 27 augusti start Göteborg 10 november träff 2 i Göteborg 11 november träff 2 i Stockholm I vårt filmrum finns inspirationsföreläsningar och kortare utbildning.

Chefstidningen får du som chef, personalvetare eller egenföretagare och som medlem i Akademikerförbundet SSR

BESÖKSADRESS:

Mariedalsvägen 4, 112 96 Stockholm WWW.AKADEMSSR.SE VILL DU ANNONSERA?

Bengtsson & Sundström Media, 08-10 39 20 (vxl) chefstidningen@bs-media.se Allt material i Chefstidningen är skyddat enligt svensk och internationell upphovsrätt.

Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Överträdelse beivras. Alla rättigheter förbehålles.

Chefer, egenföretagare, personalvetare samt beteendevetare med HR-inriktning inom Akademikerförbundet SSR får Chefstidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Det får även chefer inom Naturvetarna, DIK, Fysioterapeuterna, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter och Tjänstetandläkarföreningen.

FÖRBÄTTRA ARBETSMILJÖN TILLSAMMANS

Även onlin e!

När chefer och skyddsombud jobbar med arbetsmiljöfrågorna tillsammans ger det bättre effekt.

En bra start är att gå BAM-utbildningen ihop.

Anmäl er på: prevent.se/BAM BAM – Bättre arbetsmiljö Utbildning för chefer och skyddsombud

I DETTA NUMMER: VÄLKOMMEN!} SIDAN 3 SPANING} Nytt verktyg mot stress SIDAN 9 Vill vi verkligen tillbaka till kontoret? SIDAN 10 Mycket övertid för chefer i coronatider SIDAN 11 Fem anledningar att hänga på Linkedin SIDAN 12 Så fixar du kreativa möten online SIDAN 13 FORSKNING} Corona utmanar chefer i offentlig sektor SIDAN 14 VERKTYGET} Möten för misslyckanden SIDAN 20 BALANS} Hitta balansen i hemmajobbet SIDAN 34 FENOMENET} Cyberhygien för chefer SIDAN 37 PORTRÄTTET} Möt Lena Bjurner, ny vd för Sveriges HR-förening SIDAN 40 ARBETSRÄTT} Nya las-utredningen SIDAN 48 Chefsfrågan SIDAN 49 Domar SIDAN 50 KULTUR} Mordisk läsning i sommar SIDAN 52 Boktips SIDAN 54 CHEFSDAGBOKEN} SIDAN 56

OR 10 SID TEMA da i e l t At ris k & krig N 24 SIDA

FOTO

CHRISTIAN GUSTAVSSON

Lena Bjurner började på nya jobbet – sen kom coronakrisen och vände upp och ner på allt.

Läs mer om Sveriges HR-förenings nya vd på sidan 40.

ANNONS

Varför finns det fortfarande så många ensamma chefer?

Det finns fortfarande en del chefer som inte förstått värdet av ett fackligt medlemskap. Vissa tror till och med att man inte ens får vara med som chef. Andra tror att det blir krångligt att vara med i samma förbund som medarbetarna.

Du som får den här tidningen vet ju att det inte stämmer.

Du vet att det finns många fördelar med ett medlemskap – den särskilda chefsrådgivningen, inkomstförsäkringen och alla utbildningar.

Du vet att Svensk Chefsförening finns till just för att rollen som chef verkligen är speciell – du är både anställd och företrädare för arbetsgivaren. Och att du därför får råd och stöd från kunniga chefsförhandlare som själva har varit chefer.

Men kanske har du en chefskollega som inte vet?

Tipsa hen om ett medlemskap i Svensk Chefsförening. Berätta om fördelarna och varför just du är medlem. Gör det inte för att vi ber dig, utan för att ju fler vi är som är med, desto mer kan vi ge varandra.

Hänvisa gärna till akademssr.se/chef Allt det här ingår i medlemskapet: Ett tryggt och kunnigt chefsfackligt stöd. Du får särskilt stöd i frågor om arbetsrätt, lön och chefsrollen. Alla våra chefsförhandlare har egen chefserfarenhet och företräder bara dig som är chefsmedlem. Utvecklings-, karriär- och omställningsstöd. Oavsett om du vill vidareutvecklas där du är, själv ta steget eller tvingas röra dig vidare så får du professionell, individuell rådgivning som en del av ditt medlemskap.

En inkomstförsäkring anpassad för chefer. Den ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan. Den ger 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor och gäller även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår professionell karriärcoachning.

Utbildningar som utvecklar chefer. Fyll på kunskap och inspireras på våra populära utbildningar, seminarier och chefsfrukostar. Alltid kostnadsfritt för dig som är medlem.

Chefstidningen. Du får Chefstidningen i brevlådan utan extra kostnad.

spaning

Nytt om ledarskap

Nytt verktyg kan tygla stressen DIALOG } Många av oss upplever stund­ tals stress på jobbet.

Ett visst mått av stress är i grunden positivt eftersom den får oss att foku­ sera, samla kraft och prestera. Men om stressen pågår länge och utan återhämt­ ning kan den bli osund. I längden kan den leda till allvarlig psykisk ohälsa.

Suntarbetsliv.se har tagit fram ett enkelt verktyg som ska göra det enklare att prata om – och i slutänden – motar­ beta stress på jobbet.

Petra Salino, projektledare på Suntar­ betsliv har tillsammans med kollegan Stina Ellerfelt Sköld projektlett arbetet med verktyget Stressdialogen. Verkty­ get de skapat är tänkt att öka kunskapen om stress.

Projektledarna vill att mottagarna ska lära sig att identifiera vad man kan göra något åt, och sedan fokusera på att hitta lösningar på det.

– Att bara lyfta frågan är stressreduce­ rande i sig. Det avdramatiserar och ska­

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

par en mer nyanserad bild av vad stress är, säger Stina Ellerfelt Sköld.

Stress på arbetsplatsen ses ofta som ett individproblem, som beror på att vissa människor är känsliga för stress.

I Stressdialogen får arbetsgrupper istäl­ let fokusera på hur de tillsammans kan förebygga stress genom att ändra på hur arbetet organiseras.

AV

•

HELENE CL AESSON JENNISCHE

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

JOBBA HEMMA RESTEN AV ÅRET? Många arbetsgivare börjar sakta förbereda sig för medarbetarnas återkomst till arbetsplatsen. Om inte före sommarsemestern, så i alla fall direkt efter. Andra tänker precis tvärtom. Företa-

get Spotify meddelade nyligen att bolagets anställda kan få jobba hemifrån året ut. Andra techföretag som Google, Facebook och Twitter har fattat liknande beslut. Några större företag i Sverige har i alla fall inte ännu flaggat för liknande initiativ.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

9

50

procent av landets mellanchefer prioriterar medarbetarnas hälsa framför företagets kostnader i Coronakrisen. Det visar en Novus-undersökning som utförts på uppdrag av Bisnode.

spaning

Tillbaka till kontoret – på nya villkor VI LÄNGTAR TILLBAKA TILL KONTORET, MEN VILL SJÄLVA BESTÄMMA NÄR VI SKA VARA DÄR. AV

HELENE CL AESSON JENNISCHE

DISTANS} Att få ”jobba hemifrån” har länge legat högt på många arbetstagares önskelista, det har flera undersökningar visat. Trots det har många arbetsgivare varit skeptiska. Tron på – eller kanske vanan – att organisera arbetet enligt principen ”9 till 5 på kontoret” har varit stark.

Nu har allt förändrats. Pandemin har tvingat många av oss att jobba hemi­ från – och det har visat sig fungera all­ deles utmärkt för de allra flesta. Enligt Ulf Boman, framtidsstrateg på konsult­ firman Kairos future kommer inställ­ ningen till distansarbete vara positiv även efter pandemin.

– Folk kommer att jobba mer hemi­ från i framtiden. Samtidigt har vi insett att vi vill tillbaka till kontoren, men vi vill bestämma själva när vi ska vara där, säger han.

Enligt Ulf Boman finns det många undersökningar som visar att vi egentli­ gen gillar att vara på kontoret. Det är där vi lär oss saker, och det är där vi träffar andra människor.

– Många svarar i undersökningar att de jobbar bäst på kontoret, säger han.

Det vi inte gillar är 9 till 5. Vi vill själva bestämma när vi ska jobba hemma och när vi ska vara på kontoret.

Drömarbetsplats?

Sveriges mest attraktiva arbetsgivare år 2020 är Ikea. Det årliga priset delas ut av bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad och bygger på en undersökning bland närmare 4 800 svenskar.

Enligt undersök-

ningen är det framför allt Ikeas arbetsmiljö, goda rykte och starka finansiella ställning som rankas högt.

På listans tio-i-topp återfinns hela sex olika branscher, tre inom offentlig sektor. På andra plats ligger Volvo

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

10

Cars (som aldrig placerat sig sämre än fyra i undersökningen) och därefter kommer Volvo Group, Sveriges television, Sveriges radio, Polisen, Uppsala universitet, Försvarsmakten, WSP och ICA.

•

FOTO: GET T Y IMAGES

SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE

HÖG PRESS PÅ CHEFER I PANDEMIN CORONAPANDEMIN ORSAKAR ÖVERTID OCH STRESS HOS MÅNGA CHEFER. DET VISAR EN NY UNDERSÖKNING SVENSK CHEFSFÖRENING GJORT. Drygt tusen medlemmar i Svensk Chefsförening har svarat på en enkät om arbetsmiljön i pandemitider. 60 procent av de svarande säger att de känner ökad stress på grund av coronakrisen och många av dem tvingas också arbeta mycket övertid.

37 procent jobbar 1-5 timmars övertid per vecka på grund av pandemin.

18 procent jobbar 6-15 timmars övertid per vecka på grund av pandemin.

2 procent arbetar 16 timmars övertid – eller mer – varje vecka på grund av pandemin.

– Vi tror att stressen och övertiden till stor del handlar om bristande information och mandat.

Den komplexa och föränderliga situationen är tuff i sig men många chefer tvingas också lägga mycket tid på att ta reda på vad som egentligen gäller innan de kan informera och ta hand om sina medarbetare, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Svensk Chefsförening.

Hon vittnar om chefer som berättar om många och långa samtal med medarbetare.

– När man leder på distans som många gör nu måste man ringa runt till alla medarbetare och ge dem tid att berätta. Inte nöja sig med svaret ”det är okej” på frågan hur går det. Många känner oro för medarbetare som arbetar i första linjen och försöker hitta tiden att stötta dem, säger Hanna Broberg.

Positivt i undersökningen är dock att många chefer har kollegor och högre chefer att prata med och få stöd av.

– Det är fint att se att man har mycket stöd från chefer och chefskollegor, säger Hanna Broberg.

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

• • •

Vilket i sin tur kommer att innebära att vi i framtiden sällan kommer att vara på kontoret samtidigt som alla andra.

– När vi väl kan gå till jobbet igen, då kommer många omfamna möjlig­ heten att vara där. Efter det kommer vi att kombinera kontor med kloka digi­ tala möten och hemmaarbete, säger Ulf Boman.

•

”Den här typen av kriser kan till och med leda till att kvinnligt ledarskap premieras.”

Forskning.se om hur fokuset på vård och omsorg i coronakrisen lyfter kvinnors ledarskap.

AV

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

11

•

HELENE CL AESSON JENNISCHE

RAKT PÅ AV

JENNIE AQUILONIUS

Fem anledningar att satsa på Linkedin KÄNNER DU ATT DU BORDE VARA MER AKTIV PÅ LINKEDIN? I SÅ FALL VARFÖR? VI BAD EXPERTEN CHRISTOFFER BERTILSSON OM VÄGLEDNING. HÄR ÄR HANS FEM BÄSTA ARGUMENT FÖR ATT FAKTISKT LÄGGA LITE TID PÅ YRKESNÄTVERKET LINKEDIN. 1. VILL DU HA NÖJDARE MEDARBETARE? – Dela din och organisationens pro­ fessionella vardag i inlägg, bilder och filmer. Berätta om det där intressanta mötet, kollegan du är stolt över eller det nya projektet. Det skapar en känsla av sammanhållning och engagemang. Då ökar arbetsmoralen, folk blir gladare och känner sig stolta över sin arbets­ plats.

