Chefstidningen nr 6, 2018

Missa inte dagboken!

DET VÅRAS FÖR ENSAMVARGEN

NUMMER 6/2018

99 SEK

VALSNACK PÅ JOBBET – VAR GÅR GRÄNSEN?

Tidigare domprosten Kerstin Hesslefors Persson.

OBLIGATORISK TRÄNING SUCCÉ I ÖSTERSUND

Uppbrott 11 SIDOR TEMA

VAR ÄR HR NÄR DET HETTAR TILL? ”INGEN FRÅGADE HUR JAG MÅDDE”

#metoo

- och sen då?

Kaos eller ansvarsfull kreativ process?

Verklig Verklig förändring förändring förutsätter förutsätter att att man man släpper släpper taget taget om det man behöver lämna, om det man behöver lämna, men men också också att att man man öppnar öppnar upp upp för för det det ännu ännu inte inte prövade. prövade.

Med Med Fyrarummaren Fyrarummaren blir blir det det lättare. lättare.

Prova på!

Kontakta oss

INFORMATIONSMÖTEN INFORMATIONSMÖTEN OCH OCH WORKSHOPS WORKSHOPS

Anmälan Anmälan på på www.fyrarummaren.se/vi-erbjuder www.fyrarummaren.se/vi-erbjuder

info@fyrarummaren.se info@fyrarummaren.se // 08 08 677 677 00 00 30 30 Om Om du du vill vill veta veta mer mer om om ”och ”och sen sen då”? då”?

forandringensfyrarum.se/och-sen/ forandringensfyrarum.se/och-sen/

FÖRÄNDRINGENS FYRA RUM forandringensfyrarum.se

•

fourrooms.com

VÄLKOMMEN TILL CHEFSTIDNINGEN

Det där viktiga stödet ...

INTRO} Årets val till kommuner, landsting och riksdag kommer att leda till stora organisationsförändringar på sina håll. Det är inte särskilt svårt att förutspå att många chefer kommer att lämna sina jobb, redan under hösten eller nästa år. Oavsett om det sker frivilligt eller inte är stöd från familj, vänner och arbetsgivare centralt för att få ett bra avslut och kunna gå vidare. Men många som vi har pratat med berättar att det stödet ofta saknas. Även om hr både ska stötta organisationen och medarbetarna räcker uppbackningen inte alltid till för ledarna.

I vårt tema om uppbrott i det här numret berättar den tidigare domprosten Kerstin Hesslefors Persson om hur hon upplevde stödet från hr när hon fick lämna sin tjänst i samband med ett förändringsarbete. ”Det var ovärdigt. Ingen ringde och frågade hur jag hade det eller hur jag mådde”, säger hon på sidan 26. Även chefsdagboken handlar den här gången om det nödvändiga stödet. När en medarbetare plötsligt blir allvarligt sjuk vänds allt upp och ner, jobbet får planeras om och synen på vad som är viktigt förändras. Läs socialchefens tankar på sidan 55, och ta med er dem nu när hösten drar igång på allvar.

PS

STORT TACK TILL VITR A ARTEK .

Med det här numret vill jag passa på att tacka för mig, nu fortsätter jag vidare mot nya uppdrag. Men vem vet, kanske korsas våra vägar igen framöver!

MARIEKE JOHNSON

FOTO:

SANDR A JOHNSON

Chefredaktör

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

3

Tack till dig som svarade på vår undersökning!

• Chefer jobbar övertid

utan att få ersättning.

• Chefer gör mycket

som andra skulle kunna avlasta med.

• Chefer mejlar på ledigheten.

• Chefer får inte återhämtning.

• Chefer får för lite

kompetensutveckling.

• Chefer har för många medarbetare.

• Så ska det inte vara! Vi

jobbar för att ändra det!

Behöver du har hjälp att förändra din situation?

• Kontakta Chef Direkt på

tel 08-617 44 00 eller chefdirekt@akademssr.se

Chefstidningen får du som chef, personalvetare eller egenföretagare och som medlem i Akademikerförbundet SSR

Ett HR- och ledarskapsmagasin för akademiker. Ägs av Akademiker­förbundet SSR och Svensk Chefsförening och är ett oberoende forum för ledarskaps-, HR- och organisations­frågor. www.chefstidningen.se

REDAKTIONEN CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Marieke Johnson, redaktionen@chefstidningen.se 08-556 06 446 VIKARIERANDE ART DIRECTOR Sofia Wixner DESIGN & PRODUKTION A4 Text & Form, www.a4.se REPORTRAR

Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Emmeli Nilsson, Johanna Kvarnsell, Stina Loman, Marika Sivertsson.

FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

Christian Andersson, Sandra Lee Pettersson, Ylva Sundgren, Björn Öberg.

KORREKTUR Monika Lann PRENUMERATION & ADRESSÄNDRING

prenumeration@akademssr.se TRYCK Norra Skåne Offset

TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2016: 22 500 ISSN: 2000-3498 POSTADRESS:

Akademikerförbundet SSR, Box 12800, 112 96 Stockholm BESÖKSADRESS:

Mariedalsvägen 4, 112 96 Stockholm WWW.AKADEMSSR.SE VILL DU ANNONSERA?

Bengtsson & Sundström Media, 08-10 39 20 (vxl) chefstidningen@bs-media.se Allt material i Chefstidningen är skyddat enligt svensk och internationell upphovsrätt.

Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Överträdelse beivras. Alla rättigheter förbehålles.

Chefer, egenföretagare, personalvetare samt beteendevetare med HR-inriktning inom Akademikerförbundet SSR får Chefstidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Det får även chefer inom Naturvetarna, DIK, Fysioterapeuterna, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter och Tjänstetandläkarföreningen.

MBA på MBA på Stockholms universitet Stockholms universitet - med ett större uppdrag - med ett större uppdrag

För dig som är chef eller har helhetsansvar för en organisation och vill utvecklas till framtidens ledare är Executive MBA vid Stockholms universitet det naturliga steget för vidareutveckling.

För dig som är chef eller har helhetsansvar för en organisation och vill utvecklas till framtidens ledare Denna genomtänkta utbildning har ett större uppdrag, att bidra till utvecklingen av svenskt näringsliv, är Executive MBA vid Stockholms universitet det naturliga steget för vidareutveckling. svensk samhällsekonomi och organisationer verksamma i Sverige. Tillsammans med övriga erfarna Denna genomtänkta utbildning större uppdrag, bidra till utvecklingen av svenskt näringsliv, deltagare i utbildningsgruppen fårhar du ett en akademisk grundattoch ett professionellt nätverk för livet. svensk samhällsekonomi och organisationer verksamma i Sverige. Tillsammans med övriga erfarna deltagare i utbildningsgruppen får du en akademisk grund och ett professionellt nätverk för livet.

Stockholms universitet erbjuder ett vetenskapligt grundat MBA-program i världsklass. Lärosätet, som är störst i Norden, håller hög kvalitet och ett är mycket framstående Stockholms universitet erbjuder vetenskapligt grundat inom forskning i iEuropa.

Stockholms universitets MBA-program världsklass.

Lärosätet, som ärstorlek, störst i akademiska styrka och historia gör det till ett tryggt val för Norden, håller hög kvalitet och är mycket framstående dig som vill ta ytterligare ett steg i karriären och satsa på en inom forskning i Europa. Stockholms universitets storlek, gedigen och välmeriterad MBA-utbildning. akademiska styrka och historia gör det till ett tryggt val för insikter och förhållningssätt är baserade på digKunskap, som vill ta ytterligare ett steg i karriären och satsa på en vetenskapliga studier och beprövade färdigheter. God gedigen och välmeriterad MBA-utbildning. samverkan med näringsliv, offentlig sektor och akademi är Kunskap, insikter och förhållningssätt är baserade på nyckeln för ett verklighetsbaserat koncept vinklat mot den vetenskapliga studier och beprövade färdigheter. God svenska marknaden i ett globalt sammanhang. samverkan med näringsliv, offentlig sektor och akademi är Själva utbildningen är avsedd att bistå dig som deltagare nyckeln för ett verklighetsbaserat koncept vinklat mot den i din utveckling som exempelvis ledare för en organisation. svenska marknaden i ett globalt sammanhang.

Utbildningen syftar till att stärka din operativa och strateSjälva utbildningen är avsedd att bistå dig som deltagare giska ledningskompetens samt din förståelse för olika verki din utveckling som exempelvis ledare för en organisation. samheter som helhet.

Utbildningen tilldeltagare att stärkaska dinstärkas operativa strateMålet är att syftar du som som och ansvarsgiska ledningskompetens samt din förståelse för olika verktagande reflekterande och professionell ledare med församheter helhet. ståelse försom att alla organisationer börjar och slutar med Målet är att du som deltagare ska stärkas som människor. Förutom föreläsningar, diskussioner ochansvarsolika tagande reflekterande och professionell ledare föruppgifter under programmet består den avslutandemed termiståelse för att alla organisationer börjar och slutar med nen av en större utredning som kan kopplas till din organimänniskor.

Förutom föreläsningar, diskussioner och olika sation och verksamhet. uppgifter under programmet består den avslutande terminen av en större utredning som kan kopplas till din organisation och verksamhet.

Kontakta oss: executive@sbs.su.se

Kontakta oss: executive@sbs.su.se

Utbildningstillfällena äger rum varannan fredag och gör det fullt möjligt att kombinera studier med arbete och privatliv utan att behöva göraäger några större avbrott.fredag Detta och Utbildningstillfällena rum varannan uppskattas av såväl deltagare som arbetsgivare.

Eftersom gör det fullt möjligt att kombinera studier med arbete och duprivatliv arbetar parallellt med studierna kan större du lättavbrott. tillämpa utan att behöva göra några Detta dina nya kunskaper i arbetslivet. uppskattas av såväl deltagare som arbetsgivare. Eftersom Programmet passar dig somstudierna är ute efter du arbetar parallellt med kanenduavancerad, lätt tillämpa vetenskapligt förankrad chefsutbildning av hög kvalitet. dina nya kunskaper i arbetslivet.

Genom Stockholms universitets MBA-utbildning får du en Programmet passar dig som är ute efter en avancerad, förståelse för hur du ska leda på ett tryggt, framgångsrikt vetenskapligt förankrad chefsutbildning av hög kvalitet. och effektivt sätt. Tidigare MBA-deltagare återfinns idag Genom Stockholms universitets MBA-utbildning får du en på olika ledande platser inom alla områden av näringsförståelse för hur du ska leda på ett tryggt, framgångsrikt liv och samhälle tack vare att utbildningen gett en unik och effektivt sätt. Tidigare MBA-deltagare återfinns idag kombination av praktiska verktyg, teori, inspirerande kurser på olika ledande platser inom alla områden av näringsvarvat med kritiskt tänkande och praktisk erfarenhet. liv och samhälle tack vare att utbildningen gett en unik Under utbildningen knyter du ovärderliga kontakter för kombination av praktiska verktyg, teori, inspirerande kurser ditt professionella och privata nätverk. De utvalda erfarna varvat med kritisktfrån tänkande och praktisk erfarenhet. deltagarna kommer både privat och offentlig sektor Under utbildningen knyter du ovärderliga kontakter vilket bidrar till en intellektuellt stimulerande miljö.

Nya för ditt professionella och privataoch nätverk.

De utvalda erfarna möten leder till nya kontaktytor upptäckter! deltagarna kommer från både privat och offentlig sektor vilketvår bidrar till enpåintellektuellt stimulerande miljö. Nya Besök hemsida www.sbs.su.se/emba.

Kontakta kontaktytor upptäckter! ossmöten för attleder bokatill ettnya personligt besökoch inför en ansökan till nästa utbildningsstart hösten 2019.

Besök vår hemsida på www.sbs.su.se/emba. Kontakta oss för att boka ett personligt besök inför en ansökan till nästa utbildningsstart hösten 2015.

Malin Gunnarsson och Jessica Lundqvist testar obligatorisk träning och kortare arbetsdag – samtidigt.

Sidan 42.

I DETTA NUMMER: VÄLKOMMEN! SID 3 SPANING} Inte rätt att kräva ett handslag SID 9 RAKT PÅ} Ensamvargen kan göra succé i chefsstolen SID 12 FENOMENET} Kan Tillitsdelegationens ord bli verklighet? SID 16 BALANS} Padeltennis nya innesporten SID 34 PORTRÄTTET} Röda Korsets nya chef Martin Ärnlöv SID 36 UTMANINGEN} Så maxar Östersundshem arbetsglädjen SID 42 ARBETSRÄTT} Gråzon kring träningstvång på jobbet SID 48 Chefsfrågan SID 49 Domar SID 50 KULTUR} Ansvar på jobbet debatteras på Bokmässan SID 52 Boktips SID 53

FOTO

11 SID TEMA Vad gör HR det blå nä r kring c ser hefen?

SID 22

SANDR A LEE PET TERSSON

CHEFSDAGBOKEN SID 55

Tänk klokt.

Bli en stark ledare.

Trygga och starka ledare tar sig tid att reflektera för att tänka klokt.

