Eva Ahl: Viceamiral Cronstedts gravkapell – ”Tag allt hvad mörker finns i graf” eller en byggnad som reflekterar både lokal och nationell historia?

Teckning av Cronstedts kapell signerad Fritiof Winberg år 1931. Fritiof var husbonde på Nygrannas gård i Kyrkobyn. Bild: Ulla-Stina Westmans privatarkiv.

Viceamiral Cronstedts gravkapell

“Tag allt hvad mörker finns i graf” eller en byggnad som reflekterar både lokal och nationell historia?

EVA AHL-WARIS

SYFTE OCH TERMINOLOGI Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1756–1820) avled den 7 april 1820 på sin herrgård i Hertonäs i Helsinge socken. Cronstedt var född på Botby gård i samma socken och han välsignades också till den eviga vilan intill den medeltida kyrkan, Helsinge kyrka Sankt Lars. Viceamiralen, och senare hans hustru Beata Sofia f. Wrangel av Sauss (1762–1840), ligger idag begravda i ett gravkapell intill kyrkan. Viceamiral Cronstedt är berömd som hjälten från slaget vid Svensksund 1790, men kanske i ännu högre grad som en förrädare, som kapitulerade den mäktiga fästningen Sveaborg åt ryssarna i Finska kriget i maj 1808. I föreliggande artikel presenteras vad vi hittills (2021) känner till om gravkapellet i dess kontext. Likaså ges en överblick av människorna som ligger begravda här

Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1756–1820). Miniatyr av J. A. Gillberg. Foto: P. O. Welin/Finlands nationalmuseum. samt de gravar som anknyter till familjen Cronstedt intill gravkapellet.

Cronstedts eftermäle har länge lidit av J. L. Runebergs ord om kapitulationen av Sveaborg som upplevdes som ett svek – “Tag allt hvad mörker finns i graf”1 – men inom historieforskningen har man redan länge sett mer kritiskt på Carl Olof Cronstedts karriär och livsverk. Den hittills mest omfattande biografin har skrivits av Wilhelm Odelberg år 1954 och han konstaterade redan för nästan 70 år sedan följande: "Nu, då avståndet i tiden låter oss blicka tillbaka på dessa händelser [Finska kriget] utan lidelse, fängslar oss de historiska och psykologiska aspekterna. Cronstedt avtecknar sig framförallt som en representant för sin tid och miljö, den lysande men av inre motsättningar och strider splittrade gustavianska eran."2

Då Cronstedt avled år 1820 hade Finland dock övergått i ryskt styre och storfurstendömet börjat formas både politiskt och symboliskt. I symboliken ingick också storslagen arkitektur som enligt tidens mode företrädde nyklassicismen eller empiren. Såväl Cronstedts herrgård i Hertonäs som hans gravkapell intill Helsinge kyrka Sankt Lars i hans hemsocken kom att företräda denna kejserliga arkitektoniska stil.

Källorna till gravkapellet består av det arkivmaterial som man lyckats påträffa både i föreningens Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f.:s

Gravkapellet intill Helsinge kyrka sankt Lars tillhör familjen Cronstedt. I graven vilar Carl Olof Cronstedt och hans hustru Beata Sofia. Byggnaden i nyklassicistisk stil har möjligen ritats av arkitekt Pehr Granstedt. Foto: Eva Ahl-Waris 2021.

arkiv och Hertonäs gårds museum, som föreningen numera upprätthåller. En del intressanta källor påträffades också i Svenska Litteratursällskapets arkiv i Helsingfors. Tilläggsuppgifter om personer och detaljer kring de avlidna återfinns i tryckta källor som behandlar både familjen Cronstedt, till dem relaterade personer samt tiden de levde i.