2. VILL DU HÄNGA MED I BRANSCHEN? – Följ människor med tankeledar­ skap, alltså personer som är experter inom sitt fält, och var med i grupper inom ditt område. Det blir en slags kom­ petensutveckling. Du ser vad andra gör och inspireras av deras framgångar. Och lär av deras misstag.

3. VILL DU BYGGA ETT PERSONLIGT VARUMÄRKE? – Bygg tankeledarskap och få andra att komma till dig genom att vara aktiv.

Det kan låta tidskrävande, men om du har bestämt dig för vad du vill få ut av Linkedin och har en tydlig strategi behö­ ver det inte ta mer än 30–60 minuter i veckan. Prioritera då fyra aktiviteter: lägg till personer i ditt nätverk, dela med

Christoffer Bertilsson är expert på Linkedin.

dig av din kunskap och professionella vardag, kommentera och gilla andras inlägg samt svara på meddelanden.

4. VILL DU HITTA NYA SAMARBETEN? – Lägg till intressanta personer i ditt nätverk. Gilla, dela och kommentera deras inlägg. Tänk på att bygga upp rela­ tionen först, innan du ber om något.

Föreslå sedan en kaffe där ni träffas fysiskt för att prata samarbete.

5. VILL DU REKRYTERA? – Du kan lägga ut annonser, men riskerar då att bli översköljd av ansök­ ningar som du måste gå igenom för att hitta guldkornen. Det bästa är att nät­ verka kontinuerligt och locka till dig lämpliga kandidater. Du kan också söka på personer med rätt kompetens, lägga till dem i ditt nätverk och starta en kon­ versation.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

12

•

spaning

BRA KURVA FÖR KREATIVITET ONLINE HUR FÅR MAN DIGITALA MÖTEN ATT BLI KREATIVA? KANSKE MED BRA FÖRBEREDELSER OCH DISNEYKURVOR? AV

ANNIK A SJÖBERG

MÖTEN} Bra möten, såväl fysiska som digitala, bygger på noggranna förberedelser.

Det vet Frida Gatu som undervisar i konsten att hålla kreativa möten, bland annat på Berghs school of communication i Stockholm.

– Det är inte bara att inleda med ett hej och räkna med att allt ska gå bra, säger hon.

Först gäller det att tänka igenom mötets syfte och mål, och vilka som behöver vara närvarande. Därefter kan du sätta en agenda, gärna med ett körschema där varje punkt har en tidsram. Det är extra viktigt vid digitala möten då vi lättare tappar fokus när vi sitter framför en skärm.

Frida Gatu brukar utgå från vad hon kallar ”disneykurvan”. Likt dramaturgin i blockbusters som Hitta Nemo eller Frost så startar hon med något upplyftande, går sedan vidare till det som ska bearbetas för att avsluta med något positivt.

Det lite härliga i början är ofta en incheckningsövning då man går laget runt.

Det kan vara att alla får visa en bild från sin helg, eller berätta om någon känsla inför mötet.

– Man blir lite personlig vilket gör att stämningen blir helt annorlunda, även om det är tuffa beslut som ska fattas. Och om alla har hört sin egen röst inom tjugo minuter blir de mer delaktiga. Hos den

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

som bara sitter och lyssnar med mikrofonen på mute hamnar hjärnan i viloläge väldigt snabbt, säger hon.

Frida Gatu betonar att det inte är du som mötesledare som ska göra hela jobbet. Förbered gärna övningar som gruppen till exempel gör i par och sedan redovisar.

– I flera program för digitala möten kan du dela in deltagarna i mindre grupper, och sedan plocka tillbaka dem igen. Det är väldigt effektivt, säger hon.

För att hålla körschemat och nå slutet på disneykurvan krävs en hel del disciplin, både från mötesledaren och deltagarna. Frågor som dyker upp och som inte har med den aktuella frågan att göra kan ta mycket tid och energi från mötet.

Frida Gatus tips är att skapa en p-ruta – en plats där man skriver upp viktiga frågor att återkomma till i mån av tid, eller som får avvakta till ett annat tillfälle.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

13

Frida Gatu.

FORSKNING

SVÅRT LEDA PÅ DISTANS Leda en organisation i kris eller en hel avdelning som jobbar hemma? Coronakrisen skapar nya utmaningar för chefer i offentlig sektor.

AV

TIM ANDERSSON

ILLUSTR ATION

BJÖRN ÖBERG

KRIS} Coronapandemin skapar utma­ morgonhälsning där man visar att här ningar för chefer inom offentlig sektor. är jag. Men handlar det om en social Det konstaterar Elena Raviola, professor funktion eller om kontroll? Det finns en och organisationsforskare på Göteborgs balansgång här. universitet som just nu undersöker hur den pågående krisen påverkar arbets­livet. DET PÅGÅENDE forskningsprojektet, – Både cheferna och medarbetarna som Elena Raviola driver tillsammans försöker förstå vad chefens roll är i det med Josef Pallas på Uppsala universitet, här nya landskapet, där inleddes i mars och fort­ många jobbar hemma. sätter på obestämd tid.

Hur mycket handlar det Deltagarna består av runt Professorerna Elena Raviola till exempel om att för­ femtio anställda inom och Josef Pallas undersöker säkra sig om att medar­ hur coronapandemin påverkar offentlig sektor, allt från betarna verkligen gör sitt socialarbetare till univer­ arbetslivet inom offentliga organisationer. jobb? sitetslektorer – av vilka För cheferna kan för­ 12–13 personer är chefer. lusten av kontroll upp­ Deltagarna för löpande Minst 50 frivilliga offentliganlevas som ett problem, dagbok samt intervjuas ställda för löpande dagbok och berättar Elena Raviola. om sina upplevelser av intervjuas om krisens vardag.

En del försöker återskapa krisen. den genom digitala möten Materialet är ännu inte och avstämningar. Det är analyserat, så Elena Ravi­ För att förstå hur krisen dock inte alltid så popu­ ola kan inte ge en uttöm­ förändrar arbetet i den lärt bland medarbetarna, mande bild av hur ledar­ offentiga sektorn. som kan känna sig stres­ skapet påverkas av den sade och övervakade. nuvarande situationen.

– På många ställen har man över­ Men några saker är möjliga att urskilja. satt de vanliga sociala mötena digitalt, Förutom det här med kontrollförlus­ det kan handla om fika eller något slags ten och diskussionerna kring det lyfter

VAD?

HUR?

VARFÖR?

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

14

Många chefer känner att de förlorar kontrollen när fler jobbar hemifrån under coronapandemin.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

15

FORSKNING

FOTO: HILLEVI NAGEL

”Handlar det om en social funktion eller kontroll?”

Elena Raviola.

flera deltagare fram den kortsiktighet som corona lett till – det går inte längre att planera långt in i framtiden. Arbetet handlar om att få saker och ting att fung­ era här och nu.

– För både chefer och medarbetare kan det skapa en viss frustration. När de förlorar långsiktigheten försvinner också perspektivet som gäller utveck­ ling och förbättring av verksamheten, vilket kan leda till en känsla av förlorad mening.

Om dessa frustrerade personer dess­ utom anser att krisen inte är riktigt så dramatisk som den framställs som kan det dessutom resultera i konflik­ ter. Medan somliga är väldigt oroliga, tycker andra inte att corona är mycket värre än en vanlig säsongsinfluensa, berättar Elena Raviola. Det här skapar en dynamik som inte alltid är så enkel för chefen att hantera.

– Det kan också uppstå friktion mel­ lan chef och medarbetare. Ibland hand­ lar det om perspektiv. En del chefer tycker till exempel att det är jättekul att få vara med och jobba i frontlinjen i en sådan här kris, medan medarbe­ tarna på golvet kanske inte alls tycker att det är roligt med en situation där människor dör.

Så hur upplever de här fem­ tio deltagarna i forsknings­ projektet den pågående situ­ ationen i stort? Man kan se en tydlig förändring över tid, berättar Elena Raviola.

– I början var det mycket käns­ lor, och situationen upplevdes som kaotisk med snabba förändringar, nya rutiner, en massa möten. Men i mitten

av april, efter påsk någon gång, vände det, och nu finns en känsla av en ny nor­ malitet. Om många tidigare tänkte: När ska det här sluta? tänker nu allt fler: Det är så här vi ska göra.

OM CORONAKRISEN kommer att leda till några bestående förändringar av det svenska arbetslivet återstår att se. Enligt Elena Raviola är det ännu för tidigt att avgöra. Kanske kommer vi till exempel att bli mer flexibla och gränsen mellan arbete och fritid att luckras upp ytterli­ gare – eller så kommer den här erfaren­ heten tvärtom få oss att ännu mer än tidigare värdesätta fysiska möten och fasta ramar.

Hon vågar dock hoppas på att krisen leder till vissa förbättringar. En sådan gäller resandet: Förhoppningsvis kom­ mer vi framöver att ta fler möten och konferenser digitalt, vilket skulle vara väldigt värdefullt ur ett klimatperspek­ tiv.

Hon tror också att det på krisen följer ett ökat fokus på kärnverksamheten. Nu när saker och ting har ställts på sin spets har det visat sig vilken kunskap som är central i organisationerna, menar hon.

– Kanske kommer vi att inse vikten av professionen, att de som garanterar att till exempel sjukvården och skolan fung­ erar verkligen får göra sitt jobb. Mindre New Public management och mer pro­ fessionell styrning, helt enkelt, säger Elena Raviola.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

16

•

.

KORT OM FORSKNING Unga otrygga på arbetsmarknaden Ungdomar trivs i regel bra på jobbet men känner sig otrygga på arbetsmarknaden.

Det visar en undersökning om unga i arbetslivet som finansierats av AFA försäkring och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. I undersökningen, som i år görs för femte gången, intervjuas 1 000 arbetstagare i åldrarna 18 till 30 år. I årets undersökning svarar 41 procent att de känner sig otrygga på arbetsmarknaden, en markant ökning från 2018, då 18 procent svarade samma sak.

Rapportförfattarna tror att ökningen kan ha att göra med

den ökade otryggheten på arbetsmarknaden i samband med corona.

•

Offentlig sektor allt bättre på digitalisering Offentliga sektorn i Sverige blir bättre och bättre på digitalisering. Det visar årets upplaga av Statusrapport – digital mognad i offentlig förvaltning.

I rapporten, som görs av Göteborgs universitet och Swedish center for digital innovation, redovisas resultat från 29 svenska offentliga organisationer (myndigheter, kommuner och regioner) kring digital mognad, det vill säga hur bra de är på att tillgodogöra sig nyttan med digi-

taliseringen. Sedan förra året har den digitala mognaden ökat med sex procentenheter. Sämst på att tillgodogöra sig nyttan av digitalisering är socialförvaltningar och utbildningsförvaltningar. Även om digitaliseringen går åt rätt håll finns det mycket kvar att göra, säger en av forskarna bakom rapporten, Johan Magnusson.

– Svensk offentlig sektor saknar fortfarande förutsättningar för det som krävs för att leva upp till regeringens högt ställda mål om att bli bäst i världen på att dra nyttan ur digitaliseringen. Men utvecklingen är lovande och vi har tagit ett steg i rätt riktning.

•

ANNONS

HarHar du det du det somsom krävs krävs för att för leda att leda i kris? i kris?

Försvarshögskolans Försvarshögskolans kurser gör dig kurser bättre görförberedd dig bättreför förberedd att hantera för att hantera de svårastede kriserna svåraste som kriserna kan drabba som kan ett samhälle drabba ett och samhälle att ledaoch en att leda en organisationorganisation under påfrestande under påfrestande förhållanden. förhållanden.

Vi är experter Vi är påexperter det svenska på det krisberedskapssystemet, svenska krisberedskapssystemet, totalförsvar,totalförsvar, hotbilder, informationspåverkan, hotbilder, informationspåverkan, cybersäkerhet cybersäkerhet och säkerhetsskydd. och säkerhetsskydd.

