TandhygienistTidningen nr 6.2022

#whnordic > video.wh.com

Snabb. Flexibel. Effektiv.

Enkel i sin hantering. Enastående i sitt resultat. Kortaste cykeltiden i sin klass (!), endast 18 sekunder snabb och enkel hantering av vätskor.

Perfekt rengöring före autoklavering.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com :whnordic

– Ska tandvården vara attraktiv och tillförlitlig, både för dem som arbetar där och för patienterna, måste man agera nu!

ORDFÖRANDE HAR ORDET

Beroendeframkallande drog

När jag hämtar paket på mitt närmaste utlämningsställe reagerar jag på produktsortimentet företaget har utöver pakethantering. Förutom godis, snacks och läsk är det cigaretter och det vita så kallade »tobaksfria« snuset som dominerar i hyllorna.

När denna text skrivs är det bara en vecka kvar till Tobaksfria veckan, instiftad av tankesmedjan Tobaksfakta, där Tandvård mot tobak är en av medlemmarna.I Tobaksfaktas artiklar och rapporter läser jag om tobaksbolagens nya kreativa marknadsföringsstrategier och att många e-cigarettföretag nu följt ett ledande märke och börjat tillsätta en syra i vätskan till e-cigaretterna. Syran gör att nikotinaerosolen lättare kan andas in och på så sätt leverera en högre dos av nikotinet. Detta ska ha lett till ett ökat nikotinberoende i USA.

På SVT hör jag en rektor i Sverige berätta att e-cigarettanvändningen ökat på hans högstadieskola. I samma kanal beskriver en lungläkare att nikotin är en av de mest beroendeframkallande drogerna som finns och att forskningen ännu inte hunnit visa hur lungorna eller munnen påverkas av e-ciggaretter. Det känns bra att STHF arbetar i NCD-nätverket och Tandvård mot tobak med att påverka frågan.

MUNCK / REDAKTÖR

UTGIVARE

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA

3 500 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 24 februari.

PRENUMERERA

Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

CHEFREDAKTÖR OCH

PRODUKTIONSANSVARIG

Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

TRYCK

Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

sid 20–22

Tandvårdsforskning sprids på bibliotek i Dalarna.

LENA

SVANENMÄRKET

det blev en intressant Riksstämma i Göteborg i november. Ett välbesökt arrangemang med ett mycket angeläget program som, förutom det gedigna vetenskapliga programmet, erbjöd ett flertal seminarier som belyste tandvårdens situation och arbetsmiljö utifrån olika synvinklar. Några områden som belystes var kompetensbristen, den geografiska ojämlikheten, gör vi rätt saker och hur vi ska få bort oseriösa vårdgivare. Det var med blandade känslor jag lämnade riksstämman. Jag tar med mig en uppgivenhet, men framför allt finns där, bland alla engagerade och dedikerade tandvårdskollegor, en uppfinningsrikedom, en vilja och ett driv att hitta vägar framåt för att lösa de stora utmaningarna. Tandvården är en fantastisk miljö där hälsan, inte bara munnens, alltid ska stå i första rummet.

Tyvärr saknas ofta en tydlig koppling mellan det kliniska arbetet och organisationens mål och därmed uppnås inte det önskade resultatet – en god arbetsmiljö och god munhälsa. Ett tydligt ledarskap med väl synliga strukturer som ger en trygghet för behandlare och patienter, där politiker och verksamhetsansvariga finns nära och skapar en solid plattform för en god tandvård.

Kompetensbristen i tandvården har synliggjort behovet av en mer

effektiv samverkan mellan folktandvården och privattandvården. Förutsättningarna för en god samverkan kräver att både övergripande regelverk och ekonomiska förutsättningar ses över och justeras. Här borde politiska beslut snabbt kunna förbättra möjligheterna till samverkan.

Dagens system ger inte förutsättningar att prioritera vare sig hälsofrämjande och förebyggande insatser, eller sjukdomsbehandling av exempelvis parodontit. Detta är en utveckling som måste stoppas så att tandvårdens personal får möjlighet att prioritera och planera sin behandling utifrån patientens behov, i stället för som idag, utifrån övergripande avtal och regelverk. Ingen ska behöva avstå från att erbjuda förebyggande insatser eller att genomföra en evidensbaserad parodontal behandling på grund av andra reglerade åtaganden. Åtaganden som inte alltid prioriteras i de nationella riktlinjerna.

En ny tandläkarutbildning i Jönköping tror många skulle lösa många av de problem tandvården har. STHF känner stor tveksamhet till detta – det finns inget som pekar på att en ny utbildning i Jönköping skulle balansera bristen på tandläkare i exempelvis norra Sverige. Om resurser finns borde de läggas på befintliga lärosäten. STHF saknar även en långsiktig

analys av framtida behov av personal utifrån munhälsan i landet.

Som helhet är tandvården väl försörjd med både tandhygienister och tandläkare, dock inte jämnt fördelade över landet. Under några år har det utexaminerats färre tandhygienister än tidigare. Nu ser vi positivt på att antalet tandhygienister ska öka igen då även Karlstad och Malmö är igång. En satsning på att förstärka lärarkåren på samtliga tandhygienist- och tandläkarprogram är en mycket angelägen åtgärd för att säkra kompetensen på lärosätena. Ska tandvården vara attraktiv och tillförlitlig, både för dem som arbetar där och för patienterna, måste man agera nu!

Med en önskan om en riktigt GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

YVONNE NYBLOM / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Har du fluxat idag?

2

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag bland annat både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Vi vill rikta ett tack till dig som jobbar inom tandvården för att du tillsammans med oss jobbar för att förbättra munhälsan i Sverige, tack!

Nyheter från

Flux!

Nu finns serien Flux+. Dessa produkter ger en extra fördel, förutom att den verkar mot karies med innehållet om 0,2% NaF.

Den extra fördelen på respektive produkt är:

• Flux+ Gum Care: Lugnar och skyddar känsligt tandkött1

• Flux+ Prevent Plaque: Förebygger och motverkar plack2

Ytterligare en nyhet från Flux är att de populära Flux Drops nu även finns med smaken Citron/Lime.

Flux finns på apotek, i matbutiker och hos många tandvårdskliniker. Produkterna är fria från alkohol och andra onödiga tillsatser.

Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se

1 SymGurad CD (phenylpropanol, o-cymen-5-ol & decylene glycol) och Aloe Vera.

Tetrasodium pyrophosphate, panthenol och cetylpyridiniumchloride.

Kämpa för din yrkesroll, ingen annan gör det åt dig!

Det säger Christina Björling i Luleå. Efter många år som fackligt aktiv vet hon vad hon talar om.

det är måndagskväll i Luleå. Middagen är avklarad och Christina och hennes sambo »småkollar« på Robinson. Ett program där deltagarna svettas i tropikerna men som Christina tyckte var betydligt roligare när det av pandemiskäl spelades in under svalare förhållanden bland mygg och knott i Haparandas skärgård…

Starkt engagemang för rättigheter och skyldigheter Men nu är det inte dokusåpor som är ämnet för kvällen utan Christinas långa fackliga engagemang. Vi tar det från början: – Jag är uppvuxen på 70-talet och det fanns i ryggraden att man ska vara med i facket. Första gången var när jag hade ett städjobb hemma i Östersund, berättar hon.

Från medlemskap till aktivitet kan steget vara långt. För Christinas del bottnar engagemanget i ett starkt intresse för rättigheter och skyldigheter. Allt det där som får en arbetsplats att fungera bra. Att få göra skillnad för arbetskamraterna är en stark drivkraft. Hon vet att det går att påverka, att du

som facklig företrädare får inblick i hur beslutsvägarna går.

Vad säger du till en ung tandhygienist som tvekar att engagera sig fackligt? – Då säger jag, ta chansen! Med det fackliga uppdraget kommer kunskap som är berikande. Jag hade varit mycket fattigare kunskapsmässigt utan det fackliga arbetet.

Helt rosenrött är det förstås inte att vara facklig företrädare, men fördelarna överväger, anser hon.

– Visst, det är jobbigt ibland. Då

ungdomspraktikant hos en tandläkare i hemstaden Östersund. Hon funderade på att bli tandsköterska, men fick rådet att satsa på tandhygienist som ett bättre alternativ, ett framtidsyrke.

– Aldrig, tänkte jag först. Av förståeliga skäl saknade jag kunskap om behandlingsgången och tyckte att klinikens tandhygienist gjorde samma saker hela tiden. Men där hade jag fel, minns Christina.

Det blev studier i Örebro och genom åren har hon hunnit arbeta i Östersund, Härnösand (»det var där jag sögs in i det fackliga arbetet på allvar«), Åkersberga och sedan flera år i Norrbotten, i Piteå och Luleå. Hela tiden med Folktandvården som arbetsgivare.

tänker du kanske att »nu orkar jag inte mer« men det går över.

Tandhygienistyrket har Christina inte »ångrat en sekund.« Allt började med en plats som

Tar nya steg När vi talas vid står hon inför ett nytt steg i karriären. Christina går över till privattandvården, efter att ha fått ett erbjudande. I samband med det kliver hon av uppdraget som ordförande i Norrbottens lokalförening. Beslutet att lämna ett roligt uppdrag är svårt, men samtidigt ett naturligt tillfälle att lämna över till nya krafter.

»Regionerna i norra Sverige måste ta ansvar för att säkerställa en god vård för patienterna genom att erbjuda en bra arbetsmiljö för de anställda, konkurrenskraftig lön och attraktiva utvecklingsmöjligheter.«

Saxat ur den debattartikel som Christina Björling skrev tillsammans med Yvonne Nyblom, ordförande Sveriges Tandhygienistförening och Emelie Larsson, ordförande STHF Västerbotten.

Christina Björling har lång facklig erfarenhet och rekommenderar fler att engagera sig för medlemmarnas bästa. Med det fackliga arbetet kommer också kunskap som berikar, säger hon.

– Jag är kluven, men det har varit så mycket de senaste åren. Redan i våras klev jag av som löneförhandlare och nu är det dags för någon annan att axla ordförandeposten.

Christina berättar att tandvården i Norrbotten har stora utmaningar. Det saknas personal inom alla yrkeskategorier. Under ett antal år har ett 40-tal tandhygienister slutat. Personalbristen har orsakat att tandhygienisterna behövt ändra sitt arbetssätt. En konsekvens är att den förebyggande vården inte är i framkant på samma sätt som tidigare. Problem som facket uppmärksammat i en debattartikel som publicerats i flera massmedier. Facket skriver där att regionerna i norra Sverige måste bli mer attraktiva för att kunna behålla och rekrytera tandhygienister.

Snabbare puckar Efter 25 år som tandhygienist ser hon flera förändringar av yrkesrollen.

– Idag jobbar man mer i team och gör mycket mer än det viktiga förebyggande arbetet. Generellt är också tempot högre, vilket gör att arbetsron minskat. Det är vad jag fått med mig av medlemmarna. Men det är snabbare puckar överallt i arbetslivet, man kan undra varför det är så, avslutar Christina Björling.

text : margaretha holmqvist bild : viveka österman

med facket i ryggraden

Sustainability matters

Vi på TePe är övertygade om att det är både möjligt och nödvändigt att ställa om till en hållbar framtid. Tillsammans kan vi göra skillnad redan idag. Därför tillverkar vi våra munhälsoprodukter med förnybart material och grön energi. Genom att sänka vårt koldioxidavtryck hjälper vi dig att sänka ditt. www.tepe.com

SÄTTA LJUSET PÅ ILNINGAR

Så mycket som en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av ilningar – men bara omkring hälften av dessa tar aktivt upp problemet med sin tandläkare eller tandhygienist1. Det här är förvånande med tanke på att det finns en så enkel lösning på problemet som valet av tandkräm. Nu, tack vare ett banbrytande forskningssamarbete, kan vi börja se i detaljerade 3D bilder hur det fungerar.

Forskning har visat att det är vätskan som rör sig i dentinkanalerna som är den främsta orsaken till ilningar 1-3. Genom att blockera dentinkanalerna kan vi minska vätskeflödet och därmed förhindra nervpåverkan. Men, fram till idag, har vi inte lyckats visualisera hur tandkräm bildar ocklusioner.

GSK Consumer Healthcare har en drivkraft att ständigt utveckla forskningen inom ilningar för att kontinuerligt förbättra våra Sensodyne tandkrämer.

Det har lett oss till European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble för att ta reda på hur vi bättre kan förstå tandkrämsteknologi.