Med kloka tankar kommer du att agera medvetet och förtroendefullt.

Nu gör vi på CANEA en storsatsning inom området Ledarskap. Fler kloka och starka ledare behövs!

Våra nya ledarskapsutbildningar har vi tagit fram utifrån gedigna erfarenheter av vad som krävs för att strategier, ledningssystem och projekt ska fungera väl i praktiken.

Vi har lång egen erfarenhet av att vara ledare och att utbilda inom ledarskap. Därför kan vi garantera att du kommer att få arbeta med dina egna ledarskapsutmaningar och möjligheter. Vi vet att effekten blir både stark och varaktig när du får koppla insikter och verktyg till din egen vardag!

Våra utbildningar inom ledarskap: • • • • • • •

Skapa och leda högpresterande team - 2+1 dag, 19 900 SEK Ny som chef och ledare - 3+2 dagar, 29 000 SEK Leda människor i projekt - 3 dagar, 17 900 SEK Förändringsledning och förändringsledarskap - 3 dagar, 18 900 SEK Agil coachning - 2 dagar, 13 900 SEK Kommunikationsverktyg och träning för ledare - 2 dagar, 13 900 SEK Förstå dig själv och andra mer genom DISC - 1 dag, 8 400 SEK

Boka din plats på våra nya kurser via canea.se/utbildningar eller ring oss på 010-459 00 11.

spaning

Nytt om ledarskap

Inte självklart att ta i hand JOBBINTERVJU} Som chef kan du inte kräva

att människor ska ta dig i hand. Det visar en händelse på ett tolkföretag i Uppsala.

En muslimsk kvinna sökte jobb på bolaget och ville inte ta den manlige chefen i hand vid anställningsintervjun med hänvisning till sin religiösa tro. Hon la i stället handen mot bröstet som hälsning. Då avbröt företaget rekryteringen.

Agerandet var indirekt diskriminering, enligt Arbetsdomstolen, som dömer företaget att betala 40 000 kronor i ersättning.

Diskrimineringsombudsmannen, som drivit fallet, menar att kvinnan har gjort klart att hon hälsar på alla på samma sätt, för att ingen ska ta illa upp. ad går på do:s linje: Arbetsgivare kan kräva att alla behandlar varandra lika när de hälsar, men att kräva just handskakning är att gå för långt.

Domstolen menar att tolkföretagets policy särskilt missgynnar de muslimer som på grund av sin religiösa tro inte får beröra personer av motsatt kön utanför den närmaste familjen.

Läs om fler nya domar på sidan 48.

– Domen innefattar en noggrann avvägning som beaktar arbetsgivarens intressen, individens rätt till kroppslig integritet, och vikten för staten att upprätthålla ett skydd för religionsfriheten, kommenterar Martin Mörk, chef för do:s processenhet, på myndighetens webbplats.

AV

JENNIE AQUILONIUS

ILLUSTR ATION: GET T Y

FORSKARE SAMLAS I NY VALANALYS Mer än 80 forskare från svenska och utländska universitet analyserar det svenska valet 2018.

Bakom satsningen står Mittuniversitetets forskningscentrum Demicom. Forskarna ska bland annat titta på partier, politiska frågor, valkampanjen, väljare, nyhetsmedier, sociala medier och visuell kommunikation. − Oavsett vad som händer kommer valrörelsen säkerligen att

vara fylld av motstridiga påståenden och yviga tolkningar från politiker, journalister, påverkare och andra opinionsbildare. Här blir den akademiska forskningen en viktig motvikt, säger Kajsa Falasca, lektor i politisk kommunikation, i ett pressmeddelande.

Från den 19 september kan man läsa forskarnas slutsatser på www.snabbtankt.se.

AV JENNIE AQUILONIUS

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

9

•

1av4

Så många distanskurser har försvunnit från lärosätena sedan 2010/2011, enligt en studie från Unionen. På KTH har kurserna minskat med hela 87 procent. Bisarrt menar Unionen, då kurserna är populära bland yrkesverksamma.

spaning

Gemensam ledningsgrupp gav resultat UPPSALA HAR TAGIT HEM PRISET SOM ÅRETS TILLVÄXTKOMMUN 2018. BAKOM FRAMGÅNGEN FINNS EN TYDLIG POLITISK STYRNING OCH ETT ORDENTLIGT OMTAG INOM ORGANISATION OCH LEDARSKAP. AV

JENNIE AQUILONIUS

Joachim Danielsson.

MÅL} – Det är kanonfint att få priset. I grunden ligger ett gediget hantverk och ett stort arbete, säger stadsdirektören Joachim Danielsson.

Uppsala kommun fick ta emot utmärkelsen på Kommek-mässan i Malmö den 22 augusti. Juryn imponerades av att Uppsala lyckats behålla sin särart som traditionsrik universitetsstad och kombinera den med nytänkande, samarbete med näringslivet och tuffa hållbarhetsmål.

Men så har det inte alltid sett ut. För fem år sedan var Uppsala en splittrad organisation där alla jobbade utifrån sitt eget perspektiv utan att titta på helheten,

berättar Joachim Danielsson. Det ledde till ett stort arbete för att skapa en kultur som fångar upp det politiska uppdraget: att växa på ett hållbart sätt. Nästa steg blev att göra en stor omorganisation. Joachim Danielsson formade bland annat en ny gemensam ledningsgrupp för alla förvaltningschefer.

– Sedan har jag jobbat hårt med mitt eget ledarskap och mina närmsta chefer: Vad är det som ska levereras och hur ska det gå till? Alla ska känna till målen och

Tre av fyra svenskar har goda erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund. Det visar Högskolan i Gävles Mångfaldsbarometer.

Unga och högutbildade är mest positiva. Åtta av tio tycker att människor med utländsk bakgrund ska ha samma arbetsvillkor som infödda svenskar.

Den allmänna attityden till mångfald har dock försämrats de senaste åren och når nu en bottennivå. Det är framför allt kvinnor och personer över 50 år som har blivit mer negativa.

Enligt Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi och huvudansvarig för Mångfaldsbaro-

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

10

metern, kan det förändrade politiska klimatet gällande immigration och nyanlända vara en förklaring.

– Vi ser denna utveckling på många håll i västvärlden med extremt högerpolitiska och även rasistiska trender, säger hon i ett pressmeddelande.

AV JENNIE AQUILONIUS

ILLUSTR ATION: GET T Y

HÖGUTBILDADE MEST POSITIVA TILL MÅNGFALD

Kommek riktar sig till dem som jobbar med ekonomi och styrning. Bakom priset står Arena för tillväxt och Sweco.

Nya Salutogent Ledarskap

En bok om vägen mot tillit, mening och känsla av sammanhang – ännu bättre och mer aktuell än någonsin!

kunna arbeta med de uppdrag de faktiskt får, säger Joachim Danielsson.

Kommunen har också bringat ordning och reda i organisationen, till exempel när det gäller styrsystem, strategier och it-verksamhet, och vänt den negativa ekonomiska utvecklingen.

Nu regnar priserna över Uppsala. Kommunen har under året även utsetts till årets klimatstad, årets cykelstad, bästa stadskommun att bo i, årets folkhälsokommun och årets bästa skolkockslag.

här: eställ boken b h c o r e m s Lä ent.se www.salutog

•

Ord från några som läst boken: ”Detta är nog den bästa ledarskapsbok jag läst. Den beskriver konkret hur man kan göra ledarskap och medarbetarskap mera meningsfullt, begripligt och hanterbart”.

Lars Ekberg ledarutvecklare, Falköpings kommun

”Egentligen är jag en mjuk människa.”

”Salutogent ledarskap är en av mina topp-favoriter när det gäller hur jag vill arbeta med mitt ledarskap.”

Malin Duckert, Enhetschef Örebro kommun ”Boken Salutogent ledarskap väcker för mig helt nya tankar om vad ett bra ledarskap är.”

Peter Vomacka, Samling Näringsliv Jämtland och Härjedalen

Lars Thunell, 70-årigt styrelseproffs, berättar om sitt ledarskap för nyhetsbyrån TT. Thunell har bland annat varit vd för SEB och International Finance Corporation, som är en del av Världsbanken.

www.salutogent.se 0322-63 70 00

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

11

RAKT PÅ AV

TIM ANDERSSON

FOTO: PET TER SAND

– Man lyfter ofta fram det extroverta NÄTVERKANDE I ALL ÄRA, MEN VILL MAN HA TILLVÄXT I ETT FÖRETAG KAN DET VARA SMART ATT SÄTTA EN ENSAMVARG PÅ CHEFSSTOLEN. DET VISAR JONAS FASTH I SIN LEDARSKAPSFORSKNING. Berätta kort om din nya doktorsavhandling.

– Jag har intervjuat 60 företagsledare i små- och medelstora företag om hur de arbetar för att skapa tillväxt. När jag såg deras interaktionsmönster såg jag snabbt att det skilde sig åt ganska mycket mellan olika grupperingar.

Vilka olika chefstilar fanns i grupperna?

– Jag kunde urskilja fyra stycken. I den första gruppen är de ensamma, men engagerar sig mycket i det operativa, själva produktionen. I den andra gruppen är de också ensamma, men dessutom distanserade från den vardagliga produktionen. De ägnar sig i stället åt det strategiska, affärsplaner och sådant. Den tredje gruppen är distanserad från produktionen, men pratar med väldigt mycket människor. Den sista gruppen är engagerad i produktionen och träffar dessutom väldigt mycket människor, kunder och leverantörer.

Vilket chefskap skulle var mest framgångsrikt enligt traditionell ledarskapsLäs mer om forskning? ledarskaps­ forskning på – I traditionell entreprenörsforskchefstidningen.se ning lyfter man ofta fram det extroverta, vikten av att bygga nätverk och så. Utifrån den här forskningen skulle man tro att det är de öppnaste, de som pratar mycket med andra, som skulle vara de mest framgångsrika. Men så är det inte.

De mest framgångsrika är i stället … ?

– Ensamvargarna, de som vill vara i produktionen och som inte interagerar med särskilt många andra. Men observera, bara i den här studien. Jag går inte ut och säger:

Jonas Fasth, Handelshögskolan i Göteborg, har disputerat med avhandlingen Företagsledares arbete och tillväxt.

det är så här man ska vara för att bli en framgångsrik chef. Min poäng är i stället att det finns många vägar till framgång.

Hur kan man använda dina resultat praktiskt?

– På två sätt. Dels kan företagarna själva använda resultaten som underlag när de diskuterar hur de jobbar. Jag tror att det kan finnas ett mervärde i att blanda olika stilar. Dels tror jag att innovationssystemet, med inkubatorer, konsulter och banker, skulle kunna använda det för att fundera på: Hur möter vi de här cheferna, så att vi inte prackar på dem affärsplaner och nätverk? De kanske har behov av att bolla, men på andra sätt. Ensamvargarna vill i första hand titta på hur andra gör, inte att andra ska titta på deras verksamhet.

Vad håller du på med nu?

– Nu vill jag göra en kvantitativ studie, en stor enkätundersökning med många företagare där de själva får klassificera sig.

Då kan man undersöka om olika stilar är olika framgångsrika i olika branscher.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

12

•

ANNONS

GLÄDJESPRIDAREN! UPPTÄCK MÖJLIGHETERNA MED TILLFÄLLIGA LOKALER – SE TEMPORENT.SE

oduler orents m p m e T i ttade in bbt och När vi fly tånd sna ts o m s n lernas ale en. Modu s person tt e y d fl a r ll d ti n ä för a et positiv iktigt bra k r c r y a r m e v g de ble mme fun gar och utry reläsnin t fö e , it n il te ib ö x fle ts för m ov av pla våra beh mation.

Skåne och infor e Region jektledar Kristina

, pro

Olofsson

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

13

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

14

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

15

Borlänge lyfts fram som ett fördöme.

FOTO: ANDER S WAHL /BORL ÄNGE KOMMUN

Laura Hartman leder Tillitsdelegationens arbete.

FOTO: CATRIN ARHUSIANDER /REGERINGSK ANSLIET

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

16

FENOMENET

Jakten på det perfekta styret Mer tillit, större handlingsutrymme och ökat fokus på medborgaren. Det är vad som behövs i offentlig verksamhet, enligt Tillitsdelegationen.

Men går de fina orden att omsätta i praktiken?

AV

EMMELI NILSSON

FÖRSLAG} Efter två års arbete lämnade den politiskt tillsatta Tillitsdelegationen in sitt slutbetänkande i juni. I sina slutsatser konstaterar delegationen att medarbetare inom välfärden i högre utsträckning måste få påverka hur verksamhetens tjänster utförs. Mer tillit och handlingsutrymme för anställda är nödvändigt och detaljstyrningen måste minska.

Bland de mer konkreta förslagen från Tillitsdelegationen finns generella statsbidrag som huvudprincip, sammanhållen styrning av välfärdssektorn för att minska motstridiga styrsignaler, och fler möjligheter till försöksverksamheter i så kallade frikommuner.