I föreliggande artikel hänvisas till byggnaden både som ett gravkapell samt med synonymen mausoleum. Ett mausoleum (lat., från grek. mausoleion) är en “storslagen gravbyggnad”.3 Sedan medeltiden var det vanligt att begrava de döda under kyrkgolven och seden blev vanlig på 1600-talet. I slutet av 1700-talet började man av hygienskäl begrava de avlidna på kyrkogårdar och i början av 1800-talet började skilda gravgårdar i städernas utkanter även tas i bruk. Gravgårdarna började förses med representabla och konstnärliga monument och planeras som frodiga parker. Monumenten avspeglade familjernas sociala och ekonomiska ställning. Gravgårdarna var platser för kollektivt minne och stärkte även den samhälleliga gemensamma identiteten. Adelssläkterna kom att bygga egna gravkapell eller mausoleer,4 så även familjen Cronstedt. CARL OLOF CRONSTEDTS SISTA HEM: HERTONÄS GÅRD I HELSINGE SOCKEN Under Carl Olof Cronstedts tid hade Finland övergått till att bli ett storfurstendöme under ryskt styre sedan år 1809. Både höjdpunkterna och nederlagen i Cronstedts karriär hade dock skett under svenska tiden, då viceamiralen tjänade i den kungliga flottan. I två repriser, på 1790-talet och från och med år 1813 till sin död 1820 innehade Cronstedt Hertonäs gård. Herrgårdens karaktärshus var på 1700-talet beläget längre söderut närmare havet (vid den nuvarande bron till Degerö), troligen uppfört någon gång under familjen Wetters tid som ägare av gården. Då Cronstedt avgått med pension och slagit sig ner på Hertonäs gård igen år 1813 beslöt han förändra en existerande stenbyggnad till nytt karaktärshus. Stenbyggnaden i en våning hade fungerat som fajansfabrik sedan år 1762, då officeren Bengt Gabriel von Spången (1728–1802) ägde gården. Ritningarna till det ombyggda karaktärshuset är signerade av Pehr Granstedt (1764–1828) år 1815, men troligen var huset redan ombyggt vid denna tid. Granstedt hade även ritat ett hus åt Cronstedt i Helsingfors (vid Brobergshagen) år 1813, men detta projekt förverkligades inte. Formellt bodde familjen på Hertonäs gård.5

Grevinnan Beata Sofia Cronstedt, född Wrangel af Sauss (1762–1840). Målning i Hertonäs gårds museum. Foto: SOV.

Hedvig Charlotta Cronstedt (1795–1868) som ung. Målning i Hertonäs gårds museum. Foto: SOV.

I Cronstedts familj ingick hustrun Beata Sofia samt tre barn, dottern Hedvig (Hedda) Charlotta (1795–1868) samt sönerna Gabriel Anton (1798–1893) och Carl Olof (1800–1883). På 1810-talet, efter att viceamiralen, dragit sig tillbaka på Hertonäs gård, ägnade han sig mest åt att utbilda barnen. Sönerna skickades i lära till S:t Petersburg där de valde den militära banan. Våren 1820 verkar Cronstedt ha lidit av problem med levern och gallan och den 7 april fick han svåra gallstensanfall som ledde till hans död. Enligt ett brev sänt av Beata Sofia till dottern Hedvig, som vid tidpunkten befann sig i Stockholm med sin man, var sönerna närvarande under dödsdagen och viceamiralen kunde tala med dem och ge dem råd samt ta farväl av sin kära maka. Han jordfästes i Helsinge kyrka Sankt Lars. Herrgårdens torpare togs enligt hans vilja till bårbärare.6 Grevinnan Beata Sofia Cronstedt är begravd intill sin make, men ingen annan anses vara begravd i gravkapellet.7 Beata Sofia avled 9.12.1840 och jordfästes 12.1.1841.8

ETT GRAVKAPELL I NYKLASSICISTISK STIL Då kraven på hygien gjorde att gravarna flyttade ut ur kyrkorna manifesterades de sociala skillnaderna tydligare. På 1820-talet begravdes flera eminenta adelsmän i gravkapell i nyklassisistisk stil: Carl Olof Cronstedt, ätten Mannerheim i Villnäs (1823) och grevarna Aminoff i Bromarv, med flera. Tradtionen fortsatte in på 1900-talet.9