Synkrotronen på ESRF är en maskin motsvarande åtta fotbollsplaner i storlek som producerar ljus som är hundra miljarder gånger starkare än sjukhusröntgen. Det gör det möjligt för forskarna att visualisera ända ner till atomnivå4 Genom att använda denna teknologi har vi kunnat se djupt in i tanden och hur tandkrämsformuleringar påverkar dentinocklusionerna över tid. Vi anser att det här är banbrytande forskning, säger Dr Christabel Fowler, Innovation Lead, Oral Health R&D, GSK Consumer Healthcare.

”Vi försöker ständigt förbättra våra tandkräms-formuleringar och genom forskning erbjuda det bästa skyddet och lindringen för personer som lider av ilningar. Om vi kan visualisera bättre hur våra tandkrämer fungerar är det lättare för tandvårdspersonalen att förstå vetenskapen bakom dem – och på så vis kunna hjälpa sina patienter att välja en tandkräm som förhindrar ilningar i tänderna”.

Vi har nu jobbat med Sensodyne Repair & Protect i omkring ett årtionde och ville visualisera verkningsmekanismen av den nya formuleringen som vi har utvecklat de senaste fyra åren: Sensodyne Repair & Protect Deep Repair, som är kliniskt bevisad att lindra ilningar och ge ett långtidsverkande skydd mot ilningar5-7 Men vi ville gå djupare och se i ännu mer detalj hur det fungerar. Medan man i tidigare studier har använt elektronmikroskop och bara kunnat analysera 30-40 dentinkanaler åt gången, kan man i synkrotronen scanna tusentals kanaler på bara ett par minuter. Vi kan nu se hur djupt ocklusionerna går och hur länge de stannar kvar. Eftersom visualiseringen med hjälp av synkrotronen är icke-destruktiv, kan man vi titta på samma dentinkanaler om och om igen under olika tidpunkter och följa effekten av Sensodyne Repair & Protect Deep Repair på ocklusionerna över tid.

Dr Madi, som leder studien på ESRF säger: ”Det kommer hända mycket mer, men den här spännande tekniken kommer kunna öppna nya dörrar vad det gäller att optimera tandkrämsformuleringar.”

Vetenskap för små, speciella stunder. Livet är for kort för ilningar i tänderna.

1 Addy, M. (2002), Dentine hypersensitivity: New perspectives on an old problem. International Dental Journal, 52: 367-375. doi:10.1002/j.1875-595X.2002.tb00936.x. 2 D. G. Gillam, Management of dentin hypersensitivity, Current Oral Health Reports, vol. 2, no. 2, pp. 87–94, 2015. 3 M. Brännström, “A hydrodynamic mechanism in the transmission of pain producing stimuli through the dentine,” in Sensory Mechanisms in Dentine, D. J. Anderson, Ed., pp. 73–79, Pergamon Press, Oxford, UK, 1963. 4 ESRF (2020) Synchrotron science, https://www.esrf.eu/about/synchrotron-science (Last accessed September 2019).

5 Hall C et al; ”Exploratory randomised controlled clinical study to evaluate the comparative efficacy of two occluding toothpastes - a 5% calcium sodium phosphosilicate toothpaste and an 8% arginine/calcium carbonate toothpaste - for the longer-term relief of dentine hypersensitivity”; J Dent 2017; 60: 36–43. 6 Clinical Study number RH01748, An Exploratory Study to evaluate the efficacy of two occlusion technology dentifrices in the relief of dential hypersensitivity, 2013. 7 Hall, C et al; ”Reducing Dentinal Hypersensitivity Improves Oral Health-Related Quality of Life”; J Dent Res, 2017; 96 B:062 BSODR. 8 In vitro report number G7322/014; Occlusion depth measurements and visualisation of Sensodyne Repair and Protect Deep Repair using Synchrotron X-ray Tomography and Focused Ion-Beam Scanning Electron Microscopy; 2020 Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare.

GSK Consumer Healthcare samarbetar med European Synchrotron Radiation Facility:

Annons från Sensodyne

Flera yrken synliggör äldres utsatthet för våld

Våld i nära relationer, är ett område som i olika sammanhang blivit uppmärksammat den senaste tiden. Området är synligt i politiska diskussioner, utredningar och lagändringar samt inom hälso- och sjukvården och tand vårdens kontext. Framför allt är barn och kvinnors utsatthet för våld uppmärksammat, men äldres utsatthet för våld är inte lika förekommande i varken debatt, media eller forskning.

jag har sedan många år haft förmånen att samverka med kollegor som utbildar och forskar kring äldre och åldrande, där vi tillsammans skrivit kurslitteratur och vetenskapliga artiklar om åldrande och äldre. För cirka två år sedan fick jag frågan om att ingå i en interprofessionell författargrupp. Avsikten var att tillsammans skriva en bok om våld i nära relationer med specifikt fokus på äldre personers utsatthet. En kartläggning

visade att det inte fanns någon sådan litteratur tidigare. Bokförlaget Studentlitteratur var intresserade av att ge stöd åt en sådan bok.

e ftersom det är flera professioner som i sitt arbete möter äldre personer är boken skriven av 13 författare och har ett interprofessionellt perspektiv. Författarna representerar socionomer, sjuksköterskor, specialistläkare i geriatrik och äldrepsykologi, kriminolog,

läkare, kultur- och genusvetare, polis och tandhygienister. Flertalet arbetar både med utbildning och forskning på universitet/högskola, länsstyrelsen och universitetssjukhus. Dessutom bidrar representanter från »Tantjouren« i Norrköping, en kvinnojour som stödjer specifikt kvinnor över 65 år som är utsatta för psykiskt eller fysiskt våld i en nära relation. Boken riktar sig till alla som arbetar med eller på annat sätt möter äldre personer och

därför kan ställas inför situationer med våldsutsatta äldre personer. Det krävs mod att agera, och boken kan förhoppningsvis ge kunskap och verktyg för att hjälpa den som utsätts.

att få bistå med kunskapsunderlag genom författarskap är en ynnest. Jag är mycket tacksam för att få möjligheten. Att skriva en bok tillsammans med andra är berikande, men också en utmaning. Det krävs förberedelser och omvärldsanalys som att hämta in aktuella fakta, alltifrån vetenskaplig till myndighetsrelaterad dokumentation. Tillsammans med vår redaktör hade vi regelbundna möten och diskussioner om struktur, textinnehåll och deadlines.

Jag och min författarkollega Anita Boström från Karlstads universitet,

var delaktiga i tre kapitel där tandvårdens perspektiv ingick. Därutöver skrev jag i inledande kapitel om mänskliga rättigheter för äldre personer. I de andra kapitlen tog Anita Boström och jag upp munhälsorelaterade tecken på förekomst av våld i äldres nära relationer (kapitel 2), hälso- och sjukvårdens samt tandvårdens ansvar och uppdrag (kapitel 4) samt tandvården som en viktig arena för att upptäcka tecken på våld och bemöta våldsutsatta (kapitel 8). Eftersom innehållet skulle bli begripligt för en bred läsarkrets med flera professioner, hjälptes samtliga åt att nagelfara varandras texter både innehållsmässigt och språkligt. Det blev extra berikande att samtidigt få ta del av medförfattares kompetens i området och därmed öka sin egen kunskapsbank.

e fter över två års arbete publicerades boken i september 2022 och den 7 november blev det bokrelease på Högskolebiblioteket, Jönköping University.

ulrika lindmark , kapitelförfattare Lektor Tandhygienistprogrammet, Docent Oral hälsovetenskap, Karlstads universitet.

anita boström kapitelförfattare Adjunkt Tandhygienistprogrammet, MSc Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet.

text : ulrika lindmark

Bokrelease 7 november på Hälsohögskolan i Jönköping. Från vänster Ulrika Lindmark (kapitelförfattare), lektor Tandhygienistprogrammet, docent oral hälsovetenskap, Linda Johansson (kapitelförfattare), docent och leg. sjuksköterska, Hälsohögskolan Jönköping, Lena Östlund (redaktör), filosofie magister i gerontologi och socionom, Hälsohögskolan Jönköping samt PeO Östlund (kapitelförfattare), poliskommissarie från Jönköping.

Kan vi ge god vård utan tolk?

Den 14 oktober presenterade regeringen Tidöavtalet och den 20 oktober skrev 10 fackföreningar en gemensam debattartikel i DN med titeln, »Barn ska inte berätta för mamma att hon har cancer«. Så stolt jag kände mig över att Sveriges Tandhygienistförening var en av undertecknarna. Wow!

det som oroar mig och många andra är förslag om att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk för de patienter som inte behärskar svenska. Vilka konsekvenser kan det få för vården? Hur blir det med rättssäkerheten och vårdkvaliteten? Två saker som är vårdpersonalens uttalade ansvar att värna ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Tolken är en viktig yrkesperson med en uttalad roll, den arbetsinsatsen måste värderas och respekteras. Det är positivt att förslag finns i avtalet om ändrad och förstärkt utbildning för tolkyrket och jag hoppas det gäller även sjuk- och tandvårdstolkar.

m en, det är inte bara patienten som drabbas om användandet av tolk i det kliniska arbetet minskar. I gruppen tandhygienister finns ett stort antal yrkesutövare som är flerspråkiga och som är uppvuxna med olika normer, vanor och traditioner. En viktig fråga blir då hur de flerspråkiga kollegornas arbetssituation kan te sig i framtiden? Måste de ställa upp som »tolkar«? Måste de ta alla patienter som talar exempelvis tyska, arabiska, spanska eller ryska för att det är deras extra språk? Är alla bekväma med det? Får de extra betalt? Vad händer om de nekar?

För en del kanske det bara känns positivt, roligt och fullkomligt oproblematiskt. Personligen är jag långt ifrån övertygad om att det gäller alla och i alla situationer. Jag kan se det viktiga i att valfriheten måste vara uttalad och respekteras, ur ett arbetsmiljöperspektiv och ett karriärsperspektiv. Det kan handla om att känna sig respekterad som yrkesperson och få betalt för det en

faktiskt gör. Att inte bli tagen för given. Det kan handla om att inte »fastna« i ett geografiskt område med få eller inga »svenska« kollegor på mottagningen och att inte kunna ta sig därifrån.

d et finns , som alla vet, flera skäl till att människor migrerar. Orsakerna kan vara allt ifrån säkerhet, demografi och mänskliga rättigheter till fattigdom och klimatförändringar. Ett uttalat syfte med hela Tidöavtalet gällande migrationsområdet är att genomföra reformer för att minska tilldragningsfaktorerna som kan knytas till välfärd och ekonomi. Att pull-faktorer inte är relaterade till tillgången till vård eller tandvård vet vi sedan länge, och att push-faktorer kan ha med strukturell diskriminering och utsatthet att göra är inte heller något nytt. Pull-faktorerna är orsaker till att människor väljer att flytta till ett specifikt land och push-faktorer är orsaker till att de väljer att lämna.

Å ena sidan skrivs det att Sverige ska vara en slagkraftig forskarnation, å andra sidan är kraven mycket höga för att få ta hit familjen. Anknytningspersonen måste vara självförsörjande, ha stor bostad (enligt given norm) samt ha möjlighet att hålla familjen med privat sjukvårdsförsäkring. Ingen föräldraförsäkring och inget barnbidrag ska utgå. Hur många forskare eller doktorander vill komma till Sverige då? Dessutom ska asylsökande betala betydligt mer än idag. De ska vara med och betala för det egna uppehället under asylprocessen och bära större delen av vård- och tandvårdskostnaderna själva. Utan att rätten till vård och tandvård

som inte kan anstå inskränks. Vilka konsekvenser får det för en redan utsatt grupp? Fler akutbesök då sjukdomsförloppet gått långt? Fler extraherade tänder och stigmatiserande tandluckor inför ett eventuellt jobbsökande om du får lov att stanna? Jag ser inte logiken, gynnar det integrationen?

f örslagen om förändrade sekretessregler mellan myndigheter kan innebära en anmälningsskyldighet till polis av personer som

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Sveriges Tandhygienistförening.