Några organisationer, som Akademikerförbundet ssr och skl, reagerade positivt på förslagen. Men i allmänhet har reaktionerna varit få. Sommarsemestrar och valrörelse har kommit i vägen, och någon het valfråga har välfärdens styrning knappast blivit.

När den rödgröna regeringen tillsatte Tillitsdelegationen 2016 var det till stor del ett svar på en långvarig kritik mot styrmo-

dellerna i offentlig sektor: överdrivet fokus på kvantitativa mål med tung administrationsbörda som följd, meningslös pinnräkning och avprofessionalisering.

Riktigt så hård vill dock inte delegationens ordförande Laura Hartman vara mot den styrning av välfärden som vunnit mark de senaste decennierna.

– Reformerna kom som ett svar på åttio­talets kritik mot tjänstemannavälde.

Det fanns en uppfattning om att professionerna gjorde som de själva ville. Man hade god anledning att reformera och få

>>

”Många är där i tanken, men inte lika mycket i handling.

Nu är tiden mogen.”

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

17

Jobbmöte i Borlänge. Fr v: Lena Jakobsson, Tomas Ahlin, Annelie Bergman och Lars Walter.

>>

mer måluppfyllelse, stärka brukarens röst, säger Laura Hartman, som samtidigt anser att ambitionerna slog över och gav ett alltför ensidigt fokus på byråkrati och konkurrens.

– I grunden handlar det om att hitta en bra balans mellan tre olika styrprinciper.

Det behövs goda incitament och konkurrens, lagar och regelverk, och tillit till medarbetarnas förmåga. Den senare styrprincipen har fått för lite utrymme.

I sin slutrapport skriver Tillitsdelegationen att kultur, värdegrund, ledarskap och medledarskap måste få en mer framskjuten roll i styrningen av välfärden. För att bygga tillit i och mellan offentliga organisationer krävs bland annat gränsöverskridande samarbeten och lösningar med medborgaren i centrum. Ledarskapet ska vara tillitsbaserat och bygga på aktiv dialog och tydlig rollfördelning.

Borlänges kommundirektör Åsa Granat.

– Många är där i tanken, men inte lika mycket i handling. Nu är tiden mogen och vi hoppas att våra resonemang och exempel kan inspirera, säger Laura Hartman.

Ett exempel som lyfts upp som ett föredöme är Borlänge, som redan 2008 fattade beslut om att se över styrningen i kommunen. Man ville få fram en tydlig och välförankrad organisation med medborgaren i fokus, en kombination av stark styrning och decentralisering, och ett ledarskap som skapade engagemang och tillit, förklarar kommundirektören Åsa Granat.

– En del säger att tillit är flum. Jag tycker att delegationen har varit bra på att beskriva vad det handlar om. Det handlar inte om fritt valt arbete, utan om samarbete inom tydliga ramar.

Att få till organisationskulturen är det viktigaste, menar hon. Borlänge kommun har lagt stor energi på att ta fram värde-

”Välfärdssektorn måste bli en arbetsplats som människor vill till.

Då räcker inte vackra ord.”

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

18

ANNONS

FOTO: K ARIN RICK ARDSSON/BORL ÄNGE KOMMUN

Ny chefs- och ledarskapsetik med Erika Falkenström!

Vill du bidra med dina etiska dilemman?

Mejla hanna.broberg@akademssr.se

”Hade jag sagt åt medarbetarna hur de skulle jobba, hade det blivit fel”, säger socialchefen Tomas Ahlin.

grunden ”Jag finns här för Borlängebon.

Jag gillar utmaningar. Jag möter varje människa med öppenhet.”

– Det ovanliga är att vi använder den väldigt aktivt. I medarbetarsamtal och vid rekrytering, i våra ledarutvecklingsprogram och i vårt utvecklingsarbete. Den är en kompass i vardagen, säger Åsa Granat.

Chefens roll är till stor del att stödja medarbetarna och undanröja hinder, anser hon. Medarbetarna jobbar närmast medborgarna och vet vad som behövs.

Ett konkret exempel finns i kommunens social­tjänst. För ett par år sedan uppmärksammade personalen att våldsutsatta kvinnor fick splittrat stöd från kommunen med långa ledtider och svårigheter att navigera mellan de olika stödfunktionerna. En grupp socialsekreterare föreslog en ny organisering med ett sammanhållet familje­våldsteam, bestående av både socio­nomer och öppenvårdspersonal, som enbart skulle jobba med våld inom familjer. Teamet blev verklighet och nu bedömer kommunen att fler personer som drabbats av våld i nära relationer fått hjälp än tidigare. Tomas Ahlin, chef för socialtjänsten i Borlänge, förklarar: – Förändringen var medarbetardriven. Hade jag sagt åt medarbetarna hur de skulle jobba, hade det blivit helt fel. Att lita på sin personal är hela tanken med tillitsbaserad styrning.

Chefstidningen får du som chef, personalvetare eller egenföretagare och som medlem i Akademikerförbundet SSR

2018 MÖTESPLATSEN FÖR DIG SOM ARBETAR INOM HR OCH PERSONAL. NI BJUDS PÅ MÄSSA, FÖRELÄSNINGAR, TÄVLINGAR/UTLOTTNINGAR OCH MINGEL I EN HÄRLIG MILJÖ.

Kostnadsfri anmälan, inkl måltider under dagen!

BESÖK OSS NÄR VI KOMMER TILL DIN STAD: 31 augusti – Sundsvall 7 september – Gävle 19 oktober – Örebro 26 oktober – Helsingborg

9 november – Stockholm 16 november – Linköping 23 november – Göteborg

Läs mer på: www.hr-dagen.se 2018 BLIR DET FJÄRDE ÅRET SOM VI GENOMFÖR HR-DAGARNA RUNT OM I LANDET. ”98% av besökarna ger HR-Dagen betyget bra eller mycket bra och skulle gärna besöka eventet igen.”

Arrangör: Marknadsrespons AB www.marknadsrespons.se | www.hr-dagen.se

>>

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

19

”Vi har en tillsynsmyndighet som varit väldigt repressiv. Gör vi fel ska vi skämmas och få böter.” har generellt blivit väl>> digtSocialtjänsten specialiserad, anser han. Det har gjort att tanken med socialtjänstlagen – helhetsperspektivet – tappats bort. Därför har man i Borlänge valt att jobba med just systemsyn, vilket dock sker i motvind enligt Tomas Ahlin.

– Staten detaljstyr och begränsar i stället för att lita på att vi löser uppdraget. Sedan har vi en tillsynsmyndighet som varit väldigt repressiv och juridisk. Gör vi fel ska vi skämmas och få böter. Det skapar ingen tillit, säger han.

Peter Jansson, seniorkonsult med lång erfarenhet av chefspositioner i svenska kommuner, hade hoppats på mer konkret stöd från Tillitdelegationen för det fortsatta arbetet framåt. Handfasta verktyg

som kommuner och andra offentliga aktörer kan använda. Han menar att även fler stora och grundläggande frågor behöver diskuteras av Tillitsdelegationen, och i allmänhet, så som välfärdssektorns grundvalar. Vad ska socialtjänsten stå för? Vad ska ingå i den offentligt finansierade välfärden?

– Det stora problemet i dag är att vi inte har tillräckligt med utbildad personal. Välfärdssektorn måste bli en arbetsplats som människor vill till. Då räcker inte vackra ord.

Att få tid att utveckla verksamheten kan vara en utmaning i välfärdens ofta hårt pressade verksamheter. Det ser även Tilitsdelegationens ordförande Laura Harman. Samtidigt betalar sig satsningar ofta i slutänden, och hårdare styrning leder ofta ändå inte till ordning på ekonomin, menar hon. För att få igenom större tillit krävs arbete på alla nivåer, enligt Hartman. Relationen mellan stat och kommunledning måste vara tillitsfull. Och välfärdens chefer måste ändra synen på sin roll.

– Vi måste främja en annan typ av ledarskap, från kontrollerande till möjliggörande. Chefen måste fråga sig själv, hur skapar jag de bästa förutsättningarna för medarbetarna att göra ett bra jobb gentemot medborgarna?

•

MOTVERKA DUBBLA STYRSIGNALER Den rödgröna regeringen tillsatte Tillitsdelegationen i juni 2016. Syftet var att delegationen skulle arbeta för ökad tillit i styrningen av offentlig sektor. Delegationen fick i uppdrag att genomföra projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling i kommunal verksamhet och i styrningen av kommuner och landsting. I juni kom slutbetänkandet.

NÅGRA AV FÖRSLAGEN ÄR: Generella statsbidrag som huvudprincip, i stället för riktade bidrag.

Sammanhållen styrning av välfärdssektorn för att motverka motstridiga styrsignaler från stat och kommun.

Bättre balans mellan styrsignaler så att styrningen inte blir för detaljstyrande.

Policylabb, försöksverksamheter och frikommuner

• • • •

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

20

som ger fler möjligheter att testa nya sätt att arbeta. ”Lärande tillsyn” med ökad dialog mellan den som granskar och dem som granskas.

•

Tillitsdelegationen har också fått i uppdrag att genomföra projekt för att uppnå en mer tillitsbaserad styrning i statliga myndigheter. Detta ska redovisas senast den 13 oktober 2019.

100% TEAMWORK Det är tidig eftermiddag och dina medarbetare samlas i foajén. Du hälsar alla välkomna och bjuder in till salongen. Ljuset dämpas och på vita duken visas uppsatta mål och ni diskuterar hur de ska nås.

Idéerna flödar och motivationen är på topp. Sorlet av rösterna stiger i styrka när framtidens strategi, mål och vision kommer samman. Efter god mat, dryck och trevligt mingel avslutas kvällen med en bioaktuell film från topplistan.

En kick-off med både nytta och nöje.

UPPLEV BIOEFFEKTEN SF Bio är en rikstäckande biografkedja med möteslokaler i 16 av Sveriges största städer. Boka färdiga mötespaket och få samma smidiga upplägg i hela landet.

Få mer information samt prisbild för mötespaketen på:

motenochevent.se

TEMA: HR-STÖD

– Det blev stiltje Konflikter, offentlig kritik och mediedrev. I tuffa situationer ska HR ta hand om personalen.

Men vad händer när det blåser kring chefen?

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

22

11 SIDOR

OM ATT SAKNA SUPPORT CHEFEN}

"Jag hade önskat att någon lyft luren" PSYKOTERAPEUTEN}

"HR bör erbjuda kristerapi" HR-DIREKTÖREN}

"Jamsa inte med om fel begåtts"

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

23

TEMA:

HR-STÖD

Kerstin Hesslefors Persson önskar att hon hade fått bättre stöd av HR när hennes arbete ifrågasattes. Men hur uppbackningen bör fungera i praktiken är experterna oeniga om.

AV

EMMELI NILSSON

FOTO

CHRISTIAN ANDERSSON

ILLUSTR ATION

BJÖRN ÖBERG

MÖNSTER} I januari 2014 blev Kerstin Hesslefors Persson Lunds första kvinnliga domprost. Då hade hon nästan 30 år bakom sig som präst och hade under lång tid riktat in sig mot ledarskapsfrågor, läst arbetspsykologi och jobbat mycket med både sitt eget och andras ledarskap.

Som domprost i Lund fick hon inte bara ansvar för omkring 200 anställda, utan också uppdraget att leda ett stort förändringsarbete. Sju pastorat slogs samman till Lunds pastorat och Kerstin Hesslefors Persson ansvarade för att leda all verksamhet, genom att leda mellanchefer.

– Det var jätteroligt. Processen följde de mönster som brukar finnas i förändringsarbete, vissa gasade och andra bromsade.

Jag mötte förtjusning men också motstånd.

Det gjorde mig inte orolig, det är så det fungerar, säger Kerstin Hesslefors Persson.

Förändringsarbetet pågick under flera år och tidvis var det tungt. Kerstin Hess-

”HR ska vara bäst på människokunskap.”

lefors Persson arbetade mycket med dem som ledde det administrativa arbetet som ekonomi, personal och fastighet. Att stödja de administrativa funktionerna var att indirekt stödja hela verksamheten, ansåg hon.

Men det var inte alla som förstod varför hon valde att arbeta så mycket med de stödfunktionerna.

– Under hela resan på tre år såg jag att en och annan tröttnade. Jag var också trött, men såg samtidigt att det vände.

I januari 2016 fick kyrkorådet – pastoratets styrelse – en ny ordförande. Ett drygt halvår senare, i september, upplevde Kerstin Hesslefors Persson en tydlig hint om att alla inte var nöjda med hennes arbete. Då hade hon precis dragit igång ett omfattande ledarskapsutvecklingsprogram för att stärka det gemensamma arbetet i ledningsgruppen.

– Jag märkte att det blev stumt och konstigt runt mig. Man brukar säga att det blåser kring någon, men i mitt fall blev det snarare stiltje, säger Kerstin Hesslefors Persson.