Cronstedts gravkapell är möjligen ritat av Pehr Granstedt (1764–1828). Löjtnanten och arkitekten Pehr Granstedt, född i Karlskrona, var sedan 1790-talet aktiv i Finland som konduktör vid den svenska fortifikationen. Han verkade först på Hangö udd, senare på Sveaborg och slutligen i Helsingfors. Under Finska kriget satt Granstedt i rysk fångenskap och verkade efter frigivningen i Kuopio. Efter fredsslutet stannade Granstedt kvar i Finland som civilarkitekt. År 1814 flyttade han till Helsingfors med sin hustru och sina barn. Han utnämndes till stadsingenjör år 1818 och kom att bli medarbetare till arkitekt Carl Ludvig Engel (1778–1840). Granstedt planerade flera stenhus i nyklassicistisk stil i den nya huvudstaden vid sidan av en rad herrgårdar och corps de logis, bland annat nuvarande Presidentens slott, Norra Esplanaden 7 och 9 samt Norra Esplanaden 5 (Lampaska huset, 1814), Hertonäs gårds nya karaktärshus (1814) samt Stenhuset i Fiskars (1815). Sonen Anders Fredrik Granstedt (1800–1849) verkade också som arkitekt i Helsingfors.10

Nyklassicismen inspirerades av antiken och var en motvikt till den under 1700-talets senare del rådande rokokostilen. Nyklassicismen kall-

Arkitekt Pehr Granstedts (1764–1828) signatur år 1827. Han ritade det nya karaktärshuset till Hertonäs gård (1815) och sannolikt även Cronstedts gravkapell (1820). Biografica I: Granstedt, Pehr, Riksarkivet. Foto: Eva Ahl-Waris 2021.

En osignerad ritning av en liten byggnad i nyklassicistisk stil finns på Hertonäs gårds museum. Byggnaden anses vara Carl Olof Cronstedts gravkapell och attribueras till arkitekt Pehr Granstedt. SOV, Helsingfors. Foto: SOV.

las även empir- eller kejsarstil, och i Sverige kallas den även gustaviansk stil (efter regenten Gustav III), och den sena formen för karljohanstil (efter Karl XIV Johan). De ljusa färgerna och kolonnerna, samt dekorer och friser återbrukade antika motiv och myter. Pompeij hade börjat undersökas arkeologiskt under 1700-talet och väckte intresse runtom i Europa. Likaså uppskattade upplysningsfilosoferna antikens ideal som började reflekteras i konst och politik. Därmed ville man återge antikens ideal även i monumentalarkitekturen. Bland annat kejsar Alexander I av Ryssland lät bygga en rad nya administrativa byggnader i S:t Petersburg enligt nyklassicistiska ideal. I Helsingfors, som byggdes upp från grunden efter Finska kriget, kom stilen att representera och symbolisera den nya tillhörigheten till Ryska kejsardömet. C. L. Engel ritade Helsingfors nya stadsplan och de administrativa byggnaderna runt Senatstorget samt de nya fasaderna för 1700-talsborgarnas stenhus på södra sidan om Alexandersgatan.11

På Hertonäs gård har påträffats en osignerad ritning av en liten fyrkantig byggnad i nyklassicistisk stil. Tidigare antogs det att ritningen var en överbyggnad till en brunn, eftersom det inte fanns någon beskrivning på byggnadens funktion. Forskaren Christina Bäcksbacka har ansett att det dock rör sig om ritningen till familjen Cronstedts gravkapell. Stilenligt kunde byggnaden vara planerad av Pehr Granstedt.12 Kapellet är planerat i samma, nyklassicistiska stil som Granstedts övriga produktion. På ritningen finns texter som beskriver byggnadens mått i alnar, dess höjd etc. i nedre vänstra hörnet. Ritningen visar byggnadens fasad samt bottenplan. Fasaden ovanför dörren har försetts med en plakett med kyrilliska bokstäver. Enligt föremålsförteckningen existerar två skilda teckningar av “en brunnsöverbyggnad” (föremålsnr. 628 och 630). Enligt den ena beskrivningen står det “CAJSARVLTA” på plaketten ovanför dörren.13 Det finns till synes ingen förklaring på den här tolkningen av texten. De till synes kyrilliska bokstäverna är fördelade på tre rader på ritningen av plaketten och är så gott som oläsliga.