Läs mer omLäs våramer utbildningar om våra utbildningar och anmäl dig ochtillanmäl någon dig avtill våra någon kurser av våra kurser på fhs.se/uppdragsutbildningar på fhs.se/uppdragsutbildningar CHEFSTIDNINGEN 5 2020

17

VERKTYGET

Möten för fuckups Att ha möten där man bara pratar om fel och misslyckanden – kan det vara en väg för att i slutänden nå ända fram?

AV

HELENE CL AESSON JENNISCHE

MISSTAG} En medarbetare på ett stort företag gör en dundertabbe vilken kos­ tar företaget miljoner. Förkrossad går han till chefen för att säga upp sig. Bättre det än att bli sparkad.

Väl där får han höra: ”Sluta? Är du galen? Vi har ju just investerat 10 miljoner i dig!”

– Det är oklart om historien är sann, men den är bra, säger Michael Martins­ son som är chefsstrateg på enheten för personal och kompetensförsörjning på Stockholm stads utbildningsförvalt­ ning. Han har länge funderat på det här med misslyckanden och deras del i framgång.

– Som barn gör man ibland fel, det är så man lär sig. Att ramla och att miss­

FOTO

MARTIN STENMARK

lyckas är vägen för att lära sig och lyckas.

I skolans värld är det en självklarhet, i arbetslivet inte alls. Tvärtom finns det oräkneliga organisationer där medarbe­ tarna är rädda för att göra fel, säger han.

PÅ PAPPERET LÅTER DET självklart. En organisation som bara pratar om det som går bra, aldrig om det som funge­ rar dåligt, hämmas i sin utveckling. Hur ska man komma förbi hinder om man inte pratar om dem? Hur ska man lyckas med innovation om inget får gå fel?

I praktiken blir det svårare. Hur berät­ tar man för sin chef att det nya projektet inte alls rullar särskilt bra? Att redovis­ ningssystemet man köpte in suger och att den senaste rekryteringen du pratade

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

18

Bildtext

Kompetensförsörjningsenheten på Stockholm stads utbildningsförvaltning passar som många andra på att mötas utomhus i coronatider.

Det finns oräkneliga organisationer där medarbetarna är rädda för att göra fel, säger Michael Martinsson.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

19

VERKTYGET Vilnius, Litauen

, Toronto

Ka n a d a

FO TO N FR ÅN FU CK UP NIG HT

S.C OM

Ba li, Indone sien

Fuckup-nights är en global rörelse som startades i Mexico 2012 och sen spred sig över hela världen. Kvällarna liknar inte sällan stand-up

dig varm för inte ser ut att vara den du trodde. Att inbjudan till konferensen fastnade i utkorgen men att det känsliga mejlet menat till en medarbetare gick ut till hela avdelningen?

Nej – precis. Enkelt på pappret, svårt på jobbet.

– Det måste börja med ledningen, säger Michael Martinsson.

– Ledningen måste visa att man kan garva åt misslyckanden, lära något av dem och gå vidare. Börjar ledningen så följer de andra så småningom efter, säger han.

PÅ UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN i Stock­ holm började allt för fem år sedan med en ny enhet, en ny chef och ett minst sagt utmanande uppdrag. Hitta tusentals nya lärare och rektorer till kommunens skolor. Den nya kompetensförsörjnings­ enheten var sammansatt av medarbetare

från olika avdelningar, olika kulturer.

– Där i början skickade vi ut enkäter som bland annat handlade om möten.

På frågan om medarbetarna upplevde möten som effektiva fick vi alltid ett väl­ digt lågt betyg. Jag insåg att jag behövde göra något, vi ska inte lägga tid på upp­ levt ineffektiva möten, säger enhetsche­ fen AnnaKarin Östlund.

En mötesstrategi togs fram. Vilka möten behövdes, till vad? Hur skulle man bete sig på möten? Vilka spelregler gällde? Idag tycker AnnaKarin Östlund att enheten har en fungerande möteskul­ tur. Medarbetare delar med sig av sina erfarenheter, alla har en plats.

– Då kände jag att vi var redo för nästa steg. Vi behövde träna på att dela med oss av det som vi inte lyckades med, avdramatisera det. Att misslyckas är en del av verksamheten. Så föddes våra fuckup-wednesday-möten, säger hon.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

20

Det krävs en trygg grupp för att kunna hålla bra möten om misslyckanden.

Annakarin Östlunds grupp är definitivt en sådan.

DEN GLOBALA RÖRELSEN fuckup-nights startades 2012 i Mexico city. Historien säger att ett gäng unga människor i karriären tröttnade på att höra om alla lyckade projekt. Istället satte de sig en kväll och snackade om allt som gått fel. Det visade sig vara det bästa de gjort på länge. Nästa vecka bjöd de in fler, veckan därpå ännu fler.

Något år senare var rörelsen global.

Den handlar om förmågan att hantera nederlag och involverar kanske mest reklambranschen och digitala start-ups.

Kvällarna med fuckups liknar inte sällan stand-up. Kanske mer roliga tabbar med lyckliga slut än totala nederlag och för­ nedrande dikeskörningar.

En kommunal förvaltning är förmod­ ligen så långt från standup-kväll med tech-människor du kan komma. Men behovet av att få tala ut om felsteg likväl stort.

”Rädslan för att göra fel kan vara stor i offentlig sektor.”

– Rädslan för att göra fel kan vara stor i offentlig sektor. Vi är ju, och ska vara, granskade utifrån hela tiden. New public management förde ovanpå detta in ett ständigt mätande och då hände något. Mätande skapar en rädsla för att göra fel, säger Michael Martinsson och tillägger att dagens diskussioner om tillit istället för NPM ju är bra men att mätandet består. Och därmed rädslan för att göra fel.

– Dessutom jobbar vi med barn vilket naturligtvis gör det ännu viktigare att saker och ting blir rätt. Men rädslan för

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

21

VERKTYGET

Chefsstrateg Eva Krohn Kinnunen ser fuckup-möten som en övning i personlig utveckling.

att göra fel kan i allt detta bli ett hinder, säger Eva Krohn Kinnunen, också chefs­ strateg på enheten.

HON ÅTERKOMMER TILL att hon ser fuckup-möten som ett verktyg och en övning. Att våga titta på både sina styr­ kor och svagheter är en övning i per­ sonlig utveckling. Att våga göra det till­ sammans med andra – överkurs. Och en nyttig sådan.

– Det vi kommit på här är väl att vi måste utanför boxen för att lösa vårt uppdrag. För att klara behovet av nya lärare och skolledare måste vi våga göra saker på nya sätt och acceptera att allt inte blir rätt från början. På vägen mot målet lär vi oss nya saker, konstaterar hon.

Johan Erlandsson, handläggare på enheten, är inne på samma linje.

– Fel gör man, det är aldrig medvetet men det händer. Oftast små grejer men de får konsekvenser. Att lyckas skapa en atmosfär där man faktiskt kan prata om när man gjort bort sig är oerhört befri­

ande. Det smittar av sig på allt man gör, säger han.

Enhetschef AnnaKarin Östlund kon­ staterar att fuckup-mötena fortfarande är i sin linda. Utmanande för en del, uppskattade av många. Hon prövar sig fram, säger hon.

– Jag har medarbetare som är jätte­ modiga, som delar saker som verkligen hade gått att sopa under mattan. Men i en arbetsgrupp som vår, där folk är jät­ teskickliga på sina jobb, att här kunna visa att medarbetare gör fel och vån­ das över saker skapar en acceptans för att saker och ting blir fel ibland. Vi är alla människor och gör det bästa vi kan, vilket är en förutsättning för att vi ska lyckas med vårt uppdrag, säger hon.

HUR GÖR MAN DÅ? Om man vill starta fuckup-möten på sin arbetsplats? Alla tvekar vid frågan. Johan Erlandsson kon­ staterar att det krävs en trygg grupp.

Tillit. Och en chef som kan härbärgera alla känslor som kan uppstå. Sedan är det bara att pröva sig fram.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

22

ANNONS

Utveckla din kompetens inom samhällsskydd och beredskap Att identifiera och upprätthålla samhällsviktig verksamhet Enhetschef AnnaKarin Östlund berömmer sina medarbetare.

För att erkänna misstag krävs ibland mod.

22–23 september 2020 i Stockholm Sista anmälningsdag: 25 augusti 2020

Totalförsvarsutbildning

BÄSTA RÅDEN FÖR FUCKUP-MÖTEN

•

Är ni en trygg grupp? Om inte – börja där! Jobba med gemensam värdegrund och medarbetarskap.

– Det måste finnas någon slags psykologisk trygghet i gruppen från början. Och en vilja. Då kan man börja testa. Det är kontraproduktivt att börja en process med att bara prata om allt man gör fel. Fuckup-möten är inte starten på resan, säger Michael Martinsson.

Börja försiktigt, med småsaker. På de första mötena kan man kanske berätta om misslyckanden från andra arbetsplatser?

Mötesregler. Ha en tydlig beskrivning hur dessa möten ska gå till. Möt varandra med respekt och nyfikenhet.

Slå fast vad syftet och målet med mötena är.

Ledningen måste föregå med gott exempel och dela med sig av sina misstag.

Man får säga pass.

Man måste ha en chef som har förmågan att hålla i ett sådant här möte. Eller som kan delegera det till någon som kan.

Prata i JAG-form. (Inte man, inte du) Håll i över tid. Det kanske räcker med ett möte i månaden men håll i den nya rutinen över tid.

• • • • • • • •

3–5 november 2020 i Stockholm Sista anmälningsdag: 20 september 2020

Kriskommunikation 17–19 november 2020 i Stockholm Sista anmälningsdag: 6 september 2020

Fler kurser och anmälan finns på msb.se/utbildning

TEMA: FÖRSVARSMAKTEN

Tusentals chefer i landet har både en civil och en militär ledarroll.

Som reservofficer är man beredd att leda något av landets krigsförband i händelse av krig.

CHEFSTIDNINGEN CHEFSTIDNINGEN 55 2020 2020

24

Att leda i krig kris

Leder man i krig är krisen vardag. Har chefer något att lära av Försvarsmakten?

10 SIDOR

OM ATT LEDA I FÖRSVARET RESERVOFFICEREN: Jag har erfarenhet

av hur människor reagerar under fysisk och psykisk stress.

STUDIEREKTORN: Chefer behöver

bli bättre på att leda och bemöta människor vid kriser.

OFFICEREN: Vi har fått lära oss att

hantera människor.

CHEFSTIDNINGEN CHEFSTIDNINGEN 55 2020 2020

25

TEMA:

FÖRSVARSMAKTEN

Utbildad och tränad för krig Pandemi, vårdkris och ett sjukhus i förstärkningsläge. För omvårdnadschef och reservofficer Caroline Wetterberg känns mycket i kaoset ändå bekant.

AV

HELENE CL AESSON JENNISHE

FOTO

FELICIA YLLENIUS

BEREDSKAP} Det tar minst en vecka innan Caroline Wetterberg svarar på Chefstidningens intervjuförfrågan. ”Det har som du förstår varit tufft här”, skriver hon till slut i ett mejl. ”Nu känns läget mer stabilt. Funkar nästa vecka?”

Caroline Wetterberg är omvårdnads­ chef på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. När pandemin i april drabbar huvudstaden med full styrka tvingas hon och hennes kollegor snabbt ställa om.

Den vanliga vården dras ner på sparlåga, personalen måste istället in och bemanna en allt mer ansträngd intensivvård.

”Det är det tuffaste nu. Att skicka in sjuksköterskor man ser är rädda.”

Caroline Wetterberg är också en av landets drygt 6 700 reservofficerare.

Hon är utbildad och tränad av Försvars­ makten för ledarskap i kris.

– Jag har nytta av mina militära kun­ skaper nu, säger hon när vi till slut hörs på telefon. Hela sjukhuset börjar likna en militär organisation.

HON HÄNVISAR TILL stabsmetodiken på ledningsnivå och att man plötsligt pra­ tar omfallsplanering.

Ni vet, det där presstalespersoner kallar ”hoppas på det bästa, men planera för det värsta”.

Om X händer gör vi…

Om Y händer gör vi…

Men också till att riktlinjer ständigt förändras, att dagliga rutiner bryts gång på gång och att man måste begära saker av medarbetare som man aldrig begär annars.