Ett par veckor senare stod det klart att hon och styrelseordföranden inte alls hade samma bild av hur den nya organisationen skulle fungera. Hon förstod snart att

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

24

>>

Kerstin Hesslefors Persson fick lämna jobbet som domprost i Lund under ett förändringsarbete.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

25

TEMA:

HR-STÖD

>>

arbetsgivaren ville att hon skulle skriva på en frivillig överenskommelse om att sluta med omedelbar verkan.

Kerstin Hesslefors Persson hamnade i chock. Hon omdisponerade sin arbetstid så att hon kunde stanna hemma några dagar för att försöka tänka över situationen. Då upplevde hon att det blev ännu tystare.

Från det att hon fick beskedet om överenskommelsen tills hon slutade var det ingen från arbetsplatsen som hörde av sig till henne, berättar hon.

– Det var ovärdigt, förfärligt. Ingen ringde och frågade hur jag hade det eller hur jag mådde.

Allt vändes upp och ner inom loppet av

”Chefsrollen är oerhört utsatt i dag.”

två veckor. Tidigare hade hon arbetat nära hr och de administrativa funktionerna och använt dem som stöd i sitt eget arbete.

Nu hade man därifrån tagit fram underlaget för överenskommelsen om hennes avslut.

Vid de kommande förhandlingarna om överenskommelsen om att hon skulle sluta fick Kerstin Hesslefors Persson stöd av en facklig representant från Kyrkans akademikerförbund, som tidigare varit hennes motpart vid löneförhandlingar.

– Hon gjorde sitt bästa för att jag skulle få ett bra avtal. Men jag ville ju inte lämna mitt jobb.

Samtidigt ville Kerstin Hesslefors Persson inte göda konflikten. Att stanna kvar hade varit svårt. I förhandlingarna begärde hon bland annat att få chefshandledning av en extern konsult betald av arbetsgivaren.

Det fick hon också, något hon är stolt och tacksam över i dag, nästan två år senare.

Handledningen behövdes för att hon skulle kunna bearbeta och lära sig leva med kon-

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

26

>>

DET GÄLLER OM DU FÅR GÅ De flesta chefer omfattas av lagen om anställningsskydd, Las, och kan sägas upp av personliga skäl eller arbetsbrist. Avsked kan bli aktuellt om en chef grovt åsidosatt sina skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

Chefer som sägs upp på grund av arbetsbrist kan erbjudas stöd och särskilda program av exempelvis parts­ ägda Trygghetsrådet, om

arbetsgivaren har ett sådant avtal.

Arbetsgivare och chef kan också avsluta en anställning genom en frivillig, gemensam överenskommelse. Då kan ett avgångsvederlag betalas ut, ofta ett antal månadslöner.

Parterna kan också komma överens om att arbetsgivaren ska betala coachning eller liknande åt chefen.

Chef i företagsledande

ställning eller motsvarande omfattas inte av Las och oftast inte heller av kollektivavtal.

Det gör att en uppsägning inte behöver vara sakligt grundad.

Parterna förhåller sig i stället till det avtal de skrivit om exempelvis uppsägningstid och avgångsvederlag. Under uppsägningstiden har chefen rätt till de förmåner som ingår i anställningen, oavsett om hen är arbetsbefriad eller ej.

KÄLLOR: LAS, MARGARETHA SANDBERG, LEDARNA MM.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

27

”Jag tycker HR ska ringa, visa stöd, erbjuda kristerapi. Även om det är chefen som gjort fel.” >>

sekvenserna av den stora omställningen.

En chef som köps ut måste få stöd av arbetsgivaren, såväl praktiskt som juridiskt och psykosocialt, anser Kerstin Hesslefors Persson. Det bör finnas en plan och strategi för att hantera den psykosociala arbetsmiljön när någon form av kris uppstår – även för chefer som får gå.

– Jag hade önskat att det fanns personer som i sitt ansvar som arbetsgivare, kollegor eller hr hade lyft luren och frågat hur jag hade det. Gett medmänskligt stöd. Ställt frågan, hur mår du? Inte konstigare än så.

Det är en uppfattning som Charlotta

Wikström, organisationskonsult på Stardust consulting och psykoterapeut, delar helhjärtat.

– Att isolera en person hemma är det värsta man kan göra. Man ska få in personen till arbetsplatsen, se till att den får internt stöd. Även om chefen sägs upp – lämna inte honom eller henne i sticket. hr har ett medmänskligt ansvar att stötta chefer som får sluta, anser Charlotta Wikström. Det är dessutom viktigt för arbetsgivarens rykte.

– På företag där anställda tvingas hem så klipper man ofta all kontakt. Jag tycker

ANNONS

Jag tar notan.

Eller?

Att få sin lön i tid är en självklarhet.

Men det sker inte av sig självt, faktiskt.

Vi arbetar med väldigt smarta systemlösningar och molntjänster som ger en mer effektiv lönehantering för alla typer av företag.

Men det behöver du inte alls lägga på minnet. Om du inte själv fattar beslut kring ekonomi och personal eller om du är den som ser till att rätt person får rätt lön, vill säga. Då hittar du allt du behöver veta på kontek.se Kontek.

Någon att räkna med.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

28

TEMA:

HR-STÖD

hr ska ringa, visa stöd, erbjuda kristerapi. Även om det är chefen som gjort fel. Du har aldrig en aning om när du träffar personen igen. Chefsrollen är oerhört utsatt i dag, säger Charlotta Wikström. hr ansvarar för att styra organisationskulturen åt rätt håll, menar hon. Kulturen betyder mer än regler och policys när en kris uppstår. Hur behandlar man varandra på arbetsplatsen?

– hr har en jätteviktig roll att med integritet främja goda beteenden och samtidigt visa att man inte tolererar dåliga beteenden.

>>

ANNONS

Mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet – för ökat tillit, kvalitet och rättssäkerhet •

• • •

• •

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

29

TEMA:

HR-STÖD

>>

För att uppnå en god organisationskultur krävs noggrannhet vid chefsrekrytering, enligt Charlotta Wikström, som tror att hr-funktionerna behöver arbeta mer strategiskt med frågan i framtiden. Men hr ska också stötta och utveckla de befintliga cheferna, och ge dem verktyg för att klara olika kriser och drev. Självkännedom är en faktor som bidrar till bättre förutsättningar för chefen att hantera svåra situationer.

– Ytterst är det chefens eget ansvar. Men jag tror hr måste hjälpa till att lägga upp en plan och process för hur man agerar vid exempelvis ett mediedrev, säger Charlotta Wikström.

Birgitta Björk, chefskonsult med lång ledarskapserfarenhet, har träffat många chefer i utsatta situationer. I sitt arbete stöttar hon chefer och organisationer som befinner sig i någon form av kris, och som i bland slutar med att chefen måste lämna sitt jobb.

I tuffa lägen där en chef hamnar i interna konflikter, utsätts för stark kritik eller råkar ut för ett mediedrev blir det lätt

Charlotta Wikström.

Marie Hallander Larsson.

Birgitta Björk.

så att chefen känner ensamhet och förtvivlan, menar hon.

– Det är en sorgeprocess man går igenom, och som man behöver prata om. Att inte prata om det skapar skuld, skam och ångest. Man behöver någon som lyssnar och ger stöd, säger Birgitta Björk, som själv har erfarenhet av att ha lämnat en chefstjänst när situationen blev ohållbar.

Men det är inte hr-avdelningen som främst ska prata med en utsatt chef för att ge personligt stöd, anser Birgitta Björk.

Istället är det bättre att hr hittar en extern part som kan stötta chefen, som företagshälsovården eller en annan konsult utifrån.

I en krissituation behöver chefen träffa någon som inte är involverad i situationen på arbetsplatsen.

– hr-avdelningens roll är att stödja företagsledningen så att den agerar rätt och riktigt enligt alla lagar och regler som gäller. hr ska också se till att chefen som medarbetaren får personlig stöttning externt och vara behjälpliga med stöd i sakfrågor inom hr-området, säger Birgitta Björk. hr måste balansera mellan att inte välja

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

30

sida och att samtidigt företräda arbetsgivaren. Det säger Marie Hallander Larsson, i dag hr-direktör på Akademiska hus och tidigare hr-chef på Försäkringskassan.

– Man tjänar inte på att tycka synd om någon. hr måste stå upp för organisationens värden och värderingar, ta ansvar för helheten, säger Marie Hallander Larsson.

Som hr-representant måste man kunna säga till en chef om han eller hon är på fel bana. Har fel begåtts ska man inte ”jamsa med”, tycker Marie Hallander Larsson.

Samtidigt ska man vara uppmärksam på om någon verkar må dåligt. Framför allt har hr en skyldighet att kommunicera med utsatta chefer. Chefer upplever ofta att de får för lite information, eftersom medarbetarna ofta utgår från att de vet mer än de vet. hr ska hjälpa chefen att vrida och vända på vad som händer, och diskutera varför saker sker, enligt Marie Hallander Larsson.

Bäst är om man i förväg kan planera för olika händelser där man vet att det finns en risk att människor blir upprörda, exempelvis omorganisationer.

– Där har hr en viktig roll att göra risk­ analyser. Att reda ut vad som kan hända och om det går att förbereda chefen på något sätt, säger Marie Hallander Larsson.

Uppstår en ren mobbningssituation mot chefen på arbetsplatsen har hr i egenskap av arbetsgivarrepresentant en skyldighet att agera, precis som när vilken medarbetare som helst utsätts, påpekar Marie Hallander Larsson.

Hon är delvis kritisk mot det sätt många hr-avdelningar jobbat på de senaste åren.

Mycket fokus har legat på digitalisering, system och struktur; mindre på att faktiskt möta medarbetarna på ett mänskligt plan.

– Det är mer fancy att gå på seminarium om digitalisering än om konflikthantering. Men ju mer teknik vi har desto mer måste vi balansera upp med mjukvara. hr ska vara bäst på människokunskap, säger Marie Hallander Larsson.

Hon betonar att arbetsgivaren och hr har ett ansvar att tydligt förklara vad som hänt även när en chef tvingas lämna arbetsplatsen. Fakta och ärlighet måste vara ledord.

– Förstår chefen inte varför den fått sluta så blir det jättesvårt att ta sig vidare

>>

”Man tjänar inte på att tycka synd om någon. HR måste ta ansvar för helheten.”

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

31

TEMA:

HR-STÖD

Kerstin Hesslefors Persson fick stöd av en chefshandledare för att hitta ett bra avslut.

>>

2 ­FRÅGOR TILL ...

sedan. hr ska säkerställa att chefen har en tydlig bild av vad som hänt och varför.

Nu har det gått snart två år sedan Kerstin Hesslefors Persson fick lämna sin tjänst som domprost i Lund. Med stöd av chefshandledaren har hon hittat sätt att avsluta sin tid i Lund, trots att hon fick lämna sin tjänst abrupt. Hon har träffat förtroendevalda, anställda och ideella medarbetare vid flera tillfällen och hon avskedspredikade i Lunds domkyrka.

– Jag har haft intentionen att lämna med eftervärme och göra hedervärda avslut.

Det har hjälpt mig.

Kerstin Hesslefors Persson förstår att det kan uppstå lojalitetskonflikter på en hr-avdelning. Ska de hjälpa sin högsta chef eller arbetsgivaren när det uppstår en konflikt?

– hr-personalen jobbar hårt i organisationsförändringar och de har nog inte alltid beredskap för att även chefen kan bli utsatt. Men ingen människa klarar sig ensam. Vi behöver alla stöd och medmänsklighet.

MARGARETHA SANDBERG, FÖRE DETTA HR-CHEF I SUNDBYBERGS STAD OCH ORDFÖRANDE I SVENSK CHEFSFÖRENING. Om chefen vill ha stöd under en turbulent period där den får ta emot hård kritik – har HR skyldighet att ge det?

– På chefer ställer man extra höga krav. HR måste försöka reda ut vad som hänt. Det avgör om man ska stötta eller inte stötta chefen. Blir det en arbetsrättslig process måste man ta in externt stöd, då kan inte HR internt stötta. HR ska luta sig mot de regler och riktlinjer som finns.

Har HR någon skyldighet att hjälpa chefen vidare till nästa jobb?

– Nej, det finns ingen skyldighet. Men kommer man till en punkt där man är överens om att man ska skiljas åt kan arbetsgivaren exempelvis erbjuda någon form av chefscoachning.

•

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

32

L

#socionomdagarna #socionomdagarna #socionomdagarna

Glimtar ur årets program: Glimtar ur årets program: Glimtar ur årets program:

Wanja Astvik

Hållbar socialtjänst Wanja Astvik

Hållbar socialtjänst Wanja Astvik Hållbar socialtjänst

Sophie Arnö

Martin Forster

Det viktigaste varje Martin Forstergöra förälder behöver DetMartin viktigaste varje Forster förälder behöver göra Det viktigaste varje förälder behöver göra

Hanif Azizi

Julia Engström

Bo Hejlskov Elvén

#Metoo – vad gör vi nu?

Lågaffektivt bemötande

#Metoo vad gör vi nu?

Julia–Engström #Metoo – vad gör vi nu?

Lågaffektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén Lågaffektivt bemötande

Julia Engström

Christina Stielli

Bo Hejlskov Elvén

Simon Häggström

Barn på flykt

Därför extremism!

Arbetsglädje? Ja tack!

Människohandel

Barn påArnö flykt Sophie Barn på flykt

Därför extremism!

Hanif Azizi Därför extremism!

Arbetsglädje?

Ja tack!

Christina Stielli Arbetsglädje? Ja tack!

Människohandel Simon Häggström

Sophie Arnö

Hanif Azizi

Christina Stielli

Simon Häggström

Människohandel Se hela programmet på www.socionomdagarna.se Se hela programmet på www.socionomdagarna.se Arrangeras av: programmetI samarbete med: Organiseras av: Se hela på www.socionomdagarna.se Arrangeras av: Arrangeras av:

I samarbete med: I samarbete med:

Organiseras av: Organiseras av:

Läs mer och boka din plats på: www.socionomdagarna.se

Tfn: 08 587 662 00

Läs mer och boka din plats på: www.socionomdagarna.se Läs mer och boka din plats på: www.socionomdagarna.se

Tfn: 08 587 662 00 Tfn: 08 587 662 00

Läs mer och boka din plats på socionomdagarna.se

Tfn: 08 587 662 00

balans

SNÄLL INNESPORT LESS PÅ ATT SPRINGA BENEN AV DIG PÅ EN JÄTTESTOR TENNISPLAN? PROVA RACKETSPORTEN PADEL. MAN BEHÖVER INTE BLI SÄRSKILT SVETTIG OM MAN INTE VILL, SÅ DET ÄR EN PERFEKT LUNCHAKTIVITET. AV

MARIK A SIVERTSSON

FOTO

ISTOCK

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

34

NYTT} Padel är kort beskrivet en sport

men padel är inte lika intensivt som squash och tennis. Vi jagar inte bollen, vi slipper de ryckiga rörelserna med snabba start och stopp. Det är behagligt för kroppen.

Den första banan öppnades i Båstad redan för tio år sedan, men de flesta banorna i Sverige har byggts de senaste tre åren. Kändisar som Zlatan, Måns Zelmerlöw och Patrik Forsberg äger anläggningar, vilket inte direkt har varit till men för sporten.

– Zlatans anläggning var nog det bästa som hänt padeln i Sverige hittills. Men intresset ökar förstås med tillgången till platser att spela på. 2016 kom det upp fyra anläggningar bara i Stockholm. Och det är massor på gång, konstaterar Novy Karlsson.

Svenska padelförbundet vill nu öka statusen och renodla sporten. Hittills har man fått nobben från Riksidrottsförbundet men 2019 kommer ytterligare en ansökan att lämnas in. I dag finns 250 banor i Sverige, lite ojämnt utplacerade. Koncentrationen är störst runt större städer, även om Falun har tre banor. Västkusten har flest, men östkusten knappar in. Och trots att det främst är en inomhussport är Luleå den hittills nordligaste utposten.

Man ska alltså ha lite tur för att kunna ta en lunchmatch med kollegorna. Än så länge.

som spelas på en mycket liten tennisbana med ett racket som påminner om ett squashracket. Det är lätt att lära sig. Ganska snart efter att du slagit din första underhandsserv kan du vinna tävlingar. Visst låter det coolt? Det har förstås en del att göra med att padelsporten är rätt ny i Sverige.

– Det som är fantastiskt är att det finns tävlingar för alla. Många av tävlingarna är främst sociala, alla spelar med alla. Det blir någon som vinner men det är inte det viktigaste. Det handlar om att ha roligt, säger Novy Karlsson, ordförande i Svenska padelförbundet.

Han har varit aktiv padelspelare i tre år, lika länge som själva förbundet har funnits. Fyra dagar i veckan är han instruktör.

Den lilla planen är snäll mot nybörjare.

Ytan är lätt att täcka in. Dessutom finns inte avgränsande linjer, i stället omgärdas planen av glas och galler som liksom i squash får användas i spelet.

Slagen är enkla och raka, men en studs i gallret kan överraska motståndarna.

– Naturligtvis rör vi på oss,

•

”Vi slipper de ryckiga rörelserna med snabba start och stopp.”

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

35

Martin Ärnlöv tror mer på hejarop än förmaningar.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

36

PORTRÄTTET

Otålig idealist

För 15 år sedan lämnade Martin Ärnlöv näringslivet för frivilligsektorn.

Nu styr han Röda Korset med en ledarstil från två världar.

AV

JENNIE AQUILONIUS

FOTO

YLVA SUNDGREN

per inför eftermiddagens möte med Kriminalvårdsstyrelsen angående ett samarbete Den frågan ställde sig Martin Ärnlöv för där frivilliga besöker personer som sitter i drygt 15 år sedan – och lämnade näringshäkte. Den första tiden på jobbet har han livet. I mars tillträdde han som generalseägnat åt att sätta sig in i Röda Korsets tre kreterare för svenska Röda Korset. ben: den internationella verksamheten, – Jag har en stark drivkraft i att vara med den professionella tjänstepersonoch ta ansvar för världen utifrån sorganisationen och frivilligarbetet de förutsättningar som jag har fått, MARTIN ÄRNLÖV i de 839 kretsarna, som lokalförensäger Martin Ärnlöv där han sitter i ÅLDER: 53 år. ingarna kallas. ett konferensrum på Röda Korsets FAMILJ: Fru och tre söner.

Martin Ärnlöv har inte alltid huvudkontor i Stockholm.

BOR: Göteborg. räddat världen. Som tonåring på Han har inte riktigt vant sig vid MÖTEN: Fem om dagen.

80-talet var han reporter på lokaldet aktivitetsbaserade kontoret där LEDARSKAPSMOTTO: Walk tidningen i hemstaden Alingsås. ingen har eget rum. Martin Ärnlöv the talk.

Han gjorde reportage från folkparöppnar sin ryggsäck och visar sitt TANKAR ENERGI: Umgås ker och skrev om Ebba Grön och plastfickesystem för alla papper med familj och vänner, baGyllene Tider.

Men så recenserade som envisas med att samlas på hög. dar i havet, är fotbollsträna19-åringen Niclas Wahlgrens spelDe röda plastfickorna är för saker re för ett juniorlag i Mölndal ning och var inte imponerad.

Den som ska göras samma dag och de utanför Göteborg. unge reportern lovade att äta upp gula är för de kommande dagarna. sin egen artikel om flickidolen inte – Det är en överlevnadsstrategi var bortglömd inom ett år. Ett år senare var som jag skaffade mig för att hitta in i det.

Niclas Wahlgren tv-aktuell, hade börjat I dagens röda mappar finns material etablera sig som skådespelare och skulle ut från ledningsgruppsmötet på förmiddagen på stor sommarturné. De möttes igen för och om hur organisationen ska resa enligt intervju och middag i Stockholm. Martin sin hållbarhetsprofil. Här ligger också pap-

ENGAGEMANG} Varför finns jag på jorden?

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

37

>>

>>

Ärnlöv åt sin gamla artikel på toast med två sorters dressing.

– Det var kul att äta middag med honom, tugga i sig den där pappersartikeln och göra en grej av det.

Som 23-åring hoppade han på ekonomprogrammet vid Handelshögskolan i Göteborg. Han tyckte att Thomas Hammarberg, Amnestys generalsekreterare på internationell nivå som gått på Handelshögskolan i Stockholm, var cool. Martin Ärnlöv knattrade fram ett brev på sin skrivmaskin: ”Hur har du hamnat där?”

CV: Hammarberg skrev tillbaka: ”Lär 1981–1985 dig ett jobb ordentligt, men håll Tonårsreporter för kvar ditt engagemang som person.”

Alingsås tidning – Det hade jag med mig, ringan”Jag tyckte om att ta del av människors des i bakhuvudet. berättelser. Jag fick Martin Ärnlöv fick jobb som göra reportage från ekonom på industriföretaget skf folkparker och och blev sedan hög chef i den interintervjua artister nationella kemikoncernen Akzo som Ebba Grön och Gyllene tider.”

Nobel. Men om han skulle ta nästa steg i karriären måste familjen 1984–1988 antagligen flytta utomlands. Då Ekonomiprogrammet skulle hans fru Tove inte kunna på Handelshögskolan jobba utan måste ta hand om de i Göteborg ”Jag var nyfiken på tre barnen. Det gick vare sig ihop ekonomi. Jag var en med hennes vilja eller med Marsmåföretagsperson och tin Ärnlövs önskan om att vara en hade haft ett managenärvarande pappa. Men så snomentbolag för små kade Bräcke diakoni, en ideell vårdlokala rockband. Men det var inget av dem och omsorgsorganisation, rätt på som brejkade ...” honom. De behövde en ekonomichef.

1988–1993 – Jag lockades av att få komma Ekonom på SKF närmare livsnerven, då människor ”Det var lite status då att gå ut Handels befinner sig i ömtåliga lägen i sina och få jobb på ett liv och behöver stöd. Jag har allav de stora Göteborgstid varit nyfiken på människor och företagen. SKF var tycker om att ta del av deras liv och en rolig organisation berättelser. Du får stora möjligheatt vara i.” ter att göra det i en sådan organisa1993–2002 tion.

Controller och IT-chef Det uppstod en del kulturinom Akzo Nobel krockar när näringslivschefen klev ”Jag är stolt över vad in i den ideella sektorn. Martin vi åstadkom. Sverige, Europa och världen Ärnlöv var van vid effektivitet och behöver framgångsrika fokus, att jobba med tydliga mål företag som kan och driva på för att nå dem. Så var utveckla nya produkter det inte på Bräcke diakoni. på ett miljövänligt – Det gick så oerhört långsamt. sätt.”

Jag blev hemskt otålig.

Fortsättning på sidan 40 CHEFSTIDNINGEN 6 2018

38

I den ideella sektorn behöver han vara rundare i hörnen, men utan att förlora fokus. I ett företag är det enklare, resonerar han, målen är färre och mer konkreta. Det handlar i slutänden om att tjäna pengar. I en ideell organisation kan det uppstå konflikter mellan olika mål, en budget i balans är lika viktig som att hjälpa människor.

I Röda Korset vill han hitta ett ledarskap som fungerar både för dem som engagerar sig ide­ ellt i kretsarna och de professionella tjänstepersonerna som är en bra bit på väg i sina karriärer.

Då måste organisationens grunduppdrag vara tydligt.

– För Röda Korsets del tycker

PORTRÄTTET

”Jag har svårt att tänka mig något mer meningsfullt att lägga min tid på”, säger Martin Ärnlöv om sitt nya jobb.

jag inte att det är något problem. Vi har styrkan av att vara en långsiktig humanitär organisation med ett tydligt humanitärt grunduppdrag. Vi värnar den mänskliga aspekten och organisationens sätt att arbeta: neutralt, opartiskt, baserat på frivillighet och över hela världen. Sedan kan olika personer ha olika uppfattningar om vad det betyder just för dem eller vad som ska prioriteras.

Här har näringslivet något att lära, menar han. Den ideella sektorn är mer dynamisk och bättre på att motivera människor på djupet. Det görs ofta genom en grundad organisationsidentitet och klar uppfattning om varför man gör det man gör. I dag tycker Martin Ärnlöv att hans ledarskap består av hälften näringsliv, hälften ideell sektor.

– Vi bör lyssna in alla aspekter, men när

vi har gjort det, och det låter som att vi är överens, ska vi inte bara göra det vi kommit överens om då? Och när har vi gjort det klart? Hur mäter vi om vi är på väg åt det hållet? I början är det som att gå in ett par nya skor. Vi får gå korta sträckor i taget så att ingen får skoskav. Jag är mitt i den processen på Röda Korset.

>>

”Jag tror att människor gör ungefär det vi har kommit överens om.”

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

39

PORTRÄTTET

>>

Utanför det öppna fönstret vajar den stora Röda Korset-flaggan. Det brummar högljutt när bilarna spänner musklerna på Hornsgatan. Martin Ärnlöv vill att även Röda Korset ska ta i och bli en starkare röst i Sverige och världen. Sverige skulle överlag må bättre av ett starkare civilsamhälle, menar han, det är en underutnyttjad resurs. Organisationen kan också bidra mer till att inkludera nya svenskar i samhället och minska ojämlikheten.

Men att inkludera nya medborgare är inte helt lätt.

– Det måste vi göra tillsammans med kommuner och landsting och det är inte det lättaste i Sverige. Det är delvis en resursfråga, vi behöver frivilliga men också få tillgång till skattemedel eftersom vi måste ha anställda som kan koordinera frivilligheten. Det är

ett område där vi under de kommande tio åren måste ta märkbara steg framåt för att kitta ihop Sverige.

Martin Ärnlöv återkommer till ordet förtroende. Både han och Röda Korset är i förtroendebranschen. Styrelsen och tjänstepersonerna måste känna tillit till honom.

Allmänheten behöver tro på organisationen för att ge av sin tid och sina pengar.