Ätten Aminoffs gravkapell i nyklassicistisk stil är jämförelsevis ritat av C. L. Engel. Gravkapellet finns på Bromarv kyrkogård och bär stora likheter med Cronstedts gravkapell. Ovanför dörren finns en plakett med texten “Sorgernas, Lidandets, Mödornaa hvila, beredd år MDCCCXXIV”. Det skiljer sig från det Cronstedtska gravkapellet genom bland annat två doriska pelare på var sin sida av dörren.14 Men i stil påminner ritningen från Hertonäs till sin storlek och med sin plakett troligen mer om dylika gravkapell än om någon “brunnsöverbyggnad”.

Hertonäs gårds senare ägare donerade en ritning signerad av C. L. Engel till Konstföreningen i Helsingfors. Ritningen visar två lusthus och en obelisk. Den är inte daterad och lusthusens lokation är okänd, men det är högst sannolikt att det rör sig om de två lusthusen som uppfördes i Hertonäs gårds park i samband med att de planerades under viceamiral Cronstedts tid på 1810-talet.

Två lusthus ritade av C. L. Engel. Det rör sig sannolikt om två lusthus som är uppförda i Hertonäs gårds park. Obelisken förverkligades inte. Bild: Nationalgalleriet, Helsingfors.

Det kvadratiska lusthuset i Hertonäs gårds park. Det har konstaterats att byggnaden liknar det kvadratiska Cronstedtska gravkapellet. Båda byggnaderna företräder den nyklissicistiska stilen som var rådande vid tidpunkten för viceamiralens död. Foto: SOV.

Det oktagonala lusthuset i Hertonäs gårds park. Foto: SOV.

Obelisken uppfördes inte. Det ena lusthuset är fyrkantigt och likt ett antikt tempel. Det andra lusthuset är oktagonalt och försett med ett runt tak. Byggnaden på den osignerade teckningen liknar på ett iögonfallande vis det fyrkantiga lusthuset i stil. Det är ytterligare ett belägg, vid sidan av planeringen av själva karaktärshuset, för att den sistnämnda byggnaden kunde ha ritats av en kollega till Engel, nämligen Pehr Granstedt.15

Enligt Cronstedts bouppteckning från augusti 1820 uppgick viceamiralens begravningskostnader till 1 800 rubel (13 630 euro år 2021). Det är en tämligen stor summa. Kostnaderna för mat och dryck vid en begravning år 1810 i Nyland (på godset Möllershof) var jämförelsevis 629 rubel (3 294 euro år 2021) för ett sällskap på 44 personer.16 Det är med andra ord möjligt att de omfattande “begravningskostnaderna” också innefattade bygget av gravkapellet.

DETALJER KRING DET CRONSTEDTSKA GRAVKAPELLET INTILL HELSINGE KYRKA SANKT LARS Cronstedts mausoleum är beläget ganska nära den medeltida kyrkan Helsinge kyrka Sankt Lars i nuvarande Helsinge kyrkoby. Ett tiotal meter ifrån detta gravkapell ligger generallöjtnant Alexander von Wendts mausoleum, som är från en senare epok. I övrigt är begravningsplatsen full av kulturhistoriskt mycket värdefulla gravar och minnesmärken.17 För tillfället (2021) är Cronstedts mausoleum i ett bedrövligt skick och skillnaden ses tydligt i ett fotografi på webben från 2006 mot idag (2020/21). Föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. beställde år 2020 en utredning av restaureringsexperterna inom företaget Ukri Oy för att få reda på vad som skulle krävas för att reparera de skador som finns på Cronstedts mausoleum. Kapellet har byggts på en stengrund på sandbotten och har ursprungligen legat i närheten av kyrkans gamla stenmur. Kapellets väggar består av rappat tegel och taket är koppar, men troligen inte i original. Metalldörren är ursprunglig och försedd med ett gammalt lås. Ovanför dörren finns en stenplakett som presenterar viceamiralens och hans hustrus vapensköldar. Golvytan inuti kapellet är belägen lägre än markytan och graven är täckt av sand samt ett galler. Viceamiralen och hans hustru ligger begravda under mark.18