– Det är det tuffaste nu. Att skicka in sjuksköterskor man ser är rädda och osäkra till covidavdelningarna. Man får lust att ta över själv...

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

26

Ska hon bära uniform bär hon helst den gröna.

Men som kapten i CIOMR är uniformen en annan.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

27

TEMA:

FÖRSVARSMAKTEN

Dessutom måste hon vara tillgänglig stora delar av dygnet, extremt tydlig och synlig för sina medarbetare.

– Jag tror att det märks att jag inte har problem med att förutsättningar änd­ ras snabbt och att jag själv är beredd att hugga i och arbeta mera kliniskt om det skulle krävas. Och jag är tydlig med att jag inte har svar på precis allting, säger hon.

De tydliga kommunikationsvägarna uppåt i organisationen och behovet av att snabbt komma fram till vad som verkligen är viktigt i stunden känns också bekant från hennes tjänstgöring i Försvarsmakten.

– Det märks nog också att jag har erfa­ renhet från försvaret av hur människor reagerar under fysisk och psykisk stress, säger hon.

Fast nu händer ju allt det här i det civila. På sjukhuset.

SOM RESERVOFFICER har du två yrken – ett civilt och ett militärt. I Försvars­ makten är din uppgift att vara chef och ledare i något av landets krigsförband i händelse av krig. Du kan också ha en specialistkompetens som till exempel it-analytiker eller tolk. Civilt hittar man många reservofficerare på chefsbefatt­ ningar.

Du utbildas av Försvarsmakten i prak­ tiskt ledarskap. Hur mycket tid du läg­ ger på utbildning, övningar och insatser varierar.

På papperet är det tänkt att fungera ungefär som för Caroline Wetterberg.

Hennes utbildning i Försvarsmakten är till nytta i hennes civila karriär.

Hennes kompetens i det civila är till nytta för försvaret.

Försvarets utmaning just nu är att rekrytera och utbilda nästa generations reservofficerare i en försvarsmakt som växer. Detta samtidigt som många i reservofficerskollektivet går i pension.

– Förr sålde det här sig själv. Så är det inte idag. Folk vet inte längre vad det är vi gör. Det är en utmaning att hitta

Reservofficerare har en civil och en militär karriär. Båda handlar om ledarskap.

talanger till såväl yrkesofficerare som reservofficerare, säger Peter Tagesson på Försvarsmaktens ledningsstab.

LITE FÖRENKLAT KAN man förklara läget så här: Det fanns en tid när Försvarsmakten utbildade omkring 45 000 värnpliktiga per år. Bland dem hittade man såväl bli­ vande yrkesofficerare som reservoffice­ rare.

Men så lades den allmänna värnplik­ ten ner och det fanns inte längre tiotu­ sentals unga människor med militär grundutbildning att talangscouta bland.

Vilket kanske inte gjorde så mycket till att börja med, eftersom försvaret blev mindre och mindre. Men 2017 togs nya beslut, försvaret skulle rustas upp, nya värnpliktiga skulle utbildas

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

28

Två sommarsemestrar gick åt till en grundläggande soldatutbildning.

och behovet av personal var plötsligt stort. Samtidigt hade få svenskar militär grundutbildning, och inte många kände till vad försvarets utbildningar kunde erbjuda eller leda till.

– Förr hade ju nästan alla män som var civila chefer gjort värnplikt och fått någon slags officersutbildning. När de själva skulle rekrytera kollade de alltid på den sökandes cv om han - eller hon gjort värnplikt för man visste att det var en bra sak att ha i bagaget. Idag har näs­ tan inga chefer gjort värnplikt, därför värderas heller inte militär utbildning vid rekryteringar, säger Peter Tagesson.

vid krig eller mobilisering kan de akti­ veras. Problemet är att många av dem är för gamla. Det behövs påfyllning av nya unga krafter i reserven.

Bra i det sammanhanget är att antalet värnpliktiga nu ökar. Bland dem hoppas Försvarsmakten kunna rekrytera både yrkes- och reservofficerare.

Kanske att också pandemin kan öka intresset? Peter Tagesson pekar på undersökningar som visar att allmän­ heten nu ser positivt på försvaret och en samhällsdebatt som plötsligt hand­ lar om samhällsbärande funktioner och beredskap. Kanske kan det öka intresset för att engagera sig i reserven?

– Personer som har gått våra ledar­ skapsutbildningar är testade, fysiskt och psykiskt stabila. De har tränats i att utöva ledarskap i svåra situationer,

AV LANDETS DRYGT 6 000 reservoffice­ rare har cirka 3 000 något Peter Tages­ son kallar nollavtal. Det vill säga de har ingen aktiv tjänst i försvaret idag men

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

29

Under pandemin har omvårdnadschef Caroline Wetterberg haft nytta av sin militära utbildning.

under stress och sömnbrist. Kombinera detta med till exempel en ingenjörseller läkarutbildning och du får väldigt stora synergieffekter. Inte minst som tjej. Jag skulle säga att försvaret kan ge unga kvinnor en utbildning som verkli­ gen sticker ut, säger Peter Tagesson som hoppas och tror att försvarets utbild­ ningar återigen ska få civil relevans. Som det var förr.

CAROLINE WETTERBERG LOCKADES av det militära redan som tonåring. Det ver­ kade spännande tyckte hon. Hon mönst­ rade – men fick avslag.

– Jag hade inte fysiken. Gammal dan­ sare vet du, säger hon och låter förstå att fysiken idag är en annan.

Istället utbildade hon sig till opera­ tionssköterska.

Men intresset för det militära fanns kvar och efter några år började hon fun­ dera på en reservofficersutbildning. För att komma in behövde hon en grundläg­ gande soldatutbildning.

– I två somrar ägnade jag hela min semester åt grundläggande soldatutbild­ ning på F16. Det var som en värnplikt, man lärde sig förmåga att verka i fält och hantera vapen. Efter det sökte jag en 20 veckor lång reservofficersutbildning för

”Jag tycker att Försvarsmakten många gånger är bra på att hitta dolda talanger.” medicinalpersonal vid Försvarsmedicin­ centrum. Alla som gick där hade med­ icinsk bakgrund, vi var läkare och sjuk­ sköterskor, berättar hon.

SEDAN DESS HAR Caroline varit med på flera övningar och idag är hon dessutom Sveriges representant i CIOMR, Confe­ deration of Medical Reserve Officers, en NATO-organisation för reservofficerare som arbetar med militär medicin.

– Jag var en otroligt blyg person i ton­ åren, nu står jag och föreläser på Nato­ kongresser. Jag tycker att Försvarsmak­ ten många gånger är bra på att hitta dolda talanger, de får människor att växa, säger hon och tillägger: – Och man behöver inte slå in på den här banan när man är 18-19 år. Det kan också hända senare i livet.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

30

TEMA:

FÖRSVARSMAKTEN

”Att bara lyda order är inte vad det går ut på” Söktrycket på Försvarshögskolans ledarskapsutbildningar är rekordstort.

I höst startar också en masterutbildning om just ledarskap i kris.

AV

K ARIN PERSSON

FOTO

KRISHANTERING} Till hösten startar För­ svarshögskolan, FHS, den nya master­ utbildningen Ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet.

Arbetet med att ta fram programmet inleddes naturligtvis långt innan någon kunnat förutspå en allvarlig pandemi, men tajmningen för lanseringen får ändå sägas vara god.

Och söktrycket är högt.

–Det är inte bara unga studenter som har sökt utan också många som redan har en profession, som läkare, skolper­ sonal och chefer på Försäkringskassan.

Det är människor som inom sitt gebit vill bli den som kan hantera de här sakerna, säger Susanne Hede som är studierektor vid FHS och pro­ gramansvarig för det nya master­ programmet.

Utbildningen är teoretisk, men med en hel del praktiska inslag. I princip alla

GET T Y IMAGES

slags chefer skulle ha nytta av en sådan här utbildning, menar Susanne Hede.

– Sveriges chefer behöver bli bättre på att leda, organisera och bemöta människor vid kriser. Det gäller att veta hur man ska hantera det som sker så att man skapar trygghet och tillit för och i sin verksamhet, säger hon.

ATT KUNNA LEDA i kris kommer dess­ utom att bli allt viktigare, menar hon.

Sådant som pandemier och stora brän­ der kommer att inträffa igen, det vet vi.

Vi vet bara inte när.

– När man anställs som chef i en van­ lig organisation är man säkert en duktig ledare, men man har förmodligen inte med sig tänket kring kriser och allvar­ liga händelser. Om något inträffar behö­ ver man ha mer på fötterna och den här typen av utbildning har saknats hittills, säger Susanne Hede.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

31

TEMA:

FÖRSVARSMAKTEN

”Genom den här ledarstilen tillåts alla tänka och vara kreativa. ” Försvarshögskolans ledarskapsut­ bildningar har över lag och länge haft ett gott rykte. Frågar man studierektor Susanne Hede och Torbjörn Engelkes, som är officer, lärare på FHS:s ledar­ skapsavdelning och doktorand i psyko­ logi vid Stockholms universitet, lyfter båda fram förklaringar som att skolan har funnits länge och att man har prak­ tikernära utbildningar baserade på både vetenskap och personalens erfarenhet.

Att studenterna ges goda möjligheter att tillämpa sina kunskaper i praktiska moment tror de också bidrar till utbild­ ningarnas popularitet.

– Många av de studerande har jobbat eller jobbar ute i ”riktiga livet”. Yngre studenter har andra perspektiv. Den här mixen gör att det blir bra, säger Torbjörn Engelkes.

Susanne Hede.

Torbjörn Engelkes.

SJÄLV HAR HAN tjänstgjort som militär chef och som samordnare både utom­ lands och i Sverige, bland annat vid de stora bränderna 2014 och 2018. Han säger att en sak som skiljer försvars­ maktens ledare från många andra är hur vältränade de är i att tänka många steg framåt, se strukturer och sammanhang.

– Vi har övat på det väldigt mycket.

När vi ska göra stora insatser är det ju många människor inblandade som ska koordineras. Vi har också haft värnplik­ tiga under många år. En del vill vara där, en del vill inte vara där, det är en blan­ dad samling från alla samhällsklasser. Vi

har fått lära oss att hantera människor, helt enkelt.

Föreställningen att försvaret skulle praktisera en macho-ledarstil med mycket skrikande stämmer inte alls, menar Torbjörn Engelkes. Tvärtom menar han att det är uppdragstaktik som ledningsfilosofi som utmärker Försvars­ högskolans utbildningar. Uppdragstak­ tik går i huvudsak ut på att låta chefer, även på lägre nivåer, ta initiativ och fatta egna beslut – till skillnad från en direkt­ styrande ledarstil, där man styr hårt och kontrollerar mycket.

NÄR UPPDRAGSTAKTIK praktiseras är det i stället tillit som är kärnan och helt avgörande. Får man till den möjliggör det självständiga chefer och ett högt tempo i beslutsfattandet.

– Jag kan inte räkna med att mina underställda alltid ska nå mig i en kris­

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

32

ANNONS

Söktrycket på den nya utbildningen kan inte enbart härledas till det generellt stegrade intresset för högre utbildning.

Medan ansökningarna till landets högskoleutbildningar i år ökat med totalt 13 procent är ökningen hos FHS 38 procent.

Du är inte ensam

situation. De måste kunna föreställa sig vad jag hade velat att de ska göra och agera utifrån det. Den här ledarstilen tillåter alla att tänka och vara kreativa.

Att bara lyda order är inte vad det går ut på.

När Torbjörn Engelkes verkat vid tidigare kriser, bland annat som utre­ dare hos räddningstjänsten efter terror­ attacken på Drottninggatan 2017, har han upplevt att det finns en brist på tillit mellan exempelvis olika myndigheter, vilket kan leda till fördröjt beslutsfat­ tande och att man missar att ge varandra viktig information. Det är något som behöver utvecklas, menar han.

– Man kan lära sig att samverka bättre och känna mer tillit genom att ta del av både teori och andras erfarenheter. Man behöver också få en chans att reflektera över det man gjort, både i övningar och i verkligheten.