Parterna i till exempel Syrien måste vara trygga med internationella Röda Korset för att organisationen ska få tillträde till krigszoner. Det är viktiga månader för honom nu, att vinna den där tilliten. Det ska ske genom tydlighet, ärlighet och att agera enligt sin värdegrund. Det förhållningssättet måste gå från högsta ledningen ner till varje frivillig. Lätt att säga – svårt att göra.

Men hur gör han själv? Martin Ärnlöv tänker efter. Han har hjälp av sin ekonombakgrund. Den ger en förmåga att se helheten och samtidigt gå ner på detaljnivå.

CV: – Jag flyger upp som en helikopter och försöker se hela terrängen, 2002 Ekonomichef och vice säger Martin Ärnlöv och snurrar vd för Bräcke diakoni med handen som en propeller, ”Stiftelsen hade pekfingret blir sedan till en borr problem med ekonomin när han fortsätter: och strategival i det – Och borrar ibland djupt ner nya landskapet med upphandlingar och i enskilda fall och följer dem hela vårdval.” vägen. Det är som att ta ett vävnadsprov på organisationen. Hur 2008 har vi hanterat den här situatioVd för Bräcke diakoni nen? Stämmer det med hur vi ”Bräcke diakoni var en underdog som växte säger att vi ska göra? kraftigt med nya Som ny generalsekreterare är uppdrag under min tid. det här också ett sätt att förstå Men vi var samtidigt verksamheten.

Han tror att folk, göteborgare och från så här några månader in i arberikets andra stad, det fanns alltid större tet, upplever att han är bra på att organisationer.” snabbt få koll på övergripande saker, men också kan vara enveten 2018 när det gäller små grejer.

Generalsekreterare för – Jag tror att människor gör Svenska Röda Korset ”En karriärmässig ungefär det vi har kommit överens höjdpunkt. Jag har om. De behöver mer uppmunthamnat rätt. Jag ran än förmaningar. Om det blir passar i den här ett sådant grundklimat utvecklas sektorn, jag trivs människor och då utvecklas även i den och tycker att jag förstår den.” organisationen.

•

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

40

Höstens konferenstips!

Stockholm 2-3 oktober 2018

Stockholm 9-10 oktober 2018

Framtidens äldreboende

Juridisk fördjupning för LSS-boende

Högre livskvalitet hos de äldre med effektiva byggprocesser!

Djupare kunskaper inom det juridiska ramverket kring LSS-boende!

Stockholm 13-14 november 2018

Stockholm 13-14 november 2018

Chef i sjukvården

Employer branding – offentlig sektor

Årets forum för chefer inom sjukvården!

För dig som arbetar med personal & rekrytering!

Stockholm 7-8 november 2018

Stockholm 28-29 november 2018

Chatbotar & digitala medarbetare

LSS-dagarna 2018

Effektivare verksamhet med hjälp av digitala medarbetare!

Senaste uppdateringen kring juridik, bemanning och bedömningar inom LSS!

Stockholm 20-21 november 2018

Chef HVB-hem Utveckla din roll som chef!

på tt a b a r % Få 15 f er ens er! dess a kon Använ

d kod

018 Chef2

rto . Gälle

För mer info & anmälan tiabkonferens.se

m 16 o

ktober

UTMANINGEN

Här satsar cheferna på återhämtning För att lyfta en tuff arbetsmiljö prövar Östersundshem obligatorisk träning och sextimmarsdag – samtidigt. Och sjuktalet har minskat från åtta till två procent.

AV

MARIK A SIVERTSSON

FOTO

SANDR A LEE PET TERSSON

VÄNDNING} De bredaste leendena på gymbakom införandet av både obligatorisk met sitter på gänget från det kommunala träning och sextimmarsdag. Det förra drog bostadsbolaget Östersundshem. Träning i gång för redan ett och ett halvt år sedan, och sextimmarsdag har förändrat deras det senare nu i februari. Forskare från vardag i grunden. Förra året låg sjuktalet Mittuniversi­tetet följer arbetstidsprojekpå över åtta procent, personatet. Det visade sig vara ont om len var utmattad och stressad. vetenskapligt grundade utvärStämningen kunde ha varit deringar av arbetstidsförkortbättre. Men nu är situationen ning. Östersundshem vill både UPPDRAG} en annan. När Chefstidningen bidra med kunskap och få ett Minska stressen är på besök är ett gäng chefer obestridligt kvitto på resultatet. och medarbetare mitt inne i ett – För oss har sextimmarsdaVERKTYG} lunchpass. Företaget betalar gen inneburit högre effektivitet.

Sextimmarsdag gymkortet.

Vi hade räknat med att produkoch obligatorisk – Gemenskapen är lika upptiviteten tillfälligt skulle sjunka träning skattad som motionen, konstade första tre månaderna men det terar kommunikationschefen har den inte gjort, konstaterar Malin Gunnarsson.

Jessica Lundqvist.

Intill henne tränar kollegor, Deras lösning är annars rätt en del smådansar lite till musiken i väntan kontraintuitiv: Personalen är stressad, ja på inspiration. men då kollar vi om de kan göra samma Det är Malin Gunnarsson och saker fast på mindre tid! Men cheferna har hr-chefen Jessica Lundqvist som ligger plöjt studier om sextimmarsdag, motion,

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

42

Okej med obliga­ torisk träning?

Läs mer på Arbetsrätten, sidan 48.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

43

HR-chefen Jessica Lundqvist och kommunikationschefen Malin Gunnarsson är initiativtagare till projektet.

UTMANINGEN Januari 2017 Stor hälsoundersökning av alla medarbetare.

Februari 2017 Träning på arbetstid införs varje måndag klockan nio. Medarbetarna träffar en personlig tränare för att diskutera mål.

December 2016 En åtgärdsplan för bättre hälsa tas fram.

Sextimmarsdag diskuteras för första gången.

Vägen till gemensam träning och kortare dagar.

November 2016 En arbetsmiljöundersökning visar problem i form av stress.

och återhämtning – och hittat >> stress många exempel på att produktivitet och lönsamhet ökar när sextimmarsdag införs.

Allt började egentligen med en annan utmaning. 2014 gick Östersundshem från att vara ett förvaltande bostadsbolag till att bygga 300 lägenheter per år. Samtidigt skulle organisationen ställa om till hållbarhet, i både miljö och sociala relationer.

Hela Östersundshem utvecklades i raketfart. De resultat som uppnåddes kom till ett pris.

– Hösten 2016 märkte vi på personalen att det var tungt. Stämningen var dålig.

Eftersom sjuktalen också hade ökat successivt sedan 2014, och nått över åtta procent, gjorde vi en arbetsmiljöundersökning. Den bekräftade bilden. Våra medarbetare hade för hög arbetsbelastning, de var stressade

och hade dålig sömn, berättar hr-chefen Jessica Lundqvist.

Hon satte ihop ett träningspaket, som inleddes med en stor hälsoundersökning och ett samtal med läkare. Ett värdegrundsarbete inleddes också. Under tio halvdagar träffades personalen med fokus på att ha roligt, att jacka ur, som Jessica Lundqvist beskriver det. De var på laserhallen, spelade brännboll, körde gocart.

När den obligatoriska träningen sedan infördes i februari 2017 var den ordentligt krattad för, medarbetarna var mentalt förberedda. Inte en enda sa sig vilja slippa.

Vid nio på måndagsmorgonen kunde ett tidigare ganska sömnigt gym plötsligt fyllas av 60 personer från Östersundshem.

Vartenda löpband gick varmt.

På arbetsplatsen surrade snart korridorerna av människor som jämförde trä-

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

44

Östersund

Våren 2017 Halvdagar avsätts för att få ihop team och ta fram en ny värdegrund.

Augusti/september 2017 Sextimmarsdag utvärderas. Efter förhandlingar med facket tas beslut om att införa det.

Februari 2018 Sextimmarsdag påbörjas. Mittuniversitetet följer projektet med inledande enkät. Första utvärderingen sker i september.

CHEFERNAS RÅD INFÖR KORTARE DAG: * Var tydlig med vad som gäller, från medarbetarnas medbestämmande till tidsregistrering, scheman och ledigheter. * Beräkna tid för omställning, alla förändringar behöver tid. * Låt avtalsfrågorna ta tid, räkna, räkna igen. * Låt medarbetarna delta i planeringen och upplägget av sextimmarsdagen. * Ställ om eventuella tidrapporteringssystem i god tid.

– Tar någon en sovmorgon i stället så tänker jag att det beror på att det var den återhämtningen som personen i fråga behövde just då. Men ser jag att det är mycket frånvaro så tar jag kontakt för att höra vad det beror på.

Möjligheten att ta en promenad i stället finns. Även det sker i grupp.

Men det ska finnas en god anledning, som en skada till exempel.

– Det är förstås mentalt utmanande att göra något som ligger utanför komfortzonen. För en del kändes det jättejobbigt med gruppträning. Men när de hade provat blev det andra tongångar, säger Jessica Lundqvist.

Efter ett halvår med obligatorisk träning presenterade de båda cheferna försla-

ningsvärk och övningar med kollegor de knappt talat med innan.

Kommunikationschefen Malin Gunnarsson kunde konstatera att skillnaden var stor. Plötsligt möttes hon av leenden i korridorerna.

– Det var en härlig energi på måndagarna när folk hade kommit tillbaka efter passet. Fast om det hade varit ett riktigt grispass kunde man vara trött. Och hungrig!

Eftersom obligatorisk träning kan uppfattas som kontroversiellt, är cheferna noga med att betona att upplägget har fokus på välmående och att träningen inte ingår i lönekriterierna. Men visst håller hr-chefen Jessica Lundqvist reda på att medarbetarna faktiskt går till gymmet.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

45

>>

UTMANINGEN get om sextimmarsdag för den dåvarande vd:n. Han hade året innan sagt nej, men den här gången gick det bättre.

– Vi tror nyckeln ligger i återhämtning, och det är inte säkert att träning ensamt löser det. Med sex timmars arbetsdag får personalen möjlighet att hitta harmoni, att få balans mellan privatliv och jobb, konstaterar Malin Gunnarsson, som var den som tog initiativet till arbetstidsförkortningen.

Eftersom sextimmarsdagen inte får leda till ökade kostnader, och organisationen ska vara bemannad 8 till 17, består den av två skift. Det ena skiftet jobbar 10 till 17, det andra 8 till 15. På fredagar jobbar alla det tidiga skiftet, så att man kan ha ett gemensamt morgonmöte.

Trots sextimmarsdagen är alla medarbetare fortfarande schemalagda åtta timmar, men med två timmars beredskap. Det är av försiktighet. Samhället är fortfarande uppbyggt runt åtta timmars arbetsdag och på Östersundshem vill man vara säkra på att brytandet av den normen inte medför negativa konsekvenser.

– Men vi producerar ju inte tid! Åttatimmarsdagen fyller 100 år nästa år. Vi kan se överallt att vi behöver ifrågasätta den. Hela arbetslivet behöver ställa om, inte bara enskilda företag, säger Malin Gunnarsson.

Som föregångare har Östersundshem placerat sig bra i kampen om unga talanger, konstaterar Jessica Lundqvist.

– Vi har bara haft en utlysning, men på den fick vi dubbelt så många svar som vi har fått tidigare. Jag tror absolut att vi kommer att ha lättare att rekrytera nu.

Chefer och medarbetare kör lunchpass ihop.

Företaget betalar gymkortet.

•

PROJEKTET UTVÄRDERAS AV FORSKARE Professor Ingrid Zakrisson och projektledaren Ulrika Danielsson, vid avdelningen för psykologi vid Mittuniversitetet, följer Östersundshem projekt med sex timmars arbetsdag.

På vilket sätt är er studie unik?

– Tidigare studier har främst tittat på hur arbetstidsförkortning påverkar hälsorelaterade variabler. Vi

tittar på hälsa, i form av välbefinnande, stress och sömn, men även på sociala faktorer som sociala kontakter på arbete och fritid, work-family balance. Vi tittar också på hur man ser på sin arbetsplats attraktivitet.

Hur studerar ni välbefinnande?

– Vi använder en skala utarbetad av WHO och genomför en enkätstudie bland

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

46

de anställda före, under och efter försöksperioden. Även intervjustudier med chefer och medarbetare är planerade.

Vad är särskilt intressant med Östersundshem?

– De har tagit ett helhetsgrepp, dels är hela företaget involverat, dels finns viss längd på projektet, 18 månader. Det behövs en långsiktighet för att kunna se effekter.

Ett val mindre i höst Vi vet vilka försäkringar du ska ha. Låt oss plocka ihop ett bra försäkringspaket för dig och din familj så att du kan njuta av hösten efter alla andra viktiga val du precis har gjort. www.akademikerforsakring.se

ARBETSRÄTT

Pepp eller ­övervakning KAN MAN TVINGA NÅGON ATT TRÄNA PÅ ARBETSTID? – DET ÄR EN GRÅZON, SÄGER SACO:S FÖRBUNDSJURIST LENA MAIER SÖDERBERG. AV

JOHANNA KVARNSELL

KRAV} Träna på arbetstid,

annars får du sämre löneutveckling eller till och med löneavdrag. Det kan gälla för anställda på vissa arbetsplatser i Sverige. Men hur hårda krav kan arbetsgivaren ställa på att medarbetarna rör på sig? flera av de arbetsplatser som – Det bör finnas någon nainfört obligatorisk träning är turlig koppling mellan träning- arbetsuppgifterna inte alls lika en och arbetsuppgifterna. fysiskt tunga. Där är argumenBrandmän ten kanske är ju ett snarare HÄR MÅSTE klassiskt förbättrad MAN TRÄNA exempel, hälsa över * Kalmar vatten, två säger Lena lag och ett timmar i veckan.