Enligt Ukri Oy:s rapport konstateras att mausoleet reparerats tidigare. Bland annat rappningen är ny och under den fanns ett äldre lager i mörkare färg. Dessutom har fundamentet i något skede förstärkts med betong. Likaså har taket troligen också förnyats.19 Då Paul Nyberg besökte gravkapellet år 1930 hade vapnet ovanför dörren nötts

Ett foto av Cronstedts gravkapell från år 2006 avbildas på webben och Wikipedia. Numera är gravkapellet i betydligt bedrövligare skick. Foto: Wikipedia.

Cronstedts gravkapell år 2020, då det kunde konstateras att mausoleet på 15 år förfallit mycket: dörren går inte att låsa, utan täpps till av en stor sten. Rappningen är i betydligt sämre skick och rötter har börjat tränga fram vid mausoleets grund. Foto: Eva Ahl-Waris 2020.

Ovanför dörren till Cronstedts mausoleum finns en stenplakett försedd med viceamiralens och hans hustrus vapensköldar. I Cronstedts vapen finns en orm som biter sig själv i svansen. Det är en klassisk evighetssymbol. I Beata Sofia Wrangels vapen finns en borg. Foto: Eva Ahl-Waris 2020.

bort. Därmed har stenplaketten sannolikt också förnyats i något skede.20

Kring gravkapellet berättas även folklore, eftersom Cronstedt var en beryktad person. Enligt Paul Nyberg träffade han en kvinna som berättade att ormen “ovanför dörren” symboliserade att Cronstedt var en förrädare som sålt Sveaborg till ryssen för guld. Men tunnorna hade innehållit sand, berättade kvinnan, med enbart mynt utanpå. Cronstedt hävde sanden i Brunnsviken i Hertonäs och därför fryser den inte till is om vintrarna.21 Och Sigbritt Backman har fått höra av kyrkoherde Otto Weckström på 1970-talet att det brukade ligga en orm framför gravkapellets dörr. Fastän man tog livet av den återvände en ny orm hit. Då man högg bort vapenskölden med ormsymbolen försvann den slutligen.22

GRAVARNA FRAMFÖR DET CRONSTEDTSKA GRAVKAPELLET – FAMILJ OCH VÄNNER? Framför det Cronstedtska mausoleet finns tre, tämligen enkla svarta gravstenar vars inskriptioner närapå försvunnit. I frågan om två av dem rör det sig om gravar tillhörande medlemmar av familjen Cronstedt: dottern Hedvig Charlotta Stjernschantz (f. Cronstedt) och hennes make, landshövding Abraham Stjernschantz (1787–1864). Under slutet av 1830-talet hade dottern Hedvig och hennes man övertagit skötseln av Hertonäs gård. Det sägs bland annat att hon skötte sjuka och sårade på herrgården under Krimkriget. År 1859 sålde Hedvig Hertonäs gård till Carl Bergbom (1798–1861), vars ättlingar ägde gården fram till år 1919, då den övertogs av föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Den allmännyttiga föreningen upprätthåller sedan 1920-talet ett museum i karaktärshuset och på det omkringliggande området. Efter att Hedvig Stjernschantz sålt herrgården drog hon sig tillbaka till sin gård i Elimä där hon levde fram till sin död år 1868.23

Intill dessa två gravstenar finns ytterligare en mindre, svart gravsten med nästan oläsliga inskriptioner: Sophie Afzelius.24 Det är möjligt att identifiera den avlidna som “mamsell” Sophia/ Sophie Margareta Magdalena Afzelius (1826–1839), anknuten till sagoforskaren/psalmskriva-