är i behov av vård, men som inte har tillstånd att vistas i landet. Är det grunder för oss tandhygienister att anmäla på? Som jag ser det borde svaret vara nej. Ingen ska känna sig tvingad att ta över en annan yrkesgrupps uppgifter, oavsett vad det handlar om, vare sig som tolk eller polis. Vårt uppdrag som legitimerade tandhygienister är att erbjuda bästa tänkbara tand- och munhälsovård baserat på etiska grundläggande principer och mänskliga rättigheter.

under senare tid har jag fått flera telefonsamtal som tyder på en osäkerhet inför framtiden. För ett par dagar sedan fick jag ett samtal från en yngre kollega. Hen undrade hur en gör för att söka jobb i ett annat land, i Tyskland. Hen sa att »du har ju bott och jobbat där i många år, hur var det?« Efter en stund kom det som kanske var vik-

tigast fram. Kollegans »mormor« lever också här i Sverige, de har bara varandra. Men mormors visum har gått ut för länge sedan och nu törs de inte vara kvar och vänta på vad som kan hända. »Hur gör en då? Du kan väl en del om asylrätt och så?» De är medvetna om att de aldrig skulle stämma in på den hårda definitionen av familj, de har inte samma DNA. Om konsekvensen skulle bli att skiljas åt vore det otänkbart. »Vi har flytt förr, det är vi beredda att göra igen.« Behovet av att prata om oron för framtiden var stor.

j ag tänker att hela avtalet är en önskelista om ett paradigmskifte, i en riktning som tyvärr inte stämmer överens med värderingar om just solidaritet, medmänsklighet och humanitet. Därför är jag stolt medlem i STHF som värnar medlemmarna, patienten, etiska

principer, patientsäkerheten och de mänskliga rättigheterna i den där viktiga artikeln »Barn skall inte berätta för mamma att hon har cancer«. Tack för ordet.

TEXT: CARIN KLEFBOM, leg. tandhygienist, Transkulturellt centrum, Region Stockholm.

– Det som oroar mig och många andra är förslag om att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk för de patienter som inte behärskar svenska.

TANDHYGIE NI S TDAGARNA

SANT ELLER FALSKT – om vetenskapligt förhållningssätt i en oförutsägbar omvärld. Emma Frans, doktor i epidemiologi, vetenskapsskribent

ETT STEG I TAGET – hur man lyckas med behandling av svår parodontit. Aleksandar Milosavljevic, leg. tandläkare och Marwa El Noaimi, leg. tandhygienist, båda från Malmö universitet RÖRELSE OCH VARIATION i arbetet ger hälsovinster Charlotte Wåhlin, arbetsmiljöforskare

– Det finns ett väldigt starkt stöd från högsta ledningen om att det är viktigt med forskning och utvecklingsprojekt.

Tandhygienisten Kristina Edman är starkt engagerad för att stärka forskningen inom Folktandvården Dalarna.

Tandvårdsforskning sprids via bibliotek

Tandvårdsforskningen inom Folktandvården Dalarna har utvecklats snabbt under senare år och där inte minst organisationens tandhygienister driver olika utvecklingsprojekt. Forskningsstrategen Kristina Edman hoppas att höstens vandringsutställning blir ett avstamp för fler kollegor som doktorander.

– Utvecklingsprojekt är en bra start för vidare forskning, men tyvärr finns en del faktorer som gör att tandhygienister inte fortsätter som forskarstuderande. Men jag har gott hopp om att fler tandhygienister väljer den karriärvägen under åren som kommer, säger Kristina Edman. Hon är själv tandhygienist och brinner för att fler än tandläkare ser möjligheterna med forskning.

vi träffas på lasarettsbiblioteket i Falun, dit hon tagit sig en kort väg från Folktandvårdens kansli nära centrum. Den posterutställning om tandvårdsforskning i Dalarna som vandrat runt länet under några veckor har tagit sig till regionens största sjukhus som avslutning.

– Det känns jätteroligt att vi kunnat visa upp tandvården på det här sättet och förhoppningsvis skapa intresse för vår verksamhet. Jag upplever också att det väckt en del intresse i andra tandvårdsorganisationer om att man kan visa upp tandvården som vi valt att göra nu under hösten i Dalarna, säger Kristina Edman.

u rsprungstanken var annars en utställning på huvudbiblioteket i centrala Falun där även forskare skulle medverka med muntliga presentationer. Men det var för över två år sedan och pandemin satte stopp. – Så vi fick tänka om och gjorde en posterutställning i stället och det tror jag var rätt val. En fördel är att biblioteksbesökare i en stor del av länet kunnat se utställningen, som visats på åtta kommunbibliotek, säger Kristina Edman.

d en som tar del av utställningen slås av tandhygienisternas framträdande roll i de utvecklingsprojekt som drivs inom Folktandvården Dalarna. Det handlar exempelvis om hur Therese Berg och Marie-Anne Björkman arbetat med lek och information i Grängesberg för att stärka barns kunskaper om socker och munhälsa, eller hur Jessica Friberg i Ludvika undersökt nyttan med tandhygienistens kompetens på en slutenvårdsavdelning. Kristina Edman handleder flera av utvecklingsprojekten och var fram till nyligen ensam

Kommunbibliotek runtom i Dalarna och som avslutning lasarettsbiblioteket i Dalarna har under hösten tagit emot posterutställningen om forskningen inom Folktandvården Dalarna.

som disputerad i Folktandvården Dalarnas organisation.

– Det görs över lag mycket bra insatser i projekten till nytta för att utveckla nya rutiner och arbetssätt. Vi kan också se att fler väljer att gå vidare som doktorander – i nuläget fem personer som har sin anställning i Folktandvården. Samtliga fem är tandläkare, men vi har en tandhygienist som läser magisterexamen för att sedan kunna bli inskriven som doktorand, säger Kristina Edman.

h on ser ett par hinder för att många tandhygienister stannar vid ett utvecklingsprojekt.

– Lönen kan vara ett problem –ofta får man gå ner lite i lön som doktorand, jämfört med arbete som tandhygienist.

– Sedan är det fortfarande relativt få tandhygienister i vår organisation som har en treårig grundutbildning. Har man bara läst ett eller två år för examen så krävs en hel del extrastudier fram till en magisterexamen för att ha behörighet för akademisk forskning, säger Kristina Edman.

h on tycker annars att Folktandvården Dalarna gör vad man kan för att uppmuntra till forskning.

– Det finns ett väldigt starkt stöd från högsta ledningen med tand-

vårdschef Karin Gunnars Hellgren om att det är viktigt med forskning och utvecklingsprojekt. Vi har även en väl fungerande modell för att stödja olika satsningar.

f olktandvården har 1 mars varje år som deadline för att ansöka om medel till olika projekt och med prioriteringsordning där kliniska utvecklingsprojekt har förtur, följt av forskning som doktorand och forskning på senior nivå. De två sistnämnda kategorierna har samtidigt möjligheter till finansiering via regionenens tvärprofessionella forskningscentrum, CKF.

Folktandvården Dalarna har som mest haft tio utvecklingsprojekt i gång. En liten nedgång har skett under pandemin, men det ser Kristina Edman som en tillfällig dipp.

– Det är en otrolig utveckling som skett under en ganska kort period och det ser väldigt spännande ut framöver också. Det enda som är lite synd för min egen del är att jag närmar mig pensionsålder och inte får vara en del av hela utvecklingsresan, säger Kristina Edman leende.

h on pekar på uppbyggnaden av ett akademiskt tandvårdshus i Falun som nästa storsatsning. En särskild forskning- och utveck-

lingsenhet blir en del av »huset«, som ska samla allmäntandvård, specialisttandvård och tandteknik i nybyggda lokaler i centrala Falun med inflyttning om några år.

– För första gången får vi särskilda forskningstjänster, två som doktorander och en för senior forskare, med inriktningen att jobba 50/50 med forskning respektive kliniskt arbete. Det kommer att bli väldigt bra.

k ristina e dman betonar att satsningen blir en resurs för hela Dalarna.

– Med dagens digitala möjligheter finns stora möjligheter att vara på vilken klinik som helst i länet och bedriva forskning eller utvecklingsprojekt. Det vill vi stödja från Folktandvården centralt. Vi ser på de projekt som visats på utställningen att det pågar intressanta saker runtom i hela länet.

text och bild : fredrik mårtensson

– Det är en otrolig utveckling som skett under en ganska kort period och det ser väldigt spännande ut framöver också.

EU-stött forskningsprojekt utreder grunden till ett bättre tandvårdssystem

Vad sägs om ett gemensamt tandvårdssystem för EU som både är jämlikt och ger en holistisk syn på tandvården som en del av allmänvården? Nu går sju länder samman i ett nytt forskningsprojekt som kan ta oss ett steg på vägen dit.

förra året antog Världshälsoorganisationen (WHO) en resolution som betonar att tandhälsa är en integrerad del av människors generella hälsa. Resolutionen ska redan under 2022 följas av en strategi och färdplan för åren fram till 2030. Här betonas bland annat vikten av ett skifte till ett mer förebyggande arbete än tidigare. – WHO sätter fokus på sambanden mellan munhälsa och den generella hälsan. Vår forskning ska visa vilka indikatorer som betecknar en god munhälsa, vilket ligger i linje med WHO:s arbete, säger Nagihan Bostanci, professor i inflammationsforskning vid Karolinska Institutet.

50 miljoner till forskning om munhälsa Hon är en av forskarna som fått 50 miljoner kronor i projektmedel inom ramen för EU:s forskningsprogram Horisont. Projektet DELIVER (Deliberative improvement of oral care quality) rymmer deltagare från sju länder i Europa. Målet är att bygga upp kunskap som kan lägga grunden till ett tandvårdssystem som är mer jämlikt än dagens, baserat på behov och kunskaper hos allt från patienter till vårdpersonal och företag.

Projektet DELIVER

ska löpa under fyra år och involverar forskare från Sverige, Nederländerna, Tyskland, Danmark,England, Malta och Portugal. Forskningsprojektet koordineras från Radboud University i Nederländerna.

– Bland de första stegen i projektet är att sammanställa vilka indikatorer som finns för munhälsa. Traditionellt har dessa satts av tandvården utifrån olika sjukdomstillstånd, men vi tar ett bredare grepp för att även inkludera patienternas perspektiv, säger Nagihan Bostanci.

forskarna hoppas att indikatorerna kan bli ett första steg mot en patientstyrd tandvårdsmodell som både optimerar munhälsan och det övergripande välbefinnandet. Att inkludera patienterna i forskningen är en viktig del, menar hon.

– Att öka patientinvolvering är en stark trend idag eftersom den visar sig ge goda resultat. Därför ska vi arbeta med att involvera patienterna och även kartlägga deras

patientresa. Vi behöver en bättre förståelse av deras erfarenheter, säger hon.

Projektet ska även rymma dialoger med företag, vårdpersonal och beslutsfattare.

Undersöker digitala lösningar Nagihan Bostanci betonar behovet av ett mer förebyggande arbete inom tandvården.

– Vi spenderar mer pengar på att behandla sjukdomar än vi gör för att förebygga dem. Orala sjukdomar och tillstånd påverkar mer än 3,5 miljarder människor i världen. Därför behöver vi en mer preventiv syn inom tandvården som helhet.

ett sätt att underlätta för patienterna att förebygga sjukdom är att ta hjälp av digital teknik, som hälsoappar eller smarta tandborstar. Idag finns ett flertal tandborstar som kan styra och guida tandborstningen med hjälp av inbyggda sensorer.

– Samtidigt vet vi inte hur bra dessa lösningar verkligen är eftersom värdet av dem inte undersökts så mycket tidigare. Vi behöver mer kunskap om vad som fungerar bäst: är det den smarta tandborsten eller appen som ger dig tips och råd kring din diet?

även om mång a använder liknande hjälpmedel så är det fortfarande många som inte ens vet att de finns. Dessutom är många av lösningarna dyra. De mest avancerade tandborstarna kan kosta närmare 5000 kronor och kräva utbytbara borsthuvuden som även de kostar etthundra kronor styck.

Om ett förebyggande arbete ska få ett verkligt genomslag så behöver det nå de mest utsatta, betonar hon. Här inkluderas bland annat personer med sämre ekonomi, hög ålder, rökare och de drabbade av sjukdomar som kan associeras med sämre munhälsa såsom diabetes.

– Vi behöver fler sätt att långsiktigt förebygga sjukdom, som tar hänsyn till individuella skillnader, till exempel tandborstvanor och matvanor. Här kan digital teknik bidra, men bara om den upplevs lättanvänd och inte kostar för mycket, säger Nagihan Bostanci.

text : magnus trogen pahlén foto : gustav mårtensson , ki

– Om ett förebyggande arbete ska få ett verkligt genomslag så behöver det nå de mest utsatta.

Professor Nagihan Bostanci deltar i forskningsprojektet DELIVER som fått 50 miljoner kronor i EU-medel.