Pandemin har påverkat hela samhället och många verksamheter tvingas ställa om. Du som chef har en viktig roll att leda förändringsarbetet och stödja dina medarbetare.

Du behöver också stöd! Dialogen med din överordnade chef, dina chefskollegor och samarbeta med HR är viktigt.

Och du har oss – hör av dig till våra chefsförhandlare om du behöver råd och stöd i frågor som rör din anställning.

Chefsrådgivningen bemannas alltid av chefsförhandlare med egen chefserfarenhet. Öppet vardagar 08.00–17.00. l 08-617 44 00 l chef@akademssr.se

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

33

balans

HEMMA PÅ JOBBET HEMMA HAR BLIVIT DET NYA KONTORET. HUR HITTAR MAN BALANS I VARDAGEN NÄR JOBBET LIGGER NÅGRA METER FRÅN SÄNGEN?

AV

JOHANNA KVARNSELL

FOTO

GET T Y IMAGES

Glöm inte att hålla dig till kontorstider även om du jobbar hemma!

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

34

•

TIPS FÖR EN BÄTTRE ARBETSVARDAG HEMMA

•

•

•

•

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

35

JENS OLOF L ASTHEIN

DISTANS} Det allra viktigaste för de nas om din existens, både som psyko­ flesta hemarbetare är struktur, säger socialt stöd och som arbetsledare, säger Petra Lindfors, professor i psykologi vid Petra Lindfors.

Stockholms universitet, som länge har De som blev hemskickade i början av forskat om distansarbete. pandemin har vid det här laget arbetat – Man behöver identifiera en plats på distans i månader. Rutiner har satt i hemmet att ha som arbetsplats. För sig och kanske blivit till vardag. Men för den som bor litet kanske det bara finns den som inte trivs med att jobba hemma ett alternativ. Medan den som bor lite kan det vara svårt. större kan variera mellan olika arbets­ Hur gör man då för att inte gå under? platser. Då får man på ett naturligt sätt – Jag tänker att det handlar om att in skiften under dagen och kanske kan komma ihåg att man har ett jobb, att göra olika arbets­ det kanske skulle uppgifter på olika kunna vara värre, platser. man skulle kunna För den som vara utan jobb eller har många digi­ väldigt sjuk. Det tala möten gäller här är något man att hitta en plats gör för det gemen­ Hitta en eller flera arbetsplatser i hemmet. där bakgrunden samma och även Håll dig till kontorstider och slarva inte med sömn och återhämtning. känns okej att visa om det är jobbigt När arbetsdagen är slut, plocka upp. På så sätt väl­ här och nu så är undan jobbsakerna. jer man också hur det förhoppnings­ I stället för resan till jobbet, börja och mycket man vill vis bara en kortare sluta arbetsdagen med en promenad. släppa in sina med­ period i ens liv.

Om ni är fler som jobbar hemma, respekarbetare i hemmet.

Som chef får tera de andras behov av ostört arbete.

En kanske extra man inte glömma viktig gränsdrag­ att man också har ning för den som är chef. överordnade och ta hjälp av dem. Och återigen, struktur är ofta nyckeln till att SOM CHEF SKA du också leda och för­ få hemarbetet att fungera. dela arbetet. Är du van vid att jobba sida – Man kanske har problem att foku­ vid sida med dina medarbetare är det sera när barnen kommer inramlande en ganska stor omställning att göra det­ efter skolan. Då får man acceptera det samma på distans. och strukturera sin arbetsdag därefter.

– Någon som vanligtvis är mer själv­ Lägga in en paus på eftermiddagen, eller gående kan behöva mer uppföljning när lägga upp sin dag så att det viktigaste går den sitter hemma. Därför är det viktigt att göra under förmiddagen. Och om det att stämma av och följa upp så att man innebär att det blir ett produktionstapp inte tappar någon längs vägen. En del så får det vara så. Det här är ju trots allt medarbetare kan också behöva påmin­ en krissituation.

Petra Lindfors.

Alla nya digitala verktyg som vi inte riktigt lärt oss hantera är en riskfaktor.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

36

FENOMENET

Har du koll på cyberhygienen?

Osäkra hemmanätverk och cyberbedragare är en dålig kombination. Distansarbete borde placera it-säkerhet högt på alla chefers att-göra-lista.

AV

TIM ANDERSSON

ILLUSTR ATION

SÄKERT} Vi är många som jobbar hemma i dessa dagar, för säkerhets skull. Men samtidigt som vi isolerar oss för att hålla corona borta öppnar vi upp för andra virus – virtuella sådana. Och inte bara det. Den nya situationen utnyttjas av allsköns cyberkriminella. Somliga vill komma åt känslig information från din organisation, andra vill konfiskera filer för att pressa dig på pengar.

– I coronatider är vi noga med att tvätta våra händer – men vi borde vara lika måna om ”cyberhygienen”, säger Hedvig Kylberg, handläggare på CERT-SE, som är den nationella funktio­ nen för cybersäkerhet vid MSB, Myndig­ heten för samhällsskydd och beredskap.

Så vad är det då för nya digitala säker­ hetsrisker som coronakrisens isolering för med sig, utöver de gamla vanliga?

– Initialt kan ju hemmanätverk vara en risk. Arbetsgivaren har kanske inte samma koll på it-miljön när de anställda

jobbar hemma som när de arbetar inom arbetsplatsens nätverk och internetan­ slutning, säger Hedvig Kylberg.

En annan riskfaktor är alla dessa nya digitala verktyg som vi plötsligt hanterar – eller inte riktigt hanterar, snarare. När vi inte helt behärskar dem så brister vi lätt i säkerheten kring dem, och det blir enkelt för cyberkriminella att avlyssna dem eller via dem skapa problem.

LINDA KANTE, chefredaktör på Aktuell säkerhet, berättar att videokonferens­ tjänsterna, som Zoom till exempel, är attraktiva för bedragare.

– Framför allt handlar det om att komma över användarinformation och inloggningsuppgifter, som sedan säljs på ”dark web” – den del av internet som kri­ minella ser och vi vanliga personer inte känner till.

Den som får fram inloggningsupp­ gifterna till en app på din telefon eller

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

37

GET T Y IMAGES

FENOMENET

”På grund av de osäkra hemmanätverken blir det här en ganska enkel väg att gå.” på din platta kan ha hittat en väg rätt in i ditt eller din organisations nätverk, och där kan personen sedan plocka fritt bland det den vill ha.

– På grund av de osäkra hemmanät­ verken blir det här en ganska enkel väg att gå, säger Linda Kante.

Ett tredje problem som blossat upp den senaste tiden, utöver de osäkra nät­ verken och säkerhetsbristerna kring de digitala verktygen, är så kallad social manipulation. Det är en metod där bedragare utger sig för att vara någon du känner, kanske en kollega, i syfte att komma åt information eller infektera dig.

Hedvig Kylberg.

Karl Emil Nikka.

Linda Kante.

METODEN FANNS FÖRE corona, men underlättas nu av krisen. Det menar Karl Emil Nikka, grundare av Nikka Systems som utbildar i IT-säkerhet.

– I dagens arbetssituation förväntas vi vara flexibla i kommunikationen, vil­ ket riskerar att underminera vårt vanliga säkerhetsmedvetande. Om vi får ett mejl med en bilaga från någon som vi inte brukar få bilagor från så kanske vi i van­ liga fall skulle ha reagerat på det. Nu gör vi inte det på samma vis – och så råkar vi ut för en social manipulationsattack.

Så hur ska organisationer och före­ tag arbeta för att undvika allt detta och skapa förutsättningar för god ”cyber­ hygien”? Ett stort ansvar ligger på che­ ferna. Hedvig Kylberg på CERT-SE vid MSB vill understryka vikten av utbild­ ning för medarbetarna, både när det gäller säkerhetsfrågor i stort och de nya digitala verktygen specifikt.

– Man ska jobba systematiskt med informationssäkerhet, men också med att ha it-säkerhetspolicies. Varje enskild medarbetare kan göra hela orga­ nisationen sårbar, och därför är det vik­ tigt att kontinuerligt utbilda i vad man får och inte får göra när man jobbar hemifrån.

KARL EMIL NIKKA lyfter fram några andra viktiga punkter. En handlar om att säkra den interna kommunikationen. Med det menar han framförallt: dumpa mej­ len. Om angripare vill göra det så lätt som möjligt för sig själva försöker de nätfiska inloggningsuppgifter via mejlen eller infektera någon genom en mejlbilaga.

– När vi tidigare fick ett konstigt mejl från en kollega kunde vi sticka upp huvudet och fråga: skickade du det här till mig? Nu måste vi i praktiken chansa, och det kan bli ödesdigert ur ett säkerhetsperspektiv. Många orga­ nisationer har länge pratat om att sluta med internmejlandet, men inte kom­ mit sig för. Nu är det dags.

Att överge mejlen för ett bra kommu­ nikationsverktyg har också en annan fördel ur säkerhetssynpunkt: det för­ bättrar det interna informationsflödet.

Just nu sker stora förändringar i alla organisationer, och när medarbetarna inte riktigt känner att de har koll blir de mer villiga att följa instruktioner – oav­ sett om de kommer i ett mejl från chefen eller bara verkar göra det.

– Genom att ha ett internt informa­ tionsflöde där du som chef informe­

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

38

rar om alla förändringar som görs, har gjorts eller planerar att göras, får du medarbetarna att känna sig tryggare med sin arbetssituation, och de blir min­ dre lättlurade.

Karl Emil Nikkas sista tips till verk­ samhetsansvariga är att inrätta ett kris­ team. Det här är en kostsam insats, och mest relevant för stora organisationer medger han – men är det möjligt så är det väldigt värdefullt. Kristeamet ska vara det organ som medarbetarna kan kommunicera med när de, på grund av coronakrisen, måste hitta nya arbetspro­ cesser.

– Det kan till exempel vara dem som medarbetarna vänder sig till om de får ett mejl som de är osäkra på. Det är också de som svarar på om en tjänst är okej att använda. Det här kristeamet bör inte vara detsamma som den vanliga it-avdelningen, för den behövs för att få den reguljära driften att fungera.

TÄNK PÅ DETTA – NÄR DU CHEFAR!

• •

Säkerställ att de anställda känner till rutiner och policies för arbete i hemmet.

Se till att anställda som arbetar hemifrån kan komma åt resurser de behöver för att göra sitt jobb på ett säkert sätt (till exempel VPN, tvåfaktorautentisering). I rådande situation kan en acceptans för avvikelser från verksamheten vara högre än den normala säkerhetsstandarden.

Se över att IT-supportfunktioner är tillräckligt bemannade. Anställda som inte får hjälp kan lätt ta genvägar som inte är önskvärda utan utgör en säkerhetsrisk.

Tilldela inte slutanvändare administratörsrättigheter. Vanliga användare har sällan behov av att till exempel installera programvara på maskinen. Överlåt till it-administration att distribuera programvara.

Blockera ickeauktoriserad programvara.

Tillåt endast att användare kör godkända applikationer.

ÄVEN LINDA KANTE på Aktuell Säkerhet poängterar vikten av en speciell grupp som ägnar sig uteslutande åt säkerhets­ frågor och utbildning av medarbetarna.

Hon talar inte specifikt om en coro­ na-krisgrupp, men om en it-säkerhetsav­ delning.

– Det är viktigt att chefen kan lämna över it-frågorna åt en säkerhetschef under sig. Många chefer kan ha svårt att släppa taget. De kanske har suttit ensamma på sin piedestal i trettio–fyr­ tio år och känner att de kan tillräckligt också när det gäller de här frågorna. Men det kan de sällan.

• • •

•

KÄLLA: CERT-SE VID MSB

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

39

PORTRÄTTET

HR + AI = SANT Efter tre månader på nya jobbet vändes världen upp och ner. Lena Bjurner, ny vd på Sveriges HR-förening, navigerar i krisen med fokus på det digitala.