Hedvig Charlotta Stjernschantz (f. Cronstedt) gravsten. Hon avled på samma datum som sin far, 7 april, men 48 år senare, år 1868. Landshövding Abraham Stjernschantz gifte sig med Hedvig Cronstedt år 1819. Han är begravd intill sin hustru och framför sina svärföräldrars gravkapell intill Helsinge sankt Lars kyrka i nuvarande Vanda. Foto: Eva Ahl-Waris 2021. Sophie Afzelius (1826–1839) ligger begravd intill Cronstedts gravkapell. Vem var hon? Det är sannolikt mamsell Sophia eller Sophie Afzelius, som avled i lungsot i en ringa ålder av 13 år. Hon var dotter till Sophia Ottiliana (f. Ramsay) och A. A. Afzelius som var vänner till familjen Cronstedt. Familjen Cronstedt kunde i sin godhet ha omhändertagit flickan som blev moderlös i en ringa ålder av ett år, och slutligen ombesörjt lilla Sophies begravning. Foto: Eva Ahl-Waris 2021.

ren/historikern Arvid August Afzelius (1785–1871). Enligt databasen Hiski har hon antecknats som Azelius “d:r”. Mamsell Sophie (f. 1826) återfinns bland de begravda i Helsingfors stad och omnämns ha avlidit i lungsot i sitt 14:e år i juli 1839.25

På något vis måste mamsell Sophie även vara anknuten till familjen Cronstedt och därför begravd här? Sophie/Sophia, född i Enköping, var dotter till Sophia Ottiliana (f. Ramsay) och A. A. Afzelius. Paret hade även en son, Lars Hezekiel, 1822–1882.26 Då A. A. Afzelius gifte sig med Sophia Ottiliana Ramsay (1794–1827) år 1815 förde viceamiral Carl Olof Cronstedt in bruden på bröllopet. Familjen Cronstedt umgicks nämligen

mycket med familjen Ramsay på Esbo gård på 1810-talet. Sophia Ramsay (och hennes make) var kära vänner till familjen Cronstedt. Men på 1820-talet var familjen Afzelius bosatt i Sverige och Arvid August verkade som hovpredikant och tjänstgjorde i Enköping.27 Varför vilar mamsell Sophie här och inte med sin familj? Man bör notera att hon blev moderlös i 1-årsåldern. Tog änkefru Cronstedt eller Hedvig hand om flickan till hennes död? Det är fullt möjligt att flickan skickades till vännerna i Finland. Eller vistades hon här på sommaren? Det är också möjligt att hon endast var på besök, varför hon inte finns i mantalslängderna. Hon avled den 7 juli och då fanns troligen inte heller några möjligheter att sända över kroppen till Sverige i sommarvärmen. Men varför mamsell Sophie vilar här kanske vi aldrig får ett fullständigt svar på.

SLUTORD Oavsett om viceamiral Carl Olof Cronstedt var en hjälte eller en förrädare är hans ståtliga gravkapell intill Helsinge kyrka Sankt Lars i nuvarande Vanda ett både lokalt och nationellt betydande minnesmärke från sin tidsepok. År 2021 är Cronstedts gravkapell i behov av reparationer. Därför planerar ättlingarna till viceamiral Cronstedt i samråd med Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. (SOV) att låta reparera gravkapellet. Tanken föddes redan för ett tiotal år sedan och projektet involverar en mängd olika parter, till exempel Vanda församlingar och Museiverket p.g.a. att gravkapellet är en skyddad, kulturhistoriskt betydande byggnad på kyrkans mark. Många parter är intresserade av att bidra till att gravkapellet repareras, eftersom det berör viceamiral Cronstedt som en gång ägde Hertonäs gård, där ett museum upprätthållet av föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. numera verkar.

Historien dömer inte längre ut viceamiral Cronstedt som enbart en förrädare på grund av kapitulationen av Sveaborg år 1808. Viceamiralens kontribution till både svensk och finländsk historia består även av Sveriges genom tiderna största sjöseger i slaget vid Svensksund år 1790. Kungens förtrogne och kejsarens undersåte uppfostrade sina barn i en tid då Finland förvandlades till ett autonomt storfurstendöme. Han lät också skapa en säregen herrgårdsmiljö med två anrika parker i sin hemsocken Helsinge (nuv. Helsingfors). År 1990 fick viceamiralen ge namn åt en väg i den nya stadsdelen Hertonässtranden i närheten av hans sista hem.28

Förhoppningsvis kommer reparationerna av gravkapellet att utföras med hjälp av olika understöd inom en snar framtid. Möjligen kunde de övriga till familjen Cronstedt relaterade gravstenarna också putsas upp och minnet av Hedda, hennes make och lilla mamsell Sofie även få de glansfullt förgyllda minnesmärken de förtjänar.