Tandhygienister samverkar redan

Många säger att tandvården i högre utsträckning behöver samverka med övrig hälso- och sjukvård och andra aktörer i samhället för att förebygga ohälsa i munnen. Seminariet som arrangerades av Sveriges Tandhygienistförening, STHF, visade på två redan väl etablerade och väl utvärderade verksamheter i Sverige där tandhygienister utgör sådana länkar. Två olika arbetsmodeller som haft det engagemang och mod som krävs för att bryta ny mark på detta sätt.

den ena verksamheten och arbetsmodellen är Folkhälsofunktionen i region Dalarna. Jessica Friberg är en av eldsjälarna som varit drivande där. Hon berättade om hur Folkhälsofunktionen bland annat har lyft en börda från BVC-sköterskornas axlar. De vill göra rätt och fånga upp barn med hög risk för dålig munhälsa, men har tidigare inte vetat vart de ska vända sig. Nu har de, i tandhygienisterna, fått experter och kanaler att använda vilket underlättar deras arbete och leder till att högriskbarn i större utsträckning får hjälp med sin munhälsa på ett tidigt stadium. Detsamma gäller Folkhälsofunktionens arbete mot den äldre befolkningen i Dalarna. En mätning gjord av SKR visade att region Dalarna hade nått flest personer berättigade till tandvård. Det ledde till att Folkhälsofunktionen blev utnämnda av Dagens Medicin till Årets Brobyggare 2021 där en del av motiveringen var att de hade lyckats undanröja onödiga hinder. Inom Folktandvården Dalarna arbetar tio tandhygienister och tio tandsköterskor heltid med detta.

d en andra verksamheten som presenterades under seminariet var

TAIK – tandhygienist i kommun.

I arbetsmodellen som har prövats under mer än fem år och nu kommer att permanentas i region Västra Götaland är tandhygienisten central och arbetar med äldre i alla tre signalljusfaserna – grön – gul – röd (oberoende – skör – beroende) på olika arenor. TAIK:s placering är centralt i kommunens omsorgsverksamheter för att underlätta möten, planering, samverkan med MAS och andra roller inom kommunen. TAIK utgör på så sätt ett stöd i alla sakfrågor som rör munhälsa. Utvärderingar har visat att vårdpersonalen i TAIK-kommunerna är mer medvetna om de äldres munhälsa än vad man normalt är i andra kommuner inom VG-region. I TAIK-kommunerna utfärdades dessutom fler N-tandvårdsintyg och det registrerades fler munbedömningar i ROAG i kvalitetsregistret Senior Alert. – Det var mycket inspirerande att ta del av hur de här viktiga verksamheterna vuxit fram och implementerats, säger Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Det går att åstadkomma så mycket bra om bara engagemang och vilja finns i hela kedjan, från ledning ut till verksamheten.

r ubriken på sthf : s seminarium var »Munhälsa i samverkan – tandhygienisten utanför tandvårdskliniken« och leddes av Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Talade gjorde Jessica Friberg från Folkhälsofunktionen i region Dalarna samt Jessica Persson, Catharina Hägglin och Elisabeth Söder från TAIK i VG-region.

möten med gamla och nya medlemmar Sveriges Tandhygienistförening var på plats i Göteborg när Odontologiska Riksstämman och Swedental slog upp portarna 16-18 november. Båda styrelserna för STHF och THUSAB var på plats, höll ett eget seminarium och medverkade i flera andra. I vår egen monter träffade vi nuvarande och blivande medlemmar, informerade om TandhygienistDagarna 2023 och svarade på allehanda frågor.

text

Folkhälsoenheten i region Dalarna

TAIK i region Västra Götaland sthf

Batteritandborste med soniska vibrationer B orsta som vanligt - få ovanligt rent!

MALIN ÖSTEDT

Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer

12 000 soniska vibrationer per minut Utbytbart borsthuvud & batteri

GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*

I samarbete med Sveriges Tandläkarförbund

Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01

+50% ** vs. en manuell tandborste för känsliga tänder

JENNY BJÖRKÉN

Djupare rengöring Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten*

PERNILLA BOOK

Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

professional.sunstargum.com/se

SHILAN MADJID

Skåne, Blekinge, Kronobergs län samt Kalmar län shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01

Intensiv fortbildningsdag med STHF Skåne

Oktoberdimman låg tät när ett femtiotal tandhygienister träffades på Råbylunds Gård i Lund för en heldag med föreläsningar, sponsorsaktiviteter, mingel och måltider. Det var minst sagt ett späckat schema med fokus på salutogenes, hälsa och bakterier.

– Det var en mycket givande och inspirerande dag, både att ta del

Frisk, javisst!

Förmiddagen började som sig bör med kaffe och fralla i Råbylunds rustika och mysiga matsal. Halv tio drog programmet i gång med presentation av styrelsen, följt av föreläsning om munskölj och tandkräm med Aloe Vera av Helen Mohammar från H&K Healthcare, en av dagens fyra sponsorer. Därefter pratade Marie Nordström,

tandläkare och doktorand på Malmö Universitet, om vad det är som gör att somliga håller sig friska och varför vissa människor lyckas hålla sig fria från karies trots att de växer upp under svåra förhållanden.

Vi är vana att läsa om riskfaktorer och vad som orsakar sjukdom, men Maries forskning fokuserar på salutogena (hälsofrämjande) faktorer bland unga vuxna.

Tre goda råd till tandvården från Marie Nordström:

• möt individen i sitt sammanhang. Var nyfiken.

• bjud in personen till dialog genom personcentrerat samtal. Delaktighet skapar engagemang.

• ställ öppna frågor om hälsan, till exempel: »Hur gör du för att hålla dig frisk«?

av föreläsningar och träffa kollegor från Skåne, säger Linda Holtne från STHF Blekinge, till vänster i bild. Min upplevelse är att det är viktigt att vi tandhygienister möts, nätverkar och utbyter erfarenheter. På så sätt inspireras man och utvecklas i sin profession. Vi hoppas att vi kan få till en samverkan mellan lokalföreningarna i framtiden

Linda Holtne och Marielle Lundh från STHF Blekinge och längst till höger, Melika Ghaforian Jebeli, ledamot i Skånes Tandhygienister.

God munhälsa genom hela livet Elena Shmarina, legitimerad tandhygienist, arbetar halvtid på Folktandvården i Oskarshamn, Kalmar län och halvtid som doktorand vid Malmö universitet utöver att hon är ledamot i STHF:s lokalförening i Kalmar län. Hon berättade om sin forskning som handlar om hälsofrämjande synsätt inom tandvården och friskfaktorer för god munhälsa hos äldre. Elena tittar på vilka faktorer som gör att vissa äldre grupper kan bibehålla en god munhälsa. Förutom de faktorer som vi redan vet mycket om, som kosthållning och munhygien, handlar det mycket om faktorer som ofta inte har omedelbar effekt på tandstatusen utan påverkar individens orala hälsa under en livstid, som till exempel hälsolitteracitet.

Efter Elenas föreläsning blev det grupparbete tillsammans med en sponsor innan god lunch, samtal och tipsrunda tog vid före nästa föreläsning.

Hälsosamma levnadsvanor hos fyraåringar Övervikt hos barn är ett stort och växande hälsoproblem i Sverige. Mariette Derwig, barnläkare på enheten för kunskapsstyrning och FoU i Region Skåne, har i sin forskning undersökt hur ett barncentrerat hälsosamtal kan främja hälsosamma levnadsvanor hos förskolebarn. Mariette inspirerade oss till bättre samtal med barn genom att berätta om samtalsmodellen »Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal«. I modellen använder man sig av ett interaktivt

bildmaterial för ett barncentrerat samtal om de viktigaste levnadsvanorna: mat, lek och rörelse, sömn och barnets tandborstningsvanor. Ett viktigt resultat från studien var att fyraåriga barn kunde vara delaktiga i hälsosamtalet och tolka hälsoinformationen utifrån sina egna tankar och upplevelser.

Hälsosamma bakterier Intresset för att odla sin egen mat har exploderat de senaste åren och allt fler vill nu lära sig att ta tillvara säsongens grönsaker genom fermentering. Tandhygienister arbetar ju mest mot bakterier, men under föreläsningen med Jenny "Surtanten" Neikell, författare till flera prisbelönta böcker om fermentering och konservering,

fick vi lära oss om en massa goda bakterier som dessutom är goda att äta. Jenny berättade om den fascinerande fermenteringsprocessen, olika tekniker för att fermentera grönsaker, varför det är så nyttigt och vad man kan äta det till. Hon visade också rent praktiskt hur det går till att göra surkål så det gick fint att sätta i gång direkt med fermentering på lördagskvällen efter kursdagen.

Sist ut av föreläsarna var Jessica Neilands, docent i oral biologi med mångårig erfarenhet inom området oral mikrobiologi, som pratade om vårt orala mikrobiom. Jessica berättade om hur bakterier kan påverka varandras egenskaper, hur samma bakterieart kan ha helt olika egenskaper trots samma namn och om hur probiotika kan bidra till god munhälsa.

fantastiska insatser från föreläsare och sponsorer, glada, aktiva deltagare och en engagerad styrelse gjorde den här dagen till en härlig upplevelse. Låt oss fokusera på att finna de goda vanorna och hylla dem. Och låt oss alla göra varsin burk med god och hälsosam surkål. Den perfekta julklappen i dessa tider?

Samarbetspartners för kursdagen var Lumoral, H&K Mouthfood, Colgate och Curaprox.

Munnen är en del av kroppen

Huvudbudskapen i Socialstyrelsens webbinarium om munhälsa i vård och omsorg i mitten av oktober var tydliga. Munnen är en del av kroppen –bygg vården och omsorgen utifrån förståelsen om det, i samverkan mellan medicin, omsorg och tandvård. Eftersom bestämningsgrunderna för munhälsa är desamma som för vanlig hälsa.

talare under webbinariet var Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen, Richard Watt, professor in Dental Public Health, University College London, Margareta Kristenson, professor emeritus, överläkare i socialmedicin, Linköpings universitet, Björn Klinge, senior professor, övertandläkare i parodontologi, vetenskapligt råd vid Socialstyrelsen, Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd och projektledare Socialstyrelsens uppdrag inom god och nära vård, Socialstyrelsen och Ragnhild Mogren Svensén, utredare och moderator, Socialstyrelsen.

hur kan munhälsa bli en naturlig del av all hälso- och sjukvård och omsorg var den fråga som panelen fick börja att ge sin syn på. Att munhälsa ska integreras med övriga NCD:s (Non Communicable Diseases) och ska behandlas som en dessa verkade alla överens om.

en ökad integrering av munhälsan i hälso- och sjukvården krävs, men en utmaning är att tandvården varit separerad från den vanliga vården. Den behöver integreras i det hälsoförebyggande arbetet menade Richard Watt från University College London. Han förde fram det förebyggande arbetet som en nyckel till en förbättrad munhälsa.

Sverige

kan visa vägen! Visa WHO att det fungerar att samverka inom tandvården och med andra yrkeskategorier inom vården och omsorgen.

– Sveriges kan visa vägen! Visa WHO att det fungerar att samverka inom tandvården och med andra yrkeskategorier inom vården och omsorgen. En annan utmaning han tog upp var tekniken. Journalsystem som inte är kompatibla får inte hindra möjligheten att samverka.

margareta kristensson uppmärksammade att hälsan skiljer sig mer och mer mellan olika utbildningsnivåer och mellan olika inkomstnivåer. Att det är så trots att Sverige har en väl utvecklad modern sjukvård som är till för alla kallar hon »Välfärdsparadoxen«. Socioekonomiska skillnader i hälsa följer en social gradient som är densamma för övervikt, karies och till exempel tobaksbruk.

björn klinge lyfte fram att munnen och kroppen alltid varit skilda åt – olika utbildning, olika lagstiftning och olika socialförsäkringssystem. Ändå ser vi

munnens sjukdomar bland de tio vanligaste sjukdomarna i världen. Det gäller obehandlad karies, allvarlig parodontit och omfattande tandförlust. Dessa sjukdomstillstånd ses i många länder som normaltillstånd och påverkar runt 3,9 miljarder människor i världen. I och med att forskningen visar på starka samband mellan oral hälsa och allmän hälsa är en utvecklad samverkan mellan hälso- och sjukvård och tandvård det enda självklara inför framtiden.

irene nilsson carlsson tog upp att primärvården behöver bli den instans som kopplar ihop tandvård och socialtjänst med den vanliga vården. Hon menar att det krävs en kulturförändring i förhållningssätt och styrning för att uppnå en god och nära vård.

ett av slutorden var att vården har mycket att lära från tandvårdens sätt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

vad som saknades under webbinariet var konkreta exempel på framgångsrik samverkan som redan är verklighet runt om i Sverige, såsom TAIK i Västra Götalandsregionen och Folkhälsofunktionen i region Dalarna.

text : lena munck

Bio line by Orsing

Produkter i biobaserad fossilfri Grön PE. För en hållbar framtid

Hygoformic® Bio

Salivsugsoriginalet, använd av tandläkare i hela världen sedan 50-talet. Engångs.