AV

ANNIK A SJÖBERG

NYTT JOBB} När Lena Bjurner tar emot på Sveriges HR-förenings kontor i cen­ trala Stockholm tar vi fortfarande i hand, om än med viss tvekan. Hon har hunnit jobba ungefär tre månader i rollen som vd och generalsekreterare för den snart hundraåriga föreningen.

Lärt känna medarbetarna, läst på och lagt upp en ny strategi. Allt enligt den 90-dagarsplan hon gjorde upp innan hon började. Nu har några få svenska sportlovsresenärer testats positivt och vissa länder har infört reserestriktioner men än så länge är coronakrisen framför allt något som pågår i Kina och Italien.

– Många har nog mycket att stå i just nu. Jag tänker till exempel på mina kol­ legor inom Scandic, de har förmodligen svåra frågor att hantera nu, säger hon.

Så rätt hon fick. Bara ett par veckor

FOTO

CHRISTIAN GUSTAVSSON

senare varslar hennes tidigare arbetsgi­ vare en stor del av personalen. Och även på Sveriges HR-förening har många pla­ ner fått kastas om.

– Det känns nästan surrealistiskt. Vad man tänkt ena veckan känns helt histo­ riskt veckan efter. Det har gått så otro­ ligt fort, säger Lena Bjurner.

För att tackla ovissheten jobbar hon med att utveckla olika scenarier. Vad kan tänkas hända? Och hur behöver organisationen i sådana fall rusta sig?

”Hur man agerar nu avgör var folk vill jobba i framtiden.”

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

40

De snabba digitala kliv framåt arbetslivet nu tar är trots allt något positivt med krisen, menar Lena Bjurner.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

41

PORTRÄTTET

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

42

– Krisen berör människor på så många plan och vi behöver mer tid för att förstå hur det hela spelar ut. Men i det här läget tror jag det är viktigt att hitta partners och tänka tillsammans för att göra sig redo för olika händelseför­ lopp. För jag är övertygad om att den här krisen kommer att påverka oss långsik­ tigt, säger hon.

EN DEL EFFEKTER kan vi redan se. Många har tvingats lära sig jobba på distans och digitalt. Och i den nya strategin för Sve­ riges HR-förening handlar en del om att komma närmare medlemmarna, bland annat genom att bli mer digitala. Och på den punkten har de fått en skjuts framåt.

Planerade events har blivit digitala, och vissa har fått fler deltagare än någonsin tidigare.

– Den gigantiska utvecklingen av det digitala samhället är trots allt en positiv utveckling den här krisen fört med sig, säger Lena Bjurner.

Hennes eget digitala uppvaknande kom i slutet på 1990-talet då hon blev projektledare för American Express för­ sta interaktiva bokningstjänst för resor.

Hon hade jobbat länge med försäljning av resor på olika chefsposter, både i Sve­ rige och Norden. Men hittills hade all bokning skett via telefon.

– Det här gjorde mig väldigt intresse­ rad av det digitala, framför allt kopplat till det mänskliga, säger hon.

LENA BJURNER ÅLDER: 52 år.

BOR: Lilla Essingen i Stockholm.

FAMILJ: Man och två döttrar, 18 och 20 år.

FRITIDEN: Tillbringar gärna tid med familj och

vänner. Gillar att träna, springer och kör gruppträning ute, året runt och i alla väder.

BOK SOM GJORT INTRYCK: Sömngåtan av Matthew Walker. Efter att ha läst den har jag ändrat mitt tankesätt och prioriterar i ännnu högre utsträckning att sova, och motionera.

Det ger en gratis sortering av kunskap. Förr har jag tänkt att det går att jobba på och sova i kapp på helgen, men det funkar inte så. Nästan alla presterar sämre om de inte sover, så nu lägger jag hellre lite mindre tid på förberedelser och ser till att motionera och sedan sova.

GILLAR: Att lära mig nya saker.

OGILLAR: Oärlighet och brist på transparens.

Det skapar rädslor och oro i stället för trygghet.

KORT DÄREFTER INSÅG hon att intresset för människor tagit över allt mer. Hon såg tydligt vad som fick en arbetsgrupp att prestera bättre än en annan och ville jobba mer med sådana frågor. Så när hon fick möjlighet att prova en tjänst inom HR valde hon att hoppa på, istället för att jobba mot ytterligare en chefsposi­ tion inom försäljning. Och det har hon inte ångrat.

– Om du jobbar med något du känner passion för och fortsätter att lära dig nya CHEFSTIDNINGEN 5 2020

43

Lena Bjurner gillar att träna, hon springer och kör gruppträning ute, året runt i alla väder.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

44

PORTRÄTTET

CV:

saker så har du lättare att bli bra på något. För mig har motiva­ tion handlat om att få ett större ansvar eller få driva andra frågor och jag tycker det är viktigt att få bort prestigen kring hur en kar­ riär ska se ut.

Att vilja och våga lära nytt och byta bana i yrkeslivet tror hon kommer bli än mer viktigt fram­ över. För ett par år sedan läste hon i en rapport från World Eco­ nomic Forum att över hälften av alla i arbetsför ålder troligen kommer att behöva omskolas fram till 2022. Det fick hennes hjärna att gå igång: Hur ska vi inom HR ta oss an den enorma omställning som väntar?

– HR behöver hålla två saker i huvudet; profession och innova­ tion. Vi måste fortsätta att vara duktiga på att förstå människan i förändring, arbetsrätt och arbetsmiljö – allt det som är HR. Men vi behöver också lägga mer tid på innovation, säger hon.

2015–2019 HR- och hållbarhetsdirektör på Scandic Hotels ”Drev en förändringsoch digitaliseringsresa inom ledarskap, kultur och lärande. Det var väldigt roligt och intressant och bidrog till ökat medarbetarengagemang och till att forma den starka kultur som finns inom organisationen.”

2009–2015 Internationell HR-roll på American Express ”Otroligt spännande år då jag arbetade med HR-ansvar för som mest 15 europeiska länder, hade team i Norden, Östeuropa, Benelux och Frankrike. Jag spenderade varannan vecka i Stockholm och varannan vecka i Paris.”

forum som påminner om sociala medier där man kan dela med sig, ge like, kommentera eller dela.

– Vi tittade på hur vi lär oss nya saker privat och konsta­ terade att vill vi veta något så googlar vi, ser filmer på Youtube eller lär av någon vi har i vårt nätverk. Vi ville skapa något liknande inom företaget, säger hon.

SJÄLV SÄGER HON sig vara nyfi­ ken av naturen. Läser gärna nya rapporter som kommer, och söker kunskap om nya fenomen som väcker hennes intresse. Som 2007–2008 HR-direktör på American när alla för några år sedan bör­ Express i Kanada och jade prata om AI, hur datorerna Sydamerika kommer att ta över och jobben ”Bodde tillsammans med försvinna. För att sätta sig in i min familj i Toronto och arbetade som hur det fungerar och hur det kan HR-ansvarig för en av komma att påverka organisa­ våra affärsenheter med tioner och HR gick hon en kurs verksamhet i Toronto, på Massachusetts Institute of Mexiko city och Buenos Aires. Det blev Technology, MIT. Det gjorde att många, långa resor och hon blev av med den dystopiska spännande upplevelser HÄR KOMMER HON återigen in på bilden. Visst ser hon massor av i olika kulturer. En digitalisering och möjligheten risker med AI och många svåra otroligt rolig tid och jag lärde mig massor.” att få in lärandet i det dagliga etiska frågor att ta ställning till, arbetet. Att en särskild avdel­ men kan vi kombinera det bästa Fortsättning på sidan 47 ning centralt sitter och väljer AI kan ge med mänsklig intelli­ ut vilka medarbetare som ska gens och empati så kommer nya få gå på vilka klassrumskurser håller jobb att skapas, tror hon. inte längre, menar hon. Under hen­ – Det kommer att vara viktigt att vi nes tid som HR- och hållbarhetsdirek­ är på tårna vad gäller etik och moral tör på Scandic genomgick företaget en men lyckas vi med det så kan det bli väl­ genomgripande förändring där man digt bra. Men i den här omställningen bland annat skapade en intern platt­ behövs HR. Vi behöver ta ledningsflag­ form för digitalt lärande, med sökfunk­ gan i det förändringsarbete som behöver tion, korta, inspirerande filmer och göras och tänka innovativt kring hur vi CHEFSTIDNINGEN 5 2020

45

PORTRÄTTET

”Vi kan väl hoppas samtidigt som vi planerar.” kan bidra för att se till att det blir bra för medarbetarna, säger hon.

Men för HR har coronapandemin satt mer akuta frågor på agendan. Människ­ ors oro över att bli sjuka måste hanteras, många jobbar hemifrån och den ekono­ miska krisen för med sig varsel och per­ mitteringar. Och ovanpå detta kommer en stadig ström av nya stödpaket från regeringen med nya spelregler att sätta sig in i. För organisationer tror Lena Bjurner att det är viktigt att hela tiden navigera med medarbetarna i fokus, se till att kommunicera och vara tydlig och modig.

– Jag tror att hur arbetsgivare agerar nu under krisen kommer att avgöra var folk vill jobba framöver. De som kla­ rar av att hålla i sina värderingar och ta hand om medarbetarna även när det stormar kommer att gå stärkta ur kri­ sen, säger hon.

NÄR VI VÄL ÄR ute ur krisen tror hon att mycket i arbetslivet kommer att ha för­ ändrats. Men hur det kommer se ut, och när vi kommer att kunna se någon ljus­ ning är svårt att sia om.

– Vi får hoppas att det blir relativt snart, säger hon.

Men hon lägger till.

– Fast varje gång jag säger ’hoppas’ så tänker jag på en chef jag jobbade med i Kanada. Han sa ofta: ”Hope is not a strategy”. Men jag tänker att vi kan väl hoppas samtidigt som vi planerar för olika scenarier.

Lena Bjurners råd är raka: Håll i värderingarna. Ta hand om medarbetarna. Då går ni stärkta ur krisen.

•

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

46

CV:

2001–2006 Olika chefsroller inom kundutveckling och försäljning inom American Express ”Var chef för bland annat American Express team för strategisk försäljning och kundutveckling i Norden. Glad över att ha den här erfarenheten med mig då jag nu arbetar med HR-frågor. Det var här mitt intresse för vad som skapar framgångsrika team och vad som skiljer en bra ledare som skapar engagemang från någon som inte gör det föddes. Det ledde mig in i HR. 2006 fick jag möjlighet att vikariera som HR-chef för reseverksamheten.”

1990–2006 Olika affärsroller inom American Express ”Började min tid på American Express, som då hette Nyman & Schultz, som resesäljare. Jag jobbade senare som kund- och försäljningsansvarig inom vårt multinationella kundsegment.”

Vintern 1985 Jultomte på Åhléns ”Det låter som att man satt med skägg och sa: ”hoho” men jobbet handlade mest om att hjälpa kunderna med allt möjligt. Men det står ”jultomte” i arbetsintyget, och jag hade tomteluva på mig.”

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

47

ARBETSRÄTT

Kontroversiellt lagförslag LAS-UTREDNINGEN ÄR KLAR. MEN VARKEN REGERING ELLER FACKFÖRBUND ÄR NÖJDA MED FÖRSLAGET. JOHANNA KVARNSELL

MICK E LUNDSTRÖM

AV

Gudmund Toijer.

ANSTÄLLNINGSSKYDD} Det var som en del av januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet, som kravet på en förändrad anställningstrygghet lyftes. I april förra året tillsattes en statlig utredning och den 1 juni i år överlämnades förslaget till regeringen.

Utredningen står på två ben. Samtidigt som det ska bli lättare för företag att välja vilka de vill säga upp ökar arbetsgivarnas ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.

Den stora förändringen är att alla arbetsgivare ska få undanta fem personer från turordningsreglerna.

Utredningen föreslår också att arbetsgivare bara ska behöva omplacera en anställd om hen utan upplärning eller utbildning har kvalifikationer för ett arbete som någon annan utför.

Samtidigt föreslår utred-

ningen att arbetsgivare ska få en rättslig skyldighet att ”i skälig utsträckning” erbjuda arbetstagarna kompetensutveckling inom ramen för anställningen.

Om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist och om arbetsgivaren inte fullföljt sina skyldigheter ska arbetsgivaren betala skadestånd.