KÄLLOR OCH LITTERATUR:

Arkiv Nationalgalleriet, Helsingfors. Ritning av två lusthus, C. L. Engel.

Riksarkivet, Helsingfors. Biografica I: Granstedt, Pehr.

Nationalbiblioteket (NB), Helsingfors:

Svenska Litteratursällskapet i Finland, SLSA 802: Brev och handlingar rörande släkterna Cronstedt och Galindo.

Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. (SOV)/Hertonäs gårds arkiv, Helsingfors. Föremålsförteckning. Opubl. Ritningar av en oidentifierad byggnad (möjligen ett gravkapell), nr 628 och 630.

Ukri Oy: Cronstedtin hautakappelin kunnostussuunnitelma. Otryckt rapport 2020.

Personliga meddelanden Kjellqvist, Barbro (Sverige), e-postmeddelande 28.6.2021 till Eva Ahl-Waris.

Digitala källor Geni, Lars Hezekiel Afzelius, https:// www.geni.com/people/Lars-HezekielAfzelius/6000000015781135689 (senast sedd 27.6.2021).

Hiski, Haudatut, Sofia Afzelius, http:// hiski.genealogia.fi/hiski?fi+t1338482 (senast sedd 27.6.2021).

Lilius, Henrik 2000: Engel, Carl Ludvig, Suomen kansallisbiografia, https:// kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/ henkilo/3213 (senast sedd 25.6.2021).

Mausoleum, Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mausoleum (senast sedd 25.6.2021).

Rahanarvonlaskuri, Myntmuseet, https://apps.rahamuseo.fi/ rahanarvolaskin#FIN (senast sedd 20.6.2021).

Runeberg, J. L.: Sveaborg, Fänrik Ståls sägner, http://runeberg.org/fstal/1q. html (senast sedd 25.6.2021).

Rydh, Hanna 1918: A. August Afzelius, Svenskt Biografiskt Lexikon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5581&forceOrdinarySite =true (senast sedd 27.6.2021).

Sinisalo, Jarkko 2014: Granstedt, Anders Fredrik, BLF, http://www.blf.fi/artikel. php?id=3378 (senast sedd 25.6.2021).

Wikipedia, Carl Olof Cronstedt, https:// fi.wikipedia.org/wiki/Carl_Olof_Cronstedt (senast sedd 27.6.2021).

Wikipedia, Helsinge kyrka, Begravningsplatsen, https://sv.wikipedia.org /wiki/Helsinge_kyrka# Begravningsplatsen (senast sedd 27.6.2021).

Tryckta källor A.A. Afzelius 1901: Minnen. s.l.

Sigbritt Backman 2016: Hertonäs gård – från säterier till museum. Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. (SOV): Helsingfors.

Christina Bäcksbacka 1995: Viceamiral Carl Olof Cronstedts hem. Finska fornminnesföreningen: Helsingfors.

Paul Nyberg 1941: Herrar och herrgårdar. Helsingfors.

Wilhelm Odelberg 1954: Viceamiral Carl Olof Cronstedt. Söderströms: Helsingfors.

Jukka Relas 2013: Valta, tyyli ja tilat. Keisarien ja presidenttien residenssi Helsingissä 1837–1940. Suomen muinaismuistoyhdistys: Helsinki.

Marius af Schultén 1947: Byggnadskonsten i Helsingfors efter Engel. I verket Yrjö Hirn, Hilding Ekelund, C. A. Nordman & Marius af Shultén (red.) Vår stad. En bok om Helsingfors. Holger Schildts förlag: Helsingfors, 261–314. Litteratur Lisa Lindgren 2009: Memoria. Hautakuvanveisto ja muistojen kulttuuri. SKS: Helsinki.