16mm aspiratorrör med stor sugförmåga. Tillverkad av Grön PE och autoklaverbar PP. L=145mm. Engångs.

Hygo® Tip XL Bio Hygovac® Bio & Hygovac® Vent Bio

Aspiratorrör med valmöjlighet, S formad och 45° ändar. Finns i olika längder och passar alla 11mm sugsystem. Engångs.

TAIK – en lyckad satsning på äldres munhälsa

Projektet med en tandhygienist på plats i kommunal verksamhet, TAIK, har visat sig vara en lyckad satsning på äldres munhälsa. Från årsskiftet upphör det i sin projektform och blir i stället en del av verksamheten inom Folktandvården Västra Götaland.

fler intyg för N-tandvård har utfärdats och antalet ROAGbedömningar har ökat. Det är bara några av de positiva resultat som projektet TAIK, Tandhygienist i kommunal verksamhet, kan lyfta fram i sin utvärdering. Förutsättningarna för att främja den äldre generationens munhälsa har förbättrats avsevärt i de kommuner som deltagit i projektet.

− Nu handlar det om att ta hand om det goda resultatet. TAIK är inte längre ett projekt, utan ska få en egen driftsorganisation inom regionen. Det betyder att fler tandhygienister kommer att anställas och att fler kommuner ska omfattas av satsningen, säger Jessica Persson, som har varit projektledare för TAIK.

p rojektet startade 2018 och har genomförts i fyra av Västra Götalands kommuner. Det skulle ha avslutats i oktober förra året, men blev förlängt till december 2022. Tidigare i våras presenterades en stor del av resultatet och snart är slutrapporten färdig.

Jessica Persson säger att en av slutsatserna är att »taiken« har en viktig funktion att fylla.

− Det behövs någon som är expert och som kan driva munhälsofrågorna i kommunal verk-

TAIK

TANDHYGIENIST I KOMMUNAL VERKSAMHET

Projektet startade 2018 och avslutas den 31 december 2022. Det drivs och finansieras av Folktandvården Västra Götaland och bygger på Mariestadsprojektet som pågick 2013–2016.

Kommuner som har deltagit är Borås, Kungälv, Trollhättan och Skövde. Två kommuner, Alingsås och Uddevalla, har fungerat som kontrollkommuner för att säkerställa resultatet.

Med start i januari övergår TAIK i en driftsorganisation med fortsatt finansiering för 2023.

samhet. Annars riskerar det att bli en osynlig fråga där ansvaret kan kännas som att det ligger på alla, men ändå ingen, säger hon.

I stora drag har det konkreta arbetet gått ut på att identifiera munhälsobehov och förbättra rutiner. Att samverka med allt från hemtjänst och biståndshandläggare till olika boenden. Myck-

et har handlat om att lära sig hur den kommunala verksamheten fungerar. För att sedan kunna ge stöd och förmedla kunskap om munhälsa och tandvård till rätt personer.

− Tandhygienisterna har varit både förändringsagenter och brobyggare. Vi ser att TAIKkonceptet kan vara en infrastruktur för munhälsofrämjande åtgärder, men har också insett att den inte behöver se likadan ut i alla kommuner, säger Jessica Persson och fortsätter:

− I till exempel Trollhättan har fokus legat på ett nära samarbete med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, medan »taikarna« i Borås har haft många samverkansmöten med biståndsenheten.

jessica persson konstaterar att man som tandhygienist i kommunal verksamhet måste kunna ta egna initiativ och våga vara den som föreslår förändringsarbete.

− Uppdraget skiljer sig oerhört mycket från tandhygienistarbetet på klinik. Det finns ingen tidbok att utgå från, och det gäller att kunna bjuda in sig själv till kommunens nyckelpersoner, liksom »nätverka in sig« i förvaltningsgrupper och andra sammanhang.

– Tandhygienisterna har varit både förändringsagenter och brobyggare.

Det är inte alltid givet var munhälsan ska in i en organisation, säger hon.

u nder hösten har en teamledare inom Folktandvården i Västra Götaland fått i uppdrag att se över hur TAIK:s framtida organisation ska komma att se ut. Målet är att anställa en eller två tandhygienister som ska starta upp satsningen i ytterligare ett par av regionens kommuner.

− Härryda kommun har redan nappat. De har anställt en tandhygienist som började sitt arbete den 1 december, berättar Jessica Persson.

UTVÄRDERINGAR AV TAIK HAR BLAND ANNAT VISAT

ATT:

● I Borås kommun ökade antalet ROAG-bedömningar från 181 under 2018 till hela 2 050 under 2020. Samtidigt minskade det i kontrollkommunerna.

● Andelen enkätsvar som löd »Ja, jag har fått utbildning i munhälsa och munvård på min arbetsplats« ökade i TAIK-kommunerna med 21 procent. I kontrollkommunerna sågs en minskning med 10 procent under samma period, 2018–2021.

● Antalet intyg för N-tandvård som utfärdats för befolkningen 65+ har i TAIK-kommunerna ökat med 9 procent, medan det i kontrollkommunerna i stället har minskat med 7 procent.

källa : jessica persson samt

jessica persson

text och bild : camilla adolfsson

Erbjuds du provisionsanställning privat?

srat anser att anställning med månadslön är den bästa löneformen. Under pandemin kunde tandhygienister med enbart rörliga lönedelar bli permitterade utan någon lön , vilket belyser en av riskerna med provisionslön. Om du trots det väljer att få din lön i provision rekommenderar SRAT att ni reglerar följande saker skriftligt:

1. Arbetstid och arbetstidens förläggning Detta har främst att göra med tillgången till behandlingsrum. Det vill säga har du inget rum får du inga patienter, vilket betyder ingen provision.

2. Provisionen Provisionens storlek och vilket datum den ska omförhandlas. Enligt löneavtalet, som bara är giltigt om du omfattas av kollektivavtal, ska lön ses över minst en gång per år. Om provisionsavtalet är skrivet så att en viss angiven procent utgår av en viss angiven taxa kan arbetsgivaren inte ensidigt ändra vare sig procenten eller taxan, eftersom det påverkar avtalet. Ni ska då innan taxan förändras förhandla om nivån som taxan ska ändras till och i så fall hur det påverkar procenten.

3. De åtgärder som du får provision på Tänk på att den procentuella provision som ni kommer överens om även ska täcka tid för att kalla

patienter, sterilarbete, journalskrivning och övrig administration. En del av risken med provision är också att patientunderlaget kan vara för litet eller svika och du därmed får lägre provision än du har räknat med.

4. Stilleståndsersättning

Hur mycket får du betalt i händelse av att du inte kan arbeta, till exempel på grund av en vattenläcka eller annat utom din kontroll?

hittas. Antingen tar man snittet av de månader man har hunnit arbeta eller så bestämmer man sig för en fast summa att använda sig av. Det senare alternativet ska man bara använda sig av under den första tiden, eftersom det i längden blir missvisande. Det kan dessutom vara bra att höra efter med Försäkringskassan och Akademikernas a-kassa hur de värderar rörlig lön utifrån deras regelverk.

5. Beräkning av semesterlön, sjuklön etc.

I kollektivavtalet finns det formler som man använder sig av för att räkna ut semesterlön, sjuklön och avdrag vid tjänstledighet. I formlerna räknar man med månadslönen. Om man arbetar på provisionslön måste man därför konstruera en månadslön för att få fram till exempel semesterlön. Den fiktiva månadslönen räknas ut genom att man tar genomsnittet av de senaste 12 månadernas inkomster. Det första året man arbetar med provisionslön går inte det naturligtvis, utan en annan lösning måste

6. Kompetensutveckling Reglera hur många kurser du har rätt att gå varje år, vem som betalar kursavgiften, resan, kost och logi samt vilken lön som utgår. den här texten har syftat till att belysa de många utmaningar som finns med provisionslön. Problemen med provisionslön är vanligt förekommande då det inte finns något etablerat regelverk kring dessa. Det är därför en grannlaga uppgift att på ett balanserat sätt försöka hantera de situationer som kan uppstå i arbetet och i livet. Detta riskerar sluta i konflikter eller tvister, som kan vara svåra att gå som segrare ur. Tänk därför till en extra gång innan du börjar arbeta med provisionslön.

text :

sverker jutvik

Låt oss behandla tandköttsproblem tillsammans

Ett steg längre för ditt tandkött

www.gskhealthpartner.com

Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare. PM-GL-PAD-20-00090

Scanna QR koden ifall ni önskar varuprover eller material på parodontax

Tandvårds- och hälsovårdspersonals kunskaper om tecken av våldsutsatthet hos tortyroffer, med fokus på munhålan

Att vara ett överlevande tortyroffer som besöker tandvården kan vara en trigger till återupplevelse av plågsamma minnen. Vatten/luftbläster, operationsbelysning, skarpa instrument i munnen, liggande i behandlingsstolen kan resultera i starka känslor av obehag och ångest. Vikten av tandvårdspersonal som kan utföra tandvård till tortyroffer och minimera risken för re-traumatisering belyses i denna studie, liksom betydelsen av multidisciplinärt samarbete.

lena karlsson är universitetslektor, docent i cariologi och verksam på Tandläkarhögskolan, KI, på tandhygienist- och tandläkarutbildningen och med ett mångårigt samarbete med Carin Klefbom, Transkulturellt centrum.

Inledning

Många individer som fallit offer för tortyr har upplevt allvarlig skada mot ansikte, mun och tänder; områden som innefattas vid ett tandvårdsbesök [1, 2]. Munnen är en högst privat del av kroppen och ett tandvårdsbesök involverar ofta vassa instrument, vatten samt moment som kan utlösa kräkreflexer, förnimmelser som ofta upplevs ofarliga för den vanliga patienten men som för tortyroffer kan vara en trigger till återupplevelse av plågsamma minnen [3, 4, 5].

Ett flertal av tortyroffren har upplevt tortyr relaterat till ansiktet, munnen och tänderna samt sexuella övergrepp som involverat oral penetration. Sannolikheten att lida av tandvårdsrädsla och post-

traumatiskt stressyndrom (PTSD) är signifikant högre hos flyktingar med tortyrerfarenhet jämfört med flyktingar som ej varit utsatta för tortyr [3]. Det finns ett starkt behov av att ha kontroll vid ett tandvårdsbesök. En respondent i studien Hoyvik et al., [3] beskriver sin upplevelse vid ett tandläkarbesök; min tandläkare är en stressad person som springer fram och tillbaka och arbetar »snabbt, snabbt« utan att informera mig som patient vad som är tänkt att göras. Denna oförutsägbara situation gjorde mig väldigt rädd. Sen kom det vatten … så mycket smärta i min mage … och i min strupe … sedan i benen … och i ryggen … och sen är jag … i fängelset igen.

Istanbulprotokollet [6] rapporterar att kända tortyrmetoder mot munnen är extraktioner, tänder som slipas ned, eller att elektrisk ström tillämpas mot tänderna, vilket kan leda till förlust eller fraktur av tänder och frakturer i mandibeln [6, 7, 8]. Lesioner och ärr i munslemhinnan kan uppstå

om offret har utsatts för sexuella övergrepp i munnen, kemisk tortyr, tvingats svälja gifter eller droger [3, 7]. Waterboarding är en annan form av tortyr där förövaren häller vatten över offrets ansikte vilket utlöser en omedelbar andnöd och drunkningskänsla och kan ge extremt starka nära-döden-upplevelser [8].

Syftet med studien var att undersöka omfattningen av tandvårdsoch hälsovårdspersonals kunskap och medvetenhet om hur man upptäcker olika tecken på våldsutsatthet hos tortyroffer, med fokus på munhålan.

Material och metod studiegrupp

Läkare och psykologer verksamma vid Transkulturellt centrum, Stockholm, med kompetens att möta tortyrskadade (6 personer) samt tandläkare och tandhygienister (16 personer) som arbetade kliniskt på mottagningar inom privat eller offentlig sektor i Storstockholm, figur 1.

FIGUR 1

Fördelning tandläkare och tandhygienister (n=16) som arbetade kliniskt på allmänna mottagningar inom privat eller offentlig sektor i Storstockholms kommun

s tudiedesign

Studien baserades på individuella intervjuer, gruppintervjuer och kvantitativa data från ett frågeformulär som innehöll 6 kryssfrågor och som delades ut till alla deltagare (n =22) före intervjuerna. Enkätfrågorna var desamma för både tandvårds- och hälsovårdspersonal, undantaget fråga 2, figur 2a och 2b.