Utredningen har fått ett blandat mottagande.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har sagt till flera medier att utredningens slutsatser inte följer de direktiv som satts upp. Liberalerna och Centerpartiet var däremot nöjda.

Utredaren Gudmund Toijer tycker att han har följt direktiven.

– De lämnar öppet för olika tolkningar, men jag anser att jag har följt direktiven och använt de verktyg som har funnits. Men det är en bedömningsfråga

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

48

ytterst, sade han under den presskonferens där utredningen presenterades.

Utredningen har också fått kritik från de fackliga centralorganisationerna, som liksom Eva Nordmark, tycker att förslagen leder till en obalans till arbetsgivarnas fördel.

Arbetsgivarorganisationerna är mer positiva till förslagen, men hoppas fortfarande att parterna själva kan komma med en bättre lösning.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Men bara om inte arbetsmarknadens parter själva kan enas om en lösning de närmaste månaderna.

Samtal pågår, men inom den privata sektorn har parterna än så länge stått långt ifrån varandra. För tillfället är diskussionerna satta på paus, men väntas återupptas efter sommaren.

•

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

CHEFSFRÅGAN:

”Kan jag kalla in personal som har semester?”

DILEMMA: Vi har många sjuka medarbetare och några

oväntade uppsägningar på det – nu får jag inte ihop sommarschemat längre. Kan jag återkalla personal som redan har beviljats semester?

Arbetsgivare kan få större makt över vem som sägs upp vid arbetsbrist.

* Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem för alla arbetsgivare. * Vid omplacering ska arbetstagaren utan upplärning eller utbildning ha kvalifikationer för arbete som någon annan utför. * Möjligheten till att slå samman driftsenheter tas bort. * Vid exakt lika anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som behåller jobbet vid en arbetsbrist. * Arbetsgivare ska i skälig utsträckning erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid.

Föreslås gälla vid både tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. * Arbetsgivare som inte uppfyller sitt ansvar ska betala skadestånd till arbetstagare om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.

FOTO: AK ADEMIK ERFÖRBUNDET SSR

LAS-UTREDNINGEN I KORTHET

SVAR: Beviljad semester är ett bindande avtal mellan arbetsgi­ vare och arbetstagare och kan inte brytas hur som helst.

Medarbetare kan inte ändra sin semester utan att du går med på det. Som arbetsgivare kan du återkalla semester om det finns ”synnerliga skäl”. Dålig planering är dock aldrig syn­ nerliga skäl!

Om det uppstår en oväntad och oförutsedd situation som gör att semesterschemat måste ändras är du skyldig att göra allt du kan för att lösa situationen på annat sätt än att återkalla personal. Kan någon tänka sig att ändra sin semester? Om inte ”Som medarbetare så måste du kalla in vikarier, dra måste man inställa ner på verksamhet eller organi­ sera om så att schemat går att lösa sig om arbetsändå. Men om det verkligen inte givaren kallar.” går att lösa på annat sätt, kan du återkalla beviljade semestrar. Innan du gör det ska du mbl-förhandla, eller samverka om ni har ett samverkansavtal, med lokal facklig organisation.

I många kollektivavtal finns regler om ersättning för skäliga kostnader för den som får sin beviljade semester ändrad eller avbruten. Som medarbetare måste man inställa sig om arbets­ givaren kallar. Om det visar sig att arbetsgivaren inte haft fog för åtgärden kan man få skadestånd.

Det här är inte så vanligt förekommande, men så här i pan­ demitider finns risk för att det blir fler sådana här fall i sommar. Samråd med HR-avdelningen innan du beslutar att återkalla bevil­ jade semestrar. Du kan också vända dig till Chefs­ rådgivningen (chef@aka­ demssr.se).

Helena Nicklasson CHEFSFÖRHANDL ARE, SVENSK CHEFSFÖRENING/ AK ADEMIKERFÖRBUNDET SSR

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

49

ARBETSRÄTT

nytt från AD

// Inte bevisat att avskedad forskare gjort sig skyldig till oredlighet // Vårdslöshet när björn dödade skötare // Skadeståndsskyldig för uppfinning på nytt jobb

och andra domstolar

Ogiltigt avsked av forskare Ett statligt universitet kom i november 2018, efter en utredning, fram till att en forskare gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

Misstankarna hade väckts året innan, när en ”Larm om doktorand slagit forskarens larm om forskarens resultat och resultat och metometoder.” der. Beslutet ledde till att universitetet i februari 2019 avskedade forskaren. Forskarens fackförbund menar dock att hon inte gjort sig skyldig till oredlighet i forskning och att avskedandet inte är korrekt.

Arbetsdomstolen har både prövat frågan om forskningsfusk och avskedande. Domstolen anser inte att universitetets egen utredning om forskningsfusk utgör laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Rätten finner inte heller att arbetsgivaren kunnat visa att forskaren verkligen gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Avskedandet ogiltigförklaras därmed. (AD nr 22/20)

Djurparkschef döms efter dödlig attack

Uppfinning var företagshemlighet

Sommaren 2017 avled en 18-årig djurskötare efter att ha blivit attackerad av en björn på den djurpark där han arbetade. Djurskötaren skulle hålla i en aktivitet för en familj i ett hägn bredvid björnarna. Men björnarna lyckades gräva sig in i hägnet. Familjen tog sig över stängslet, men djurskötaren blev attackerad och avled av sina skador. I höstas väcktes åtal mot mannens arbetsgivare. Nu har domen fallit i Mora tingsrätt. Företaget döms att betala 2,5 miljoner kronor i företagsbot. Djurparks­ chefen, som inte längre arbetar kvar, döms till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott bestående i vållande till annans död och framkallande av fara för annan.

Anläggningschefen har enligt domen ”brustit i säkerhetsarbetet genom att underlåta att göra de riskbedömningar och säkerhetsrutiner som behövdes för att förhindra att björnar grävde sig in i hägn där människor vistades”. Den tidigare vd:n frikänns, eftersom han enligt domstolen inte kan anses ha brustit i sin tillsyn av anläggningschefens arbete med säkerheten.

(Mora Tingsrätt mål nr B 1512-17)

En man var i sin tidigare anställning delaktig i att utveckla utrustning för avancerad strålterapi. En utrustning som företaget sökt patent för, med mannen som en av upphovsmännen på ansökan. 2014 lämnade han anställningen och startade ett nytt företag inom samma område.

Kort därefter sökte han patent för en ny uppfinning. Mannens tidigare arbetsgivare menar att han har använt sig av för dem företagshemliga uppgifter i sitt arbete med den nya uppfinningen. Företaget vill därför att mannen betalar dem skadestånd, en begäran som Uppsala tingsrätt avslagit. Men Arbetsdomstolen kommer fram till en annan slutsats. Rätten finner att mannen efter att anställningen avslutats utnyttjat eller röjt företagshemlig information till det konkurrerande ”Startade ett bolag han tagit nytt företag anställning hos.

Domstolen skri- inom samma ver att mannen område.” får anses på ett stötande sätt ha missbrukat det förtroende som följt av anställningsförhållandet och att det därför finns synnerliga skäl att hålla honom skadeståndsskyldig.

(AD nr 18/20)

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

50

AV

JOHANNA KVARNSELL

ANNONS

När barn berättar finns det hopp.

Det är första steget till förändring.

Ge fler barn möjlighet att berätta.

Swish: 9015041 Plusgiro: 90 15 04-1

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

51

kultur AV

TIM ANDERSSON

Sommar, semester och … en hög deckare!

Varför är det så många av oss som kopplar av med död och kriminalitet i hängmattan?

Mordisk sommarläsning MORDGÅTOR} Den blomstertid nu kommer, med lust och blodtörst stor... Ja, snart är det semester, och då söker vi gärna förströelse hos våra berömdadeckar­ kungar och deckardrott­ ningar. Varför? Kanske för att den nervkittlande genren är avkopplande.

Det menar i alla fall Bibbi Wopenka, ledamot av Svenska Deckarakade­ min.

– Det låter motsägel­ sefullt, men deckarna skapar trygghet. Berättel­ serna är mallade, och de slutar för det mesta bra, säger hon.

Tryggheten grundar sig alltså i formen: Vi kän­ ner igen de olika stegen i dramaturgin, och igen­ känningen gör oss lugna.

Kanske är det förutsätt­ ningen för att vi så lätt­ vindigt kan fördjupa oss i frågor och ämnen som annars skrämmer oss på riktigt. Ytterst döden, en storhet många av oss gärna håller på avstånd, men som just i dessa tider

Vad väljer du att läsa i sommar?

Bibbi Wopenka.

kommer oss sorgligt nära.

– Genom att läsa om det, får vi kontroll och ordning på det, säger Bibbi Wopenka.

Hon har ytterligare en förklaring till deckargen­ rens popularitet, i som­ martider och annars: dess mångsidighet. Antalet CHEFSTIDNINGEN 5 2020

52

undergenrer är närmast oändligt. För den som tröttnat på den väl över­ exponerade socialrealis­ men finns till exempel mer absurda avstickare.

Bibbi Wopenka ger ett aktuellt exempel: Min syster, seriemördaren, av Oyinkan Braithwaite.

LÄSKIGA LÄSTIPS TILL HÄNGMATTAN Systrarna på heden Bella Hellis (POL ARIS)

Det här är en udda deckare som utspelar sig i mitten av 1800-talet och kretsar kring de tre berömda Brontësystrarna Charlotte, Emily och Anne. De får reda på att en ung kvinna försvunnit från sitt hem och lämnat två barn efter sig, och blir både illa berörda och intresserade. När det visar sig att ingen annan verkar särskilt engagerad i den mystiska händelsen, bestämmer de sig för att själva lösa mysteriet. De inser snart att de själva är i fara. Och något annat skrämmer dem också: ett samhälle som inte kan släppa övertygelsen att kvinnans plats är i hemmets trygga vrå.

Dockfabriken Lena Karlin och Åsa Schwarz (NOR STEDTS)

Den som tröttnat på litterär diskbänksrealism borde kolla in det nya deckarparet Lena Karlin och Åsa Schwarz. I sin senaste roman utforskar de temat artificiell intelligens. Vi får följa säkerhetspolisen Alex Lindhage och hans utredning av ett lite udda fall: Den framstående robotforskaren Heinrich Becker har kidnappats – tillsammans med sin banbrytande uppfinning, roboten Adam. Alex Lindhage förhör forskarkollegan Clara, vars relation till den kidnappade robotforskaren är präglad av hård konkurrens, och börjar fatta misstankar.

Ödesmark

FOTO: GET T Y IMAGES

Stina Jackson (ALBERT BONNIER S FÖRL AG)

Stina Jackson debuterade 2018 med spänningsromanen ”Silvervägen”, som tilldelades Svenska deckarakademins pris för årets bästa kriminalroman och priset Glasnyckeln för Årets bästa nordiska kriminalroman. Nyligen släppte hon den lika kritikerrosade Ödesmark. Här lär vi känna trettioåriga Liv, som lever tillsammans med sin gamla pappa och sin tonårsson i Ödesmark utanför Arvidsjaur.

Pappan, patriarken, ligger för döden. Det sägs att han har en väldig massa pengar i ett kassaskåp, och en dag försvinner han spårlöst.

Innan molnen kommer Mari Jungstedt (ALBERT BONNIER S FÖRL AG)

(Utgiven på Lind & Co) – Den handlar om en person som tar hand om sin lillasyster som har en dålig vana: hon mördar sina pojkvänner. Det är omöjligt att lägga ifrån sig den här boken, trots att man alltså vet vem mörd­ aren är.