Bo Lönnqvist 2013: Dödens ansikte. Scriptum: Vasa.

Slutnoter 1 Runeberg: Sveaborg, Fänrik Ståls sägner, http://runeberg.org/fstal/1q. html (senast sedd 25.6.2021). 2 Odelberg 1954, 482. 3 Mausoleum, Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mausoleum (senast sedd 25.6.2021). 4 Lindgren 2009, 30, 33–34, 36. 5 Backman 2016, 64–66; Bäcksbacka 1995, 21–22, 25; Odelberg 1954, 479. 6 Backman 2016, 74–75; Odelberg 1954, 480–481; Nyberg 1941, 120–121. Beata Sofias brev som forskarna citerar har inte kunnat påträffats på Riksarkivet (det anges finnas i mappen “Biografica: C. O. Cronstedt”). Ifrågavarande mapp gavs överlag inte författaren tillhanda trots att den beställdes fram. 7 Muntlig uppgift av Gerd Appelroth, Siv Hellén och Eva Korsström 16.6.2021. 8 Minnesord vid Beata Cronstedts jordfästning 12.1.1841, SLSA 802, NB, Helsingfors. 9 Lönnqvist 2013, 138–139, 140, 143. 10 Sinisalo 2014; af Schultén 1947, 262–263; Relas 2013, 30. 11 Lilius 2000, Engel, Carl Ludvig, Suomen kansallisbiografia, https:// kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3213 (senast sedd 25.6.2021). 12 Bäcksbacka 1995, 25. 13 Föremålsförteckning; Föremålen nr 628 och 620: ritningar, Hertonäs gårds arkiv, Helsingfors. 14 Lönnqvist 2013, 46. 15 Backman 2016, 70–75. 16 Carl Olof Cronstedts bouppteckning ingår i ett privat arkiv. Bouppteckningen har transkriberats och utgivits som en bilaga i Christina Bäcksbackas avhandling år 1995. Se Bäcksbacka 1995, 199; jfr Rahanarvonlaskuri, Myntmuseet, https://apps.rahamuseo. fi/rahanarvolaskin#FIN (senast sedd 20.6.2021); jfr Lönnqvist 2013, 31. 17 Wikipedia, Helsinge kyrka, Begravningsplatsen, https:// sv.wikipedia.org/wiki/Helsinge_ kyrka#Begravningsplatsen (senast sedd 27.6.2021). 18 Ukri Oy: Cronstedtin hautakappelin kunnostussuunnitelma 2020, SOV, Helsingfors. 19 Ukri Oy: Cronstedtin hautakappelin kunnostussuunnitelma 2020, SOV, Helsingfors. 20 Backman 2016, 75; Nyberg 1941, 141–142. 21 Backman 2016, 74; Nyberg 1941, 121–122. 22 Backman 2016, 74. 23 Backman 2016, 63, 81–82. 24 För uppgifter som hjälpte till att identifiera Sophia/Sophie Afzelius vill jag hjärtligen tacka Barbro Kjellqvist, Alexandra Ramsay och Antoinette Ramsay Herthelius. 25 Hiski, Haudatut, Sofia Afzelius, http://hiski.genealogia.fi/ hiski?fi+t1338482 (senast sedd 27.6.2021). 26 E-post av Barbro Kjellqvist till Eva Ahl-Waris 28.6.2021; Geni, Lars Hezekiel Afzelius, https://www. geni.com/people/Lars-Hezekiel-Afzelius/6000000015781135689 (senast sedd 27.6.2021). 27 Odelberg 1954, 478; Rydh 1918, https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5581&forceOrdinar ySite=true (senast sedd 27.6.2021); Afzelius 1901, 144. 28 Wikipedia, Carl Olof Cronstedt, https://fi.wikipedia.org/wiki/ Carl_Olof_Cronstedt (senast sedd 27.6.2021). Författaren till denna artikel tackar ödmjukt för kommentarer och rättelser gjorda av FM Mikael Westerback samt praktikanterna Karl Heikkilä och Ida Karlgren (Hertonäs gårds museum).