En intervjuguide skapades och bestod av sex huvudfrågor med efterföljande följdfrågor. Huvudfrågorna skulle leda till en diskussion och om en sådan uteblev användes följdfrågorna.

Huvudfrågorna handlade om hur tortyroffret kommer i kontakt med dem, hur vanligt det är att patienten har atypiska skador i munhålan, vilken erfarenhet de har av patienter som utsatts för tortyr i munhålan, hur de hanterar en sådan situation (remiss till tandvård etc.) och vad de har för erfarenhet av behandling av tortyrskador i munhålan. Varje intervju varade en halvtimme och spelades

in för att därefter transkriberas ordagrant. En fenomenologiskhermeneutisk metod användes där deltagarnas svar analyserades. Intervjuerna var semistrukturerade och tematiska.

e tiska betänkligheter Samtliga deltagare undertecknade ett informerat samtycke. Studien godkändes av Karolinska Institutet och genomfördes enligt Helsingforsdeklarationen [9].

Analys

Kvalitativ innehållsanalys genomfördes [10] för att fastställa förekomst av vissa ord, teman eller begrepp av text från intervjuerna [11]. De transkriberade sammanfattningarna av varje intervju bearbetades i fyra steg [10].

Steg 1: Identifiera och samla in data. Steg 2: Bestäm kodningskategorier. Steg 3: Koda innehållet. Steg 4: Analysera resultat.

Konsensus nåddes gällande informantens kunskap, åsikt eller syn på ämne och en konsensus

på över 80 procent bör uppnås innan kategoriseringen anses vara fullständig [10]. För att minimera partisk subjektivitet, analyserades intervjuerna av både forskarna och utomstående personer.

Resultat

Resultat från frågeformuläret, figur 3a (tandvårdspersonal) och figur 3b (hälsovårdspersonal). En deltagare från hälsovårdspersonalen svarade endast på enkäten.

patientkontakt och multiprofessionellt samarbete Hälsovårdspersonalen (5/6) hade uppfattningen att patienter som utsatts för tortyr själv sökt vård eller fått remiss via olika professioner. »Vi får remisser från vårdcentraler, psykiatri, arbetsförmedlingar och SFI-lärare«

(Psykolog)

Hälsovårdspersonalen hade olika grad av samverkan med andra vårdenheter, men sällan med tandvården (2/5). Ingen av hälsovårdspersonalen hade blivit

FIGUR 2A

Enkätfrågor, tandvårdspersonal

FIGUR 2B

Enkätfrågor, hälsovårdspersonal

FIGUR 3A

Svar enkätfrågor tandvårdspersonal

tillfrågade av tandvårdspersonal gällande patienter med bekräftade eller misstänkta tortyrskador. All tandvårdspersonal (16/16) upplevde en total brist på samarbete med andra professioner.

a llmän kunskap och symptom på tortyr Hälsovårdspersonal (4/5) hävdade att det råder en allmän brist på kunskap inom sjukvården om tortyr mot munhålan och brist på kompetent vård för denna patientgrupp. Merparten av tandvårdspersonalen rapporterade om sin egen brist på kunskap och med en övertygelse om att deras kollegor inte har någon kunskap om symptom på tortyr mot munhålan. Tandvårdspersonalen uttryckte också i viss mån svårigheter att formulera själva definitionen av tortyr.

Hälsovårdspersonalen var konsekventa i uppfattningen att smärta eller smärtkänslighet kan vara ett symptom på att individen

har utsatts för tortyr. (4/5) uppgav PTSD som ett allmänt symptom och (3/5) nedsatt koncentrationsförmåga, samarbetssvårigheter och inlärningsproblem (t.ex. oförmåga att lära sig ett nytt språk) som ytterligare symptom. (3/5) ansåg att snabba humörsvängningar, växlande reaktioner och aggressivitet kan vara typiska symptom samt nedsatt daglig och social funktion, undervikt på grund av svårigheter att äta och förekomsten av saknade tänder eller bara rotrester kvar. Intervjuad tandvårdspersonal (16/16) hade tankar om vilka symtom patienter som utsatts för tortyr kan uppvisa. Dessa inkluderade svårt att ta till sig information, rädsla och oförmågan att lita på andra.

h ur vanliga är skador i munhålan från tortyr och kännetecken Hälsovårdspersonalen hade olika uppfattningar om hur vanligt det är att tortyröverlevare har skador

i och runt munhålan. En deltagare uppskattade att ungefär en tredjedel av patienterna hon träffade hade dylika skador. (3/5) menade att antalet med skador i munhålan sannolikt är kraftigt underskattade, eftersom hälsovårdspersonal vanligtvis inte undersöker munnen.

All tandvårdspersonal uppgav att de, såvitt de vet, aldrig träffat någon patient som utsatts för tortyr. En tandläkare som arbetar inom den offentliga tandvården, uppgav att han behandlar alla asylsökande patienter inom området för sin klinik men har aldrig sett skador i munhålan orsakade av tortyr. (3/5) av hälsovårdspersonalen ansåg att dålig munhygien och stort tandvårdsbehov är allmänna symptom hos tortyroffer. (3/5) av sjukvårdspersonalen uppgav att tandvårdsrädsla är ett symptom och (2/5) angav smärta, tandvärk, bruxism och brännmärken som allmänna symptom. Tandvårdspersonalen uttryckte en mängd

FIGUR

Svar enkätfrågor hälsovårdspersonal

olika svar såsom saknade tänder, rotrester, nekrotiska tänder, tandfrakturer, dålig tandstatus, sår, extremt tandslitage och ärrbildning i slemhinnan.

»Brännmärken i munslemhinnan, utdragna tänder med kvarvarande rötter i käken, klassiska traumaskador, extrema attritionsskador på grund av stress« (Tandläkare)

k unskap om hur man behandlar tortyroffer med fokus på munhålan Hälso- och tandvårdspersonal ansåg att deras egen och kollegors kunskap om munhålans betydelse vid tortyr är otillräcklig. Hälsovårdspersonalen ansåg att psykologisk vård varierar beroende på vart geografiskt patienten kunde få vård, i en förort eller i innerstaden. Tandvårdspersonal föredrog om patienten själv informerade om sin tortyrbakgrund, med vissheten att det kan vara svårt att uppnå

eftersom tortyr ofta är ett mycket personligt och känsligt ämne. remittering och behandling Hälsovårdspersonal visade goda kunskaper hur man remitterar denna patientgrupp till tandvårdspersonal, medan ingen tandvårdspersonal hade kunskap om remissförfarande till sjukvård och/eller humanitärt hjälpcenter. Tandvårdspersonalen presenterade dock relevanta förslag såsom Socialstyrelsen, Röda Korset, allmänpsykiatrin, specialistläkare i öronnäsa-hals samt sjukgymnaster.

Diskussion

Resultatet i föreliggande studie visar att hälsovårdspersonalen generellt sett hade goda kunskaper om hur remittera till tandvårdspersonal, medan tandvårdspersonalen uttryckte osäkerhet om hur identifiera en patient som tortyröverlevare och hur man remitterar till vårdinstans och/eller humanitära hjälpcenter.

Studier [3, 4, 5] visar att flera aspekter av ett tandvårdsbesök kan likna tortyrmetoder. Tortyroffer som har utsatts för metoder som inkluderar vatten, till exempel waterboarding, kan reagera starkt på vatten i munhålan. En operationslampa riktad mot patientens mun kan påminna om förhör där starkt ljus har använts. Att ligga ner i stolen kan framkalla känslor av att förlora kontrollen. Dessa situationer samt handhavandet av vassa instrument i munnen kan trigga tortyroffret att återuppleva tidigare traumatiska upplevelser [3].

Utbildad tandvårdspersonal ska ge tortyroffren så mycket kontroll som möjligt, ge dem möjlighet att ställa frågor eller, om möjligt, förändra miljön, till exempel blunda eller lägga en lavendeldoftande ögonkudde över ögonen för att motverka effekten av starkt ljus som lyser i deras ansikten.

Merparten av hälsovårdspersonalen hade tydliga förslag på yttre

tecken av tortyr och visade god kunskap om hur man remitterar ett tortyroffer till tandvårdspersonal. Både tand- och hälsovårdspersonal identifierade ytterligare problem såsom brist på ekonomi och tid för att ge lämplig vård till denna patientgrupp, vilket också beskrivs i studier av Singh et al., [4] och Lamb et al., [12].

f örbättringsåtgärder Kursavsnitt inom tandläkare- och tandhygienistutbildningen kan syfta till kunskap av symptomens komplexitet, etiologi, epidemiologi och skadebilder. En likvärdig kurs bör även finnas tillgänglig för läkar- och psykologstudenter och med ett samarbete mellan dessa program.

Sammanfattning

För att identifiera tortyrskador krävs det en förkunskap om området, men också ett visst mod att fråga. Våra resultat har givit en ökad förståelse för de svårigheter denna patientgrupp kan uppleva vid tandvårdsbehandling och vikten av tydliga riktlinjer för hantering och behandling av misstänkta tortyroffer, med fokus på munhålan. Det behövs ökad kunskap om skador och tecken till följd av tortyr i munhålan både inom hälso- och tandvårdspersonal. Det behövs tydliga direktiv och riktlinjer, utbildning, ökad multiprofessionell samverkan och tydliga samrådsvägar.

FÖRFATTARE

Karoline Willix

Legitimerad tandläkare Karolinska Institutet

Evelina Ekman

Legitimerad tandläkare Karolinska Institutet

Carin Klefbom

Legitimerad tandhygienist Transkulturellt centrum, Region Stockholm

Lena Karlsson* Docent / Legitimerad tandhygienist Karolinska Institutet Lena.Karlsson@ki.se

* Korresponderande författare

REFERENSER:

1. Abu-Awwad, M., AL-Omoush, S., Shqaidef, A., Hilal, N., & Hassona,Y. (2020). Oral health-related quality of life among Syrian refugees in Jordan: a cross-sectional study. International Dental Journal, 70, 45-52. doi: 10.1111/idj.12521

2. Caldas, IM., Magalhaes, T., Afonso, A., & Matos, E. (2010). The consequences of orofacial trauma resulting from violence: a study in Porto. Dent Traumatol., 26, 484-9. doi: 10.1111/j.1600- 9657.2010.00936.x

3. Hoyvik, A., Lie, B., & Willumsen, T. (2019). Dental anxiety in relation to torture experiences and symptoms of posttraumatic stress disorder. Eur J Oral Sci., 127, 65-71. doi: 10.1111/eos.12592

4. Singh, HK., Scott, TE., Henshaw, MM., Cote, SE., Grodin, MA., & Piwowarczyk, LA. (2008). Oral Health status of refugee torture survivors seeking care in the United States. Am J Public Health., 98, 2181-2. doi: 10.2105/AJPH.2007.120063

5. Keller, AS., Weiss, J., Resnick, S., Berkowitz, L., Soeprono, A., Sullivan, MJ., Granski, M., Cere, E., & Wolff, M. (2014). Lessons in health and human rights: providing dental care to torture survivors. J Am Coll Dent., 81, 36-40

6. UN Office of the High Commissioner for Human Rights. Manual on the Effective Investigation and Documentation of Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (Istanbul Protocol), (2004).

7. Di Napoli, A., Baglio, G., Bracci, C., Taviani, A., Zerbino, E., & Romano, V. (2005). Torture survivor asylum seekers in Italy: the experience of the humanitarian association Doctors Against Torture, 17, 343-50

8. Ozkalipci, Ö., Sahlin, U., Baykal, T., Fincanci, SK., Akhan, O., Öztop, F., & Lök, V. (2010). Atlas of torture, use of medical and diagnostic examination results in medical assessment of torture. Human Rights of Turkey Publications, 68. Ankara.

9. World Medical Association. WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. (2021). https://www.wma.net/policies-post/ wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/

10. Graneheim, UH., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105- 112. doi: 10.1016/j.nedt

11. Krippendorff, K. (2004. Content analysis. An introduction to its methodology. 2nd ed. Thousand Oaks, London: Sage Publications Ltd.

12. Lamb, CEF., Whelan, AK., & Michaels, C. (2009). Refugees and oral health: lessons learned from stories of Hazara refugees. Australian Health Review, 33, 618-27. doi: 10.1071/ah090618

EKULF PowerFlosser Cordless är framtidens tandtråd – det enkla och mer effektiva sättet att rengöra mellan tänderna!