•

Mari Jungstedt har trollbundit många läsare med sina deckare från Gotland. Med Innan molnen kommer inleder hon en ny serie, som utspelar sig på den spanska solkusten. Den handlar om den svenska läraren Lisa Hagel, som efter ett långt äktenskap dumpas av sin man och lämnar Sverige för att hitta sig själv i en bergsby i närheten av Marbella. Där träffar hon polisen Hector Correa och blir snart indragen i en polisutredning med vida implikationer. En kontroversiell åklagare har hittats död i en ravin, och spåren leder tillbaka till Franco och det blodiga, fortfarande levande 1900-talstraumat.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

53

NYTT I BOKHYLLAN

AV

HELENE CLAESSON JENNISCHE

Att vara kvinna över sitt liv

Promotivt förändringsarbete – När medarbetare och ledning drar åt samma håll

Barbro Dahlbom- Hall (ROMANUS & SELLLING)

Barbro Dahlbom – Hall är pionjär inom det man kan kalla genusmedvetet ledarskap. Hon har arbetat i över fyrtio år som konsult i chefs- och ledningsfrågor, hela tiden med fokus på jämställdhetsfrågor. I den här boken presenterar hon tio budord, en slags vägledning i konsten att ge sig själv rätten att styra vilken riktning livet ska ta. Hon erbjuder också redskapen du som kvinna kan behöva för att ta dig vidare i yrkeslivet.

David Loid och Clas Malmström (LIBER)

Den här boken presenterar en ny förklaringsmodell för hur man bedriver förändringsarbete i arbetskulturer som är som, eller liknar, den skandinaviska och varför de kan krocka med till exempel den amerikanska arbetskulturen och de ledarskapsideal som förespråkas där. Kapitlen varvas med författarnas egna erfarenheter från framgångsrika förändringsprojekt och avslutas med beprövade råd till de ledare eller medarbetare som befinner sig i eller inför ett förändringsprojekt.

Hävstångsledarskap – Små beteenden med stor betydelse Maria Forsgren och Annika Strömsten.

(NATUR & KULTUR)

Handlingsstark – Så maxar du ditt och andras engagemang

Små, väl anpassade förändringar i ditt eget beteende, kan ge stora och positiva effekter för hur dina medarbetare trivs och presterar. Det menar författarna Maria Forsgren och Annika Strömsten, båda konsulter verksamma inom ledarutveckling och förändringsarbete. I sin nya bok om hävstångsledarskap hittar man flera användbara exempel och konkreta tips på saker du som chef kan testa om du vill testa hävstångseffekten på ditt eget ledarskap. Kanske en uppslagsbok att återvända till?

Joakim Ahlström ( ROOS & TEGNER)

Den vassaste strategin, den senaste teknologin och de smartaste checklistorna i all ära, men det viktigaste för långsiktig framgång i en verksamhet är den mänskliga faktorn och det mänskliga samspelet. Författaren Joakim Ahlström menar att vägen till ökat engagemang går via det mänskliga samspelet, våra gemensamma syften och det stöd vi ger varandra. I sin bok delar han med sig av handfasta redskap för att öka organisationers handlingskraft.

TIPSET} Tröttnat på de stora streamingtjänsterna? Varför inte blicka tillbaka och njuta av klassiker som Mannheimers Svenska hjärtan eller Bergmans Den goda viljan? Allt öppet och gratis på oppetarkiv.se!

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

54

NÄSTA NUMMER

NÄSTA NUMMER 2 SEP

TEMA:

Att leda i blindo

ILLUSTR ATION: GET T Y IMAGES

VI GÅR MOT EN HÖST PRÄGLAD AV OVISSHET

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

55

CHEFSDAGBOKEN

I varje nummer ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka.

Personen skriver om motgångar och glädjeämnen öppet eller anonymt.

Chefen får sedan feedback av en ledarskapskonsult på saker att förändra, reflektera kring eller vara extra nöjd med.

Måndag

heten, en sekreterare och så reportern från Sundsvalls Tidning.

"NÄSTAN ENSAM I DEN ANNARS FULLA SALEN”

Klockan åtta är det möte ERIK KRISTOW med ”politiken”, det vill Tisdag säga kommunalrådet och GÖR: Personal- och utveck”TREVLIG SAMVARO övriga ledamöter i kommun­ lingschef, samt stf kommunchef i Ånge kommun. I rollen BEHÖVS” styrelsens arbetsutskott. ingår ett koncernövergriIdag diskuteras näringslivs­ Fyller 50 och uppvaktas pande ansvar för frågor som frågor, som blivit än mer på koncernledningen. spänner över hela personalaktuella på grund av corona.

Smörgåstårta, några väl och utvecklingsområdet.

Den stora arbetsgivaren valda ord och lite pre­ BAKGRUND & UTBILDNING: Östavallssågen med 100 senter! Trevlig samvaro Sedan 1994 verksam inom medarbetare lägger ned i behövs mellan varven. media, näringsliv, förvaltjuni. Dock har många redan Tyvärr är detta med ning och politik. 2007 till 2012 politiskt sakkunnig för fått nytt jobb då det faktiskt teambuilding något medier, film och idrott hos råder brist på kvalificerad som sällan hinns med. kultur- och idrottsminister arbetskraft. En ny invente­ Skulle vara bra om det Lena Adelsohn Liljeroth. Fil ring av näringslivskontoret blev mer ”tillåtet”, uti­ mag från Uppsala universivisar på att företagen skulle från medias perspektiv tet och executive MBA från kunna anställa över 100 per­ inte minst, att koncern­ Stockholms universitet. soner om det fanns de med ledningen kunde åka rätt kompetens. iväg på liten konferens Och så det första av veckans många och prata ihop sig om strategier, lära digitala möten. Corona har haft den känna varandra mer på djupet och få positiva bieffekten att den digitala mog­ tid att reflektera. APT, eller arbetsplats­ naden går snabbt och vi lär oss även den träff, med personalenheten. En gång vett och etikett som krävs för bra möten per månad följer vi en agenda och pra­ – som att räcka upp handen, stänga av tar verksamhet, ekonomi, personalläge, mikrofonen, fördela arbetsmiljö och mycket annat. Ibland ordet och undvika kombinerar vi mötet med ett studiebe­ att göra för mycket sök. Lätt att bli hemmablind. annat under mötet…

Och ta med eget fika!

Onsdag Det mesta blir som ”SNABBINTERVJUER MED sagt digitalt, så även SEX PERSONER” Ånge kommuns full­ mäktige. Är nästan Corona sätter fokus på arbetsmiljön. Ett ensam i den annars omfattande arbete, lett av HR, sker på fulla salen. Det är alla förvaltningar för att ta fram riskbe­ Nästan ensam på fullmäktige. en (1) från allmän­ dömningar.

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

56

Chevrolet Impala.

F

Möte med tillförordnad chef på fri­ tid och samtal om hur mellanperioden ska hanteras till dess ny chef är på plats.

Att rekrytera rätt person är svårt, men en gedigen process där flera personer är involverade lägger grunden. Just till denna post hade vi över 30 ansökningar och åtta kandidater vi ville titta närmare på. Det blev snabbintervjuer med sex personer och slutintervjuer med två av dessa.

Samtal med en av mina HR-konsul­ ter om hanteringen av löneöversynen.

I år är det extra krångligt på grund av framskjutna avtalsrörelser för många fack. Och just lönesättningen är nog varje chefs knepigaste uppgift. Begrän­ sade resurser ska fördelas. Hur göra alla nöjda? Nä, det går ju inte. Och hur mäter vi prestation på ett korrekt och rättvist sätt?

Ett väldigt viktigt stöd är kollegorna i de andra sex kommunerna i länet. Varje onsdag har personalcheferna en avstäm­ ning, per teams såklart. I normala fall har vi fyra fysiska träffar per år och där­ emellan avstämningar per mejl. Tror knappast att vi kommer att resa som förr även efter corona. Det digitala sparar tid, pengar och miljö.

Torsdag ”SKRÖNOR FRÅN FÖRR, BLANDAT MED EN DEL KONKRETA TIPS ” En både trevlig och informativ lunch med tidigare kommunchef Göran Fjell­ ström. Skrönor från förr, blandat med en del konkreta tips. Idag är han aktiv pensionär och har tagit över den ned­ läggningshotade bokhandeln tillsam­ mans med sju andra eldsjälar. Det krävs

”Det krävs nytänkande om vi vill ha en levande landsbygd även framöver.” nytänkande om vi vill ha en levande landsbygd även framöver.

Fredag ”REDO FÖR EN LUGN HELG MED JOBB HEMMA PÅ GÅRDEN” Dagen börjar bra. Lämnar in bilen på verkstad och blir upphämtad med stil av Ola Haraldsson i en 1963 Chevro­ let Impala HT på vägen till ishallen för möte med personalen som jobbar med park och anläggningar.

Kommunen håller på att renovera simhallen i Fränsta. För 30 miljoner blir det en badbalja i stål och en hel del andra behövliga moderniseringar. Avstäm­ ningar med konsulter, byggare, projekt­ ledare och en hel del andra personer. Är som högste ansvarig för utvecklingsen­ heten, där fritid och därmed badhuset återfinns, behöver man vara uppdate­ rad, men ej lägga sig i för mycket. En ibland svår avvägning.

Avslutar veckan med en klippning hos Ali. Frisörer är en av många yrkesgrup­ per som har det tufft i coronatider. Fre­ dagsfin och redo för en lugn helg med jobb hemma på gården. Återhämtning och att odla sin trädgård är viktiga saker, det med.

FEEDBACK FRÅN VÅR EXPERT PÅ NÄSTA SIDA!

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

57

T : GE OTO

AG TY IM

ES

CHEFSDAGBOKEN

MÅNADENS EXPERT STEFAN TENGBLAD

STEFAN TENGBLADHS REFLEKTION: Dagboken ger en spännande inblick i arbetet i en av Sveriges glesbygdskommuner.

Läser att Ånge har drygt 9 000 invånare och en befolkningstäthet på 3 invånare per kvadratkilometer. Det är som en svensk storstadsregion fast med en hundradel av dess befolkning.

Att få till ett bra liv i en glesbygdskommun kräver en hel del planering och ansvarstagande men leder ofta till en hög livskvalitet. Det behövs berättelser som denna som motvikt mot storstadens fördomar om landsbygden som så ofta förekommer i medias rapportering.

Kommuner är komplexa organisationer med ansvar för så vitt skilda saker som utbildning, social omsorg, fritid, kultur, vatten, avlopp, räddningstjänst mm. I en liten kommun

FOTO: MALIN TENGBL AD

Professor i HRM på Centrum för Global HRM vid Göteborgs universitet. Forskar om ledarskap och medarbetarskap i olika arbetslivssektorer.

”Det behövs berättelser som denna som motvikt mot storstadens fördomar.” kommer man nära verksamheten såsom detta med renoveringen av simhallen illustrerar och det är en krävande uppgift att med förhållandevis begränsade resurser ge den allsidiga samhällsservice som kommuninnevånarna förväntar sig. Att fördela resurser, att styra och organisera dessa komplexa organisationer är en grannlaga uppgift som förtjänar stor respekt.

Det är förstås ofrånkomligt i dessa tider att kommentera

SKRIV DAGBOK!} Brottas

covid-19 pandemin. Jag har tagit del av samstämmiga rapporter från andra organisationer som vittnar om att övergången till digitala mötesforum har gått mycket bra och att ett arbetssätt med mindre resande, bättre mötesdisciplin och större flexibilitet är något att vidmakthålla även när inte någon allvarligare virussmitta föreligger. Detta ger också hopp inför framtiden något som vi så väl behöver dessa dagar, så stort tack Erik för din dagbok!

•

du med dilemman på jobbet som du vill ha hjälp att reda ut? Då kan du skriva dagbok i Chefstidningen och få feedback av en ledarskapskonsult. Hör av dig till oss! redaktionen@chefstidningen.se CHEFSTIDNINGEN 5 2020

58

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

59

Posttidning B

CHEFSTIDNINGEN Box 12800 112 96 Stockholm

Bli en ännu bättre chef.

Gå en lärarledd arbetsmiljöutbildning online.

Arbetsmiljöfrågan är viktigare än någonsin så varför inte uppdatera dina kunskaper? Vi ger dig verktygen du behöver för att leva upp till ditt arbetsmiljöansvar. Delta på våra uppskattade utbildningar som leds av kunniga utbildare via ett videokonferensverktyg.

Se våra utbildningar och anmäl dig på prevent.se/utbildning-chef

Vi skräddarsyr gärna för ditt företag!

CHEFSTIDNINGEN 5 2020

60