Maier effektivare * Björn Borg, en Söderberg, utfört arbetimme i veckan. som är förte. Då blir * Östersundshem, läs mer på sidan 42 bundsjurist frågan: Kan på Saco. man som När det arbetsgivare gäller brandmän är kopphävda att det ingår i en komlingen lätt att se. Träningen muntjänstemans uppgifter att är en förutsättning för att träna, bara för att tjänstemanklara av det fysiskt krävande nen kanske får bättre ork på jobbet. Den som inte tränar jobbet? uppfyller helt enkelt inte sin – I så fall måste träningen arbetsskyldighet. Men på på ett naturligt sätt falla inom CHEFSTIDNINGEN 6 2018

48

ramen för de arbetsskyldigheter eller arbetsuppgifter man har. Men det är klart att det är en flytande gräns, säger Lena Maier Söderberg.

Eftersom obligatorisk träning på arbetstid inte har prövats rättsligt finns inga tydliga besked om var den gränsen går.

Ett företag som har infört obligatorisk träning på arbetstid är Kalmar vatten, vars anställda måste träna två timmar varje vecka. Där har man löst frågan genom att skriva in träningen som en del av arbetsbeskrivningen för olika tjänster.

Lena Maier Söderberg har dock svårt att se att en arbetsgivare ensidigt skulle

ILLUSTR ATION: GET T Y

CHEFSFRÅGAN:

”Kan man förbjuda prat om politik?”

DILEMMA: ”Mina medarbetare pratar mycket politik på jobbet och

hamnar inte sällan i konflikt, vilket påverkar arbetsgruppen.

Hur ska jag agera som chef? Kan man förbjuda politiksnack på jobbet?”

SVAR: I de allra flesta fall är det både klokt och stimulerande att prata politik, även på jobbet. Det ligger i sakens natur att många har väldigt olika uppfattningar om vad som är rätt och fel och det kan leda till heta diskussioner. Det gäller även diskussioner om andra ämnen där folk kan ha diametralt olika uppfattning. Lite tillspetsat kan man säga att, oavsett om diskussionen gäller politik, sport eller kakrecept, så håller man en civiliserad samtalston även om man inte gillar varandras åsikter.

Det här kan ni behöva ta upp i ert systematiska arbetsmiljöarbete, där man kan lyfta att det inte är förbjudet att prata om olika saker på jobbet, men att när man gör det så gäller arbetsplatsens umgänges­ regler och arbetsmiljöpolicy. Även i fikarummet är man varandras arbetsmiljö. Man behandlar varandra med respekt och lyssnar på varandra, men man behöver inte hålla med varandra.

Som chef är det viktigt att du säkerställer att alla på arbetsplatsen känner till, och följer, era regler och policys.

Om de heta diskussionerna ändå har gått för långt, och situationen har spårat ur så att det uppstått samarbetsproblem i gruppen, kan det vara bra att ta in hjälp utifrån. Du kan kontakta företagshälsovården eller någon annan som jobbar professionellt med konflikthantering. Ni kanske också måste jobba med både ledarskap, medarbetarskap och grupputveckling.

Att kollegorna pratar politik på jobbet är alltså något man måste tolerera. Om det däremot är så allvarligt att det rör sig om påhopp, kränkningar och/eller uttalanden som står i strid med er värdegrund kan det bli tal om disciplinära åtgärder. Ta hjälp av hr och kontakta gärna Chef direkt för råd och stöd.

kunna införa obligatorisk träning för redan anställda kontorsarbetare.

– Då krävs det nog att man skriver ett lokalt kollektivavtal eller att man omreglerar anställningsavtalen, säger hon till Chefstidningen. Även om frågan om obligatorisk träning på arbetstid går att lösa rent arbetsrättsligt tycker Lena Maier Söderberg att det väcker en hel del frågor.

– Hur hanterar man dem som inte kan träna, till exempel äldre arbetstagare?

Sen kan jag också tycka att en arbetsgivare borde uppmuntra till att personalen rör på sig. Inte tvinga fram det.

•

FOTO: AK ADEMIK ERFÖRBUNDET SSR

”Man behöver inte hålla med varandra.”

Helena Nicklasson CHEFSFÖRHANDL ARE, SVENSK CHEFSFÖRENING/ AK ADEMIKERFÖRBUNDET SSR

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

49

ARBETSRÄTT

nytt från AD och andra domstolar

// Kunde inte omplaceras // Tandhygienist mejlade Migrationsverket // Bemanningsföretag diskriminerade kvinna

Erbjöds inte ny tjänst

En fotograf som arbetat på samma lokaltidning sedan 1983 sades i slutet av 2016 upp på grund av arbetsbrist. Detta i samband med att medie”Hade inte koncernen i en tillräckliga omorganisation kvalifikationer.” tagit bort de rena fotograftjänsterna. Journalistförbundet, där fotografen är medlem, menar dock att uppsägningen var oskälig, eftersom

arbetsgivaren inte hade fullgjort sin omplaceringsskyldighet.

Men arbetsgivaren håller inte med. De menar att fotografen inte har tillräckliga kvalifikationer för att kunna vara aktuell för någon av de andra tjänsterna som fanns tillgängliga när han sades upp. Arbetsdomstolen går på arbetsgivarens linje. Fotografen hade inte tillräckliga kvalifikationer för de tjänster som i dag finns inom mediekoncernen och skulle heller inte kunna inhämta de kunskaperna inom rimlig tid.

(AD 41/18)

Avsked efter brott mot tystnadplikten En tandhygienist blev 2016 avskedad från sin tjänst inom Folktandvården. Skälet var att han vid flera tillfällen skickat mejl till Migrationsverket med uppgifter om asylsökande patienter som han behandlat.

I mejlen skrev han att patienterna, enligt hans bedömning, var äldre än vad deras personnummer visade. Enligt arbetsgivaren bröt agerandet mot bland annat den tystnadsplikt som mannen var bunden av. Mannen överklagade avskedet till

ANNONS

Psykisk ohälsa på jobbet?

Illustration: Linnéa Teljas Puranen

Våra ambassadörer hjälper dig.

Vill du öka öppenheten om psykisk ohälsa på din arbetsplats? Förebygga och hantera till exempel stress? Ta hjälp av en Hjärnkollambassadör med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och arbetsliv, och med särskild utbildning för uppdraget.

Ambassadören är van att föreläsa och att leda grupper. Du kan boka dem för föreläsningar, halvdags- eller heldagsutbildningar.

Läs mer och boka på www.hjarnkoll.se.

tingsrätten som fann att tandhygienisten visserligen brutit sekretessreglerna och att det innebar en grund ”Rubbat för upparbetssägning, givarens men förtroende.” däremot inte för avsked. Arbetsgivaren överklagade i sin tur till Arbetsdomstolen som nu har kommit med sitt avgörande. Domstolen skriver att tandhygienisten på ett flagrant sätt åsidosatt sina åligganden och på ett allvarligt sätt rubbat arbetsgivarens förtroende

för honom. Därmed, menar rätten, har det funnits laga skäl för avskedandet.

(AD 48/18)

Räknade inte med sjukersättningen En kvinna med en funktionsnedsättning har vid flera tillfällen ansökt om att ingå ramavtal med ett bemanningsföretag och därmed ingå i deras uthyrningspool. Kvinnans arbetsförmåga är nedsatt till 50 procent av heltid och hon har därför sjukersättning på 50 procent.

Bemanningsbolaget, som fram-

förallt anställer studenter för extra­arbete, har en regel om att deras anställda måste ha en annan sysselsättning på minst halvtid. Därför har bolaget nekat kvinnan arbete. Nu har Arbetsdomstolen kommit fram till att kravet på ”Slår mot annan ­sysselsättning, där sjukersättning inte funktions­räknas, slår mot just hindrade.” funktionshindrade.

Därigenom, skriver Arbetsdomstolen, har företaget utsatt ­kvinnan för indirekt diskriminering. (AD 42/18) AV JOHANNA KVARNSELL

ANNONS

Gåvor för alla tilfällen Vi har både fina produkter av hög kvalitet och SuperPresentkortet med full valfrihet bland 1000- tals butiker, brands och upplevelser

PRODUKTER Från välkända märken

PRESENTKORT 1000- tals möjligheter

SNABB LEVERANS Digitalt eller med post

SuperPresentkortet kan levereras via:

POST

VILL DU VETA MER? RING:

SKRIV:

010-138 84 44

foretag@gogift.se

MAIL

SMS

kultur AV

TIM ANDERSSON

SEPTEMBER} Vad är det som gör att man tar ansvar

i arbetet, eller undviker detsamma? Frågan diskuteras på bokmässan i Göteborg, av bland andra filosofen Jonna Bornemark.

OMDÖME} Hur skapar man en arbetsmiljö där medarbetare tar ansvar? Genom att ge dem ansvar, och samtidigt makten att ta det.

Det menar författaren och läkaren Stefan Einhorn, som är en av dem som kommer att diskutera ämnet på bokmässan i Göteborg.

– Det är väldigt viktigt att de två bitarna hänger ihop. Får man makt och inte ansvar kan man göra precis som man vill. Får man ansvar och inte makt att leva upp till ansvaret blir arbetet i stället för tungt.

Ett vanligt problem är dock att människor inte riktigt står för sin makt.

Det menar filosofen Jonna Bornemark, som precis kommit med boken Det omätbaras renässans där hon kritiserar vår tids besatthet av sådant som styrdokument, kvalitetsindex och evidensbasering.

– I dag försöker vi friskriva oss från omdömet för att det är omätbart och förknippat med subjektivitet. Om något går fel säger man: ”Jag följde bara manualerna.” Eller: ”Jag följde bara den här evidensbaserade modellen”. På det sättet har man ryggen fri.

I själva verket är det

FOTO: MIK AEL M JOHANSSON

Leda med ryggen fri

Den 27 september pratar Jonna Bornemark om makt med Christian Unge och Stefan Einhorn.

falskt, menar Bornemark.

Manualer kan vara bra som bakgrundsmaterial, men inte mer än så.

– I slutänden krävs det alltid ett omdöme för att avgöra hur de här sakerna ska tillämpas. Varje situation är unik.

Att avsäga sig det individuella omdömet är en livsfarlig utveckling, menar hon. När alla gömmer misstagen bakom en fasad försvinner möjligheten att reflektera över dem.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

52

En som har en akut upplevelse av fasaden är Christian Unge, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och aktuell med boken Har jag en dålig dag kanske någon dör. Han har själv varit med om misstag som lett till att patienter dött.

– De unga läkare som kommer ut jobbar på i det tysta, prövar sig kanske hellre fram än att fråga någon som vet. Patientsäkerheten blir lidande.

•

NYTT I BOKHYLLAN

AV

STINA LOMAN

Innovativ rekrytering – strategier som förenklar, effektiviserar och inspirerar

På spaning efter etik – etisk kompetens och ansvarstagande för ledning och styrning av hälso- och sjukvården

Thomas Eklöf och Nils Hallén (NATUR & KULTUR) Framtidens rekryteringsprocesser kommer att revolutioneras av ny teknik och artificiell intelligens. Det menar Tomas Eklöf, HRoch managementkonsult, och Nils Hallén, rekryteringskonsult, som skrivit en bok där de vill ge nya perspektiv på rekrytering.

Författarna berättar bland annat om hur man kan bedöma en kandidats framtida arbetsprestation och hur en organisation blir attraktiv att arbeta för. Boken passar för dig som jobbar med rekrytering och HR inom både mindre och större organisationer och som vill lära dig mer om hur du utmanar traditionella metoder.

Erica Falkenström och Anna T. Höglund (APPELL FÖRL AG)

Politiker, tjänstemän och vårdgivarnas direktörer påverkar hälso- och sjukvårdens villkor och möjligheter att fungera i praktiken, men hur ser de själva på sitt etiska ansvar? Vilken typ av etisk kompetens behöver ledningen och styrningen av vården på landstingsnivå? Dessa frågor har Erica Falkenström och Anna T. Höglund undersökt i sin nya bok. De har analyserat styrdokument, observerat möten och intervjuat bland annat politiker och högt uppsatta chefer. » Läs mer om etik och deras slutsatser på chefstidningen.se/etik.

Harder, better, faster, stronger – nya idéer för morgondagens ledarskap Erik Ringertz och Fredrik Emdén (LIBER) Erik Ringertz är vd för IT-konsultföretaget Netlight. Han släpper nu en bok om hur företag ska organiseras och ledas för att nå framgång. Med boken vill han vända upp och ned på synen av organisationer och vad det innebär att vara chef.