EKULF PowerFlossers pulserande vattenstråle rengör mellan tänderna och långt ner i tandköttsfickorna. Strålen masserar och stimulerar tandköttet för att hålla det friskt och fräscht, öka blodcirkulationen, minska blödningar och inflammationer. Studier visar att användningen av en mundusch är dubbelt så effektiv än vanlig tandtråd och det tar bara en minut per dag!

DUBBELT

Munhälsan god, men ojämlik

Munhälsan är generellt god i Sverige och har förbättrats för de flesta grupper sedan början av 2000-talet. Det skriver Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för tandvård-2022. Munhälsan är dock ojämlik och skiljer sig både mellan regioner och mellan områden och grupper i samma region.

Dålig upplevd munhälsa har ofta samband med låg inkomst, kort utbildning, dålig allmän hälsa och olika funktionsnedsättningar. Skillnaderna riskerar dessutom att befästas på grund av en ökad ojämlikhet i samhället. Omkring en tredjedel av befolkningen har inte besökt tandvården för en basundersökning

under en treårsperiod.

Av patienterna känner 95 procent sig respektfullt bemötta, men det finns skillnader, framför allt känner sig patienter födda utanför EU sämre bemötta. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys undersöker i ett projekt vilken information patienter efterfrågar och hur de upplever informationen de får, eftersom det behövs mer kunskap.

Karies i mjölktänder blev vanligare bland 3–11-åringar under 2010–2018, och nästan en fjärdedel av 6-åringarna hade karies 2019. Det var vanligast bland 6-åringar med utlandsfödda föräldrar. Munhälsan riskerar att försämras även för äldre barn

och ungdomar på sikt.

Framför allt barn som är placerade i familjehem eller hem för vård eller boende har sämre munhälsa än jämnåriga och de besöker inte tandvården lika regelbundet. Även barn som har kontakt med socialtjänsten på grund av våld eller försummelse har sämre munhälsa.

Karies och fyllningar ökar hos 70-åringar och äldre, framför allt då de har fler egna tänder än tidigare. Det är också 70–84-åringar som besöker tandvården oftast. Tandvården står inför utmaningen att bevara munhälsan hos de äldre, skriver rapporten.

källa : socialstyrelsen

Viss ökning av parodontit bland ungdomar

Det går att se en viss ökning av parodontit hos ungdomar i Västerbotten, cirka 1 på 100 hade sjukdomen. Det visar en avhandling vid Umeå universitet med data från drygt 1600 ungdomar i Västerbottens län.

– Mest troligt hänger ökningen av parodontit samman med demografiska förändringar. De som drab bas har ofta en annan geografisk bakgrund, säger Mark Lindholm, doktorand vid Umeå universitet.

I avhandlingen studerades

ungdomar som besökte tandvården vid 15 års ålder. Den grupp som på röntgenbilder hade tecken till parodontit följdes sedan upp med undersökning av tandläkare. Ett särskilt viktigt fynd i avhandlingen var att det går att upptäcka sjukdomen tidigt som mycket små förändringar på röntgenbilder, och därmed behandla i tid innan den leder till att tänder förloras. Detta öppnar för möjlighet att bekämpa sjukdomen.

källa : umeå universitet

Samarbete för utsatta

MyDentist har inlett ett samarbete med Sveriges Stadsmissioner, där MyDentist kommer att erbjuda tandvård för motsvarande 1 miljon kronor till människor som lever i utsatthet. Västerås var först ut och nu kommer man fortsätta på de orter där både MyDentist och Stadsmissionen finns. källa : mydentist

Bettet ändras hela livet Digital utbildning i munhälsa

Kan digital utbildning stärka vårdpersonalens kunskaper och attityder i att bedöma, identifiera avvikelser och vårda munhålan hos äldre?

Det studerar Högskolan i Skövde i projektet »Digital utbildning i oral hälsa – en intervention med vårdpersonal på särskilt boende«.

Tidigare forskning visar att munhälsa hos äldre ofta prioriteras lågt och att vårdpersonal vill ha utbildning. Kompetensutveckling kan vara svårt att genomföra och ofta är det ett fåtal anställda som får möjlighet trots att behovet finns hos all personal. Ett sätt att nå samtlig vårdpersonal kan vara digitalt. I det här projektet har en digital utbildning i munhälsa tagits fram i samverkan med tandläkare, sjuksköterskor och ett utbildningsföretag. Den digitala formen gör den tillgänglig oavsett tid och plats. Efter avslutad utbildning erhåller vårdpersonalen ett kursintyg.

Forskningspersonerna i projektet utgörs av vårdpersonal som arbetar på ett särskilt boende inom kommunal vård. Med hjälp av enkäter, intervjuer, ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide) och inrapporterade åtgärder i registret Senior Alert kommer vårdpersonalens kunskap, attityder, bedömning av munhälsa samt förebyggande åtgärder att följas. Den digitala utbildningens funktionalitet kommer också att utvärderas. Projektet avslutas juli 2024.

källa : högskolan skövde

Bettet, käkarna och ansiktet ändras genom hela livet. Det visar en avhandling vid Umeå universitet där patienter följts under 50 års tid.

– Resultaten kan vara värdefulla för att motverka åldersförändringar vid planering av tandreglering och andra bettbehandlingar, säger doktorand Nameer Al-Taai.

Som en del i arbetet har en ny metod att mäta förändringar i ansiktet tagits fram. Ett unikt patientmaterial har använts, där två patientgrupper har följts sedan 1960-talet.

Den ena gruppen hade i tonåren ett normalt bett medan den andra hade ett trångställt bett där tänder togs bort. I gruppen med normalbett trängde tänderna ihop sig över tid, i gruppen med trångställt bett skedde en spontan utjämning efter att tänder tagits bort. Resultatet stod sig över tid.

Detta innebär att om man tar bort tänder på patienter med trångställning utifrån bestämda kriterier och vid rätt tidpunkt så att patienterna inte behöver tandställning, är det fördelaktigt för både patienten och samhällsekonomin. Studierna visar också att tillväxtförändringar i bett och käkar är som störst i tonåren, men att de fortsätter upp i sen vuxen ålder. Tidigare har man trott att käkarna slutar förändras efter 18–20 års ålder, då man generellt växt färdigt.

Annan sjukdom ökar risken för tmd

En stor studie från Folktandvården Stockholm visar att den som är deprimerad löper dubbelt så hög risk att utveckla sjukdom i käkmuskulatur eller käkled, temporomandibulär dysfunktion (TMD). Adrian Salinas Fredricson, ST-tandläkare i käkkirurgi och doktorand hos Folktandvården Stockholm, kan i sina senaste studier bekräfta att TMD ofta förekommer i samband med annan sjukdom, både fysisk och psykisk.

TMD drabbar cirka 10–20 procent av befolkningen och innebär smärta och nedsatt käkfunktion. De flesta behandlas med bland annat bettskena, avslappningsövningar och kognitiv beteendeterapi, medan en mindre andel av patienterna behandlas kirurgiskt.

Studien visar att sannolikheten att utveckla TMD var dubbelt så stor för patienter med bland annat depression, ätstörningar, beteendestörningar, ledsjukdomar, bindvävssjukdomar och ryggsjukdomar. Dessa kopplingar och möjliga orsakssamband är viktiga att känna till inför och under behandling av TMD samt att samarbete mellan sjukvård och tandvård är viktigt. Studierna förklarar också hur patienterna kan drabbas av svårare symptom av TMD när de redan har andra sjukdomar.

Forskningsprojektet vill öka kunskapen om riskfaktorer för att utveckla TMD, hur TMD påverkar behovet av sjukskrivning och förtidspension samt vilken roll samsjuklighet har i nyttjandet av sådana ersättningsformer.

källa :

Färdigbehandlad vid ett besök

Folktandvårdsmottagningarna

Eyra och Hertig Karl i Örebro övergår till arbetssättet Folktandvården Direkt för att öka tillgängligheten. Målsättningen är att patienten ska bli färdigbehandlad på ett besök. Tandvårdsbehovet och vilken tandläkare eller tandhygienist som är ledig avgör vem patienten träffar.

– Patientbesöket saknar sluttid, besökstiden förlängs och anpassas efter patientens behov av tandvård. Om patienten behöver kan hen få tandvård hos både tandläkare och tandhygienist vid ett och samma tillfälle. Även om patienten behöver åtgärda flera saker och träffa olika yrkeskategorier, räcker det oftast med ett besök för att bli färdigbehandlad, säger Marcus Lundell, verksamhetschef på Folktandvården Eyra.

Arbetssättet har tidigare använts i projektform i Lindesberg. Slutrapporten visade att 72 procent av patienterna blev färdigbehandlade på sitt första besök, en betydligt högre andel än genomsnittet i allmäntandvården. Kliniken minskade sina förseningar av revisionspatienter och gick från ett underskott till en ekonomi i balans under 2021.

Medarbetarna såg det som en stor fördel att kunna erbjuda patienten att bli färdigbehandlad vid ett tillfälle. De upplevde också att de fick stöd av sina kollegor och att stressen och tidspressen minskade. När de flesta patienter blir färdiga på ett besök minskar användandet av förbrukningsmaterial. Även

patienternas resor till och från kliniken har minskat. Folktandvården Lindesberg fick Region Örebro läns miljöpris 2022 för sitt nya arbetssätt.

källa : region örebro län

Gör som många av dina kollegor ... Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile!

Vi använder Healthy Smile!

Superfina resultat!

Smidig arbetsgång och väldigt exklusiva och professionella förpackningar som innehåller allt man behöver. Dessutom otroligt bra passform på skenorna. Vad mer kan man begära? Nybrokliniken i Stockholm

Nyhet!

Nu tar vi emot digitala avtryck! Beställ dina blekskenor digitalt!

Digitala avtryck? PROVA OSS!

Du får 50% rabatt på din första order!

(Gäller ej avtalspriser.)

Du tar avtrycken och vi sköter resten!

• Nöjda patienter

• Lätt och smidigt

• Exklusiv förpackning

• Spar tid och pengar

Tandläkarna Karla Reigo och Tove Haglund PÅ KÖPET! En extra fp eller en Oral B eltandborste!

Kampanjen gäller så länge lagret räcker eller senast till den 31/12 2022.

Erbjudande!

Frågor?

Kontakta någon av våra representanter!

Annica Henning, 0709 -14 50 64 Annie Mark, 0709 -14 50 61

Köp 5 st Healthy Smile och få 1fp extra utan kostnad! Alternativt få en Oral B Genius X White 20100 S eltandborste på köpet!

Munstatus hos individer 60 och 80 år

En positiv medicinsk utveckling globalt har haft betydande effekt på livslängden samt den fysiska och mentala hälsan hos äldre, vilket även avspeglas i munhälsan. Munhälsa är en väsentlig del av ett hälsosamt åldrande och dålig munstatus kan påverka den allmänna hälsan negativt (Griffin et al., 2012).

sladjana critén , som är universitetsadjunkt i oral hälsa på fakulteten för hälsovetenskap, avdelningen för oral hälsa på Högskolan Kristianstad, har analyserat data om munstatus hos 60-åringar och 81-åringar i en pågående populationsstudie.

Den äldre befolkningen som är 60 år och äldre förväntas öka globalt från 12 procent till 22 procent mellan 2015 och 2050 (WHO,

2018). I Sverige utgör personer som är 65 år och äldre 20 procent av befolkningen (SCB, 2021). Med stigande ålder sker naturliga förändringar med tänderna, paradontiet, slemhinnorna och salivfunktionen. Dessa förändringar kan påverka munstatus funktionellt, vilket i kombination med ökad bakteriell närvaro och underliggande medicinska problem kan leda till utveckling och progression av orala

sjukdomar såsom karies och parodontit (Lamster, 2016).

I en svensk studie visades att antalet saknade och/eller karierade tänder var associerat med hjärt-kärlsjukdom, diabetes, manligt kön och hög ålder (Andersson med fl., 2017).

I en annan studie redovisades att parodontit kan vara en riskfaktor för att utveckla hjärtsjukdomar och dödsfall hos den äldre popula-

tionen (Bengtsson Wallin med fl., 2019). För att förebygga munsjukdomar och bibehålla en god munhälsa hos äldre måste både förebyggande behandling och regelbundna stödbehandlingar beaktas i behandlingsplaneringen (Curtis et al., 2021). Detta kan vara kostnadseffektivt för både individer och samhället. Därför är det avgörande att öka medvetenhet om åldrande och munhälsostatus bland äldre individer för att förbättra tandvård och munhälsointerventioner.

