
4 minute read
Johan Treuthardt utvecklade hälsan på sjöfararnas villkor
from Vapaavahti Frivakt 1/2023
by MEPA
Johan ”Jusba” Treuthardt var hälso- och motionsansvarig vid SSB 2011–2017. Under dessa år bekantade han sig med sjöfarten och sjöfararna, förstod genom möten med människor vilka slags tjänster SSB borde tillhandahålla sjöfararna och startade samt återupplivade många av de evenemang som fortfarande finns i SSB:s verksamhet.
Treuthardt var under sin studietid med och grundade träningsföretaget R5 och hans intresse för att erbjuda personalen på olika företag hälsotjänster fick honom bland annat att kontakta Tallink Siljas HR-chef Ulla Häkkinen. Häkkinen berättade för Treuthardt att SSB sköter frågor som rör sjöfararnas hälsa. Han fick Pekka Karppanens kontaktuppgifter och ringde till honom och visade sitt intresse, trots att han inte visste något om SSB sedan tidigare.
Just då hade SSB ingen ledig tjänst, men den dåvarande verkställande direktören Martti Karlsson ville intervjua Treuthardt. Treuthardt var angelägen om att få förbättra sjöfararnas hälsa, han hade en utbildning som stöd för arbetet – endast examensarbetet saknades – och han var tvåspråkig. Så Karlsson bestämde sig för att ge honom en visstidsanställning i ett år. Treuthardt gjorde klart examensarbetet vid sidan av jobbet och tack vare hans föredömliga arbetsinsatser blev han tillsvidareanställd.
Belyser historien
Efter att Juhani Rinne gick i pension hade det inte funnits någon person i SSB:s tjänst som ansvarade för hälsofrågor. Karppanen, som var Treuthardts mentor, var till stor hjälp med att överbrygga det 10 år långa gapet. ”Pekka visste allt om allt och klargjorde historien för mig. Det fanns mycket arkiverat material om motionstjänsterna, så jag utnyttjade det. Pekka hjälpte mig också att skapa ett kontaktnät”, säger Treuthardt tacksamt.
SSB hade arrangerat stora nationella evenemang i decennier. Man satte upp målet att lyckas få tillbaka de traditionella motions- och idrottsevenemangen till de stora arenorna. Likaså började man använda de gamla vandringspri- serna igen. Treuthardt ville att historien skulle synas och värdesättas. Han njöt av att få fria händer att utveckla verksamheten, men kände samtidigt att det var en utmaning för en person i hans unga ålder. Var skulle han börja?
För att komma sjöfararna in på livet började Treuthardt träffa dem på fartygen. ”Min uppfattning om livet till sjöss förändrades i och med samtalen med sjöfararna. Jag blev varmt välkomnad både på bryggan och i mässen och där diskuterade vi livet inpå småtimmarna, vilket fick mig att uppskatta sjöfararna. Genom dessa möten förstod jag vilka slags tjänster SSB borde tillhandahålla. Det blev många dagar ombord, men de utgjorde grunden för utvecklingsarbetet”, minns han.
Hälsa i praktiken
Under sitt första år startade Treuthardt minuttävlingen, som med tiden växte så att den som mest hade hela 700 deltagare. Han beskriver minuttävlingen som en lekfull tävling där deltagarna inte nödvändigtvis ens tänkte på att de motionerade. Eftersom till exempel friidrott inte passar alla kunde deltagarna i minuttävlingen tävla mot varandra på ett annat sätt. Alla kunde delta oavsett grundkondition eller ålder och fartyg eller fartygsklasser kunde tävla mot varandra.
I minuttävlingen användes olika lockbeten för att få sjöfararna att röra på sig. Deltagarna fick t-tröjor och gymhanddukar och Alandia var med och sponsrade priserna till vinnarna.
När man märkte att motionen behövde bli mer varierad ändrades tävlingens poängsättning så att till exempel styrketräning eller uthållighetsträning poängsattes separat. På så sätt kunde inte passionerade maratonlöpare längre få poäng för ensidig träning.
”Var sak har sin tid. Minuttävlingen fungerade utmärkt då och fick folk att röra på sig allsidigt. I ForMare, som jag också har varit med och startat, strävade vi efter att upprätthålla arbetsförmågan och betrakta hälsan som helhet”, säger Treuthardt.
Trängsel på idrottsplatserna
Intresset för idrottsevenemang väcktes på nytt. Fotboll, ishockey, innebandy och golf fick massor av sjöfarare att röra på sig under Treuthardts tid. Framför allt fick fotbollen och innebandyn ett rejält uppsving. Fotbollen hade som mest 20 lag och det maximala antalet lag i innebandyturnering- en Nordic Open var 12, men ett år var man tvungen att låta 16 lag delta.
”En anledning till att innebandyn blev så populär var att många ville spela internationella matcher. I Nordic Open på Åland spelades det matcher mellan finska och svenska lag. För oss arrangörer underlättade det också mycket att evenemanget ordnades tillsammans med svenskarna och att ME Group, Alandia och Paf var våra samarbetspartners”, minns Treuthardt.
Treuthardt tackar lagledarna, som hade en betydelsefull roll. Precis som SSB:s ombud fungerade de som informationsförmedlare på fartygen för olika evenemang. ”Jag måste nämna några namn i detta sammanhang. Pasi Kinnari och Kai Korhonen, som båda två har utsetts till årets sjömansidrottare, var mycket viktiga när jojoverksamheten startades”, säger Treuthardt.
Fördelarna med gemenskap
Treuthardt riktar ett stort tack till SSB särskilt för att han fick testa olika slags lösningar och att han fick hjälp av arbetskamraterna både med att arrangera evenemang och hur man skulle röra sig i hamnen och på fartygen, ”Under min tid som anställd fick jag också utbyta tankar om hälsofrågor med Martina Peltonen och Krista Lankila. Den viktigaste externa samarbetspartnern inom hälsoområdet var Sjömanspensionskassan och där särskilt Marina Paulaharju”, säger han med tacksamhet.
Framgångssagorna och människorna tillhörde den bästa sidan av Treuthardts arbete. Han säger att han inte ensam kan ta åt sig äran för alla lyckade projekt, för det hade inte blivit något av idéerna om det inte hade funnits människor runt omkring som förverkligade dem. I denna bransch är det onödigt att tävla om vem som erbjuder sjöfararna den bästa hälsan. Alla aktörer är intresserade av samma sak, men ur olika perspektiv.
Numera arbetar Treuthardt som arbetshälsospecialist på pensionsförsäkringsbolaget Veritas. Han säger att han fortfarande följer sjöfarten aktivt och trots att SSB inte var hans första arbetsplats, var det hans första kärlek när vi talar om anställningsförhållanden. Treuthardt tror att han mycket väl skulle kunna återvända till branschen en dag.
”På SSB lärde jag mig att det viktigaste när man vill förbättra människors hälsa är att träffa dem och lyssna på dem”, summerar Treuthardt. ò