Enligt Erik Ringertz organiserar vi fortfarande våra företag som om det vore 1700-tal, trots att vi vet att våra medarbetare mår bäst när de får vara med och påverka sin situation.

I sin bok berättar han om ett företag utan titlar, chefer och kaffemuggar tryckta med värdeord, allt med tankar lånade av såväl Karin Boye som Harry Potter. » Läs mer om Netlights koncept på chefstidningen.se/rekrytering

Högpresterande innovationsteam – steg för steg Mikael Johnsson (LIBER) Mikael Johnsson forskar om innovationsvetenskap och kommer nu med en bok där han tipsar om hur du steg för steg formar och etablerar högpresterande innovationsteam. Målet är ett team som skapats utifrån sitt uppdrag och inte hamnar i grupprelaterade problem.

Kapitlen avslutas med reflektionsfrågor som hjälper läsaren att konkretisera vägen mot ett fungerande innovationsteam. Boken riktar sig till den som jobbar med innovationsfrågor i organisationer och passar både ledning och den som arbetar operativt.

TIPSET}

Finns det en svensk identitet? Kanske, men långt ifrån så heroisk som nationalisterna gör gällande. Och långt ifrån så fast.

I Elisabeth Åbrinks nya essäbok Orden som formade Sverige liknar hon den vid en manet – ovanför ytan förlorar den sin form.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

53

Nordens största mötesplats för alla som leder och utvecklar personal – nu i Göteborg!

Efter 7 su i Stock ccéår ho – dags lm premiä för r i vä s t !

Två kostnadsfria heldagar med kompetensutveckling, inspiration och nätverkande för dig som chef.

På plats upptäcker du det senaste inom: •

Ledarskap

•

Kommunikation

•

Företagskultur

•

Employeer branding

•

Talent Management

•

Digitalisering

•

Utbildning & digitalt lärande

•

Psykisk ohälsa

Redan bokade talare:

18 -19 SEPTEMBER | SVENSKA MÄSSAN | GÖTEBORG

F Ö R F R I E N T R É , B ES Ö K: e a s yf a i r s . c o m / pe rsona l gb g

Hanna Fager,

Marika Carlsson,

HR-chef, Volvo Cars

Komiker

CHEFSDAGBOKEN

I varje nummer ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka.

Personen skriver om motgångar och glädjeämnen öppet eller anonymt.

Chefen får sedan feedback av en ledarskapskonsult på saker att förändra, reflektera kring eller vara extra nöjd med ...

Måndag

rullator. Helvetets jävla skitcancer kan jag bara tänka när jag och alla underbara kolle”SORGEN GÅR ATT TA PÅ” gor skrattar, gråter och skämKommer in till jobbet runt halv tar rått om allt mellan himnio och möts av nästan hela mel och jord med vår sjuka, enheten samlad i ett kontor. Får fantastiska kollega. Sorgen i besked om att en medarbetare bilen på väg tillbaka går akut har lagts in på sjukhus ENHETSCHEF, att ta på. Töcken resten för återfall i cancer, läget är SOCIALTJÄNSTEN av dagen. Tror jag attesmycket allvarligt. Sista infon GÖR: Första linjens chef inom terade några fakturor. till mig som chef var torssocialtjänstens individ-och Kanske. dagen veckan före, då det familjeomsorg i en mellanstor handlade om misstänkt urinsvensk kommun. Arbetsleder tio vägsinfektion. Från det till medarbetare. dödssjuk på några minuter PÅ GÅNG: Haft tjänsten i tre år, blir för mycket för hjärnan, ”SKÖNT ATT byter till liknande tjänst i annan tar inte in vad mina medarTILLITEN FINNS” kommun. betare Somnade tidigt dagen TIDIGARE: Verksamhetschef för säger. innan och är på jobbet HVB, socialsekreterare, behandDagstidigt, känner mig utvilingssekreterare. planelad trots allt. En dag full ringen av deadlines, ärenden var gruppmöte, och utredningar till nämnd för mina medgemensam lunch arbetare. Ergonom som kommer och ser på arbetsgivarens över den fysiska arbetsmiljön. bekostnad samt Finner mig plötsligt i en medarbetares ”gdpr-dag” med kontor, gråtandes över livet tillsammans. utbildning, rensning Skön känsla efteråt, att den tilliten och i aktskåp med mera. tryggheten finns mellan oss inom enheOmvärderar situten, att han och andra kan vara sig själva, "Gemensam resa till sjukhuset." ationen och ställer när de har behov av det. in dagens aktiviteRycker in och strukturerar upp den ter till förmån för sjukskrivne medarbetarens ärenden, gemensam resa för handpåläggning på en nästan klar utredhela enheten, till kolning till nämnd. legan på sjukhuset Enheten i kris, upplever ett behov av istället. att även jag som chef går in och kavlar Ilska är den känsla upp ärmarna i det som måste bli gjort. Att som finns tydligast visa att medarbetarna inte är ensamma, hos mig, när vi träffar trots ett par, tre, man kort. Att de ser att medarbetaren med vi behöver och kan fokusera även i denna syrgasslang i näsan, svåra tid. För en stund lägger vi krisen i central venkateter i sin egna krislåda och levererar, tillsam"Rycker in och strukturerar upp halsen, kateter och mans. ärenden."

FOTO : GET T Y

FOTO: GET T Y

Tisdag

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

55

>>

CHEFSDAGBOKEN

Onsdag

Torsdag

”SJÄLVLYSANDE MED ÅTTA ARMAR”

”HÄRLIGA GÄNG!”

FOTO : GET T Y

FOT O: GET T Y

Arbetade i trädgården tre timmar kvällen innan, gav tid för reflektion och avbrott.

Första chocken har lagt sig. Trilskande minsting, fyraåring, fick följa med till jobbet då det var planerat för halvdag, utifrån fyraåringens tandläkarbesök på eftermiddagen.

Morgonmöte med teamet kring en liten placerad flicka, samlar ihop trådarna då huvudhandläggare har semester och medhandläggare är den sjukskrivne medarbetaren. Behandlingsassistent, enhetschef och nyinsatta kollegor roddar komplext ärende – resulterar i datum för omplacering av flickan, stöd till det kommande före detta familjehemmet, plan för stöd till flickan i form av bland annat biologisk familj på själva omplaceringsdagen, plan lagd även för stöd till nya familjehemmet. Kontakt tas med skolor, konsulter, med flera, avtal förbereds, i r iska handlingar lämnas till "Min fyraåring ritar bläckf ." nämnd.

Allt förberett stolen bredvid mig och klart, redo att sättas i verket under kommande veckor. Känns bra att denna surdeg till ärende äntligen får en upplösning som på riktigt är till det bästa för barnet.

Min egen fyraåring ritar bläckfiskar med överstrykningspennor i stolen bredvid mig.

Känns som en bra liknelse av mig själv och "Planterar några nyinköpta hallonsituationen just nu – buskar i trädgården." självlysande och med åtta armar.

Ledningsgruppsmöte. Ingen dagordning som vanligt. Har slutat ta med frågor då tid inte finns till chefernas frågor. Får en överraskning av att en övertalig medarbetare kommer placeras på min enhet. I och för sig mycket bra medarbetare, men kommunikationen mellan förvaltningsledningen och oss ”första linjare” har mycket övrigt att önska. Ett destruktivt ledarskap bör inte få höra hemma i någon organisation.

Lunch med enheten, härlig gemenskap, kommer sakna detta härliga gäng!

Fredag ”JOBBET BLIR ALDRIG KLART” Vågorna från gårdagen sköljer in med all kraft, jag och medarbetarna i omplaceringsärendet hinner inte avsluta ett telefonsamtal förrän nästa pockar på vår uppmärksamhet. Hela systemet kring flickan är i affekt, vilket är förståeligt. Information, härbärgering, tillförsäkrande att skolklassen får skicka brev till flickan med barnens teckningar, att en uppdragstagare får ringa och längre fram träffa flickan, vädjan från oss om att låta oss i socialtjänsten få planera utifrån flickans mående. Samtalen präglas till stor del av ärliga känslor – skönt att för en gångs skull hamna där i detta komplexa ärende.

Lunch med enheten på restaurang. Fika i solen. Känns skönt att det är fredag.

Väl hemma reflekterar jag över hur vi sår frön inom socialtjänstens klientarbete men aldrig, eller sällan, får se dem gro och växa. Jobbet blir aldrig klart. Inte heller chefens jobb blir det.

Därför går jag ut och planterar några nyinköpta hallonbuskar i trädgården, njuter av att arbeta fysiskt, påbörja, arbeta och framförallt avsluta inom loppet av några timmar.

Den motvikten behövs i vårt krävande och många gånger mångfacetterade arbete som första linjens chefer.

CHEFSTIDNINGEN 6 2018

56

FOTO: ANNA VON BRÖMSEN

”Som chef behöver man visa sig stark när det inträffar svåra situationer.”

MÅNADENS EXPERT STEFAN TENGBLAD Professor i företagsekonomi på Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande.

Forskar om ledarskap och medarbetarskap i olika arbetslivssektorer.

STEFAN TENGBLADS REFLEKTION:

Detta var en väldigt levande berättelse om hur det kan vara att vara chef. Det inträffar saker som inte alls är planerade och som kullkastar den dagliga planeringen. Det var ett bra initiativ att ta med hela avdelningen till sjukhuset vilket visar att det finns saker ibland som är viktigare än att utföra löpande arbetsuppgifter. Och även att hjälpa till sedan i avdelningens gemensamma arbete för se till att verksamheten rullar på trots den påfrestande situationen. I forskningen om

chefers arbete har Ola Edvin Vie visat att en stor del av arbetstiden för chefer handlar om att på olika sätt visa omsorg (care) för sina medarbetare, denna dagbok är ett utmärkt exempel på detta.

Som chef behöver man visa sig stark när det inträffar svåra situationer, vilket dagboken tydligt visar. Samtidigt är man som chef bara människa och som sådan är man i behov av stöd i sin tur för att orka. Ett viktigt stöd bör komma från den egna chefen. Detta stöd verkar i detta fall vara för svagt här vilket är tråkigt.

SKRIV DAGBOK!} Brottas

Detta verkar nu leda till att det behöver rekryteras en ny chef vilket är en krävande uppgift både för organisationen i fråga och för medarbetarna på enheten.

Dagboken visar också vikten av att som chef ha andra arenor som inte har med arbetet att göra och där man kan få möjlighet att släppa tankarna på jobbet eller åtminstone blanda upp dessa tankar med något som man finner avkopplande och lustfyllt. De nya hallonbuskarna blir här till en praktisk illustration av betydelsen av livet utanför chefsjobbet.

•

du med dilemman på jobbet som du vill ha hjälp att reda ut? Då kan du skriva dagbok i Chefstidningen och få feedback av en ledarskapskonsult. Hör av dig till oss! redaktionen@chefstidningen.se CHEFSTIDNINGEN 6 2018

57

NÄSTA NUMMER

LUXEMBURG SÅ FUNKAR HR-ARBETET UTOMLANDS

ANNONS

Ledarskap för hela människan

gallofsta.se

Vi utbildar och coachar Sveriges bästa ledare

FOTO: GET T Y

NÄSTA NUMMER 24 OKT

ANMÄL DIG TILL VÅRA ”ELIT”-UTBILDNINGAR INOM ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING! Utbildningsledare:

Benny Gustafsson Arbetsmiljö- och säkerhetsexpert

Lotten Loberg Åklagare Riksenheten arbetsmiljömål

Jan Karlsson Erik Danhard Försäkringskonsult Advokat, Arbetsrätt Försäkringskassan

DET DELEgERADE ARBETSMILjöARBETET ”Fördelning av arbetsmiljöuppgifter”

Maria Steinberg Docent Arbetmiljörätt

! !

10-11 okt. 2018 Stockholm Hilton Slussen

ARBETSLIVETS REhABILITERIngSAnSVAR Nya regler 1 juli 2018! ”Arbetsgivaren får en skyldighet att göra en rehabiliteringsplan”

12-13 sept. 2018 Göteborg Clarion Post 19-20 sept. 2018 Stockholm Hilton Slussen 14-15 nov. 2018 Stockholm Hilton Slussen

BAM – DE Lux

”Det fungerande arbetsmiljöarbetet” 23-25 okt. 2018 Stockholm Hilton Slussen

!

Läs mer om våra utbildningar på www.zober.se

Per Sundelius Förhandlingschef

Posttidning B

CHEFSTIDNINGEN Box 12800 112 96 Stockholm

ARBETSMILJÖ FÖR CHEFER 2 DAGAR

Är det du som är chefen?

Arbetsmiljö är ett viktigt verktyg för att skapa trivsel och goda resultat.

Vi ger dig kunskapen du behöver för att leva upp till ditt arbetsmiljöansvar.

Anmäl dig på prevent.se/utbildning­chef

Vi skräddarsyr gärna för ditt företag!