Syftet med denna studie var att analysera munstatus hos fyra olika födelsekohorter: två kohorter av 60-åringar födda 1941–1943 respektive 1954–1955 och två kohorter av 81-åringar födda 1920–1922 och 1933–1934.

Metod

Denna tvärsnittsstudie har använt kvantitativa metoder vid analys av data som baseras på material från en pågående longitudinell populationsstudie, Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) i Karlskrona, Blekinge. SNAC-studien startade 2001 på initiativ av regeringen och genomförs i fyra olika delar i Sverige: Skåne, Blekinge, Stockholm och Hälsingland. Samtliga studier i SNAC stöds av Socialdepartementet, regionerna, kommunerna och universiteten i dessa fyra landsdelar. Syftet med SNAC studien är att öka kunskap och medvetenhet om åldrandet samt hur faktorer såsom livsstil, omgivande- och tidigare förhållanden påverkar hälsan och välbefinnandet (Lagergren et al., 2004). De kliniska variablerna som har studerats i denna studie var: antal tänder, antal intakta tänder, antal tandimplantat, förekomst av avtagbar protes, antal manifesta kariesangrepp buckalt/lingualt och approximalt, antal rotrester, tänder med rotfyllningar, fickdjup, benförlust, mukosal plackindex (MPI) och blödning vid sondering (BOP). Kliniska variabler har jämförts mellan två olika undersökningar gjorda år 2001 och 2014. Inklusionskriterier var alla deltagare 60 och 81 år som har

utfört en munhälsoundersökning på tandvårdskliniken inklusive en panoramaröntgen. Totalt uppfyllde 412 individer inklusionskriterierna. Deskriptiv och analytisk statistik har tillämpats för att analysera skillnader mellan kohorterna.

Resultat

Fler individer hade kvar egna tänder i båda ålderskohorterna 2014 jämfört med 2001. Medelvärdet av antal tänder ökade hos 60-åringarna från 24,2 till 27,0 och hos 81-åringarna från 14,3 till 20,2. Antalet 60-åringar med minst en intakt tand ökade från 81 procent till 91 procent och antalet 81-åringar med minst en intakt tand ökade från 64 procent till 75 procent. I åldersgruppen 81 år ökade andelen personer med minst en tandköttsficka ≥ 6 mm och benförlust ≥ 5 mm mellan de två undersökningarna. Inga sådana skillnader fanns i åldersgrupperna 60 år.

Konklusion

Under 13 år förbättrades munhälsan för både 60- och 81-åringar. De mest betydande förändringarna skedde hos 81-åringarna, där munhälsan förbättrades med undantag för parodontalt status. Fler intakta tänder och försämrat parodontalt status påverkar den orala hälsan, vilket bör leda till ökat fokus på förebyggande insatser och stödbehandling hos äldre personer.

Artikel

Sladjana Critén, Pia Andersson, Stefan Renvert, Bengt Götrick, Johan Sanmartin Berglund, Viveca Wallin Bengtsson (2022) Oral health status among 60-year-old individuals born in 1941-1943 and 1954-1955 and 81-year-old individuals born in 1922-1924 and 1933-1934, respectively: a cross-sectional study. Clin Oral Investig. https://doi.org/:10.1007/ s00784-022-04632-5

länk till artikeln : https://rdcu.be/cSFM1

Sladjana Critén Leg. Tandhygienist och doktorand Tandhygienistprogrammet

Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad E-post: sladjana.criten@hkr.se Telefon: 044-250 38 70 Mobil: 0766-369777

Referenser: Andersson P, Renvert S, Sjögren P, Zimmerman M (2017) Dental status in nursing home residents with domiciliary dental care in Sweden. Community Dent Health 34(4):203207. https://doi.org/10.1922/ CDH_4100Andersson05

Bengtsson Wallin V, Persson GR, Berglund J, Renvert S (2019) Carotid calcification in panoramic radiographs are associated with future stroke or ischemic heart diseases: a long-term follow-up study. Clin Oral Investig 23(3):1171-1179. https://doi.org/:10.1007/ s00784-018-2533-8

Curtis DA, Lin GH, Rajendran Y, Gessese T, Suryadevara J, Kapila YL (2021) Treatment planning considerations in the older adult with periodontal disease. Periodontol 2000. 87(1):157-165. https://doi.org/:10.1111/prd.12383

Griffin SO, Jones JA, Brunson D, Griffin PM, Bailey WD (2012) Burden of oral disease among older adults and implications for public health priorities. Am J Public Health 102(3):411-418. https://doi. org/:10.2105/AJPH.2011.300362

Lagergren M, Fratiglioni L, Hallberg Rahm I, Berglund J, Elmståhl S, Hagberg B, Holst G, Rennemark M, Sjölund B-M, Thorslund M, Wiberg I, Winblad B, Wimo A (2004) A longitudinal study integrating population, care and social services data. The Swedish National study on Aging and Care (SNAC). Aging Clin Exp Res 16(2):158-168. https://doi.org/:10.1007/ BF03324546

för fullständig referenslista –e-posta författaren, sladjana.criten@hkr.se

Hallå där Ingela Jägestrand

Ingela Jägestrand är nu den enda Stockholmsbaserade styrelseledamoten i Sveriges Tandhygienistförening, STHF, och axlar organisationernas kansliarbete med ekonomi, medlemskontakter och samverkan med SRAT utöver att hon håller ihop THUSAB:s verksamhet i sin roll som ordförande. En outsinlig kraft inom STHF.

Var jobbar du och vilken roll har du där? Jag är kliniskt verksam tandhygienist inom privattandvården till 50 procent och till 50 procent finns jag på SRAT:s kansli där jag bland annat är ekonomiansvarig för STHF och THUSAB.

Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF?

Jag är stolt styrelseledamot i STHF sedan 2002, en lång tid där jag har haft förmånen att arbeta inom många olika områden tillsammans med kompetenta styrelsekollegor. Jag har lärt mig mycket under denna resas gång. Det handlar ju många gånger om ett långsiktigt arbete som kräver både omtag och tålamod, men det är en oerhörd förmån att få delta i ett styrelsearbete där man har möjlighet att påverka frågor inom tandhygienistens professionsområde.

Jag skulle vilja uppmana dig som känner att du är nyfiken på påverkans- och styrelsearbete att börja med att engagera dig i din lokala förening. Där får man en bra grund till föreningsarbete.

Vad är mest aktuellt i dina uppdrag just nu? För utom det löpande kansliarbetet med ekonomi och medlemsfrågor så är ett av mina ansvarsområden rekrytering. Vi är glada att efter pandemin kunna återuppta de

fysiska rekryteringsbesöken hos studenterna på universitet och högskolor. Vi försöker också verka och synas i så många sammanhang som möjligt för att möta medlemmar och nya potentiella medlemmar. STHF/SRAT har fortfarande en hög organisationsgrad, men vi ser en trend i samhället där intresset för fackligt medlemskap minskar. Att vi har en hög organisationsgrad är oerhört viktigt för att ha mandat att representera Sveriges tandhygienister i olika frågor. STHF är remissinstans och det finns ingen annan organisation som bevakar och driver professionsfrågor för tandhygienister. Sociala medier kan vara ett utmärkt forum för olika diskussionsgrupper, men det är inte grupper med mandat att föra talan mot myndigheter och departement.

Vad är viktigast för Sveriges Tandhygienister just nu?

Vi b ehöver bli fler tandhygienister inte bara ur ett medlemsperspektiv, utan för att det behövs fler tandhygienister inom klinisk verksamhet, utbildning och forskning. För att man ska vilja utbilda sig till tandhygienist och stanna kvar och utvecklas i professionen är en bra arbetsmiljö och god löneutveckling av största vikt. Möjlighet till specialisering och andra karriärvägar är också viktiga områden.

Vilken bakgrund har du?

Jag tog min tandhygienistexamen 1989 och under mina yrkesverksamma år som tandhygienist har jag varit offentligt anställd, egenföretagande och nu privatanställd på en tandvårdsklinik i Solna, där trivs jag alldeles utmärkt. Jag tar del av så mycket fortbildning som möjligt och har även läst fristående kurser i bland annat arbetsrätt, juridik och psykologi på Stockholms universitet.

Vad gör du när du inte jobbar? Jag älskar att resa – favoritstaden är New York. Dit kan man återvända hur många gånger som helst då det är så många städer i en. Som motsats till betongdjungel tar jag mig också gärna an ett berg med jämna mellanrum. Min största utmaning var Kilimanjaro som jag lyckades bestiga för några år sedan.

Ingela Jägestrand

Polerpastan för dina patienter med känsliga tänder!

ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.

Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden

Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp

STYRELSEN för Sveriges Tandhygienistförening

Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande

Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig

Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar

Från Norrbotten till Skåne

BLEKINGE

Linda Holtne linda.holtne@regionblekinge.se

BOHUS ÄLVSBORG

Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

DALARNA

Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetharn@gmail.com

GÄVLEBORG

Christin Wahlberg christin.wahlberg@regiongavleborg.se

GÖTEBORG

Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

HALLAND

Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN

Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se

JÖNKÖPING

Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com

KALMAR Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se

KRONOBERG

Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

SKARABORG

Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

SKÅNE

Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

STOCKHOLM

Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@smile.se

SÖDERMANLAND

Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

UPPLAND

Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

VÄRMLAND

Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

VÄSTERBOTTEN

Emelie Larsson emelie.larsson@regionvasterbotten.se

VÄSTERNORRLAND

Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

VÄSTMANLAND

Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

ÖREBRO

Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

ÖSTERGÖTLAND

Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

STHF:s Nätverk

Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre

Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

STHF:s Vetenskapliga råd

STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Sveriges

Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com

Medlemsfrågor Olga Tagner tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd

STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella. Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Kansli

SRAT

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60

E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Hanna Adlerteg-Melinder 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se Christel Bridal 08-442 4461 christel.bridal@srat.se Sverker Jutvik 08-442 4475 sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice kansli@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

STHF:s Valberedning

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer

International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org

European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu

STHF:s representanter yvonne nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

NYA KRYSSET. Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-11) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 1 februari 2023 kl. 24.00 till

redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 24 februari och får 2 biobiljetter var. Lycka till!

TÄNDER

BÄR LINNE LAGADE MASKA DEKOR KALEVA GÅ ILLA

ETABLE-

Yvonne Nyblom

HAR PIPOR

STOMP KAN DET I MOLAR

ISFIGUR LUFTFARKOST YTTERLIGARE PÅ DEN ÄR EN SOM ÄNDRAR FÄRG

BIOLOKAL STÅR PÅ POST

TÄNDER PÅ TÄNDER? KORVRÄTT BY MAJMAN PROVEX

SJÖFÅGEL GRABB I SKOLA ÄR INGEN BOKSLUKARE BILMODELL STUT INTE VÅR STRANDPELARE RENA TÄCKSPRICKA

PLIRAT ÄR TVÅSPRÅKIG KÄLLA SVAR YTMÅTT BLOMMA

HUSGAS PÅ DET HÄR SÄTTET SE ROAD UT MYCKET SÄLLSYNT KOMMA IFATT AREOR SÖM © BENSONX BENGT CARLSON

HUTT ROP BETYG FÖRUT DRAGET

BOLAGSFORM SKOSTOFF EN AV VÅRA TIO

FÅR JASÄGARE VÄNDA TILLBAKA HAS I LÅDOR DELAR AV KÖLN

Fouzieh Eliassy 6 9 7 10 5 4 11 2 1 3 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 * * Huvudverk-stämpeln betyder att korsordet är gjort hantverksmässigt. Detta till skillnad från datorgenererade kryss där stora block av lösningen och/eller nycklarna skapats via en databank.

MUN-TILL-MUN-METOD var rätt svar på krysset i nr 5. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Monica Stenback, Borlänge och Elizabeth Sanborn, Värnamo. Grattis!

GÅR PÅ GRUND

RADE LUND. ARTIST

Följsamhet Effektivt

När tandvårdsprodukter smakar obehagligt eller leder till missfärgning, kan det hända att patienter inte följer sin munhygienrutin.

et al. JADA 2021:152(2):105–114. 6. Data on file. Colgate-Palmolive Company, 2022.

Daglig munvård: PerioGard® Gum Protection tandkräm Långvarig antibakteriell effekt *,3-5

Utformad för följsamhet - 8 av 10 personer tycker om smaken från första användningen^6

Sveriges Tandhygienistförening

WP-64M Trippelseal

WP-64M Putsvinkelstycke

Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.

* Trådlöst putsvinkelstycke

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com :whnordic